• No results found

En studie om hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandetav lärmiljön : En kvantitativ studie med inslag av kvalitativa frågor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie om hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandetav lärmiljön : En kvantitativ studie med inslag av kvalitativa frågor"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EN STUDIE OM HUR BARN

GES MÖJLIGHET TILL

DELAKTIGHET OCH

INFLYTANDE I SKAPANDET

AV LÄRMILJÖN

EN KVANTITATIV STUDIE MED INSLAG AV KVALITATIVA FRÅGOR

ISABELLE KOSKI VIKTORIA ANDERSSON

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Karin Engdahl

Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér Termin 7 År 2021

(2)

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp

Termin 7 År 2021

SAMMANFATTNING

_______________________________________________________ Isabelle Koski och Viktoria Andersson

En studie om hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön.

En kvantitativ studie med inslag av kvalitativa frågor

A study on how children are given the opportunity for participation and influence in the creation of the learning environment.

A quantitative study with elements of qualitative questions.

Årtal 2021 Antal sidor:27

_______________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv. En kvantitativ enkät med inslag av kvalitativa frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens datainsamlingsmetod utgick från en innehålls analysmetod. Resultatet visar att förskollärares vilja och tillvägagångssätt i att ta tillvara barns intresse i skapandet av lärmiljön varierar. Resultatet visar också att det i förskolans lärmiljö förekommer faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön exempelvis barns ålder och barnsäkerhet. Slutsatsen är att förskollärare behöver besitta en kunskap, och förverkliga den kunskapen till olika tillvägagångssätt, för att ge barn möjlighet att skapa en lärmiljö utefter deras intresse och behov.

_______________________________________________________

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Frågeställningar ... 1 1.3 Uppsatsens disposition ... 2 1.4 Begreppsdefinitioner ... 2 1.5 Databassökning ... 2 2 Bakgrund ... 2 2.1 Styrdokument ... 3 2.2 Förskolans lärmiljö ... 3

2.3 Delaktighet och inflytande ... 4

2.4 Förskollärarens förhållningssätt ... 5

2.5 Faktorer som kan ha en betydelse för barns delaktighet och inflytande ... 6

2.6 Barnsyn ... 7

2.7 Barns perspektiv och barnperspektiv ... 7

3 Teoretisk referensram ...8 3.1 Sociokulturella perspektivet ...8 4 Metod ... 9 4.1 Forskningsansats ... 9 4.2 Procedur ... 9 4.3 Urval ... 10 4.4 Etiska överväganden ... 10 4.5 Dataanalysmetod ... 11 4.6 Studiens kvalitet ... 11 5 Resultat ... 12

5.1 Förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön ... 12

(4)

lärmiljön ... 14

6 Analys ... 15

6.1 Förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön ... 15

6.2 Förskollärares tillvägagångssätt ... 15

6.3 Faktorer som påverkar ... 18

7 Diskussion ... 18

7.1 Metoddiskussion ... 18

7.2 Resultatdiskussion ... 19

7.3 Slutsats ... 22

7.4 Förslag på fortsatta studier ... 22

Referenslista APA6 ... 23

Bilaga 1 ... 25

(5)

1 Inledning

Isbell (2012) beskriver att experter inom den tidiga barndomen, psykologer och lärare i förskolan, länge diskuterat förskolans lärmiljö där barn vistas. Miljön anses ha en stor betydelse för barns lek och utveckling. Kragh-Muller (2012) skriver att lärare i förskolor, inspirerade av Reggio Emilia, beskriver miljön som den tredje pedagogen. Inom Reggio Emilia är miljön skapad för att barn ska få utrymme att uttrycka sig på sina hundra språk. Det innebär i sin tur att avsevärda mängder arbete i skapandet av miljöerna. Varje år gör dessutom pedagoger och barnens vårdnadshavare om miljöerna så att de blir anpassade efter barnens behov och ofta efter barnens ålder. Vi har under den verksamhetsförlagdutbildningen samt under tidigare arbete inom förskola sett pedagoger använda sig av olika tillvägagångssätt. Vi har även erfarit att barn ges olika möjligheter till inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Dolk (2013) beskriver att alla barn sällan har samma möjligheter till inflytande och att göra sin röst hörd i praktiken. Möjligheterna till inflytande kan variera beroende på ålder eller språkutveckling. Dolk skriver att vuxna behöver lyssna och avläsa barns kroppsspråk för att de ska få större möjlighet till inflytande och delaktighet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att “barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen vilka barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen” (s. 16).

Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att alla barn har rätt att vara med i beslutprocesser på lika villkor. I läroplanen för förskola (Skolverket, 2018) står det att förskollärare ska ansvara för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet i utformningen av förskolans lärmiljö via ett demokratiskt arbetssätt? Vi vill i vår studie undersöka vilka tillvägagångssätt pedagoger använder för att ge barn inflytande och delaktighet i skapandet av deras lärmiljö.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön.

1.2 Frågeställningar

Studien utgår och kommer fördjupas genom följande frågeställningar:

1.Hur beskriver förskollärare barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön?

(6)

2. Vilka tillvägagångssätt beskriver förskollärare används i skapandet av lärmiljön i relation till barns delaktighet och inflytande?

3. Hur beskriver förskollärare att barns möjlighet till inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön kan påverkas?

1.3 Uppsatsens disposition

Studiens disposition ser ut som följer; I nästkommande avsnitt presenteras studiens styrdokument och tidigare forskning. I avsnitt 3 presenteras studiens teoretiska ram. Avsnittet följs av ett metodavsnitt som innefattar rubrikerna forskningsansats, procedur, urval, etiska överväganden, dataanalysmetod och slutligen studiens kvalitet. I efterföljande avsnitt presenteras studiens resultat som efterföljs av ett analysavsnitt framskriven utifrån det sociokulturella perspektivet. Uppsatsen avslutas med en metoddiskussion, resultatdiskussion, slutsats samt förslag på fortsatta studier.

1.4 Begreppsdefinitioner

Inflytande- innebär att barn har en reell möjlighet att påverka sin vardag på förskolan

(Ungerberg, 2019).

Delaktighet- innebär att barn är en del av en situation, gemenskap eller aktivitet

(Eriksson Bergström, 2013).

Lärmiljö- innefattar en levd praktik och kan ses som en arena för förskolebarns

lärande, utveckling och lek (Engdahl & Ärlemalm- Hagsér, 2015).

1.5 Databassökning

Vi har i studien använt oss av databaserna Swepub och Eric Proquest för att hitta doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar som är peer reviewed. Vi har genom dessa databaser hittat artiklar och gjort en fortsatt manuell sökning utifrån deras referenslistor. Vi har tagit hjälp av Mälardalens högskolas bibliotek för att vigda sökningen ytterligare. Sökord som använts i databassökningen är: children, participation, influence, preschool, environment och kindergarten. Vi har använt oss av nationella och internationella artiklar.

2 Bakgrund

Detta avsnitt innefattar styrdokument, litteratur och tidigare forskning kring ämnet, barns inflytande och delaktighet relaterat till förskolans miljö.

(7)

2.1 Styrdokument

Läroplanen för förskola (Skolverket, 2018) beskriver att de behov och intressen vilka barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen. Det står också att förskollärare ska ansvara för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Det står vidare att det är förskollärarens ansvar att barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och att det ska tillämpas ett demokratiskt arbetssätt i verksamheten där barn aktivt deltar. I skollagen (2012:800), 8 kap. 8 § står det att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.

2.2 Förskolans lärmiljö

För att förbättra miljön behöver pedagoger synliggöra varför miljön ser ut som den gör och diskutera miljöns utformning. Miljön behöver locka barn till nya upptäckter och vara flexibel (Lindö, 2009). Malaguzzi är inspiratör för Reggio Emilia förskolorna där miljön benämns den tredje pedagogen. Miljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformad för att inspirera och ge barn möjlighet till att utforska, handla, tänka, känna och vara kreativa. Pedagoger lägger stor vikt i att utforma en utmanande miljö där ateljéer eller verkstäder är ett viktigt utrymme i Reggio Emilia inspirerade förskolor (Dahlberg & Åsén, 2011).

Forskare, lärare och experter på den tidiga barndomen har diskuterat hur goda lärmiljöer organiseras för att främja barns utveckling och lärande. Björck-Åkesson och Granlund (2015) skriver att filosoferna Montessori, Fröbel och Malaguzzi beskrivit miljöns betydelse som är avgörande för barns utveckling och lärande. Miljön har också uppmärksammats inom olika pedagogiska inriktningar. Ahlqvist, Gustafsson och Gynther (2011) beskriver hur miljön har en stor betydelse för Montessoripedagogikens uppbyggnad. Montessori menade att barn ska bygga upp sig själva med sin egen drivkraft och att vuxna ska ha respekt för barnets egen förmåga. På grund av detta är material, inredning och tillgängligheten i dagens Montessoriskolor anpassat och lättillgängligt för barnen.

Björck-Åkesson och Granlund (2015) beskriver att det i förskolan talas om pedagogisk miljö. Begreppet pedagogisk miljö innefattar de klimatet som existerar inom verksamheten. Exempel på de pedagogiska miljöerna är samspel mellan barn och vuxen, barn och barn, material, materials placering och miljöns fysiska utformning. Eriksson Bergström (2013) beskriver vikten av att reflektera kring den pedagogiska miljön. Hon beskriver kopplingen mellan rum och pedagogik där den pedagogiska miljön anses vara en aktiv del i det pedagogiska arbetet.

Isbell (2012) beskriver att en väl fungerande och utformad lärmiljö bidrar till att barnen kommunicerar, leker och integrerar bättre med varandra. Hon skriver att traditionella permanenta utrymmen i förskolan är någonting man återfinner på många

(8)

förskolor. Bygghörna, musikhörna, dockhörna, läshörna och ateljé är exempel på de traditionella permanenta utrymmen vilka ofta återfinns på förskolor. Dessa utrymmen är uppbyggda efter mål, exempelvis i ateljén kan målet vara att barn utvecklar kreativitet och i bygghörnan kan målet vara att utveckla motorik och där också samarbetsförmågan mellan barn praktiseras. På många förskolor byggs utrymmen med ambitionen att uppmuntra till sociodramatisk lek, dessa utrymmen kan vara en sjukhushörna eller ett bageri (Isbell, 2012).

I en avhandling har Engdahl (2014) studerat barns möten med förskolans utegård och hur deras deltagande och inflytande kommer till i relation till gårdarnas fysiska miljö. En utgångspunkt i studien är förståelsen för att människor, saker och platser samspelar med varandra. Resultatet visade att barnen hade goda förutsättningar att utöva inflytande under utomhusvistelsen, gällande både material och plats. De goda förutsättningarna bidrog också till att barnen visade social kompetens och att både pedagoger och miljö skapade förutsättningar för barnens autonomi, d v s inflytande över den egna situationen.

2.3 Delaktighet och inflytande

Johannesen och Sandvik (2009) menar att barns rätt till delaktighet och inflytande inte handlar om att bestämma utan om en gemenskap som ska finnas i verksamheten. Eriksson Bergström (2013) betonar att pedagoger behöver vara närvarande och stöttande. Författaren menar att delaktighet handlar om något mer än att barn ges möjligheter att fatta beslut i vissa frågor. Enligt författaren handlar det om att tolka barns handlingar och intentioner genom att tro på barnets självständighet. Vuxna behöver ha förväntningar och en tillit till att barnet kan klara av saker, dock ibland med pedagogers guidning och anpassat stöd för det enskilda barnet. Författaren beskriver att det kan möjliggöra att barns delaktighet stärks i förskolans verksamhet när verksamhetens pedagogik bygger på barns behov, intentioner och intressen.

Dolk (2013) betonar i sin avhandling att barn har en demokratisk rättighet till inflytande och delaktighet i förskolan. De har rätt att delta i ömsesidiga processer på lika villkor genom att förhandla och påverka i interaktion med vuxna och andra barn. Hon menar att delaktighet i förskolan innebär att barn ges möjlighet att skapa relationer och normer. Barn behöver få vara med och påverka ramarna kring den pedagogiska verksamheten genom att vara aktiva deltagare i samtliga processer. Hennes slutsats är att barn har rätt till delaktighet och att barn ska ha rätt till att göra sin röst hörd (Dolk, 2013).

Tidigare forskning (Manassakis, 2020) visar på vilka inslag som är viktiga när lärmiljöer skapas. Dessa inslag är utvärdering, kunskap och respekt för individuella likheter och skillnader. För att barns inflytande ska stärkas behöver lärare ha kunskap om hur barn aktivt deltar i verksamheten. Manassakis menar även att lärare behöver visa ett intresse för barns inflytande genom att vara närvarande och lyhörd för barnens behov och intressen. Resultatet visar att pedagoger som förordar en barnsyn där barn

(9)

betraktas som kompetenta tar vara på barns behov och intressen. Vidare visar forskningen att pedagoger som för dialoger med barnen och lyssnar in vad barn vill förmedla ger möjligheter för barn att aktivt delta i att fatta beslut hur lärandemiljön ska utformas och struktureras. Manassakis menar att maktbalansen mellan barn och vuxna behöver jämnas ut för att barn ska kunna påverka sin miljö. Vuxna behöver se barnet som kompetent och tro på dess förmågor. Barn behöver ges möjlighet att öva på att ta beslut för att bli aktiva beslutfattare. Beslutsfattandet bidrar till att barnen blir aktiva medkonstruktörer i utformningen av förskolan lärmiljö. Hennes slutsats är att i de fall barn ges möjlighet till inflytande i uppbyggnaden av deras lärmiljö stärks barns känsla av tillhörighet i gruppen. När detta sker praktiseras barns färdigheter i att delta i demokratiska processer.

2.4 Förskollärarens förhållningssätt

Johannesen och Sandvik (2009) beskriver att högt engagemang i att lyssna på barn ger förskollärare viktig information om barns sätt att uppfatta sin egen lärmiljö. Författarna beskriver att om barns inflytande och delaktighet ska tas på allvar måste lärare vara lyhörda, reflektera över vad barnen menar och våga bli utmanade i sin lärarroll. Edfelt, Sjölund, Jahn och Reuterswärd (2019) menar att pedagoger behöver hitta nya strategier och inte använda sig av gamla strategier som inte fungerat. Pedagoger behöver därför anpassa strategierna för att ge barn inflytande och delaktighet över sin lärmiljö i förskolan. Pedagoger behöver aktivt, med olika synvinklar, sätta sig in i pågående situationer för att skaffa sig nya lärdomar och utveckla nya strategier. Isbell (2012) beskriver att lärare kan observera barns samarbete i olika miljöer och utveckla miljöerna utefter resultatet av observationerna. Ungerberg (2019) ser i sin avhandling att barns inflytande kan vara svårt att implementera i praktiken men att det är ett viktigt område att lyfta fram. Hon menar att barn som inte kan uttrycka sig verbalt eller på ett begripligt sätt har likvärdiga rättigheter som andra att göra sin röst hörd. Det kan upplevas svårt när barnet ännu inte har det verbala språket. Forskningen visar att ett vanligt återkommande problem är att pedagogen inte lyssnar till barnen och inte ger dem tid att göra sig förstådda. Vidare visar forskningen att leken har en betydande roll då barnen genom lek kan uttrycka sig och därigenom få en möjlighet till inflytande. När barn inte uttrycker sig, av olika anledningar, behöver det inte innebära att det inte kan. Det kan betyda att pedagogen behöver tolka en tystnad. Hon beskriver att pedagoger kan behöva ge en röst åt barnen som inte har det verbala språket. Hon beskriver också att för att kunna lyssna till och ta vara på de yngsta förskolebarnens behov och intressen behövs någonting mer än det verbala. En slutsats Ungerberg kommit fram till är att för att pedagoger ska kunna lyssna på de yngsta barnen behöver de läsa av kroppsspråk och aktivt delta genom att observera barnen i olika miljöer och situationer (Ungerberg, 2019).

Tidigare forskning (Engdahl, 2014) visar att vuxnas förhållningssätt har betydelse för vilket inflytande och vilken delaktighet barnet får i relation till om förskolan och barns

(10)

delaktighet kan relateras till låg eller hög kvalitet i förskolans pedagogiska kvalitet. Hon beskriver vidare att förskolor med en hög pedagogisk kvalitet, var förskolor där pedagoger utgick ifrån ett förhållningssätt med fokus på att bekräfta, lyssna och göra barnet delaktig i verksamheten. Resultatet visar att de förskolor där den pedagogiska verksamheten ansågs ha en låg kvalitet, hade pedagoger ett dominant arbetssätt där regler, normer och lydnad var starka inslag i den pedagogiska verksamheten. Det var en mer förbiseende mentalitet där pedagoger hade mindre insyn i barns intressen. De planerade aktiviteterna i verksamheten var istället inriktade till barngruppen som ett kollektiv. En slutsats Engdahl kommit fram till är att den möjlighet till inflytande och delaktighet barn erbjuds har sin grund i de vuxnas förhållningssätt samt vilket utrymme barn ges i en ömsesidig kommunikation.

Johannesen och Sandvik (2009) skriver att fokus, genom införandet av FN:s konvention för barns rättigheter, har riktats på att barn behöver bli lyssnade till för att förstå vad barn själva anser om sin situation. En stor del av barns inflytande och delaktighet i skapandet av miljön handlar om huruvida barn blir lyssnade till. Eriksson Bergström (2013) lyfter fram en politisk aspekt som belyser hur vuxna lyssnar på barn. Hon beskriver att det behövs fler mer formbara teorier som skapar större möjlighet att lyssna på barn och synliggöra deras frågor och problem på fler sätt.

2.5 Faktorer som kan ha en betydelse för barns delaktighet

och inflytande

I förskolan finns en mängd olika faktorer som kan ha betydelse för barns delaktighet och inflytande i relation till lärmiljön. Edfelt m.fl. (2019) menar att man behöver se över förskolans lärmiljö, granska hur den är utformad samt hur miljön är strukturerad, för att ha möjlighet att minimera störande faktorer för barnen i deras lärmiljö. I skapandet av lärmiljön finns ett behov att vända och vrida på saker och ting och se situationer från olika perspektiv. Utgångsläget i lärmiljöns utformning behöver vara att leken ska främjas genom att ta bort allt som kan påverka barns lek negativt, även om barnens delaktighet och inflytande kan minska i utformningen menar Edfelt. Vallberg-Roth (2015) diskuterar barns säkerhet när de vistas i förskolans miljö. Huvudmannen har ett ansvar för sammansättningen av barngruppens storlek samt att barnen har tillgång till en god miljö. För att barn ska erbjudas den trygga och säkra miljön behöver personalen ha förutsättningar för att säkra miljön. I sin studie synliggör Vallberg-Roth (2015) att trygghet är en betydelsefull och viktig aspekt i förskolan då barn behöver trygghet för att kunna lära, leka, utvecklas och våga utforska sin miljö. Det betyder att förskolan behöver arbeta utifrån en säkerhetsmedvetenhet samt ett systematiskt barnsäkerhetsarbete. Slutsatsen är att det systematiska arbetet kring säkerhet behöver utföras på ett sätt så barn fortfarande har möjlighet till lek och utforskande, då barns rörelsefrihet inte skall begränsas (Vallberg-Roth, 2015).

(11)

2.6 Barnsyn

Lindahl (2015) menar att pedagoger behöver utgå från en barnsyn där barn ses som kompetenta aktörer, där verksamheten utgår ifrån barns behov, tankar, intressen och erfarenheter. Den kunskapssyn vilken genomsyrar verksamheten är av betydelse för hur barns utveckling och lärande betraktas. Den pedagogisk atmosfär som är uppbyggd är också avgörande för barns utveckling och lärande, samt vilken kunskapssyn och barnsyn pedagoger har. En barnsyn där pedagoger utgår ifrån att barn är medmänniskor och kompetenta bidrar till att stärka kvalitet i det pedagogiska arbetet. Lindö (2009) menar att vuxna behöver vara lyhörda för barns erfarenheter, tankar och visa dem respekt i relation till uttrycket det kompetenta barnet. För att barn ska ges delaktighet och inflytande behöver vuxna utgå från vad barnet kan och att barnen bjuds in till att påverka och delta i det pedagogiska innehållet i förskolans verksamhet. Lindö anser att miljöns utformning kan spegla vilken barnsyn och vilken verksamhet som är pågående och pedagoger behöver därför vara mer lyhörda.

Tidigare forskning (Dolk, 2013) synliggör en mängd outtalade och uttalade normer som berör barns ålder. Hon menar att pedagoger har förutfattade meningar hur barn bör bete sig eller vara i en viss ålder. Ålder kan ha en betydelse i frågor angående vad man får och inte får göra och det kan i sin tur påverka vad som blir möjligt, önskvärt samt begripligt i förskolan. En slutsats Dolk kom fram till är att barn blir påverkade av besluten vuxna tar, ovetandes om vad beslutet rör sig om. Dolk menar att av den anledningen kan det bli svårt för yngre barn att påverka de beslut vuxna tar.

2.7 Barns perspektiv och barnperspektiv

Undervisningen i förskolan behöver utgå från ett barnperspektiv för att kunna närma sig och sträva efter ett barns perspektiv. Innebörden av detta är att undervisningssituationerna utgår från barns intresse och delaktighet i lärandet. Pedagoger behöver av den anledningen vara lyhörda för barns intressen för att kunna utgå ifrån dem. Genom att tillvarata barns intressen vidgas barns delaktighet och inflytande i verksamheten (Sheridan & Williams, 2018). Hallden (2003) beskriver barnperspektiv i termer av att vuxna ska verka för barns bästa genom att sätta sig in i barns förutsättningar och livsvillkor. Halldén beskriver vidare att medan barnperspektiv sätter fokus på barn bästa och tar vara på barns villkor, så innefattar barns perspektiv att fånga barns egen kultur. Barns perspektiv synliggör hur barn ser och upplever det som visas. De vuxna strävar då efter att skapa möjligheter för barn att själva lämna bidrag eller information för att de ska kunna påverka sitt vardagsliv. Sheridan och Williams (2018) menar att det inte räcker att bekräfta det barn redan vet och kan. De menar att barn behöver få möjlighet att möta omvärlden i den utsträckning att nya erfarenheter skapas hos barnet för att möjliggöra att deras erfarenhetsvärld vidgas. Det medför ett krav och en medvetenhet hos förskollärare att se hur barns perspektiv om olika fenomen kan tolkas och förstås. Johansson (2003) visar på olika sätt att förstå barns perspektiv. Ett sätt att förstå barns perspektiv och

(12)

låta det komma till uttryck är att kompromissa. Detta innebär inte att man följer barns intentioner fullt ut utan istället går man barnen till mötes.

Sheridan och Williams (2018) betonar att barnperspektiv och ett barns perspektiv ständigt ska genomsyra förskolans undervisning och utbildning. Undervisningen ska utgå ifrån barns bästa där barns röster ska få höras och tillvarata. Undervisningen ska vara relevant och meningsfull för att bidra till barns utveckling och lärande i ett livslångt perspektiv.

3 Teoretisk referensram

Under rubriken teoretisk referensram belyser vi det sociokulturella perspektivet som ligger till grund för studien. De bärande begrepp som används i studien är; proximalutvecklingszon och artefakt.

3.1 Sociokulturella perspektivet

Vi har valt att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv som tar utgångspunkt i Vygotskijs teori som vilar på antagandet att människans utveckling sker i interaktion med dess omgivning. Det sociokulturella perspektivet utgår enligt Strandberg (2006) från att förskollärare behöver tillvara ta barns erfarenheter i miljön för att utveckling ska ske. I Strandbergs tolkning av Vygotskij är rummet en plats för kunskap, erfarenheter och känslor där människor samspelar med varandra. Förskolan betraktas i det här avseendet som ett ”rum”. Strandberg beskriver tillgång till genom Vygotskij och tillgång till betyder då att barn behöver känna sig inbjudna i rummet och få tillgång till interaktion genom den fysiska miljön. Att barn får tillgång till interaktion genom den fysiska miljön leder till att miljön blir betydelsefull för barns lärande och lek. Lindö (2009) beskriver att det centrala i lärandet utifrån sociokulturell teori är vuxenstödet. Pedagoger behöver därför identifiera vilken förmåga den enskilda individen har till lärande. Verksamheten behöver av den anledningen organiseras för att utmana och möta barnets förförståelse för att kunna utmana barnet i sin proximala utvecklingzon. Utvecklingszon,(se kommande avsnitt). Salminen (2013) skriver att de viktigaste komponenterna för lärande och utveckling enligt ett sociokulturellt förhållningssätt är deltagande, interaktionsprocesser och samspelet mellan lärare och barn.

Strandberg (2006) menar att i det sociokulturella perspektivet finns fyra aspekter som beskrivs i teorin; den sociala-, situerade-, medierade- och kreativa aspekten. Strandberg beskriver att aspekterna samverkar för att ge barn en grund för lärande och struktur. Dessa fyra aspekter har en betydande roll då de kan anses vara en grund till god lärmiljö. Strandberg beskriver de fyra aspekterna enligt följande. Den kreativa aspekten innefattar fantasin, nytänkande och ett mod att tänka utanför boxen. Den

(13)

människor, för att sedan ha möjlighet att göra saker själv. Den medierande aspekten innefattar att människor upplever världen i samspel med andra människor med hjälp av olika artefakter, där det viktigaste verktyget är språket. Den situerade aspekten innebär att kunskap behövs sättas in i situationer där de passar för att lärande ska ske. Centrala begrepp

Det sociokulturella perspektivet innefattar olika centrala begrepp såsom artefakter och proximal utvecklingszon (Säljö, 2011). Säljö beskriver att artefakter är fysiska

redskap utvecklade för att hjälpa människan, till exempel bilar, pennor och papper.

Begreppet proximal utvecklingszon definieras som skillnaden mellan en människas faktiska utvecklingsnivå och den potentiella utvecklingsnivån som kan nås genom samarbete, eller med stöd och ledning av någon som kan mer inom området (Säljö, 2011). Lindö (2009) beskriver proximal utvecklingszon som när barnet lyckas passera sin egen förmåga med hjälp av ett samspel med en kamrat eller en vuxen.

4 Metod

I detta kapitel beskriver vi de val vi gjort för att uppnå studiens syfte och besvara studiens frågeställningar. Först beskriver och motiverar vi val av forskningsansats. Därefter beskrivs studiens procedur, urval, etiska överväganden, dataanalysmetod och studiens kvalitet.

4.1 Forskningsansats

Forskningsansatsen är i huvudsak kvantitativ då vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning med inslag av kvalitativa frågor. Enkäten innehåller dels skalfrågor, dels frågor som kan besvaras med fri text. Vi valde nyss nämnda forskningsansats eftersom syftet med studien var av sådan karaktär att en större kartläggning över många respondenters svar efterfrågades och samtidigt som också mer fördjupade svar önskades (Bryman, 2018). Bryman beskriver att en kvantitativ studie innefattar flera linjära steg från teori till slutsats och att forskningsmetoden ger resultat möjliga att mäta och räkna på. Bryman skriver vidare att i en kvalitativ studiemetod blir ord, respondenternas tolkningar, kunskap och upplevelser resultatet. En kvantitativ forskningsmetod har i vår studie använts för att besvara studiens frågeställningar och den har också gett oss en stor mängd svar som vi jämfört. För att få en fördjupning i vår frågeställning och för att respondenterna skulle ges möjlighet att beskriva och tolka frågorna utifrån dess kontext valde vi även att inkludera frågor med fria svar, vilket innebär att studien fått inslag av en kvalitativ forskningsansats.

4.2 Procedur

I utformningen av enkäten utgick vi från studiens syfte och frågeställningar. Enkäten bestod av tio frågor som beräknades ta mellan fem–tio minuter att besvara, beroende

(14)

på hur utförligt respondenten valde att svara på frågorna i enkäten. Bryman (2018) skriver att en nackdel kan vara att ha för många frågor då det kan leda till att respondenter avstår från att besvara enkäten. Om det är för få frågor och glest strukturerat upplevs enkäten lättare. Vi valde därför att ha få frågor för att antalet respondenter som besvarade enkäten skulle öka. Bryman (2018) skriver att det är viktigt att forskare gör en provenkät för att fastställa att forskningsinstrumentet fungerar innan det skickas ut till respondenter. Vi skickade ut enkäten via mejl till flera testpersoner med målet att säkerställa att enkäten gick att förstå och svara på.

Vi skickade därefter ut enkäten tillsammans med ett missivbrev via direktmejl till respondenterna. Bryman (2018) skriver att svaren ökar om enkätfrågorna finns direkt i ett mejl istället för ett bifogat dokument. Enkätsvaren var utformade på ett vertikalt sätt, vilket innebär att svarsalternativen läses av vågrätt istället för lodrätt. En anledning till att välja en vertikal struktur är att det kan bli lättare för respondenterna att läsa av och besvara frågan, samt att resultatet är lättare att kategorisera i en vertikal utformad enkät (Bryman, 2018).

4.3 Urval

I studien har vi använt oss utav två olika former av icke-sannolikhetsurval; bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Bryman (2018) beskriver att bekvämlighetsurval innefattar personer som finns lättillgängliga för forskaren. Ett snöbollsurval förklarar Bryman innebär att forskaren kontaktar ett mindre antal respondenter vilka i sin tur skickar enkäten vidare med en ”snöbollseffekt” som resultat.

Vi skickade enkäten via mejl till respondenter utifrån ett bekvämlighetsurval, då det var lättillgängliga personer för oss. Respondenterna var förskollärare ifrån fyra olika kommuner, från ett 20-tal olika förskolor. Då svarsfrekvensen i bekvämlighetsurvalet inte resulterade i ett önskat antal valde vi att göra ytterligare ett urval, som baserades på ett snöbollsurval. Vi kontaktade ett flertal förskolerektorer och förskollärare vilka i sin tur mejlade enkäten till anställda förskollärare och förskollärarkollegor. Detta urval ledde till en högre svarsfrekvens i vår studie. Bryman (2018) menar att i enkätundersökningar kan bortfallet bli stort. Resultatet av det blir att svarsfrekvensen utgör den procentuella andelen av deltagande i undersökningen, medan bortfallet är de respondenter som inte svarar (Bryman, 2018). Givet att vi använde oss utav snöbollseffekten är vi inte säkra på hur många förskollärare som fått tillgång till enkäten, men det var 33 förskollärare som besvarade enkäten.

4.4 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2017) menar att hur medverkande personer i forskning behandlas är en betydande del av forskningsetiken. Det innebär att personer som medverkar i forskning ska skyddas i största möjliga mån. I studien har vi tagit hänsyn till de etiska

(15)

principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).

Informationskravet innebär att deltagaren ska bli informerad om studiens syfte och

villkoren för deltagandet. Vi kontaktade rektorer på olika förskolor, rektorerna kontaktades för att vi önskade ge information om vår studie och samtidigt be om ett samtycke för att skicka ut enkäter till förskollärare. Vi mejlade sedan missivbrev till samtliga respondenter. Vi gav i missivbrevet respondenterna information syftet med studien och informerade respondenterna om att det är frivilligt att delta, därigenom beaktade vi informationskravet.

Samtyckeskravet innebär att respondenten har rätt att själv bestämma över sin

medverkan. Samtyckeskravet beaktades i studien via missivbrevet, där det framgick att respondenten kan avsluta sin medverkan innan enkäten skickas in. Ett inskickat svar betyder att respondenten gett sitt samtycke till att delta i studien.

Konfidentialitetskravet innebär att insamlade uppgifter ska behandlas konfidentiellt

och att ingen obehörig ska kunna ta del av personuppgifterna. Respondenterna blev informerade om konfidentialitetskravet genom missivbrevet innehållande information om att deras svar behandlas anonymt och att det därför inte går att spåra svaren till dem.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter som samlas in under studien endast användas i

det syfte som tidigare angivits d v s i studiesyfte. Nyttjandekravet beaktades i studien genom att vi informerade respondenterna om att resultatet kommer att publiceras på databasen Diva, där de också kan ta del utav studien.

4.5 Dataanalysmetod

Vi har analyserat enkätsvaren i enighet med Brymans (2018) beskrivning av en innehållsanalys. Vi har utgått från i förväg bestämda kategorier i bearbetning av enkätsvaren. Kategorierna blev framtagna på ett systematiskt vis efter studiens frågeställningar. Dessa förväg bestämda kategorier var; förskollärares beskrivningar,

förskollärares tillvägagångssätt och faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande.

4.6 Studiens kvalitet

Tillförlitlighet i en studie innebär olika utgångspunkter och förutsättningar vilka behöver motiveras och tydliggöras (Vetenskapsrådet, 2017). För att säkerställa studiens tillförlitlighet har vi använt oss av och beaktat begreppen validitet och reliabilitet. Bryman (2018) beskriver att validitet betyder att man undersöker det man avser att undersöka utifrån studiens syfte och frågeställningar. Reliabilitet beskriver Bryman handlar om noggrannhet i mätningen.

(16)

I studiens analysdel har vi analyserat resultatet med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Vi har under studien agerat i god tro. I studien redovisar och motiverar vi noggrant studiens alla moment vad gäller forskningsansats, procedur, urval, etiska ställningstaganden och analysmetod. Vi har beaktat de tidigare nämnda etiska aspekterna och de som har valt att vara med i studien kommer att få ta del utav resultatet i Diva portalen. Respondenterna har inte haft möjlighet att påverka eller ändra resultatet efter att det säkerställts eftersom svaren är anonyma och ej går att spåra till en person. Vi har använt Googles APP - formulär, denna APP säkerställer statistiken och samlar enkätsvaren i ett och samma dokument.

Vi har i enkäten bakgrundsfrågor som besvarar hur länge förskollärarna varit verksamma och vad de har för kompetenser inom förskolläraryrket, givet att enkäten är skickad via mejl och svaren behandlas anonymt har vi saknat möjligheten att säkerhetsställa att just förskollärare besvarat enkäten. Vi har skickat ut enkäten till ett brett spann förskollärare i fyra olika kommuner där förskollärarna varit verksamma olika länge inom yrket och vi kan därför redogöra för svar som getts av en större grupp respondenter.

5 Resultat

I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån en innehållsanalys med tre, i förväg bestämda, kategorier; förskollärares beskrivningar, förskollärares tillvägagångssätt

och faktorer som påverkar barn delaktighet och inflytande.

5.1 Förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och

inflytande i skapandet av lärmiljön

I de öppna enkätsvaren beskrivs barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön i termer av att få göra sin röst hörd, bli lyssnad till och att vara delaktig i demokratiska processer. Förskollärarens roll blir då att ge barn förutsättningar och möjligheter till delaktighet som läroplanen för förskola ger uttryck för. En förskollärare förtydligar ”Deras ord och delaktighet är så viktigt i mitt yrke som förskollärare”. Respondenters uppfattning om huruvida barns perspektiv tas till vara på i relation till skapandet av lärmiljön skiljer. En del av respondenterna beskriver att barns perspektiv helt tas tillvara i skapandet av lärmiljön, medan andra beskriver att barns perspektiv delvis tas tillvara på.

I enkätsvaren beskrivs förskolans lärmiljö som en plats där barn möts i deras livsvärldar och att det finns en ambition att anpassa miljön efter var barn befinner sig i utvecklingen. Lärmiljön på förskolan ses vara i ständig förändring beroende på vilken barngrupp som vistas i lärmiljön och dess behov. Den ständiga förändringen i miljön kan baseras på barnens intresse och intresset speglas i material.

(17)

Majoriteten av respondenterna beskriver att den sociala miljön är tillåtande och att barn ges inflytande och delaktighet. En liten del av respondenterna beskriver att den sociala miljön delvis ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Majoriteten av respondenterna beskriver att den fysiska miljön på förskolan möjliggör barns delaktighet och inflytande och en liten del av respondenterna beskriver att den fysiska miljön delvis ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet.

5.2 Förskollärares tillvägagångssätt

Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Observation och dokumentation ses vara nödvändiga verktyg för att se barns behov och var deras intresse riktas. Resultatet visar att pedagoger uppfattar att deras förhållningssätt har betydelse för barns delaktighet och inflytande. Deltagande förskollärare för fram att pedagoger behöver vara närvarande och engagerade för att ha möjlighet att se var barns behov och vart barns intresse riktas för att kunna se vad barn ger uttryck för. I resultatet framkommer det att förskollärare ser att de behöver vara lyhörda och lyssna in barnens tankar och idéer för att kunna utforma en lärmiljö efter barns önskemål men också utifrån deras behov och det utbildningen kräver.

Majoriteten av respondenterna uppfattar att de helt utgår ifrån barns intressen och behov vid val av material i lärmiljön på förskolan. Att utgå ifrån barn intresse och behov beskrivs i resultatet vara ett tillvägagångssätt för att ge barn inflytande och delaktighet. Materialets tillgänglighet och möbler anpassade för barn beskrivs som viktigt. Det framkommer att barn kan känna sig mer delaktiga i sin lärmiljö när material är tillgängligt och möbler är anpassade efter deras storlek. Resultatet visar att barn ges möjlighet att påverka materialets placering i lärmiljön.

Resultatet visar att barns möjlighet att vara delaktiga i förskolan sker genom att deras intressen tas tillvara genom engagerade, inlyssnande och observanta pedagoger. Resultatet visar också att pedagoger behöver erbjuda barnen olika material för att skapa och utveckla ett lustfyllt lärande. Ett tillvägagångssätt när det gäller att ge barn inflytande och delaktighet i sin lärmiljö är att ge barn möjlighet till val av material. I resultatet synliggörs att förskollärare har delade uppfattningar om hur barn får påverka inköpen till avdelningen. De flesta upplever att barn ges möjlighet till att påverka inköp till lärmiljön. Några få respondenter beskriver att barnen inte alls får möjlighet att påverka inköpen.

Det framkommer i enkätsvaren att det finns fördelar med att arbeta projektinriktat då projekt ofta skapar intresse hos ett större antal barn. Projekten beskrivs som långsiktiga arbeten där pedagoger utgår ifrån barns perspektiv i den mån det är möjligt. Det finns en uppfattning att barnen interagerar med varandra i stor omfattning i projekten. Resultatet visar att barnens önskemål tillvaratas enklare i ett projektarbete, att idéer som kommer upp oftare utgår ifrån barnens förutsättningar och intressen. En förskollärare beskriver hur barns nyfikenhet och intresse också kan

(18)

vidgas eftersom ”Barnen kan bara önska sådant de vet något om. Det gör det också till mitt uppdrag att introducera materialet så att det lockar barnen. Att alltid fundera på hur barnen kan bli producenter och aktiva i stället för konsumenter”.

Resultatet visar att förskollärare får använda sig av andra verktyg för att förstå barns intressen när barnen inte behärskar det verbala språket. Att verkligen vilja förstå barns åsikter genom verbal kommunikation och kroppsspråk framstår i resultatets som en viktig aspekt. I de öppna enkätsvaren beskriver respondenter att pedagoger som arbetar med de yngre åldrarna behöver tolka barns reaktioner och närvaro i olika miljöer för att skapa en god lärmiljö som svarar emot barnens intresse. I resultatet framkommer det också att många av respondenterna använder sig av teckenstöd och bildstöd för att kommunicera med barnen.

Resultatet visar att för att kunna ge barn möjlighet att välja mellan olika aktiviteter under sin vistelse på förskolan behövs en planering. Det betyder att pedagoger anser att de behöver följa barnens lekmönster i lärmiljön för att kunna planera skapandet av goda lärmiljöer. Upprepade gånger synliggör resultatet att vuxna behöver vara aktiva och nytänkande när barn tappar intresse för material och olika rum. Resultatet visar att pedagoger använder hundraspråklighet för att nå barnens intresse och inre värld och de ser också miljön som den tredje pedagogen.

5.3 Faktorer som påverkar barns delaktighet och

inflytande i skapandet av lärmiljön

Resultatet visar att barns möjlighet till delaktighet försvåras om pedagogers förhållningssätt varierar. En åsikt som synliggörs är att en del av den verksamma personalen fortsätter i ett ”gammalt” tänk och kan inte tänka ”nytt”, vilket bidrar till att kommunikationen försvåras. I resultatet synliggörs tanken att alla i ett arbetslag behöver arbeta tillsammans för att en förändring ska ske i arbetet med att ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandet av miljön.

Barns delaktighet och inflytandet i skapandet av lärmiljön beskrivs i termer av ett “lagom stort inflytande”, då möjligheten till inflytande och delaktighet behöver vara inom rimliga och möjliga ramar. Barnsäkerhet är ett begrepp som nämns som exempel inom en ram. Barn kan därför inte få fri tillgång till redskap som de till exempel kan bränna sig på eller kvävas av. Barns ålder är avgörande när det gäller tillgången till vissa material. Resultatet visar att yngre barn sällan har tillgång till exempelvis pärlor som går att sätta i halsen, vilket beskrivs i resultatet som begränsad tillgång till som bidrar till mindre delaktighet och inflytande för de yngre barnen. Det är inte bara i tillgången till material där barns ålder kan ha en betydelse utan också de yngre barnens språkutveckling kan ha betydelse. Resultatet visar att en del av respondenterna inte alls anser att barns ålder har en betydelse.

(19)

En påverkansfaktor som ses som ett problem är att det i vissa fall kan vara svårt att tillvarata samtliga barns intresse i skapandet av lärmiljön eftersom barnen kan ha många skilda intressen.

I skapandet av den fysiska miljön visar resultatet att barns möjlighet till delaktighet begränsas av lokalers utformning, regler på förskolan och en begränsad ekonomi. Resultatet visar att det i många fall finns dokumentation, observationer och vilja att förändra den fysiska miljön efter barnens intresse och behov, men ekonomi, regler och lokalers utformning begränsar denna möjlighet.

6 Analys

Analysen presenteras utifrån studiens frågeställningar med underrubrikerna:

förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön, förskollärares tillvägagångssätt och faktorer som påverkar barns delaktighet och inflytande.

6.1 Förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och

inflytande i skapandet av lärmiljön

I resultatet synliggjordes skillnader i respondenternas uppfattningar om hur barns perspektiv tas till vara i skapandet av lärmiljön. Resultatet visade att pedagoger med lägre engagemang riskerar att begränsa barns möjligheter till delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön. Resultatet indikerar att pedagogers utgångsläge ser olika ut då alla bär med sig olika erfarenheter och kunskaper. Dessa skillnader i erfarenheter och kunskaper kan förklara att deltagarna utvecklat olika förhållnings-sätt. Halldén (2003) menar att pedagoger som intar ett barnperspektiv sätter fokus på ett perspektiv som ser till barns bästa och tar vara på barns villkor medan barns perspektiv innefattar att fånga barnets kultur. Slutsatsen behöver därför inte vara att förskollärare som i undersökningen “delvis” tar till vara barns perspektiv i skapandet av lärmiljön är pedagoger som är frånvarande och oengagerade. Det är möjligt att förskollärare delvis saknar förutsättningar att ta hänsyn till barns perspektiv, på grund av exempelvis stora barngrupper. Kunskaperna kan därför ses som situerade då Strandberg (2006) visar hur de behöver sättas in i situationer där de passar för att lärande ska ske. Vår slutsats är att förskollärare behöver, tolkat utifrån teorin, skapa en lärmiljö som passar barnens lärande och där miljön är skapad efter barns perspektiv för att lärande ska ske.

6.2 Förskollärares tillvägagångssätt

Resultatet indikerar att lyhörda och engagerade pedagoger har lättare att interagera med barnen och genom att lyssna på barns intressen kan barn få inflytande och bli delaktiga när lärmiljöer skapas. Det betyder att när pedagoger inte är lyhörda för barnens intresse riskeras barns delaktighet och inflytande att hämmas. Resultatet visar

(20)

på att pedagoger behöver vara närvarande med barnen i deras lärmiljö för att ge möjlighet till delaktighet. Deltagande, det vill säga att ingå i en interaktionsprocess och samspela med barn, kan visa huruvida pedagoger tar till vara och är villiga att följa barns intresse för att skapa möjlighet till delaktighet. Salminen (2013) skriver att enligt ett sociokulturellt förhållningssätt är lärares deltagande, interaktionsprocesser och samspelet mellan lärare och barn viktiga komponenter för lärande. Samspel, deltagande och interaktion mellan barn och pedagog kan därför utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses som länken till att delaktighet för barn i förskolan blir möjligt.

Resultatet visar att pedagoger som arbetar med yngre barn behöver vara uppmärksamma och tolka barns signaler och kroppsspråk. Resultatet visar också att barns ålder kan vara avgörande för hur stor möjlighet till inflytande och delaktighet barnen får i skapandet av lärmiljön. Det betyder att yngre barn som inte har det verbala språket och samma förutsättning som äldre barn att uttrycka sig kan få sämre möjligheter till inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Resultatet visar att ett flertal respondenter i studien anser att ålder påverkar barns delaktighet och inflytande, då yngre barn sällan har det verbala språket till att uttrycka sig. Strandberg (2006) skriver att den medierande aspekten, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, innefattar att människor upplever världen i samspel med andra människor och att det viktigaste verktyget är språket. Vi ser att en form av medierande verktyg synliggörs när pedagoger läser kroppsspråk och tolkar barns signaler.

Säkerheten på förskolan lyfts som en viktig aspekt i skapandet av lärmiljön, då ingen vill att barn skadar sig. För att inte hämma barns delaktighet i relation till säkerhetsfrågan visar resultatet att pedagoger behöver använda sig utav olika tillvägagångssätt för att bibehålla delaktigheten i barngruppen även då säkerheten är prioriterad. Den kreativa aspekten i sociokulturellteori, där mod, fantasi och nytänkande är centrala delar (Strandberg, 2006), kan dock bidra till att förskollärare hittar andra sätt att göra barn delaktiga. Den kreativa aspekten i kombination med kunskap om barns behov kan såldes bidra till att pedagoger använder sig av nya verktyg och vägar för att ge barn delaktighet även när barnsäkerhet behöver prioriteras. Resultatet visar att barn ges olika stort inflytande vid inköp av material till förskolan. Resultatet tyder på att en del pedagoger tar hänsyn till barns intressen och önskemål vid inköp men att beslut gällande inköpen ändå fattas av personalen. Att barns inflytande vid inköp varierar kraftigt kan ha grund i att pedagoger inte vet hur de ska involvera barn vid inköp av material då barnen kan ha olika önskemål och intressen. Säljö (2011) beskriver att artefakter, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, beskrivs likt fysiska redskap utvecklade för att hjälpa människan. Strandberg (2006) redogör för den medierade aspekten, där samspel mellan människor med hjälp av artefakter är central. Dessa artefakter ses i studien som de material, leksaker och möbler som återfinns i förskolan. Det betyder att inköp av material behöver vara genomtänkta för att barnen ska ha användning av dessa fysiska redskap i sin utveckling. Vår slutsats är

(21)

därför att vuxna behöver ta beslut över vilka fysiska redskap som ska finnas i verksamheten också utifrån barns intressen.

Resultatet visar vidare att förskollärare introducerar nytt material för att barnen ska möta nya utmaningar. Resultatet indikerar att pedagoger i förskolan behöver skapa sig en uppfattning om barnens behov och intresse. Detta tänker vi sker genom samspel och kommunikation mellan vuxna och barn. Förskollärare behöver känna barnen för att kunna utmana dem i deras lärmiljö. Nya material, som tidigare barn inte mött, tänker vi kan leda till nya intressen, däremot krävs en närvarande vuxen för att barn ska få kunskap om det nya materialet. Pramling Samuelsson (2015) beskriver att kommunikation är en viktig del i det sociokulturella perspektivet. Utifrån den situerade aspekten behöver kunskap sättas i ett sammanhang för att ett lärande ska ske (Strandberg, 2006). Den situerade aspekten kan i det här fallet synliggöras genom att förskollärare strävar efter att skapa en lärmiljö som erbjuder delaktighet och inflytande samtidigt som den ska vara utbildande och utmanande. Det kan därför finnas begränsningar i hur långt förskollärare kan tillmötesgå barns önskningar, då pedagoger behöver skapa en utvecklande lärmiljö och barnens önskningar av material kanske inte överensstämmer med förskollärarens syn på vad utbildningen ska innefatta.

Resultatet visar att tillgängligt material och möbler anpassade för barn ses som viktiga för att barn ska känna delaktighet, men att en del material är inte tillgängligt och möbler är inte alltid anpassade. Resultatet indikerar att lärmiljön behöver utformas så att barn kan känna en samhörighet eftersom barn utmanas och lockas till lek och aktivitet i ett socialt sammanhang. Resultatet visar att en samhörighet kan stärkas med hjälp av den fysiska miljön. Strandberg (2006) återkopplar till Vygotskij och begreppet

tillgång till, vilket betyder att barn ska känna sig inbjudna i rummet och ha tillgång till

interaktion genom den fysiska miljön. Vi ser då att lärmiljön inte alltid är anpassad och material inte alltid tillgängligt och att en social faktor behöver beaktas i lärmiljön för att svara mot begreppet “tillgång till”. Den sociala faktor vi anser saknas, kan relateras till begreppet proximal utvecklingszon (Lindö, 2009; Säljö, 2011). Barn som inte når eller kan använda sig av ett visst material kan få hjälp av ett barn mer kunnig inom området eller av en vuxen. Vi menar att barn kan känna delaktighet när de befinner sig i den proximala utvecklingszonen om de inte själva når materialet. Vår slutsats är därför att verksamhetens material och möbler inte alltid behöver vara tillgängligt eller anpassat för att barn ska känna delaktighet.

Resultatet indikerar att det kan vara betydelsefullt för barns utveckling och lärande att arbeta projektinriktat, eftersom barn då ges möjlighet att stanna upp vid frågor och ämnen de visar intresse för. En pedagog visar då ett intresse och nyfikenhet i det barnen intresserar sig för. Vi kan på så vis se en koppling mellan att arbeta i projekt tillsammans med hela barngruppen och den sociala och medierade aspekten. Strandberg (2006) menar att den medierade aspekten innefattar att människor lär i samhörighet med andra och att samspel är viktigt. Arbeta tillsammans i ett projekt

(22)

leder till samspel och interaktion mellan barn, vilket utifrån ett sociokulturellt perspektiv är en stor del av de fyra tidigare nämnda aspekterna (Strandberg, 2006).

6.3 Faktorer som påverkar

Resultatet visar att förskolans barngrupper innefattar många barn som är olika individer. Det betyder att alla barn inte kan visa samma intresse för samma material eller för samma lek. För att anpassa förskolans verksamhet efter alla olika individer behövs en ny strategi. Resultatet kan relatera till Lindös (2009) beskrivning av det centrala i lärandet där de vuxna behöver identifiera vilken förmåga den enskilda individen har och anpassa verksamheten därefter. Vuxenstöd kan i vårt resultat tolkas som närvarande, engagerade och lyhörda pedagoger.

7 Diskussion

I kapitlet diskussion presenterar vi studiens resultat under följande rubriker:

metoddiskussion, resultatdiskussion, slutsats och förslag till vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

Våra tidigare erfarenheter visar att barns möjlighet till inflytande och delaktighet är olika på olika förskolor. Av den anledningen valde vi att genomföra en enkätundersökning för att inkludera ett större antal respondenter från många olika förskolor och kommuner.

Vi stötte på ett problem efter att enkäterna skickats ut då vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och bortfallet blev stort. Vi valde därför att komplettera urvalsmetoden med ett snöbollsurval, vilket gav oss tillräckligt med data för att uppnå studiens syfte. Eftersom vi utifrån tidigare erfarenheter upplevt olika tillvägagångssätt gällande frågeställningen kan det diskuteras om resultatet sett annorlunda ut om antalet respondenter var betydligt fler.

Vi valde att använda oss av skalfrågor och öppna svarsalternativ i enkäten. I frågorna med öppna svarsalternativ kunde respondenterna besvara frågan utifrån sina erfarenheter och sitt arbetssätt. Frågan är om resultatet hade blivit annorlunda om vi istället använt oss av enbart skalfrågor. Utformningen av enkäten är skapad efter Brymans (2018) idéer gällande enkätkonstruktion, då vi ville ha en enkät som var enkel att fylla i. En fördel med att använda sig av en enkät är att respondenternas svar beräknas automatiskt. Man behöver därför inte räkna ut statistiken själv, utan enbart kategorisera frågorna (Bryman, 2018). Vi anser att detta var en fördel vid analysen då statistiken blev lätt att tyda.

(23)

7.2 Resultatdiskussion

Resultatet visar på skillnader gällande hur respondenter uppfattar att barns perspektiv tas till vara i skapandet av lärmiljön. Resultatet visar också att pedagoger i förskolan strävar efter ett öppet förhållningssätt och att förstå barnens perspektiv. Det handlar enligt Johansson (2003) om att förstå barns perspektiv och låta barns perspektiv göra avtryck, genom kompromisser och bemötande. Vi tänker att barns perspektiv kan tas tillvara om förskollärarnas förhållningssätt är accepterande och barnens intresse tas tillvara. Hur dessa intressen tas tillvara för att bli en del av lärmiljön kan ske på olika sätt. Observationer, dokumentationer, närvaro samt samspel med barn är några tillvägagångssätt som hjälper pedagoger att förstå barns perspektiv visar resultatet. På detta sätt kan pedagoger ge barn möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön. Johanssons (2003) tankegångar anser vi är i paritet med respondenternas svar, då kompromisser och ett tillmötesgående bemötande kan jämföras med ett öppet förhållningssätt. När viljan att förstå barns perspektiv och bemöta barns intresse och kultur uteblir kan en hel lärmiljö influeras. Sheridan och Williams (2018) skriver att utbildningen och undervisningen ska utgå från barns bästa där varje barns röst ska tas tillvara och att barnperspektiv och barns perspektiv ska genomsyra förskolan. Med stöd av Sheridan och Williams (2018) anser vi att pedagoger behöver ha en vilja och strävan att utgå från barns perspektiv för att demokrati ska utövas i lärmiljön. Saknas denna sträva utgår inte utbildningen ifrån barns perspektiv. En situation då barns perspektiv inte genomsyrar verksamheten är när pedagoger på förskolan har en förutbestämd aktivitet. En aktivitet barnen inte har intresse för men som alla ska delta i. Vems perspektiv tar förskollärare då? Halldén (2003) menar att förmågan att fånga barnens kultur är en del i att se barns perspektiv. Resultatet visar, i likhet med Halldén (2003) samt Sheridan och Williams (2018), att förmågan att följa barns intressen och tillgodose deras behov är tillvägagångssätt som i många fall identifierar huruvida barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Det finns dock påverkansfaktorer som inte alltid gör barns delaktighet och inflytande möjligt. Ungerberg (2019) hävdar att demokrati handlar om att det är lika viktigt att få göra sin röst hörd men också att bli lyssnad till. Manassakis (2020) pekar på att barns känsla av tillhörighet stärks om det får delta i demokratiska processer. Vi hävdar att det finns begränsade möjligheter att påverka ekonomi och barngruppsstorlek. Förskollärares förhållningssätt är dock grunden till att barn känner delaktighet. Ungerberg (2019) och Manassakis (2020) ser att det är av vikt att förskollärares förhållningssätt tillåter barn att praktisera demokrati. Praktiken innefattar att barn blir lyssnade till och att de får göra sin röst hörd, även i situationer då det är mindre möjligt exempelvis vid ett inköp av material.

Det framgår i resultatet att barn inte kan vara delaktig i och ha inflytande i alla situationer då det skulle kunna leda till för ensidiga aktiviteter som inte utvecklar barns lärande.

(24)

Manassakis (2020) beskriver att maktbalansen mellan barn och vuxna är viktigt att uppmärksamma. Vuxna behöver tro på barns förmågor för att barn ska få möjlighet att få inflytande i verksamheten. Lindahl (2015) beskriver att det är av betydelse hur pedagoger ser på barn. Barnsynen behöver utgå från en tro på barnets kompetenser och förmågor. Likt Manassakis (2020) och Lindahl (2015) anser vi att barns möjlighet till inflytande hämmas när förskollärare inte har gemensam barnsyn. Det kan bidra till att maktbalansen mellan barn och vuxna blir ojämn. Vi ser dock att i vårt resultat dominerar synen att barn inte kan påverka alla situationer. Ett dominerande arbetssätt tolkar vi utifrån Engdahl (2014) är ett arbetssätt som inte främjar barns delaktighet i verksamheten och det kan vara ett arbetssätt som heller inte tror på barnets förmåga i att fatta beslut. Engdahl beskriver att pedagoger som har ett arbetssätt med starka inslag av regler, lydnad och normer sänker verksamhetens pedagogiska kvalitet. Detta arbetssätt har dock inte synliggjorts i vårt resultat. Ett synsätt där barn kan vara med att påverka tror vi är beroende av vilken kunskap förskollärare besitter. Kunskapen kan innefatta en tro på barnets kompetens, är lyhörd utan att för dennes skull lämna barnet i en situation där det inte är moget för beslut. Eriksson och Bergström (2013) menar att vuxna behöver tro på barn och tolka barns handlingar genom att vara närvarande och det är en uppfattning som vi delar.

I resultatet framgick det att tillgängligt material och anpassade möbler för barn bidrar till att barn känner sig delaktiga. Att den fysiska lärmiljön är anpassad efter barn och är säkerhetsanpassad ses i resultatet som en viktig aspekt när lärmiljöer skapas, samtidigt som det kan begränsa barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön. I resultatet relaterades säkerhetsaspekten till saker som går att bränna sig på, föremål som kan sättas i halsen eller saker barn kan falla från. Begränsningar i miljön med hänsyn till säkerhet påverkar därför barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Vallberg-Roth (2015) lyfter vikten av säkerhet i förskolans miljö och argumenterar för att förskolan behöver arbeta säkerhetsmedvetet och ha ett systematiskt barnsäkerhetsarbete. Manassakis (2020) skriver att lärare behöver besitta en kunskap över hur barn aktivt deltar i verksamheten. Till skillnad från Vallberg-Roth (2015) nämndes barnsäkerhet i resultatet som en återkommande negativ påverkansfaktor i relation till barns delaktighet och inflytande, utan någon vidare eftertänksamhet kring barnsäkerhetens betydelse synliggjordes. Utifrån ett barnsäkerhet perspektiv, och med stöd av Vallberg-Roth (2015) och Manassakis (2020), tänker vi att förskolan behöver ett systematiskt arbete och en kunskap kring att utforma en säker miljö efter barnens förmåga och behov utan att utesluta deras delaktighet och inflytande. Vi ser, liksom Ahlqvist, Gustafsson och Gynther (2011), att vuxna ska ha respekt för barnets egen förmåga. Även då tillgängligheten för vissa material begränsas genom att de ställs högt upp på en hylla, tänker vi att förskolan ska arbeta säkerhetsmedvetet och ha ett systematiskt barnsäkerhetsarbete såsom Vallberg-Roth (2015) ger uttryck för. Vi tänker att det systematiska säkerhetsarbetet kan grundas i att förskollärare tror på barnets förmågor och använder miljön till hjälp.

(25)

Vi anser att miljön blir mer tillåtande när den är uppbyggd utefter att barn känner till förskollärarnas förväntan.

Resultatet visar på en uppfattning att det finns personal i verksamheten med ett ”gammalt tänk”. Om så är fallet kan dessa pedagogers förhållningssätt bidra till att arbetet med att stärka barns delaktighet och inflytande försvåras. Att arbeta projektinriktat har i resultatet lyfts som en fördel i frågan om att skapa lärmiljöer utifrån många barns intressen, då stora barngrupper och många intressen behöver tas till vara. Engdahl (2014) skriver att om inte vuxna utgår från ett förhållningssätt där de bekräftar, lyssnar och gör barn delaktiga i verksamheten sänks kvaliteten. Edfelt m.fl. (2019) menar att pedagoger behöver hitta nya strategier och se delaktighet ifrån olika synvinklar för att göra barn delaktiga i sin lärmiljö. Vi tänker att pedagoger har olika erfarenheter och synvinklar kring hur miljön kan skapas och utformas. Vi har tidigare, likt några av respondenterna i studien, stött på pedagoger med ett “gammalt tänk”. Vi tror att dessa pedagoger utgår från ett traditionellt synsätt i skapandet av lärmiljön. Isbell (2012) skriver att traditionella utrymmen i förskolan som är permanenta existerar på många förskolor, men då dessa utrymmen byggs upp för att hjälpa pedagoger till att beakta mål från läroplanen för förskola tänker vi att dessa traditionella permanenta utrymmen är viktiga. Vi anser däremot att traditionella permanenta utrymmen kan skapas och ständigt vara i förändring utefter barnens intresse och behov. Edfelt m.fl. (2019) skriver att pedagoger behöver hitta nya strategier. För att hålla en hög kvalitet i förskolan anser vi, med stöd av Engdahl (2014) och Edfelt m.fl. (2019), att pedagoger kan behöva utmanas för att utveckla ett nytt perspektiv på barns inflytande och delaktighet, vilket i sin tur kan bidra till att stärka förskolans kvalitet. Att arbeta projektinriktat ser vi som ett exempel på en ny strategi för att fånga barns intresse i lärmiljön.

De flesta av respondenterna i studien anser att ålder och det verbala språket kan ha betydelse för barns möjligheter till inflytande och delaktighet. Resultatet visar också att en del förskollärare anser att ålder inte har någon betydelse för möjligheten till delaktighet och inflytande. Ungerberg (2019) skriver att barn som inte kan uttrycka sig på ett begripligt sätt eller verbalt ska ges samma möjlighet att göra sin röst hörd. Bara för att ett barn inte uttrycker sig behöver det inte tolkas som att de inte kan uttrycka sig, utan förskollärare kan i stället behöva tolka en tystnad. I likhet med Ungerberg menar vi att förskollärare som inte anser att ålder eller språkutveckling har någon betydelse för barns inflytande och delaktighet kan utgöras av förskollärare som använder andra verktyg för att förstå barn. I studiens resultat framgick det att många av respondenterna använder sig av TAKK vilket är ett stöd i barns språkinlärning. Vuxna behöver använda sig av andra sätt, eller läsa av kroppsspråk mer, menar Ungerberg (2019). Vi tror att teckenstöd och bildstöd kan vara verktyg för att alla barn ska kunna göra sig förstådda, oavsett vilken åldersgrupp förskollärare arbetar med i förskolan. Exempelvis kan bildstöd föreställande en sax sitta i barns höjd, då det ger barn en möjlighet att peka på bilden om de vill använda sig av en sax. På så vis blir verksamheten säkerhetsanpassad, samtidigt som det finns en möjlighet att göra sig förstådd.

(26)

En annan tanke som vi återkopplar till resultatet, där förskollärare anser att barns ålder har en betydelse för möjligheten till barns inflytande och delaktighet, är pedagogers syn på barns förmågor och kompetens. Lindahl (2015) beskriver att vilken barnsyn förskollärare har är avgörande för huruvida de tror på barns förmågor och kompetenser. Vi tänker att pedagoger behöver ha en tro på det kompetenta barnet oavsett barnets ålder. Många av respondenterna är verksamma i grupper med barn som är mellan tre och fem år. Vi tänker att respondenter som inte har arbetat med barn i yngre åldrar kan ha en lägre kunskap om yngre barns kompetenser. Vi tänker även att dessa respondenter inte känner till vilka verktyg som kan användas för att stödja de yngre barn att uttrycka sig. Vi anser därför att resultatet inte nödvändigtvis visar på pedagogers barnsyn, då det i stället kan synliggöra en brist på erfarenhet av att arbeta med yngre barn.

7.3 Slutsats

I studien har vi kommit fram till tre övergripande slutsatser som besvarar studiens frågeställningar;

- Förskollärares vilja och strävan att tillvarata barns intressen och behov är avgörande för huruvida barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön. -Förskollärares arbetssätt har betydelse för barns möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön.

-I skapandet av lärmiljön synliggörs hur faktorer så som säkerhet och barns ålder eventuellt kan påverka möjligheten att tillvarata barns kultur.

7.4 Förslag på fortsatta studier

Ett område för fortsatta studier kan vara att studera pedagogers vilja att hitta nya strategier för att stärka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön. Fortsatta studier kunde därför vara att synliggöra vilken kunskap pedagoger, som inte anser att barns ålder har en påverkan på barns delaktighet och inflytande, applicerar i verksamheten. Det kan också vara av intresse att synliggöra fler röster inom ämnet. Barnintervjuer skulle därför kunna användas för att få fler synvinklar inom ämnet, då denna studie endast presenterar förskollärares perspektiv.

References

Related documents

Andersson, doktorand, Lund; Mats Greiff, FD, universitetsadjunkt, Ystad; Kenneth Johansson, doktorand, Lund; Lennart Johansson, FD, Vaxjö; Ulla Rosen, FD, Lund; Kerstin

The features I have described, support a hypothesis that law and legal rules mainly are structured to serve the interests of professio- nal law appliers, who master a

De ungdomar som det gått bra för och som vid uppföljningen var fria från cannabismissbruk, var de som vid inskrivningen haft ett mindre tungt missbruk och en

Man hade trott att det skulle bli motståndarna till medlemskap i EEC, som skulle bilda regering för att förhandla med Bryssel om ett handelsavtal.. Intresset

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen

34 The fact that owners and managers, as individuals, experience expectations and responsibilities in regards to overlapping memberships (personal, local community, private

Mot bakgrunden av att självskadebeteende synes vara länkat både till internaliserade problem, såsom depression, och externaliserade problem, men också till aggressivitet,

Intervjufrågorna har konstruerats för att undvika slutna svar och berör (1) sjuksköterskans egna tankar och erfarenheter kring att ge vård utan att ha gemensamt språk med