• No results found

Per Heister; Mer totalitärt än fritt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Per Heister; Mer totalitärt än fritt"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mer totalitärt än fritt

l

av Per Heister

R

ELATIONEN MELLAN INDIVID OCH KOLLEKTIV, mellan en ensam människa och alla andra män-niskor är all politiks moder. Och det är den rela -tionen som avgör om ett samhälle är fritt eller totalitärt.

Det dryga decennium som gått sedan muren föll i novem-ber 1989 har varit ett av de bästa i mänsklighetens historia.

Nästan alla de totalitära regimer som omgav oss då har hamnat på historiens skräphög. Kvar finns några

gang-sterregimer med Mugabes i spet-sen och några kvardröjande tota-litära system- Nord-Korea, Kuba och Kina. I övrigt sprider sig fri-heten med glädjande snabbhet.

De totalitära regimerna -mestadels kommunistiska/ socialistiska- saknas av få. De är inga föredömen och ingen i vår del av världen villlängre erkänna släktskap med dem.

Socialismen som politiskt pro-jekt är död eller åtminstone komatös.

M

EN I RELATIONERNA MELLAN stat och individ lever fortfarande de totalitära ambitionerna, inte minst i vårt land. Frukterna av vårt arbete är socialiserade, indrag-na till staten. Betydligt mer än hälften av allt vi svenskar arbetar ihop tas i skatt för att sedan skönsmässigt delas ut dit partimajoriteten behagar. De senaste åren har det totalitära draget i hanteringen av skatterna accentuerats. Ett drygt år före val börjar socialde-mokratiska statsråd dela ut våra pengar som gåvor till institu-tioner och medborgare som lyder, som gör som de blir tillsag-da. Regeringen beslutar om tio miljoner till en skola här eller fyra till en energiskog där, 20 till en kommun här eller 11 till ett bostadsföretag där. Perssonpengar och Wärnerssonpengar är totalitärt godtycke som inte anstår en demokrati.

Högre skatter än i Sverige finns inte. Och ändå är det få som anser det angeläget att sänka dem.

IFJ

l

Svensk Tidskrift

l2oo1,

nr

1

l

Och när den borgerliga majoriteten i en kommun här eller ett landsting där fattar beslut som misshagar regeringsmajori-teten så tar man itu med de oppositionella. Också detta är som hämtat ur Encyclopedica Britannicas definition av totali-tarism.

F

ÖRMYNDERIET HAR SAMMA RÖTTER. Här skall inte med-borgarna komma och göra som de vill. Gå på krogen efter klockan 01, röka, missköta sin kropp eller kanske exponeras för reklam för mänga sekunder per timme. statsministern har börjat engagera sig i vårt barnafödande.

Ingen mänsklig aktivitet är för obetydlig för att inte soci-alministern och kulturministern eller någon annan regerings-ledamot skall gripa in.

Och det som skiljer demokratier från totalitära regimer är just förutsägbarheten, lagbundenheten och att det finns bestämda och väl definierade sektorer där medborgaren rår sig själv, dit staten inte tillåts nä.

I

VERIGE ÄR DET ILLA PÅ ALLA DE HÄR PUNKTERNA. Grund-lagen är ett skämt som inte skyddar mot några övergrepp bara man kan få ihop en riksdagsmajoritet för dem. skatte-trycket lämnar smulor kvar till det arbetande folkets eget ansvar och fria bruk. Och de som har de allra lägsta inkomsterna beskattas så att de måste ha bidrag och pekpinnar för att klara även en rätt torftig vardag.

Och vad vi gör är reglerat in i sovrummet-där vår dygns-vila räknas.

S

VENsK TIDsKRIFT handlar mycket om relationen mellan individ och stat.

Leif Carlsson skriver i det här numret att folkhälsa hand-lar om hur politiker använder medborgarnas egna pengar för att omskola och uppfostra dem.

Göran Thorstenson efterlyser en

debatt

om

hur

vi

bättre kan

skydda oss

från

tillfälliga

majoriteters

totali-tära

ambitioner.

Och Peter

J

Olsson grubblar över

ris-ken för tillfälliga majoriteters

tyranni

med nya

möjlig-heter till

snabba voteringar

på nätet. Kajsa Wilhelmsson

och Peter

Ejemyr

granskar

svensk TV. Skall vi verkligen

tvingas betala för

SVT?

Och Nils-Eric Sandberg porträtterar Ministern för kultu-ren. Statens allvishet personifierad.

References

Related documents

[r]

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

skrivsvårigheter eller andra diagnoser. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar. Möjligheten att

En av de största fördelarna med att alla elever och lärare har bärbara datorer är att eleverna inte längre behöver gå till en datasal för att kunna arbeta,

Den intervjuade gruppen lärare ser fördelar inom många olika områden, man menar bland annat att personliga datorer gör det möjligt att placera mer ansvar hos eleverna, att lärandet

För att varken lärare eller elever eventuellt skulle ändra sitt sätt att använda exempelvis sin dator betonades även vid de inledande kontakterna att uppsatsen

Vi behöver även få förståelse för hur planering och organisering kan ske i En-till-En projekt och hur lärare kan lära genom samarbete för att kunna ta del av

Vilken effekt på avkodningsförmågan har strukturerad intensiv en-till-en-träning med materialet BRAVKOD för två vuxna analfabeter med svenska som andraspråk, jämfört med