Att våga se och
kunna stå kvar
– En kartläggning om ungdomars
Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län Kartläggning: Att våga se och kunna stå kvar
Kartläggning genomförd av: Katarina Sandling Jonsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Illustratör: Matilda Hall
Förord
Länsstyrelserna har tre regeringsuppdrag inom ramen för det fjärde jämställdhetspolitiska målet,
– Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma
möjlighet till kroppslig integritet. Ett av dessa tre uppdrag handlar om att främja och lämna stöd
till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt att förebygga hedersrelaterat
förtryck.
1Sedan 2011 innefattar uppdraget även insatser som syftar till att motverkar att unga blir
gifta mot sin vilja. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten önskade få ökad kunskap om
vil-ket livsutrymme som ungdomar i Övre Norrland har. Kartläggningen av ungdomars livsutrymme
är den första inom detta område som Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har
genom-fört. En liknande kartläggning har tidigare genomförts i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt
liv, och erfarenheterna från den har varit utgångspunkter för vår kartläggning.
I det arbete Länsstyrelserna gör utgår vi från mänskliga rättigheter, kvinnokonventionen,
barn-konventionen och svensk lagstiftning. Kartläggningen är ett komplement till fortsatta insatser i
arbetet med att barn och unga ska få tillgång till sina rättigheter i Norrbotten och Västerbotten.
Hedersrelaterat våld och förtryck så som mäns våld mot kvinnor generellt grundar sig i
föreställ-ningar kring makt, kön och kultur och arbete för att motverka detta behöver bedrivas på flera
fronter och av ett flertal aktörer i samhället. Vår förhoppning är resultaten från kartläggningen
kommer att användas som underlag i verksamheter som möter barn och ungdomar.
Luleå och Umeå, 2015
Karin Börjesson Curt Hörnqvist
Enhetschef Social hållbarhet och Samhällskydd Enhetschef Livsmiljö Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Västerbotten
Lisa Lindström Maria Stefansson
Utvecklingsledare Utvecklingsledare
Innehållsförteckning
Sammanfattning 5 1- Kartläggningens bakgrund, syfte och genomförande 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte 8
1.3 Urval av kommuner 8
1.4 Avgränsningar 8
1.5 Genomförande 8
1.5.1 Samarbete med skolorna 8
1.5.2 Förutsättningar för analysarbete 8 2 - Resultat 10 2.1 Skolan 11 2.2 Fritiden 13 2.3 Hemsysslor 14 2.4 Vänner 16 2.5 Studier 18 2.6 Kärlek 19
2.7 Att få leva med eller gifta sig med vem man vill… 20 2.8 Utsatt för kontroll, förbud, hot och våld? 21
2.9 Några röster från kartläggingen 23
3 - Avslutande diskussion 25
Fler uppslag 26
Referenslista 27 Bilaga 1 Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter 28 Bilaga 2 ”Ingen annan kan leva mitt liv” 29
Sammanfattning
Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har ge-nomfört en kartläggning av ungdomars livsutrymme. Syftet har varit att få en tydligare bild av om det finns ungdomar i våra län som lever under begränsningar som påverkar deras skolgång, deras fritid och deras liv. Begränsningarna Länsstyrelserna kartlagt består av förbud, kontroll, förtryck och våld – det kan vara att elever inte får delta i viss undervisning eller att de bara tillåts ha umgänge med personer som är godkända av familj och släkt. Det kan också handla om mycket allvarliga frågor som våld eller att utsättas för kroppsli-ga ingrepp.
Kartläggningen har genomförts med en digital enkät som riktat sig till 9:or och årskurs 2 på gymnasiet i sex kommuner; tre i Norrbotten och tre i Västerbotten. Frågorna i enkäten har avspeglat indikationer på begränsningar som personal bör vara uppmärksam på avseende alla ungdomar, men frågorna speglar också indikationer som är typiska vid hedersrelaterat våld och förtryck.
Deltagande i enkäten har varit frivilligt och frågorna har inte varit tvingande; elever har kunna svara på de frågor som de anser vara relevanta detta med tanke på frågornas känsliga art. Svarsfrekvenser varierar därför på olika frågor och den högsta säkerställda svarsfrek-vensen är 1 193 elever. Det betyder att våra slutsatser måste ses som indikatorer och inte som vetenskapligt belagda fakta. Det är 1 048 elever som slutfört enkäten i sin helhet.
Resultaten från våra län är så gott som identiska. Därför finns ingen separat analys av de olika länens svar, utan denna rapport redovisar slutsatser som vi kan dra kring ungdomars livsutrymme i båda länen.
Avseende frågan om aktiviteter i skolan fick vi ett intressant resultat rörande könsuppdelad sim- och
idrottsundervisning, som var den aktivitet som elev-erna trodde deras föräldrar skulle ha mest emot att de deltog i. Siffror kan avspegla att många elever reagerar på att könsuppdelning är ovanligt och att de tror att deras föräldrar skulle uppleva detta som olämpligt – kanske för att jämställdhet lyfts tydligt i skolan idag. De aktiviteter, som eleverna annars uppger är minst ok att de deltar i, är bland annat läxläsningsgrupper efter skolan, klass- eller skolfest eller terminsavslutning vid jul. Ämnen, eller undervisnings moment, som påverkas av begränsningar är bland annat sex- och samlevnad, simning killar och tjejer tillsammans, musik, biologi och religionskunskap. De begräsningar som elever upple-ver på fritiden kan vara att de inte får vara ute lika sent som alla andra, inte får gå på disco eller till fritidsgår-den, samt att de inte får sova över hos kompisar. I kartläggningen fanns en fråga om vem som utför sysslor hemma. Vår utgångspunkt var att om man växer upp i ett hushåll där rigida könsroller är norm så är det lätt att ta med sig detta tänk in i vuxenlivet. Ojämställdhet är något man lär sig och det reprodu-ceras från en generation till en annan. I Sverige har vi ännu inte någon jämn fördelning av det obetalda hem- och hushållsarbetet och den bilden bekräftas i denna rapport. Ungefär 40 % anger att alla hjälps åt, 14 % anger att pappa utför hemsysslor och 22 % anger att det är mamma. 3 % anger att bröder hjälper till och 5 % anger att systrar hjälper till.
Vi frågade också om det var ok att umgås med vänner av det motsatta könet. 1 091 elever har svarat och en stor majoritet, ca 93 %, anger att de alltid eller ofta får umgås med vänner av det motsatta könet. 5 % anger att de ibland får umgås med vänner av det motsatta könet, medan 2 % anger att de aldrig får göra det. Dessa 2 % motsvaras av 21 elever i våra skolor som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön.
Får eleverna välja om de ska studera vidare och vad de ska studera? Att få ta egna beslut om studier är det självklara för många av eleverna som deltagit i kartläggningen. Av 1 084 elever svarar 93 % ”ja, visst”. 4 % säger dock att de måste välja en viss utbildning – att de får studera men under vissa villkor. 1 % av eleverna säger att de själva inte får bestämma. 2 % anger att de inte vet om de kommer att få bestämma om sina studier. Det betyder att totalt 7 % av våra barn och ungdomar, 78 tjejer och killar, begränsas helt eller delvis i sina studieval eller är osäkra på om de kommer att få bestämma själva.
På frågan om det är ok med deras föräldrar att eleverna har ett kärleksförhållande svarar 91 % av 1 082 elever att så är fallet. 1 % av eleverna, 10 personer, anger att det är ok ifall de förlovar sig eller lovar att gifta sig med den personen och 1 %, 12 personer, svarar att det är ok om de sköter det hela diskret. 3 %, 30 personer, uppger att det inte är ok. 4 %, 45 personer, vet inte. Här finns det stora skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 97 % av eleverna med svensk bak-grund uppger att deras föräldrar är ok med att de har ett kärleksförhållande medan samma siffra för eleverna med utländsk bakgrund är 67 %.
Resultatet av kartläggningen visar också att det finns många ungdomar som känner oro för att tvingas in i arrangerade äktenskap. På frågan om föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma om giftemål har 1 077 elever svarat och 91 % av dessa är inte alls oroliga för det. I Norrbotten och Västerbotten, har 93 elever vilket motsvarar 9 % svarat att de känner en liten till mycket stor oro för att vuxna ska bestämma vem de ska gifta sig med. 12 elever är mycket oroliga för det. Det är ingen större skillnad mellan tjejers och killars svar, utan den skillnad som förekommer är störst mel-lan elever med svensk och utländsk bakgrund.
Slutligen frågade vi om vad eleven kan ha blivit utsatt för av familjemedlemmar eller någon annan vuxen de bor med. Vi har fått 1 202 svar på de olika svarsalterna-tiven och det är tydligt att många barn och ungdomar har utsatts för olika typer av begränsningar, kontroll, hot och/eller våld.
Det elever tycks löpa störst risk att blir utsatta för är att få sin mobil, e-post, dagbok, väska eller sitt rum kontrollerat mot sin vilja, att bli kontrollerade av syskon eller uppringda på mobilen hela tiden, att bli tvingade att hålla koll på sina syskon eller att bli kallade krän-kande tillmälen som idiot, värdelös, lös- eller horaktig. Några andra slutsatser är att fler tjejer än killar har blivit kontrollerade och fler killar än tjejer har tvingats kontrollera syskon. Fler tjejer har blivit kallade kränkan-de tillmälen, medan fler killar har blivit ivägskickakränkan-de hemifrån. Avseende könsstympning eller omskärelse uppger 13 elever att de utsatts för detta. 12 elever uppger att de utsatts för sexuella övergrepp. En slutsats av resultaten är att det är av oerhört stor vikt att inte förenkla bilden av hedersrelaterat förtryck och tro att detta bara gäller elever med utländsk bakgrund. Denna kartläggning, liksom den kartlägg-ning som genomfördes i Gävleborgs län, Ingen annan
kan leva mitt liv, visar att det finns elever med svensk
bakgrund som lever i en situation som gör att de exempelvis inte får umgås med motsatta könet och att de känner en oro för att vuxna ska bestämma vem de ska leva med eller gifta sig med. Ser vi inte dessa elever sviker vi dem.
Samtidigt visar kartläggningen på skillnader mellan elever med olika bakgrund som motiverar att verksamheter som möter barn och ungdomar har särskild kännedom om hedersrelaterade frågor och en kompetens att stötta de som kan vara utsatta.
1- Kartläggningens bakgrund, syfte och genomförande
1.1 Bakgrund
På nationell nivå i Sverige fi nns styrdokument och lagar som ska hjälpa oss att uppmärksamma barns och ungdomars behov och rättigheter. I Sverige fi nns lagar som slår fast att våld mot barn och unga är en brottslig handling och att det är ett brott att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Lagen mot tvångsäktenskap har också nyligen stärkts.
I Prop. 2009/10:232 10; Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter lyfts att:
• Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekter-as i alla sammanhang.
• Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
• Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
• Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Det fi nns också en nationell handlingsplan, Skr 2007/08:39; Handlingsplan för att bekämpa mäns våld
mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I inledningen till
hand-lingsplanen står det:
”Kvinnor och män, fl ickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyg-gande och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade förövare stärkas och utvecklas. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av handlingsplanen. Det skiljer sig från övriga vålds-former genom dess kollektiva karaktär, vilket innebär att det kan fi nnas fl er förövare av båda könen och att off ren kan vara både kvinnor och män samt fl ickor och pojkar.”
Länsstyrelserna arbetar på regional nivå - på uppdrag av regeringen och utifrån det fj ärde jämställdhetsmålet att
mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, fl ickor och pojkar har rätt till kroppslig integritet.
Länsstyrelsen ska främja och lämna stöd till regionala in-satser för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld. Vi ska också lyfta allas rätt till sina mänskliga rättigheter och särskilt uppmärksamma barns rättigheter. Länssty-relsernas utgångspunkt har varit att begränsningar av ungdomars livsutrymme kan förekomma i alla familjer. Det kan röra ungdomar med utländsk eller svensk bakgrund, ungdomar som lever i strikt religiösa familjer och att det kan förekomma bland familjer i minori-tetsbefolkningar. Det kan även fi nnas andra skäl till att ungdomars livsutrymme begränsas - skäl som har med den individuella familjesituationen att göra.
Defi nition av hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställ-ningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställföreställ-ningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt fl ickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Pojkar samt homosexuella, bisexu-ella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. I sin extrema form kan kontrollen leda till hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.
1.2 Syfte
Kartläggningen av ungdomars livsutrymme är den första på detta område som Länsstyrelserna i Norr-botten och VästerNorr-botten genomför. En liknande kartläggning har tidigare genomförts i Gävleborgs län,
Ingen annan kan leva mitt liv. Erfarenheterna från och
utformningen av frågor i den kartläggningen har varit utgångspunkter för vår kartläggning av ungdomarna livsutrymme.
Syftet med vår kartläggning i Norrbotten och Väster-botten har varit att få en tydligare bild av om det finns ungdomar i våra län som lever under begränsningar som påverkar deras skolgång, deras fritid och deras liv. Vi ville också kunna jämföra resultatet med den tidigare kartläggningen som gjorts i Gävleborg. Ett ytterligare syfte med kartläggningen var också att synliggöra barn och ungdomars levnadsvillkor, och erbjuda kartläggningen som ett kunskapsunderlag till kommunerna i våra län.
1.3 Urval av kommuner
Kartläggningen har genomförts i tre kommuner i varje län. Vi har valt större kommuner för att få så stort underlag som möjligt och för att kunna garantera elev-ernas anonymitet. Urvalet är inte baserat på kommu-nernas socioekonomiska situation, utan urvalet baseras framförallt på möjligheten att nå så många elever som möjligt. Utvalda kommuner var Umeå, Skellefteå och Lycksele i Västerbotten och Luleå, Boden och Kiruna i Norrbotten.
Vi har vänt oss till den största årskursen med 9:or i kommunens största skola och till årskurs två på de största nationella programmen på gymnasieskolan. Vi har strävat efter att få en jämn fördelning av tjejer och killar, och efter att nå grupper med elever med både svensk och utländsk bakgrund.
1.4 Avgränsningar
Länsstyrelserna övervägde att även rikta kartläggning-en till elever inom skolornas särskoleverksamheter. Vi bedömde dock att det samarbete som skolorna bjöds
in till var relativt omfattande och tidskrävande och det skulle ha behövts särskild förberedelse och många personliga anpassningar för att kartläggingen skulle ha kunnat omfatta ungdomar i särskoleverksamhet.
1.5 Genomförande
Kartläggningen genomfördes genom en digital enkät, som tog cirka 20-25 minuter att svara på. Den bestod av raka och känsliga frågor om hur ungdomarna påverkas av våld, hot och förtryck. Det fanns ett förord som beredde eleverna på frågorna och som innehöll en påminnelse om att elevhälsan kunde erbjuda sam-tal om eleverna kände att frågorna blev jobbiga. Enkäten testades på lärare och elevhälsopersonal och genomfördes på en årskurs 9:a innan övriga elever fick ta del av den. Frågorna har också bearbetats i samråd med elevhälsopersonal, lärare och med den resur-grupp i hedersfrågor som Länsstyrelserna samordnar. Vi utgick även från slutsatser i Skolverkets publikation
Hedersrelaterat våld och förtryck – Skolans ansvar och möjligheter, där de lyfter vanliga utmaningar kring
deltagande exempelvis i olika ämnen.
Mellan september 2014 fram till april 2015 genomför-des enkäten, totalt under åtta månader. Svarsperioden fick vara relativt lång eftersom skolorna, särskilt gym-nasieskolorna med långa perioder av arbetsplatsförlagt lärande, skulle ha goda möjligheter att planera in och genomföra kartläggningen.
Enkäten lades ut på en webbundersida som bedöm-des som svår att hitta av misstag och information om webbsidan spreds bara till berörda skolor och till personal som skulle vara delaktiga. Vi bedömde att risken för att elever skulle vilja fylla i enkäten flera gånger som försumbar. Enkätsvaren har varit omöjliga att spåra tillbaka till elever och har garanterat eleverna anonymitet.
Länsstyrelserna uppmuntrade till att sätta enkäten i ett sammanhang då mänskliga rättigheter kunde diskute-ras. Detta har dock varit upp till varje skola och klass att besluta om.
1.5.1 Samarbete med skolorna
Inför kartläggningen har Länsstyrelserna sökt kontakt med alla kommuners förvaltnings- och verksamhets-chefer och elevhälsoverksamhets-chefer. I nästa steg gjordes utskick till aktuella rektorer och vi besökte alla skolor. Besöket syftade till att få förståelse för skolornas situation och till att fånga upp eventuella önskemål om information och kompetensutveckling på området. Vi delade också ut litteratur och handböcker.
Till stöd för arbetet på skolorna lade länsstyrelserna upp webbsidor med information om kartläggning-en, länk till enkät och bildspel med en presentation av hederrelaterat våld och förtryck. Rektor fick även förproducerade mail till all personal som skulle genom-föra enkäten.
Det har varit upp till rektor och personal att i slutänden besluta om vilka klasser och grupper som ska ingå. En del skolor har avsett det så viktigt att få med elever med utländsk bakgrund att man säkerställt att de som ännu inte hunnit lära sig svenska i så hög utsträckning fått hjälp med översättning. Andra har bedömt att sko-lan inte vill genomföra enkäten i grupper där de finns elever som inte varit så länge i Sverige, som språkintro-duktionsgrupper på gymnasiet.
Utmaningar – olika för olika skolor
• Svårt att få återkoppling från förvaltningschef och högre skolledning
• Oklara och sena besked om att skolor har valt att inte delta, fördröjde kartläggningens slutförande • Oklara skäl till att klasser inte deltog trots besked om
att de skulle medverka
• Nya prioriteringar ledde till att skolor avstod från att medverka
• Positiva erfarenheter – olika för olika skolor • Erbjudandet om samverkan och
kompetensutveck-ling har bemötts mycket positivt
• Kontakter har skapats med flera skolor och personal har erbjudits att delta i befintliga nätverk
• Erfarenhetsutbyten med skolpersonalen har berikat Länsstyrelsens bild av vilka elever som påverkas av begränsningar
• Många skolor har visat att de är medvetna om indikationer på exempelvis hedersrelaterat förtryck och att de aktivt arbetar för att hjälpa eleverna som har problem
• Besöken på skolorna har synliggjort kompetensut-vecklingsbehov
1.5.2 Förutsättningar för analysarbetet
I analysarbetet har Länsstyrelsen utgått ifrån två to-talrapporter, resultatet från de enkäter som slutfördes i sin helhet och resultatet från alla svar, även från de elever som inte slutförde hela enkäten.
Enkäten konstruerades så att eleverna inte tvingades att svara för att komma vidare i enkäten, detta med tanke på frågornas känsliga art. Det betyder dock att svarsfrekvensen på frågorna varierar och att våra slutsatser måste ses som indikatorer och inte som vetenskapligt belagda fakta.
När vi utgick från resultatet från de enkäter som slutför-des i sin helhet fick vi en totalsvarsfrekvens som försik-tigt kunde jämföras mot svaren i de stora fleralternativ-frågorna. Då kunde slutsatser dras om i vilka situationer som eleverna upplevde de starkaste begräsningarna. Resultaten från de enkäter som slutfördes i sin helhet visade också hur många elever som avstod från att svara på vissa frågor.
Avseende frågor med bara fyra-fem alternativ så har vi tagit hänsyn till alla elevers svar, oavsett om de slutfört hela enkäten eller valt att svara på vissa frågor. Vill vi att svaren från alla elever som deltagit synliggörs. Återkoppling av resultaten ges till alla kommuner som har en svarsfrekvens som är så hög att elevernas anonymitet inte riskeras vid återkopplingen.
2 - Resultat
Enkäten har öppnats 1 905 gånger och det synliggör alla som öppnat enkätlänken, inklusive personal som bara tittat på frågorna för att kunna bilda sig en upp-fattning om enkäten. Eftersom frågorna inte har varit tvingande har elever inte behövt bocka i alternativ för att komma vidare i enkäten. Så elever har kunnat svara på de frågor som de ansåg vara relevanta, och de har inte alltid slutfört enkäten i sin helhet. Detta ledde till att det är olika svarsfrekvenser på olika frågor. Den högsta säkerställda svarsfrekvensen är från 1 193 elev-er, men enkäten har slutförts i sin helhet och skickats in av 1 048 elever. Vid uträkningar utgår vi från svarsfrek-vensen i just den aktuella frågan och när vi utgår från de elever som slutfört i sin helhet så anger vi det och förklarar varför.
I Norrbotten har 294 elever svarat på enkäten, och i Västerbotten motsvaras siffran av 898 elever. Analys av Norrbottens och Västerbottens svar visar att resulta-ten från våra län är nästan identiska och därför finns ingen separat analys av de olika länen. I denna rapport redovisas alltså slutsatser som vi kan dra om ungdo-mars livsutrymme i både Norrbotten och Västerbotten. Kartläggningen visar inte på några markanta skillnader i flickors och pojkars begränsningar, det är viktigt att uppmärksamma de begränsningar som båda könen lever under. Ett område som det vore intressant att fortsätta arbeta med och analysera vidare är flickors och pojkars (eventuellt olika) upplevelser och effekter av begräsningarna. 113 91 90 151 228 519 0 100 200 300 400 500 600 1
Vilken kommun bor du i?
1. Boden 2. Kiruna 3. Luleå 4. Lycksele 5. Skellefteå 6. Umeå
Tabell 1: Elevfördelning kommun
I fokus för denna sammanställning är totalresultat och jämförelse mellan olika grupper för att
kunna få en övergripande bild av situationen. När det är relevant görs också jämförelser med den
tidigare kartläggningen i Gävleborgs län, Ingen annan kan leva mitt liv.
2 .1 Skolan
Första skolfrågan handlar om vilka aktiviteter som föräldrar eller andra vuxna tycker det är ok att eleven delta i. I tabellen som följer på nästa sida syns svaren från de elever som slutförde enkäten.
Det betyder att vi vet att 1 048 elever har tittat på frågorna och sedan kan vi jämföra med vad de svarat, eller avstått från att svara på. Som vi tidigare lyft fram så blir svaren endast indikatorer på vad eleverna upplever som lättast att delta i. Det kan finnas andra skäl till att en elev avstått från att svara, enkät-trötthet, oengagemang eller att hen inte vet.
Intressant var att könsuppdelad sim- och idrottsunder-visning vad den aktivitet som de flesta eleverna trodde att deras föräldrar skulle misstycka om eleverna deltog i. Siffror kan avspegla att många elever reagerar på att könsuppdelning är ovanligt och att de tror att deras föräldrar skulle uppleva detta som olämpligt – kanske för att jämställdhet lyfts tydligt i skolan idag.
Det är sedan relativt liten skillnad mellan flera alterna-tiv. De aktiviteter som eleverna uppger är minst ok att de deltar i är, i fallande ordning:
• Läxläsningsgrupper efter skolan • Sex- och samlevnad
• Klass- eller skolfest
• Simning killar och tjejer tillsammans och musik-undervisning
• Biologi
• Terminsavslutning vid jul • Religionskunskap
• Bild och skol- eller klassresa med övernattning
Bryter vi upp resultatet och ser på skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ser vi att elever med svensk bakgrund har svårast att få ett god-kännande att delta i:
• Könsuppdelad sim- och idrottsundervisning • Läxläsningsgrupp efter skolan
• Klass- eller skolfest
Elever med utländsk bakgrund har svårast att få ett godkännande att delta i:
• Könsuppdelad sim- och idrottsundervisning • Sex- och samlevnadsundervisning
• Simning tjejer och killar tillsammans • Terminsavslutning vid jul
Det tycks inte var någon större skillnad mellan killars och tjejers resultat avseende denna fråga. Detta är en stor fråga med många alternativ och vi kan utgå ifrån att elever ibland inte orkat svara på alla frågor. Det kan också vara så att vissa alternativ inte varit aktuella; som övernattning i samband med skolresa.
Det kan finnas elever vars föräldrar eller vårdnadshava-re inte anser att några av dessa aktiviteter är ok, och att det då följaktligen finns elever som inte kunnat bocka i något av alternativen. Tittar vi på den gruppen som inte svarat att något av alternativen är ok så finns det en stor skillnad mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. I detta fall utgår vi från alla elever som svarat, oavsett om det slutfört eller inte. Bortfallet av elever med svensk bakgrund är 9-23 %. Bortfallet bland elever med utländsk bakgrund är 33-42 %.
Totalt har 357 elever i årskurs 9 svarat, och 836 elever på gymnasienivå. Fördelningen mellan killar och tjejer är relativt jämn; 554 killar och 611 tjejer har deltagit. 22 elever som definierar sig som av ett annat kön än kille eller tjej har också deltagit. 252 elever har angett att de och deras föräldrar är födda i ett annat land än Sverige, eller att de är födda i Sverige, men deras
föräldrar är födda i ett annat land. Det är dessa elever som vi i denna kartläggning betraktar som elever med utländsk bakgrund. 901 elever har angett att de och deras föräldrar är födda i Sverige, eller att de själva är födda i ett annat land medan deras föräldrar är födda i Sverige. Det är dessa elever som vi i denna kartlägg-ning betraktar som elever med svensk bakgrund.
En jämförelse med Gävleborgs resultat i kartläggning-en Ingkartläggning-en annan kan leva mitt liv visar på att resultatkartläggning-en är snarlika. Resultaten från deras tre kommuner visar att sex- och samlevnad är det undervisningsmoment
som möts med starkast begränsningar i deltagande. Deltagande i undervisning i biologi och religion ligger också lägre, samt gemensam simning för både killar och tjejer. Skolfester är ofta inte heller ok att delta i.
1022 1008 987 973 972 1000 850 979 845 986 979 999 987 981 962 983 1002 1002 0 200 400 600 800 1000 1200 1
Vilka av följande aktiviteter tycker dina föräldrar, eller andra vuxna du bor med, att det är ok att du deltar i?
1. Studiebesök
2. Skol-/klassresa över dagen 3. Skol-/klassresa med övernattning
4. Klass- eller skolfest 5. Sex- eller
samlevnadsundervisning 6. Idrottslektion - killar och tjejer tillsammans
7. Idrottslektion - killar och tjejer var för sig
8. Simning - killar och tjejer tillsammans
9. Simning - killar och tjejer var för sig
10. Religionskunskap 11. Musikundervisning
12. Praktik på arbetsplats - prao, APL...
13. Bild 14. Biologi
15. Läxläsningsgrupp efter skolan
16. Terminsavslutning vid jul 17. Skolavslutning i juni 18. Friluftsdagar
2.2 Fritiden
I frågan om vad som är ok att göra på fritiden har vi som i förra frågan utgått från svaren från de elever som slutförde hela enkäten, alltså 1 048 personer. Då kan
vi titta på vilka alternativ som har minst positiva svar och jämföra med ett möjligt maximalt totalantal. De finns samma skäl till bortfall av svar som i förra frågan, och det vi får fram är indikatorer på aktiviteter som är svårast att få delta i.
973 982 996 1007 997 989 1014 1000 1001 960 1014 920 940 960 980 1000 1020 1
Får du göra följande saker för dina föräldrar (eller andra du bor med):
1. Vara ute ungefär lika sent som dina klasskamrater
2. Gå till fritidsgården
3. Vara ute i området där du bor efter skolan
4. Gå hem till kompisar på kvällen
5. Gå på tjejmiddag(om du är tjej) eller killmiddag (om du är kille) 6. Sova över hos en kompis
7. Använda internet för att chatta med vänner
8. Gå på födelsedagsfest om det är både killar och tjejer där 9. Ha fritidsintressen utanför hemmet; idrotta, gå kurser, sjunga, spela instrument eller annat
10. Gå på disco
11. Gå på bio med kompisar
Frågorna som ställs avspeglar typiska områden som kan begränsas om ett barn eller en ungdom lever un-der sträng kontroll. Det är naturligtvis också områden som tidvis kan begränsas för alla barn och ungdomar av olika skäl – vardagkväll, läxor ska göras och så vidare.
De resultat som dock sticker ut är att:
• elever upplever att de inte får vara ute lika sent som alla andra
• de får inte gå på disco • de får inte gå till fritidsgården • de får inte sova över hos kompisar
Det skiljer relativt lite mellan alternativen och denna typ av begränsning är ju inget som ensamt bekräf-tar att ett barn eller en ungdom lever under sbekräf-tarka begränsningar. I ett annat scenario kan det istället vittna om ett gott föräldraskap och det finns dess-utom många barn och ungdomar som inte själva är intresserade av dessa aktiviteter. Svaren på denna fråga kan istället ses som indikatorer, som tillsammans med annan information kan vara anledning till att se närma-re på en elevs situation.
De områden som finns ovan är de största problem-områdena för både elever med svensk och utländs-bakgrund och för tjejer och killar. Det är mycket små skillnader mellan grupperna.
Gör vi en försiktig analys av den totala mängden elever som svarat på enkäten, men som inte bockat i något alternativ alls, finns det även här en stor skillnad mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Avseende elever med svensk bakgrund finns det ett bortfall av elever mellan 10-12 %. För elever med utländsk bak-grund är bortfallet mellan 24-38 %. Bland dessa finns alltså de som inte orkat svara, men också de som inte kunnat bocka i något alternativ.
Jämförelse med Gävleborgs resultat visar att de alter-nativ som är svårast för ett barn eller en ungdom att få delta i är; att gå på disco eller till fritidsgården, att delta i kill- eller tjejmiddag eller att få gå och träna. Att få vara ute lika sent som sina kompisar är den vanligaste begränsningen.
2.3 Hemsysslor
Det förekommer att elever som lever under starka begräsningar får ta ett stort ansvar hemma. En ojämlik fördelning av hushållssysslor kan också vara en indi-kator på att familjen lever i ett hierarkiskt system som kan medföra begränsningar av barn och ungdomars livsutrymme.
Om man växer upp i ett hushåll där rigida könsroller är norm så är det lätt att ta med sig detta tänk in i vuxenlivet. Ojämställdhet är något man lär sig och det reproduceras från en generation till en annan. I en av Ungdomsstyrelsens rapporter, Unga och våld, undersöks attityder till jämställdhet. Rapporten visar att maskulinitet inverkar på benägenheten att använda våld. I rapportens analys framkommer det att risken att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar 3,2 gånger för killar som har stereotypa föreställningar om kön. Resultatet pekar på att om man har stereoty-pa attityder kring könsroller, maskulinitet och feminini-tet är det riskfaktorer för våldsamt beteende.
Samtidigt vet vi att det obetalda hem- och hushållsar-betet är ojämnt fördelat i allmänhet i Sverige, så precis som i de tidigare frågorna så är detta en indikator som vi bör vara medvetna om utan att övervärdera den.
736 256 400 57 91 242 49 0 200 400 600 800 1
Vem eller vilka utför hemsysslor som att städa, laga mat, tvätta? 1. Alla hjälps åt 2. Pappa 3. Mamma 4. Bror 5. Syster 6. Jag 7. Någon annan
Bilden av det ojämnt fördelade hushållsarbetet bekräf-tas i enkätsvaret. Ungefär 40 % anger att alla hjälps åt, 14 % anger att pappa utför hemsysslor och 22 % anger att det är mamma. 3 % anger att bröder hjälper till och 5 % anger att systrar hjälper till. 13 % av eleverna anger att de själva hjälper till.
En jämförelse mellan tjejer och killar visar att 12 % av killarna anger att de hjälper till, medan 14 % av tjejerna anger samma sak.
Det finns några skillnader mellan elever med svensk eller utländsk bakgrund, men de är inte stora. Elever med svensk bakgrund anger att i 42 % av fallen hjälps alla åt, 15 % anger att pappa utför sysslor, 22 % anger att mamma utför sysslor, 3 % anger att bröder hjälper till och 4 % att systrar hjälper till.
Elever med utländsk bakgrund anger att i 36 % av fallen hjälps alla åt, 10 % anger att pappa utför sysslor, 21 % anger att mamma utför sysslor, ca 5 % anger att bröder hjälper till och ca 7 % anger att systrar hjälper till.
Som i de andra enkätsvaren som består av färre svar-salternativ så utgår vi från svaren från alla elever som svarat på den här frågan, inte bara de som slutfört hela enkäten. På denna fråga har 1 091 elever svarat och en stor majoritet, ca 93 %, anger att de alltid eller ofta får umgås med vänner av det motsatta könet. 5 % anger att de ibland får umgås med vänner av det motsatta könet, medan 2 % anger att de aldrig får göra det. De 2 % motsvaras av 21 elever i våra skolor som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön.
Kartläggningen i Gävleborg visar ett liknande resultat. Där är andelen elever som anger att de alltid eller ofta får umgås med en vän av motsatt kön mellan 94,9 och 97,7 % (beroende på kommun). Andelen elever som anger att de aldrig får umgås med en vän av motsatt
kön är mellan 1,4 och 2,4 %. I de tre kommuner som ingår i Gävleborgs kartläggning motsvaras det av 23 elever som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. Om de tidigare frågorna i enkäten har motsvarat sva-gare indikatorer på att ett barn eller en ungdom har ett begränsat livsutrymme, så ger svaren på denna fråga, och följande frågor, tydligare indikatorer på att elever inte får utöva sina mänskliga rättigheter. Varje barn har rätt att utvecklas socialt och få möjlighet att delta, och bidra till, ett jämställt samhälle. Om en vän är kille eller tjej borde inte avgöra om en vänskap ska få utvecklas eller inte. Det kan vara ett tecken på att ett barn eller en ungdom befinner sig i en hederskontext som med tiden kan medföra även större begränsningar.
953 57 60 21 0 200 400 600 800 1000 1200 1
Får du umgås med vänner av det motsatta könet?
1. Alltid
2. Ofta
3. Ibland
4. Nej, aldrig
Bilden av begränsningar som framträder blir ännu något tydligare när det blir fråga om att få gå hem till vänner av det motsatta könet. 1083 elever har svarat på denna fråga och 93 % anger att de alltid eller ofta får besöka vänner av motsatt kön hemma. 5 % anger att de ibland får går hem till vänner av motsatt kön och 3 % anger att de aldrig får göra det.
För att förtydliga hur många individuella elever som lever under starka begränsningar så kan vi jämföra aldrig-alternativen i frågorna om eleven får umgås med en vän av motsatt kön eller om eleven får gå hem till en vän av mottsatt kön. Vår kartläggning visar att det är 21 elever som aldrig får umgås med en vän av motsatt kön. Den siffran stiger till 33 elever som i nästa fråga säger att de aldrig får gå hem till en vän av motsatt kön.
Som med alla enkäter finns det alltid felmarginaler och det kan finns skäl som gör att det är olämpligt för elever att följa kompisar hem; långa resvägar, sena skoldagar eller något som rättfärdigar att föräldrar säger nej. Att aldrig få umgås med vänner av motsatt kön förblir dock en stark indikator på att det saknas
förtroende i relationen mellan förälder och barn och ungdom, och att det är ett försök att kontrollera bar-nen och ungdomarnas sociala liv.
Det är 1 % av tjejerna som anger att de aldrig får um-gås med vänner av motsatt kön, och 3 % av tjejerna anger att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. Det är 2 % av killarna som anger att de aldrig får umgås med vänner av motsatt kön, och 3 % av killarna anger att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. 1 % av elever med svensk bakgrund anger att de aldrig får umgås med vänner av motsatt kön, och 0,5 % att de aldrig får följa en vän av motsatta könet hem. För elever med utländsk bakgrund motsvaras siffrorna av 6 % och 13 %.
I Gävleborgs kartläggning kommer de fram till ett liknande resultat. Siffran över elever som aldrig får gå hem till en vän av motsatt kön är totalt 27 elever och det är tydligt att de positiva siffrorna över dem som säger att de alltid eller ofta får gå hem till en vän av motsatt kön är lägre än siffrorna som handlar om att de får umgås. 934 67 49 33 0 200 400 600 800 1000 1
Får du gå hem till vänner av motsatta könet på fritiden?
1. Ja, alltid 2. Ofta 3. Ibland 4. Nej, aldrig
2.5 Studier
Att få ta egna beslut om studier är det självklara för många av eleverna som deltagit i kartläggningen. Av 1 084 elever svarar 93 % ”ja, visst”.
Redan på alternativet efter det synliggörs att studierna kan villkoras eller begränsas. Som alltid finns det na-turligtvis skäl till att föräldrar, med sin unika kännedom om sina egna barn, försöker påverka deras livsval. Det kan delvis förklara att 4 % säger att de måste välja en viss utbildning.
Det tredje alternativet; att andra bestämmer det åt eleven, blir tydligt begränsande. 1 % av eleverna säger att de själva inte får bestämma. Det motsvaras av 13 elever i våra län.
Även det sista alternativet som 2 % valt; att eleven inte själv vet om de kommer att få bestämma om sina studier, är oroväckande.
Det betyder att 7 % av våra barn och ungdomar, 78 tjejer och killar, begränsas i sina studieval eller är osäkra på om de kommer att få bestämma. 13 tjejer och killar vet att vuxna kommer att avgöra deras studieval.
1006 46 13 19 0 200 400 600 800 1000 1200 1
Får du själv bestämma om du ska studera vidare?
1. Ja, visst
2. Ja, men på vissa villkor - mina föräldrar, eller andra vuxna, vill att jag väljer en viss utbildning
3. Nej, det bestämmer mina föräldrar, eller andra vuxna
4. Vet inte
Avseende skillnader mellan killar och tjejer tycks kil-larna leva under tydligare begräsningar när det gäller studieval. 95 % av tjejer säger att de själva avgör sitt studieval, medan 91 % av killarna uppger detsamma. 2 % av killarna uppger att vuxna kommer att bestäm-ma åt dem, vilket motsvaras av 1 % bland tjejerna. Bland elever med utländsk bakgrund säger 83 % att de självklart får bestämma själva, 9 % säger ”på vissa
villkor”, och 4 % säger att föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma. 4 % vet inte.
Bland elever med svensk bakgrund säger 95 % att de självklart får bestämma själva, 3 % säger ”på vissa villkor”, och 0,5 % säger att föräldrar eller andra vuxna kommer att bestämma. 1 % vet inte.
1 082 elever har svarat på denna fråga och 91 % har svarat att föräldrarna inte har något emot att de har ett kärleksförhållande.
1 % av eleverna, 10 personer, anger att det är ok ifall de förlovar sig eller lovar att gifta sig med den personen och 1 %, 12 personer, svarar att det är ok om de sköter det hela diskret.
3 %, 30 personer, uppger att det inte är ok. 2 %, 45 personer, vet inte.
Det är inte någon nämnvärd skillnad mellan tjejer och killars svar. Skillnaden finns mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 97 % av eleverna med svensk bakgrund uppger att deras föräldrar är ok med att de har ett kärleksförhållande medan samma siffra för eleverna med utländsk bakgrund är 67 %.
1 % av eleverna med svensk bakgrund vet inte om det är ok att de har ett kärleksförhållande, vilket motsvaras av 15 % bland eleverna med utländsk bakgrund. Slår vi ihop alternativen med att lova gifta sig, vara diskreta och att absolut inte få ha en relation, så blir siffran 1 % för elever med svensk bakgrund och 18 % för elever med utländsk bakgrund. Denna fråga visar att totalt 9 %, eller 97 elever, inte med säkerhet kan svara att deras föräldrar inte har något emot att de blir kära och att de agerar på den känslan. Det motsvarar de elever som svarat på de sista fyra svarsalternativen.
I Gävleborg ställdes frågan om föräldrarna skulle ac-ceptera att eleven hade en pojk- eller flickvän och där hade 159 elever angett att det skulle vara förenat med vissa villkor, att de inte skulle få det eller att de Inte visste om det var ok.
985 10 12 30 45 0 200 400 600 800 1000 1200 1
Tillåter dina föräldrar dig att ha ett kärleksförhållande - att ha en pojkvän eller flickvän?
1. Ja, det har min föräldrar inget emot
2. Ja, om jag förlovar mig eller lovar gifta mig med den personen 3. Ja, om jag sköter det diskret så det inte blir skvaller eller rykten
4. Nej, det är inte ok 5. Vet inte
Precis som i de andra frågorna finns det många nyanser bakom föräldrars beslut att låta sitt barn eller ungdom få frihet att pröva sina vingar på olika områden. Detta med kärleksrelationer kan vara en av de mest utmanande frågor en förälder ställs inför i sitt föräldraskap, eftersom det är ett sådant tydligt steg in i livet som ung vuxen. Misstag kan få stora konsekven-ser och som förälder vill du skydda ditt barn. En förälder kan också ibland av goda skäl vilja vara säker på att sexdebuten inte sker för tidigt – vissa barn mognar sent och kan vara lättpåverkade. Att ha en god dialog med sitt barn och med värme sätta gränser är inget som strider mot de mänskliga rättigheterna. Däremot, att skuldbelägga, hota och tvinga barn och ungdomar kan utgöra hot mot deras integritet.
2.7 Att få leva med eller gifta sig med vem
man vill…
I utredningen Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och
barnäktenskap kom det fram att under året 2011
upp-levde minst 250-300 personer en ganska akut, eller akut, risk att bli gift mot sin vilja. Från och med 1 juli 2014 stärktes sedan skyddet mot tvångsäktenskap och bar-näktenskap. Två nya brott infördes i brottsbalken. Barn kan inte heller längre få dispens att gifta sig i Sverige. Kartläggningen i Norrbotten och Västerbotten, liksom kartläggningen i Gävleborg, bekräftar bilden av att det finns ungdomar som känner oro för att tvingas in i arrangerade äktenskap. 984 61 20 12 0 200 400 600 800 1000 1200 1
Är du orolig för att någon förälder, eller annan vuxen, ska bestämma vem du ska leva med eller gifta dig med?
1. Jag är inte alls orolig för det 2. Inte särskilt orolig över det 3. Jag är ganska orolig över det 4. Mycket orolig
Denna fråga om giftemål har 1 077 elever svarat på och 91 % är inte alls oroliga för att någon annan ska bestämma vem de ska gifta sig med. 9 %, eller 93 elever i Norrbotten och Västerbotten, svarar dock att det finns en liten till mycket stor oro för att vuxna ska bestämma vem de ska gifta sig med. 12 elever är mycket oroliga för det.
I Gävleborgs kartläggning framgår det att ca 11 % kän-ner liten till mycket stor oro för att andra vuxna eller föräldrar ska bestämma vem de ska gifta sig med. Det motsvaras i deras under sökning av 130 elever. 30 av dessa elever är mycket oroliga för att bli bortgifta.
Det är ingen större skillnad mellan tjejers och killars svar, utan den skillnad som förekommer är störst mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. 78 % av elever med utländsk bakgrund uppger att de inte alls är oroliga för att bli bortgifta, jämfört med 95 % av elever med svensk bakgrund. 9 % av elever med utländsk bakgrund uppger att de inte är särskilt oroliga för att blir bortgifta, medan 7 % uppger att de är gan-ska oroliga och 5 % mycket oroliga för det. Totalt är det 49 elever med utländsk bakgrund som känner liten till stor oro inför att bli bortgifta.
5 % av eleverna med svensk bakgrund uppger att de inte är särskilt oroliga för att blir bortgifta, medan cirka 1 % uppger att de är ganska oroliga för det. Ingen av de svenska eleverna är mycket orolig. Totalt är det 44 elever med svensk bakgrund som upplever liten till ganska stor oro inför att bli bortgifta.
2.8 Utsatt för kontroll, förbud, hot och våld?
I rapporten Våld och hälsa från Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK) lyfts utsatthet såväl i tidig ålder som vuxet liv fram som en faktor för ohälsa. NCK:s rapport visar dessutom att tidig utsatthet för våld har kopp-lingar till utsatthet för våld även senare i livet. Detta betonar vikten att tidigt arbeta med frågor rörande våld och erbjuda stöd.
Den sista frågan i enkäten är en lång fleralternativfråga med direkta frågor om vad eleven kan ha blivit utsatt för av familjemedlemmar eller någon annan vuxen de bor med. En del av alternativen kan många känna igen som inte alltför kontroversiella åtgärder om en förälder känner oro för sitt barn eller ungdom, kanske vid miss-tänkt drogbruk eller annat destruktivt beteende. Ju längre vi kommer ned på skalan blir kontrollen och dominansen från föräldrar eller andra vuxnatydligare, för till sist avspela hur många ungdomar som utsätts för tydligt brottsliga handlingar.
Vi har fått 1 202 svar på denna fråga och vi har synlig-gjort svaren från alla elever, inte bara de som slutfört hela enkäten.
11 %, 130 elever, har fått sin e-post, dagbok, väska eller
sitt rum kontrollerat mot sin vilja
10 %, 124 elever, har blivit kontrollerade av syskon eller
blivit ständigt blivit uppringd på mobilen
4 %, 47 elever, har blivit förbjudna att umgås med
någon de är kär i
10 %, 117 elever, har blivit tvingade att hålla koll på
andra syskon
6 %, 76 elever, har fått känna sig utanför
familjegemen-skapen
4 %, 53 elever, har blivit ignorerade och utsatts för att
familjemedlemmar låtsas att de inte finns
7 %, 88 elever, har fått höra att en familjemedlem
skäms över dem
10 %, 116 elever, har blivit kallade kränkande saker;
idiot, värdelös, lös- eller horaktig
5 %, 60 elever, har hotats med våld
5 %, 55 elever, har blivit sparkade eller slagna 5 %, 64 elever, har blivit dragna i håret, nypta eller
spottade på
4 %, 46 elever, har blivit instängda eller inlåsta
7 %, 86 elever, har blivit hotats med att de kommer att
bli utkastade hemifrån
2 %, 26 elever, har blivit utkastade och har inte fått
komma hem på ett tag
5 %, 58 elever, har hotats med att bli ivägskickade
hemifrån
2 %, 21 elever, har blivit ivägskickade
1 %, 13 elever, har fått genomgå kroppsliga ingrepp,
som könsstympning eller omskärelse
1 %, 10 elever, har inte fått söka vård för skador eller
problem som uppstått efter ingreppet
Fler tjejer än killar har blivit kontrollerade och fler killar än tjejer har tvingats kontrollera syskon. Fler tjejer har blivit kallade kränkande saker.
Att ha blivit utsatt för hot om våld, våld, utkastning och instängning skiljer något mellan tjejer och killar men uppvisar större likheter än olikheter. Fler killar har dock blivit utkastade hemifrån. Avseende könsstympning eller omskärelse uppger 1 tjej, 11 killar och 1 elev av annat kön att de utsatts för detta. Det finns både elever med svensk och utländsk bakgrund som angett att de utsatts för könsstympning eller omskärelse, men det är vanligare bland elever med utländsk bakgrund. När det kommer till sexuella övergrepp uppger 9 killar, 1 tjej och 2 elever av annat kön att de utsatts för detta. Både elever med svensk och med utländsk bakgrund löper störst risk att blir utsatta för att:
1. Få sin mobil, e-post, dagbok, väska eller sitt rum kontrollerat mot sin vilja
2. Bli kontrollerade av syskon eller uppringda på mobi-len hela tiden
3. Blir tvingade att hålla koll på sina syskon
4. Bli kallade kränkande tillmälen som idiot, värdelös, lös- eller horaktig
Begränsningarna som de utsätts för kan vara lite mer eller mindre vanliga beroende på vilken grupp vi tittar närmare på, men likheterna överväger. Det ger belägg för att det krävs nyanserade ingångar och att det är viktigt att se till alla individer oavsett bakgrund. Kartläggningen i Gävleborg har inte lika många svar-salternativ som vi valt att ha med i vår kartläggning, men flera av alternativen är liknande. De eleverna i Gävleborg framhåller att de löper störst risk att blir utsatt för är (med liten skillnad mellan de tre kommu-nerna på sista alternativet):
1. Att blir kallad kränkande saker, som t ex idiot, värde-lös, hora, bög
2. Att blir dagen i håret, nypt eller spottad på 3. Att bli sparkad eller slagen
4. Att få höra att de skäms över en/att bli kontrollerad av syskon eller uppringd hela tiden/ hot om att bli slagen
130 124 47 117 76 53 88 116 60 55 64 46 86 26 58 21 13 10 12 0 50 100 150 1
Har någon familjemedlem eller annan vuxen du bor med gjort något av följande mot dig? Markera det du tycker passar in - och kom ihåg att du är anonym,
ingen kan spåra svaren till dig.
1. Kontrollerat din mobil, din e-post, dagbok, väska eller rum mot din vilja
2. Kontrollerat dig genom att skicka syskon efter dig, eller ringt din mobil hela tiden
3. Förbjudit dig att umgås med någon som du är/varit kär i
4. Tvingat dig att hålla koll på andra syskon 5. Fått dig att känna dig utanför familjegemenskapen 6. Låtsats som att du inte finns; ignorerat dig 7. Sagt att de skäms för dig
8. Kallat dig för känkande saker, som idiot, värdelös, lös- eller horaktig
9. Hotat med att slå dig 10. Sparkat eller slagit dig
11. Dragit dig i håret, nypt eller spottat på dig 12. Stängt eller låst in dig mot din vilja 13. Hotat med att kasta ut dig hemifrån
14. Kastat ut dig och inte låtit dig komma hem på ett tag
15. Hotat med att skicka iväg dig hemifrån 16. Skickat iväg dig hemifrån
17. Tvingat dig att genomgå kroppsliga ingrepp, som könsstympning eller omskärelse
18. Inte låtit dig söka vård för skador eller problem som uppstått under eller efter ingreppet
19. Utnyttjat dig sexuellt
2.9 Några röster från kartläggingen
Eleverna gavs möjlighet att i fri text skriva kring tre olika frågor. Här följer några olika exempel som på olika sätt belyser vad barn och ungdomar reagerar på, eller vill uttrycka. Deras svar visar bland annat på nyanser, eller brist på nyanser, som det kan vara bra att vara medveten om.
Finns det något du vill göra men inte får?
”Nej, mina föräldrar litar på att jag inte gör dumma saker. Det ända de vill är att jag meddelar om jag ska sova över hos en kompis så att de vet att jag inte kommer hem. Det funkar för oss eftersom att jag kan ta ansvar, jag kan kommunicera med mina föräldrar och för att vi har förståelse för varandra. Min familj är bra, och jag är tillåten att göra flera saker, för att mina föräldrar vet att jag aldrig skulle göra vissa saker.” 130 124 47 117 76 53 88 116 60 55 64 46 86 26 58 21 13 10 12 0 50 100 150 1
Har någon familjemedlem eller annan vuxen du bor med gjort något av följande mot dig? Markera det du tycker passar in - och kom ihåg att du är anonym,
ingen kan spåra svaren till dig.
1. Kontrollerat din mobil, din e-post, dagbok, väska eller rum mot din vilja
2. Kontrollerat dig genom att skicka syskon efter dig, eller ringt din mobil hela tiden
3. Förbjudit dig att umgås med någon som du är/varit kär i
4. Tvingat dig att hålla koll på andra syskon 5. Fått dig att känna dig utanför familjegemenskapen 6. Låtsats som att du inte finns; ignorerat dig 7. Sagt att de skäms för dig
8. Kallat dig för känkande saker, som idiot, värdelös, lös- eller horaktig
9. Hotat med att slå dig 10. Sparkat eller slagit dig
11. Dragit dig i håret, nypt eller spottat på dig 12. Stängt eller låst in dig mot din vilja 13. Hotat med att kasta ut dig hemifrån
14. Kastat ut dig och inte låtit dig komma hem på ett tag
15. Hotat med att skicka iväg dig hemifrån 16. Skickat iväg dig hemifrån
17. Tvingat dig att genomgå kroppsliga ingrepp, som könsstympning eller omskärelse
18. Inte låtit dig söka vård för skador eller problem som uppstått under eller efter ingreppet
”Berätta hur jag känner om saker och ting. Jag har ingen att prata med i min närhet. Jag hatar mig själv och jag vet inte hur jag ska ändra på det.”
”Umgås med vem jag vill, dom borde lita på att jag vet vilka som är bra att umgås med och vilka som inte är bra.”
”Klart det finns men det är oftast en logisk förklaring bakom och har även en sjukdom som gör att jag inte kan göra allt jag vill”
Finns det något du inte vill göra, men som du måste göra?
”Så är det väl alltid men det är bara för att underlätta för min pappa och det gör jag frivilligt. Allt i livet är inte kul hela tiden, men det fattar tyvärr inte alla unga idag. Många är bortskämda och då menar jag inte med pengar, utan att dom får göra som dom vill hela tiden och deras föräldrar springer efter och plockar upp efter dom hela tiden.”
”Ligga med pappa”
Är det något du vill lägga till så de som arbetar i sko-lan eller i din kommun kan hjälpa dig på något sätt? Eller så vi förstår din situation bättre?
”Om ni har frågor till muslimer skicka dom till dom och inte till oss svenskar era inkompetenta jävla idioter! Slösa inte min tid med sån här jävla skit, har muslimer problem, hjälp dom men dra faan inte ner mej i skiten! Efterblivna jävlar!! "Får du umgås med det motsatta könet?" "Får du ha ett förhållande?" Är ni helt jävla efterblivna eller, klart som fan man får, var snäll och skicka inte ut sånt här igen! Tack gud att SD är STORT nu! Ha en bra dag. :*”
”Jag vill bara tacka mina föräldrar för det som de har gjort för mig och mina syskon. De är analfabeter och ingen av dem hade ett riktigt eller speciellt jobb. Men de har alltid försökt att se till att barnen inte mår dåligt.
Jag fick jobba när jag var liten, för att vi inte hade råd att leva så bra och jag ville bidra till familjen. Livet var inte så lätt för mig, men inte heller för min familj. Jag vet att mina föräldrar hade det jättejobbig och de har alltid försökt se till att barnen inte ska hamna i samma läge. Mina föräldrar oroar sig bara för sina barns öde och jag tror att detta är något vanlig trots alla förbud som jag har fått. Ibland tänker jag mycket på hur det var tidigare och jag tror att jag hade tur att jag föddes i ett sånt läge. Jag fick uppleva ett sånt liv, min pappa säger att det finns glädje efter en hård tid och man kan lättare förstå värdet på saker som man inte haft det så lätt. Det kunde bli bättre om ni skulle skriva andra möjligheter mellan svaren. Jag har inte blivit tvingad, jag vill själv inte umgås eller vara kär i någon för att jag har andra mål i livet och det viktigaste för mig är att studera. Mina föräldrar hade tagit bort en liten bit hud från mitt könsorgan bara pga. religionen och jag var inte tvungen.”
”Muslimernas tjejer har svårt att delta under simlek-tioner. Ni måste fixa vissa tider för dem, så att de kan komma och lära sig simma.”
”Jag har haft en styvpappa som misshandlat mig och min mamma både psykiskt och fysiskt. Under tiden vi bodde med honom var det endast en lärare jag våga-de berätta för då många lärare inte känvåga-des pålitliga. Det är tyvärr fler än jag som varit i denna situation och inte vågar ta steget överhuvudtaget och ämnet borde tas upp mer, få ungdomar/barn att veta om att de inte är ensamma om det. Det är vanligt att man känner skam för detta.”
”Nej bara det att pappa slåss när han är full”
”Utvidga sexualkunskapen i grundskolan så att trans-människor som jag själv inte ska behöva gå igenom någon jävla depression innan vi inser att det inte är något fel med oss.”
3 - Avslutande diskussion
Genom denna kartläggning har Länsstyrelserna i Norr-botten och VästerNorr-botten fått bättre kunskap om de begränsningar som finns av ungdomars livsutrymme i våra län. Frågorna som använts i enkäten speglar de frågor som ger först svaga, och sedan starka, indikato-rer på begränsningar som många elever kan drabbas av. Med att synliggöra elevernas svar vill vi sprida insikt om att det behövs ett medvetet och systematiskt arbe-te för att stötta både eleverna, och när det är möjligt, även deras föräldrar.
Elevernas svar visar att begränsningar och förtryck förekommer oavsett kön och bakgrund och det är viktigt att inte dra för snabba slutsatser om att det bara är vissa grupper i skolan som är utsatta. Samtidigt visar resultatet att det finns grupper som är överrepre-senterade i vissa frågor och det är lika viktigt att våga se att det finns målgrupper i skolan som kan behöva ett särskilt stöd. Det betyder att personal som möter barn och ungdomar behöver nyanserad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och de behöver känns sig trygga med vilket tillvägagångssätt som krävs för att situationen inte ska försvåras eller bli farlig för eleven.
Detta är ett citat från Regeringens handlingsplan
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer:
”Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgiv-ningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är påkallat med särskilda insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Specifik kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och särskilda rutiner är nödvändigt, exempelvis i polisutredningar, vid risk-bedömningar och vid risk-bedömningar av vilka stödinsat-ser som bör ges till den våldsutsatta personen.”
Att föräldrar med utländsk bakgrund i vissa fall är mer restriktiva med vad de vill att deras barn och ungdo-mar ska delta i kan vara fullt naturligt. Det kan vara tecken på ett gott föräldraskap och att man vill skydda sina barn från det som föräldrarna upplever som förvir-rande och skadligt i det nya landet.
I en av statens offentliga utredningar, Hedersrelaterad
problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsö-versikt, lyfter utredarna skillnader mellan
barncentre-rad uppfostran och familjecentrebarncentre-rad uppfostran och dess olika konsekvenser. De lyfter också hur viktigt det är att det finns ett bra samarbete mellan föräldrar med icke-svensk kulturell bakgrund och skolan – som förebygger att föräldrarna distanserar sig från skolan. Det behövs ett välfungerande interkulturellt samarbe-te i skolan.
Att barn och unga ska få leva utan förtryck och våld är en mänsklig rättighet. För att denna rättighet ska bli verklighet så behöver samhället och skolan vara uppmärksamma. Skolan har en unik möjlighet att upptäcka utsatthet eftersom alla barn och unga be-finner sig där. Därför är det viktigt att personal i skolan har goda kunskaper och rutiner för att förebygga och hjälpa elever som riskerar/utsätts för hedersrela-terat förtryck. Samtidigt krävs strategiska insatser som exempelvis universell prevention som riktar sig till barn och ungdomar, eftersom alla kan drabbas av förtryck och begränsningar. Det är även ett sätt att uppfylla läroplanen för skolan. Jämställdhet är ett lämpligt kunskapsområdet att utgå ifrån gällande frågor som utsatthet, förtryck och våld i den ordinarie skolunder-visningen.
Föreställningar om makt, kön och kultur utgör en grund för mäns våld mot kvinnor och hedersrelate-rat våld och förtryck, för att motverka detta behöver jämställdhetsarbetet bedrivas på flera fronter och av ett flertal aktörer i samhället. Vår förhoppning är resultaten från kartläggningen kommer att användas som underlag i verksamheter som möter barn och ungdomar.
Fler uppslag!
Länsstyrelsen Östergötland har ett nationellt uppdrag att motverka hedersförtryck och våld. Länsstyrelsen har ett nationellt kompetensteam för råd, stöd och konsultation som yrkesverksamma och idéburen sektor kan kontakta på
telefonnummer 010-223 57 60.
Länsstyrelsen har också ett webbstöd, där det finns information om vad hedersrelaterat förtryck och våld innebär, och vad man ska göra om man upptäcker att någon är utsatt.
Det finns också material att beställa på följande länk
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/Sv/Pages/default.aspx
Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten finns till förfogande för det fortsatta behovet av stöd i arbetet med att motverka förtryck av barn och unga.
Lisa Lindström
Utvecklingsledare Våld i nära relation 010-225 53 60 , lisa.lindstrom@lansstyrelsen.se
Maria Stefansson
Utvecklingsledare Våld i nära relation 010-225 43 31, maria.stefansson@lansstyrelsen.se
Referenslista
Proposition 2009/10:232 10; Regeringens strategi för
att stärka barnets rättigheter. (Utdrag finns i BILAGA
1). Länk: http://www.regeringen.se/contentassets/a9e- 1307541b64a6395d8691c8cf36fae/strategi-for-att-star-ka-barnets-rattigheter-i-sverige-prop.-200910232
Regeringens handlingsplan Skr 2007/08:39;
Handlings-plan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, heders-relaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. (Utdrag finns i BILAGA 3). Länk: http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivel-se/2007/11/skr.-20070839/
Regeringsbeslut IJ2007/2460/JÄM Uppdrag till
länssty-relserna om insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Faktablad från Integrations- och jämställdhetsdeparte-mentet; Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld
och förtryck 2007-2010. Länk:
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/ fil/visa/156/Regeringens%20insatser%202007-2010.pdf
Länsstyrelsen i Gävleborg; Ingen annan kan leva mitt
liv - En kartläggning i Ovanåker, Bollnäs och
Söder-hamn om ungdomars livsutrymmen och begränsning-ar i deras vbegränsning-ardag och under skoltiden.
(Sammanfattning finns i BILAGA 2). Länk:
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publika-tioner/2010/Pages/Ingen_annan_kan_leva_mitt_liv. aspx?keyword=Ingen+annan+kan+leva+mitt+liv
Skolverkets publikation; Hedersrelaterat våld och
förtryck – Skolans ansvar och möjligheter, 2010. ISBN:
978-91-86529-26-0. Länk: http://www.skolverket.se/om-skolverket/ publikationer/visa-enskild-publikation?_ xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket. se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftryck-sak%2FRecord%3Fk%3D2493
Statens offentliga utredningar, SOU 2010:84,
Heders-relaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt av Darvishpour, Lahdenperä och
Lorentz. Länk:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-of-fentliga-utredningar/2010/12/sou-201084/
Ungdomsstyrelsens skrifter, (2009:5) Gift mot sin vilja,
(ISSN 1651-2855) ISBN 978-91-85933-16-7
Ungdomsstyrelsens skrifter, (2013:1) Rapporten Unga
och våld,( ISSN 1651-2855) ISBN 978-91-85933-63-1. Länk:
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kun- skapsbanken/Publikationer/S%C3%B6k+publikatio-ner/?id=1028&librisId=&swepubId=
NCK-rapport 2014:1 Våld och hälsa - En befolknings-undersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. ISSN 1654-7195 Länk:
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kun- skapsbanken/Publikationer/S%C3%B6k+publikatio-ner/?id=1088&librisId=&swepubId=
Bilaga 1
Från propositionen 2009/10:232 10; Regeringens stra-tegi för att stärka barnets rättigheter:
För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla:
• All lagstiftning som rör barn ska utformas i överens-stämmelse med barnkonventionen.
• Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekter-as i alla sammanhang.
• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
• Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
• Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
• Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. • Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till
grund för beslut och prioriteringar som rör barn. • Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och
utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Länk till hela strategin finns i referenslistan.
Bilaga 2
Gävleborgs rapport ”Ingen annan kan leva mitt liv”. Publiceringsår: 2010
Sidantal: 63
Gävleborgs kartläggning genomfördes 2009 och då deltog 1 242 elever; 1 157 elever med svensk bakgrund och 85 elever med utländsk bakgrund.
Sammanfattning:
Resultatet av kartläggningen visar att det finns ungdomar i OBS-regionen som lever under kontroll, begränsningar, kränkningar, hot och våld, som för en del ungdomarkan relateras till hedersvåld och förtryck. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av fortsatt förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan ske genom att tillföra mer
kunskap om problematiken till de olika instanser som kommer i kontakt med de utsatta, till exempel skol-personal, socialtjänst, polis- och åklagarmyndigheter, flyktingmottagningar och vårdpersonal, samt genom att ta fram konkreta handlingsplaner och samverkans-planer i kommunerna.
