Kulturskolerelatert forskning i Norden – en översikt

(1)

LUND UNIVERSITY

PO Box 117

221 00 Lund

+46 46-222 00 00

Kulturskolerelatert forskning i Norden – en översikt

Rønningen, Anders; Jeppsson, Cecilia; Di Lorenzo Tillborg, Adriana; Johnsen, Hanna Backer;

Holst, Finn

2019

Document Version:

Förlagets slutgiltiga version

Link to publication

Citation for published version (APA):

Rønningen, A., Jeppsson, C., Di Lorenzo Tillborg, A., Johnsen, H. B., & Holst, F. (2019). Kulturskolerelatert

forskning i Norden – en översikt. Norsk kulturskoleråd (Norge) och Statens kulturråd (Sverige).

Total number of authors:

5

General rights

Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:

Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research.

• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy

If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

(2)

KULTURSKOLERELATERT FORSKNING I NORDEN 1

KULTURSKOLEREL ATERT

FORSKNING I NORDEN

- EN OVERSIK T

R A P P O R T

N O R S K K U L T U R S K O L E R Å D

2 0 1 9

Anders Rønningen (red.)

Cecilia Jeppsson

Adriana Di Lorenzo Tillborg

Hanna Backer Johnsen

Finn Holst

(3)

2 K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N 3

K

U

LT

U

R

S

K

O

LE

R

E

L

A

TE

R

T

FO

R

S

K

N

IN

G

I

N

O

R

D

E

N

- EN OVERSIKT

Arbeidet med denne r

apport en er s tøtt et av Norsk k ultursk ol er åd og Kulturr åde t i Sv

erige gjennom Kultursk

ol ec en trum , Sv enska k ultur fonden i Finland samt de delt ak ende f or sk

erne gjennom eks

tr

a tidsr

es

sur

ser de har satt til rådighet.

Ander

s Rønningen har hatt pr

osjektl

eder

oppgav

en og v

ært r

edaktør som en del

av sin s tilling som F oU-l eder i Nor sk kultur sk ol eråd. Cecilia Jepps

son og Adriana Di Lor

enzo Tillbor

g har fått noen tidsr

es sur ser finansiert gjennom pr osjekt et (Nor sk kultur sk ol eråd og Kulturrådet i Sv erige). Sv enska kulturf

onden i Finland har finansiert Hanna Back

er Johnsens bidr ag gjennom et f or sk er stipendium i 2018–2019. Finn Hols t har sjener øs t bidr

att med egen f

or

sknings

tid til dett

e arbeidet. © Nor sk kultur sk ol eråd, St at

ens kulturråd – Kultur

sk ol ec entrum og f orf att erne Utgitt digit alt av Nor sk kultur sk ol eråd, april 2019 Kan las tes ned fr a: kultur sk ol er adet.no/vi-tilbyr/f or skningso ver sikt Korr ekturbis

tand: Egil Hofsli, Sv

en-Erik Holger sen, Jenny Löfs tr öm Ell ver son og Ingrid Skar e Design og lay out: https://www .daffydesign.no/

(4)

4 K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N 5

Om arbeidsgruppen/f

orf

att

erne

ANDERS RØNNINGEN er F oU-l eder i Nor sk kultur sk ol eråd og før steamanuensis i musikkpedago gikk v ed Univ er sit et et i Sør øs t-Nor

ge. Han har særlig arbeidet med flerkultur

ell e per spektiv i sin f or skning, ikk e mins t gjennom dokt or gr

adsarbeidet som behandl

et pedagogisk

e

teks

ter f

or musikkf

aget i den nor

sk

e ungdoms

sk

ol

en. Siden 2015 har han v

ært rådgiv er i Nor sk kultur sk ol eråd, og fr a augus t 2017 F oU-l eder

. Han har et særlig f

okus på sosial

e per

spektiv i

musikk- og kuns

tundervisning samt på arbeidet med kultur

sk ol en som inkluder ende kr aft i lokalsamfunnet. CECILIA JEPPS SON är dokt or and vid Högsk olan för Sc en och Musik, Göt ebor gs univ er sit et. Avhandlingens f okus är den s venska kultur sk olan och k onc entr er

as kring frågor om vilka grupper

av barn som kultur

sk

olan når r

espektiv

e int

e når

. Hon har ett speciellt intr

es

se för att k

ombiner

a

olika met

oder och per

spektiv i f

or

skningen. Cecilia är utbildad ins

trument

al- och ensembl

elär

ar

e

och har en 25-årig bak

grund som lär

ar

e i kultur

sk

ola i bland annat klarinett, sax

of

on och

ensembl

e. Hon har också s

tuder

at psyk

ol

ogi och arbetspsyk

ol

ogi och intr

es

ser

ar

sig för kultur

sk

olan på ett ins

titutionellt plan.

ADRIANA DI L

ORENZO TILLBORG

är dokt

or

and i musikpedagogik vid Musikhögsk

olan i Malmö,

Lunds univ

er

sit

et. Hennes avhandlingspr

ojekt har f

okus på policypr

oc

es

ser och diskur

ser gällande

inkludering av barn och unga i Sv

eriges kultur

sk

ol

or

. T

vå grupper som hon sär

skilt f

okuser

ar

på är barn och unga med normbryt

ande funktionalit

et samt barn och unga på flykt. Adriana är

utbildad musik

er och musiklär

ar

e och har en mas

ter

examen i musikpedagogik vid Musikhögsk

olan

i Malmö. För

e dokt

or

ands

tudierna jobbade hon i c

a 11 år som kultur sk ol elär ar e i violin och ensembl e. HANNA BA CKER JOHNSEN är dokt or

and vid Sibelius-Akademin, Kons

tuniv er sit et et i Helsingf or s. I avhandlingen under sök

er hon sociala inno

vationer på det musikpedagogiska fält et. Sär skilt f okus rikt as på barn och f

amiljer som int

e tidigar e - och av olika or sak er- delt agit i den grundläggande k ons

tundervisningen i musik i Finland. Hanna har s

tuder at musikv et enskap och har en magis ter

examen från Åbo Akademi. Innan dokt

or

ands

tudierna arbet

ade hon ö

ver tio år som

musikadminis tr atör . FINN HOLST er ph.d og eks t. l ekt or v

ed DPU (Danmarks Ins

titut f

or P

ædagogik og

Uddannelse /Aarhus Univ

er sit et). Hans f or skningsområder er pr of es sionalisering, udvikling af undervisningsf

ormer samt samarbejde musiksk

ol e-f olk esk ol e og uddannelserne hertil. En særlig int er es se er under

søgelser af betydningen af aktiv delt

agelse i musik f

or den enk

elt

e og

for samfundet. Han underviser på kandidatuddannelsen (mas

ter) i musik

didaktik på DPU, og i

musikpædagogik (bachel

or og mas

ter) på Det Kongelige Dansk

e Musikk onserv at orium.

Anbef

aling

Kultur sk ol en i Nor den har tr

olig aldri blitt f

or sk et så my e på og skr ev et så my

e om, som den blir

i dag. Vi kjenner til en r

ekk e r el ev ant e pr

osjekt som er i gang i de nor

disk

e landene, men der det

ennå ikk e fins f er digs tilt e vit

enskapelige publikasjoner tilgjengelig. St

adig mer f

or

skning del

es

også i åpne publikasjoner, slik at pr

aksisf

elt

et i øk

ende gr

ad kan få tilgang til denne f

or skningen. Pr osjektgruppen anbe fal er der for a t kar tleggingsarbeide t som pr esen ter es i denne r appor ten ben ytt es

som grunnlag og utgangspunkt f

or å oppr ett e en «le vende » og mer bruk er vennlig, søkbar da tabase med fullt ekst der de

t er mulig. Der bør også n

ye f orskningsarbeider l egges til e tt er h ver t som de publiser es. De tt e vil bidr a til a t • prak sisf elt et le tt ere k an søk e og finne rele van t f orskning og ben ytt e de tt e i f orskningsbasert utviklingsarbeid. • forsk ere enklere k an manø vrere i e t k omplek st og tverrf aglig f elt med k ultursk olen som omdreiningspunk t.

E

r d

et

n

oe

v

i h

ar

ov

ers

et

t?

Sel v om vi har bes tr ebet os s på å gjør e dett

e arbeidet så grundig som mulig, vil det v

ær e t eks t - res sur ser som er o ver sett, f eilaktig priorit

ert bort ell

er r

ef

er

ert f

eil. Kjenner du til f

or sknings -litt er atur om kultur sk ol e i Nor den fr a før 2019 som skull e v ært med i denne o ver sikt en, ell er finner unøy aktighet er, sett

er vi pris på om du melder dett

e til os s – via for skning@kultur sk ol er adet.no

– slik at det kan r

ett es opp i en oppdat ert v er sjon ell er på andr e måt er gjør es tilgjengelig og kjent.

(5)

INNHOLDSF

ORTEGNELSE

Om arbeidsgruppen/f or fa tt erne ... 4 Anbe faling ... ... 5 Er de t noe vi har o verse tt? ... 5 INNLEDNING ... 8 Målgrupper og l eserv eil edning ... 8 MET ODE ... ... 9 Søk emet oder ... 9 Søk i dat abaser og på nett ... 9 P er sonlig henv endelse til r el ev ant e f or sk er e i f elt et ... 10 Bruk av litt er aturlis ter fr a r el ev ant e t eks ter ... 10 Str at egi f or å finne r el ev ant litt er atur ut enf or musikk området ... 10 Utv alg ... ... 11 Koding ... 12 RESUL TA TER PUBLIKAS JONSF ORMA T ... 13 Om mas ter- og dokt or gr adsarbeider ... 14 LAND ... 14 FORSKNING MED F A GF OKUS ... 14 Mas ter oppgav er ... 16 PROFES JONSRELA TERT ... 16 DID AKTIK/MET ODIK ... 18 Öv er gripande musik didaktik ... 18 Blåsins trument ... 20 Stråkins trument ... 20 Ensembl e, sång och k ör ... 20 Övriga musikins trument ... 21 Övriga musik didaktiska intr es seområden ... ... 21

Övriga ämnesdidaktiska ämnen: Dans, dr

ama/t eat er och visuell k ons t ... 22 HIST ORISKE PERSPEKTIV ... ... 23 Sv erige ... ... ... 23 Nor ge og Danmark ... ... 23 Finland .... .. ... .24 SAMARBE JDE KUL TURSK OLE – GRUNDSK OLE ... ...25 Musik ... 25 Samarbejde og pot ential er ... .25 Samarbejde og pr of es sionsk ompet enc e ... ... 27 Samarbejde og musiklær eruddannelse ... ... 27 Samarbejde og l edelse ... 27 Gener elt og øvrige f ag ... ... 28 Mas ter oppgav er, mas ter special er ... ... 28 EL SISTEMA .. ... .31 Sv erige ... ... ... 31 Nor ge ... ... 32 Danmark ... ... ... 32 Finland .. ... .33 POLIC Y OCH POLITIK ... ... 34 Sv erige ... ... 35 Nor ge ... 37 Danmark .... ... 39 Finland .... ... ... 39

Studier som ber

ör fler a nor disk e länder ... ...40

STRUKTUR OCH LED

ARSKAP ... ... 41 Sv erige .... ... ... 41 Mas teruppsatser ... ...42 Nor ge ... ...43 Danmark .. ... ..44 Finland .... . ... ..45

Studier som ber

ör fler a nor disk e länder ... ...44 DEMOKRA TI OCH INKL UDERING ... ...47 Sv erige .... ... ... 47 Nor ge ... ... 49 Danmark .. ... .. 50 Finland ... ... 51

Studier som ber

ör fler a nor disk e länder .. ... . 52 ELEV- OCH F ÖRÄLDRAPERSPEKTIV ... ... 53 Sv erige ... ... ... 53 Musik ... .. 53 Gener ellt ... ... 53 Mas teruppsatser ... ... 54 Nor ge ... ...54 Musik ... ... 54 Mas teruppsatser . ... ..54 Danmark .. ... . 55 Musik och k ons t ... ...55 Mas teruppsatser ... 55 Finland ... 55 Musik ... ...55 Dans . ... .. 57 Visuell k ons t ... ...57 Gener ellt ... ... 58 Mas teruppsatser ... 59 K OMPLETT ALF ABETISK REFERANSELISTE ... ... 60

(6)

INNLEDNING

Kultur sk ol ef elt

et har i lang tid ønsk

et en o ver sikt o ver f or skning på kultur sk ol e. Nor sk kultur -sk ol eråd ønsk et å l egge til r ett e f or en kunnskapso ver sikt (r evie w) o ver kultur sk ol er elat ert f or sk -ning i Nor

ge, det vil si en sys

tematisert f ort egnelse o ver all f or skningslitt er

atur der kultur

sk ol e er for skningsobjekt samt f agr el ev ant f or

skning der kultur

sk ol e er eksplisitt omt alt. F ormål et skull e vær e å få en o ver sikt o ver kultur sk ol en som f or skningsf elt og gjør e eksis ter ende f or skning kjent og lett er e tilgjengelig f or både f or sk er e og pr aksisf elt et. Pr osjekt et bl e igangsatt av Nor sk kultur sk ol

eråd sent i 2017, og endr

et seg noe gjennom år

et 2018

da det bl

e klart at det vill

e v ær e mer hensiktsmes sig å se på kultur sk ol ef or skning i et nor disk per spektiv . Samme år l ykt es å saml e en arbeidsgruppe med r epr esent ant er også fr a Sv erige,

Finland og Danmark. Det ny

oppr ett ede s vensk e Kultursk ol ec en trum (sort er er under Kulturrådet i Sv

erige), hadde sammenf

all

ende int

er

es

ser om en slik kunnskapso

ver

sikt, og har bidr

att øk onomisk til pr osjekt et. Pr

osjektgruppen har definert oppgav

en som ligger bak denne r

apport en til å v ær e følgende: Å fr emska ffe, kar tlegge, sy st ema tiser e, og tilgjengeliggjør e f orskningslitt er atur fr a hel e Nor den der k ultursk ol e er f orskningsobjekt ell er der k ultursk ol e er eksplisitt adr es ser t. Vi har t att med f agf ell evur dert e artikl er og all e vit enskapelige publikasjoner, dokt or gr adsavhandlinger, f or skningsr apport er samt mas ter oppgav er og f agartikl er . Vi har v ært mes t oppt att av ny er e f or

skning, men har i prinsippet ikk

e satt noen gr ense bak ov er i tid f or hv a som er r el ev ant. Rapport en f

orholder seg til Sv

erige, Nor

ge, Danmak og Finland, og er skr

ev et på nor sk, s vensk og dansk. Ref er

anser på finsk har o

ver

sett

else av titt

el

en til engelsk ell

er s vensk i har d par ent es i litt er aturlis ten.

M

ålg

ru

pp

er

o

g l

es

er

ve

ile

dn

in

g

Målgruppen f or dett e arbeidet er · kultur sk ol erådene og beslutnings tak er e i kultur sk ol ef elt et i Nor den. · for sk er e og utdannings tilbyder e i Nor den. · leder e, adminis tr at or er og lær er e i pr aksisf elt et i Nor den. Denne r apport en gir ikk e innsikt i hvilk e akkumul ert e r esult at er f or skningen har fr emskaff et f or kul -tu rs ko le om rå de t. Å g i e n o ve rs ik t o ve r r es ult ate ne vil le fo ru ts att e n l an gt dy pe re g je nn om ga ng sa m t en vur dering av f or skningens v alidit et. Int

ensjonen med dett

e pr osjekt et har før st og fr ems t v ært å k ar tle gg e h vil ke te m a s om e r b er ør t s am t h va so m e r g jo rt, sl ik a t b es lu tn in gs ta ke re , fo rs ke re o g pr aksisf elt et får o ver sikt o ver f elt et. Rapport en gjør det imidl ertid l ett er e f or l eser en sel v å o pp sø ke den r el ev ant e f or skningen og der søk e e ventuell e k onkr et e r esult at er . Det er mulig å l ese hel e ra pp or te n, m en d et er o gs å t en kt at m an e tte r b eh ov k an g å r ett in n i d e t em ab as er te k ap itle ne . R ap po rte n m ed d e t ilh ør en de lit te ra tu rlis te r k an o gs å b ru ke s s om re n k ata lo g o ve r r efe ra ns er.

M

E

T

O

D

E

Mål et har v ært å fr emskaff e, kartl egge, sys tematiser e og tilgjengeliggjør e f or skningslitt er atur fr a hel e Nor

den, der kultur

sk ol e er f or skningsobjekt ell er der kultur sk ol e er eksplisitt adr es sert.

Søk

emet

oder

Idet kultur sk ol er elat ert f or skning er et f orholds vis nylig et abl

ert område, og litt

er atur en som eksis ter er k ommer fr a f or skjellige kuns tf aglige f elt, har vi mått et følge fler e spor i søkningen.

Søk i dat

abaser og på nett

Vi har gjort o verlappende søk på nøkk el or d i både nasjonal e (Finland, Sv erige, Nor ge og Danmark) og int ernasjonal e dat abaser, i enk elt e ins titusjoner s dat abaser . I till

egg er det gjort åpne nettsøk.

All e søk er gjort i år et 2018. F ølgende søk eor d som identifiser er sk ol ef ormen kultur sk ol e er brukt i all e land: • kultur sk ol * • musiksk ol * • kultur skul * • musikksk ol * • dr amask ol * • musikins titut* • «grundläggande k ons tundervisning» •

«visual art* educ

ation»

•

«basic educ

ation in the arts + r

esear ch» • «schools f or perf orming art*» • «t ait een perusopetus» • «musiikkik oulu» • «musiikkiopis to» • «t aidek oulu» • «t ans sik oulu» Enk elt e av dis se søk ene har f avnet br

edt, og har dermed v

ært k

ombinert med f

ag/emner:

•

musik / musikk / musiikki

• dans / t ans si • dr ama / dr aama • teat er / t eatt eri • cirkus / sirkus • bild / kuv at aide •

visuell kultur / visuell

e kuns tf ag • arkit ektur / arkit ehtuuri • slöjd / käsity ö • or dk ons t / sanat aide • kons t / t aide • undervisning (ämnesnamn/f agemner i k ombination, f or eksempel «dans-/danseundervisning») • didaktik (ämnesnamn/f agemner i k ombination, f or eksempel «dans-/dansedidaktik(k)») • pedagogik (ämnesnamn/f agemner i k ombination, f or eksempel «dans-/dansepedagogik(k)»)

(7)

10 K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N 11 Følgende dat abaser er brukt: • http://sw epub.kb.se • http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok • https://www .uppsatser .se/ • http://www .ub.gu.se/sok/ • www .oria.no • http://libr ary .au.dk/ • helda.helsinki.fi • uniarts.finna.fi • finna.fi • melinda.kansalliskirjas to.fi • https://scholar .googl e.c om/ Fl er e av dis se dat abasene er o verlappende. Vi har funnet r el ev ant mat erial e på s tørr e f or sknings- og utviklingspr osjekt er s netts teder: • http://www .artsequal.fi/en/public ations • https://www .las tenkulttuuri.fi/s v/br a-att-v et a-om-barnkultur/f or skning-och-s tatis tik/ • http://www .artsedu.fi/fi/etusivu

Det har også v

ært gjort gener ell e nettsøk.

Pe

rs

on

lig

h

en

ve

nd

el

se

til

re

le

va

nt

e f

or

sk

er

e i

fe

lte

t

For

skning der kultur

sk ol e er omdr einingspunkt er et f orholds vis nytt f

elt. Det er ennå gansk

e få

for

sk

er

e som beskjeftiger seg spesielt med kultur

sk ol e. Vi har derf or t att k ont

akt via e-pos

t til

for

sk

er

e i Nor

den som vi kjenner til at har bedr

ev et kultur sk ol er elat ert f or skning, og bedt om litt er aturlis ter fr a der es egen f or skning og tips om r el ev ant f or skningslitt er

atur de kjenner til. Der

det har v

ært lit

en r

espons per e-pos

t, har vi i enk

elt

e tilf

ell

er også fulgt opp med t

el ef onsamt al er .

Det har også v

ært gjort henv endelse i Ne ttv erk f or k ultursk ol er ela ter t f orskning 1 via der es f ac ebook

-side, der vi har bedt f

or sk er e om å r apport er e inn egne r el ev ant e publikasjoner .

B

ru

k a

v l

itt

era

tu

rli

st

er

fra

re

leva

nt

e t

ek

st

er

Vi har gått gjennom litt

er

aturlis

ter i artikl

er/avhandlinger f

or å spor

e henvisninger til mat

erial e som kunne v ær e r el ev ant å t a med.

St

ra

te

gi

fo

r å

fi

nn

e r

eleva

nt

lit

te

ra

tu

r u

te

nf

or

m

us

ik

ko

m

rå

de

t

Da all e de inv ol vert

e i arbeidsgruppen har primær bak

grunn fr a det musikkpedagogisk e f elt et, og f or

di vi også kjenner til at det er innenf

or det musikkpedagogisk

e f

agmiljø er gjort mes

t kultur sk ol e r elat ert f or skning, f ant vi at det v ar beho v f or en s tr at egi f or å spor e opp kultur sk ol e-for skning fr a andr e kultur sk ol ef ag enn musikk. 1 Det nor disk e Ne ttv erk f or k ultursk ol er ela ter t f orskning er et int er es senettv erk f or f or sk er e som er int er es sert i kultur sk ol en. Det ar -ranger es f or skningsk onf er anse annethv

ert år og det eksis

ter er en mailinglis te og en f ac ebook gruppe. Vi kjenner til at f agmiljøene innenf or de andr e kultur sk ol ef agene gener elt har en s vak er e til

-knytning til kultur

sk

ol

e. Dett

e er naturlig, siden kultur

sk ol ef elt et his torisk springer ut av de kommunal e musikksk ol

ene, der musikk f

ortsatt utgjør mes

tepart en av aktivit etsport eføljen. Pr of esjonsutdanningene f or andr e kuns tf ag er mer spr edt og mindr e f

okusert rundt kultur

sk ol en enn hv a tilf ell et er f

or musikk, og samarbeidet mell

om kultur sk ol ens pr aksisf elt og utdannings- og f or skningsmiljøene i univ er sit ets- og høgsk ol esekt or en er derf or noe s vak er e. Derf

or har vi sett det som en viktig oppgav

e med denne o ver sikt en å l egge til r ett e f or å saml e for

skning også rundt de andr

e f agene. På den måt en kan vi bidr a til å saml e både f or sknings- og pr

aksismiljøer innen de mindr

e kultur

sk

ol

ef

agene. Vi har lagt s

tor v

ekt på å spor

e opp den

for

skning som er gjort ut i fr

a andr

e kultur

sk

ol

ef

ag. Vi har i enda s

tørr e gr ad enn f or musikkf elt et tatt k ont

akt med sentr

al e f agf or sk er e f or å sikr e at alt er k

ommet med. Lik

ev el må vi gå ut ifr a at det fins r el ev ant

e arbeider som ikk

e har latt seg spor

e opp. Vi vil s æ rlig o pp fo rd re til ø kt fo rs kn in gs fo ku s p å k ult ur sk ole in ne nfo r d iss e k un stf ag en e, og o m å melde inn f or skning på kultur sk ol e fr a andr e kultur sk ol ef

ag enn musikk, der

som vi har o ver sett noe.

U

tva

lg

Result at ene fr a de søk som bl e gjort bl e der ett

er silt gjennom de krit

erier f

or r

el

ev

ans og nivå

som lå til grunn f

or pr

osjekt

et og som arbeidsgruppen har blitt enige om. A

vgr ensningen er gjort til forskningslitt er atur fr a hel e Nor den der k ultursk ol e er f orskningsobjekt ell er der k ultursk ol e er eksplisitt adr es ser t. Det har v ært v ansk elig å før e en helt k onsekv

ent linje, men vi har bes

tr ebet os s på å gjør e gode vur deringer . I tilf ell er der t eks tens r el ev ans i f

orhold til krit

eriene har v

ært tvil

-som, er det gjort en sær

skilt vur

dering. I dis

se tilf

ell

ene har et mins

tekrit erium v ært at begr epet «kultur sk ol e» ell er tils var ende i all e f all skull e v ær e eksplisitt ne vnt i t eks ten.

En noe mer sjener

øs bedømming har v ært brukt der f agper spektiv ene (ämnes valget) ikk e tilhør er musikkf

aget. Siden vi har sett at dis

se f agemnene i sener e tid gis øk ende r om i kultur sk ol en samt at det er økt v

ekt på utvikling mot s

tørr

e kuns

tf

aglig br

edde, anser vi det som viktig å inkluder

e for skning om f or eksempel dans, dr ama og visuell e kuns tf ag – sel v om kultur sk ol e bar e i v eldig lit en gr ad ber ør es i mange av dis se f or skningsarbeidene. Også musikkt er

api og annen virksomhet r

ett

et mot mennesk

er med funksjonsnedsettinger har i

sener e tid v oks t innenf or kultur sk ol enes pr aksisf elt. Lik ev el ne vnes kultur sk ol en sjelden eksplisitt i musikkt er apeutisk f or skning. Dett

e kan ha gjort at en del slik

e publikasjoner ikk e har blitt f anget opp i vår e søk, ell er er ut elatt f or di ikk e kultur sk ol en er eksplisitt adr es sert i denne f or skningen. Da det finsk e kultur sk ol esys temet skill er seg en del fr a de øvrige nor disk e landene 2 , har også litt er aturutv alget fr a Finland v ært gjort noe r omsliger e i f orhold til kr av et om at kultur sk ol e skal vær e f or skningsobjekt ell er eksplisitt adr es sert i f or skningen. 2 F

or en innføring i det finsk

e sys temet, se https://www .oph.fi/utbildning_och_e xamina/grundlaggande_k ons tundervisning https://www .oph.fi/do wnl oad/125106_Meddelande_16_2008.pdf .pdf

(8)

12 K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N 13 Følgende publikasjons typer har v ært inkludert: Vit enskapelige artikl er, dokt or gr adsavhandlinger, bøk er basert på f or skning, bokkapitl er, ant ol ogier, publisert e k onf er ansebidr ag, vit enskapelige r apport

er samt også i noen gr

ad fagartikl er, policydokument og s tatlige utr edninger . Det er ikk e gjort vur deringer av v erk en vit enskapelighet ell er f or skningsmes sig kv alit et f or denne r apport

en. Vi har også v

algt å t a med mas ter oppgav er – når dis se har v ært spor et opp av vår

e søk, er allment tilgjengelige ell

er ne vnt som r ef er anser i annen f or skning.

Koding

Sel ve k odingen er f or et att ut fr a f orf att er ens egne s tikk or d og fr a abs tr akt er . Arbeidsgruppa har også gener

ell kjennskap til mange av t

eks

tene, og har derf

or kunnet k onsult er e hv er andr e i tvils tilf ell er ell

er der det ikk

e f ant es gode abs tr akt er . I mange tilf ell er er også fullt eks tdokument et konsult ert. Ut ifr a tidliger

e kjennskap til det kultur

sk ol er elat ert e f or skningsf elt et, bl e et ant all kat egorier f or koding f or eslått tidlig i søk epr oses sen. Kat egoriene bl e v algt med f ormål å v ær e meningsfull e f or tilt enkt e l eser e, og f or vår t olkning av dett e f or skningsf elt et ut i fr a tidliger e kjennskap. Dis se v

ar: «land», «publikasjons

type», «f ag/ämne», «met odikk/didaktikk (med pr esisering av fag og e ventuelt ins trument)», «s truktur og l eder

skap», «policy og politikk», «demokr

ati og

inkludering» samt «samarbeid grunnsk

ol e og kultur sk ol e». Gjennom hv a en kan kall e en abduktiv met

ode har vi latt det s

tadig v oksende mat erial et pr ege og inf ormer e k odingen og kat egoriene. Ett er å ha fått nærmer

e kjennskap med mat

erial et bl e kat egoriene «his torisk», «pr of esjonsr elat ert», «el evper

spektiv», og «El Sis

tema» lagt til.

Kat egoriseringene har v ært flittig diskut ert i arbeidsgruppen, f or å tils tr ebe likhet i k odingen.

Vi har sett dis

se kat egoriene som pr ovisorisk e gjennom pr oses sen, og oppf att et dem å vær e pr obl ematisk e å definer e med nøy

aktighet, men lik

ev el også funksjonell e. Under kat egoriseringspr oses

sen har vi hatt et åpent

anne t-f elt , f or å skriv e s tikk or d f or t eks ter som vi ikk

e har kunnet skriv

e inn under de et abl ert e kat egoriene. F ormål et med dett e v ar å se om det skull e opps tå kat

egorier som vi bur

de et abl er e. Result at et av denne del en av pr oses sen bl e riktignok ikk e alltid ny e kat egorier . De fles te or d bl e siden or

dnet inn under all

er ede eksis ter ende kat egorier . Noen eksempl er på slik e nøkk el or d er: «kjønn/genus», «migr

asjon», «mobbing», «normbryt

ende funksjonalit

et» og «musikkt

er

api»

som nå inngår i demokr

ati og inkludering, «not

el

esning» som inngår i met

odikk/didaktikk,

«ork

es

terklas

ser» som inngår i samarbeid med grunnsk

ol

e og «r

egi» som inngår i dr

ama. Ingen av kat egoriene, f orut en «publikasjonsf ormat», er gjensidig ut elukk ende. Derf or vil mange ref er

anser finnes igjen i fler

e kat

egorier

. En del r

ef

er

anser som ikk

e har f alt dir ekt e inn under vår e kat egorier, ell

er som kun tilhør

er de s tor e kat egoriene (især f ag/ämne ell er pr of esjonsr elat ert) er ikk e behandl et eksplisitt, da dett e vill e spr enge r ammene f or dett e pr osjekt

et. De finnes imidl

ertid i dedik ert e r ef er anselis

ter, som vi ant

ar kan v ær e til hjelp f or l eser e med spesiell e int er es ser mot dis se kat egoriene. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 SV ER IG E NO RG E DA N M AR K FI N LA N D 23 6 2 28 89 91 14 31 48 58 21 61 16 25 18 38

Fi

gu

r 1

: (C

a) a

nta

ll t

ek

ste

r in

klu

de

rt i

de

nne

ra

ppo

rte

n

Ph d-av han dli ng er Ma ste ro pp ga ve r Ar tik ler /b ok ka pit ler Ra pp or te r/u tre dn in ge r

RESUL

TA

TER

Vi har inkludert 570 r ef er anser i denne o ver sikt en. De er or dnet alf abetisk i en fulls tendig ref er anse lis te til slutt i r apport en. All e litt er aturhenvisninger i t eks t samt inkludert e arbeider som ikk e er k omment

ert spesielt under noen kat

egori, er å finne der

. I till

egg til dett

e har vi laget separ at e r ef er anselis ter f or følgende t ema: • -Publikasjonsf ormat: Dokt or gr adsarbeider • -Publikasjonsf ormat: Mas ter • -F ag/ämne: Musikk • -F

ag/ämne: Dans og sirkus

• -F ag/ämne: Dr ama • -F

ag/ämne: Visuell kuns

t / sløyd / kuns

t og håndv

erk

•

-F

ag/ämne: Skapende skriving / or

dkuns t • -F ag/ämne: Ikk e f agspesifikt / gener elt • -T ema: P olicy / politikk • -T ema: Struktur og l eder skap • -T ema: Demokr ati og inkludering • -T ema: Kultur sk ol

en i samarbeid med grunnsk

ol e • -T ema: His torisk e per spektiv er • -T ema: Pr of esjonsr elat ert • -T ema: El Sis tema • -T ema: El ev- og f or eldr eper spektiv Dis se lis

tene fins i en separ

at pdf-fil på netts

tedet til kultur

sk ol er adet her: https://kultur sk ol er adet.no/vi-tilbyr/f or skningso ver sikt Av plas shensyn er de ikk e t

att inn i denne r

apport en. De ulik e kat egoriene i denne r apport en l

egger opp til ulik

e pr esent asjonsf ormer . Noen k ombina -sjoner av kat

egorier er også spesielt int

er es sant e å se på. F or noen kat egorier vil f or sknings volum og kv antit et v ær e int er es sant, men de er f or s tor e til å k omment er es nærmer e. I andr e kat egorier vil det v ær e mulig å gå dyper e inn i mat erial et og f or søk e å utl egge de ulik e f

okus som ber

ør

es

gjennom f

or

skningen. Vi har også mått

et balanser

e arbeidsmengde og grundighet med hv

a vi ant ar er f or sknings- og pr aksisf elt ets beho v og ønsk er av en slik kunnskapso ver sikt. Siden f orf att erne i denne r apport en også har f or skjellig bef atning med de f or skjellige kultur sk ol esys tem og f or sk -nings tr adisjoner i de f or

skjellige land er det naturlig at fr

ems tillingen i de enk elt e kapitl er har s tor variasjon. Dett e har i arbeidsgruppen v ært erf art en s tor r es sur s mer enn en s

vakhet, men det kan

ha gått ut o

ver den indr

e sammenhengen i denne r apport en.

PUBLIKAS

JONS

FO

R

M

AT

Mat erial et vi har saml et f or del er

seg slik på publikasjonsf

orm at og land: Figur 1: (Ca) an tall t ekst er ink luder t i denne r appor ten

(9)

O

m

ast

er

- o

g d

ok

to

rg

ra

ds

ar

be

id

er

Nes ten hal vpart en av r ef er

ansene vi har funnet er mas

ter

oppgav

er

. Vi har inkludert dis

se, sel v om m as te ro pp ga ve r n or m alt ik ke re gn es so m fo rs kn in gs litt er atu r. V i b eg ru nn er d ett e m ed a t m en gd en mas ter oppgav er som er skr ev et om kultur sk ol

e kan si noe om til

veks ten av f or skning innenf or dett e f or skningsområdet. A vgr ensningen mell om mas ter avhandlinger og oppgav er på lav er e

nivåer har vis

t seg k omplisert, siden de f or skjellige landene og lær es tedene benytt er – og har benytt et – ulik e utdannings sys temer og bene vnelser . Oppgav er som er skr ev et innenf or r ammen for s vensk yrk eseksamen på av

ansert nivå inkluder

es i vår o

ver

sikt, i till

egg til all

e de oppgav

er

som bene

vnes som «mas

ter». Den dansk

e mots varighet en til dett e kall es «kandidat special e», og

er inkludert på lik linje som den finsk

e «pr

o gr

adu». Tilgjengelighet

en både til dis

se oppgav ene og mas ter oppgav er v arier er . Vi har bar e inkludert oppgav er som f orholds vis enk elt l ot seg spor e

gjennom de søk vi har gjort, og som oppl

ev es r el ev ant e i f orhold til vår e utv algskrit erier . Hv

a gjelder ph.d-avhandlinger har vi v

algt å bruk e f ell esbet egnelsen dokt or gr adsarbeid/dokt or

-avhandling, som bet

egner all

e type avhandlinger på samme nivå som ph.d, uavhengig av hv

a univ er sit et og høgsk ol er bene

vner det som.

LAND

Vi har søkt e tt er r el ev an t litt er atur f or Nor ge, Sv

erige, Danmark og Finland. De

t bl e vur der t også å ink luder e Island, og de t er gjor t tilf eldige søk f or de tt e, men ut elukk

ende på engelsk og skandina

visk e spr åk, siden vi ikk e hadde islandsk r epr esen tasjon i arbeidsgruppen. Vi pr esiser er der for a t denne rappor ten f

orholder seg til Nor

ge, Sv

erige, Finland og Danmark.

Kodingen på land bl

e gjort både med t

ank e på f or deling av oppfølgingsans var arbeidsgruppemedl emmene imell om samt f or di det kunne v ær e int er es sant å se om t ematikk er tillagt f or skjellig v ekt i f or

skjellige land. «Land» er blitt en underkat

egori i fler e av de t ematisk e kapitl ene. Vi har f or øvrig ikk

e gjort noen sys

tematisk sammenlikning av t ematikk en ell er v olumet for de fir e land. Dett e f or di både kultur sk ol esys

temene og -situasjonene er så ulik

e.

FO

R

S

K

N

IN

G

M

E

D

F

A

G

FO

K

U

S

I denne k

odingen har vi iden

tifiser

t h

vor

vidt kilden har e

t k

unstfaglig f

ok

us. Vi har ink

luder t de arbeidene der da tagrunnlage t ell er ho vedt emae t f or f

orskningen lar seg iden

tifiser e under e t k ultur -sk ol

efag. Vi har brukt f

ølgende ka tegorier sv ar ende til k ultursk ol efagene i Nor ge: musikk, dr ama, dans, visuell k

unst (dels med underka

tegorier sløy

d, håndv

erk, video og bilde og liknende) skapende skriving/

or dk unst og sirk us. Noen t eks ter f

orholder seg til fler

e kultur sk ol ef ag, ell er har et flerkuns tf aglig ell er tv errf aglig fokus. De er k odet ent en som «all

e» (der det l

egges v

ekt på mange kultur

sk

ol

ef

ag i samme

rapport) ell

er som det ell

er de f

agene som er lagt mes

t v ekt på. Derf or er ant all et r ef er anser under de ulik e f

ag summert noe høy

er e enn det t ot al e ant all r ef er anser, f or di noen r ef er anser er r egis tr

ert under fler

e enk eltf ag. Hensikt en er uansett bar e å si noe om hvilk e f ag som er ber ørt, og gi en o ver

sikt som kan v

ær

e til nytt

e f

or dem som spesielt søk

er ett er f agr el ev ant kultur sk ol ef or skning innenf or e tt kultur sk ol ef

ag, som de her vil finne i dedik

ert e r ef er anselis ter . Mange kilder f

orholder seg ikk

e til f

ag i det hel

e t

att, men omhandl

er or ganisat orisk e, gener elt pedagogisk e ell er t ematisk e f orhold i kultur sk ol e. De er k odet under «f ag/ämne»-kat egorien til «ikk e f agspesifikt / gener elt». Det v ar en klar f orv

entning om at blant dis

se r ef er ansene vill e et s tort flert all handl e om musikk, ell er v ær e skr ev et med en musikkf

aglig inngang. Musikk er det desidert s

tør ste kultur sk ol ef aget uavhengig av r egnemåt e. I Nor

ge utgjør det i 2018 omlag 60% der

som en r egner i ant all el evplas ser .3

Følgende figur viser f

or delingen i all e r ef er ansene: I till

egg til musikkf

agets s tor e o verv ekt i kultur sk ol ef or

skningen er det plausibelt å ant

a at det også er en o verv ekt av musikkpedagogisk e f or sk er e som int er es ser er seg f or kultur sk ol en gener elt. Dett e kan vi se av at mange av t eks

tene som vi ikk

e har kat

egorisert som musikkf

aglige lik ev el er skr ev et av musikkpedagogisk e f or sk er e ell er publisert i musikkpedagogisk e publikasjoner . Det er v ansk elig å t allf es te dett e helt pr esis t. Vi kjenner mat erial et tils tr ekk

elig til å kunne si at

også en s

tor del av den f

or

skningen i vår o

ver

sikt som omhandl

er ikk e-kuns tf aglige t ema (f or eksempel l edelse ell er policy) er pr odusert av f or sk er e innenf

or musikkpedagogikk. Vi kan derf

or ant a at det f or skningsmes sige blikk et på kultur sk ol e gener

elt, er enda mer musikkpedagogisk

far

get enn det som k

ommer fr am i o ver sikt en o venf or . Der

som en ser bort fr

a r ef er ansene ut en f agf okus er f or

delingen som vis

t i diagr

ammet som følger

her

. Dett

e anskueliggjør balansen i den kultur

sk ol efaglige litt er atur en vi har spor et opp. 3 I Nor

ge finnes det årlig oppdat

ert s tatis tikk f or kultur sk ol eområdet der f agf or

delingen kan vises.

Se https://gsi.udir .no/ Figur 2: F agf ok us i absolutt e tall og pr osen t Figur 3: F agf ok us i absolutt e tall og pr osen t (k un fag):

(10)

M

ast

er

op

pg

ave

r

En int er es sant øv else kan v ær e å se hv or dan f agf or delingen f

orholder seg innenf

or mas ter av -handlingene. En hypot ese kunne v ær e at f or

delingen innen mas

ter oppgav ene pr edik er er f or sk -nings volum og -t ematikk i tiden fr amo ver . V ed å s tuder e mas ter oppgav

ene spesielt kan en altså

finne hvilk

e t

ema som er mes

t behandl

et, og som det er naturlig å ant

a vil gjenfinnes i ny f or skning på h øy er e n ivå er se ne re . D ia gr am m et ta le r f or se g s elv h va g je ld er fa gli g b ala ns e i m as te ro pp ga ve ne : En s tr at egisk og målr ett et innsats f or å øk e kultur sk ol ef or

skningen med andr

e f agf okus enn musikk vil v ær e nødv endig der som kultur sk ol ene skal s tyrk e posisjonen f or dis se f

agene. Det vil

også på sikt kunne bygge f

or

sknings- og f

agmiljø som sikr

er utdanninger og utvikling innenf

or fler e kuns tpedagogisk e f elt. For k ompl ett r ef er anselis te f or de enk elt e kultur sk ol ef ag, se https://kultur sk ol er adet.no/vi-tilbyr/f or skningso ver sikt

P

R

O

F

E

S

JO

N

S

R

E

L

A

T

E

R

T

For ståelsen av hv a som er pr ofesjonsr ela ter t, kan v arier e. Vi har i vår k oding f or stått dett e til å dr eie

seg om arbeid som har mins

t ett av følgende t

o kjennet

egn:

1.

For

skning som handl

er om kultur sk ol ens pr of esjoner, der pr of esjonsidentit et oft e er i sentrum. Oft e handl er dett e om hv or dan kultur sk ol elær er e f or står seg sel v og sin pr of esjon. Eksempl er på dett e er dokt or gr adsarbeidene til • Br

oman-Kananen (2005), som skriv

er om hv or dan det er å v ær e lær er i musikklæringsins titusjonenes brytnings tid. • Tiv

enius (2008), som gjør en typol

ogisk s tudie av musikklær er e i k ommunal musikksk ol e. • Angel o (2012b), som t ar f or seg pr of esjonsf or ståelser i ins trument alpedagogisk e pr aksiser • Jor

dhus-Lier (2018), som gjør en diskur

sanal

yse omkring musikklær

er es pr of esjonsf or ståelse i nor sk kultur sk ol e. 2. For skning der pr of esjon er t ema i et vider e per spektiv . Eksempl er på dett e er spør smål om hv or dan s tudent er f orber edes til pr of esjonen kultur sk ol elær er, s tudier av lær erpr aksiser, pr of esjonsutvikling ell er hv or dan ins titusjonell e pr of esjonspr aksiser skapes. Eksempl er på dett e er dokt or gr adsarbeidene til • Hols

t (2013b), som ser på både grunnsk

ol ef elt et, musikksk ol ef elt et og lær erutdanningen samt dr øft er pr of esjons vit en og lær erk ompet anse. • Björk (2016), som ser på r elasjonell e f akt or er mell om den pr of esjonell e musikklær er en og el ev en. • Jons

son Widèn (2016), som skriv

er om bildelær er es pr of esjonell e utvikling i ulik e sk ol ef ormer i møt e med samtidskuns t. Av de dokt or

avhandlingene vi har kat

egorisert fins 23 s

tykk under kat

egorien pr ofesjonsr ela ter t. Tot alt f ant vi hel

e 165 arbeider som kunne kat

egoriser

es under denne kat

egorien. Vi ser at mat erial et f or del er seg på ulik e f ag og t ematikk er . Innenf or vår e r ammer v ar det ikk

e mulig å arbeide seg gjennom hel

e mat

erial

et i den dybden som

er nødv

endig f

or å kunne gi en grundig innholdso

ver sikt. Vi k ons tat er er at r elativt my e av kultur -sk ol ef or skningen i de nor disk

e land lar seg plas

ser e under kat egorien pr ofesjonsr ela ter t, og henviser f or vider e s

tudier til den dedik

ert e litt er aturlis ten f or denne kat egorien. https://kultur sk ol er adet.no/vi-tilbyr/f or skningso ver sikt Figur 4: F agf ok us i mast er oppga ver i absolutt e tall og pr osen t (k un fag):

(11)

DID

AKTIK/MET

ODIK

Te xt

erna som behandlar olika didaktiska ell

er me

todiska perspektiv har nedan ka

tegoriser

ats baser

-at på ämne och instrumen

tgrupp e

ftersom en sådan indelning upp

fa

tta

ts som den mest r

el ev an ta. Andel en sv

enska och norska t

ext er är st or bland de didaktiska t ext erna då vi hitta t 39 sv enska och 37 norska t ext er i ka

tegorin medan 15 är danska och 11 finska. De

t finns också en ty dlig dominans av t ext er med musikperspektiv jäm för t med t ext er om dr ama/t ea ter, visuell k

onst, dans ell

er andr a ämnen. Då ka tegorin dominer as a v mast eruppsa tser förk lar as de st or a skillnaderna i an tal förslagsvis av de t faktum a tt vi funnit be ty

dligt fler mast

eruppsa

tser med musikinriktning t

otalt i Sv

erige och Nor

ge

än i Finland och Danmark. A

v alla mast eruppsa tser i ö versikt en har 32 pr oc en t e tt didaktiskt f ok us.

Man kan också urskilja en t

endens a

tt de

t är just i mast

eruppsa

tserna som man kan se en särskild

fok

usering på enskilda instrumen

t medan annan f orskning o ftast tar e tt vidar e perspektiv på de didaktiska fr ågorna. Vi har delat in av snitt et i rubrik erna: ö ver gripande musik didaktik, blåsins trument, s tråkins trument, övriga musikins trument, ensembl e sång och k ör, ö vriga musik didaktiska intr es seområden och

övriga ämnesdidaktiska ämnen (dans, visuell k

ons t och t eat er).

Ö

ve

rg

rip

an

de

m

us

ik

did

ak

tik

W es t och Ros twall (2001) har s tuder at situationer i ins trument alundervisning i kultur sk ol ek ont ext på mikr

onivå och anal

yser

at dem ur ett ins

titutionellt per spektiv med f okus på int er aktion. De f ann att undervisningen v ar kr aftigt lär ar styr d med ett sär skilt f okus på själ va notbilden. Förf att arna

förhöll sig kritiskt till att el

ev

erna oft

a hade ett väldigt lågt inflyt

ande i int

er

aktionerna och i under

-visningens innehåll vilk

et förf att arna menade för sämr ade el ev ernas möjlighet er till lär ande. R. Ander

sson (2005) har under

sökt vilka slags pedagogiska fil

osofiska utgångspunkt

er som kan

tänkas ligga till grund för de didaktiska v

al som ins trument allär ar e i kultur sk

ola gör, det vill

säga v

ar lär

arna får sina pedagogiska idéer ifrån. Utgångspunkt

erna i lic-avhandlingen är byggda

på didaktiska frågor som handlar om v

ad som f

okuser

as i undervisningen, hur undervisningen

utf

ormas och v

ad som ses som syft

et med undervisningen. Ander

sson f

ann att ins

trument allär ar es sätt att undervisa i s tor uts träckning influer

ats av hur de i sin tur blivit undervisade av sina

lär ar e under uppväxt en. Ä ven L yngseth (2018) skär

skådar den epis

temol

ogiska grunden för

ins

trument

aldidaktik. En mas

teruppsats med ett liknande intr

es

se är Carls

sons (2006).

Blix (2018) har under

sökt lär

oböck

er för nybörjarundervisning på musikins

trument. Anal

ysen

utgick från ett kritiskt per

spektiv och Blix f

ann att innehåll

et i böck erna i s tor uts träckning handlade om ö vnings- och k ontr olluppgift er vilka i låg gr ad uppmuntr

ade till kritisk och kr

eativ

reflektion.

Ilomäki (2012) har int

agit ett ö

ver

gripande per

spektiv på lär

ande i finska musik- och kultur

sk ol or och anal yser at hur förutsättningar för lär ande har förändr ats. Il omäki diskut er ar i artik eln hur tr aditionella och snäv a lär andemål har förl or at l egitimit

et utifrån att mer

a öppna, dial ogisk baser ade och kr eativ a förhållnings sätt till lär

ande vunnit ins

teg. M. Anttila (2004) har i sin bok

anal

yser

at r

elationen mellan utt

alade mål och själ va pr aktik en i musikundervisning i finska grundsk ol or på lägr e r espektiv e högr e nivå. Hols t (2013b) har intr es ser

at sig för ett helhetsper

spektiv på musikundervisning i grundsk

olan, i musik- ell er kultur sk olan liksom i högr e musikutbildningar (2013b). Högr e musikutbildning bes tår av dels pr of es sionshögsk ol

or med en inriktning mot undervisning i grundsk

ol

or och dels av

konserv

at

orier med en inriktning mot undervisning i musik- och kultur

sk ol or . Hols t har s tuder at

vad som händer på ett ins

titutionellt och didaktiskt plan då olika k

ont

ext

er möts och hur dett

a kan

ant

as hänga samman med olika slags högsk

ol

eutbildningar i musik i Danmark (Hols

t, 2013b). I

Hols

ts f

or

skning har jus

t dimensionen där grundsk

ol

e undervisning och kultur

sk ol eundervisning möts – ”det tr edje rummet” – f okuser ats (Hols t, 2011b, 2016, 2017a, 2017b, 2018b) Hols t har identifier at en utv ecklingspot

ential med didaktiska implikationer utifrån v

erksamhet i jus

t denna

skärningspunkt. Han ser en sär

skild pot

ential då samarbet

et sk

er som ett partner

skap mellan

de olika ins

titutionerna så att de ins

titutionella sär

dr

agen som hör samman med r

espektiv e kont ext beakt as. Ett pr obl em som Hols t identifier

at i det danska kultur

sk

ol

esys

temet handlar om

att det till s

tor del saknats allmän musikundervisning som mellanl

ed mellan den obligat

oriska

musikundervisning och den frivilliga mer

a e xklusiv a musikundervisningen (2017b) Då många pr ojekt utv ecklats inom r amen för satsningen Åben sk ol e (2018b) har på senar

e tid många fler barn

fått t

a del av musik- och k

ons

tundervisning. Enligt Hols

t uppf att as det som my ck et vär defullt för

barnen (2018a), och r

epr

esent

er

ar ett helt nytt arbets

sätt för Köpenhamns k

ommun (Hols

t, 2017a)

Vi har funnit fler

a mas

teruppsatser som under

sök er didaktiska per spektiv på ett ö ver gripande sätt. Begr eppet community music, och r elat er

ade didaktiska och met

odol ogiska s tr at egier har stått i c entrum i Boesk ov s mas

teruppsats (2015) som anal

yser

ade musikundervisning i fängelser

. Ar apidise (2012) under sök er hur undervisnings str at

egier kan främja ell

er hämma el ev ernas förmåga att själ vs tändigt skapa en sär skiljande uttry cksförmåga. Hur r elationer mellan lär ar e och s tudent/el ev och dial ogisk k ompet ens utv ecklas i ins trument

alundervisning har under

sökts i två mas teruppsatser; av Lanner ö (2012) och av Br or sson T rell (2013). F ros tenson (2016) har utfört ”l earning s

tudy” för att bel

ysa didaktiska aspekt

er av egen undervisningspr

aktik. Hells

tr

öm

(2011) har under

sökt undervisningens upplägg och genomför

ande i kultur

sk

ola i jämför

else med

undervisning i s

tudieförbund, medan A. K. Ander

sson (2015) har under

sökt didaktiska aspekt

er i

den undervisning som ges i musikpedagogen F

elix Sauls priv

at a k onserv at orium. Också fler a andr a s tudier anal yser ar didaktik på ö ver

gripande nivå. Det gäll

er Josefs

sons

mas

teruppsats (2018), som under

sökt e hur ins trument allär ar e i kultur sk

ola ser på begr

eppet

förväntningar och hur förväntningar på el

ev

er kan påv

erka undervisningen. Muotka och T

ages

son

(2011) har för

djupat sig i hur s

venska musiklär ar e i kultur sk ol or skapar inf ormella kur splaner utifrån musikpedagogiska tr aditioner då den s venska kultur sk ol eundervisningen int e r egl er as av någr a c entr ala s tyr dokument. Ol ofs

sons och Wiber

gs mas

teruppsats (2009) handlar om hur

ins trument allär ar e förber eder el ev er för fr

amträdanden, och Schades kandidat special

e (2010) diskut er ar f enomenet k onsert er ur didaktiska per spektiv . Erics sons mas ter (2013) f okuser ade ins trument al el ev er s ö vande.

Johannesen (2003) har bel

ys

t ins

trument

alundervisningens innehåll i nor

ska kultur sk ol or på ett öv er

gripande plan medan Johnsen (1995) titt

at på hur kultur

sk

ol

eundervisning kunde förny

as

utifrån didaktiska v

erktyg. Kines (2012) har under

sökt s

tr

eamingmedier som pedagogiskt v

erktyg i ins trument alundervisning och T veit en (2016) har under sökt f

eedback och hur ins

trument allär ar e i kultur sk

ola använder sig av v

erbala och ick

ev

erbala sätt att utvär

der a och bekräft a el ev er .

(12)

20 K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N K U LT U R S K O L E R E L A T E R T F O R S K N IN G I N O R D E N 21 Utv eckling av met

oder för gruppundervisning har v

arit i f okus i någr a, främs t nor ska, mas ter -uppsatser . Thas

tum (2018) har under

sökt ins trument alundervisning med sär skilt f okus på enskild- respektiv e gruppundervisning och El

vhaug (2008) har bel

ys t vilka erf ar enhet er ins trument allär ar e har av grupp- r espektiv

e enskild undervisning. Kor

en (1979) liksom Uddu (1977) har f

okuser

at

gruppundervisning i piano. G. Hols

t (2013) har i en dansk r apport bel ys t didaktiska per spektiv på gruppundervisning där el ev

erna spelar samma ins

trument. I såväl mas

teruppsats som bokkapit

el

har Fjelds

tad under

sökt didaktiska aspekt

er av fiolundervisning i grupp inom El Sis

tema-verksamhet i Nor ge (Fjelds tad, 2017a, 2017b).

B

lå

sin

st

ru

m

en

t

An ge lo h ar i s åv äl do kto rs av ha nd lin g ( 20 12 b) so m a rti ke l (2 01 6a ) u nd er sö kt sk är nin gs pu nk te n m ell an e n i ns tru m en ta llä ra re s p ro fe ss io ns fö rs tå els e o ch d id ak tis ka im pli ka tio ne r. E n h or nlä ra re s undervisnings str at egier s tår i c

entrum med speciellt f

okus på makt, identit

et och kunskapsutv eckling. Tv å s ve ns ka m as te ru pp sa ts er in tre ss er ar sig fö r t vä rfl öjt en – M ela nd er (2 01 7) so m fo ku se ra t p å un de rv is nin gs m ate ria l o ch S eg er (2 01 8) so m u nd er sö kt va d s om k an lig ga b ak om e le ve rs va l a tt spela tvärflöjt. Martins son (2014) f okuser ade ins trument en oboe och f

agott och den alltmer

a sällsynt

för

ek

ommande undervisningen på des

sa ins

trument i de s

venska kultur

sk

ol

orna medan Hübinett

e

och Jöns

sons (2015) s

tudie l

yft

ar hur träblåsundervisning som k

ombiner

ar el

evinriktning och innehålls

-inriktning med ensembl

espel kan r

esult

er

a i en l

ev

ande ”träblåsundervisning som l

yft er i motvind”. Mäs singsins trument en har s tått i c entrum för någr a mas teruppsatser . Lindber g (2017) har skrivit om el ev er s syn på ins trument

et trumpet medan Bermingrud (2017) och Als

tad (2011) s tuder at hur pedagoger i mäs singsins trument lär ut not er r espektiv e blås teknik. Gr avningsmyhr (2018) har under

sökt hur undervisning i trumpet kan förv

erkligas i barnehagen/för sk olan.

St

rå

kin

st

ru

m

en

t

Fjelds

tad har i såväl mas

teruppsats som bokkapit

el (2017a, 2017b) under sökt didaktiska aspekt er av fi olu nd er vis nin g i g ru pp i N or ge . V illk or fö r l är an de g en om g ru pp un de rv is nin g r es pe kti ve e ns kil d

undervisning ingick i under

sökningen. Bar antse va (2017) har under sökt undervisningsböck er för fiol. Förut om fiol har äv en c ell o och viola s tått i c entrum för mas teruppsatser . Lar sson (2011) har för djupat sig i f akt or er som motiv er ar el ev er att spela c ell o medan F . Ander sson (2014) kartlagt

olika slags didaktiska v

al v

ad gäll

er i r

ekryt

ering till och undervisning i viola.

Ensembl

e, sång och k

ör

När det gäll er k ör

sång har Zadig skrivit såväl en lic-uppsats som en dokt

or

savhandling (2011,

2017). T

ext

erna handlar om hur k

ör sångar e medv et et och omedv et et samarbet ar i fler stämmig kör

sång för att hålla sig till sina r

espektiv

e s

tämmor

. Zadig har utv

ecklat en f

or

skningsmet

od som

bygger på inspelning och anal

ys av enskilda r ös ter . Result at et illus tr er ar hur de r espektiv e kör sångarna påv erkar v ar andr a både f ormellt och in f ormellt. Sång har s tått i c entrum för någr a mas

teruppsatser som till e

xempel Melhus (2012) och

Herjuaunes (2016). Sis

tnämnda under

sökt

e sångundervisning i r

elation till gehör

sträning.

P

oulsens mas

terpr

osjekt (2017) hade ett f

okus som liknar Zadigs (2011, 2017) och under

sökt

e hur

den enskilda r

ös

ten förhöll sig till k

örklangen som helhet. T

rudsl ev (2014) har k onc entr er at sin mas

ter kring amatörk

ör sång. Vartiainen (2010) har i en r apport från dokt or sarbet e under sökt didaktik för att l

eda och diriger

a ork es tr ar i högr e musikutbildning. Dirigerings

teknik och ins

tuderings teknik under sökt es såväl som int er

aktionen mellan delt

agar e. En se m ble un de rv isn in g h ar vid ar e s tå tt i ce ntr um fö r t re m as te ru pp sa ts er i v år t u rv al. S olh eim s ( 20 13 ) up ps ats b eh an dla de in str um en ta l- o ch b lå so rk es te ru nd er vis nin g S olh eim , 2 01 3, m ed an P ete rs en (2 00 7) fo ku se ra de k am m ar m us ice ra nd e i ku ltu rs ko la o ch F isk um (2 01 5) sa m sp el oc h e ns em ble le dn in g.

Ö

vr

ig

a m

us

ik

in

st

ru

m

en

t

Didaktik för pianoundervisning när det gäll

er barn med inlärnings

svårighet er s tod i c entrum för Hasus dokt or

savhandling (2017). Hasu bet

onade hur inlärningen visade sig v

ar

a avhängig av el

ev

-ernas motiv

ation och av i vilk

en gr ad undervisningen anpas sades eft er individuella s vårighet er . Junttu (2010) har i r apportf orm bidr

agit med en ”portfölj” innehållande för

slag på met

oder för att

förny

a didaktik

en för pianoundervisning på lägr

e nivåer med hjälp av int

ernet och otr

aditionella

met

oder

. Didaktik för pianoundervisning s

tod i c

entrum också för Leikv

olls mas teruppsats och dokt or savhandling (2009, 2017) där såväl kv antit ativ a som kv alit ativ a met

oder användes för att

under

söka olika met

oder för notinlärning på nybörjarnivå. Leikv

oll (2017) r elat er ar notinlärning till barns k ognitiv a utv

eckling och jämför med barnens utv

eckling av läs- och skrivförmåga.

An ge lo (2 01 6b ) h ar u nd er sö kt hu r o lik a s la gs in str um en ta llä ra re fö rh åll er sig til l m us ik lä ra re ns ex pe rtis

och mandat att avgör

a vilk

et slags undervisning som ska genomför

as. I under sökningen r ef er er ade Angel o till någr a av sina tidigar e s tudier där en jazz-pedagog, en lär ar e med en k ombinations tjäns t på landsbygden, en hornlär ar e och en lär ar e i Gamelan-musik hade s tått i c entrum för s tudierna. (Se äv en o

van under ”Blåsins

trument” och kat

egorin om pr of es sion om Angel os f or skning.) Fl er a mas

teruppsatser, som till e

xempel Hems (2002) handlar om didaktik för pianoundervisning.

A. P er sson (2016) under sökt e hur lär ar e i kultur sk ola använde kr

eativt skapande i sin pianounder

-visning. Nils

sons (2017) s

tudie syft

ade till att ringa in el

ev

er

s motiv

ation till att spela piano.

Holt

er (2018) under

sökt

e olika böck

er för pianoundervisning och Lunde (2018) under

sökt e hur Suzukimet oden funger ade för pianoundervisning. När det gäll er slagv

erk har vi hitt

at tr e didaktiskt inrikt ade mas teruppsatser . No vas (2005) liksom

Odland (2008) har skrivit om slagv

erksmet odik i nor ska kultur sk ol or medan Dahls tedt (2017) diskut er ar notbaser ad k ontr a gehör sbaser ad slagv erksundervisning. Vidar e har någr a mas

teruppsatser skrivits med git

arr en i f okus. T ranøys (2013) mas teruppsats handlar om git arrundervisning i kultur sk olan liksom F

ullus (2015) som bel

yser förutsättningar för lär ande i git arr på kultur sk ola. Ander son (2012) har t agit fr am en pr ogr es siv lär obok för git

arrundervisning och Øien (2007) har under

sökt int ernetbaser ad git arrundervisning. När det gäll er elgit

arr har vi funnit en mas

teruppsats av Gunnar

sson (2016) som under

sökt hur elgit arrlär ar e i kultur sk ola förhåll

er sig till not

er i sin undervisning.

Övriga musik

didaktiska intr

es

seområden

När det gäll er musik didaktiskt inrikt ade t ext er åt erfinns i dett a s ty ck e intr es seområden som snar ar

e har en specifik inriktning än speciella musikins

trument i c