• No results found

Har hjärtat ett kön, behandlingsinsatser av kvinnor med hjärtinfarkt : - En kvantitativ litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Har hjärtat ett kön, behandlingsinsatser av kvinnor med hjärtinfarkt : - En kvantitativ litteraturöversikt"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Har hjärtat ett kön,

behandlingsinsatser

av kvinnor med

hjärtinfarkt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Angelica Berg, Agnes Polsten och Maja Rudén HANDLEDARE:Therese Karlsson

JÖNKÖPING 2021 juni

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och

internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker. Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser.

Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.

Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka

kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur.

Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört

med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning).

Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring

kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor.

(3)

Summary

Title: Does the heart have a gender, treatment interventions of women with a myocardial infarction - a quantitative literature review

Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden

and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of

the nurses six core competences.

Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women. Method: A literature review with quantitative design has been performed to

investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result.

Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality

compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological

treatment (in hospital, at discharge).

Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's

treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hjärtinfarkt, symtom och undersökning ... 1

Mortalitet och incidens ... 2

Prevention och behandlingsinsatser av hjärtinfarkt ... 2

Sjuksköterskans roll vid hjärtinfarkt ... 3

Teoretisk ram ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling... 6

Dataanalys ... 6

Forskningsetiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Undersökning ... 10

Tid till behandling ... 10

Kirurgisk behandling ... 11 Farmakologisk behandling ...12

Diskussion ... 12

Metoddiskussion ...12 Resultatdiskussion...14

Kliniska implikationer ... 16

Slutsatser ... 16

Referenser ... 17

Bilaga 1 Matris för databassökning

Bilaga 2 Matris för resultatartiklar

(5)

1

Inledning

Det är högre andel män än kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige, trots det dör fler kvinnor procentuellt (Folkhälsomyndigheten, 2020). Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken globalt och i Sverige är det den största folksjukdomen. År 2019 insjuknade 24 300 personer i akut hjärtinfarkt i Sverige. Av de insjuknade avled 5200 personer med akut hjärtinfarkt som bidragande eller underliggande dödsorsak (Socialstyrelsen, 2020). Mer kunskap och utveckling behövs inom området som en del i att förbättra hjärtsjukvården och minska dödsantalet (Socialstyrelsen, 2018; World Health Organization [WHO], 2017).

Att insjukna i hjärtinfarkt kommer med en mängd olika symtom och vilka som drabbar den enskilda personen är individuellt. Männen har vanligtvis en normativ symtombild medan kvinnor oftare har en atypisk symtombild (An et al., 2019). Två tredjedelar av forskningen som är gjord i kardiologi de senaste 20 åren är baserade på män, likaså interventioner och terapier (Nguyen et al., 2018). Det är därför väsentligt att få insyn i om behandlingsinsatserna vid hjärtinfarkt skulle kunna skilja sig åt mellan de biologiska könen till följd av den bristande forskningen på kvinnliga patienter.

Reagera, triagera och undersöka är grunden för att allmänsjuksköterskan ska kunna upptäcka och behandla hjärtinfarkt i tid. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får bredare perspektiv av symtombilden vid hjärtinfarkt samt det kvinnliga perspektivet. Kunskapen kan ge allmänsjuksköterskan verktyg att hjälpa fler och bidra till mer jämställd och säker vård för hela befolkningen.

Bakgrund

Hjärtinfarkt, symtom och undersökning

Det akuta sjukdomstillståndet hjärtinfarkt innebär att något eller några kranskärl som förser hjärtmuskulaturen med syrerikt blod blockeras. Hjärtinfarkt kan orsakas av embolier, tromboser och stenoser i kranskärlen eller av grav anemi (Ericson & Ericson, 2012).

Det finns olika typer av infarkter som kan drabba en person. Den ena typen är transmural hjärtinfarkt även kallat ST-elevation myocardial infarction (STEMI) (Rydberg & Holst, 2016). Plackruptur och trombos som inträffar centralt i större kärl leder till STEMI, när det inträffar finns det inte längre något blodflöde till kärlet (Ericson & Ericson, 2012). Transmural infarkt innebär att hela myokardtvärsnittet, det vill säga hela hjärtmuskeln är påverkad av infarkten. Den andra typen kallas för subendokardiell hjärtinfarkt även kallat Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Denna typ av infarkt påverkar endast en del av hjärtmuskelväggens tvärsnitt och börjar i hjärtats inre del, endokardiet (Rydberg & Holst, 2016). Vid NSTEMI utvecklas ett arterosklerotiskt plack i större eller mindre kranskärl, vid detta tillstånd är det inte ovanligt att kärlet fortfarande har blodflöde (Ericson & Ericson, 2012). STEMI kräver ett mer akut omhändertagande än NSTEMI. Vid STEMI uppstår celldöd betydligt fortare vilket ökar patientens risk att avlida (Rydberg & Holst, 2016).

(6)

2

Goldberg et al. (2000) skriver att bröstsmärtor, andfåddhet, smärta i armar, illamående och svettningar är de dominerande symtomen för hjärtinfarkt bland både kvinnor och män. An et al. (2019) skriver att kvinnor är mer benägna att få ont i ryggen, halsen och skulderbladen, vilket kan anses vara atypiska symtom. En diagnos med liknande symtombild som hjärtinfarkt med bröstsmärta och andfåddhet är Takotsubo-kardiomyopati (Ericson & Ericson, 2012). Sjukdomen kallas även “broken heart syndrome” och 90% av de som drabbas är kvinnor efter klimakteriet. Sjukdomstillståndet orsakas oftast av fysisk ansträngning eller svår emotionell stress. Vid diagnostisering visar takotsubo-kardiomyopati ST-höjning samt förhöjning av hjärtspecifika enzym i blodet, vilket är samma diagnostisering som vid hjärtinfarkt (Davis & Davis, 2021; Ericson & Ericson, 2012). Det som skiljer sig från hjärtinfarkt är att takotsubo-kardiomyopati är ett godartat tillstånd där enbart 4–5% av de drabbade dör (Davis & Davis, 2021). Panikångest är ytterligare ett tillstånd där symtomen liknar symtombilden vid pågående hjärtinfarkt, tillståndet är vanligare bland kvinnor jämfört med män (de Jonge et al., 2016).

Tre undersökningar som används vid diagnostisering av hjärtinfarkt är serumprov av infarktenzymer, elektrokardiografi (EKG) och koronarangiografi (Ericson & Ericson, 2012). Koronarangiografi är den undersökning som kan utföras för att kontrollera och få information om kroppens kärl och kranskärl. Koronarangiografi genomförs vid övervägande av perkutan coronar intervention (PCI) eller koronarkirurgi. Troponin är ett myokardspecifikt enzym som läcker ut i blodet när myokardcellerna skadas, enzymet utsöndras snabbt efter smärtdebut. Troponin kan mätas i serum och provresultatet ger information om infarktens storlek. EKG-undersökning registrerar och visar hjärtats elektriska aktivitet (Ericson & Ericson, 2012).

Mortalitet och incidens

Ur ett globalt perspektiv dog 17,9 miljoner människor år 2016 till följd av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket motsvarar 31% av dödsfallen det året (WHO, 2017). År 2015 var ischemisk hjärtsjukdom den ledande dödsorsaken i världen och det beräknade dödsantalet var 7,29 miljoner människor (Roth et al., 2017). År 2019 insjuknade 24 300 personer i akut hjärtinfarkt i Sverige. Av de insjuknade avled 5200 personer med akut hjärtinfarkt som bidragande eller underliggande dödsorsak (Socialstyrelsen, 2020). År 2018 insjuknade 0,2% av kvinnorna i Sverige och 0,3% av männen. Det biologiska könet är inte den enda orsaken till antalet insjuknande i hjärtinfarkt utan risken kan även bero på ålder, utbildningsnivå och födelseland (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Prevention och behandlingsinsatser av hjärtinfarkt

I sjuksköterskans profession är förebyggande åtgärder en stor del i arbetet. En förebyggande åtgärd beskriver Siabani et al. (2020) kan vara att motivera kvinnor till att öka användandet av hälsovårdsprogram som finns vid risk för kardiovaskulära sjukdomar. Vanliga riskfaktorer till uppkomst av kardiovaskulär sjukdom för både kvinnor och män kan vara diabetes, högt blodtryck och hyperkolesterolemi. Rökning, stillasittande livsstil, övervikt och negativ stress är påverkbara livsstilsfaktorer som kan ligga till grund för att drabbas av hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Patientutbildningar inriktade till kvinnor är inte bara bra från ett överlevnadsperspektiv, det kan även ses som kostnadsnytta för samhället att öka kvinnors medvetenhet kring ämnet (Siabani et al., 2020). Biddle et al. (2019) skriver

(7)

3

om vikten av att sprida kunskap och öka medvetenheten i befolkningen om de olika symtom som kan uppstå hos kvinnor vid kardiovaskulär sjukdom. Vidare skriver författarna att framtida ansträngningar bör fokusera på att människor ska veta vilka symtom som är relaterade till hjärtinfarkt för att minska könsskillnaderna. Vid utskrivning är råd och information om livsstilsförändringar en viktig del i sjuksköterskans arbete för att skapa bra förutsättningar för patienten i dess prevention och egenvård. Hjärtrehabilitering erbjuds där målet är att patienten ska lära känna sitt hjärta och kunna återgå till sitt liv före hjärtinfarkten. Fysisk aktivitet, tobaksavvänjning och matvanor är exempel på råd från sjuksköterskan (Ericson & Ericson, 2012). Omvårdnaden och råden bör skapas och anpassas tillsammans med varje enskild patient (Ekman et al., 2011).

Reperfusionsterapi är ett samlingsbegrepp för PCI, kranskärlskirurgi och intravenös farmakologisk behandling som kan utföras vid hjärtinfarkt (Berger et al., 2000). Vanligaste behandlingsformen för åtgärdandet av ocklusion vid hjärtinfarkt är PCI (Ericson & Ericson, 2012). Åtgärden utförs med en kateter som förs in via artären i handleden eller ljumsken till aortans avgång. Därefter sker infusion av kontrast som visar var förträngningen finns. När förträngningen är funnen vidgas kärlet med hjälp av en ballong från kateterspetsen och därefter kan en stent placeras som ska leda till att ocklusion inte inträffar igen. Vid fall där PCI inte kan utföras genomförs istället kranskärlskirurgi som heter bypassoperation (Rydberg & Holst, 2016). Snabb behandling är viktigt för att minska risken för vävnadsskada och död (Ericson & Ericson, 2012). Identifiering av symtom och påbörja rätt behandling snabbt är därmed viktigt. Kirurgisk behandling kan kombineras med farmakologisk behandling. Behandling med trombolys, beta-blockare och antikoagulantia är farmakologiska åtgärder som stadigt minskat dödsantalet vid akut hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Vid utskrivning från sjukhus fortsätter behandlingen vanligtvis med statiner, beta-blockare och dubbel trombocythämmare (DAPT) vilket innebär acetylsalicylsyra i kombination med Clopidogrel (Hald et al., 2019; Luu, 2019).

Sjuksköterskans roll vid hjärtinfarkt

Hälso- och sjukvårdslagen har som syfte att fastställa jämlik och säker omvårdnad samt ge möjlighet till god hälsa för alla invånare. Fortsättningsvis ska hälso- och sjukvården verka för att förhindra ohälsa och ta hänsyn till den enskilda individens behov och integritet (SFS 2020:1043). Sjuksköterskans profession ska arbeta efter lagen för att säkerställa en jämlik omvårdnad. En god relation och kommunikation mellan patient och sjuksköterska är viktig för att patienten ska känna tillit, kommunicera och ställa frågor till sjuksköterskan (Shafipour et al., 2014). För att kunna ge en jämlik och säker omvårdnad är det därför av stort vikt att sjuksköterskan ska se hela patienten och dess symtom, känslor och risker för en pågående eller framtida hjärtinfarkt.

Det framkommer att kvinnor och män kan ha olika symtombild vid en hjärtinfarkt och för att detta inte ska påverka omvårdanden bör sjuksköterskan arbeta efter en personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad kan bidra till ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal och patient vad gäller vårdplaner, behandlingsresultat samt nöjdare patienter (Ekman et al., 2011). Personcentrerad omvårdnad ska bedrivas tillsammans med patienten och bygga på ömsesidig hänsyn och jämlikhet till varandra (Boström et al., 2020). Patientens individuella behov,

(8)

4

önskemål och att patientens värderingar bistår alla kliniska beslut ingår i den personcentrerade omvårdnaden (Morgan & Yoder, 2012). Enligt Ekman et al. (2011) är nyckeln i personcentrerad omvårdnad att se människan bakom patienten genom att ta hänsyn till att personen har egen vilja, känslor och behov. Sjuksköterskan har en viktig roll i både det akuta skedet och i eftervården av hjärtinfarkt. En vanlig känsla för de patienter som har symtom av hjärtinfarkt är oro och ångest. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har ett lugnt bemötande och ger patienten individanpassad information (Shafipour et al., 2014). I det akuta skedet kan ett gott bemötande och snabbt agerande från sjuksköterskan leda till att patienten känner sig tryggare samt får adekvat behandling som i sin tur kan leda till minskad risk för komplikationer. I efterförloppet av hjärtinfarkten kan sjuksköterskan stötta patienten i bearbetningen av händelsen samt ge rådgivning. Bearbetningen och rådgivningen bör utformas individuellt tillsammans med patienten samt innehålla rekommenderade livsstilsförändringar för prevention av återinsjuknande.

Socialstyrelsen (2017) belyser i en rapport att det utan grunder finns skillnader i behandlingen mellan män och kvinnor kopplat till hjärt- och kärlsjukdom. Skillnader kan leda till att vården inte blir individanpassad i lika stor utsträckning vilket skulle kunna leda till att evidensbaserad omvårdnad inte uppnås. Van Oosterhout et al. (2020) menar att vårdpersonal måste utbildas i att det finns skillnader mellan de biologiska könen, kunskapen ska kunna förbättra vården och omvårdnaden. Vidare beskrivs att det i sjuksköterskans arbete ingår att hålla sig uppdaterad om den senaste kunskapen inom sitt yrkesområde. Sjuksköterskor som arbetar efter den senaste kunskapen bidrar till en evidensbaserad vård och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Evidensbaserad vård är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser och en grund i omvårdnaden som är sjuksköterskans huvudansvar (Cronenwett et al., 2o07). Evidensbaserad vård är direkt kopplat till sjuksköterskans arbete. Alla patienter oavsett vårdenhet kan drabbas av en hjärtinfarkt och det är därför relevant att allmänsjuksköterskan känner till de typiska och atypiska symtomen. Kunskapen kan bidra till att allmänsjuksköterskan kan ge en evidensbaserad omvårdnad och möjliggöra snabba behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt.

Teoretisk ram

Sjuksköterskans sex kärnkompetenser grundades som ett verktyg för sjuksköterskan att utgå ifrån för att uppnå god omvårdnad. De sex kärnkompetenserna är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, informatik och säker vård. Säker vård innebär att genom systematiska och individuella åtgärder minska risken för skador hos patienter och vårdpersonal. Vidare beskrivs att god kommunikation och samarbete kan bidra till att den säkra vården uppnås (Cronenwett et al., 2007). Säker vård och hög patientsäkerhet uppnås även med hjälp av bra ledarskap som främjar säkerhet, tydligt organiserat säkerhetsarbete, dedikation samt arbetskultur som vill arbeta för patientsäkerheten (Ridelberg et al., 2020). Säkerhetskulturen påverkas och grundas av våra beteenden och attityder relaterat till patientsäkerhet. Ytterligare några centrala delar som främjar säker vård är evidensbaserad vård, teamarbete och personcentrerad omvårdnad (Sammer & James, 2011). Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad som grundar sig i de sex kärnkompetenserna vilket skapar en direkt koppling mellan säker vård och sjuksköterskans arbete (Cronenwett et al., 2007). Genom att skapa en individuell omvårdnad med en god kommunikation mellan både patient och tillhörande professioner kan en säker vård kopplas till omvårdnad vid hjärtinfarkt och dess

(9)

5

behandlingsinsatser. En säker vård skapas när patienten vågar ge uttryck för känslor, symtom och tankar till sjuksköterskan som hade kunnat döljas om en god kommunikation och relation inte fanns i omvårdnaden. En god kommunikation kan bidra till att sjuksköterskan förstår patienten och kan anpassa rådgivningen efter patientens önskemål.

I sjuksköterskans profession ingår det att tillgodose god vård genom att planera, leda och kontrollera verksamheten. Sjuksköterskan kan förebygga vårdskador och främja säker vård genom att vidta lämpliga åtgärder (SFS 2017:30). Den kunskapsbrist och de fördomar som finns om symtom vid hjärtinfarkt skulle kunna leda till att evidensbaserade åtgärder inte vidtas. Sjuksköterskan bör inte låta sina fördomar om hur symtombilden vid en hjärtinfarkt brukar se ut och låta det påverka omvårdanden. Sjuksköterskan behöver göra det som krävs vid misstanke om en pågående hjärtinfarkt tills motsatsen är bevisad. En lämplig åtgärd är att säkerställa en personcentrerad omvårdnad. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2020:1052) definieras vårdskada som när en patient, i samröre med hälso- och sjukvården, utsätts för fysisk eller psykisk skada, lidande eller sjukdom som kunnat undgåtts om korrekta åtgärder utförts. Allvarlig vårdskada definieras som en större och bestående skada som har lett till att patienten blivit beroende av fortsatt vård eller avlidit. Otillräcklig kunskap om den atypiska symtombilden som kan uppstå vid hjärtinfarkt kan göra det svårt för sjuksköterskan att agera på rätt sätt och tillräckligt snabbt. Fel omhändertagande eller utdragen diagnostisering vid hjärtinfarkt kan leda till vårdskada. För att kunna skapa en säker vård finns lagar och föreskrifter som sjuksköterskan kan basera omvårdnaden i. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans tagit fram föreskrifter för att förhindra uppkomst av vårdskador och på så sätt skydda patientsäkerheten (Furåker & Nilsson, 2019).

I litteraturöversikten undersöks det om patientens kvinnliga kön kan påverka vårdförloppet vid misstänkt hjärtinfarkt. Säker vård kan anses vara en relevant teori att diskutera då det är en viktig del i att alla patienter får god och jämställd vård.

Syfte

Syftet var att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ design har genomförts. Med en litteraturöversikt kan kunskapsläget inom ett visst område beskrivas (Segesten, 2017). Kvantitativ metod innebär att strukturerad mätning eller observation används i någon form. I kvantitativa studier kan exempelvis samband mellan olika variabler undersökas (Billhult, 2017a). Kvantitativa studier utförs med enkäter eller mätskalor och i resultatet presenteras objektiva data i beskrivande samt analytisk statistik (Billhult, 2017b; Billhult, 2017c).

(10)

6 Urval och datainsamling

Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och MedLine (Bilaga 1), eftersom de är inriktade på omvårdnad (Östlundh, 2017). Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod, publicerade mellan år 2016–2020, skrivna på engelska samt peer reviewed. Exklusionskriterier var artiklar med kvalitativ design, artiklar publicerade innan år 2016, artiklar som uteslöt kvinnor eller inkluderade deltagare under 18 år, artiklar som saknade etiskt godkännande samt artiklar som inte var peer reviewed. Artiklar som är peer reviewed bidrar till att sökningen endast innefattar vetenskapliga tidskrifter (Östlundh, 2017). Peer reviewed är en manuell avgränsning som kan utföras vid sökning i CINAHL till skillnad från MedLine där alla artiklar är peer reviewed. Artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter ämnade för hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna var över 18 år och kvinnor alternativt både män och kvinnor, där det var tydligt vilken del som avsåg kvinnorna.

Sökorden som användes var: heart attack, myocardial infarction, gender difference, sex difference, sex factor, symptoms, signs, characteristics, presentation, symptomatology, consequence, effect och outcome. I CINAHL blev träffantalet 124 artiklar och i MedLine 242 artiklar. Boolesk sökteknik har använts för att kombinera sökord och utöka antalet relevanta träffar. Två av de grundläggande sök-operatorer är OR och AND. Genom att använda AND sammanförs flera sökord och sökningen får flera synonymer när OR används, söktekniken har använts. Trunkering är den sökteknik som böjer ordstammar, detta har använts för att bredda sökningen. Citationstecken är den sista söktekniken som har använts, tekniken används för att två ord ska uppfattas som en enhet. De olika sökteknikerna görs för att få fram relevant, bred och lyckad informationssökning (Östlundh, 2017).

Artikelsökningen som utfördes gav 366 träffar totalt, varav elva dubbletter, som alla titelgranskades. Därefter lästes abstrakt på 73 stycken av artiklarna följt av fulltextgranskning på 28 av artiklarna (Bilaga 1). 17 av artiklarna gick vidare till kvalitetsgranskning som utfördes med hjälp av protokollet från Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan på Jönköping University (Bilaga 3). De artiklar som godkändes till litteraturöversikten hade 4/4 poäng i del ett och minst 6/7 poäng i del två. Ett av inklusionskriterierna och även ett krav i kvalitetsprotokollet var att artiklarna skulle vara etiskt godkända, en artikel uppfyllde inte kravet och uteslöts. Övriga artiklar som uteslöts ansågs efter granskning inte vara relevanta till syftet. Kvalitetsgranskningen av de 17 artiklarna utfördes av samtliga gruppmedlemmar för att öka kvalitén. Granskningsprocessen resulterade i tolv stycken vetenskapliga artiklar som höll god kvalitet och svarade till litteraturöversiktens syfte, artiklarna är redovisade i Bilaga 2.

Dataanalys

I analysen användes Fribergs (2017) trestegsstruktur för litteraturöversikt. Innan analysen påbörjades diskuterades gruppmedlemmarnas förförståelse för att den inte skulle påverka resultatet. I steg ett lästes de valda artiklarnas resultat noggrant av samtliga gruppmedlemmar. Artiklarna skrevs ut i pappersform och överstrykningspennor användes för att markera nyckelfynd vilket bidrog till en sammanfattning av resultaten. I det andra steget skapades en översiktstabell (Tabell 1) för struktur av kategorier och överblick för den fortsatta analysen. Det tredje steget var uppdelat i två delar. I första delen identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. I den andra delen sorterades dessa under lämpliga kategorier och

(11)

7

presenterades i text. Efter dessa tre stegen syntes det färdiga resultatet i form av fyra kategorier och tio underkategorier;Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning), se Figur 1.

Figur 1. Översikt av kategorier och underkategorier

Vid en forskningsstudie kan forskaren välja att sätta upp en nollhypotes. Hypotesen förklaras som ett antagande om hur verkligheten är eller fungerar (Priebe & Landström, 2017). Forskaren kommer sedan att pröva sin nollhypotes med en mothypotes för att se om den är sann och accepteras alternativt falsk och förkastas. Vid hypotesprövning vill forskaren få fram hur sannolikt det är att hypotesen stämmer överens med verkligheten. Sannolikheten presenteras i ett p-värde. Signifikansnivå är den risk som forskaren är villig att ta men kan innebära att hypotesen förkastas trots att den är sann. Signifikansnivåer benämns oftast i procent, de tre vanligaste är 5 %, 1 % respektive 0,1 %. När p-värdet är under 5% är sannolikheten hög att resultatet är statistiskt signifikant och inte beror på slumpen (Ejlertsson, 2019).

Forskningsetiska överväganden

Kärnan i forskningsetik vid examensarbeten omfattar att vara medveten om människors lika värde, autonomi samt respekt för alla inblandade parter. Vid litteraturöversikter kan etiska frågor uppstå. Studenter har i vissa fall otillräckliga kunskaper i exempelvis det engelska språket eller vetenskaplig metod för att tolka alla artiklar rätt. Kunskapsbristen beskrivs kunna leda till risk för feltolkningar samt att vissa grupper kan framställas nedlåtande (Kjellström, 2017). Samtliga gruppmedlemmar har läst resultatartiklarna för att värna om att rätt tolkning av innehållet har skett. Det engelska språket har noggrant översatts för att säkerställa rätt översättning och tolkning av artiklarna. Förförståelsen kring ämnet diskuterades mellan gruppmedlemmarna för att den inte skulle påverka resultatet.

Undersökning

Fördröjd undersökning Utebliven undersökning

Tid till

behandling

Dörr-till-ballongtid Fördröjd behandling Sen diagnos

Kirurgisk

behandling

PCI Reperfusions-terapi Kranskärls-kirurgi

Farmakologisk

behandling

På sjukhus Vid utskrivning

(12)

8

Helsingforsdeklarationen är en forskningsetisk riktlinje som togs fram år 1964 och innehåller etiska regler för forskning på människor. Helsingforsdeklarationen utvecklades för att ett etiskt förhållningssätt ska upprätthållas vid medicinsk forskning på människor samt beakta deltagarnas rättigheter, hälsotillstånd och välbefinnande (World Medical Association, 2018). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor handlar om vilka villkor forskare behöver anpassa sig efter om andra människor eller biologiskt material finns med i deras forskning. Lagen behandlar även bestämmelser kring samtycke vid forskning om andra människor eller biologiskt material. Den har som syfte att värna om människan och dess värde (SFS 2019:1144). Studier som skrivs på studentnivå inom högskolan är generellt sett inte i behov av att prövas mot etiklagen (Kjellström, 2017) och blir därför inte aktuellt för litteraturöversikten. Resultatartiklarna var vetenskapligt granskade och hade ett etiskt förhållningssätt vilket gruppmedlemmarna säkerställde med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokollet (Bilaga 3). I litteraturöversikten var etiskt godkännande ett krav för att resultatartiklarna skulle inkluderas.

En litteraturöversikts resultat behöver anses vara till nytta för att etiskt kunna motivera ett studentarbete (Kjellström, 2017). Litteraturöversiktens resultat kan anses vara till nytta för kliniken och samhället då det kan leda till att fler blir medvetna om vikten av snabb behandling vid hjärtinfarkt och därav kan fler liv räddas. Det är även viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv då både kvinnor och män kan få adekvat vård. Litteraturöversikten anses inte vara till någon risk för enskilda individer eller samhället i stort.

Resultat

Totalt tolv artiklar baserade på kvantitativ design publicerade mellan år 2016–2020 inkluderades i resultatet. Av de tolv artiklarna hade åtta stycken parametriska tester och fyra av dessa hade ett två-sidigt p-värde, resterande artiklar hade icke parametriska tester varav två stycken använde två-sidigt p-värde. I resultatartiklarna var antalet deltagare per studie mellan 283 patienter till 82 196 patienter, alla studier var utförda på både kvinnor och män och deltagarna var över 18 år. Artiklarna var publicerade i länderna Australien, England, Kanada, Kina, Irland och USA (Bilaga 2). Efter analys av de tolv artiklarna (Bilaga 2) framkom fyra kategorier och tio underkategorier (Tabell 1) gällande behandlingsinsatser av kvinnor vid hjärtinfarkt. Kategorierna presenteras i text samt i resultatöversikten (Tabell 2) där statistisk signifikans synliggörs.

Tabell 1. Resultatartiklar utifrån behandlingsinsatser av kvinnor i samband med hjärtinfarkt

Författare Undersökning Tid till

behandling behandling Kirurgisk Farmakologisk behandling Bucholz et al.,

2016. x x x Bugiardini et

(13)

9 Du et al., 2016. x x Hao et al., 2019. x x x Humphries et al., 2018. x x Khan et al., 2018. x x x x Langabeer et al., 2018. x x Sabbag et al., 2017. x x x Sanders, 2017. x Sederholm Lawesson et al., 2018. x Stehli et al., 2019. x x Wei et al., 2017. x x

Tabell 2. Resultatöversikt; jämförelser i fördröjd undersökning och behandlingsinsatser mellan kvinnor och män i samband med hjärtinfarkt

Artik lar Bu cho lz e t a l. , 2 0 16 Bu g ia rd in i et a l. , 2 0 17 D u et a l. , 20 16 H a o et a l. , 20 19 H u mph ri es e t a l., 20 18 K h a n et a l. 20 18 L a n g a b ee r et a l. , 2 0 18 Sa b b a g et a l. , 2 0 17 Sa n d ers , 20 17 Se d erh o lm L a wes so n e t a l. , 20 18 St eh li et a l. , 20 19 W ei et a l. , 20 17 Tvåsidigt P-värde x x x x x x Signifikans-nivå 0,01 0,0≤ 5 sx 0,0 05 s x 0,05 0,0 5 <0,05 <0,05 0,05 <0,05 0,05 UNDERSÖKNING Fördröjd undersökning - - - - - - *** - p x * - - Utebliven undersökning - - - - - *** - * - - - -

TID TILL BEHANDLING

DTB ** n.s - n.s - - - n.s - - ** ***

Fördröjd

behandling - - - *** - *** *** - - - - -

(14)

10 KIRURGISK BEHANDLING PCI - ** - - px *** - ** - - - - Reperfusions-terapi ** - *** *** - - - - - - - - Kranskärls-kirurgi - - - - - *** - - - - - - FARMAKOLOGISK BEHANDLING På sjukhus - ***/ ** *** *** - - - - - - - * Vid utskrivning ** - - *** p x ***/** - * - - n.s **

n.s = non significant. * = p ≤ 0,05 ** = p ≤ 0,01 *** = p ≤ 0,001. - =Artikel talar ej om detta. sx = signifikansnivå framgår inte. px = p-värde framgår inte. DTB = Dörr-till-ballongtid. PCI

= perkutan coronary intervention.

Undersökning

Två studier redogjorde i sina resultat att kvinnorna hade en längre väntetid än männen vid kontakt med vården relaterat till hjärtinfarkt (Langabeer et al., 2018; Sanders, 2017). I artikeln av Langabeer et al. (2018) synliggjordes att kvinnorna i genomsnitt fick vänta på akutavdelningen i 253 minuter medan männen fick vänta i 230 minuter. Artikeln av Sanders (2017) fokuserade på tid till triagering och visade i sitt resultat att mediantiden för studiens alla deltagare var 12 minuter och mediantiden för enbart kvinnorna i studien var 14 minuter. Kvinnornas väntetid visade sig vara 0,84 % längre. Studien identifierade den största orsaken till längre väntetid som det kvinnliga könet. En undersökning som diskuterades var EKG där Sederholm Lawesson et al. (2018) redogjorde för att kvinnorna fick vänta längre tid på denna undersökning. Studien visade att kvinnorna i genomsnitt fick vänta i 146 minuter och männen i 103 minuter. I två av studierna framkom det att undersökningen koronarangiografi uteblev i högre utsträckning för kvinnorna (Khan et al., 2018; Sabbag et al., 2017). Khan et al. (2018) redogjorde för att det utfördes koronarangiografi på 89 % av kvinnorna i jämförelse med 96 % av männen. I studien av Sabbag et al. (2017) framkom det att 83 % av kvinnorna samt 87 % av männen blev undersökta med tidigare nämnd metod.

Tid till behandling

Flera studier visade att kvinnorna i lägre utsträckning fick tillgång till behandling med PCI inom 90 minuter. Tiden mäts från det att patienten ankommer till sjukhuset och fram till PCI är utförd, även beskrivet som dörr-till-ballongtid (Bucholz et al., 2016; Hao et al., 2019; Stehli et al., 2019; Wei et al., 2017). I artikeln av Bucholz et al. (2016) framgick det att 41 % av kvinnorna och 29 % av männen hade mer än 90 minuter till PCI. Stehli et al. (2019) redogjorde för att kvinnorna enbart fick behandlingen inom 90 minuter i 65 % av fallen medan männen i 70 %. I samma studie presenterades även skillnaden i minuter hos patienter med STEMI där kvinnorna hade en mediantid på 88 minuter och männen 81 minuter. I studien av Wei et al. (2017) framkom liknande resultat, 79 % av kvinnorna respektive 86 % av männen fick PCI-behandling inom 90 minuter. Vidare presenterades att mediantiden för dörr-till-ballongtid för kvinnorna var 61 minuter jämfört med 55 minuter för männen. Även vid NSTEMI kunde skillnad

(15)

11

i tidig behandling identifieras där 31 % av kvinnorna och 34 % av männen fick PCI inom rekommenderad tid (Hao et al., 2019).

Tre studier som också undersökte dörr-till-ballongtiden var däremot inte eniga med tidigare resultat utan redovisade att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan könen (Bugiardini et al., 2017; Hao et al., 2019; Sabbag et al., 2017). Bugiardini et al. (2017) redovisade en mediantid på 45 minuter i dörr-till-ballongtid som var densamma för båda könen. I studien av Hao et al. (2019) fick 71 % av kvinnorna och 72 % av männen PCI inom 90 minuter och i studien av Sabbag et al. (2017) redovisades liknande siffror, 77 % av kvinnorna och 73 % av männen fick PCI inom 90 minuter. Två studier redogjorde även att kvinnorna fick vänta längre på invasiv behandling (Khan et al., 2018; Langabeer et al., 2018). Studien av Khan et al. (2018) redogjorde att färre kvinnor fick behandling i rätt tid, 34 % av kvinnorna jämfört med 43 % av männen. I resultatet av Langabeer et al. (2018) framkom det att kvinnorna fick tidig behandling i 36 % av fallen och 46 % av männen.

Två studier talade om försenad diagnos för kvinnorna (Bugiardini et al., 2017; Humphries et al., 2018). I artikeln av Humphries et al. (2018) undersöktes sambandet mellan höga troponinnivåer och att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt. Deras studie visade att av de patienter med högt troponin fick enbart 35 % av kvinnorna diagnosen hjärtinfarkt inom 24 timmar jämfört med 53 % av männen. Studien visade även att bland patienter med bröstsmärta var kvinnorna mindre benägna att få diagnosen, 46 % jämfört med 58 % av männen. I studien av Bugiardini et al. (2017) framkom det att kvinnorna hade en längre väntetid än männen från symtomdebut till diagnos på sjukhus, kvinnorna fick vänta i genomsnitt 30 minuter längre än männen på diagnos.

Kirurgisk behandling

Sju studier visade att kvinnorna inte fick kirurgisk behandling för hjärtinfarkt i lika stor utsträckning som männen (Bucholz et al., 2016; Bugiardini et al., 2017; Du et al., 2016; Hao et al., 2019; Humphries et al., 2018; Khan et al., 2018; Sabbag et al., 2017). Bugiardini et al. (2017) redogjorde för att 67 % av kvinnorna och 71 % av männen fick PCI-behandling. Khan et al. (2018) redogjorde att kvinnorna var mindre benägna att få PCI än männen, 65 % jämfört med 78 %. Ytterligare en studie redogjorde att färre kvinnor fick PCI, 61 % jämfört med 71 % av männen (Sabbag et al., 2017). Humphries et al. (2018) beskrev i deras studie att enbart 48 % av kvinnorna fick PCI trots att de hade bröstsmärtor och förhöjda troponinnivåer, jämfört med männen i samma studie där 64 % fick PCI. Studien redovisar inget p-värde och kan därför inte redovisa om resultatet var signifikant.

I resultatet av Bucholz et al. (2016) framkom det att 28 % av kvinnorna inte fick reperfusionsbehandling jämfört med enbart 13 % av männen. Även Du et al. (2016) beskrev att kvinnorna var mindre benägna att få reperfusionsterapi, 43 % av kvinnorna jämfört med 48 % av männen. Likaså Hao et al. (2019) redogjorde att kvinnorna med STEMI inte fick akut reperfusionsterapi i 57 % av fallen jämfört med 52 % av männen. Ytterligare behandlingar som nämndes var fibrinolys som 13 % av kvinnorna och 15 % av männen genomgick samt kranskärlskirurgi som 4 % av kvinnorna och 7 % av männen behandlades med (Bugiardini et al., 2017; Khan et al., 2018).

(16)

12 Farmakologisk behandling

I fyra studier framkom det att kvinnorna inte fick adekvata läkemedel på sjukhus i samma utsträckning som männen (Bugiardini et al., 2017; Du et al., 2016; Hao et al., 2019; Wei et al., 2017). Hao et al. (2019) presenterade i sin artikel att kvinnorna under sin sjukhusvistelse fick statiner, heparin och fibrinolys i lägre utsträckning än männen. Vidare beskrev Du et al., (2016) att färre kvinnor fick clopidogrel inom 24 timmar efter att dem blivit inlagda samt statiner i det akuta skedet. Fyra studier talade även om att kvinnorna i lägre grad än männen fick aspirin under sjukhusvistelsen (Bugiardini et al., 2017; Du et al., 2016; Hao et al., 2019; Wei et al., 2017).

Fem studier redovisade i resultaten att kvinnorna var mer benägna än männen att få otillräcklig eller utebliven farmakologisk behandling vid utskrivning från sjukhus (Bucholz et al., 2016; Hao et al., 2019; Khan et al., 2018; Sabbag et al., 2017; Wei et al., 2017). Resultaten redogjorde för att kvinnorna i lägre utsträckning än männen blev utskrivna med statiner (Bucholz et al., 2016; Hao et al., 2019; Khan et al., 2018; Sabbag et al., 2017; Wei et al., 2017), ACE-hämmare (Bucholz et al., 2016; Hao et al., 2019), beta-blockare (Bucholz et al., 2016; Hao et al 2019; Khan et al., 2018), dubbel trombocythämmare (Hao et al. 2019) samt aspirin (Bucholz et al., 2016; Hao et al., 2019; Khan et al., 2018; Sabbag et al 2017). Det förtydligades även att kvinnorna inte fick en evidensbaserad farmakologisk prevention i lika hög utsträckning som männen (Sabbag et al., 2017).

Humphries et al. (2018) jämförde i sin studie skillnaden mellan kvinnor och män med förhöjda troponinvärden som fick läkemedel vid utskrivning. 34 % av kvinnorna och 39 % av männen fick statiner, 39 % av kvinnorna och 37 % av männen fick betablockare samt 44 % av kvinnorna och 41 % av männen fick ACE-hämmare. Om resultaten var signifikanta gick inte att redovisa eftersom P-värde inte presenterades. En av artiklarna (Stehli et al., 2019) som undersökte skillnaden av Aspirin vid utskrivning presenterade att 98 % av kvinnorna och 98 % av männen fick behandling. I artikeln presenterades inte någon signifikant skillnad mellan könen.

Diskussion

Metoddiskussion

En kvantitativ litteraturöversikt har genomförts vilket kunde besvara litteraturöversiktens syfte samt redovisa det aktuella forskningsläget (Segesten, 2017). Kvantitativa artiklar användes i litteraturöversikten för att undersöka skillnader och belysa problem som skulle svara på syftet. Kvantitativa syften besvaras med variabler (Dahlborg Lyckhage, 2017). Litteraturöversiktens syfte anses besvarat då analysprocessen bidragit till ett resultat som redovisar kvinnors behandling vid hjärtinfarkt. Inför litteraturöversikten diskuterades förförståelsen kring ämnet, gruppmedlemmarna förväntade sig att resultatet skulle synliggöra skillnader i behandling mellan de biologiska könen och osäker vård för kvinnor. Vid sammanställning av litteraturöversiktens resultat framkom en osäkrare och mindre jämställd vård än förväntat. Förförståelsen har kontinuerligt diskuterats för att inte färga resultatet. Det var första gången gruppmedlemmarna genomförde en litteraturöversikt vilket medförde en risk att datainsamlingen och analysprocessen påverkats, det kan anses vara en svaghet i litteraturöversikten (Mårtensson & Fridlund, 2017).

(17)

13

En medvetenhet kring litteraturöversiktens kvalitet och validitet genomgående i arbetet är av stor vikt (Danielsson, 2017). Litteraturöversiktens validitet samt möjligheten att hitta relevanta artiklar ökade då sökningar har gjorts i både CINAHL och Medline, två olika databaser kopplade till omvårdnad. Alla artiklar som innefattades i litteraturöversikten var peer reviewed vilket ökade litteraturöversiktens reliabilitet. Val av sökord, sökteknik samt inklusionskriterier gjorde att relevanta artiklar till litteraturöversikten identifierades. Ett exklusionskriterie var att inte inkludera resultatartiklar äldre än 5 år vilket stärkte nyhetsvärdet på litteraturöversiktens resultat. Efter abstraktgranskning identifierades elva artiklar som dubbletter vilket stärkte litteraturöversiktens sensitivitet. En svaghet i litteraturöversikten skulle kunna vara att en kombinerad sökning med fritextsökning och ämnessökning inte utfördes, detta hade ökat specificiteten. För en ökad specificitet anpassades sökningen genom att använda boolesk sökteknik samt avgränsningar (Henricson, 2017a). Under sökningsprocessen bokades möte med en av högskolans bibliotekarier vilket stärkte specificiteten och sensitiviteten på sökningarna då sökträffarna blev relevanta till litteraturöversiktens syfte. Ytterligare en aspekt som ökade trovärdigheten var kvalitetsprotokollet (Bilaga 3), framtaget av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping som användes för att kvalitetssäkra artiklarna. Kvalitetsgranskningen säkerställde att alla resultatartiklarna var av hög kvalitet. Ett inklusionskriterie och ett krav i kvalitetsprotokollet var att resultatartiklarna skulle vara etiskt godkända vilket samtliga inkluderade artiklar var, detta höjde den etiska aspekten av litteraturöversikten. Samtliga gruppmedlemmar granskade artiklarna vilket stärkte reliabiliteten (Henricson, 2017a; Henricson, 2017b). Medstudenter och handledare opponerade och gav återkoppling på litteraturöversikten under processens gång vilket stärkte dess reliabilitet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Då urvalsprocessen och datainsamlingen finns tydligt beskrivet ökar det litteraturöversiktens reproducerbarhet och överförbarhet (Henricson, 2017a). Sex av resultatartiklarna använde en retrospektiv design, fem artiklar prospektiv design samt en artikel gjorde tvärsnittsstudie. Alla artiklar var kvantitativa med varierade former av statistisk analys. Det vanligaste förekommande mätinstrumentet var Chitvå-test. I övrigt var vanliga tester T-test, Mann-Whitney, Wilcoxon samt Pearson’s korrelationskoefficient. Litteraturöversiktens kvalitet hade ökat om samtliga artiklar använde likadan design och samma mätinstrument (Henricson, 2017a). Det var inte möjligt att enbart använda artiklar med dessa krav som både kunde svara på syftet och fortfarande erhålla god kvalitet. Hälften av artiklarna använde tvåsidigt p-värde vilket stärker trovärdigheten (Ejlertsson, 2019).

Endast en utav de tolv resultatartiklarna var baserad på svensk data vilket kan göra litteraturöversiktens resultat svårare att applicera på svensk sjukvård. Resultatartiklarna var publicerade i Europa, Asien, Nordamerika samt Australien, trots det var artiklarna relativt eniga i sina resultat vilket skulle kunna tala för att litteraturöversiktens resultat är trovärdigt (Henricson, 2017a). Gruppmedlemmarna har värnat om att tolka artiklarna rätt genom att diskutera betydelsen tillsammans. Litteraturöversiktens ämne valdes för att fylla en kunskapslucka och vidare bidra med nytta (Kjellström, 2017).

Då litteraturöversiktens syfte var av medicinsk karaktär kan koppling till omvårdnad anses svag. Gruppmedlemmarna anser däremot att kopplingen till omvårdnad finns då personcentrerad, evidensbaserad och säker vård är centrala delar i en god

(18)

14

omvårdnad. Dessa begrepp beskrivs och diskuteras genomgående i litteraturöversikten. Behandlingsinsatser för patienter som är drabbade av hjärtinfarkt kan vara kirurgiska, farmakologiska och icke-farmakologiska. Litteraturöversikten vill tydliggöra att den icke-farmakologiska omvårdnaden är den primära för sjuksköterskan. En stor del i omvårdnaden för sjuksköterskan i det akuta skedet av hjärtinfarkt är att kunna bemöta patienten på ett personcentrerat sätt samt ge adekvat information. En hjärtinfarkt kan upplevas mycket ångestfyllt och det är viktigt att patienten känner sig så trygg och informerad som möjligt i situationen. I vården efter genomgången hjärtinfarkt är prevention en central del då det är sjuksköterskans ansvar att hjälpa patienten att lära sig leva med sin sjukdom samt göra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskan är en av de professioner som träffar patienten först och kontinuerligt vilket gör att nya symtom, känslor och tankar kommer behöva bemötas och hanteras.

Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens syfte var att undersöka behandlingsinsatser av kvinnor vid hjärtinfarkt. I resultatet har de två biologiska könen jämförts för att förtydliga det kvinnliga perspektivet. Huvudfynd som framkom i analysen var att kvinnor fick fördröjd och utebliven behandling vid hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatet synliggör en tydlig skillnad i vården mellan de biologiska könen samt hur den säkra vården äventyras för kvinnor (Cronenwett et al., 2007).

Säker vård som tidigare beskrivet är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser (Cronenwett et al., 2007). Litteraturöversiktens resultat redogör tydlig skillnad i omhändertagandet och behandlingen vid hjärtinfarkt mellan de biologiska könen, vilket kan kopplas till den valda teorin. Kvinnornas säkerhet i vården begränsas genom att en evidensbaserad vård inte tillämpas i lika hög utsträckning för kvinnor i relation till män. Evidensbaserad vård är en viktig del i att uppnå en säker vård (Cronenwett et al., 2007; Sammer & James, 2011). Det blir återigen synligt hur viktigt det är för allmänsjuksköterskan att basera sin omvårdnad i evidens för att kunna skapa en säker vård. En evidensbaserad vård kan brista om inte tillräckligt med kunskap finns inom ett visst område vilket kan få följder för patienten och dess vårdsäkerhet.

Ett fynd i litteraturöversiktens resultat var en försenad triagering och fördröjd vård för kvinnliga patienter. I en studie av Hitchcock et al. (2014) redogjordes konsekvenserna av försenad triagering och vård, en var att säkerheten för patienterna riskerades eller försämrades. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara god och jämlik för alla (SFS 2020:1043) vilket innebär att vården inte bör baseras på eller färgas av patienternas biologiska kön. Felaktiga antaganden efter patientens biologiska kön kan riskera patientsäkerheten genom att sjuksköterskan inte har en personcentrerad omvårdnad utan istället antar sina fördomar vilket kan leda till uteslutande av behandlingsinsatser. Skillnaden i omhändertagandet vid hjärtinfarkt tolkas därför som att en säker vård för hela befolkningen inte uppnås. Litteraturöversiktens resultat poängterar att en jämställd vård krävs för att åstadkomma en säker vård (Cronenwett et al., 2007).

Tidigare kardiologisk forskning samt interventioner och terapier har baserats på män (Nguyen et al., 2018) vilket skulle kunna vara en faktor i den icke jämställda vården. Kan det faktum att färre kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt bidra till att mindre forskning kan göras på det kvinnliga könet? Följden av mindre forskning skapar en

(19)

15

kunskapsbrist som påverkar vårdsäkerheten (Cronenwett et al., 2007). Tiden är den viktigaste faktorn för överlevnad vid hjärtinfarkt, därav har ett snabbt omhändertagande och snabb behandling stor betydelse för patienten (Ericson & Ericson, 2012). Kvinnorna fick vänta längre tid på behandling vilket innebär att risken för död och bestående skador ökar markant. En säker vård bör skapas vid patientens första vårdkontakt, sker inte detta kan vårdsäkerheten äventyras genom hela vårdförloppet (Cronenwett et al., 2007). En tidigare studie redogjorde för att kvinnor fick vänta längre på behandling vid hjärtinfarkt samt hade högre dödlighet på sjukhuset under vårdförloppet i relation till män (Bangalore et al., 2012). Detta tyder på att försenad behandling bland kvinnor kan leda till en högre dödlighet, vilket ger konsekvenser för både kvinnan som individ, anhöriga och samhället i stort.

Det finns psykosociala faktorer som kan utlösa liknande symtom som vid hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt bör dock inte uteslutas förens motsatsen är bevisad (Wallström et al., 2016). Panikångest är exempel på ett sådant tillstånd (de Jonge et al., 2016). Takotsubo är ett annat tillstånd med kardiomyopati som kan orsaka likadana symtom som vid hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2012). Dessa tillstånd är överrepresenterade hos kvinnor (de Jonge et al., 2016; Ericson & Ericson, 2012). Vid skrivandet av litteraturöversikten diskuterades att problemet med nämnda differentialdiagnoser kan vara en anledning till det felaktiga omhändertagandet. Antagandet av att kvinnan drabbats av ett mindre allvarligt tillstånd kan leda till längre väntetid och medföra förödande komplikationer. Sjukvården bör därför vara medvetna om att flera diagnoser av olika allvarlighetsgrad kan uppvisa liknande symtombild som vid hjärtinfarkt för att bidra till en säker vård (Cronenwett et al., 2007).

Utöver fördröjd behandling framkom även att behandling för kvinnorna uteblev. En tidigare studie skriver att bristen på reperfusionsterapi för kvinnor fick förödande följder i form av högre dödlighet (De luca et al., 2016). Ytterligare en studie presenterade att patienter utan bröstsmärta var mindre benägna att få genomgå reperfusionsterapier. Dessa patienter utan typisk bröstsmärta var övervägande kvinnor (Canto et al., 2012). Sjuksköterskan ska grunda omvårdnaden i evidens (Van Oosterhout et al., 2020). Om forskningen är baserad till största del på män kommer kvinnor inte få en evidensbaserad vård i samma utsträckning då det finns en biologisk skillnad i symtompresentation. Kunskapsbristen kan bidra till att sjuksköterskan inte kan ge ett korrekt omhändertagande vilket leder till en osäker vård för kvinnorna (Cronenwett et al., 2007).

Att kvinnor får försenad och uteblivenvård vid hjärtinfarkt kan ge stora konsekvenser för henne som individ. Utöver ökad risk för vårdskador och dödsfall kan det finnas en oro för att inte få hjälp av sjukvården framöver. Denna osäkerhet kan bidra till att kvinnor inte söker vård i framtiden. I en kvalitativ studie framkom det att många kvinnor upplevde en ökad oro efter genomgången hjärtinfarkt till följd av bristande information och stöd från sjukvården (Stevens & Thomas, 2012). I ett större perspektiv genererar den icke jämställda vården en osäker vård med längre vårdtider och sjukare invånare vilket orsakar en stor samhällskostnad. Denna litteraturöversikt har enbart fokuserat kring vården av hjärtinfarkt och det kan därför bara spekuleras kring huruvida denna icke jämställda och osäkra vård går att finna även i andra delar av sjukvården.

(20)

16

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten innehåller information till yrkesverksamma och blivande sjuksköterskor som kan öka medvetenheten och förståelsen kring det kvinnliga perspektivet av behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt. För en bredare spridning av kunskapen behöver den läras ut på högskolenivå och på arbetsplatser där området är aktuellt, exempelvis på sjukhus, vårdcentraler och äldreboende. En positiv effekt kan vara att professionen får bredare kunskap om skillnaden som finns i omhändertagandet av de biologiska könen. En förhoppning är att litteraturöversikten kan vägleda sjuksköterskor i ett säkert omhändertagande vid hjärtinfarkt hos kvinnor och med det uppnå en säkrare och mer jämställd vård.

För att fylla kunskapsluckan behöver kvinnor och samhället i stort bli medvetna om alla de symtom som kan uppstå vid en hjärtinfarkt. Informationen skulle exempelvis kunna spridas genom allmänsjuksköterskor som möter patienter som är i risk för hjärtinfarkt. Ett samhälle som har denna kunskap kan agera snabbare vilket kan leda till nytta på en nationell nivå, både för samhället, individen och ur ett ekonomiskt perspektiv. Friskare invånare kan bidra till samhället genom arbetskraft, minskad vårdtyngd och mindre kostnader. Litteraturöversiktens resultat har väckt tankar kring hur viktigt det är att forskning bör göras i lika stor utsträckning på båda biologiska könen. Forskningen som är baserad på män bidrar till en osäker vård för kvinnorna. Vidare forskning skulle delvis kunna utföras kvantitativt för att få en bredare inblick i omfattningen av behandlingsinsatser hos kvinnor men även kvalitativt för att få en djupare inblick i kvinnors upplevelser av behandlingsinsatser efter en genomgången hjärtinfarkt. Bristen på kunskap kring det kvinnliga perspektivet vid hjärtinfarkt kräver vidare forskning för att skapa en säkrare vård och ett jämställt samhälle.

Slutsatser

Det är fler män som insjuknar i hjärtinfarkt, trots det dör fler kvinnor. Utöver dödsfall finns risk för bestående hjärtmuskelskador vilket i sin tur medför fysisk och psykisk ohälsa samt stora förluster och höga kostnader för samhället. Litteraturöversiktens resultat synliggör att detta till stor del beror på att kvinnor får försenad eller utebliven kirurgisk och farmakologisk behandling. Kunskapen behöver öka så att sjuksköterskor är mer uppmärksamma på kvinnors symtom vid en hjärtinfarkt som kan medföra snabbare insättning av behandlingsinsatser. Höjd kompetens inom området kan i förlängningen leda till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande hos drabbade kvinnor.

(21)

17

Referenser

* Resultatartiklar

An, L., Li, W., Shi, H., Zhou, X., Liu, X., Wang, H., Liu, J., & Fan, S. (2019). Gender difference of symptoms of acute coronary syndrome among Chinese patients: a cross-sectional study. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(3), 179– 184. https://doi.org/10.1177/1474515118820485

Bangalore, S., Fonarow, G. C., Peterson, E. D., Hellkamp, A. S., Hernandez, A. F., Laskey, W., Peacock, W. F., Cannon, C. P., Schwamm, L. H., & Bhatt, D. L. (2012). Age and gender differences in quality of care and outcomes for patients with ST-segment elevation myocardial infarction. The American Journal of Medicine, 125(10), 1000–1009. https://doi.org/10.1016/j.amjmed.2011.11.016

Berger, A. K., Radford, M. J., Wang, Y., & Krumholz, H. M. (2000). Thrombolytic therapy in older patients. Journal of the American College of Cardiology, 36(2), 366–374. https://doi.org/10.1016/S0735-1097(00)00723-3

Biddle, C., Fallavollita, J. A., Homish, G. G., Giovino, G. A., & Orom, H. (2019). Gender differences in symptom misattribution for coronary heart disease symptoms and intentions to seek health care. Women & Health, 60(4), 367–381. https://doi.org/10.1080/03630242.2019.1643817

Billhult, A. (2017a). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 99 - 109). Studentlitteratur.

Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 121 - 131). Studentlitteratur.

Billhult, A. (2017c). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 275 - 282). Studentlitteratur.

Boström, E., Ali, L., Fors, A., Ekman, I., & Andersson, A. E. (2020). Registered nurses’ experiences of communication with patients when practising person–centred care over the phone: a qualitative interview study. BMC Nursing, 19(1), 1–8. https://doi.org/10.1186/s12912-020-00448-4

* Bucholz, E. M., Strait, K. M., Dreyer, R. P., Lindau, S. T., D’Onofrio, G., Geda, M., Spatz, E. S., Beltrame, J. F., Lichtman, J. H., Lorenze, N. P., Bueno, H., & Krumholz, H. M. (2016). Editor’s choice-Sex differences in young patients with acute myocardial infarction: A VIRGO study analysis. European Heart Journal. Acute

Cardiovascular Care, 6(7), 610–622.

https://doi.org/10.1177/2048872616661847

* Bugiardini, R., Ricci, B., Cenko, E., Vasiljevic, Z., Kedev, S., Davidovic, G., Zdravkovic, M., Miličić, D., Dilic, M., Manfrini, O., Koller, A., & Badimon, L. (2017). Delayed care and mortality among women and men with myocardial infarction. Journal

of the American Heart Association, 6(8).

https://doi.org/10.1161/JAHA.117.005968

Canto, J.G., Rogers, W.J., Goldberg, R.J., Peterson, E.D., Wenger, N.K., Vaccarino, V., Kiefe, C.I., Frederick, P.D., Sopko, G., Zheng, Z.J., Canto, J. G., Rogers, W. J., Goldberg, R. J., Peterson, E. D., Wenger, N. K., Vaccarino, V., Kiefe, C. I., Frederick, P. D., Sopko, G., & Zheng, Z.-J. (2012). Association of age and sex with myocardial infarction symptom presentation and in-hospital mortality. JAMA: Journal of the American Medical Association, 307(8), 813–822. https://doi.org/10.1001/jama.2012.199

(22)

18

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P.,

Sullivan D.T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses.

Nursing outlook, 55(3), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Dahlborg Lyckhage, K. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 25 – 35). Studentlitteratur.

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 285 - 297). Studentlitteratur.

Davis, W. D., & Davis, K. A. (2021). Takotsubo cardiomyopathy: An ST-elevation myocardial infarction mimic. Advanced Emergency Nursing Journal, 43(1), 48– 52. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1097/TME.0000000000000338 De Luca, L., Marini, M., Gonzini, L., Boccanelli, A., Casella, G., Chiarella, F., De Servi,

S., Di Chiara, A., Di Pasquale, G., Olivari, Z., Caretta, G., Lenatti, L., Gulizia, M. M., & Savonitto, S. (2016). Contemporary trends and age-specific sex differences in management and outcome for patients with ST-segment elevation myocardial infarction. Journal of the American Heart Association, 5(12). https://doi.org/10.1161/JAHA.116.004202

De Jonge, P., Roest, A. M., Lim, C. C., Florescu, S. E., Bromet, E. J., Stein, D. J., ... & Scott, K. M. (2016). Cross‐national epidemiology of panic disorder and panic attacks in the world mental health surveys. Depression and anxiety, 33(12), 1155-1177. https://doi.org/10.1002/da.22572

* Du, X., Spatz, E. S., Dreyer, R. P., Hu, S., Wu, C., Li, X., Li, J., Wang, S., Masoudi, F. A., Spertus, J. A., Nasir, K., Krumholz, H. M., & Jiang, L. (2016). Sex differences in clinical profiles and quality of care among patients with ST-segment elevation myocardial infarction from 2001 to 2011: Insights from the China patient-centered evaluative assessment of cardiac events (PEACE)-Retrospective study.

Journal of the American Heart Association, 5(2.

https://doi.org/10.1161/JAHA.115.002157

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur. Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Insjuknande i hjärtinfarkt. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/ Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 114 – 152). Studentlitteratur.

Furåker, C., & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 11-29) Liber.

Goldberg, R. J., Goff, D., Cooper, L., Luepker, R., Zapka, J., Bittner, V., Osganian, S., Lessard, G., Cornell, C., Meshack, A., Mann, C., Gilliland, J., & Feldman, H. (2000). Age and sex differences in presentation of symptoms among patients with acute coronary disease: the REACT trial. Coronary artery disease, 11(5), 399-407. https://doi.org/10.1097/00019501-200007000-00004

Hald, K., Larsen, F. B., Nielsen, K. M., Meillier, L. K., Johansen, M. B., Larsen, M. L., Nielsen, B. C., & Nielsen, C. V. (2019). Medication adherence, biological and

Figure

Figur 1. Översikt av kategorier och underkategorier
Tabell 1. Resultatartiklar utifrån behandlingsinsatser av kvinnor i samband med hjärtinfarkt
Tabell  2.  Resultatöversikt;  jämförelser  i  fördröjd  undersökning  och  behandlingsinsatser  mellan kvinnor och män i samband med hjärtinfarkt

References

Related documents

Ett PMS som används på ett interaktivt sätt kan, enligt Dossi och Patelli (2010), ge upphov till ökad dialog samt kunskapsutbyte och kan därigenom vara till stor

generations. As a result, the positive impact of family influence in business outweighs the negative impact of agency problems. Thus, we expect that an increased percentage of

Det är ett system som går under många olika namn och vars förkortning har alternativa utläsningar, där Johns Hopkins University har copyright till följande; The Johns Hopkins

Informanterna till denna studie beskrev att de inte behöver en person som agerar tolk vid större sociala sammanhang, de upplever sig själva som mer självständiga i interaktionen med

134 Den ökade tidsbristen kan även leda till att de enskilda individernas kunskaper inte hinner överföras till en kollektiv nivå eller bidra till ett kollektivt lärande

Quoniam tu solus sanctus, tu solus Dominus, For You alone are holy, You alone are Lord, Tu solus altissimus, [Jesu Christe.] You alone are the Most High, [Jesus Christ.] Cum

These changes have introduced two significant fields of investigation: one related to positioning service interactions within and among systems that requires deeper understan- ding

Titel: Omvårdnadshandledning: till nytta för sjuksköterska och patienten inom vård av äldre Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom vård