• No results found

Näringslivet och biologisk mångfald

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Näringslivet och biologisk mångfald"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

biologisk mångfald

Redovisning av ett regeringsuppdrag

(2)

NATURVÅRDSVERKET Redovisning av ett regeringsuppdrag

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00 Fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620- 6394-8

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation

Omslag: foto © Philip Laurell/Jonhér

(4)

Förord

Den här rapporten är Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget När-ingslivet och Biologisk mångfald. Uppdraget innebar att ta fram förslag till en plattform som syftar till att öka näringslivets engagemang för att kunna nå upp-ställda nationella miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Rapporten beskriver hur arbetet har genomförts, samt ger förslag till plattform.

Ursprunget till uppdraget finns i regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden. Där står att en process bör initieras för att stimulera ett ökat engagemang från näringslivet i frågor som rör biologisk mångfald och värdet av naturens ekosystemtjänster. Det pågår samtidigt en rad andra initiativ om ”Busi-ness and Biodiversity” runt om i världen. De syftar alla till att öka medvetenheten inom näringslivet att hållbart nyttjande av biologisk mångfald och ekosystemtjäns-ter är en ekonomisk angelägenhet och att det innebär affärsmöjligheekosystemtjäns-ter.

Rapporten har tagits fram av Naturvårdsverket. Projektledare för uppdraget har varit Karin Skantze. Ambitionen har varit att ta reda på vad företag och andra inom näringslivet efterfrågar för att kunna bli mer medvetna och engagerade för biolo-gisk mångfald och ekosystemtjänster. Intervjuer, möten och andra typer av kontak-ter har genomförts. Förslaget till plattform baseras på inkomna synpunkkontak-ter. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att rapporten blir en bra grund att

vidareutveckla en plattform på, en plattform som blir en viktig samlingsplats och referenspunkt om biologisk mångfald och ekosystemtjänster anpassad till närings-livet.

Naturvårdsverket vill framföra ett stort tack till alla som under arbetets gång har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Stockholm i november 2010 Maria Ågren, Generaldirektör

(5)

Innehåll

FÖRORD 3

1 SAMMANFATTNING 6

1.1 Förslag till plattform 6

1.2 Uppbyggnad, drift och förvaltning 7

1.3 Vad gäller saken? 7

2 SUMMARY 8

2.1 The proposed platform 8

2.2 Structure, operation and management 9

2.3 Why is this important? 10

3 UPPDRAGET 11

3.1 Muntlig redovisning februari 2010 11

3.2 Samråd 12

4 VAD GÄLLER SAKEN? 13

4.1 Färre arter, sämre fungerande ekosystem 13

4.2 Näringslivet påverkas 13

5 UPPDRAGETS GENOMFÖRADE 15

5.1 Intervjuer 15

5.1.1 Nordiska och europeiska erfarenheter 15

5.2 Enkät via e-post 16

5.2.1 Samlat resultat från enkätundersökningen 16

5.3 Medverkan vid konferens 19

5.4 Arrangerade seminariet Ekosystemtjänster – något att räkna med! 19

5.5 Informationsfolder 20

6 FÖRSLAG TILL PLATTFORM 21

6.1 Webbsida, seminarier, m.m. 21

6.2 Syfte och mål med plattformen 21

6.3 Plattformens målgrupp 21

6.4 Komplement till befintlig marknad 21

6.5 Trovärdig kunskapskälla 22

6.6 Språk och kommunikation 22

6.7 Referensgrupp 22

6.8 Dra nytta av liknande plattformar 22

(6)

7.1 Goda exempel och råd 24

7.1.1 Biodiversity in Good Company 25

7.1.2 Lokala investeringsprogrammen 25

7.1.3 Andra initiativ med goda exempel 25

7.1.4 Seminarier med presentation av goda exempel och råd 26

7.2 Basfakta om biologisk mångfald m.m. 26

7.3 Verktyg för att kartlägga påverkan och beroende 26 7.3.1 ESR - Corporate Ecosystem Services Review 26

7.3.2 Miljökonsekvensbeskrivningar 27

7.4 Verktyg för att integrera biologisk mångfald 27 7.4.1 Corporate Biodiversity Management Handbook 27

7.4.2 Certifieringar, märkningar, standarder 27

7.4.3 Hållbarhetsredovisning 28

7.5 Marknadsrelaterade verktyg 28

7.5.1 Biodiversity offsets 28

7.5.2 Payments for Ecosystem Services 29

7.5.3 Stödmöjligheter för insatser som främjar biologisk mångfald 29

7.6 Analysverktyg för investerare 29

8 PLATTFORMENS FÖRVALTNING OCH FINANSIERING 31

8.1 I samarbete med målgruppen 31

8.2 Icke vinstdrivande och avgiftsfri 31

8.3 Statliga medel behövs 31

8.3.1 Kostnadsförslag 31

8.4 Uppbyggnad, drift och förvaltning av plattformen 32

8.4.1 Nordiskt samarbete en styrka 32

8.4.2 Tre alternativ för svensk plattform 32

8.4.3 Samlad bedömning av alternativ A, B och C 35

9 KÄLLFÖRTECKNING 37

9.1 Elektroniska källor (webb) 37

9.2 Tryckta källor 38

(7)

1 Sammanfattning

Den här rapporten är redovisningen av regeringsuppdraget Näringslivet och Biolo-gisk mångfald (dnr 304-178-10 Nl). Naturvårdsverket skulle enligt uppdraget fram förslag till en plattform som syftar till att öka näringslivets engagemang för att kunna nå uppställda nationella miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Plattfor-men skulle också rymma konkreta åtgärder/verktyg och tas fram i dialog med re-presentanter från näringsliv, intresseorganisationer och forskarvärlden.

Naturvårdsverket har lagt stor vikt vid att ta in synpunkter och erfarenheter från olika aktörer. Intervjuer, möten och andra typer av kontakter har gett inspel hur en plattform som ökar näringslivets engagemang för biologisk mångfald bör utformas. Förslaget till plattform baseras på inkomna synpunkter.

1.1

Förslag till plattform

Syftet med plattformen är att öka engagemanget för biologisk mångfald och ekosy-stemtjänster inom näringslivet, samt att inspirera fler inom näringslivet till hand-ling, så att nationella miljökvalitetsmål om biologisk mångfald kan nås. Målet är att plattformen blir ett komplement till, och stödjer, den befintliga marknaden för varor och tjänster kopplade till hänsynsfullt nyttjande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Målgruppen för plattformen är personer, företag och andra med intresse för och/eller inflytande över miljömässigt hållbar affärsutveckling.

Plattformen bör bestå av en webbsida med samlad relevant information från flera olika aktörer. Informationen på webbsidan bör presenteras på engelska. Till webb-sidan kopplas andra insatser som kompletterar webbwebb-sidan såsom seminarier och möjligheter till kontakt och erfarenhetsutbyte.

Plattformen bör innehålla följande information:

• Goda exempel och råd kategoriserade i olika branscher. Exemplen bör visa på insatser utöver vad lagstiftning och andra regler, råd och riktlinjer redan kräver med avseende på hänsyn till biologisk mångfald. Urvalet av exemp-len bör baseras på vägledning eller checklista.

• Basfakta om biologisk mångfald, m.m.

• Verktyg för att kartlägga påverkan och beroende av biologisk mångfald, t.ex. ESR - Corporate Ecosystem Services Review

• Verktyg för att integrera biologisk mångfald, t.ex. Corporate Biodiversity Management Handbook, certifieringar och hållbarhetsredovisningar. • Marknadsrelaterade verktyg, t.ex. Payments for Ecosystem Services (PES) • Analysverktyg för investerare.

(8)

Plattformen ska vara en trovärdig kunskapskälla. Informationen på plattformen bör bygga på samlad, kvalitetsgranskad relevant information från flera olika aktörer. Plattformens information bör vara avgiftsfri för användarna.

En referensgrupp bör knytas till plattformen för att säkerställa att informationen är relevant för målgruppen. Den part som driver plattformen bör ansvara för att in-formationen blir kvalitetssäkrad.

Plattformen bör samverka och dra nytta av redan pågående samarbeten och platt-formar, t.ex. the Business & Biodiversity Campaign, Biodiversity in Good Compa-ny, IUCN Business and Biodiversity Programme, UNEP Finanace Initiative, etc.

1.2

Uppbyggnad, drift och förvaltning

Naturvårdsverket rekommenderar att plattformen byggs upp, drivs och förvaltas genom ett samarbete på nordisk nivå. Ett sådant samarbete finns redan etablerat mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige i projektet Lancering af en Platform

for Business og Biodiversitet finansierat av Nordiska Ministerrådet.

I de fall regeringen beslutar att utveckla en plattform på svensk nivå redovisar Naturvårdsverket i denna rapport tre alternativa lösningar för uppbyggnad, drift och förvaltning. Samtliga alternativ innebär att samordning av plattformens inne-håll och informationsverksamhet upphandlas och läggs ut på annan part än Natur-vårdsverket. Naturvårdsverket är i alla alternativen samarbetspartner för plattfor-men.

Plattformen bör drivas och förvaltas av en icke vinstdrivande organisation, stiftelse eller liknande. Den bör drivas och förvaltas i nära samarbete med målgruppen. Naturvårdsverket menar att kapital behövs i form av statliga medel för att bygga upp och driva plattformen. Uppbyggnad kommer att kosta ca 1 000 000 kr. Därtill kommer fasta kostnader per år i form av programlicenser etc. på ca 100 000 kr per år, samt årliga kostnader för personal till underhåll, drift och förvaltning enligt webbplatsens förvaltningsplan.

1.3

Vad gäller saken?

Den biologiska mångfalden är hotad. Arter försvinner och de ekologiska funktio-nerna i ekosystemen försämras. Denna förlust påverkar företag genom att de är direkt eller indirekt beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många företag påverkar också biologisk mångfald och ekosystemtjänster både positivt och/eller negativt via sin affärsverksamhet. Orsakerna till att arterna är trängda och att ekosystemen försämras är främst förlust eller försämring av arternas livsmiljöer, spridning av invasiva arter, överexploatering av naturresurser, klimatförändringar och spridning av föroreningar. Studier och erfarenheter visar att hållbart nyttjande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster innebär affärsmöjligheter.

(9)

2 Summary

This is a report regarding the fulfilment of the Government’s Business and Biodi-versity mandate. That mandate required the Environmental Protection Agency to prepare a proposal for a platform intended to increase the commitment of the busi-ness community to fulfilling the national environmental quality objectives relating to biodiversity. The platform was also required to include practical measures and tools, and be prepared in dialogue with representatives from the business commu-nity, interest groups and the research sector.

The Environmental Protection Agency has attached great importance to soliciting opinions and experiences from various parties. Interviews, meetings and other types of contacts have provided insights regarding how a platform to increase busi-ness commitment to biodiversity should be designed. The proposed platform is based on the comments received.

2.1

The proposed platform

The intent of the platform is to increase commitment to biodiversity and ecosystem services in the private sector, as well as to inspire more members of the business community to act in ways that will promote the fulfilment of national environ-mental quality objectives relating to biodiversity. The goal is for the platform to serve as a complement to, and a support for, the existing market for goods and services linked to considerate utilisation of biodiversity and ecosystem services. The target group for the platform are persons, businesses, and others who are inter-ested in, and/or have influence over, environmentally sustainable business devel-opment.

The platform should consist of a website that contains integrated relevant informa-tion from many different parties. The informainforma-tion on the website should be pre-sented in English. The website should contain links to other projects that comple-ment the website, such as seminars, as well as provide opportunities for contacts and the sharing of experiences.

The platform should contain the following information:

• Good examples and advice categorised by industry. These examples should highlight measures and projects beyond what legislation and other norms, recommendations and guidelines already require with regard to biodiversity. The selection of these examples should be based on recom-mendations or a checklist.

• Basic facts about biodiversity, etc.

• Tools for surveying effects and dependence on biodiversity, such as ESR (Corporate Ecosystem Services Review).

(10)

• Tools for integrating biodiversity, such as the Corporate Biodiversity Ma-nagement Handbook, certifications and sustainability reports.

• Analytical tools for investors.

The platform must be a credible source of knowledge. The information on the plat-form should be based on co-ordinated, quality-reviewed inplat-formation from many different parties. The information on the platform should be available to the users free of charge.

A reference group should be associated with the platform in order to ensure that the information is relevant to the target group. The entity operating the platform should be responsible to making certain that the information is quality assured.

The platform should cooperate with and utilise ongoing cooperation projects and platforms, such as the Business & Biodiversity Campaign, Biodiversity in Good Company, the IUCN Business and Biodiversity Programme, and the UNEP Fi-nance Initiative.

2.2

Structure, operation and management

The Environmental Protection Agency recommends that the platform should be built, operated and managed as a cooperative effort on the Nordic level. This type of cooperation has already been established among Denmark, Norway, Finland and Sweden in the project Lancering af en Platform for Business og Biodiversitet (Launch of a Platform for Business and Biodiversity) financed by the Nordic Council of Ministers.

In case the Government decides to develop a platform on a national level for Swe-den, the Environmental Protection Agency, in this report, describes three alterna-tive solutions for the structure, operation and management of such a platform. All these alternatives provide that the co-ordination of the platform’s content and in-formation activities will be subject to procurement and outsourcing to an entity outside of the Environmental Protection Agency. All the alternatives include the Environmental Protection Agency as a partner with regard to the platform. The platform should be operated and managed by a not-for-profit organisation, foundation, or similar entity, in close cooperation with the target group.

According to the Environmental Protection Agency, state funding is necessary to provide the capital required to build, operate and manage the platform. Building the platform will cost about SEK 1 million. In addition, there will be fixed annual ex-penses of about SEK 100,000 for server space, domain names, program licences, etc., as well as annual costs for personnel to maintain, operate and manage the platform according to the management plan for the website.

(11)

2.3

Why is this important?

Biodiversity is threatened. Species disappear and the ecological functions of eco-systems are being impaired. This loss affects businesses through their direct or indirect dependence on biodiversity and ecosystem services. Many businesses also affect biodiversity and ecosystem services both positively and adversely, through their business activities. The risks to diversity and ecosystem services consist of losses or impairment of habitats, spreading of invasive species, excessive exploita-tion of natural resources, climate change, and the emission of pollutants. Studies and experiences show that sustainable use of biodiversity and ecosystem services can create business opportunities.

(12)

3 Uppdraget

Naturvårdsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetår 2010 genomföra uppdra-get Näringslivet och biologisk mångfald.

UPPDRAGET: Naturvårdsverket ska ta fram förslag till en plattform som syftar till att öka näringslivets engagemang för att kunna nå uppställda nationella miljökvali-tetsmål om biologisk mångfald. Plattformen ska rymma konkreta åtgärder/verktyg och tas fram i dialog med representanter från näringsliv, intresseorganisationer och forskarvärlden. Uppdraget ska utgå från nordiska erfarenheter och de erfarenheter som gjorts inom Europeiska kommissionen med utgångspunkt från Portugals initiativ om Business and Biodiversity. Av uppdraget ska framgå förslag på hur arbetet kan finansieras och förvaltas av de samverkande parterna. Myndigheten bör samråda med Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen samt Sametinget i relevanta delar. Naturvårds-verket ska muntligen redovisa hur myndigheten planerar att genomföra uppdraget till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 26 februari 2010. En rapport om hur arbetet har genomförts ska redovisas till samma departement senast den 30 no-vember 2010.

Ursprunget till uppdraget finns i regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden. Däri står att en process bör initieras för att stimulera ett ökat engagemang från näringslivet i frågor som rör biologisk mångfald och värdet av naturens ekosystemtjänster. I samma proposition står vidare att regeringen be-dömer att det finns ett behov av utökat engagemang i ett bredare spektrum av när-ingslivet, även utanför de areella näringarna, för att uppställda nationella miljökva-litetsmål om biologisk mångfald ska kunna nås. Biologisk mångfald utgör en eko-nomisk angelägenhet och kan erbjuda utvecklingsmöjligheter för näringslivet. Vid uppdragsdialogen1 förtydligade Miljödepartementet att arbetet inom uppdraget

ska bygga strukturer för samverkan för att öka engagemanget för biologisk mång-fald hos näringslivet. Miljödepartementet förtydligade också att det är viktigt att söka samarbete även utanför de areella näringarna, samt att plattformen ska ha goda förutsättningar att leva vidare framöver.

3.1

Muntlig redovisning februari 2010

Den 26 februari 2010 redovisades för Miljödepartementet hur Naturvårdsverket planerade att genomföra uppdraget. Naturvårdsverket redovisade sammanfatt-ningsvis följande:

• Stor vikt kommer att läggas vid att samla in synpunkter och åsikter från företag och andra representanter inom näringslivet om hur en eventuell plattform bör de ut.

(13)

• Plattformen kommer förmodligen att stå på flera ben (webblösningar, nät-verksträffar, etc.)

• Den webbaserade delen byggs förmodligen upp vid befintliga webbplatser för att hålla nere kostnaderna.

• Informationen på plattformen bygger förmodligen på material och länkar till andra relevanta aktörers hemsidor och deras information.

3.2 Samråd

Slutrapporten sändes ut för samråd mellan den med 21 oktober till den 5 november 2010 till Centrum för biologisk mångfald, CSR Sweden, Jordbruksverket, Lantbru-karnas riskförbund, Naturskyddsföreningen, Näringslivets miljöchefer, Plast- & Kemiföretagen, Sametinget, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Albaeco (Stock-holm Recilience center), Svenskt Näringsliv och Världsnaturfonden WWF. Centrum för biologisk mångfald, Jordbruksverket, Lantbrukarnas riskförbund, Plast- & Kemiföretagen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Albaeco (Stockholm Recili-ence center), Svenskt Näringsliv och Världsnaturfonden WWF har besvarat samrå-det.

(14)

4

Vad gäller saken?

4.1

Färre arter, sämre fungerande

ekosystem

Den biologiska mångfalden2 är hotad. Arter försvinner och de ekologiska

funktio-nerna i ekosystemen försämras3. I Sverige är omkring 19 procent av de arter som

fått sin hotstatus klassificerad rödlistade. Omkring 9 procent är hotade, vilket inne-bär att de blivit klassificerade som Akut hotade (CR), Starkt hotade (EN) eller Sårbara (VU)4. Orsakerna till att arterna är trängda är främst förlust eller

försäm-ring av arternas livsmiljöer, spridning av invasiva arter, överexploateförsäm-ring av natur-resurser, klimatförändringar och spridning av föroreningar. Samtidigt hänger vår överlevnad och stora delar av vårt samhälle på att den biologiska mångfalden och de tjänster (ekosystemtjänster) som den producerar fungerar. Syret vi andas och det rena vattnet vi dricker bygger på att det finns en infrastruktur av biologisk mång-fald.

FN har beslutat att utnämna 2010 till Internationella året för biologisk mångfald. I Sverige uppmärksammas detta bl.a. genom kampanjen Naturens år5. Det finns

också måli Sverige och internationellt som säger att senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald vara hejdad. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv och andra miljömål med koppling till biologisk mångfald kommer inte att nås6. I

okto-ber månad 2010 hölls det tionde partsmötet inom Konventionen om biologisk mångfald (CBD) i Nagoya, Japan. Parterna enades bland annat om en global vision och mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2020, kombinerat med ett åtgärdspaket för att nå målen.

4.2

Näringslivet påverkas

Miljöförstöring (varav förlust av biologisk mångfald är en del) orsakad av mänsk-lig aktivitet uppgick under 2008 till ett värde av 6600 miljarder US-dollar7. Det är

lika mycket som 11 procent av världens samlade BNP och 20 procent större än värdeförlusten i västvärldens samlade pensionsfonder under den globala finanskri-sen under 2007 och 2008.

2 Biologisk mångfald är variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem. Livet på jorden i

sin helhet och i alla dess former. Inkluderar även odlad och tam mångfald, det vill säga mångfald av grödor, raser samt kulturväxter.

3 Butchart et al. 2010. (Webb) 4 Gärdenfors, U. (ed.), 2010. 5 Naturens år (Webb). 6 Miljömålsrådet, 2010.

(15)

Företag, oavsett storlek, bransch och plats, är direkt eller indirekt beroende av bio-logisk mångfald och ekosystemtjänster. Många företag påverkar också biobio-logisk mångfald och ekosystemtjänster både positivt och/eller negativt via sin affärsverk-samhet.

Det finns en viss oro inom näringslivet för förlusten av biologisk mångfald. En global undersökning bland verkställande direktörer visar att 27 procent av dem är oroliga för förlusten av biologisk mångfald8. Flest oroliga finns i industriföretag

och i utvecklingsländer.

Studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity for Business (TEEB for Business) belyser de ökande ekonomiska riskerna samt kostnader för förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster på liknande sätt som den så kallade Sternrapporten gör för klimatförändringar. Studien visar också att, på samma sätt som klimatförändringarna har inneburit nya marknader för produkter, tjänster, m.m. kan hållbart nyttjande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster innebära affärsmöjligheter. TEEB for Business ger bland annat följande råd till företag an-gående biologisk mångfald och ekosystemtjänster:

• Identifiera företagets påverkan och beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

• Fastställ risker och möjligheter som är förknippade med företagets påver-kan och beroende.

• Vidta åtgärder för att undvika, minimera och dämpa riskerna.

• Ta tag i möjligheterna kopplade till hållbart nyttjande av biologisk mång-fald och ekosystemtjänster genom att resurseffektivisera er verksamhet, utveckla nya produkter, gå in på nya marknader, etc.

(16)

5 Uppdragets

genomförade

Naturvårdsverket har lagt stor vikt vid att ta in synpunkter och erfarenheter från främst företag och andra aktörer inom företagsvärlden. Även forskare och intresse-organisationer har bidragit med synpunkter och erfarenheter. Intervjuer, möten och andra typer av kontakter har gett inspel hur en plattform som ökar näringslivets engagemang för biologisk mångfald bör utformas.

Myndigheterna Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget har bidragit med synpunkter vid samråd av slutrapporten.

5.1 Intervjuer

Naturvårdsverket har genomfört intervjuer med följande personer, företag och organisationer:

• Akzo Nobel EKA, Maria Norell, Process RD&I Manager, Sustainability Focal Point; Karin Andersson Halldén, Eco-efficiency specialist (tele-fonintervju)

• PricewaterhouseCoopers, Lars-Olle Larsson, Partner Sustainable Business Solutions

• Tetra Pak International, Lena Dahl, Supply Chain Environmental Specialist Forestry & Base Materials

• Swedbank Robur, Anna Nilsson, ansvarig för Swedbank Roburs miljö- och etikanalys.

• Hållbarhetsguiden, Christer Ericson, projektledare (telefonintervju) • MISTRA, Sustainable Investment Research Platform.

Professor Lars G. Hassel, Program director.

• Svenskt Näringsliv, Inger Strömdahl, ansvarig Miljö • Plast- & Kemiföretagen, Anders Normann

• Skogsindustrierna, Linda Eriksson

Vid intervjuerna har Naturvårdsverket undersökt hur behovet av en plattform ser ut, vilka verktyg som efterfrågas och hur miljöarbetet förväntas utvecklas fram-över. Resultaten från intervjuerna ligger till grund för förslaget till plattform som presenteras på sidan 21.

5.1.1 Nordiska och europeiska erfarenheter

Naturvårdsverket ska enligt uppdragets beskrivning utgå från nordiska erfarenheter och de erfarenheter som gjorts inom Europeiska kommissionen med utgångspunkt från Portugals initiativ om Business and Biodiversity.

Erfarenhetsutbytet på nordisk nivå har skett genom att Naturvårdsverket har med-verkat i projektet Lancering af en Platform for Business og Biodiversity. Natur-vårdsverket har haft löpande kontakt med projektdeltagarna kring olika frågor om näringsliv och biologisk mångfald.

(17)

Naturvårdsverket har tagit del av erfarenheter från Europeiska kommissionens arbete med Business and Biodiversity genom löpande e-postkontakt med ansvariga för kampanjen The European Business and Biodiversity Campaign9. Kontakterna

har bland annat resulterat i råd om hur en eventuell plattform bör utformas.

5.2

Enkät via e-post

En enkät skickades ut från Naturvårdsverket via e-post till 230 personer. Personer-na har visat intresse för miljöfrågor (de deltog på konferensen Klimatforum 2009) och de arbetar på företag. Enkätfrågorna finns i bilaga 1.

Syftet med enkäten var att få en indikation på hur stor kännedomen är om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt hur behovet av en plattform med verktyg anpassade för näringslivet ser ut bland de som besvarade enkäten. Ambitionen var inte att få resultat som är representativa för hela näringslivet.

5.2.1 Samlat resultat från enkätundersökningen

Enkäten besvarades av 107 personer, en svarsfrekvens på ca 47 procent. Figur 1 visar vad dessa personer arbetar med i huvudsak.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fö retagsl ed nin g Produktio n Försäljni ng Marknadsför in g Miljö/kval itet/C SR Annat

Figur 1. De allra flesta som besvarade enkäten arbetade i huvudsak med miljö-, kvalitets- och CSR-frågor (82 %). Övriga jobbade med företagsledning (22 %), med marknadsföring (7 %), med produktion (6 %), med försäljning (5 %) och med annat (7 %) 22 personer har angett två eller flera svarsalternativ.

(18)

5.2.1.1 KÄNNEDOM OM BIOLOGISK MÅNGFALD/EKOSYSTEMTJÄNSTER Samtliga som svarade på enkäten kände till begreppet biologisk mångfald. 94 per-soner (88 %) kände till begreppet ekosystemtjänster.

5.2.1.2 INGÅR BIOLOGISK MÅNGFALD OCH/ELLER EKOSYSTEMTJÄNSTER I FÖRETAGENS "VÄRLDSBILD"?

67 personer (63 %) svarade att biologisk mångfald och/eller ekosystemtjänster ingår i ”världsbilden” hos företaget.

De sätt som begreppen ingår på konkretiserades till att de var inbegripna i produk-tionen eller varuutbudet (24 st.), att de fanns med i policy (19 st.), att de rent all-mänt arbetar inom miljö- eller hållbar utveckling (17 st.), att de arbetade med mil-jökonsekvensbeskrivningar eller hade någon form av miljöprogram (9 st.), att det fanns en medvetenhet om begreppen (4 st.). Enstaka företag angav att begreppen fanns med i företagets vision, andra att de jobbade med miljömål eller behövde söka tillstånd för verksamheten. Två angav att vissa delar av företaget hade känne-dom om biologisk mångfald och ekosystemtjänster medan begreppen var helt obe-kanta för andra delar av företaget.

Av de 40 företag som inte hade begreppen i sin ”världsbild” angavs som motiver-ing att de hade miljömål inom andra områden såsom energihushållnmotiver-ing (5 st.), okunskap (7 st.), att verksamheten inte hade anknytning till begreppen (6 st.), av-saknad av policy (4 st.), att man inte har nåt fram till att inkorporera begreppen i sin världsbild (5 st.).

5.2.1.3 VAD SKULLE MOTIVERA ATT FÖRETAG BÖRJAR ARBETA MED/FORTSÄTTER ATT ARBETA I STÖRRE OMFATTNING MED BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER?

Enkäten gav möjlighet att ange ett eller flera svarsalternativ. Det som skulle motivera att göra mer är:

1) I första hand krav från kunderna (87 st.)

»

Så fort det blir ett kundkrav så kommer lönsamheten som ett brev på posten.

2) I andra hand att det blir ekonomiskt lönsamt (73 st.), 3) I tredjehand ett lagkrav (64 st.)

4) I fjärde hand regler inom certifiering (47 st.)

5) Annat alternativ (30 st.). Återkommande argument var här en tydlig koppling mellan verksamheten och dess påverkan på biologisk mångfald, samt ökad kunskap och intresse från kunderna.

(19)

5.2.1.4 FINNS DET BEHOV AV EN NY PLATTFORM MED VERKTYG FÖR ATT ÖKA ENGAGEMANGET FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD OCH

EKOSYSTEMTJÄNSTER HOS FÖRETAG?

Nästan alla som svarade på enkäten (91 st.) ansåg att det finns behov en ny plattform med verktyg för att öka engagemanget för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 16 stycken såg inte ett sådant behov. Exempel på motiver-ingar till att det inte behövs en plattform:

»

Det finns redan en hel del tillgängligt och ytterligare en plattform lär inte ge någon extra nytta. Men goda exempel på framgångsrika företag inom detta område skulle inte skada.

»

Vi är kund och lönsamhetsfokuserade. Därför måste drivkraften komma från dessa och inte från något nytt verktyg.

»

Våra produktionsländer har ingen nytta av en svensk plattform. De har svårt att leva upp till sin egen, ofta svaga lagstiftning.

5.2.1.5 VILKA VERKTYG BÖR PLATTFORMEN ERBJUDA?

Enkäten gav möjlighet att ange ett eller flera svarsalternativ. Fördelningen bland de på förhand beskrivna svarsalternativen (verktygen) var:

1) företagsexempel som visar vad andra har gjort (78 st.)

2) manualer för affärsriskhantering kopplat till biologisk mångfald och ekosystemtjänster (77 st.)

3) analysverktyg för investerare kopplat till biologisk mångfald och ekosy-stemtjänster (65 st.)

4) basfakta om biologisk mångfald och ekosystemtjänster (62 st.) 5) nyhetsbrev (38 st.)

15 personer angav andra alternativ än de på förhand beskrivna svarsalternativen. Några exempel på föreslagna verktyg är utbildningar för praktiserande konsulter och för studenter på högskolor, branschspecifika nätverk samt att arbeta fram pris-lapp på ekosystemtjänsterna.

(20)

5.3

Medverkan vid konferens

Naturvårdsverket hade en monter i anslutning till konferensen Sustainability Day 2010 – Planetens nya prislapp i april 2010. Konferensen arrangerades av tidningen Miljöaktuellt och Näringslivets miljöchefer. Målgruppen för konferensen var alla intresserade av hållbar affärsutveckling. Syftet med Naturvårdsverkets medverkan var att knyta kontakter inför arbetet med regeringsuppdraget, samt visa på att bio-logisk mångfald och ekosystemtjänster är något att räkna med för företag.

Naturvårdsverket var en av 33 utställare, varav de allra flesta var enskilda företag. Intresset var stort för Naturvårdsverkets monter. Vi visade bland annat:

• Bildspel om värdet av ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

• Informationsfolder som kort beskriver biologisk mångfald och ekosystem-tjänster, samt på vilket sätt detta berör företag.

5.4 Arrangerade

seminariet

Ekosystemtjänster – något att räkna med!

I juni 2010 arrangerade Naturvårdsverket seminariet Ekosystemtjänster – något att räkna med! Syftet med seminariet var att sätta fokus på att tjänsterna som vi får från naturen har betydelse och ett värde för företag, samt att hållbart nyttjande av naturresurser (i synnerhet biologisk mångfald) innebär affärsmöjligheter. Seminari-et var en del av dSeminari-et nordiska samarbSeminari-etsprojektSeminari-et, Lancering av en Platform for

Business og Biodiversitet, finansierat av Nordiska Ministerrådet.

Intresset att delta var stort. 85 personer deltog, de allra flesta från enskilda företag. Mikael Salo, chefredaktör för tidningen Miljöaktuellt, var moderator. Eva Thörne-löf, avdelningschef Naturvårdsverkets Naturresursavdelning, hälsade alla välkom-na. Dr. Joshua Bishop, ledare för studien TEEB10 for Business, visade bland annat

att när naturens sanna värde börjar integreras i olika beslutsprocesser, så att samtli-ga kostnader och nyttor räknas med, kommer även företag att påverkas. De företag som är förberedda på att ta konsekvenserna av detta kommer att ha stora konkur-rensfördelar.

Per Sandberg från The World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) presenterade Vision 2050 framtagen av företag världen över. Visionen beskriver en hållbar värld år 2050, hur vi tar oss dit samt på vilket sätt företagen kan driva på så att vi når hela vägen fram. Visionen beskriver också att det finns stora affärsmöjligheter för företag som är bra på hållbar affärsutveckling.

(21)

Louise Hård af Segerstad från Albaeco talade om metoder för att bedöma företags och verksamheters påverkan på ekosystemtjänster. Ecosystem Services Review (ESR) är en metodik som hjälper företag att förstå sitt beroende av och påverkan på ekosystemtjänster, samt vilka risker och möjligheter det kan innebära.

Maria Norell från Akzo Nobel EKA konkretiserade hur ESR kan användas genom att visa hur Akzo Nobel EKA använt ESR vid utveckling av affärsstrategier kopp-lade till deras försäljning av produkter till pappersmassaproduktion i Kina. Håkan Strotz visade att affärsidén för familjens företag UrNatur är intimt kopplad till en rik biologisk mångfald. De biologiska värdena i omgivningen är en förut-sättning för företagets olika verksamheter inom design, skogseremitag, jordbruk, m.m.

Paneldiskussionen handlade om vad som behövs från samhällets sida för att under-lätta att företag tar större hänsyn till biologisk mångfald, vilka möjligheterna är och vilka flaskhalsarna är. Panelen bestod av Rebecca Källström, analytiker miljö- och energifrågor, Företagarna Inger Strömdahl, ansvarig för miljöfrågor, Svenskt När-ingsliv Eva Thörnelöf, avdelningschef naturresursavdelningen, Naturvårdsverket Staffan Söderberg, chef företagssamarbeten, Världsnaturfonden WWF Maria Ble-chingberg, Näringslivets Miljöchefer/hållbarhetskonsult, Esam.

Det är möjligt att se valda delar av seminariet via Naturvårdsverkets webbplats.

5.5 Informationsfolder

En informationsfolder som kort beskriver att hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster innebär affärsmöjligheter har tagits fram inom uppdraget. Fol-dern beskriver biologisk mångfald och ekosystemtjänster, på vilket sätt de berör företag och vad företag kan göra för att gynna biologisk mångfald och samtidigt bygga värde i företaget.

(22)

6

Förslag till plattform

Förslaget till plattform baseras på synpunkter, erfarenheter och önskemål från en-skilda företag och andra aktörer inom företagsvärlden, forskarvärlden, myndigheter och ideella organisationer som framförts till Naturvårdsverket under arbetet med regeringsuppdraget och vid samråd av slutrapporten. Förslaget baseras också på erfarenheter från det nordiska samarbetsprojektet samt EU-kampanjen The Busi-ness & Biodiversity Campaign.

6.1

Webbsida, seminarier, m.m.

Plattformen bör bestå av en webbsida med samlad relevant information från flera olika aktörer. Webbsidan blir plattformens samlingsplats och referenspunkt. Infor-mationen på webbsidan bör vara kortfattad och hänvisa vidare var mer finns att läsa.

Till webbsidan kopplas andra insatser som kompletterar webbsidan. Dessa bör vara:

• Frukostmöten, seminarier eller liknande där information från webbsidan presenteras.

• Möjlighet till kontakt och erfarenhetsutbyte med olika användare, samt med den part som driver plattformen. Detta kan till exempel ske genom e-postnotifiering i samverkanforum på webbsidan. Den part som driver platt-formen bör följa diskussionerna och besvara frågor som kommer upp så långt det är möjligt.

6.2

Syfte och mål med plattformen

Syftet med plattformen är att öka engagemanget för biologisk mångfald och ekosy-stemtjänster inom näringslivet, samt att inspirera fler inom näringslivet till hand-ling, så att nationella miljökvalitetsmål om biologisk mångfald kan nås.

Målet är att plattformen blir ett komplement till, och stödjer, den befintliga mark-naden för varor och tjänster kopplade till hänsynsfullt nyttjande av biologisk mång-fald och ekosystemtjänster.

6.3 Plattformens

målgrupp

Personer, företag och andra med intresse för och/eller inflytande över miljömässigt hållbar affärsutveckling.

6.4

Komplement till befintlig marknad

Plattformen ska vara ett komplement till den befintliga marknad som redan finns för varor och tjänster kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, t.ex. konsulttjänster inom miljöteknik och miljöinformation. Relevant information från

(23)

olika aktörer samlas och presenteras på ett sätt som inspirerar andra till handling. Plattformen blir ett komplement till, och stödjer, den befintliga marknaden genom att fler företag väljer att inkludera hänsynsfullt nyttjande av biologisk mångfald vid exempelvis val av leverantör, riskhantering eller produktutveckling.

Plattformens information bör vara avgiftsfri för användarna.

6.5 Trovärdig

kunskapskälla

Plattformen ska vara en trovärdig kunskapskälla. Informationen på plattformen bör bygga på samlad, relevant information från flera olika aktörer. Plattformen bör inte ensidigt framhäva någon särskild aktör, utan den bör i stället visa på bredd bland olika aktörer. Informationen bör i stort visa att företag påverkas av att den biolo-giska mångfalden minskar, visa exempel på vad andra har genomfört inom områ-det, visa hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster kan vara en del av företa-gens affärsutveckling, samt visa på tillgängliga verktyg för de som vill börja vidta åtgärder.

Innehållet i plattformen bör vara kvalitetssäkrat. Den part som driver plattformen bör ansvara för att informationen blir kvalitetssäkrad.

6.6

Språk och kommunikation

Informationen på plattformen bör presenteras på engelska.

Plattformens texter, bilder och form bör utformas så att plattformen kommunicerar att den är en trovärdig kunskapskälla med relevant information för målgruppen. En kommunikationsplan som beskriver hur, när, för vilka och var olika typer av kommunikation ska ske bör tas fram.

Den part som driver plattformen bör samarbeta med plattformens målgrupp i olika typer av kommunikationsaktiviteter, för att öka kännedomen om plattformen och om ämnesområdet i sig bland målgruppen.

6.7 Referensgrupp

Det är avgörande att plattformen är relevant och användbar för målgruppen. För att säkerställa relevansen bör en referensgrupp med representanter från företag, orga-nisationer, forskning, myndigheter, m.fl. knytas till plattformen. Referensgruppen bör regelbundet ge synpunkter och förslag på innehåll och utformning av plattfor-men.

6.8

Dra nytta av liknande plattformar

Plattformen bör samverka och dra nytta av de plattformar inom området som redan är i gång, t.ex. the European Business and Biodiversity Campaign, Biodiversity in

(24)

Good Company, IUCN Business and Biodiversity Programme, UNEP Finanace Initiative, etc.

(25)

7

Plattformens åtgärder och

verktyg

De åtgärder och verktyg som föreslås i denna rapport baseras på synpunkter, erfa-renheter och önskemål från enskilda företag och andra aktörer inom företagsvärl-den, forskarvärlföretagsvärl-den, myndigheter och ideella organisationer.

De åtgärder och verktyg som plattformen erbjuder bör kunna ge någonting tillbaka till företag såsom:

• Minimering av risk för skador och kostnader genom att öka medvetenheten om vilka ekosystemtjänster och delar av biologiska mångfalden företaget påverkar och är beroende av.

• Nya nischer (nya affärsmöjligheter), t.ex. inom, läkemedelsutveckling, materialutveckling, turism, m.m.

• Närhet till naturen som attraktivitets- och konkurrensfaktor, möjlighet till rikt friluftsliv kan vara konkurrensfaktor på arbetsmarknaden till exempel. • ”Goodwill”, man gör något gott som ger värde åt hela

organisatio-nen/företaget

7.1

Goda exempel och råd

Många har framfört att exempel på vad andra har genomfört är ett viktigt verktyg. Att se vad konkurrenterna har gjort, varför och vad de har vunnit på att genomföra åtgärderna konkretiserar hur företag påverkar och är beroende av biologisk mång-fald och ekosystemtjänster.

Fokus i exemplen ska vara affärs- och miljönytta kopplad till ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Exemplen bör visa på insatser utöver vad lagstiftning och andra regler, råd och riktlinjer redan kräver med avseende på hänsyn till biologisk mångfald.

Urvalet av goda exempel bör baseras på vägledning eller checklista med syfte att undvika vanliga kvalitetsbrister och ge goda råd för urval, dokumentation och spridning av goda exempel11.

Exemplen bör inkludera praktiska råd riktade till företag som står inför en liknande uppgift. Vad är viktigt att tänka på?

Exemplen bör kategoriseras i olika branscher för att göra det lättare för användarna att följa vad konkurrenterna har genomfört inom exempelvis finans/försäkring,

(26)

jordbruk, skogsbruk, turism, information, arkitektur/bygg, infrastruktur, av-fall/återvinning, etc.

7.1.1 Biodiversity in Good Company

Goda företagsexempel finns presenterade i projektet ”Biodiversity in good compa-ny”12. Projektet är ett samarbete mellan the German Federal Ministry for the

Envi-ronment, Nature Conservation, Nuclear Safety samt ett antal företag. Syftet är att öka engagemanget i den privata sektorn, så att målen inom konventionen om bio-logisk mångfald kan nås. 42 företag som är med i samarbetet har skrivit under en deklaration anpassad för respektive företag med mål, motiv (varför biologisk mångfald angår företaget) samt åtgärder som företaget fokuserar på att genomföra.

7.1.2 Lokala investeringsprogrammen

Naturvårdsverket har valt ut nio av de totalt 192 projekten inom Lokala invester-ingsprogram (LIP) har haft så goda resultat att de bedömts kunna fungera som goda exempel när det gäller biologisk mångfald, naturvård och ekosystemtjänster. Dessa och andra goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP finns på Naturvårdsverkets hemsida13. Där beskrivs också kriterier för urval, hur man kan

arbeta med goda exempel och hur dokumentationen av goda resultat kan se ut. Lokala investeringsprogram, LIP, är ett statligt initiativ, som avsatt 7,2 miljarder till programmen under åren 1998 till 2003. Detta program har senare efterföljts av programmet för klimatinvesteringar (Klimp), som avslutas 2012. Syftet är att öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Tillsammans med exempelvis lokala företag och organisationer har kommunerna fått bidrag för att genomföra verksamheter som ska öka den ekologiska hållbarheten.

7.1.3 Andra initiativ med goda exempel

Det finns en mängd andra initiativ som samlat goda exempel på företag som ge-nomfört åtgärder kopplade till biologisk mångfald. Några exempel är Canadian Business and Biodiversity Council14, Business and Biodiversity - Involving busi-ness in the implementation of the Convention of Biodiversity15, The Business and

Biodiversity Programme at IUCN16, Miljömålsportalen17, Jordbruksverkets

pro-jekt Miljö som konkurrensfördel18, Näringslivets Miljöchefers Goda exempel19,

etc. Dessa och andra samlingar av goda exempel kan ingå i plattformen.

12 Biodiversity in Good Company, 2010 (Webb). 13 Naturvårdsverket, goda exempel, 2010 (Webb).

14 Canadian Business and Biodiversity Council, 2010. (Webb).

15 The Convention on Biological Diversity (CBD)/Business and Biodiversity, 2010 (Webb). 16 The Business and Biodiversity Programme (BBP), 2010 (Webb).

17 Miljömålsportalen, 2010 (Webb). 18 Jordbruksverket, 2010.

(27)

7.1.4 Seminarier med presentation av goda exempel och råd Den part som driver och/eller förvaltar plattformen bör verka för att ett urval av goda exempel och råd från plattformen presenteras inför åhörare i samband med seminarium, frukostseminarium eller liknande. Företagen kan då själva beskriva vad, hur och varför de har gjort som de har gjort. Deltagarna får möjlighet att ställa frågor och inspireras till att genomföra något liknande.

7.2

Basfakta om biologisk mångfald m.m.

Plattformen bör innehålla basfakta och beskrivningar av vad biologisk mångfald och ekosystemtjänster är. Begreppen är abstrakta och behöver konkretiseras genom att exemplifiera och relatera dem till företagens vardag. Även förlusten av biolo-gisk mångfald är komplex att beskriva eftersom kunskapen om hur hotstatus för olika artgrupper varierar, olika artgrupper hotas i olika hög grad, etc. Det varierar också vilka effekter denna förlust kan få på samhället i stort och på enskilda före-tag. Betydelsen av förlusten bör därför konkretiseras, exemplifieras och relateras till företagens verksamhet och omvärld.

7.3

Verktyg för att kartlägga påverkan

och beroende

7.3.1 ESR - Corporate Ecosystem Services Review

Corporate Ecosystem Services Review (ESR) är en metod skapad vid WRI (World Resources Institute), i samarbete med the Meridian Institute och the World Busi-ness Council for Sustainable Development (WBCSD). ESR är ett analysverktyg i fem steg som baseras på studien the Millennium Ecosystem Assessment. Metoden hjälper företag att utveckla strategier för hantering av affärsrisker och möjligheter utifrån vilka ekosystemtjänster företaget är beroende av och vilka de påverkar. Verktyget används av företag i olika branscher och det finns tillgängligt kostnads-fritt via WRI:s hemsida. I Sverige är den ideella föreningen Albaeco i samarbete med Stockholm Resilience Centre verksamma med att sprida information om me-toden.

7.3.1.1 EXEMPELSAMLING

ESR är en metod som används mer och mer för att bedöma företags påverkan och beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En samling av exempel från företag som använt metoden, kan öka möjligheterna att metoden används i större omfattning.

För att öka genomslagskraften och trovärdigheten för metoden och för exempel-samlingen om ESR, bör den tas fram i samarbete med representanter från

(28)

livet, intresseorganisationer, myndigheter och forskarvärlden. Kostnader för över-sättning samt exempelsamling finns under rubriken 8.3.1 Kostnadsförslag. 7.3.2 Miljökonsekvensbeskrivningar

Plattformen bör visa på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som tas fram i samband med ansökan om tillstånd, kan vara ett underlag för att identifiera affärs-möjligheter kopplade till hur företaget påverkar biologisk mångfald, t.ex. material som kräver mindre råvara. MKB:n kan också användas efter tillståndsprövningen som ett underlag i det ständiga förbättringsarbetet som ska bedrivas på företag för att minska verksamhetens negativa påverkan på den biologiska mångfalden, miljön i övrigt och människors hälsa.

7.4

Verktyg för att integrera biologisk

mångfald

7.4.1 Corporate Biodiversity Management Handbook

Inom samarbetet Biodiversity in Good Company har handboken Corporate

Biodi-versity Management Handbook- A guide for practical implementation tagits

fram20. Handboken ger stöd och hjälp i arbetet att integrera biologisk mångfald

som en faktor bland andra att ha med i planering, genomförande och uppföljning av företags affärsverksamhet. Handbokens åtgärder och metoder är anpassade till olika branscher och olika delar av företag såsom:

• lokalisering av verksamhet

• leveranskedjor, råvaror och material • produktdesign

• produktions- och tillverkningsprocesser • transport och logistik

• personal

7.4.2 Certifieringar, märkningar, standarder

Plattformen bör visa på vilket sätt hänsyn till biologisk mångfald ingår, eller kan tas med, i det redan pågående miljöarbete i form av miljöledningssystem, certifie-ringar, CSR-arbete21, standarder, m.m. Plattformen bör fokusera informationen på

åtgärder där hänsyn tas till biologisk mångfald utöver vad lagstiftningen kräver. Biologisk mångfald ingår i begränsad omfattning i EMAS22, i ISO 14001 om miljö

samt i ISO 26.000 om socialt ansvar23. Det pågår arbete inom EU- kommissionen

med EMAS och inom International Organization for Standardization (ISO) att inkludera biologisk mångfald i större omfattning än i dag.

20 S. Schaltegger, U. Beständig, 2010. 21 Corporate Social Responsibility.

22 EMAS är EU:s frivilliga förordning Eco-Management and Audit Scheme. 23 The European Business and Biodiversity Campaign, 2010b (Webb).

(29)

Certifieringar inom miljöområdet med hänsyn till biologisk mångfald utöver vad lagstiftningen kräver finns inom en rad produkter och tjänster. Plattformen bör visa dessa per bransch och förklara vad som är bättre för den biologisk mångfalden med certifierade produkter eller tjänster. Några exempel är Naturens bästa inom turism; FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) inom skogsproduket; Svenskt sigill, KRAV och Demeter inom jordbruksprodukter, etc.

7.4.3 Hållbarhetsredovisning

Plattformen bör visa på möjligheter med att använda frivillig hållbarhetsredovis-ning24 som ett verktyg för hållbar affärsutveckling. Hållbarhetsredovisningar

varie-rar i innehåll och uppbyggnad. EU:s frivilliga förordning EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) innehåller en variant, Global Reporting Initatives (GRI) en annan.

7.4.3.1 HÅLLBARHETSREDOVISNING ENLIGT GRI I STATLIGA BOLAG I Sverige ska statligt ägda företag från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsre-dovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI) riktlinjer25. Syftet är att skapa enhetlighet och jämförbarhet för hållbarhetsredovisningar för att göra det lättare att bedöma och jämföra företag ur socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Syftet är också att staten ska agera som en ansvarsfull ägare genom att ligga i framkant i frågor som rör socialt ansvar och hållbar utveckling.

Utvärdering av riktlinjerna för hållbarhetsredovisning i statigt ägda bolag visar att företagens hållbarhetsredovisningar har förbättrats, särskilt bland de bolag som tidigare var mindre bra på att hållbarhetsredovisa26.

7.5 Marknadsrelaterade

verktyg

7.5.1 Biodiversity offsets

”Biodiversity offsets” är ett verktyg för att både minska verksamheters påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt kompensera in situ (på plats) för förluster av biologisk mångfald som uppkommer vid olika typer av verksamheter. The Business and Biodiversity offset Program27 (BBOP) är ett initiativ med runt

40 olika organisationer och företag som har tagit fram principer och metoder för att

24 En hållbarhetsredovisning beskriver företag ur ett ur socialt och miljömässigt perspektiv. Den kan

redovisas som ett eget dokument eller som en del av årsredovisningen.

25 GRI tar fram normgivande internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. En

hållbarhetsredovis-ningen enligt GRI granskas av extern revisor.

26 T. Borglund, M. Frostenson och K. Windell, 2010.

(30)

mäta affärers påverkan på biologisk mångfald samt för att ta ansvar för detta ge-nom att kompensera in situ för eventuella förluster. Syftet är att balansera effekter-na av brukande och nyttjande av effekter-naturresurser med bevarandet av biologisk mång-fald. Några pilotprojekt har genomförts, främst inom utvinningsindustrin. 7.5.2 Payments for Ecosystem Services

Payments for Ecosystem Services (PES) är ett ekonomisk styrmedel som syftar till att ge incitament till olika aktörer att förvalta naturresurser och miljö på att sätt som gynnar hela samhället och inte bara det privata intresset. Ägaren till en resurs får kompensation för de ekosystemtjänster som resursen tillhandahåller. Värdet av ekosystemtjänster blir tydligare.

REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) är en variant på PES som, om det inkluderas i ett nytt klimatavtal, blir en internationellt PES där skogsägare kompenseras för skogens ekosystemtjänst att ta upp koldioxid. Nordiska Ministerrådet har genomfört en studie om betalning för och förvaltning av ekosystemtjänster28. Studien gör en genomgång av olika metoder för värdering

och exempel på olika system som finns. Rapporten inkluderar två fallstudier om PES i Danmark (jordbruk) och Finland (skog).

7.5.3 Stödmöjligheter för insatser som främjar biologisk mångfald Plattformen bör visa på möjligheter för företag att söka och få ekonomisk ersätt-ning och stöd för insatser som främjar biologisk mångfald. Jordbruksverket har bland annat projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet, Tillväxtverket har program för tillväxt inom Miljödrivna marknader, Skogsstyrelsen har bland annat stödet Bevara och utveckla skogens mångfald, etc.

7.6

Analysverktyg för investerare

Plattformen bör visa hur analyser inför investeringsbeslut och/eller ägarstyrning kan breddas med information om företagets kopplingar till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Plattformen bör tydliggöra hur den finansiella stabiliteten i världen kan påverkas av förlust av arter och ekosystem, t.ex. genom ökad reglering från myndigheter för att skydda kvarvarande ekosystem; minskad leveranssäkerhet av råvara från ekosyte-men (t.ex. träråvara eller fisk); ökad uppmärksamhet från media vid negativ påver-kan; större preferens bland konsumenter för produkter som påverkar biologisk mångfald positivt eller mindre negativt, etc.

(31)

Plattformen bör tydliggöra de initiativ som finns för att öka kunskapen och förstå-elsen på vilket sätt förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är av reell betydelse för investerare, t.ex. UNPRI — United Nation Principles for Re-sponsible Investment29, The United Nations Environment Programme Finance

Initiative (UNEP FI) och Dow Jones Sustainibility index.

Plattformen bör visa verktyg som analyserar och sammanställer hur ett större antal bolag i olika industrisektorer hanterar sin påverkan på och beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Analysresultaten kan användas för att identifiera ”Best-in-Class” bolag avseende hanteringen av dessa frågor, för att konstruera index eller för att bedriva påverkande dialog mellan investerarna och bolagen (en av huvudprinciperna i UNPRI). Dialogen kan få bolagen att minska affärsrisker som är förknippade med påverkan och beroende av biologisk mångfald och ekosy-stemtjänster, och därigenom bli mer attraktiva för vissa investerare, t.ex. genom att avstå från att verka i vissa områden av världen med hög biologisk mångfald. Den part som driver plattformen bör verka för att lyfta fram betydelsen av biolo-gisk mångfald och ekosystemtjänster för investerare och vid bolagsanalyser, till exempel via gruppen Hållbart värdeskapande, Fondbolagens förening, etc.

29 FN:s principer för ansvarfulla investeringar, en lista med ett antal principer som är vägledande för

ansvarsfulla investeringar. Företag och investerare kan skriva på listan och förbinder sig då att följa de vägledande principerna.

(32)

8

Plattformens förvaltning och

finansiering

8.1

I samarbete med målgruppen

Plattformen bör drivas och förvaltas i nära samarbete med målgruppen för platt-formen, nämligen personer, företag och andra med intresse för och/eller inflytande över miljömässigt hållbar affärsutveckling. Det ökar möjligheten för plattformen att bli en trovärdig kunskapskälla med information från många olika företag, intres-seorganisationer och andra relevanta aktörer.

8.2

Icke vinstdrivande och avgiftsfri

Plattformen bör drivas och förvaltas av en icke vinstdrivande organisation, stiftelse eller liknande. Det ökar möjligheten för plattformen att bli en trovärdig kunskaps-källa med information från många olika företag, intresseorganisationer och andra relevanta aktörer.

Plattformens information bör vara avgiftsfri för användarna.

8.3

Statliga medel behövs

Naturvårdsverket menar att uppbyggnad och drift av en icke vinstdrivande platt-form kräver kapital i platt-form av statliga medel. Liknande plattplatt-formar har byggts upp och drivs med hjälp av statliga medel, t.ex. Hållbarhetsguiden, Naturens år och The European Business and Biodiversity Campaign.

Det bör finnas möjlighet att gå över från enbart statlig finansiering till samfinansie-ring, när tillräckligt bra kontakter och samarbete har etablerats bland plattformens samverkande parter.

8.3.1 Kostnadsförslag

Baserat på erfarenheter inom Naturvårdsverket och från andra plattformsliknande projekt30 kommer en webbaserad plattform att kosta ca 1 000 000 kr att bygga upp.

Därtill kommer kostnader för personal i form av bl.a. informatör och webbredaktör.

30 Hållbarhetsguiden om hållbar produktdesign. Finansierad/utvecklad av SVID, Stiftelsen Svensk

Industridesign samt Tillväxtverket.

Naturens år, samverkan kring biologisk mångfaldsaktiviteter. Finansierad av Naturvårdsverket. Sam-verkan koordineras av Naturvårdsverket.

The European Business and Biodiversity Campaign. Finansierad av EU-kommissionen. Samordnas av Global Nature Fund.

(33)

Fasta kostnader per år i form av plats på server, domännamn, programlicenser etc. uppgår till ca 100 000 kr per år. Därtill kommer årliga kostnader för personal till underhåll, drift och förvaltning enligt webbplatsens förvaltningsplan.

En samling av exempel på företag som använt metoden Ecosystem services Revi-ew skulle kosta omkring 100 000 att ta fram.

8.4

Uppbyggnad, drift och förvaltning av

plattformen

Naturvårdsverket rekommenderar att plattformen byggs upp, drivs och förvaltas genom ett samarbete på nordisk nivå. Ett sådant samarbete finns redan etablerat mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige i projektet Lancering af en Platform

for Business og Biodiversitet. Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådet.

Representanter från Miljödepartementet och Naturvårdsverket ingår i projektets styrgrupp.

Projektet innebär konkret att seminarier anordnas i Sverige, Danmark, Norge och Finland tillsammans med näringslivet om företags koppling till biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Beskrivning av seminariet som har genomförts i Sverige finns i avsnitt 5.4 Arrangerade seminariet Ekosystemtjänster – något att räkna

med!

Under 2011 planeras en fortsättning av projektet som innebär att ta fram en platt-form på nordisk nivå om biologisk mångfald och ekosystemtjänster anpassad till näringslivet. Medel från Nordiska Ministerrådet kommer att sökas.

8.4.1 Nordiskt samarbete en styrka

Erfarenheterna från att samarbeta på nordisk nivå är positiva. Det är en styrka att samarbeta med näringslivet om biologisk mångfald inom en större region med liknande förutsättningar. Företag, myndigheter och andra kan samverka, utbyta erfarenheter och dra nytta av varandra. Samarbetet innebär också att fler bidrar med innehåll och verksamhet till plattformen, vilket ökar möjligheterna att platt-formen blir en aktiv samlingsplats och referenspunkt för näringslivet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

En gemensam nordisk plattform på engelska kommer att ha större möjligheter att samverka och dra nytta av andra pågående initiativ inom Business and Biodiversity världen över. En plattform på svenska kommer inte att ha samma möjlighet att samverka med andra internationella initiativ.

8.4.2 Tre alternativ för svensk plattform

I de fall regeringen beslutar att utveckla en plattform på svensk nivå redovisar Naturvårdsverket nedan tre alternativa lösningar för uppbyggnad, drift och förvalt-ning av plattformen. Samtliga alternativ innebär att samordförvalt-ning av plattformens

(34)

innehåll och informationsverksamhet upphandlas och läggs ut på annan part än Naturvårdsverket. Det som varierar mellan alternativen är vem som ansvarar för teknisk uppbyggnad och drift av den webbaserade delen av plattformen. Natur-vårdsverket är i alla alternativen med som samarbetspartner för plattformen. 8.4.2.1 ALTERNATIV A – UPPHANDLA ALLT

Alternativ A innebär att Naturvårdsverket upphandlar och skriver avtal eller över-enskommelse med en eller flera parter som, som på uppdrag eller enligt överens-kommelse med Naturvårdsverket, både skapar plattformens teknik samt samordnar och driver plattformen. Avtalet eller överenskommelsen ska utformas så det säker-ställs att plattformen blir en trovärdig kunskapskälla med kvalitetsgranskad samlad och relevant information från flera olika aktörer.

Alternativ A skulle innebära att plattformen drivs på liknande sätt som systemet med datavärdar som på uppdrag av Naturvårdsverket svarar för leveranskontroll, lagring och presentation av data för miljöövervakning. De nationella datavärdarna är framför allt andra myndigheter och olika institutioner vid universiteten som på uppdrag från Naturvårdsverket tillgängliggör data från olika undersökningar. Följande faser och moment kommer att levereras enligt avtal, alternativt överens-kommelse, av den part som Naturvårdsverket ger uppdraget till:

• Ta fram kravspecifikation, i samarbete med Naturvårdsverket, på hur platt-formen ska se ut m.a.p. innehåll, funktionalitet, m.m. (baserat bl.a. på re-dovisningen av detta regeringsuppdrag).

• Registrera domännamnet

• Strukturera upp hur innehållet ska presenteras på webbplatsen • Designa innehållet

• Bygga tekniken för webbplatsen, skapa HTML-kod • Välja teknik för drift av webbplatsen

• Göra en förvaltningsplan för det löpande underhållet av webbplatsen • Marknadsföra plattformen.

• Löpande samordna och driva plattformen.

8.4.2.1.1

NATURVÅRDSVERKETS ROLL

Naturvårdsverket är samarbetspartner för plattformen. Det innebär att ta fram kravspecifikation, i samarbete med den part som driver plattformen, på hur plattformen ska se ut m.a.p. innehåll, funktionalitet, etc. Det innebär också att finansiera plattformen via anslag från Regeringskansliet.

Naturvårdsverket ansvarar för att följa upp plattformens verksamhet. Alterna-tiv A kommer att ställa större krav på uppföljning jämfört med alternaAlterna-tiv B och C eftersom både uppbyggnad, drift och förvaltning upphandlas och läggs ut på annan part.

(35)

8.4.2.2 ALTERNATIV B – UPPHANDLA VISSA DELAR

Alternativ B innebär att Naturvårdsverket upphandlar och skriver avtal eller över-enskommelse med en eller flera parter som, som på uppdrag eller enligt överens-kommelse med Naturvårdsverket, samordnar och driver plattformen. Naturvårds-verket ansvarar för att bygga upp och tillhandahålla plattformens teknik, samt att löpande förvalta tekniken. Avtalet eller överenskommelsen ska utformas så det säkerställs att plattformen blir en trovärdig kunskapskälla med kvalitetsgranskad, samlad och relevant information från flera olika aktörer.

Alternativ B skulle innebära att plattformen drivs på liknande sätt som Rovdjursfo-rum31. Rovdjursforum är en databas där data från inventering av stora rovdjur samt skador på boskap, hundar och växande gröda orsakade av stora rovdjur, tranor och gäss samlas. Naturvårdsverket äger, driver och förvaltar systemet. Systemet an-vänds av länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Viltskadecenter samt representanter från ornitologiska föreningar och Svenska jägareförbundet.

Följande faser och moment kommer att levereras enligt avtal, alternativt överens-kommelse av den part som Naturvårdsverket ger uppdraget till:

• Ta fram kravspecifikation, i samarbete med Naturvårdsverket, på hur platt-formen ska se ut m.a.p. innehåll, funktionalitet, m.m. (baserat bl.a. på slutredovisningen av detta regeringsuppdrag).

• Gör en förvaltningsplan, i samarbete med Naturvårdsverket, för det löpan-de unlöpan-derhållet av webbplatsen.

• Marknadsföra plattformen.

• Löpande samordna och driva plattformen.

8.4.2.2.1

NATURVÅRDSVERKETS ROLL

Naturvårdsverket är samarbetspartner för plattformen. Det innebär att ta fram kravspecifikation, i samarbete med den part som driver plattformen, på hur plattformen ska se ut m.a.p. innehåll, funktionalitet, etc. Det innebär också att finansiera plattformen via anslag från Regeringskansliet.

Naturvårdsverket ansvarar för att bygga upp och tillhandahålla plattformens teknik, samt att löpande förvalta tekniken.

Naturvårdsverket ansvarar för att följa upp och utvärdera plattformens verk-samhet och effekt.

8.4.2.3 ALTERNATIV C – SAMARBETE OCH SAMFINANSIERING

Alternativ C innebär att flera aktörer samarbetar och gemensamt finansierar platt-formen. Samarbetet ska utformas så det säkerställs att blir en trovärdig

(36)

källa med kvalitetsgranskad, samlad och relevant information från flera olika aktö-rer.

Alternativ C skulle innebära att plattformen drivs på liknande sätt som webbplatsen sopor.nu. Sopor.nu är ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, El-Kretsen, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och Avfall Sverige. Sopor.nu visar hur och varför avfall bör sorteras, var avfallet ska lämnas och vad som händer sedan. Alla samarbetsparter är med och finansierar projektet, samt granskar och godkän-ner den information som läggs ut på webbplatsen. Avfall Sverige ansvarar för webbplatsens teknik, drift och samt för att publicera innehållet på webbsidan.

8.4.2.3.1

NATURVÅRDSVERKETS ROLL

Naturvårdsverket är samarbetspartner för plattformen. Viken roll Naturvårdsverket tar i ett samarbete beror på vilka andra parter och kompetenser som ingår i samar-betet.

Samarbetet kommer förmodligen att innebära att Naturvårdsverket delfinansiera plattformen via anslag från Regeringskansliet.

8.4.3 Samlad bedömning av alternativ A, B och C

I dagsläget förordar Naturvårdsverket inget av alternativen framför något annat, det finns för och nackdelar med samtliga alternativ, se tabell 1. Det som bör vara avgö-rande för vilket alternativ som väljs och upphandlas är vilken kompetens och kapa-citet som finns hos lämpliga parter. Om kompetens finns bland lämpliga parter att bygga upp och driva tekniken upphandlas alternativ A, om den är bristfällig upp-handlas alternativ B.

Alternativ C bedömer Naturvårdsverket inte vara aktuellt i dagsläget eftersom sam-arbete i frågan inte är tillräckligt etablerat mellan företag, myndigheter, forskar-världen, etc. Det bör dock finnas möjlighet att gå över från alternativ A eller B till alternativ C när tillräckligt bra kontakter och samarbete har etablerats.

(37)

Tabell 1. Möjligheter och risker med olika alternativ för uppbyggnad, drift och förvaltning av plattformen. Alternativ A = upphandla allt, Alternativ B = upphandla vissa delar, Alterna-tiv C = samarbete och samfinansiering.

Alternativ Möjligheter Risk

A En part får helhetsansvar, kan känna ägarskap över hela processen, för teknik, design och informationsinnehåll.

Sårbart om parten inte klarar av att bygga och driva platt-formen enligt avtal eller över-enskommelse.

B Teknisk uppbyggnad och design kan avropas från ramavtal.

Parten som ska driva platt-formens innehåll kan känna minskat delägarskap och driv att utforma plattformen. B Parten som ska driva

platt-formen kan fokusera på inne-hållet och marknadsföring i stället för teknisk uppbygg-nad.

C Förtroendet för plattformen kan öka genom bred samver-kan med trovärdiga samar-betspartners.

Inga samarbetsparter har i nuläget anmält intresse för att finansiera delar av plattfor-men. Viljan kan komma längre fram i tiden, då kan plattfor-men vinna på att övergå i alternativ C.

Figure

Figur 1. De allra flesta som besvarade enkäten arbetade i huvudsak med miljö-, kvalitets- och  CSR-frågor (82 %)
Tabell 1. Möjligheter och risker med olika alternativ för uppbyggnad, drift och förvaltning  av plattformen

References

Related documents

Eftersom illustrationer är en viktig del i naturvetenskapliga läroböcker, föreslår Cook (2008) att mer uppmärksamhet bör ägnas också åt andra semiotiska modaliteter än

The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and

Snödroppe Höstfunkia Balkansippa Hängstarr Jordviva Japanskt silvergräs Svavelsippa Vitsippa Korstörne Gulsippa Körsbärskornell Blåsippa Häggmispel Körsbärskornell

För våra kunder räcker sågade trävarorna till:. 100 000 småhus

B egreppet ”indikatorsystem” an- vänds i detta arbete som en be- skrivning över de nationellt ut- pekade och beslutade indikatorer som används för att mäta eller följa upp

Pröva också att beskriva maten på din skola utifrån temat biologisk mång- fald samt komponera en skollunch med stor biologisk variation.... December

Det är viktigt att ta vara på platsens förutsättningar och eftersträva variation både vad gäller jordmån och växtlighet [9]. Det är bra att ta vara på och förstärka

Frågan uppstod om och hur en liten trädgård skulle kunna bidra till biologisk mångfald och hur jag i min yrkesprofession ska kunna gestalta de små trädgårdarna på