Digitala skrivverktyg i
undervisningen
En litteraturstudie om lärplattan som pedagogiskt verktyg för
elever med dyslexi eller ADHD i svenskundervisningen i
årskurs F-3
KURS:Självständigt arbete för grundlärare, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet inriktning F-3
FÖRFATTARE:Melissa Berntzen, Moa Appelkvist
EXAMINATOR:Jenny Simeus
TERMIN:Vt21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete, 15 hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet inriktning
F-3 Vt21
1
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Melissa Berntzen, Moa Appelkvist
Digitala skrivverktyg i undervisningen- En litteraturstudie om lärplattan som pedagogiskt verktyg för elever med dyslexi eller ADHD i svenskundervisningen i årskurs F-3
Digital writing tools in school- A literacy study about how tablets can be used as a pedagogical
tool for students with dyslexia or ADHD in Swedish education in years F-3. Antal sidor: 24
___________________________________________________________________________
Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.
___________________________________________________________________________ Sökord: digitala verktyg, lärplatta, Ipad, dyslexi, ADHD, särskilda behov
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Syfte och frågeställningar ... 4
3. Bakgrund ... 5 3.1 Dyslexi ... 5 3.2 ADHD ... 6 3.3 Digitala verktyg ... 6 3.3.1 Lärplatta ... 7 3.4 Skrivutveckling ... 8 4. Metod ... 9 4.1. Informationssökning ... 9 4.2 Urval ... 11 4.3 Materialanalys ... 13 5. Resultat ... 14
5.1 Hur digitala verktyg påverkar elever i skrivutvecklingen ... 14
5.1.1 Möjligheter med digitala verktyg ... 14
5.1.2 Utmaningar med digitala verktyg ... 17
5.2 Hur lärplatta som pedagogiskt verktyg kan hjälpa elever med dyslexi eller ADHD i skrivutvecklingen ... 19 6. Diskussion ... 24 6.1 Metoddiskussion ... 24 6.2 Resultatdiskussion ... 25 Referenslista ... 28 Bilaga ...
3
1. Inledning
Vi lever i ett digitaliserat samhälle och därmed har användningen av digitala verktyg blivit mer aktuell i skolans värld. Idag används digitala verktyg i flera olika sammanhang vilket även kan vara aktuellt i framtiden när eleverna kommer ut på arbetsmarknaden. Eftersom samhället ständigt utvecklas till ett mer digitalt samhälle är det viktigt att lärare samt elever förstår hur de kan använda digitala verktyg samt hur eleverna påverkas av detta (Skolverket, 2018, s.5). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upptäckt att det är vanligt att använda lärplattan i undervisningen men att det kan vara svårt att anpassa undervisningen för att hjälpa elever med funktionsvariationer och deras behov av stöttning. Utifrån vår erfarenhet har vi sett att flera elever i årskurs F-3 har dyslexi eller ADHD och därför har vi valt att fokusera på detta. Våra upplevelser under vår verksamhetsförlagda utbildning är att digitala verktyg används mycket i skolorna, men att det är vanligare att det används lärplattor med separata tangentbord istället för datorer. Det är därför intressant att granska vad tidigare forskning säger om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i svenskämnet och hur det påverkar skrivutvecklingen för elever med funktionsvariationer. I diskrimineringslagen (SFS 2017:1128) används begreppet “funktionsnedsättning” och definieras som en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en individs funktionsförmåga. I denna studie kommer begreppet “funktionsvariationer” att användas istället eftersom vi har upplevt utifrån tidigare arbetslivserfarenheter att ordet “funktionsnedsättning” kan upplevas som en negativ stämpel. I denna litteraturstudie förklaras dyslexi och ADHD samt hur användningen av det digitala verktyget lärplatta i svenskämnets undervisning kan påverka skrivutvecklingen för elever med dyslexi eller ADHD.
Litteraturstudien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och styrdokument som behandlar studier om digitala verktyg i undervisningen i årskurs 1-3 med särskilt fokus på hur lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel påverkar skrivutvecklingen för elever med diagnosen dyslexi eller ADHD. Forskningen har hittats genom söktjänsterna Primo, ERIC, ProQuest, Diva samt SwePub, vilket kommer att redovisas i metodavsnittet.
4
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd.
Frågeställningar:
Hur påverkar användning av digitala verktyg i undervisningen elever i skrivutvecklingen?
Hur kan lärplattan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa elever med dyslexi eller ADHD i skrivutvecklingen?
5
3. Bakgrund
I detta avsnitt definieras centrala begrepp för denna studie. De centrala begrepp som kommer belysas är 3.1 Dyslexi. I 3.2 ADHD. I 3.3 Digitala verktyg. I 3.3.1 Lärplattan. I 3.4 behandlas begreppet Skrivutveckling. Dessa begrepp har vi valt att lyfta fram eftersom det ger en djupare förståelse för läsaren vidare i arbetet. I bakgrunden t kommer det även redogöras för hur tidigare forskning och styrdokument behandlar området.
3.1 Dyslexi
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11 (Skolverket, 2019, s.5-6) beskrivs det att det svenska skolväsendet ska präglas av demokrati och främja alla elevers utveckling i lärandet. Utbildningen ska vara likvärdig och anpassas utifrån alla elevers enskilda behov och skolan har ett ansvar över de elever som upplever svårigheter med att nå de olika målen i skolan. Skolverket (2015, s. 86) beskriver att läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande i de yngre åldrarna. Dyslexi som en läs-och skrivsvårighet varierar sig i uttrycksform, elever kan bland annat visa svårigheter med ordavkodning, lästakt och koncentration.
Reid (2007, s. 5) förklarar att det finns flera sätt att beskriva dyslexi. Det som är gemensamt är att individer med dyslexi har svårt med den fonologiska kopplingen, det visuella intrycket och det auditiva. Dyslexi har det karaktäristiska draget med svårigheter inom läsning, stavning och skrivning. Individer med dyslexi kan även ha svårigheter med minnet och de kräver längre bearbetningstid. Dyslexi kan kongruera med diagnosen ADHD. Vidare förklarar Reid (2007, s. 8) att hjärnans struktur och de neurologiska kopplingarna utvecklas olika hos individer. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) skriver att dyslexi är arvsbetingat då det anses vara genetiskt. Dyslexi kan bero på avvikelser i kopplingar i hjärnan. De förklarar att dyslexi är en permanent funktionsvariation, och trots att individen kan behärska läsning kan det kvarstå problematik med att kunna stava. Enligt Trageton (2014, s. 63) har specialpedagoger använt sig av digitala verktyg och funktionen talsyntes som ett hjälpmedel för elever med dyslexi.
6
3.2 ADHD
McGough (2014, s.7) beskriver att ADHD (Attention deficit/hyperactivity disorder) är en hjärnbaserad och neurologisk funktionsvariation som troligtvis är en blandning av flera faktorer där bland annat gener, miljö och individens utveckling spelar roll.
Individer med ADHD kan upplevas som hyperaktiva samt ha svårigheter med att fokusera och impulsivitet. Diagnosen kan även påverka individer i deras sociala liv då ADHD kan göra det svårt att fungera socialt (McGough, 2014, s. 1). Det är vanligast att diagnostiseras tidigt i barndomen och i ungdomsåren (McGough, 2014, s. 9). För att diagnostiseras med diagnosen ADHD har det tagits fram tre områden att bedömas inom, vilket är svårigheter med koncentration, impulsivitet och hyperaktivitet (McGough, 2014, s. 27). Skolverket (2015, s.90) skriver att det finns oenigheter i hur barn med ADHD ska bemötas, behandlas och förstås. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) skriver att individer med ADHD kan bli distraherade och att de kan ha svårt att behålla uppmärksamheten. De skriver att de kan vara överaktiva och ha svårt att stoppa impulser. Socialstyrelsen (2014, s. 3-4) förklarar att för att en individ ska bli diagnostiserad med ADHD krävs det enligt DSM (Diagnostic Manual of Mental Disorders) att ett av två krav är uppfyllda, dessa krav är:
1. Minst sex av nio symptom på bristande uppmärksamhet som finns enligt DSM. 2. Minst sex av nio symptom som visar på hyperaktivitet och impulsivitet.
ADHD har tre olika svårighetsgrader vilket beror på vilka symptom individen har och i vilken grad dessa symptom påverkar individen i vardagen. Den lindriga svårighetsgraden innebär att individen har uppnått diagnoskriterierna men att hen har få symptom och inte lider av detta. Den måttliga svårighetsgraden innebär att individen har symptom och påverkan på vardagslivet som graderas mellan lindrig och svår. Den högre svårighetsgraden innebär att individen har så pass svåra symptom så att hen blir markant begränsad i vardagslivet (Socialstyrelsen, 2014, s.3-4).
3.3 Digitala verktyg
I kursplanen för svenskämnet (Skolverket, 2019, s.257) står det att utbildningen ska bidra till att eleverna skapar ett intresse för att läsa och skriva. Utbildningen ska vara utformad så att eleverna kan möta digitala medier och använda dessa som ett verktyg för att kommunicera. I det centrala innehållet för svenskämnet i årskurs 1-3 (Skolverket, 2019,
7
s.258) beskrivs det även att eleverna ska skapa olika texter där text och bild samspelar, detta med digitala verktyg men även med papper och penna.
I det nutida samhället vi lever i möter elever olika digitala verktyg varje dag, exempelvis dator och mobiltelefon. Tekniken utvecklas ständigt och har blivit alltmer tillgänglig för familjer överallt, eftersom de digitala verktygen har rimliga priser på marknaden och har även gjort det möjligt för individer att bära med sig en dator eller telefon oavsett var de befinner sig. Eftersom tekniken kan användas i flera varierade syften och anses vara ett effektivt medel i dagens samhälle resulterar detta i att barn dagligen exponeras för digitalisering i vardagen samt i skolans värld och därmed blir de vana vid att använda dessa verktyg (Flewitt et al. 2015, s. 290).
3.3
.
1 Lärplattan
I denna studie har vi valt att använda begreppet “lärplattan” då vi inte vill förhålla arbetet till endast en särskild produkt eller märke, om det inte är så att en forskning refererar till en specifik produkt som exempelvis Ipad. Ett annat svenskt namn är surfplatta men i skolväsendet används begreppet lärplatta och därför är det begreppet relevant i denna studie.
Lärplattan är ett digitalt medel som används som ett pedagogiskt verktyg i skolväsendet och det är vanligt att lärplattan används som ett skrivverktyg när elever ska skriva olika typer av texter (Svensson, 2009, s.185). I kunskapskraven för årskurs 3 i kursplanen för svenska (Skolverket, 2019, s.263) står det att eleverna i slutet av årskurs 3 ska kunna skriva med digitala verktyg i skolan. Teknikens utveckling har bidragit till ett brett urval av olika digitala medel med varierade funktioner och lärplattan har blivit ett populärt digitalt verktyg att använda (Flewitt et al. 2015, s.290).
Trageton (2014, s.62) förklarar att forskning som bedrivits om fördelarna med datorskrivning främst har handlat om stationära datorer, men det finns ingen forskning om datorn eller lärplattan skulle vara ett bättre verktyg. Han skriver att det är möjligt att använda lärplattan som ett hjälpmedel vid skrivning och att det är viktigt att koppla plattan till ett tangentbord med rörliga tangenter som underlättar arbetet för elever med mindre utvecklad motorik. Olsson (2015, s.23) beskriver att det inte krävs några specifika förkunskaper hos eleverna när de ska arbeta med lärplattan i skolan, då det inte är ett fokus
8
på elevens handstil eller stavning, istället är det centrala att eleven ska skapa en text. Vidare förklaras att användningen av lärplattan i undervisningen kan bidra till att eleven får ett intresse för sin egen skrivutveckling och därför används detta i skolan.
3.4 Skrivutveckling
Liberg (2010, s. 5) förklarar att vissa faktorer kan vara en förutsättning för att elever ska kunna utveckla sin skrivförmåga. Några av dessa förutsättningar är att eleven har ett stort ordförråd samt att kunna minnas och återge en del av en berättelse som har lästs för hen. För att elever ska kunna utveckla sin skrivförmåga behövs det att de är fonologiskt medvetna vilket innebär att de har kunskaper om hur bokstäver och ljud hör samman. En av de viktigaste faktorerna för elever att knäcka är skriftkoden. När en elev har knäckt skriftkoden kan eleven själv börja arbeta med texter. Eleverna lär sig de fonologiska reglerna när de knäcker skriftkoden. Detta innebär att eleverna kan börja diskutera om hur bokstäver förhåller sig till bokstavsljuden. Hon förklarar hur elever knäcker skriftkoden med den fonologiska cirkeln. I det första steget visar eleverna att de kan koppla ett språkligt uttryck till en sak. Liberg tar upp att elever kan koppla ljudet ”brrr” till en bil. I steg två kan eleverna dela in språkobjekt i bitar, dessa bitar motsvarar det språkljud som finns. I det tredje steget börjar eleven att förstå vad bokstäverna heter, låter och hur de formas. Eleven kan identifiera bokstäver i ett ord. Fjärde steget är att få kunskap om att bokstäverna kommer i en viss ordning. Eleverna kan nu berätta vilken bokstav som kommer först och vilken bokstav som kommer sist i korta ord. I det femte steget kan eleven få ihop bokstav och ljud till en helhet. När de skriver innebär detta att de kan ljuda bokstäverna och att de sedan kan skriva detta. I det sista steget kan eleven nu förstå vad hen har skrivit och sätta detta i ett sammanhang. Liberg fortsätter att beskriva att elever oftast lär sig stadierna ett stadie i taget. Med tiden kommer eleverna att kunna utveckla sin skrivförmåga genom att använda sig av ordbilder, orden som eleven känner igen (Liberg, 2010, s.11-12).
9
4. Metod
I metoddelen kommer det beskrivas hur informationssökningen och dataanalysen har gått till. De sökord som har använts vid informationssökningen kommer att presenteras samt de söktjänster som har använts och hur urvalet av artiklar bestämts. I 4.1 berörs informationssökning, i 4.2 beskrivs urval och presenteras litteraturtabell. I 4.3 beskrivs materialanalysen.
4.1. Informationssökning
En söktjänst som har använts är Primo, Primo är en söktjänst där det finns samlade artiklar, rapporter, uppsatser och böcker. Primo är Jönköping Universitys egen söktjänst med koppling till högskolebiblioteket. En annan söktjänst som använts är ERIC (Education Resource Information Center), denna söktjänst har samlade artiklar, avhandlingar och rapporter som riktar sig till den pedagogiska riktningen. ProQuest har använts för att söka upp artiklar, ProQuest är en samlad söktjänst där litteratur från världen samlas, där det bland annat finns inriktning utbildning. DiVA har använts för att söka efter litteratur. DiVA är ett sökverktyg och arkiv där det finns samlade forskningspublikationer samt samlade material från olika universitet och högskolor i både Sverige och Norge. SwePub användes för att få fram artiklar, med SwePub går det att söka artiklar och avhandlingar som har publicerats vid olika svenska universitet. Artiklar hämtades även från Skolverket, där det finns flera artiklar relaterat till pedagogik.
Nilholm (2017, s. 39) beskriver att det kan upplevas svårt att avgränsa ett område när ett urval ska göras vid en litteratursökning. Han förklarar att det finns två metoder att använda vid avgränsning av ett område, att fokusera på ett specifikt ord som är relevant för området kan vara ett sätt. Genom att använda ordet som ett sökord kommer det resultera i ett urval av tidigare forskning där forskarna har valt att den specifika benämningen av ett ord är kopplad till deras studie. I denna litteraturstudie har vi därför valt att använda specifika sökord som kan bidra till ett resultat med flera varierade träffar som berör det område som ska studeras. Vidare förklarar han att det kan uppstå problematik då begreppets innebörd kan uttryckas med andra ord, som inte kommer med i resultatet och därmed försvinner tidigare forskning som kan vara relevant för området. Därför är det viktigt att göra en bredare litteratursökning, genom att använda andra begrepp som kan ha liknande användning som det tidigare sökordet. Vi har därför valt att variera vilka sökord som
10
använts och vi har även valt att ha flera sökord i en sökning för att göra en avgränsning och få fram det resultat vi verkligen är ute efter i vår litteraturstudie.
I början användes det vissa sökord för att se hur många träffar det blev att kunna söka vidare på. Dessa sökord var bland annat: Digital tool, Ipad, Tablet, School, Dyslexia, ADHD, Special Needs, Writing och Primary School. Tabell nedan visar sökord och träffar samt vilken söktjänst som användes.
Tabell 1: Litteratursökning
Söktjänst Sökord Antal träffar
DiVa ASL 499
Eric "digital* tool*" OR ASL AND "primary school"
521 Eric "digital* tool* AND dyslexia* 1 Eric "school" AND ADHD 1 224 Eric "school" AND "special needs" AND
"ipad"
13 Eric "special need" AND "digital tools" 79 Eric Tablet OR Writ* AND dyslexia AND
elementary school
1 274 Eric “reading through writing” 4 Eric Adhd AND tablet AND writ* 2 Eric “tablet” AND “primary school” 75 Eric “dyslexia” AND school” 734 Eric “ADHD” AND “school” 1060 Primo "digital tool*" AND "school" 418 309 Primo "ipad" AND "School" AND "writing" 13 204 Primo "Ipad" AND "School" AND "write" 14 946
Primo Dyslexia 61 269
Primo ADHD 223 876
Primo Trageton 42
Swepub ipad dyslexia 1
11
4.2 Urval
Nilholm (2017, s.18) förklarar att det är viktigt att ge en översikt över det systematiska tillvägagångssätt som använts i litteratursökningen. Ett systematiskt tillvägagångssätt innebär att det finns tydliga regler för hur forskning ska identifieras och analyseras i en litteratursökning. Vi har arbetat utifrån ett systematiskt arbetssätt eftersom vi haft flera kriterier som vägledning när vi identifierat och analyserat tidigare forskning, vilket beskrivs i detta metodavsnitt.
För att avgöra om artiklarna var relevanta användes det olika kriterier för att inkludera eller exkludera vissa studier. För att inkludera artiklarna till studien skulle de beröra innehållet “skrivutveckling med digitala verktyg”. Därmed exkluderades flera artiklar om skrivutveckling som endast baserades på studier med papper och penna. Andra inkluderande kriterier var att artiklarna inte skulle vara irrelevanta till nutiden därför sattes ett kriterium på att artiklarna inte skulle vara skrivna innan år 2010. Detta då den äldre forskningen pekade mer på användning av digitala verktyg som ett eget ämne istället för att inkludera digitala verktyg inom redan existerande ämnen. 2010 var året då produkten iPad lanserades av företaget Apple. Detta blev då ett kriterium att artiklarna skulle vara efter 2010 då begreppet lärplattan inte användes i de äldre artiklarna. Ett kriterium har även varit att vi ska ha med forskning som är inriktad på grundskolenivå, helst åt de lägre åldrarna.
Flera av de artiklar som kom upp vid sökningarna om digitala verktyg var kopplade till matematik. Därför blev det ett exkluderande kriterium att sortera bort de olika artiklarna som innehöll matematik. I vissa av söktjänsterna resulterade sökningen i olika studentuppsatser eller examensarbeten. Dessa sorterades bort då de inte är vetenskapligt granskade. För att få bort de som inte var vetenskapliga användes funktionen Peer review för att göra ett urval och få fram vetenskapliga publikationer.
SwePub Tablet* AND dyslexia 3
12
Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades för att få en varierad syn på uppfattningen av digitala verktyg samt lärplattan men även dyslexi och ADHD. Både intervjustudier, enkätstudier och observationsstudier inkluderades.
Därmed blev de internationella undersökningarna fokuserade på digitala verktyg och att de skulle innehålla skrivutveckling.
Tabell 2 nedan visar slutgiltiga urvalet av publikationer som valdes för analysen. Tabell 2: Litteratur
Författare År Publikationstyp Titel
Al-Bogami, B., Elyas, T.
2020 Vetenskaplig artikel
Promoting middle school students´ engagment through incorporating iPads apps in EFL/ESL classes.
Chambers, D. Jones, P. McGhie-Richmond, D. Riley, M. May-Poole, S. Orlando, A. Simsek, O & Wilcox, C. 2018 Vetenskaplig artikel
An exploration of teacher’s use of Ipads for students with learning support needs
Dahlström, H. 2018 Vetenskaplig artikel
Digital writing tools from the student perspective.
Dunn, J., Sweeney, T.
2018 Vetenskaplig artikel
Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom. Flewitt, R., Messer,
D., Kucirkova, N.
2015 Vetenskaplig artikel
New directions for early literacy in a digital age: The iPad.
Forslin, K. 2019 Vetenskaplig artikel
Designs for learning focus on special needs.
Hamilton, H. 2016 Vetenskaplig
artikel Multisensory associative guided instruction components- spelling. Hutchison, A., Beschorner, B., Schmidt – Crawford, D. 2012 Vetenskaplig artikel
Exploring the use of the iPad for literacy learning.
Liberg, C. 2014 Rapport Att använda dator I tidig läs-och skrivundervisning 2011-2014
Rappolt-Schlichtmann, G. Boucher, A & Evans, M.
2018 Vetenskaplig artikel
From Deficit Remediation to Capacity Building: Learning to Enable Rather Than Disable Students With Dyslexia Wollscheid, S.,
Sjaastad, J., Tömte, C., Löver, N.
2016 Vetenskaplig artikel
The effect of pen and paper or tablet computer on early writing – a pilot study.
13
4.3 Materialanalys
Av de artiklar som har valts ut är tio stycken vetenskapliga artiklar och en rapport. I materialet kommer det som är syftande till frågeställningar och syfte att bearbetas. Det som är mest relevant för studien kommer lyftas fram.
Materialet som bearbetats är både internationella och nationella studier. Varje artikel, rapport och sammanställning har enskilt studerats och värderats. För att kunna avgöra om materialet är väsentligt för studien användes en tabell (se bilaga 1.). I översikten av analyserat material finns det flera kolumner, bland annat syfte, land och resultat. Detta blev ett hjälpmedel för att kunna avgöra om materialet som hittats var väsentligt för ämnet. Matrisen är framtagen för att kunna avgöra materialens syfte och frågeställningar och för att lättare kunna sortera de texter som framtagits. Matrisen gav en tydlig överblick av det samlade materialet och kunde därmed lättare kopplas till de frågeställningar som använts i denna studie. Både likheter och skillnader som de olika texterna kommit fram till beaktades och värderades utifrån matrisen.
När vi analyserade materialet jämförde vi resultaten i samtliga material för att se vad vi kunde använda för vår studie och hur resultaten förhåller sig till varandra. För att jämföra hur de olika materialen framställde fördelar och nackdelar började vi med att analysera vad det stod i sammanfattningen och jämförde detta med det material vi redan valt. Vi läste även igenom resultatet för att se vad studierna kom fram till och hur användningen av lärplattan beskrivs. Vi hade även ett analyskriterium vilket var att studierna skulle förhålla sig till varandra och behandla ett liknande område, vilket vi sökte efter när vi läste litteraturen. Vi skrev ut samtligt material och när vi läste igenom dessa använde vi oss av en överstrykningspenna för att markera i texten hur digitala verktyg behandlades med särskilt fokus på elever med dyslexi eller ADHD i undervisningen. Detta för att analysera materialet och få fram information som är relevant för denna litteraturstudie.
14
5. Resultat
I denna resultatdel kommer resultat och analys av samtligt undersökningsmaterial att presenteras. Detta kommer att kategoriseras i särskilda rubriker som är kopplade till litteraturstudiens syfte samt frågeställningar. I 5.1 berörs hur digitala verktyg påverkar elever i skrivutvecklingen och underrubrikerna lyfter fram möjligheter samt utmaningar. I 5.2 beskrivs hur lärplattan som pedagogiskt verktyg kan hjälpa elever med dyslexi eller ADHD i skrivutvecklingen.
5.1 Hur digitala verktyg påverkar elever i
skrivutvecklingen
I detta avsnitt besvaras litteraturstudiens första frågeställning; Hur påverkar användning av digitala verktyg i undervisningen elever i skrivutvecklingen?
5.1.1 Möjligheter med digitala verktyg
Flewitt et al. (2015, s. 297) beskriver att lärare anser att användandet av digitala verktyget lärplatta i undervisningen har bidragit till att elever känt sig motiverade till sitt eget lärande. Arbetet med lärplattan i undervisningen har resulterat i att eleverna ansett att arbetet varit stimulerande samt att elever fått en ökad självkänsla. De beskriver att eleverna får en ökad självkänsla eftersom de haft möjlighet att gå tillbaka och se sin text och att de kunnat göra ändringar i efterhand utan större svårigheter. Detta är även något som Liberg (2018, s.24-25) lyfter fram, att en fördel med att arbeta med digitala verktyg i klassrummet är att de elever med särskilda behov som använder träningsprogram anpassade utifrån deras behov inte blir utpekade i klassrummet eftersom alla elever använder digitala verktyg. Detta kan bidra till att eleven får en positiv uppfattning om sitt eget skrivande och blir på så sätt mer engagerad i sin egen skrivutveckling.
Flewitt et.al (2015, s.299) fortsätter förklara att eleverna uppskattar hur effektiv lärplattan är, att eleverna direkt kan se deras producerade text på skärmen vilket skapar en motivation till att fortsätta arbeta med digitala verktyg. De skriver att de lärare som de intervjuat i studien förklarat att den direkta responsen som eleverna får när de använder digitala verktyg i skrivandet bidrar till att eleverna är engagerade och motiverade i undervisningen. Dahlström (2018, s.1575) belyser att elever som har koncentrationssvårigheter kan fokusera bättre när de skriver på ett digitalt verktyg, eftersom de kan sitta var de vill utan
15
att använda ett bord som stöd och de kan även koppla hörlurar till datorn för att hjälpa deras koncentration och fokusera på att skriva. Flewitt et.al (2015, s.300) lyfter även fram att lärarna uppfattat att elevernas koncentration har ökat vid användning av lärplattan, vilket underlättar för läraren då hen enklare kan rikta elevernas intresse mot ett särskilt område. Dahlström (2018, s. 1564) belyser att digitaliseringen i samhället har bidragit till att det finns ett stort urval av olika digitala medel att använda som ett skrivverktyg. Digitala verktyg kan användas av vem som helst och när som helst och är ett redskap att använda för att kunna kommunicera genom skrift. Dahlström (2018, s. 1565-1566) framhåller att elever som använder sig av digitala verktyg skriver längre och mer bearbetade texter eftersom verktyget möjliggör för eleven att skriva snabbare och enklare. Detta baserades på elevernas upplevelse av att skriva med ett digitalt verktyg. De hjälpmedel som finns på digitala verktyg så som talsyntes och stavningskontroll hjälper elever med skrivsvårigheter. Liberg (2014, s.25) förklarar att talsyntes innebär att elevens producerade text läses upp på datorn och eleven får en direkt respons på hur bokstäver låter och stavas samt om elevens producerade text låter bra eller om den behöver ändras. I ordbehandlingsprogrammet kan eleven granska sin text genom att datorn kontrollerar stavning och grammatik i texten. Dahlström (2018, s.1566) beskriver att rättstavningsprogrammen i datorn även gjorde att eleverna blev mer effektiva och kunde producera längre texter samt behärskade språket bättre. Även Liberg (2014, s.23) förklarar att det finns flera fördelar med att använda en dator i den tidiga läs- och skrivundervisningen, bland annat att datorn ger möjligheten att använda ordbehandlingsprogram i samband med talsyntes. Detta kan bidra till att eleven kan komma igång med skrivandet tidigare med hjälp av digitala verktyg jämfört med om eleven skulle ha skrivit för hand. Liberg (2014, s.24-25) skriver att med hjälp av dessa program kan datorn ge ett stöd som underlättar förståelsen för hur bokstäver ser ut och låter samt hur olika ord kan kombineras i skrivandet, vilket är en viktig förmåga i skrivutvecklingen. Flera lärare har lyft fram att användningen av dessa program ger en möjlighet till individualisering där läraren kan använda digitala verktyg för att stödja den enskilda eleven. Liberg förklarar även att skrivande på dator inkluderar ett ergonomiskt arbetssätt som inte begränsar elever med mindre motorisk utveckling, eftersom programmen i datorn inte kräver en särskild motorik samt att eleven inte behöver kunna alla bokstäver. Däremot behöver eleven kunna använda tangentbordet för att producera sin text.
16
Dessutom har Wollscheid et al. (2016, s. 75) redovisat en studie där två elevgrupper jämförs i sitt skrivande. En kontrollgrupp fick skriva med papper och penna medan en annan kontrollgrupp skrev på lärplattan. När övningen var över visade det en markant skillnad mellan de båda grupperna. Den elevgrupp som skrev med lärplattan hade större antal ord eftersom de enklare kunde skriva texten på tangentbordet. Lärplattan ändrade automatiskt till stor bokstav i början av varje mening samt kontrollerade elevernas stavningsfel vilket visade att elevgruppen med lärplattan hade färre misstag än elever som skrev för hand med penna. Vidare fortsätter Dahlström (2018, s.1566) beskriva att elever uppfattar det som mindre ansträngande att skriva på lärplattan jämfört med penna och papper. Dahlström beskriver att i en studie där 100 elever från en svensk skola fick berätta om deras upplevelse av digitalisering i skolan var resultatet att de flesta elever har en positiv inställning till att skriva med digitala verktyg eftersom det går snabbt och smidigt att skriva. Det framkom även i en italiensk studie (Dahlström, 2018, s.1566) att en del elever upplevde att det inte blir lika ansträngande och belastande för handen när de skriver på en dator vilket underlättar när de skriver. Eleverna uppskattade smidigheten med möjligheten att kunna gå tillbaka och ändra i texten på datorn, trots att de flesta elever föredrog att skriva med papper och penna kunde de beskriva vilka fördelar de såg med digitala verktyg. Till skillnad från den italienska studien framkom det i en finsk studie att elever föredrar att skriva med ett digitalt verktyg istället för på papper med en penna, eftersom det gav dem möjligheten att producera en text smidigt och effektivt vilket ökade deras produktivitet. De tyckte även att det var positivt att datorn gav möjligheten att dölja den egna dåliga handstilen eftersom det inte är något som syns när de skriver på ett digitalt verktyg. Detta är även något som Dunn och Sweeney (2018, s. 866) skriver om i deras studie, de har intervjuat flera elever om det positiva med att använda lärplattan i undervisningen. Flera elever sa att de föredrar att använda lärplattan då de får ont i händerna av att skriva med papper och penna. Även att en penna enklare kan gå sönder och att det tar tid från skrivandet att gå och vässa pennan. Flera elever föredrar att skriva på lärplattan istället för med papper och penna eftersom de tycker att det är lättare. Dahlström (2018, s.1575) förklarar att eleverna upplever det lättare att ändra en text och skriva om då texterna skrivs på en dator. Detta då eleverna inte behöver sudda och skriva om på samma sätt som de gör när de skriver med papper och penna och de kan istället smidigt gå tillbaka i texten och justera där de ser att det behövs. Flera elever beskriver även att de upplever att en text som är skriven med ett digitalt verktyg är enkel att läsa oavsett vem som har skrivit den. När en elev skriver på en dator går det inte att se vem som har
17
skapat texten och ifall skaparen haft problem med att exempelvis stava ord, vilket är en fördel enligt eleverna.
Dahlström (2018, s.1576) skriver att eftersom digitala verktyg inkluderar flera olika finesser som kan stödja eleven i skrivandet kan detta innebära att eleven inte behöver lika mycket stöd från läraren. Eleven kan även skriva lika mycket text som de andra eleverna även om eleven skulle ha en mindre utvecklad motorik då detta inte begränsas vid arbete med ett digitalt verktyg. Även Flewitt et al (2015, s.300) lyfter fram lärplattans olika finesser och att eleverna uppskattade att arbeta med lärplattan på varierade sätt, genom att producera text, därefter göra en teater av sin text och spela in det. Eftersom eleverna uppskattade att använda en kamera som ett sista steg i aktiviteten bidrog detta till att ett stort intresse för att skriva på lärplattan.
5.1.2 Utmaningar med digitala verktyg
Trots att elever dagligen möter digitalisering finns det forskning som visar att digitala verktyg inte ska användas i skolan vid tidigt lärande. Detta då det kan uppstå innehåll som inte är lämplig för elever i den yngre åldern, så som bristfällig information och opassande innehåll. Däremot framgår det inte vilken specifik ålder de menar eller vilket innehåll som är olämpligt (Flewitt et al., 2015, s.290).
Dahlström (2018, s. 1566) beskriver i en studie från en italiensk skola att elever som skrev med penna och papper hade i högre grad en mer positiv skrivutveckling än de elever som skrev på lärplattan. I den finska studien framhålls det att en del elever hade svårt att känna igen icke digitala bokstäver, vilket gör det svårare att koppla bokstäverna när de ska arbeta med digitala verktyg eftersom digitala bokstäver inte ser likadana ut som de gör vid analogt skrivande. Dahlström (2018, s. 1573-1576) framhåller i sin studie att elever måste ges möjlighet att öva att skriva med digitala verktyg. Elever som saknar digitala verktyg hemma får därmed en sämre möjlighet till att öva på att skriva. Då elever saknade egna datorer eller lärplattor hemma blev det svårare för eleverna att skriva på digitala verktyg i skolan. Denna aspekt tar även Al-Bogami och Elyas (2020, s.4) upp, att elever som har en lärplatta hemma har ett försprång jämfört med de andra eleverna. Elever med digitalt verktyg hemma såg även mer positivt på att använda sig av detta under undervisningen. Dahlström (2018, s. 1573-1576) beskriver även i studien att när elever skriver på ett digitalt verktyg kräver det inte lika mycket arbete och rörelse med armen som det gör när de skriver
18
med papper och penna, och detta ansågs vara en negativ effekt av att arbeta med digitala verktyg. Därför är det enligt Wollscheid et al (2015, s.2) viktigt för elever att skriva med papper och penna då detta utvecklar det kognitiva hos elever. Handskrivning aktiverar områden i hjärnan där finmotoriken utvecklas. Handskrivning har påvisats att aktivera den delen av hjärnan bättre än andra finmotoriska uppgifter. Forskare argumenterar för att handskrivning och att forma bokstäver för hand hjälper elever att forma egna modeller för skrivning i huvudet. Att forma bokstäver har visat sig ha en större effekt än att trycka på en bokstav på lärplattan eller tangentbordet. Hutchison et al. (2012, s. 22) tar upp flera negativa upptäckter som de kom fram till under sin studie. Bland annat att pekskärmen hos lärplattan är ofta känslig, eleverna kunde under studiens gång oavsiktligt trycka upp andra funktioner på det inbyggda tangentbordet.
Dunn och Sweeney (2018, s. 861) beskriver att svårigheter med digitala verktyg oftast inte beror på att resurserna inte finns. Svårigheterna med digitala verktyg är istället beroende av lärarnas inställning och vilja att inkludera digitala verktyg i undervisningen. Även Hutchison et al. (2012, s. 16) skriver att flera lärare kämpar med att använda digitala verktyg och att inkludera det i sin undervisning. Detta då det ges begränsad tid och inte tillräckligt med utrymme i läroplanen för det. Några negativa aspekter som Al-Bogami och Elyas (2020, s.4) lyfter fram med användandet av lärplattan i klassrummet är de tekniska hinder som uppkom, dålig wifi- uppkoppling och dåligt batteri som fick lärplattan att stänga av sig. Detta kan förklara varför lärare kan ha svårt att inkludera digitala verktyg i undervisningen.
Hutchison et al. (2012, s. 22) tar upp ett annat perspektiv att ta in med användning av applikationer på lärplattan är att läraren måste innan användning sätta sig in strukturen och funktionen. Lärarens egna engagemang och egna inställning till applikationerna spelade där roll. Läraren behövde flera gånger under studiens gång anpassa sin undervisning till hur det fungerade eller när det inte fungerade. Flera applikationer hade funktionen att det som sparades inte kunde ändras i efterhand. Detta kan kopplas till det Al-Bogami och Elyas (2020, s.4) lyfter fram, att det finns motstånd bland både elever och lärare att använda sig av digitala verktyg, detta då det är något nytt som lärare och elever kan känna sig osäkra på.
19
5.2 Hur lärplattan som pedagogiskt verktyg kan
hjälpa elever med dyslexi eller ADHD i
skrivutvecklingen
I detta avsnitt besvaras den andra frågeställningen för litteraturstudien; Hur kan lärplattan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa elever med diagnoserna dyslexi eller ADHD i skrivutvecklingen?
Al-Bogami och Elyas (2020, s. 2) argumenterar att sedan iPad lanserades 2010 har detta digitala verktyg blivit populärt i skolan. Användandet av digitala verktyg har visat sig öka elevernas engagemang och även att förbättra deras inlärning med hjälp utav en Ipad. Lärplattan öppnar nya möjligheter för eleverna, de blir mer självständiga i sitt sökande av information. Även tillgången till digitala böcker är en fördel då dessa kan läsas upp och sparas på ett annat sätt än de vanliga böckerna. Al-Bogami och Elyas (2020, s. 3, 6) lyfter fram att flera studier visar på att elevers engagemang och samarbetsförmåga ökar när eleverna får använda sig av lärplattan. Även deras egen studie lyfter fram att elever själva tycker att deras prestation förbättras när de använder sig av iPad. Det framkommer även att majoriteten av eleverna tycker att de fokuserar bättre när de använder sig av iPaden i ett klassrum. Majoriteten av de elever som tillfrågades tyckte att deras motivation ökade när de fick använda sig utav iPad. iPaden upplevdes även underlätta för eleverna när de arbetade i grupp och samarbetsförmågan utmanades.
Även Hutchison et al. (2012, s.22-23) beskriver flera fördelar med att arbeta med en iPad i klassrummet. Några av de fördelar som de såg under sin studie var bland annat att problem med iPad skapade istället rum för konversation och utbyte av erfarenheter mellan eleverna vilket bidrog till en social samverkan. De olika apparna som användes under studiens gång gjorde att eleverna själva fick välja typsnitt och hur deras text skulle se ut. Ipads kan ställas in till flera olika språk och då flera appar fokuserade på olika områden kunde läraren välja vilken app som var bäst anpassad till undervisningen syfte. En fördel med iPad som arbetsverktyg i skolan är att eleverna kan vara mobila och flytta sig med arbetet, både i skolan och klassrummet men även att de kan ta med sig lärplattan hem och göra övningar hemma.
Flewitt et al. (2015, s.299-300) beskriver att lärplattan ger möjlighet för elever att arbeta individuellt och självständigt, då det finns flera olika finesser hos digitala verktyg som kan underlätta för eleverna samt att lärplattan har pekskärm som är mer tillgänglig än datorns
20
tangentbord. Hutchison et al. (2012, s.15-16) argumenterar för att lärplattan är ett bra digitalt verktyg att använda i skolan då elever kan bära med sig den runt och behöver inte sitta i ett laboratorieliknande miljö som en datasal. Lärplattan har även möjligheter som en bärbar eller stationär dator inte har, det vill säga en pekskärm. Chambers et al. (2018, s.74) belyser att lärplattan möjliggör individualisering för elever med särskilda behov och att det framkommit att verktyget bidragit till en ökad läsförmåga för en elev med diagnosen ADHD. Lärplattan har visat att den ökar ett engagemang hos elever för deras egna skrivande och att det är ett bra stöd för deras språkförmåga. Studien skriver även att lärplattan erbjuder modellering för elever med olika utvecklingssvårigheter. Vidare fortsätter Chambers et.al (2018, s.79) förklara att användningen av lärplattan i undervisningen är ett bra stöd som motiverar elever med olika inlärningssvårigheter samt bidrar till ett ökat engagemang hos elever i varierade aktiviteter som inkluderar arbete med lärplattan. Skrivverktyget lärplatta stöttar elevens språkinlärning och kan ses som ett enkelt verktyg att använda när eleven ska kommunicera i skrift. Det är även ett bra stöd att lärplattan har en röstgenererande funktion som hjälper eleven i skrivutvecklingen.
Rappolt-Schlichtmann et.al (2018, s.868) skriver att det finns ett digitalt verktyg “The Science Notebook” som är skapat för att stötta elever med inlärningssvårigheter som dyslexi. De förklarar att elever som har svårigheter kopplat till språket så som läsning och skrivning, som exempelvis elever med dyslexi har, upplever att det är svårare att skriva med papper och penna som ett stöd för en djupare förståelse men att det underlättar när de arbetar med datorn vid skrivning. The Sciene Notebook erbjuder en inläsningsfunktion men även en funktion där eleven kan tala in vad de vill skriva för att få en direkt respons, vilket är anpassat för de elever som upplever svårigheter när de skriver. Det beskrivs att när elever med dyslexi använder detta verktyg blir de mer engagerade i deras eget skrivande och läsande, eftersom det skapar en möjlighet för eleverna att skriva ner deras tankar. När eleven upplever att hen kan hantera de tekniska funktionerna på datorn har de större möjlighet att utveckla deras skrivförmåga, exempelvis om eleven börjar skriva om något som är i hens intresse. Detta bidrar till att eleven får en ökad motivation eftersom hen får en förståelse för fördelarna med att använda det digitala verktyget och vilket syfte det har för elevens lärande.
21
Dunn och Sweeney (2018, s. 860) lyfter fram i sin studie att användandet av lärplattan och pekskärm i de yngre åldrarna har visats höja motivationen och det självständiga arbetet hos eleverna. Även lärare vittnar om att använda lärplattan i skrivning ökar motivationen hos elever som har svårt att finna motivation. I studien som pågår under ungefär ett års tid har läraren uttalat att en pekskärm har hjälpt eleverna att skriva och att de har blivit positivt inställda till att skriva. FitzPatrick och McKeown (2020, s. 13, 21) förklarar att lärare kan ge elever digital respons under skrivprocessen eftersom lärplattan kan ha en inspelad röst av läraren som läser upp för dem, vilket gör att eleverna får en mer personlig och specifik respons på det de skriver. Dunn och Sweeney (2018, s. 860, 862) förklarar att elever även kan spela in sina egna röster och sedan skriva av det de hör, vilket är ett bra hjälpmedel för elever med tal och språksvårigheter. FitzPatrick och McKeown (2020, s. 21) beskriver att elever som har diagnosen ADHD kan ha svårigheter att stava korrekt och därför är stavningskontroll ett bra hjälpmedel. Även Forsling (2019, s.111) belyser att digitala verktyg kan ses som ett stöd för elever som behöver individanpassade hjälpmedel. Hon belyser att hjälpmedlet kan ha funktioner som talsyntes och ordbehandlingsprogram som är ett stöd för elever med skrivsvårigheter. Hutchison et al. (2012, s.15-16) beskriver att lärplattan kan ladda ner och installera ett flertal applikationer som kan tänkas användas i undervisningssyfte. Ett sätt som lärplattan kan användas är genom att det finns ett flertal digitala och interaktiva böcker som elever kan läsa och lyssna på med hjälp utav en lärplatta. Lärplattan ger även möjlighet till att ge individuell respons och motivera kämpande elever som behöver mer stöd. Lärplattan ger mer möjligheter med texter då lärare och elever kan ladda ner böcker och läsa dessa med ljudstöd och ordspårning. Dessa böcker finns även tillgängliga till att förklara definitionen och uttalet av ord som används. Chambers et.al (2018, s.75) skriver att flera individer som använder lärplattan anser att det är ett bra verktyg att använda i ett pedagogiskt syfte och att de olika funktionerna den medför är så smidiga att använda att de anser att det måste nyttjas. Vidare i studien (2018, s.76) lyfter de fram att flera lärare beskrivit att lärplattan är ett bra redskap som stöttar de behov som elever med beteendemässiga, intellektuella och inlärningssvårigheter behöver stöd för. Chambers et.al (2018, s.76) skriver att flera svaranden i studien förklarat att de använder lärplattan som ett stöd när elever ska lära sig identifiera bokstäver och koppla en bokstav till ett bokstavsljud samt för andra grundläggande språkfärdigheter. Hamilton (2016, s. 273) visar att elever med dyslexi uppvisar bättre stavning och grammatisk uppbyggnad när de hade använt sig av en app med rättstavning och en grammatisk
22
funktion. Studien visade att hälften av de 16 eleverna ökade sin rättstavning med 100 %. I appen lärde sig elever hur bokstäverna stavades och hur det lät genom det multisensoriska arbetssättet som underlättades av lärplattan. Under studiens gång svarade flera elever att appen underlättade för dem att stava. Hamilton (2016, s. 260- 261) förklarar att för elever med dyslexi kan det hjälpa att använda sig av flera sinnen för att skriva. Ett multisensoriskt lärande innebär att två eller flera sinnen involveras under processen. Detta kan involvera att medan eleverna skriver lyssnar de på vad det är som de skriver. I refererad studie framkommer det att lärandet sker optimalt i ett multisensoriskt undervisningsperspektiv. Elevers stavning har visats bli bättre när de inte bara ser bokstäverna men även när de hör dem och när de får följa bokstäverna med fingertopparna. Rappolt-Schlichtmann et al. (2018, s.866) skriver att om elever med dyslexi inte får möjlighet att utveckla olika förmågor kan det resultera i att de istället upplever svårigheter med att anpassa sig till de utmaningar som finns i skolan. Studien belyser att tidigare forskning visat att lärare kan få en negativ bild av en elev när de får veta att eleven har en inlärningssvårighet. Rappolt-Schlichtmann et.al (2018, s.867) förklarar att det är viktigt att se över hur elever med dyslexi upplever svårigheter relaterat till läsning och skrivning och hur dessa svårigheter kan begränsa elevens lärande. Det är därför viktigt att öka elevens motivation till att lära sig långsiktigt trots att det kan upplevas vara svårt för tillfället. När läraren arbetar för att stödja eleven och minska den kognitiva belastningen kan det vara enklare för eleven att känna en motivation och fokusera på den egna styrkan istället för de svårigheter som hen upplever. Chambers et al (2018, s.74) beskriver lärplattan som ett digitalt verktyg som är enkelt att använda samt att det möjliggör anpassning till varje enskild elevs behov. Trots detta förklarar de att det krävs tid och pengar samt att det kan vara besvärligt för läraren att hitta program och anpassa dessa utifrån den enskilda elevens behov.
Dunn och Sweeney (2018, s. 860, 862) förklarar att lärare oftast är positivt inställda till att använda lärplattan i undervisningen. Studier har även visat att det finns fördelar med att använda lärplattan och pekskärmen för elever i de yngre åldrarna detta då användandet av pekskärmar reflekterar elevernas vardagliga liv. Däremot skriver Chambers et.al (2018, s.80) att det är av stor vikt att lärare får hjälp i hur de kan använda alla funktioner i digitala verktyg för att kunna se dess potential och veta vad det finns för stöd att använda för att hjälpa elever med särskilda behov. Detta kräver att skolan arbetar för att alla lärare ska ha förståelse för teknologin och hur de kan använda den, vilket är viktigt för att kunna stödja individualisering för elever med inlärningssvårigheter. Avslutningsvis i studien förklaras
23
det att lärplattan i undervisningen används i flera olika länder och i flera årskurser samt att det används för elever som har olika inlärningssvårigheter när det handlar om social, funktionell eller kommunikativ förmåga. Forsling (2019, s.110) förklarar att flera svenska elever som har lässvårigheter så som dyslexi inte alltid har tillräcklig tillgång till digitala verktyg, och i de situationer när de har tillgång till dessa verktyg finns det flertal hinder som kan uppstå. Ett hinder kan vara att läraren inte har tillräcklig digital kompetens om hur de kan använda redskapet och dess funktioner, vilket är av stor vikt för att kunna hjälpa elever med särskilda behov. Digital kompetens innebär även förmågan att kunna kritiskt analysera och reflektera över olika texter som vi kan möta när vi arbetar med digitala verktyg. Det kritiska reflekterandet är viktigt att arbeta med för att stimulera ett lärande för elever med särskilda behov.
Chambers et al. (2018, s.74) skriver att trots att digitala verktyg som lärplattan används till stor del i skolans värld behövs det mer forskning om användandet av lärplattan och hur det påverkar elever med särskilda behov i deras lärande. De förklarar att elever med särskilda behov inkluderar bland annat elever som har intellektuella eller fysiska nedsättningar, kommunikationssvårigheter eller psykiska svårigheter. De menar att dessa elever kan ha problematik med att uppnå de olika mål som finns i skolan, då eleverna kan ha svårigheter med kommunikation, koncentration, beteende, funktionsvariationer eller skrivsvårigheter som begränsar deras lärande. Flera elever i behov av särskilt stöd kan ha stor nytta av att arbeta med digitala verktyg och få det stöd som finns för att uppnå målen i skolan.
24
6. Diskussion
I det här avsnittet kommer metod och resultatdiskussion presenteras. Under 6.1 berörs Metoddiskussion. Under 6.2 berörs Resultatdiskussion.
6.1 Metoddiskussion
I början var litteraturstudiens syfte att hitta artiklar om skrivmetoden “Att skriva sig till läsning, ASL” med inriktning mot elever med dyslexi eller ADHD. Efter att ha utfört flera sökningar på både internationella och nationella studier och söktjänster upptäckte vi att det inte fanns tillräckligt mycket forskning om ämnet. Detta kan bero på att ASL är ett nordiskt begrepp och därför var det svårt att hitta internationella studier. Detta gjorde att vi istället valde att ta bort ASL och fokusera på digitala verktyg med särskilt fokus på verktyget lärplatta. Efter denna ändring upptäckte vi att det fanns mer forskning som vi kunde nyttja till vår litteraturstudie.
Vi har både nationell och internationell forskning. Informationssökningen resulterade i att vi upptäckte att det inte finns mycket svensk forskning om området, det var enklare att hitta studier om digitala verktyg och lärplattan men det fanns inte tillräckligt underlag om dyslexi eller ADHD kopplat till digitala verktyg. Även detta gäller i de internationella studierna. Trots att vi har både nationella och internationella studier kan vi se en koppling mellan dessa då de har liknande utfall i resultaten, detta kan ses som en styrka i studien. Vi såg även att det inte fanns mycket tidigare forskning för vår målgrupp, elever i årskurs F-3. Det fanns mer forskning om elever i grundskolans högre åldrar samt gymnasieskolan och universitet, vilket inte bedömdes vara lika relevant eftersom det är ett för stort åldersspann. Vi valde därför att fokusera på den forskning som har fokus på elever i grundskolan då det kändes mest relevant för åldersgruppen.
Eftersom vi själva har sett fördelar med digitala verktyg blev det att vi omedvetet gick in med inställningen att resultatet skulle vara positivt men vi märkte under informationssökningen att det finns flera utmaningar med att använda digitala verktyg i skolan.
Vi hade som mål att inte ha äldre forskning skrivet tidigare än år 2010 eftersom det var då lärplattan eller Ipad först kom till samhället och detta kriterium har vi uppfyllt. Samtliga studier som använts i litteraturstudien har varit från 2010-talet till nutida forskning. Detta
25
kan ses som en styrka eftersom det inte är äldre forskning vi använt oss av och det är mer relevant med nyare forskning. Ett annat tillvägagångssätt att använda vid informationssökningen kunde ha varit kedjesökning, för att få inspiration och kunna hitta relevanta studier som inte kom upp under våra egna sökningar.
6.2 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att besvara frågeställningarna, om digitala verktyg som lärplattan kan stödja elever med dyslexi eller ADHD. Under arbetets gång belyste Dahlström (2018, s.1575) att elever som har koncentrationssvårigheter kan fokusera bättre när de använder ett digitalt verktyg eftersom det öppnar möjligheten till att kunna skriva oavsett vart de sitter. Det går även att använda hörlurar som ett komplement till datorn eller lärplattan vilket kan bidra till att eleven kan fokusera mer på skrivandet. Detta ser vi som en fördel vid arbete med digitala verktyg eftersom det går att anpassa arbetet med hjälp av hörlurar för att stötta individen, antingen någon form av lugnande musik eller tystnad som hjälper eleven. Detta är något som inte kan användas vid skrivande med papper och penna, eftersom musiken behöver vara kopplad till en digital källa.
I läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2019, s.257) står det att eleven ska ges möjligheter att kommunicera digitalt i klassrummet med interaktiva och föränderliga texter. Undervisningen ska möjliggöra att eleven kan utveckla sitt skriftspråk för att kunna lita på sin egen språkförmåga. Resultatet i vår litteraturstudie visar att digitala verktyg används mycket i skolväsendet i alla åldrar och att det är vanligast att elever i grundskolan använder lärplattan. Däremot visar resultatet att det inte finns tillräckligt med forskning för elever i årskurs F-3, att det finns mer forskning i de högre åldrarna. Detta har bidragit till att resultatet inte enbart är inriktat på den lägre åldersgruppen och att arbetet är begränsat till grundskolelever.
Resultatet visar att digitala verktyg kan ha en positiv effekt på elevers skrivutveckling, samtidigt som studier visar att skrivande med papper och penna har sina fördelar (Dahlström, 2018, s.1573,1576 & Wollscheid et.al, 2015, s. 71). Flera elever tycker om att använda lärplattan i skolan och flera studier visar att det ökar deras motivation (Flewitt et al, 2015, s.297 & Liberg, 2018, s.24-25). Detta är även något som vi har upplevt under vår verksamhetsförlagda utbildning, att elever uppskattar när de får använda lärplattan i undervisningen och att det har bidragit till ett stort engagemang både hos elever och lärare.
26
Flera studier i resultatet visar att användandet av lärplattan kan möjliggöra individualisering vilket kan ses som en stor fördel med att arbeta med digitala verktyg jämfört med enbart papper och penna (Hutshison et al, 2012, s.22-23). I resultatet belyses att elever som har dyslexi kan uppleva koncentrationssvårigheter och då kan det vara bra att arbeta med lärplattan som möjliggör individuellt och självständigt arbete. Hutschison et al (2012, s.22-23) lyfter fram att när alla elever arbetar med lärplattan i klassrummet blir det inte lika utpekande för de elever med särskilda behov som använder anpassade program som ett stöd, vilket är en fördel för elever med dyslexi och ADHD.
Lärplattan har flertal olika funktioner som kan vara ett bra stöd för elever med särskilda behov, ett av dessa stöd är talsyntes som är vanligt att använda (Forsling, 2009, s.111). Det finns flera studier om elever med dyslexi som använder talsyntes men vi har däremot inte hittat tidigare forskning om hur talsyntes kan användas som stöd för elever med diagnosen ADHD, vilket vi tycker är förvånande eftersom resultatet visar att ADHD är en vanlig diagnos. Vi upplever att det finns mer forskning om elever som har dyslexi och hur det fungerar i skolan jämfört med elever som har ADHD och därför behövs det mer forskning om ADHD.
Ett annat stöd hos lärplattan är röstgenerering, då läraren kan spela in sin röst som eleven kan ha som stöd när hen skriver. Eleven kan även själv spela in sin röst som ett stöd vid skrivprocessen (FitzPatrick & McKeown, 2020, s.13, 21). En fördel vi ser med detta är att läraren inte behövs lika mycket som stöd i klassrummet och får därför möjlighet att hjälpa alla elever i klassrummet. Det som vi kan se som problematiskt är att eleverna skriver vad de lyssnat på och vet därför inte hur ord stavas. Därför anser vi att det är viktigt att läraren är uppdaterad i de olika program och appar som en lärplatta medför, och att läraren kan hantera tekniken för att kunna använda verktyget som ett stöd för eleverna. Det är viktigt att läraren kan använda digitala verktyg eftersom det används mycket i skolans verksamhet. Detta är även något som lyftes fram i resultatet, att läraren behöver ha en digital kompetens för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg (Dunn & Sweeney, 2018, s.861). Resultatet visar att lärare generellt sätt är positivt inställda till att använda lärplattan i undervisningen men det finns även forskning som påvisar att flera lärare motsätter sig användningen av digitala verktyg i undervisningen, vilket kan bero på okunskap och osäkerhet på grund av medvetenhet om utmaningar med digitala verktyg.
27
Därför tycker vi att det är av stor vikt att alla lärare har en digital kompetens, vilket är oerhört viktigt eftersom vi lever i ett digitalt samhälle som även ska speglas i skolväsendet. I vårt resultat har vi lyft fram tidigare forskning om både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg och vi anser att det finns fler fördelar med att använda detta i undervisningen, som bland annat att det kan öka motivation och koncentration hos elever. Däremot behövs det mer forskning om hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg som möjliggör lärande istället för att begränsa elever med särskilda behov, eftersom vi belyst flera utmaningar som kan begränsa elever i skrivprocessen. Vi håller med i vad Chambers et al (2008, s.74) skriver, att det behövs vidare forskning om användandet av lärplattan i undervisningen påverkar elever med särskilda behov i deras lärande, eftersom detta används mycket i skolan men det finns inte tillräckligt mycket forskning om just hur det påverkar elever. Vi upplevde att det var enkelt att hitta forskning om digitala verktyg i skolan men att det var en större utmaning att hitta forskning som berör hur digitala verktyg påverkar elever med dyslexi och ADHD. Eftersom vi även upptäckt att det inte finns mycket forskning i området för årkurs F-3 är detta något som behöver forskas mer om. I vidare forskning kan litteraturstudiens syfte och frågeställningar användas för både kvalitativa och kvantitativa undersökningar som fokuserar mer på dyslexi och ADHD i de yngre åldrarna. Vi anser att det behövs mer forskning kring hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg med anpassning till elever med dyslexi eller ADHD. I vidare forskning kan både elevers och lärares personliga upplevelser av verktyget studeras, exempelvis vad dem ser för fördelar eller nackdelar med att använda en lärplattan i undervisningen.
28
Referenslista
Al- Bogami, B., & Elyas, T. (2020). Promoting middle school students´ engagement through incorporating iPad apps in EFL/ESL classes. Sage Open, 2020, 10 (2) s. 1-18.
https://DOI:10.1177/2158244020926570
Chambers, D. Jones, P. McGhie-Richmond, Riley, M. May-Poole, S. Orlando, A.
Simsek, O & Wilcox, C. (2018). An exploration of teachers use of Ipads for students with learning support needs. Journal of Research in Special Educational Needs, 18 (2), s. 73-82. https://doi.org/10.1111/1471-3802.12394
Dahlström, H. (2018). Digital writing tools from the student perspective. Education and Information Technologies, 24, s.1563-1581. https://doi.org/10.1007/s10639-018-9844-x Dunn, J. & Sweeney, T. (2018). Writing and iPads in the early years: perspective from within the classroom. British Journal of Educational Technology. 49 (5). S. 859-869.
https://doi.org/10.1111/bjet.12621
FitzPatrick, E. & McKeown, D. (2020). How to use audio feedbacks to improve students´ writing quality. Teaching exceptional children. 53 (1). S. 12-22.
https://DOI:10.1177/0040059920908901
Flewitt, R. Messer, D. & Kucirkova, N. (2015). New directions for early literacy in a digital age: The Ipad. Journal of Early Childhood Literacy, 15(3), s.289-310.
https://DOI:10.1177/1468798414533560
Forslin, K. (2019). Designs for learning: focus on special needs. Designs for learning, 11 (1). S. 108-117. https://doi.org/10.16993/dfl.106
Hamilton, H. (2016). Multisensory associative guided instruction components- spelling. Journal of Educational Technonolgy Systems, 45, s. 256-284.
https://DOI:10.1177/0047239516647368
Hultin, E. & Westman, M. (red). (2014). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Gleerup.
Hutchison, A., Beshorner, B. & Schmidt- Crawford. (2012). Exploring the use of the iPad for literacy learning. The reading teacher. 66 (1). S. 15-23.
https://DOI:10.1002/TRTR.01090
29
Liberg, C. (2014). Att använda dator I tidig läs-och skrivundervisning 2011-2014.
https://docplayer.se/5820491-Att-anvanda-dator-i-tidig-las-och-skrivundervisning-2011-2014-uppsala-kommun.html
McGough, J. (2014). ADHD. Oxford University Press.
Nilholm, C. (2017). SMART: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur.
Olsson, E. (2015). Lärplatta och språket: Vägen till ett lustfyllt lärande i förskola och förskoleklass. Askunge Thorsen förlag.
Rappolt-Schlichtmann, G. R.Boucher, A. & Evans, M. (2018). From Deficit Remediation to Capacity Building Learning to Enable Rather Than Disable Students With Dyslexia. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 49,
s.864-874.https://DOI:10.1044/2018_LSHSS-DYSLC-18-0031 Reid, G. (2007). Dyslexia. Bloomsbury Publishing Plc.
SFS 2017:1128. Diskrimineringslagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättningar. Skolverket.
Skolverket (2018). Digitalisering i skolan- möjligheter och utmaningar. Skolverket. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Reviderad 2019. Skolverket.
Socialstyrelsen (2014). Utredning och diagnostik av adhd- hos barn och ungdomar. Socialstyrelsen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Studentlitteratur. Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT I FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLA. Liber.
Wollscheid, S., Sjaastad, J., Tömte, C. & Löver, N. (2016). The effect of pen and paper or tablet computer on early writing – a pilot study. Computers & education. 98. S. 70-80.
Bilaga
Högskolan för lärande kommunikation
Självständigt arbete för grundskollärare F-3 och 4-6
Översikt över analyserad litteratur
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat Hutchison, A., Beschorner, B., Schmidt- Crawford, D.
Exploring the use of the iPad for literacy learning.
The reading teacher (2012)
Hur lärare kan använda lärplatta och dess appar I undervisningen. Samt för och nackdelar med användningen av iPads.
Observationsstudie i USA.
En lärare fick tillsammans med sina elever använda lärplattan och testa olika program och funktioner, som observerades och analyserades.
Teknisk utgångspunkt. Läraren och eleverna tyckte det var roligt att använda lärplattan i undervisningen. Arbetet med lärplattan ökade elevernas kreativitet, då de kunde skapa själva samt ändra design.
Eleverna lärde sig hur de skulle använda lärplattan för att kommunicera digitalt.
Dahlström, H. Elevers uppfattning om
digitala verktyg. Kvantitativ undersökning med enkäter.
Semiotiska resurser. Materialitet. Åtkomlighet.
Digitala verktyg hjälpte elever med:
skrivförmåga.
Digital writing tools from the students perspective. Education and Information Technologies (2018)
Sex klasser från fem olika skolor i Sverige. Kvalitattiva intervjuer. Sverige Chambers, D. Jones, P. McGhie-Richmond, D. Riley, M. May-Poole, S. Orlando, A. Simsek, O. & Wilcox, C. An exploration of teachers’s use of Ipads for students with learning support needs Jornual of Research in Special Educational Needs (2018)
Att studera hur lärare använder digitala
verktyget lärplatta som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen för att stötta elever med särskilda behov
Urval är en grupp av lärare från USA, Kanada, Australien och Storbrittanien Lärarna svarade på frågor online på en enkät Teknisk utgångspunkt. Pedagogisk teori.
Samtliga lärare svarade att de upplever att lärplattan erbjuder ett stort urval av
funktioner som stöttar elever med särskilda behov, främst elever med autism, emotionella, beteendemässiga och intellektuella svårigheter. Wollscheid, S., Sjaastad, J., Tömte, C., Löver N. The effect of pen and paper or tablet computer on early writing- pilot study.
Undersöka hur
skrivmetoderna papp och penna och lärplatta påverkar elevers tisiga skrivutveckling.
Två lågstadie skolor i södra Oslo området. Intervjustudier. Norge
Sociokulturell teori. Inlärningsteori.
Elever i grupperna osm fick använda sig av iPad förbättrades stavning och även ordantalet.
Computers & Education. (2016)
Flewitt, R. Messer, D. & Kucirkova, N. New directions for early literacy in a digital age: The Ipad.
Journal of Early Childhood Literacy. (2015)
En studie om hur lärplattan kan användas I lärandet vid en tidig ålder, samt att det redogörs för olika utmaningar som kan ske för lärare och elever när de ska använda lärplattan.
Lärare och elever i grundskolan med elever i ålder 4-5, en särskola med elever i ålder 7-13, samt för elever i ålder 3-4. De fick låna lärplattor och använda dessa för att sedan berätta om deras upplevelser. I centrala England.
Sociokulturell teori. Elever uppskattar när de får använda lärplattan I
undervisningen, då de tycker om hur smidigt det är att skriva, få respons och ändra I texten. Detta medför att eleverna blir
engagerade samt får ett ökat självförtroende för att skriva. Det ökade även elevernas koncentration. Rappolt-Schlichtmann, G. R.Boucher, A. & Evans, M. From Deficit Remediation to Capacity Building: Learning to Enable Rather Than Disable Students With Dyslexia. Language, Speech, and Hearing Services in Schools.
En studie om elever med dyslexi och hur vi kan arbeta för att stötta dessa elever istället för att de ska uppleva hinder Olika strategier att använda för att stärka elever med dyslexi när de känner sig begränsade
Litteraturstudie Pedagogisk teori. Lärare behöver ha en
positiv attityd till att hjälpa elever med dyslexi och stötta dem så att deras
självförtroende ökar. Det finns ett
pedagogiskt digitalt verktyg “The Science Notebook” som är anpassat för elever med inlärningssvårigheter. När eleven kan hantera digitala verktyg blir eleven mer motiverad
