• No results found

Effekten av digitala interventioner för äldre personer med demens, eller för personer som riskerar att få demens

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Effekten av digitala interventioner för äldre personer med demens, eller för personer som riskerar att få demens"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Effekten av digitala interventioner för äldre personer

med demens, eller för personer som riskerar att få

demens

The effect of digital interventions for older adults with

dementia, or for people at risk of developing

dementia.

Författare: Carolina Danielsson & Kristijan Ilic

Termin 5, 2021

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Cecilia Bergh, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, professor, Örebro universitet

(2)

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi

Svensk titel: Effekten av digitala interventioner för äldre vuxna med demens, eller för

personer som riskerar att få demens.

En litteraturstudie

Engelsk titel: The effect of digital interventions for older adults with dementia or, for

people at risk of developing dementia.

A literature review

Författare: Carolina Danielsson & Kristijan Ilic Datum: 2021-04-16

Inledning: På grund av en ökad förekomst av demenssjukdom, finns det ett ökat behov inom

arbetsterapin att finna nya effektiva interventioner för personer med demenssjukdom. Tekniken i samhället är något som ständig utvecklas och används alltmer inom vården. Det innebär att arbetsterapeuter får anpassa sig till den nya tekniken som utvecklas inom vården. Genom den moderna tekniken kan nya effektiva digitala interventioner leda till en förbättring av patientens vardag. Syfte: Syftet med studien är att beskriva effekten av arbetsterapeutiska digitala

interventioner för personer med demenssjukdom eller för personer som har risk att utveckla i demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 10 vetenskapliga artiklar som presenteras i resultatet. Sökningen efter relevanta vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl plus with full text. Deltagarna i studierna skulle vara 65 år och uppåt. Artiklar som användes är skrivna 2000–2021 och skrivna på engelska samt peer-review granskade. Resultatet: Olika typer av digitala interventioner utvärderades i antal artiklar, som beskrev kognitiv träning av minnet för att förbättra den kognitiva förmågan hos deltagarna. I andra artiklar beskrevs digitala interventioner, i form av surfplatta, datorskärm, robot. Samtliga artiklar fokuserade på att dessa digitala interventioner skulle underlätta utförandet av de

vardagliga aktiviteter i längden. Sju artiklar visade sig ha en signifikant effekt, medan tre artiklar inte visade sig ha någon signifikant effekt av de digitala interventionerna. De

signifikanta effekterna avsåg en förbättring av minnet samt en förbättring av utförande av de dagliga aktiviteterna. Slutsats: Fler studier bör dock göras inom detta område för att bedöma evidens för digitala interventioners effekt på kognitiv förmåga vid demenssjukdom. Det är även av vikt att i en större utsträckning inkludera och fokusera mer på arbetsterapi i genomförandet av digitala interventioner för personer med demenssjukdom.

(3)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Demenssjukdomar ... 2

2.2 Arbetsterapeutens roll i demensvården ... 3

2.3 Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens ... 3

2.4 Datorbaserad interventioner ... 4 2.5 Problemområde ... 5 3. Syfte ... 5 4. Metod ... 6 4.1 Litteratursökning ... 6 4.2 Urval... 8 4.3 Kvalitetsgranskning ... 9 4.4 Dataanalys ... 9 4.5 Etiska ställningstaganden... 9 5. Resultat ... 10

5.1 Vilka är de digitala interventioner som utfördes i de vetenskapliga artiklarna om personer med demenssjukdom, eller personer med risk att få demenssjukdom ... 10

5.1.1 Digitala interventioner med fokus på utförande av daglig aktivitet ... 11

5.2 Vilka är effekterna av de digitala interventionerna som utfördes i artiklarna ... 11

5.2.1 Digitala interventioner som visade signifikant effekt ... 12

5.2.2 Digitala interventioner som inte uppvisar någon signifikant effekt ... 12

6. Diskussion ... 12 6.1 Metoddiskussion ... 12 6.2 Resultatdiskussion ... 14 7. Slutsats ... 17 Referenser Bilagor Bilaga 1: Artikelmatris Bilaga 2: Kvalitetsgranskning Bilaga 3: Kvalitetsgranskning

(4)

1

1. Inledning

Varje år drabbas omkring 20 000 - 25 000 personer av demenssjukdom i Sverige (SCB, 2017). Enligt World Health Organisation (WHO) lever idag omkring 50 miljoner människor i världen med demenssjukdom (WHO, 2018). Med anledning av att de äldre i samhället ökar, kommer dessa siffror att stiga i framtiden. Risken för att drabbas av demenssjukdom sker vanligtvis efter 65 års ålder. En undersökning har även visat att var femte person som är över 80 år drabbas av demenssjukdom (Svenskt Demenscentrum, 2020).

Idag lever vi i ett samhälle som är uppbyggt av teknik och ständigt utvecklas. 98% av alla svenskar använder internet dagligen, internet inkluderas i användningen av mobiltelefoner för att kommunicera med omvärlden, samt för att få information. Teknik används allt mera inom hälso-och sjukvården, där arbetsterapeuter har möjlighet att med hjälp av den nya tekniken att utveckla interventioner. Detta kan bidra till att interventionen blir mer effektiv och leder till en bättre förbättring av vardagen hos personen (Röden, 2018).

(5)

2

2. Bakgrund

2.1 Demenssjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers, Parkinsons sjukdom, frontallobsdemens, lewykroppsdemens och vaskulär sjukdom. Den vanligaste riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdom är stigande ålder och ärftlighet.

Levnadssituationer kan vara en bidragande faktor för ökad risk för demenssjukdom senare i livet, särskilt om det gäller Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen (Allgulander, 2019).

Demenssjukdom påverkar minnet, språkförståelsen samt kan förändra personligheten

(Allgulander, 2019). Glömska, svårigheter att hitta ord, försämring av inlärningsförmåga och orienteringsförmåga kan påverkas negativt och innebär att den kognitiva förmågan blir nedsatt (Radomski & Latham, 2014). En nedsättning av den kognitiva förmågan innebär svårigheter med minne, förståelse, kommunikation och uppmärksamhet (Astell et al., 2018). Definitionen av kognition innebär förmågan att ta in och bearbeta information av olika sinnesintryck, samt att kunna anpassa sig till omgivningen. Personer med demenssjukdom passar in på dessa kriterier av att ha en nedsättning av ovan beskrivna kognitiva förmågor. I en utredning av demenssjukdom undersökas personens personlighet förändring och minnesproblem. Depression är även en viktig del att uppmärksamma, då depression kan förekomma hos demenspatienter (Allgulander, 2019). Vid utredning av demenssjukdom måste patienten uppfylla vissa kriterier för att det ska kunna fastställas att personen har drabbats av demenssjukdom. Exempel på kriterier är att symtom som visar sig vid demenssjukdom ska ha pågått längre än 6 månader och att besvären har medfört svårigheter i patientens vardag. Demenssjukdom kan delas in i

ytterligare kategorier som till exempel mild demens och måttlig demens. Mild demens innebär att ha ett relativt intakt omdöme om sin omgivning. Måttlig demens innebär att den drabbade ska ha tillsyn av någon annan anhörig eller personal för att minimera risker som kan

förekomma om personen med demens är själv. Risker som kan förekomma är exempelvis fallrisker eller förvirring/oro (Praktiskmedicin, 2020).

Personer som utvecklar demens har ofta andra funktionsnedsättningar som är kopplade till utvecklingen av demens. Till exempel, finns det en stark koppling till Mild Cognitiv

Impairment (MCI), som gör den kognitiva funktionen blir försämrad. Området som påverkas är ofta i form av minnesförsämring, som blir värre med tiden och innebär en ökad risk för att utvecklas till en demenssjukdom, framför allt Alzheimers sjukdom (Lökk, 2021). På grund av detta är det viktigt att identifiera riskpersoner för demens så att relevanta interventioner kan tillämpas så tidigt som möjligt i samband med råd om sjukdomen och annat stöd (Lökk, 2021).

(6)

3

2.2 Arbetsterapeutens roll i demensvården

Arbetsterapeuters roll är att ge stöd till personer som har drabbats av demenssjukdom och ge dom förutsättningar för att klara av sin vardag (Sveriges Arbetsterapeuter, 2021). För att personens vardag ska kännas mer meningsfull läggs även fokus på att hjälpa personer utifrån dennes behov. Fokus läggs även på att hjälpa patienten utifrån personens egna behov och få vardagen att kännas mer meningsfull. För att underlätta utförandet av dagliga aktiviteter ingår det i arbetsterapeutens ansvar att anpassa vardagsmiljön och ge stöd av olika typer av

hjälpmedel (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018).

I dagens moderna samhälle kan hjälpmedel vara högteknologiska, som surfplattor,

mobiltelefoner, datoreroch elrullstolar. Men det finns också lågteknologiska hjälpmedel i form av mappar, pärmar, färgade veckoscheman eller kartor med bilder. Oavsett hjälpmedlets komplexitet måste den anpassas efter individen och dennes behov (Björkdahl, 2015). Det som är viktigt för arbetsterapeuten är att veta att högteknologiska hjälpmedel kan ta tid vid inlärning för patienterna. Det gäller personer som har nedsatt inlärningsförmåga, som i fallet med

demens, kan hjälpmedlet ha positiva eller negativa effekter. Erfarna arbetsterapeuter brukar rekommendera ett enklare alternativ i form av hjälpmedlet eftersom det finns en risk att

inlärningsprocessen tar för lång tid eller är för svår (Demenscentrum, 2020). Utöver praktiska

hjälpmedel har arbetsterapeuter nytta av teoretiska modeller för att kunna stödja sitt arbete. En modell som arbetsterapeuter använder sig av Model Of Human Occupation (Moho) som är aktivitetsfokuserad och innebär att fokus läggs på aktivitet. Moho riktar sig in på individens viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet och individens aktivitetsutförande. Viljekraft innebär att vår viljekraft styr motivationen till utförandet av aktivitet. Vanebildning innefattar rutiner som människor har i vardagen för att utföra olika dagliga aktivitet. Utförandekapacitet handlar om den mentala och fysiska förmågan som ligger till grund för utförandet av en

aktivitet (Kielhofner, 2012). Effekten av arbetsterapi har visat sig få personen att känna en mer meningsfullhet i utförandet av dagliga aktiviteter (Sveriges arbetsterapeuter, 2018).

2.3 Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens

Med anledning av att det finns olika typer av interventioner som undersöks och utvecklas för

personer som drabbas av demens (Allgulander, 2019), har behovet av att hitta effektiva

interventioner ökat. Behandlingen med både farmakologiska samt icke farmakologiska interventioner som inkluderar fysioterapeut och även datorbaserad kognitiv träning eller så kallad computerized cognitive training (CCT) kan förekomma. Fysioterapeut och CCT visar förbättringar vad gäller kognitiva och neuropsykiatriska symtom. För personer som drabbas av demenssjukdomar kan icke farmakologisk terapi ha mer nytta än farmakologisk terapi (Liang et al., 2018).

Andra icke farmakologiska interventioner är arbetsterapi som lägger fokus på personens

aktiviteter i det dagliga livet, där interventionerna tar hänsyn till flera olika områden där det kan finnas möjlighet till förbättringar. Exempel på förbättring är interventioner som lägger fokus på

(7)

4

den sociala omgivning och den fysisk miljön. För att till exempel öka personalens förståelse för situationen och för att förbättra personens situation i form av ökad självständighet och trivsel i livet, kan strategier för att instruera personal och närstående vad gäller både behavioristiska och kognitiva användas (Graff et al., 2006).

Arbetsterapeutens mål är att alltid underlätta och förbättra klientens välmående och hälsa, med hjälp av exempelvis strategier kan utförandet av dagliga aktiviteter underlättas samt

tillfredsställas. Genom teknik och internet ger det även en möjlighet för äldre att till exempel

sköta sin egenvård. På grund av att arbetsterapeuter behöver ta hänsyn till den moderna tekniken, som ständigt utvecklas, har ett intresse av att hitta nya användbara interventioner vuxit inom arbetsterapin. Med tanke på en ständig utveckling av digitala interventioner, är det viktigt att arbetsterapeuter ger råd om att det finns digitala interventioner som kan underlätta personens dagliga aktiviteter, samt ge en meningsfullhet i vardagen (Röden, 2018).

Samma som de med demenssjukdom ska personer med MCI försöka vara så intellektuellt och fysiskt aktiva som möjligt. Arbetsterapeutiska insatser kommer ofta i form av att upprätthålla och initiera sociala aspekter av aktiviteter men även aktiviteter som till exempel, Sudoku, korsord och kortspel för att både förebygga försämring i ens kognitiva förmåga men samtidigt främja den kognitiva funktionen. Även studier som involverar Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and disability (FINGER) har visat lovande resultat för personer med risk för utveckling av MCI/demenssjukdom. FINGER är en studie som har mål att förebygga samt bromsa sjukdomsutvecklingen för personer med MCI/demenssjukdom i framtiden (Lökk, 2021).

2.4 Datorbaserad interventioner

Demenssjukdomens patofysiologi kan inte förhindras eller förändras med farmakologisk behandling (Pimouget et al., 2017) och har inte heller visat någon signifikant effekt för att fördröja demenssjukdomens påverkan (Lam et al., 2015). Genom att den farmakologiska behandlingen inte har visat någon signifikant effekt har ett intresse av att forska om nya

behandlingar och nya interventioner vuxit fram (Pimouget et al., 2017). Digitala interventioner är något som utvärderas och undersökts för att förbättra den kognitiva förmågan av minnet, samt ge stöd i vardagen. Äldre personer med demens verkar till viss del vara villiga att lära sig att använda sig av kommunikationsteknik och även andra tekniker för att underlätta vardagen (Nordheim et al., 2014).

Genom den nya och moderna tekniken som ständigt utvecklas, har det även kommit fram funderingar och frågor om hur äldre personer med kognitiv funktionsnedsättning, såsom demens, klarar av att använda modern teknik och hur den eventuellt kan fungera som ett stöd i vardagen. Interventioner av modern teknik används allt oftare för personer med kognitiv funktionsnedsättning (Araskiewixiz et al., 2019). Flera olika interventioner visar lovande resultat vad gäller förbättringar i patienternas kognitiva förmåga. Mer specifikt vad gäller minnesträning med hjälp av datorer och applikationer i mobiltelefoner som möjliggör insamling av data (Moon S, Park K. 2020).

(8)

5

Interventioner visar bättre resultat om personen har intresse för området som åtgärden

innehåller. Bilder och musik samt generell information om personer som individen borde känna till, som familjemedlemmar, personal och vänner kan personen lätt ta upp knapp på

plattan/mobilen. En sådan intervention kallas för Digital Reminiscence therapy (RT). Interventionen RT genomfördes i studie i Korea och visade att depression kan minskats drastiskt och öka patienternas engagemang (Moon S, Park K. 2020).

Dessutom finns datorbaserad kognitiv träning (CCT), en typ av träning som har som mål att förbättra kognitiva funktioner och engagemang i samhället (Philip et al., 2018). Vad gäller denna typ av intervention finns pågående forskning, bland annat inom olika typer av CCT interventioner. Detta är en programvara som är programmerad för att öka engagemang och ge möjlighet till övning av kognitiva funktioner för både friska individer och individer som har olika typer av nedsättningar som påverkar ens kognition. Vissa program använder endast minnesträningsprogram och andra möjliggör kontakt med utbildad personal samt fler aktiviteter som kan bidra med coaching för att förbättra prestandan. Andra program ger strategier och övervakning över prestandan och ger aktiva påminnelser för utförande av aktiviteter. Det som forskarna hittills kommit fram till är att det endast finns en kortvarig förbättring inom den kognitiva funktionen, men för att se om förbättringen kvarstår i en längre period bör en långtidsuppföljning utföras (Philip et al., 2018).

2.5 Problemområde

Personer med demens får ofta symtomlindrande läkemedel vid behandling som kan minska vissa symtom, men inget riktigt botemedel finns. Därför har studier undersökt icke

farmakologiska behandlingar, som exempelvis interventioner inom arbetsterapi (Gitlin et al., 2016). Genom nya digitala interventioner som ständigt utvecklas (Araskiewixiz et al., 2019) och med anledning av att farmakologiska behandlingar inte har visat någon signifikant effekt, (Lam et al., 2015) har ett intresse för digitala interventioner ökat. Genom att använda digitala interventioner, som datorbaserad kognitiv träning, skulle vardagen för personer med demens kunna underlättas (Araskiewixiz et al., 2019). Det saknas i nuläget en sammanställning över vilka digitala arbetsterapeutiska interventioner som har utvärderats för personer med demens, och därför tycker författarna att detta är ett intressant område att studera.

3.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva effekten av arbetsterapeutiska digitala interventioner för personer med demenssjukdom eller för personer som har risk att utveckla i demenssjukdom.

(9)

6

● Vilka olika typer av digitala interventioner har utvärderats i studier för personer med demenssjukdom, eller för personer som har risk att få demenssjukdom?

● Vilka effekter har dessa interventioner påvisat?

4. Metod

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie (Olsson & Sörensen, 2011). Provsökningar gjordes efter vetenskapliga artiklar gjordes i olika databaser för att hitta de mest relevanta databaserna (William, 2016). Databaserna som visade sig vara mest relevanta att söka vetenskapliga artiklar i, var Pubmed och Cinahl with full text. Enligt Olsson och Sörensen (2011) ska litteraturstudien genomföras med samma noggrannhet och trovärdighet som de primära källor, där granskning av artiklarnas metoder och instrumentet genomförs (Forsberg & Wengström, 2017). En sökning gjordes även i Diva för att se om detta område hade undersökts tidigare, efter sökning i Diva visade det sig att inga liknande undersökningar hade gjorts.

4.1 Litteratursökning

Sökningen efter vetenskapliga artiklar i Pubmed och Cinahl with full text började med att bilda ämnesord utifrån syftet, som sedan översattes till engelska (Forsberg & Wengström, 2017). Ämnesord som bildades utifrån syftet i Pubmed var ‘’Computer assisted’’, ‘’computer, Dementia’’, ‘’Alzheimer’’, ‘’Occupational therapy’’ och ‘’Intervention’’. I Cinahl with full text användes ämnesorden ‘’Computer assistance’’, ‘’Alzheimer’’, ‘’Dementia’’,

‘’Occupational therapy’’,‘’Intervention’’ och *Computer Based Therapy* som används i ‘’*’’ för att få träff på artiklar med alla ord i“Computer Based Therapy’’. Ämnesorden som

användes visas i tabell 1 och 2.

Att söka artiklar genom att bara använda sig av ämnesord utifrån syftet var inte tillräckligt för att hitta relevanta artiklar. Genom att kombinera de olika ämnesorden med AND, OR eller NOT bildades det block mellan ämnesorden och detta underlättade sökningen efter relevanta artiklar (William, 2016). Sökningen i Pubmed kombineras ‘’Computer assisted’’ OR ‘’Computer. Där OR användes hittar artiklar som antingen var ’’Computer assisted’’ eller ‘’computer’’. Andra kombinationer i Pubmed som används med OR var ‘’Dementia’’ och ‘’Alzheimer’’. I både Pubmed och i Cinahl with full text användes AND mellan ämnesorden, PUBMED använde AND mellan ‘’(1) AND (2) AND (3) AND (4)’’ och i Cinahl with full text använde AND mellan ‘’(1) OR(2) AND (3) AND (4) AND (5) AND (6) AND (7)’’. Alla kombinationer visas i tabell 1 och 2, nummer 4 i Pubmed och nummer 7 i Cinahl with full text.

Utöver ämnesord och kombinationer av ämnesord kan inklusions samt exklusionskriterier användas. Exempel på detta kan vara en viss klientgrupp som väljs ut, eller val av en viss åldersgrupp (Forsberg & Wengström, 2017). Genom att använda inklusions/exklusionskriterier blir sökningen efter relevanta artiklar mer specifikt. Inklusionskriterier som användes i arbetet

(10)

7

var äldre personer från 52 år och uppåt, involvera personer som har demens eller riskerar att få demens, samt att artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Begränsningar i artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska, skrivna mellan år 2000 - 2021 och peer-review

granskade. Inga exklusionskriterier användes, då inklusionskriterium var tillräckliga för att hitta relevanta artiklar (William, 2016).

Sökresultatet redovisas i tabell 1 och 2. Sökningen urvalen genomfördes mellan 2021-03-15 och 2021-04-12.

Tabell 1. Sökmatris Pubmed

Pubmed Antal träffar efter sökord Urval 1: Relevanta artiklar efter läsning utifrån titel Urval 2: Relevanta artiklar efter läsning av abstrakt Urval 3: Relevanta artiklar till studien Sökord: 1 (Computer assisted) OR (computer) 1,542,564 2 (Dementia) OR (Alzheimer) 281,326 3 (Occupational therapy) 58,972 4 (Intervention) 8,876,687 5 (1) AND (2) AND (3) AND (4) Limit: (2000-2021) 59 20 12 5

(11)

8 Tabell 2. Sökmatris Cinahl With full text

Cinahl Antal träffar efter sökord Urval 1: Relevanta artiklar efter läsning utifrån titel Urval 2: Relevanta artiklar efter läsning av abstrakt Urval 3: Relevanta artiklar till studien Sökord :

1 (*Computer Based Therapy*) 6,511

2 (Computer assistance) 1059

3 (Alzheimer) 41,105

4 (Dementia) 67,271

5 (Occupational Therapy) 51,385

6 (Intervention) 464,781

7 (1) OR(2) AND (3) AND (4) AND (5) AND (6) AND (7)

Limit: Peer reviewed, (2000-2021)

636 60 15 5

4.2 Urval

Totalt identifierades 59 artiklar i Pubmed efter kombinationen av sökord. I urval ett hittades 20 relevanta titlar. Urval två hittades 12 relevanta abstrakt. Urval tre hittades fem relevanta artiklar efter en noggrann läsning genom hela artiklarna samt att artiklarna besvarade syftet. 636 artiklar hittades i Cinahl with full text efter kombinationen av sökord. I urval ett hittades 60 relevanta

(12)

9

titlar. Urval två hittades 15 relevanta abstrakt. Urval tre hittades fem relevanta artiklar efter en noggrann läsning genom hela artiklarna samt att artiklarna besvarade syftet (Höglund & Granskär, 2017). Urvalen redovisas i tabell 1 och 2.

4.3 Kvalitetsgranskning

Vad gäller kvaliteten av artiklarna som presenteras i resultatet, har samtliga artiklar värderats genom flera steg (Forsberg & Wengström, 2016, Friberg, 2017). Artiklarna behövde ha ett tydligt strukturerat syfte, en presentation av resultat och dess giltighet samt blivit godkända av en etisk kommitté. Frågorna som ställdes var avsatta för att underlätta klassificering av artikelns kvalité (hög, medel, låg kvalité) (Forsberg & Wengström, 2016, Friberg, 2017). När en studie visade tecken på låg kvalité, riskerade den att inte inkluderas i litteraturstudien (Forsberg & Wengström, 2017). Frågorna som ställdes vid värdering av artiklarna utgick utifrån en checklista för kvantitativa och kvalitativa artiklar, beroende av studiedesign (RCT, kvasi-experimentella). De vetenskapliga artiklarnas kvalité som togs med i litteraturstudien beror på flera variabler. Hänsyn togs till bortfallet av demografiska data, reliabiliteten av mätmetoder och interventionerna som implementeras, om bias fanns berodde det på hur forskarna ställde fram syftet, urvalet av klienter och hur studien implementeras i praktisk form. Utöver detta togs hänsyn till studiens publiceringsdatum, detta för att försäkra att all data var aktuell (Forsberg & Wengström, 2016). Kvalitéten av litteraturstudiens ingående artiklar visas i bilaga 1. Utifrån de artiklar som presenteras i resultatet, är sju av hög kvalité och tre av medelkvalité. Hur

bedömningen utfördes av medel eller hög kvalité på de vetenskapliga artiklarna visas i bilaga 2 och 3. Bedömning av kvantitativa vetenskapliga artiklar visas i bilaga 2 och i bilaga 3 visas bedömningen av kvalitativa vetenskapliga artiklar.

4.4 Dataanalys

Dataanalysen gjordes genom att båda författarna läste noggrant igenom de tio vetenskapliga artiklarna från urval tre, från Pubmed och Cinahl With Full Text. Artiklarna lästes flera gånger för att bilda en uppfattning om innehållet. Artikelmatrisen skrev sedan för att sammanfatta de vetenskapliga artiklarnas syfte, metod, resultat och kvalité (William, 2016). Artikelmatrisen redovisas i bilaga 1.

4.5 Etiska ställningstaganden

Under granskningen av artiklarna togs hänsyn till etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna är godkända av en etisk kommitté, alternativt att noggranna etiska överväganden ändå har gjorts i studien. Dessa överväganden kan vara i form av att tydlig information kring studiens process som är överförd till deltagaren skriftligt, om möjlighet finns inhämtas ett muntligt samtycke, samt att dess information behandlas anonymt och används endast kring forskningsändamål. I

(13)

10

studien presenteras att deltagarna har rätt att avsluta sin medverkan då de är delaktiga i beslut som rör dem själva, så kallad Autonomiprincipen (Olsson & Sörensen, 2011). Nio av tio artiklar har erhållit etisk godkännande av deras respektive institutioner som ingår i den systematiska litteraturstudien. I artikeln av Hofmann et al, har det istället för en etisk godkännande gjorts etiska överväganden, där författarna informerade deltagarna eller deras närstående om studiens genomgång, syfte och allmän information. Författarna av studien har också inhämtat skriftligt och muntligt samtycke från deltagarna och vid behov, från närstående och personal. Deltagarna har inte varit utsatta för någon risk under studiens genomgång.

5. Resultat

Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar mellan 2000–2021 (Alex et al., 2017;

Belleville et al., 2018; Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Hwang et al., 2015; Lee et al., 2013; Megan et al., 2019; Navarro et al., 2016; Rosalie et al., 2017; Turunen et al., 2019). Sju artiklar är av kvantitativ studiedesign (Belleville et al., 2018; Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Hwang et al. 2015; Lee et al. 2013; Navarro et al., 2016; Turunen et al., 2019). En artikel använder både en kvantitativ och en kvalitativ studiedesign (Navarro et al., 2016). En artikel är av kvalitativ design (Rosalie et al., 2017). En artikel använder kvasi-experimentella blandade metoder (Megan et al., 2019). Studierna i de vetenskapliga artiklarna utförs i följande länder, USA (Megan et al., 2019), Spanien (Gaitan et al., 2012), Tyskland (Hofman et al., 2003), Mexiko (Navarro et al., 2016), Korea (Hwang et al., 2015), Kanada (Rosalie et al., 2017) (Belleville et al., 2018), Kina (Lee et al., 2013) och Finland (Turunen et al., 2019). Dessa studier genomförs i samband med olika professioner, som Arbetsterapeut, Ingenjör, Psykolog, Neuropsykolog, Sjuksköterska, Historiker och Fysioterapeut.

5.1 Vilka är de digitala interventioner som utfördes i de vetenskapliga

artiklarna om personer med demenssjukdom, eller personer med risk att få

demenssjukdom

Samtliga tio artiklar handlar om digitala interventioner för personer med demenssjukdom eller nedsatt kognitiv förmåga inom arbetsterapi (Alex et al., 2017; Belleville et al., 2018; Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Hwang et al., 2015; Lee et al. 2013; Megan et al., 2019;

Navarro et al., 2016; Rosalie et al., 2017; Turunen et al., 2019). Sex av dessa artiklar utgick från att använda sig av digitala interventioner genom kognitiv träning av minnet, där studiernas syfte var att förbättra den kognitiva förmågan av minnet hos deltagarna (Lee et al., 2013; Turunen et al., 2019; Hwang et al., 2015; Gaitan et al., 2012; Belleville et al., 2018; Alex et al., 2017). Två av artiklarna utgick från att använda datorbaserad kognitiv träning (Computerized Cognitive Training, CCT), för att undersöka en förbättring av minnet, samt påverkan av att förbättra minnets funktion kopplat till dagliga aktiviteter i vardagen (Alex et al., 2017; Turunen et al., 2019). En av artiklarna, som också utgick från att förbättra den kognitiva förmågan av minnet, utgick även från dagliga aktiviteter. Denna artikel utgick från Memoassist-app (MEMO) som ger kognitivt stöd och en kognitiv träningsstudie med 8 sessioner, samt inkluderade strategier

(14)

11

för minnet och uppmärksamheten (Belleville et al., 2018). Artikeln om datorbaserad kognitiv rehabilitering, Computer-assisted cognitive rehabilitation (COMCOG) genomfördes med träning av minnet av den kognitiva förmågan genom igenkänningsminne, språkminne, rumsligt minne och sekventiellt minne (Hwang et al., 2015). Inlärningsbaserat minnes

utbildningsprogram (computerized errorless learning-based memory training program, (CELP) användes i en av artiklarna för att även där undersöka en förbättring av minnet, av den

kognitiva förmågan (Lee et al., 2013). Den sista artikeln, som använde sig av en databaserat kognitiv minnesträning, var en jämförelse mellan två grupper. En grupp med Computer-Based Cognitive Training (CBCT) och Traditional Cognitive Training (TCT) samt en grupp med bara TCT. Jämförelsen utfördes för att se om tillägget av CBCT i ena gruppen visade ett bättre resultat (Gaitan et al., 2012).

Tre artiklar utförde digitala interventioner genom utförandet av dagliga aktiviteter, samt för att se en förbättring av den kognitiva förmågan (Rosalie et al., 2017; Hofmann et al. 2003; Navarro et al., 2016). En robot användes som intervention (Rosalie et al., 2017), en digital skärm

(Navarro et al., 2016) och en surfplatta (Hofmann et al., 2003). En artikel handlade om videokonferens mellan en arbetsterapeut och en deltagare i studien för att undersöka hemsäkerhet hon deltagaren (Megan et al., 2019).

5.1.1 Digitala interventioner med fokus på utförande av daglig aktivitet

De tre artiklarna som använde digitala interventioner med fokus på att utföra aktiviteter i det dagliga livet, genomfördes med hjälp av teknik samt med fokus på att se en förbättring av den kognitiva förmågan (Rosalie et al., 2017; Hofmann et al., 2003; Navarro et al., 2016).

Interventionen med robot i hemmet utfördes för att underlätta utförandet av dagliga aktiviteter i hemmet, samt för att ge möjlighet att bli mer självständig. Aktiviteter som utfördes var till exempel tvätta händerna eller göra te (Rosalie et al., 2017). I artikeln där deltagarna utförde aktivitet genom att gå en shoppingrunda med hjälp av en surfplatta, gick aktiviteten ut på att köpa en tidning (Hofmann et al., 2003). Interventionen som utfördes genom en digital dataskärm, utgick från att ge deltagaren påminnelser med att utföra dagliga aktiviteter i hemmet, samt att få deltagarna mer självständiga hemma med hjälp av påminnelser av aktiviteter (Navarro et al., 2016)

5.2 Vilka är effekterna av de digitala interventionerna som utfördes i

artiklarna

I samtliga tio artiklar framkom det en tydlig beskrivning av vilken effekt de digitala

interventionerna hade för personer med demenssjukdom eller nedsatt kognitiv förmåga (Alex et al., 2017; Belleville et al., 2018; Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Hwang et al., 2015; Lee et al., 2013; Megan et al., 2019; Navarro et al., 2016; Rosalie et al., 2017; Turunen et al., 2019). Sju artiklar gav en tydlig signifikant effekt (Alex et al., 2017; Lee et al., 2013; Rosalie et al., 2017; Megan et al., 2019; Turunen et al., 2019; Hwang et al., 2015; Navarro et al., 2016).

(15)

12

Tre artiklar visade ingen specifik effekt av de digitala interventionerna (Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Belleville et al., 2018).

5.2.1 Digitala interventioner som visade signifikant effekt

Fyra artiklar som utgick från att använda sig av datorbaserad kognitiv träning av minnet visade god effekt (Lee et al., 2013; Turunen et al., 2019; Hwang et al., 2015; Alex et al., 2017). Båda studierna som använde CCT som digital intervention gav god effekt hos deltagarna, där

deltagarnas kognitiva förmåga av minnet förbättrades. Detta visade även att en jämförelse med andra studier att CCT förbättrar den kognitiva förmågan hos personer med demens och detta gav ytterligare bevis (Alex et al., 2017; Turunen et al., 2019). CELP visades ha god effekt av minnesträning, genom att förbättra den kognitiva förmågan hos deltagarna. En positiv feedback visades hos deltagarna, där förbättring av minnet underlättar utförandet av dagliga aktiviteter (Lee et al., 2013). Även COMCOG visade en god effekt av den kognitiva nedsättningen av minnet (Hwang et al., 2015). Två artiklar som utgick från utförandet av dagliga aktiviteter med hjälp av teknik, visade ha en god effekt och förbättra av den kognitiva förmågan, samt att deltagarna visade mer självständighet av utförandet av aktivitet (Rosalie et al., 2017; Navarro et al., 2016). Effekten av videokonferens mellan arbetsterapeut och deltagare visade på en god effekt, men en vidare utveckling av teknik behövs (Megan et al., 2019).

5.2.2 Digitala interventioner som inte uppvisar någon signifikant

effekt

Tre artiklar visade ingen specifik förbättring av den kognitiva förmågan (Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Belleville et al., 2018). Artikeln med jämförelsen mellan TCT och TCT med tillägget av CBCT, visade ingen specifik skillnad med att lägga till CBCT i interventionen på den kognitiva förmågan (Gaitan et al., 2012). Artikeln om MEMO visade ingen förbättring av kognitiv förmågan, utan en effekt av att deltagarna lärde sig nya strategier i utförandet av dagliga aktiviteter (Belleville et al., 2018). Interventionen om shoppingrundan visade ingen kognitiv förbättring, effekten av denna intervention visade istället att deltagarna lärde sig att hantera sina surfplattor (Hofmann et al., 2003).

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Detta examensarbete genomfördes som en litteraturstudie. Där syftet är att beskriva effekten av arbetsterapeutiska digitala interventioner för personer med demenssjukdom eller för personer som har risk att utveckla i demenssjukdom. I sökandet efter vetenskapliga artiklar plockades

(16)

13

blockord ut från syftet som sedan bildades till ämnesord. Ämnesorden kombinerades med varandra för att underlätta sökandet efter relevanta artiklar som besvarade syftet. Vid

kombinationen av ämnesorden användes OR och AND. Där AND användes som kombinera fanns båda ämnesord i samma artikel. Där OR användes mellan ämnesorden för att hitta artiklar som handlade om liknande område (William, 2016).

Litteratursökningen utgick från två databaser Pubmed och Cinahl With Full Text, sökningen av artiklar i databaserna, urvalen och kvalitetsgranskningen pågick under fyra veckor. I de tre urvalen lästes titlarna, abstraktet och hela artiklarna noggrant för att hitta de mest relevanta artiklarna som besvarade syftet. Totalt hittades tio relevanta artiklar i urval tre, i alla urval togs icke-relevanta titlar, abstrakt och hela artiklar bort om de inte inriktade in sig på detta område som studien handlade om, eller att de inte besvarade på syftet (Höglund & Granskär, 2017). Efter urvalet var det tolv artiklar inkluderade i litteraturstudien, men efter ytterligare noggrann läsning plockades det bort två artiklar från dessa tolv. Anledning till detta var att dessa två artiklar inte tillräckligt besvarade på syftet, slutligen var tio artiklar med i arbetet. Författarna kunde ha tagit med fler databaser i urvalsprocessen för att utöka variation i studier, men efter initiala sökningen visas det räcka med endast Pubmed och Cinahl With Full text.

Vid kvalitetsgranskningen som genomfördes av artiklarna bedömdes vilken kvalité artiklarna hade, låg, medel eller hög kvalité. Bedömningen gjordes för att se att artiklarna var trovärdiga och bra genomförda, att ha en låg kvalité på artiklar kan påverka resultatet negativt då artikeln inte är lika trovärdig. Tre artiklar hade medelkvalité och sju artiklar hade hög kvalité. Varför tre artiklar fick medelkvalité var för att de inte nådde upp till alla kriterier för hög kvalité. Se bilaga 2 och 3 för kvalitetsgranskning. Artiklar som användes i resultatet hade både kvalitativa och kvantitativa studiedesign. Sju av de vetenskapliga artiklarna hade en kvantitativ studiedesign, en av de vetenskapliga artikel hade en kvalitativ studiedesign, en vetenskaplig artikel utgick både från en kvantitativ och kvalitativ studiedesign. Den tionde vetenskapliga artikeln hade kvasi-experimentella som studiedesign. Valet att ha kvar den vetenskapliga artikeln med kvalitativ metod, samt den vetenskapliga artikeln som utgick från både kvalitativ och

kvantitativ metod och den kvasi-experimentella som studiedesign, berodde på att det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar som besvarade syftet och dessa två besvarade syftet. Därför inkluderades dessa två vetenskapliga artiklar i litteraturstudien. Det etiska ställningstagandet i artiklarna visade att nio av tio artiklar hade ett etiskt godkännande. Val av att fortsätta använda sig av den icke etiskt godkända artikeln tog istället ett etisk övervägande där författarna i den vetenskapliga artikeln informerade om syftet, tillvägagångssättet med studien till deltagarna och anhöriga (Forsberg & Wengström, 2016). En artikelmatris gjordes efter att de tio relevanta artiklarna hittades och som besvarade syftet. I artikelmatrisen skrev artiklarnas syfte, metod, resultat och kvalité. Genom denna matris blev det en översikt över samtliga artiklar och deras syfte, metod, resultat samt kvalité (William, 2016). Styrkor i denna litteraturstudie var att en liknande litteraturstudie har genomförts av författarna tidigare, vilket gjorde det enklare i sökningen efter vetenskapliga artiklar, samt till viss del upplägget av studien. Med hjälp av Diva var det enklare att formulera ett syfte och att genomföra en studie som inte har utvärderats tidigare. Vid kvalitén av artiklarna hade sju artiklar hög kvalité som stärkte litteraturstudiens trovärdighet av litteraturstudiens resultat. Artikelmatrisen stärkte även litteraturstudien med att få en överblick över samtliga artiklar och vad deras mål och resultat var. Svagheten med att

(17)

14

göra en artikelmatris gjorde till en början att processen att skriva litteraturstudien tog längre tid, men i längden var det till en positiv hjälp genom litteraturstudien. En annan svaghet var att hela litteraturstudien var en tidskrävande process, det var svårt med att hitta tio relevanta

vetenskapliga artiklar som besvarade på syftet. Anledningen till att sökningen efter tio artiklar tog tid och var svår berodde på att digitala interventioner är något som inte har studerats lika mycket och publicerats som vetenskapliga artiklar. Genom att färre vetenskapliga artiklar har publicerats väcktes ytterligare intresse av författarna att digitala interventioner behöver utvärderas mer. Det som också påverkade litteraturstudien var att två artiklar valdes bort efter urvalen, där författarna ansåg att dessa två artiklar inte riktigt svarade på syftet.

6.2 Resultatdiskussion

Olika typer av digitala interventioner utvärderades i de tio artiklarna (Alex et al., 2017;

Belleville et al., 2018; Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Hwang et al., 2015; Lee et al., 2013; Megan et al., 2019; Navarro et al., 2016; Rosalie et al., 2017; Turunen et al., 2019), sex artiklar använde sig av digitala interventioner genom att genomföra kognitiv träning (Lee et al., 2013; Turunen et al., 2019; Hwang et al., 2015; Gaitan et al., 2012; Belleville et al., 2018), (Alex et al., 2017). Tre artiklar använde sig av digitala interventioner för att utföra olika aktiviteter med hjälp av teknik, som robot, dataskärm och surfplatta (Rosalie et al., 2017; Hofmann et al., 2003; Navarro et al., 2016). En artikel handlade om digital intervention med videokonferens mellan patient och arbetsterapeut (Megan et al., 2019). Studier och dess digitala interventioner genomfördes av olika professioner, sex artiklar använde arbetsterapeuter,

neuropsykolog, fysioterapeut, ingenjör, läkare, psykiater och sjuksköterska (Hofmann et al., 2003; Megan et al., 2019; Rosalie et al., 2017; Gaitan et al., 2012; Lee et al., 2013; Hwang et al., 2015). Fyra av artiklarna nämner inte tydligt om arbetsterapeuter involveras, dock användes arbetsterapeutiska instrumentet. Övriga professioner som deltog var psykolog, sjuksköterska, ingenjör, neuropsykolog och läkare (Turunen et al., 2019; Navarro et al., 2016; Alex et al., 2017; Belleville et al., 2018).

Sju av de vetenskapliga artiklarna visade en signifikant effekt av de digitala interventionerna för personer med demens eller för personer som riskerar att utveckla demens (Alex et al., 2017; Lee et al., 2013; Rosalie et al., 2017; Megan et al., 2019; Turunen et al., 2019; Hwang et al., 2015; Navarro et al., 2016) och tre artiklar visade ingen signifikant effekt (Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Belleville et al., 2018). Anledningen till att det finns flera faktorer som kan förklara varför flera faktorer som kan förklara varför signifikant effekt inte påvisades. En av faktorerna kan vara att deltagarnas tillstånd av demenssjukdomen försämras under tiden som studien i artikeln pågår. En annan faktor kan vara att tidsramen för studien var för kort. Om en studie genomförs i en kort tidsram kan det hända att deltagarna inte hinner förbättras vid utförande av interventionen. Däremot kan dessa studier ha en för lång tidsperiod mellan genomförande av interventionen och uppföljning. Att ha en för lång tidsperiod mellan genomförande av interventionen och uppföljning, kan innebära att deltagarna inte stimuleras

(18)

15

tillräckligt för att visa signifikant effekt. Det kan också finnas risk att interventionen inte är anpassad för klientgruppen.

Två av de vetenskapliga artiklarna som genomförde interventionen genom CCT, visade en signifikant förbättring av minnet (Lee et al., 2013; Turunen et al., 2019). CCT är en intervention som har utforskats en del och visats sig ha en viss positiv påverkan av den kognitiva förmågan, som innefattar exekutiva förmågan, global kognition samt minnet. Men effekten av denna intervention är i nuläget kortvarig och behöver forskas ytterligare för att få en långvarig effekt (Philip et al., 2018). Artikeln om intervention CELP genom minnesträning, visade en

signifikant förbättring av minnet, humöret och även kognitiv funktion. Resultatet presenterar bättre värden i instrument som Mini Mental State Examination (MMSE), Cognitive function (DRS, HKLLT, BAPM), humör GDS och Funktionell status (MBI, HKLIADL), samt att deltagarna i studien visade en positiv feedback av interventionen. Genom träning av minnet underlättades utförandet av olika dagliga aktiviteter hos deltagarna. (Lee et al., 2013).

Artikeln som genomförde COMCOG som intervention visade en signifikant effekt av minnet, genom igenkänningsminne, språkminne, rumsligt minne och sekventiellt minne. Dessa områden utvärderades med hjälp av värden från CARDS och MMSE-K, intervention var genomtänkt och genomfördes under en längre tid och detta kan vara en anledning till att interventionen gav positiv effekt (Hwang et al., 2015).

Dessa fyra artiklar ovan handlade om interventioner genom minnesträning. Vid demens är nedsättning av minnet ett stort problem som påverkar vardagen hos personer med demens (Radomski & Latham, 2014). Genom att personer med demens eller nedsatt kognitiv förmåga genomför minnesträning kan det förbättra minnet, som i sin tur leder till en underlättning av dagliga aktiviteter i vardagen (Philip et al., 2018).

Vad gäller personer med nedsatt kognitiv förmåga eller så kallad MCI, kan detta vara ett bra sätt att förebygga kognitiv svikt och minska risken för utveckling av demenssjukdom. Utöver detta har CCT träning, som är hembaserad, visat minskat behov av personal där deltagarna självständigt genomförde träningen även efter studiens slut (Alex et al., 2017). Effekterna kom i form av förbättrade minnesfunktioner, generellt lärande och global kognition, där flera områden förbättrades. Utöver detta har deltagarnas ADL förmåga visat förbättringar vilket kan tyda på överförbarhet från träningsprogrammet till vardagen. Med hembaserade CCT träningsprogram, finns det också möjlighet till enklare form av träning då det endast krävs tillgång till en dator med internet så länge personen kan använda basal utrustning. I studien ovan användes en webbsida (CogniFIT) (Alex et al., 2017) som gav möjlighet att enklare spåra deltagarens utveckling under studiens gång, då all data sparas och överfördes i realtid till skillnad mot träningsprogram med vanligt papper och penna. Utöver de positiva effekter som framkom av studierna finns det också kritik mot interventioner som involverar datorbaserade kognitiva träningsprogram (Philip D, 2018). Populariteten av CCT baserade interventioner har också ökat drastiskt de sista 20 åren. Utvecklingen av programvaror har blivit allt mer preciserad och kan användas på olika plattformar, såsom surfplattor, android, apple produkter och datorer (Philip D, 2018).

(19)

16

Två av artiklarna gav signifikant effekt av digitala interventionen genom att utföra dagliga aktiviteter med hjälp av digital teknik (Rosalie et al., 2017; Navarro et al., 2016). Där ena artikeln använde sig av en robot som intervention i genomförandet av aktivitet. Denna

intervention gav positiv feedback från deltagarna, men deltagarnas upplevelse av interventionen var att de inte kände ett behov av att använda en robot i utförandet av dagliga aktiviteter.

Vårdgivarna samt anhöriga ansåg dock att deltagarna blev mer självständiga av interventionen (Rosalie et al., 2017). Den andra interventionen använde en datorskärm med påminnelser för att enklare utföra dagliga aktiviteter, samt förbättra den kognitiva förmågan av minnet. Denna artikel visade att deltagarna blev mer självständiga av interventionen. Genom påminnelser av att utföra dagliga aktiviteter blev deltagarna mer självständiga att utföra aktiviteten, än att bli påminda av vårdgivarna (Navarro et al., 2016). Genom dessa två artiklar har det visat sig att påverkan på att använda dessa digitala interventioner kan underlätta vardagen, samt öka självständigheten med utförande av olika typer av aktiviteter (Rosalie et al., 2017; Navarro et al., 2016). Den sista artikeln som visade en signifikant effekt av interventionen var

videokonferens mellan arbetsterapeut och deltagare. Intervention genomfördes med

videokonferens för att undersöka hemsäkerhet hos deltagarna (Megan et al., 2019). Genom att ny teknik som ständigt utvecklas måste arbetsterapeuter ta hänsyn till den nya moderna tekniken som kan underlätta vardagen hos patienter (Röden, 2018), samt att forska om ny effektiva interventioner som kan användas (Liang et al., 2018). Genom att använda den nya digitala interventionen visade det sig att videokonferens är ett möjligt alternativ i framtiden, men mer forskning bör göras (Megan et al., 2019).

Det var tre artiklar som inte visade någon specifik effekt av interventionerna (Gaitan et al., 2012; Hofmann et al., 2003; Belleville et al., 2018). En av de artiklarna som genomförde kognitiv träning MEMO som intervention, för att förbättra den kognitiva förmågan av minnet, visade ingen specifik effekt. Anledningen till detta kan vara att interventionen utfördes under för kort tid för att kunna visa någon signifikant förbättring (Belleville et al., 2018).

Den andra artikeln som använde sig av digitala interventioner med TCT och/eller CBCT, för att förbättra minnet med kognitiv träning, visade heller ingen specifik effekt. Denna tudie visade att tillägget av CBCT inte gav någon större förbättring av den kognitiva förmågan (Gaitan et al., 2012). Den sista artikeln, som även den inte visade någon specifik effekt av den kognitiva förmågan, utförde aktivitet med hjälp av digital teknik, med en surfplatta. Anledning till detta kan även vara att interventionen utfördes under för kort för att kunna se en signifikant

förbättring hos deltagarna. Deltagarna visade istället en förbättring i användandet av surfplattan (Hofmann et al., 2003). Anledning till att dessa interventioner inte visade någon signifikant effekt kan vara att mer forskning bör göras för att dessa interventioner ska visa en mer signifikant effekt. Liknande interventioner har inte studerats på samma sätt tidigare. Effekterna som interventionerna visade hos personerna är inte tillräckligt bra för att kunna använda i en arbetsterapeutisk miljö, eftersom mer forskning krävs. I dessa digitala

interventioner som hittades var arbetsterapin är inte lika involverad inom forskningens process som vi hade önskat. För att dessa interventioner ska kunna vara effektiva verktyg för

arbetsterapeuter, krävs det att det blir möjligt att utifrån arbetsterapiprocessen (Fisher, 2009) kunna bedöma individens aktivitetsförmåga, att se behovet av åtgärden beroende på klientens resurser, svårigheter i vardagen och sedan implementera dessa tillsammans med personen eller

(20)

17

närstående om möjligheten finns (Kallenberg, 2018). Vi anser att det är viktigt att

arbetsterapeuter involveras i den digitala utvecklingen som ständigt utvecklas, eftersom fler högteknologiska hjälpmedel kommer att finnas i framtiden (Kallenberg, 2018). Idag förskrivs kognitiva tidshjälpmedel som Memoplanner Medium 3 och appar som hjälper till att få vardagen att fungera, exempel på dessa är digital mottagning, matlistan, matglad,

ClaroScanPen, TorTalk och många andra. Detta tillsammans med referensramen Moho kan vi se att samtliga åtgärder som tillämpas i artiklarnas studier gör det möjligt att arbeta

personcentrerad, där stöttning av arbetsterapeut krävs i samband med personens önskemål. Där personens motivation, livsstil och miljömässiga situation kan påverka vilken åtgärd som blir mest lämplig (Kielhofner, 2012). En robot kan stötta genomförandet av aktiviteter i dagliga livet med hjälp av aktiva påminnelser, videoinstruktioner och verbala kommandon. (Rosalie et al., 2017).

7. Slutsats

Alla tio artiklar i denna litteraturstudie utvärderade digitala interventioner för personer med demens eller personer som har risk att få demenssjukdom. Sju artiklar visade en signifikant effekt där fyra påverkade minnet positivt genom kognitiv träning. Två av dessa sju artiklar visade effekt med hjälp av digital teknik för att genomföra dagliga aktiviteter. Tre artiklar kunde dock inte visa någon specifik effekt av de digitala interventionerna för träning av minnet och aktivitetsutförandet. Litteraturstudien visade att det finns en variation av möjliga digitala interventionsmetoder för personer som har fått demenssjukdom och för personer som har risk att få demenssjukdom senare i livet. Det är viktigt att arbetsterapeuter känner till utvecklingen av lovande interventionsmetoder och försöker lägga in sin expertis vid utveckling där det är möjligt, för att kunna ge den bästa möjliga behandling för personer som behöver stöd. Genom detta arbete har vi lärt oss att digitala interventioner är något som ständigt utvecklas och kräver ytterligare forskning, för att visa en större signifikant effekt av den kognitiva förmågan. Detta område har inte studerats i den stora utsträckning som vi trodde. Arbetet visar att digitala interventioner är på god väg och kommer användas mer i framtiden, men mer forskning bör göras där arbetsterapin ligger i fokus.

(21)

18

Referenser

Alex, B-F. Shannon, W. Lauren, B. Linda, C. George, R. Nicolas, C. Karrin, A. (2017).

Tailored and Adaptive Computerized Cognitive Training in Older Adults at Risk for Dementia: A Randomized Controlled Trial. Journal of Alzheimer’s Disease, 60(3), 886-911.

https://doi.org/10.3233/JAD-170404

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Araskiewicz A,Dębczyńska M, Lamparska L, Podhorecka M, Szabela A, Wojciechowski A, et al. (2019). Effects of virtual reality-based cognitive training in older adults living without and with mild dementia: a pretest-posttest design. BMC research Notes. 12(776):8.

https://doi.org/10.1186/s13104-019-4810-2

Astell A, Czarnuch S, Dove E. (2018). System Development Guidelines from a Review of Motion-Based Technology for People with Dementia or MCI. Front. Psychiatry. 9(189):10. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2018.00189

Azher A, Aravich P, Chidester A, Sautter S, Ord A. (2021). Benefits of Computer Engagement in Older Adults with Dementia. SAGE Journals, 7(1), 1-11.

https://doi.org/10.1177/2333721421992996

Belleville, S. Hudon, C. Bier, N. Brodeur, C. Gilbert, B. Grenier, S. Ouellet, A-C. Viscogliosi, C. Gauthier, S. (2018). MEMO+: Efficacy, Durability and Effect of Cognitive Training and Psychosocial Intervention in Individuals with Mild Cognitive Impairment. Journal of the American Geriatrics Society, 66(4), 655-663.

https://doi.org/10.1111/jgs.15192

Bertil, M. Lars, M. Mats, E. Praktiskmedicin. (2020). Demens, Kognitiv sjukdom. https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/demens/

(22)

19

Bitte, L. Demenscentrum (2020). Tänk enkelt om kognitiva hjälpmedel.

https://demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Du-som-arbetar-som/Arbetsterapeut/Tank-enkelt-om-kognitiva-hjalpmedel.

Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: a model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Gaitan, A. Garolera, M. Cerulla, N. Chico, G. Rodriguez-Querol, M. Canela-Soler, J. (2012). Efficacy of an adjunctive computer-based cognitive training program in amnestic mild cognitive impairment and Alzheimer’s disease: a single-blind, randomized clinical trial. International Journal of Geratric Psychiatry, 28(1), 91-99.

https://doi.org/10.1002/gps.3794

Gitlin L, Piersol C, Hodgson N, Marx K, Roth D, Johnston D et al. (2016). Reducing neuropsychiatric symptoms in persons with dementia and associated burden in family

caregivers using tailored activities: Design and methods of a randomized clinical trial. Elsevier inc. juni;(49). 92–102. Doi: 10.1016/j.cct.2016.06.006

Graff M, Vernooij-Dassen M, Thijssen M, Dekker J, Hoefnagels W, Rikkert M. (2006). Community based occupational therapy for patients with dementia and their care givers: randomized controlled trial. The bmj, 333(4), 1196-1199.

https://doi.org/10.1136/bmj.39001.688843.BE

Grefberg, N. (red.) (2013). Medicinboken: orsak, symptom, diagnostik, behandling. (5., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

(23)

20

Hofmann, M. Rösler, A. Schwarz, W. Muller-Spahc, F. Kräuchi, K. Hock, Christoph, H. Seifritz, E. (2003). Interactive Computer-Training as a Therapeutic Tool in Alzheimer’s Disease. ScienceDirect, 44(3), 213-219.

https://doi.org/10.1016/S0010-440X(03)00006-3

Hwang, J-H. Cha, H-G. Cho, Y-S. Cho, H-S. (2015). The effects of computer-assisted cognitive rehabilitation on Alzheimer’s demantia patients' memories. J Phys Ther Sci, 27(9), 2921-2923. https://doi.org/10.1589/jpts.27.2921

Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

International Parkinson and Movement Disorder Society (2016) Kognitiv svikt och beteendeproblem vid Parkinsons sjukdom: viktiga fakta för patienter

https://www.movementdisorders.org/MDS-Files1/Education/Patient-Education/Cognitive-Impairment-and-Behavioral-Problems-in-PD/pat-Handouts-Cognitive-Swedish-v1.pdf

Kallenberg J. (2018). Yrke:Arbetsterapeut.Vårdguiden 1177. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sa-fungerar-varden/varden-i-vastra-gotaland/yrke-arbetsterapeut/

Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lam L, Chan W, Fung A, Leung E. (2015). Would older adults with mild cognitive impairment adhere to and benefit from a structured lifestyle activity intervention to enhance cognition? a cluster randomized controlled trial. PLOS One,10(3), 1-17.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0118173

Larsson Ranada, Å. (red.) (2015). Vardagsteknik och äldre personer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lee, Y, G. Yip, c. Yu, E. Man, D.(2013). Evaluation of a computer-assisted errorless learing-based memory traning program for patients with erly Alzheimer’s disease in Hong Kong: a

(24)

21

pilot study. Clinical Interventions in Aging, 8(1), 623-633. https://doi.org/10.2147/CIA.S45726

Liang J, Xu Y, Lin L, Jia R. Zhang H, Hang L. (2018). Comparison of multiple interventions for older adults with Alzheimer disease or mild cognitive impairment: A PRISMA-compliant network meta-analysis. Medicine, 97(20):12.

https://doi.org/10.109/md0000000000010744

Linde, B. (2020). Alzheimer Sverige. Vaskulär demens.

https://www.alzheimersverige.se/kognitiva-sjukdomar/de-kognitiva-hjarnsjukdomarna/vaskular-demens/

Lökk J.(13 januari 2021) Karolinska universitetssjukhuset, Geriatriska Kliniken. Lindrig kognitiv störning(mild cognitive impairment, MCI). Netdoktorpro. Hämtar från:

https://www.netdoktorpro.se/geriatrik/medicinska-oversikter/lindrig-kognitiv-storning-mild-cognitive-impairment-mci/

Megan, E. Getely. Scott, A. Trudeau, L, R. Moo. (2019). Feasibility of telehealth-delivered home safety evalyations for cargivers of clients with dementia. SEGE Journals, 40(1), 42-49. https://doi.org/10.1177/1539449219859935

Moon S, Park K.(2020) The effect of digital reminiscence therapy on peopple with dementia: a pilot randomized controlled trial. (20), 1-11.

https://doi.org/10.1186/s12877-020-01563-2

Navarro R, Rodriguez M, Favela J. (2016). Use and Adoption of an Assisted Cognition System to Support Therapies for People with Dementia. Computational and Mathematical Methods in Medicine. (1075191):10.

https://doi.org/10.1155/2016/1075191

Nordheim J, Hamm S, Kuhlmey A, Suhr R. (2015). Tablet computers and their benefits for nursing home residents with dementia: Results of a qualitative pilot study. SpringerLink, 48(6), 543–549.

https://doi.org/10.1007/s00391-014-0832-5

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

(25)

22

Philip D, Harvey R, Mcgur M, Til W. (2018). Controversies in Computerized Cognitive Training. Elsevier inc, 11(3), 907-915. https://doi.org/10.1016/j.bpsc.2018.06.008

Pimouguet, C. Le Goff, M. Wittwer, J. Dartigues, J-F. Helmer, C. (2017). Benefits of

Occupational Therapy in Dementia Patients: Findings from a Real-World Observational Study. J Alzheimers Dis, 56(2), 509-517.

https://doi.org/10.3233/JAD-160820

Radomski, M.V. & Latham, C.A.T. (red.) (2014). Occupational therapy for physical

dysfunction. (Seventh edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Rosalie, H. Audhama, A. Begum, M. Huq, R. Mihalilidis, A. (2017). Robots to assist daily activities: viewa o folder adults with Alzheimer’s disese and their caregivers. CambridgeCore, 29(1), 67-79. https://doi.org/10.1017/S1041610216001435

Röden, E. Sehlin, E. (2018). Arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik. Umeå universitet.

https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1316137/FULLTEXT01.pd

Statistiska centralbyrån. Sveriges framtida befolkning (2017–2070) Störst folkökning att vänta bland de äldsta [internet]. Stockholm: SCB; 2018 [uppdaterad 2018-04-26, hämtad: 2021-02-09].

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet/s veriges-framtida-befolking-20182070/

Sveriges Arbetsterapeuter. (April, 2021). Demens. Hämtat från:

https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/demens/

Sveriges Arbetsterapeuter. (Okt, 2018). Vad gör en arbetsterapeut? Hämtat från:

https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/vad-goer-en-arbetsterapeut/

Svenskt Demenscentrum. Vad är demens? (Internet) 2020 Hämtat från: https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens.

Turunen M, Hokkanen L, Bäckman L, Stigsdotter-Neely A, Hänninen T, Paajanen T, et al. (2019) Computer-based cognitive training for older adults: Determinants of adherence. PLoS ONE 14(7), 1-12.

(26)

23

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur

Willman, A. (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (september 2020). Dementia (internet). Genève: WHO. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia

(27)

Bilagor

Bilaga 1: Artikelmatris

Referens, Titel, Tidsskrift, Land, Publiceringsår

Syfte Metod Resultatet Kvalite

t

(Alex et al., 2017)

Alex, B-F. Shannon, W. Lauren, B. Linda, C. George, R. Nicolas, C. Karrin, A. (2017). Tailored and Adaptive Computerized Cognitive Training in Older Adults at Risk for Dementia: A Randomized Controlled Trial. Journal of Alzheimer’s Disease, 60(3), 886-911.

https://doi.org/10.3233/JAD-170404

Syftet med studien är att utvärdera hur datorbaserad kognitiv intervention (CCT) gynnar äldre med både MCI och hummorreladerade neuropsykiatriska symptom (MrNPS).

En randomiserad kontrollstudie. Datorbaserad kognitiv träning (CCT). Med äldre vuxna med MCI och MrNPS. Det deltog 45 deltagare var runt 65 år.

Deltagarna kände sig tillfredsställda med sitt vardagliga minne efter (CCT). Men resultatet visade ingen stor skillnad med den kognitiva träningen (CCT) av en förbättring av minnesfunktionen, efter 3 månader. Studien menar på att 3 månader var en för kort tid för att undersöka effekten av CCT för personer med mild kognitiv svikt och MrnPS.

(28)

(Belleville et al., 2018)

Belleville, S. Hudon, C. Bier, N. Brodeur, C. Gilbert, B. Grenier, S. Ouellet, A-C. Viscogliosi, C. Gauthier, S. (2018). MEMO+: Efficacy, Durability and Effect of Cognitive Training and

Psychosocial Intervention in Individuals with Mild Cognitive Impairment. Journal of the American Geriatrics Society, 66(4), 655-663.

https://doi.org/10.1111/jgs.15192

Syftet är att bedöma effekten av minnesträning för personer med MCI med hjälp av MEMO+ program för att se om positiva effekter förekommer av interventionen.

En randomiserad kontrollstudie. En kognitiv träningsstudie + (MEMO). 12 till 15 deltagare deltog i studien. MEMO-programmet innehöll strategier för minne och uppmärksamhe och var indelat i 8 sessioner.

Resultatet visar sig vara positivt av MEMO-programmet. Där en jämförelse av andra studier gjordes och som hade liknande positiva resultat av MEMO-programmet. Resultatet visade att MEMO förbättrade det dagliga livet hos deltagarna, men inget visade på en förändring av den kognitiv träning av dagliga aktiviteter.

Gaitan et al., 2012) Gaitan, A. Garolera, M. Cerulla, N. Chico, G. Rodriguez-Querol, M. Canela-Soler, J. (2012). Efficacy of an adjunctive computer-based cognitive training program in amnestic mild cognitive impairment and Alzheimer’s disease: a single-blind, randomized clinical trial.

International Journal of Geratric Psychiatry, 28(1),

91-99.https://doi.org/10.1002/gps.379 4

Syftet med studien är att utvärdera effekten av 12 månaders datorbaserad kognitiv intervention (CBCT), tillsammans med traditionell kognitiv träning (TCT) för personer med Alzheimers.

En enskild, parallel gruppstudie

genomfördes. Deltagare, med diagnosen Alzhimers. Interventionen bestod av att jämföra två grupper. Grupp 1 bestod av CBCT + TCT, med 37 deltagare. Grupp 2 bestod av bara TCT, med 23 deltagare. Med 12 månaders uppföljning. Deltagarna var mellan 57–85 år. CBCT innefattar träning av minnet, perception,

igenkänning, språk och rumslig

orientering. TCT innefattar minne, språk, uppmärksamhet, beräkningar. .

Resultatet visade ingen specifik skillnad mellan gruppen med TCT och gruppen med TCT med tillägg av CBCT efter 12 månader. Ingen specifik skillnad på en förbättring visades av den kognitiva förmågan hos deltagarna i gruppen med tillägg av CBCT. Effekten av att lägga till CBCT med TCT visade en

förbättring på ångestsymen och beslutsfattade.

(29)

(Hofmann et al., 2003)

Hofmann, M. Rösler, A. Schwarz, W. Muller-Spahc, F. Kräuchi, K. Hock, Christoph, H. Seifritz, E. (2003). Interactive Computer-Training as a Therapeutic Tool in Alzheimer’s Disease.

ScienceDirect, 44(3),

213-219.https://doi.org/10.1016/S0010 -440X(03)00006-3

Syftet med studien är att utvärdera en ny interaktiv datorbaserad kognitiv intervention (ICT) hos personer med Alzheimers.

9 patienter deltog i studien som hade Alzhimers. Studien genomfördes med en ny typ av interaktiv datorbaserad kognitiv träning (ICT), som skulle underlätta dagliga aktiviteter.

Resultatet av interventionen visade ingen specifik förbättring av

orientering under perioden, 7 veckor. Men resultatet visade att deltagarna lärde sig att hantera sin pekskärm som de använde för att utföra aktiviteten, att gå en shoppingrunda.

Hög

Hwang et al., 2015)

Hwang, J-H. Cha, H-G. Cho, Y-S. Cho, H-S. (2015). The effects of computer-assisted cognitive rehbaliation on Alzheimer’s demantia patients memories. J Phys Ther Sci, 27(9),

2921-2923.

https://doi.org/10.1589/jpts.27.292 1

Syftet med den här studien var att genomföra

datorassisterad kognitiv rehabilitering (COMCOG) för att undersöka effekterna av COMCOG på

Alzheimers

demenspatienters minnen.

35 deltagare med demens/Alzheimers deltog i studien. 14 män och 21 kvinnor. Det genomfördes med ett COMCOG-programsysten, som inkluderade tester som CARDS (Cognitive Assessment Reference Diagnosis System) och MMSE-K (Mini-Mental State Examination-Korea) och detta pågick i 4 veckor.

Resultatet visar att COMCOG-programsystem som inkluderade CARDS och MMSE-K. Poängen i CARDS ökade samt i MMSE-K där de visade en positiv skillnad jämfört med andra studier. Resultatet visade även att COMCOG-programmet gav positiv effekt på en förbättring av minnet hos deltagarna.

(30)

(Lee et al., 2013)

Lee, Y, G. Yip, c. Yu, E. Man, D.(2013). Evaluation of a computer-assisted errorless learing-based memory traning program for patients with erly Alzheimer’s disease in Hong Kong: a pilot study. Clinical Interventions in Aging, 8(1), 623-633.

https://doi.org/10.2147/CIA.S457 26

Syftet med denna studie var att implementera ett

datoriserat, felfritt inlärningsbaserat

minnesutbildningsprogram (CELP) för personer med tidig Alzheimers sjukdom

En randomiserad kontrollstudie, där deltagarna skulle ha tidig Alzhimers. Studien pågick under 3 månader. Den utgick från ett träningsprogram. Träningsprogrammet genomfördes individuellt 2 gånger i veckan, mellan 12 till 30 min. Träningsprogrammet utgick från ett inlärningsbaserat

minnesutbildningsprogram (CELP).

Resultatet visade att positiva behandlingseffekt på kognition vid minnes efter minnesträning av CELP. Även deltagarnas åsikt om

minnesträningen var positiva, där de lärde sig minnesstrategier som hjälpte dom i utförandet av dagliga

aktiviteter. Men ytterligare forskning bör göras av träningsprogram av den kognitiva funktionen.

Hög

(Megan et al., 2019) Megan, E. Getely. Scott, A. Trudeau, L, R. Moo. (2019). Feasibility of telehealth-delivered home safety evalyations for cargivers of clients with dementia. SEGE Journals, 40(1), 42-49. https://doi.org/10.1177/15394492 19859935

Denna

genomförbarhetsstudie undersökte process- och resurskraven för en fjärrlevererad hemsäkerhetsutvärdering av telehealth-arbetsterapi från en webbplats för Veterans Health Administration (VHA).

En kvasi-experimentell studie, med en grupp-forskningsdesign och kvalitativ data. Studien genomfördes med hjälp av (VHA), Veternas Health Administration för personer med demens. Det gjordes 10 utvärderingar av säkerheten i hemmet hos deltagarna med demens, med hjälp av videokonferens.

I resultatet genomfördes 10

utvärderingar av säkerheten i hemmet hos deltagarna med demens, med hjälp av programvara för

videokonferens. Resultatet visade att det behövs mer studier inom det här området för att kunna se om det finns en positiv effekt av detta.

Medel

Navvaro et a., 2016)

Navarro R, Rodriguez M, Favela J. (2016). Use and Adoption of an Assisted Cognition System to Support Therapies for People with Dementia. Computational and

Syftet med studien var att utvärdera kvantitativ och kvalitativ insamling, för ta reda på i vilken

utsträckning terapisystemet A (intervention med traditionella artefakter) och

Genomfördes med två fallstudier, med två deltagare med diagnosen Alzheimers och som visats sig ha mild eller måttlig kognitiv försämring. Besök av en terapeut gjordes 3 gånger i veckan, för att utföra 3 valda aktiviteter under dagen. Aktiviteten utfördes i max 30 min. Detta pågick under

Av interventionen visades det att resultatet att påminnelserna på datorskärmen av de 4 dagliga

aktiviteter visade ett positivt resultat i slutet av de 16 veckorna, samt visades förbättring under perioden. Detta visades genom observationer

References

Related documents

We also conducted a search for all English language articles, sys- tematic reviews, meta-analysis, conference pro- ceedings, and abstracts in relevant scientific meetings, on

As one of the interviewee pointed out, “…It is partially because the organization is not totally organized, it is not clear who is decision maker and here you often

Det framkom utsagor om att distriktssköterskans förskrivning var service till patienten och de beskrev att det inte fanns några nackdelar för patienten vid deras

Olika egenskaper hos spårgeometrin kan vara cirkulärkurvornas radier, längder och rälsförhöjning, övergångskurvornas typ och längder samt längder på raklinjer mellan

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kommunikationen mellan vårdpersonalen och de anhöriga till personer med demens som bor på äldreboenden eller hemma

Den här studiens resultat visade att vårdhundens betydelse för personer med demens var gemensam aktivitet, kamratskap, sällskap men vårdhunden var också utan positiv

Resultatet visar att till verbala strategier hörde att vara stödjande i samtalet exempelvis genom att hjälpa patienten att hitta ord och avsluta meningar, att bekräfta personen

Figure 1: A rule models temporal and value relations that ex- ist between sensor readings and inferred context expressed as sets of temporal and value constraints between state