Digitala mötesplatser - en studie om att vägleda på andra sätt än ansikte mot ansikte

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Digitala mötesplatser

en studie om att vägleda på andra sätt än ansikte mot ansikte

Online community

a study in guiding in other ways than face-to-face

Liselotte Reinholdsson

Linda Wikingsson Mähler

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2012-12-17

Examinator: Hilma Holm

Handledare: Bo Persson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Samhällets förändrade kommunikationssätt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför den traditionella vägledningen. Utifrån tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare på både grundskola och gymnasieskola med följande frågeställningar:

– Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? – I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier?

– Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning?

Vår analys tar utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens. Resultatet visar att det gemensamma för våra informanter är att de inte har särskilt stor erfarenhet av vägledningssamtal via digitala medier. De behöver den sökandes kroppsspråk för att kunna utvärdera samtalet och lyfter den fysiska närvaron till den sökande, för att kunna få bekräftelse på att de gör ett bra arbete. Även hög egenmakt lyfts som gemensamt. Några av vägledarna anser sig ha god kompetens i vägledning med digitala medier, medan några lyfter tveksamheter eller direkt motstånd. De flesta av dem beskriver ändå att man med ett vägledaryrke måste anpassa sig till de rådande omständigheterna i samhället.

4

Förord

Vi vill tacka våra åtta informanter för att de tagit sig tid att medverka i vår studie, och på ett uppriktigt sätt delat med sig av sina åsikter och funderingar.

Avslutningsvis vill vi också tacka Bo Persson, vår handledare, för stringent vägledning kombinerat med respekt för vårt betraktelsesätt.

Liselotte Reinholdsson & Linda Wikingsson Mähler December 2012

Arbetsfördelning

Vid insamlandet av empirin har vi var för sig kontaktat våra informanter och genomfört fyra intervjuer vardera vilket vi beskriver utförligare i metod- kapitlet. Vi har tagit del av varandras intervjuer genom inspelat material och transkriberad text för att komma så nära en gemensam uppfattning som möjligt. Vi har tillsammans sökt litteratur och valt ut vad som ska vara grunden i vårt examensarbete. Utifrån ett väl fungerande samarbete och gemensamma diskussioner kring det skriftliga arbetet, som vi tillsammans har kompletterat och sammanställt, har arbetsfördelningen ursprungligen sett ut enligt följande:

Gemensamma texter:

Inledning, Kunskapsbakgrund, Tidigare forskning, Teoretiska utgångspunkter, Metod, Diskussion, Bilagor.

Liselotte Reinholdsson:

Resultat och analyser: Yrkesrollen, Egenmakt.

Linda Mähler:

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Begreppsdefinitioner ... 8

1.3 Uppsatsens disposition ... 9

2. Kunskapsbakgrund ... 10

2.1 Vägledning ... 10

2.2 Internet ... 11

2.3 Vägledningens samordning i Europa ... 12

2.4 Det livslånga lärandet ... 13

2.5 Informationssamhällets baksida ... 14

2.6 Sammanfattning ... 15

3. Tidigare forskning ... 17

3.1 Förändringar i vägledarnas yrkesroll ... 17

3.2 Vägledares upplevelser och kompetens ... 19

3.3 Sammanfattning ... 21

4. Teoretiska utgångspunkter ... 22

4.1 Den symboliska interaktionismen ... 22

4.2 Rollteori ... 23

4.3 Egenmakt ... 25

4.4 Kompetens och lärande ... 26

4.5 Sammanfattning ... 27

5. Metod ... 29

6

5.2 Datainsamling ... 31

5.3 Analysmetod ... 32

5.4 Etiska ställningstaganden ... 33

6. Resultat ... 35

6.1 Utbud och efterfrågan ... 35

6.2 Yrkesroll ... 38

6.2.1 Utbildningen ... 38

6.2.2 Vägledningssamtalet ... 40

6.2.3 Betydelsefulla förändringar i yrkesrollen ... 41

6.2.4 Kommunikationsmönstrens påverkan på yrkesrollen ... 41

6.3 Analys- Yrkesrollen ... 43 6.4 Egenmakt ... 44 6.5 Analys- Egenmakt ... 46 6.6 Kompetens ... 47 6.7 Analys- Kompetens ... 49 6.8 Framtiden ... 51 7. Diskussion ... 52

7.1 Teori och metodval ... 53

7.2 Sammanfattande slutsatser ... 54

7.3 Författarnas reflektioner ... 56

7.4 Förslag på framtida forskning... 57

8. Referenslista ... 58

Bilaga:1 ... 62

7

1. Inledning

Genom historiens gång har studie- och yrkesvägledarens roll präglats av olika inriktningar som följt den rådande samhällsutvecklingen i övrigt (se exempelvis Lovén, 2000; Nilsson, 2005).”Vägledarens uppgift kan beskrivas som en medlarfunktion mellan samhälls- och individbehov, vars syfte är att medverka till att eleven väljer en utbildning som i bästa fall tillfredsställer såväl eleven som samhället”(Lovén, 2000 s. 17). Det personliga vägledningssamtalet är en central del i vägledarens arbete med syftet att hjälpa den vägledningssökande framåt mot att göra ett genomtänkt val gällande studier eller arbete. Att mötas i det traditionella vägledningssamtalet ger vägledaren möjligheter till att läsa av den vägledningssökandes kroppsspråk under samtalet. Egan (2010) beskriver det på följande sätt:

People constantly ”speak” to one another through their nonverbal behavior. Effective helpers learn this “language” and how to use it effectively in their interactions with their clients. They also learn how to ”read” relevant messages embedded in the nonverbal behavior of their clients (Egan, 2010 s. 133).

Vi sträcker oss så långt som till att kalla det traditionella vägledningssamtalet som studie- och yrkesvägledarens plattform för vägledningssamtalet. Informationssamhället med dess digital-teknologiska etablering har bidragit till en utveckling gällande människors kommunikationsätt (Lennerlöf, 2002). Att samtala över webben genom exempelvis facebook, chat eller mail är något som den uppväxande generationen unga i stor utsträckning använder i sin kommunikation med vänner, föräldrar osv. Vi vill uppmärksamma att de förändrade kommunikationssätten i samhället bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal.

Om studie- och yrkesvägledarens roll tidigare förändrats i form av yttre styrning såsom nya skolreformer eller rollen i samhället ser vi nu också hur själva essensen, vägledningssamtalet, hittat en ny plats. Med det säger vi inte att den kommer att ersätta ett traditionellt vägledningssamtalmen vår hypotes är att vägledningssamtal framöver kommer

8

att efterfrågas och genomföras via digitala medel i större utsträckning än i dagsläget. Det problem vi utgår ifrån är att vi tror att denna förändring kan bli problematisk om inte studie- och yrkesvägledare upplever sig ha beredskap inför att möta den här målgruppen vägledningssökande med vägledningssamtal via digitala medel. Följande problematisering har mynnat ut i forskningsfrågan: Hur möter studie- och yrkesvägledare den växande

gruppen vägledningssökande som föredrar vägledningssamtal via digitala medier istället för det traditionella vägledningssamtalet?

1.1 Syfte och frågeställningar

I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför traditionell vägledning. Utifrån tre faktorer:

yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an

förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar:

– Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? – I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier?

– Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning?

1.2 Begreppsdefinitioner

Studien inriktar sig mot området studie- och yrkesvägledning och våra informanter utgörs av studie- och yrkesvägledare. Vi väljer att omväxlande skriva vägledare, informanter och

9

studie- och yrkesvägledare i texten. Två återkommande begrepp i vår text är också vägledningssamtal via digitala medier och det traditionella vägledningssamtalet som vi här inledningsvis väljer att förklara lite närmare.

Ett traditionellt vägledningssamtal är när den vägledningssökande och vägledaren har ett fysiskt möte, ansikte mot ansikte. Vägledningssamtal via digitala medier innebär att vägledningssamtalet sker i huvudsak i textform utan de möjligheter som ges med det fysiska samtalet, såsom att läsa av kroppsspråk och så vidare. Det finns två undantag som berörs i vår studie och det är videosamtal och telefonsamtal, där samtalarna har möjlighet att höra varandra, och videosamtal innebär också en möjlighet att se varandra på bild. De digitala medier som innebär kommunikation via textform som berörs i studien är mail (e-post), sms (textmeddelande) och chatt (snabbmeddelanden över internet i realtid) samt facebook. I början av arbetet valde vi att kalla formen för vägledningssamtal över internet men upplevde själva formuleringen vag och övergick till att istället beskriva formen som vägledningssamtal med digitala medier.

1.3 Uppsatsens disposition

Fortsättningsvis består denna uppsats av kapitel två till sju. Kapitel två introducerar läsaren i vår kunskapsbakgrund, där vi lyfter flera rapporter och artiklar som styrker undersökningens syfte och frågeställningar rörande samhällsförändringarna och nya kommunikativa medel. Kapitel tre redogör för tidigare forskning inom vårt valda område, sammankopplingen mellan de digitala kommunikationsmedlen och förändrade förutsättningar för studie- och yrkesvägledarens yrkesroll. Därpå följer det fjärde kapitlet, teoretiska utgångspunkter, som beskriver socialpsykologiska perspektiv, följt av begreppen egenmakt och kompetens. Vårt metodkapitel, kapitel fem, illustrerar val av metod, urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstagande. Undersökningens empiriska resultat och likaså analyser presenteras tematiskt i kapitel sex. Kapitel sju, diskussions-avsnittet, diskuterar undersökningens resultat, teori och metodval, sammanfattande slutsats, våra egna reflektioner och avslutningsvis förslag på framtida forskning.

10

2. Kunskapsbakgrund

Samhällsförändringarna indikerar ett allt större bruk av nya tekniska och kommunikativa medel och sedan flera år har förändringarna i våra kommunikationssätt ökat och flera nya plattformar för kommunikation bildats (Lennerlöf, 2002). Med dessa nya möjligheter öppnas fler dörrar för att tillgodose människors olika behov. Följande kapitel syftar till att ge en bakgrund till hur den tekniska utvecklingen påverkat individernas kommunikationsmöjligheter och på vilket sätt det påverkar och förändrar studie- och yrkesvägledarens roll. Inledningsvis ges en definition av vägledning samt en kort beskrivning av några av de samtalsfärdigheter som kan ingå i ett vägledningssamtal.

2.1 Vägledning

Vad som definieras som vägledning kan uttryckas på en mängd olika sätt och i vårt arbete koncentrerar vi oss på själva vägledningssamtalet men finner det relevant att starta kunskapsbakgrunden med en begreppsförklaring utifrån Lindhs (1997) definitioner på vägledning i vid och snäv bemärkelse.

Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. (Lindh, 1997 s. 4)

Med vägledning i snäv bemärkelse menar jag personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med den direkt förbundna aktiviteten. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem) Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. (Lindh, 1997 s. 5)

11

I arbetet kommer båda ovanstående definitioner beröras men när det gäller kompetensen hos vägledarna gällande att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier berör vi vägledning i snäv bemärkelse. Eftersom digitala medier i många fall håller sig till det skrivna ordet lyfter vi fram den kompetens i form av samtalsfärdigheter som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen och som kan användas både muntligt och skriftligt. Det finns mängder av samtalsfärdigheter som bidrar till att hjälpa den vägledningssökande att lösa eller hantera problem rörande studier eller jobb varvid vi tar upp några grundläggande. Under vägledningssamtalet bidrar studie- och yrkesvägledaren med att hjälpa den vägledningssökande genom att ställa öppna frågor, spegla det den vägledningssökande säger och sammanfatta vad som sagts under samtalet för att få ett gemensamt utgångsläge i den aktuella situationen (Hägg & Kuoppa, 2007).

2.2 Internet

Trots att flertalet svenskar under lång tid hade en kritisk och avvaktande syn på internet har nu denna skepsis vänt och många fler är idag av åsikten att samhället kommer att förändras till det bättre genom internet, vilket skapar en fördjupning av demokratin (Findahl, 2012.). Vidare lyfter författaren fram att Internets entré har spelat allra störst roll för de unga (12-25 år), där det tillsammans med vänskapsförbindelser är viktigast av allt som informationskälla. Ökningen och spridningen av användandet har nu stabiliserats och likaså användartiden. Vad som däremot förändrats är att internetanvändningen krupit längre ner i åldrarna och allt fler 8-11 åringar använder internet dagligen. De som har möjlighet att utnyttja internet mest av alla är skolbarnen i åldern 12-15 år, där 96 procent har tillgång till dator jämfört med befolkningen som helhet på 74 procent (Findahl, 2012).

Som det ser ut idag är nätbaserad kommunikation av stor vikt för många människor. Både unga och vuxna finns uppkopplade i stort sett dygnet runt på digitala medier och även om det särskilt är unga som är online och kommunicerar via dessa kanaler så har cirka en och en halv miljon vuxna ett Facebook-konto, vilket visar på att dessa kommunikationssätt har stor betydelse för både unga och vuxna (Alexandersson & Hansson, 2011). I detta nya

12

medielandskap finns en ny så kallad virtuell samvaro, ett gränslöst samspel mellan människor. Med bara några få knapptryckningar kan individerna affirmera sina personligheter och ambitioner i forum tillgängliga för allmänheten. Ungdomar med kompetens i medievärlden varierar sig mellan olika sociala internetrum såsom bland annat Facebook, Skype och MSN. Samspelet med varandra över nätet ger de anslutna känslor av personliga utbyten och gemenskap, och samtalen anses ha en tydlig grundläggande funktion socialt och för individens identitetskapande. Författarna lyfter vidare att ”kommunikation är ett villkor för allt mänskligt liv och för samhällsutvecklingen” (Alexandersson & Hansson, 2011 s. 2). I bondesamhället var det genom religiösa traditioner, disciplinering och vanor betydligt enklare att skapa sin identitet. Nu är det istället den egna erfarenheten som är avgörande för de ungas identitetskapande utifrån egna preferenser och behov. Idag finns det också många aspekter av att förstå saker individuellt och ha egna mål. Att referera till en värld som är unison är inte helt enkelt idag och betydelsen av en virtuell samvaro som en central process växer sig allt starkare. Det är den moderna människans sätt identifiera sig både som konsumenter i det enorma medieutbudet och som producenter av information. (Alexandersson och Hansson, 2011).

2.3 Vägledningens samordning i Europa

I samordningen mellan Europas länder gällande vägledning står att läsa hur beslutsfattarna i OECD-länderna, EU:s organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling, talar om det livslånga lärandet där vägledningstjänsterna skall finnas till för alla i samhället och behöver bli flexiblare både ur en ekonomisk synvinkel men också gällande vägledningens utformning av både plats och tid (OECD, 2004). EU (2008) uppmanar de delaktiga staterna till att aktivt använda alla informations- och kommunikationsmedel för att gynna medborgarnas tillgång till vägledning, vilket tydligt illustrerar IT-områdets betydelse för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningens roll i förhållandet till de samhällspolitiska målen. Mot den här bakgrunden väljer vi att lyfta fram hur Danmark arbetar för att möta efterfrågan och ge ett ökat utbud på vägledningsmöjligheter för medborgarna. E-vejledning,

13

som är en del av landets satsning på de ungas väg till utbildning är öppen för alla som har behov av vägledning inom utbildning och arbete. Vägledning som erbjuds är via telefon, chatt, mail och sms varje vardag, kväll samt helg. Sedan starten i januari 2011, har E-vejledning mött mellan 1000-1500 personer per vecka via dessa digitala medier och utvärderingen, gjord nu i höst visar på en succé bland användarna. Då E-vejledningen visar att alla generellt är mycket nöjda med den service de får förlängs satsningen (Ungepakke II, 2012). E- vägledarna har utvecklat en vägledningsmodell, 4K- modellen som de använder som utgångspunkt när de vägleder via digitala medier (Ministeriet for Børn og Undervisning, 2012). Sverige har också försökt möta efterfrågan genom en nationell och oberoende vägledningstjänst med namnet vägledningsinfo.se som var verksam under ett års tid mellan 2007-2008. Tjänsten visade på goda resultat men fick avslutas med anledning av att myndigheten som initierat projektet avvecklades (Lindberg, 2008).

Även utbildningssatsningar har gjorts i Sverige för att öka kompetensen hos studie- och yrkesvägledare för att möta efterfrågan och utbudet av vägledningsmöjligheter. I slutet av 2000-talet erbjöd högskolan Väst en kurs på 7.5 högskolepoängpoäng1 där kursens mål bland annat var att ge den studerande kunskap och förståelse till att kunna integrera informations- och kommunikationsteknik i arbetet med vägledningen. Kursen bidrog vidare till en kompetens i att kunna använda och förstå hur man som vägledare kan hantera distans-utbildningens/distansvägledningens verktyg. Målet var också att kunna bedöma värdet av etiken vid vägledning genom digitala medier samt vara medveten om konsekvenserna av digital studie- och yrkesvägledning.

2.4 Det livslånga lärandet

Enligt EU-kommissionen (2001) ska vägledning ha användarnas behov och efterfrågan som utgångspunkt. De menar också att tjänsterna ska erbjudas lokalt. Studie- och yrkesvägledningen måste förnyas, bredda perspektiv och inkludera nätverkstänkande. I handlingsplanen bör strategin främst vara att kunna möta ”ett stort och ökande behov av

14

professionell och objektiv vägledning” (EU-kommissionen, 2001 s. 37). Vägledning måste vara en livslång process och inriktas på att individerna tidigt ska få redskap för att kunna göra sina egna beslut. Mot bakgrund av att utvecklingen av digitalt lärande växer, måste vägledningen finnas tillgänglig och följa med i denna utveckling. I samband med utvecklingen av den nya tekniken och digitala medier i samhället, menar kommissionen att studie- och yrkesvägledarna måste utveckla en ny roll. Individerna har redan tillgång till all information och en av vägledarnas nya roller övergår till att vara översättare av den informationen. Den sökande behöver få kunskap om de olika alternativ som informationen bereder. Dessutom kommer vägledarnas yrkesroll att förändras, det kommer att ställas krav på vidareutbildning och kompetensutveckling, då dessa är en av nyckelgrupperna i det livslånga lärandet. Framtiden kräver att vägledarna både har språkfärdigheter samt förmåga att bygga nätverk. På grund av ett alltför dåligt utbud av IKT- baserade verktyg på svenska marknaden har inte vägledarna kunnat följa utvecklingen. Förutom verktyg och metoder krävs uppkopplingsutrustning och programvaror av hög kvalitet för att kunna kommunicera via digitala medier. Webbaserad vägledning är ett användbart verktyg, som anses vara angeläget för att kunna erbjuda objektiv och oberoende vägledning för samhället. Inom utbildningen måste vägledningen bedrivas lokalt men det bör även finnas nationellt och internationellt för informationsbehoven. Här har staten en viktig roll att fylla enligt kommissionen (EU-kommissionen, 2001).

2.5 Informationssamhällets baksida

Förändringstakten i och med framväxandet av det vi idag kallar informationssamhället2 har ändrat på våra villkor för både arbete och arbetslivsrelaterat lärande. Både strukturellt och organisatoriskt måste ständigt utbildningsinrättningarna ses över för att optimera arbetsfördelning och effektivitet. Det krävs att vi lär oss att hantera en gemensam tillgänglig kunskapsbas där vi i arbetslivet befinner oss i en förändrings- och innovationsprocess (Karlsson, 2005).

15

Den massiva introduktionen av IKT inom alla livssfärer har inte endast förändrat vår tillgång till information och kontakter, utan den har även förändrat greppet om tid och rum. De naturliga möjligheterna till pauser och återhämtande som fanns inbyggda i omvärldens tröghet har till stor del reducerats till ett minimum där nästan allt kan tyckas vara samtidigt här och nu. Den ständiga tillgången till kommunikation innebär även en konstant tillgänglighet och disponibilitet där ofta gränserna mellan arbets- och egentid utraderas. (Karlsson, 2005 s. 2)

Följden av denna tillgänglighet blir för både de som följer med i utvecklingstakten, och för dem som saktar in, ökade påfrestningar. Ökade krav på att anpassa sig till förändringar kombinerat med osäkerhet kan leda till ohälsa och sjukskrivning. Modeller och strategier för att förhålla oss till vår föränderliga omvärld måste finnas för att lösa denna problematik, då kunskap och lärande kan ses som en del av en möjlig början till lösning (Karlsson, 2005).

2.6 Sammanfattning

Följt av Lindhs (1997) definitioner på vägledning i vid och snäv bemärkelse summerar vi följande: Den senaste forskningen från SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur,(Findahl, 2012) visar på ett allt större internetbruk, allt längre ner i åldrarna. I åldern 12-15 år har 96 procent tillgång till dator, jämfört med befolkningen som helhet på 74 procent. Alexandersson och Hansson (2011) beskriver hur nätbaserad kommunikation växer sig allt större och att dessa nya nätmiljöer ger användarna en ingång till nya arenor för både kommunikation och som en plats att utveckla nya färdigheter på. Det finns en ny, så kallad virtuell samvaro i detta nya medielandskap och väldigt enkelt delar individerna olika forum med varandra. EU (2008) uppmanar de delaktiga staterna till att aktivt använda alla informations- och kommunikationsmedel för att gynna medborgarnas tillgång till vägledning, vilket tydligt illustrerar IT-områdets betydelse för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningens roll i förhållandet till de samhällspolitiska målen.

Vi exemplifierar Danmark, som valt att möta målgruppen som efterfrågar alternativa kommunikationsformer, såsom telefon, chatt, mail och sms genom sin satsning på E-vejledning (Ungepakke II, 2012). För att kunna kvalitetssäkra vägledningssamtalet i

16

digitalform har E-vägledarna utvecklat en vägledningsmodell som utgångspunkt (Ministeriet for Børn og Undervisning, 2012). Sverige gjorde också en satsning på att möta efterfrågan genom vägledningsinfo.se, en nationell och oberoende vägledningstjänst verksam mellan 2007-2008. Tjänsten avslutades dock med anledning av att myndigheten som initierat projektet avvecklades (Lindberg, 2008). Sverige har även gjort utbildningssatsningar för kompetenshöjning hos studie- och yrkesvägledare. I slutet av 2000-talet erbjöd högskolan Väst en kurs på 7.5 högskolepoängpoäng där kursens mål bland annat var att ge den studerande kunskap och förståelse till att kunna integrera informations- och kommunikationsteknik i arbetet med vägledningen (Lindberg, 2008). Med ”det livslånga lärandet” i beaktande, menar EU-kommissionen (2001) att vägledning ska ha användarnas behov och efterfrågan som utgångspunkt. De vill se en förnyad studie- och yrkesvägledning, med bredare perspektiv och innefatta nätverkstänkande. Enligt kommissionen är det en nödvändighet att vägledningen är en livslång process och ger verktyg till individen för att kunna fatta egna beslut. Under dessa förutsättningar måste studie- och yrkesvägledarna utveckla en ny roll och i och med detta ställs nya krav på vidareutbildning och kompetensutveckling. Framtiden kräver att vägledarna både har språkfärdigheter samt förmåga att bygga nätverk. Vidare pekar EU-kommissionen (2001) på att vägledning bör finnas både lokalt, nationellt och internationellt för informationsbehoven, vilket staten bör ansvara för. Avslutningsvis i detta kapitel lyfte vi att följden av denna tillgänglighet i arbetet, som det nya kunskapssamhället för med sig, kan leda till stora påfrestningar. ”Den ständiga tillgången till kommunikation innebär även en konstant tillgänglighet och disponibilitet där ofta gränserna mellan arbets- och egentid utraderas” (Karlsson, 2005 s. 2). Ökade anpassningskrav och krav på förändring kan resultera i ohälsa och sjukskrivning, speciellt i kombination med en osäkerhet kring vad som förväntas av en som individ.

17

3. Tidigare forskning

I följande kapitel inriktar vi oss på att belysa forskning som rör sammankopplingen mellan de digitala kommunikationsmedlen och vilken inverkan de har på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll.

3.1 Förändringar i vägledarnas yrkesroll

Vuorinen m.fl. (2011) menar att den ökande användningen av teknik ställer nya krav på vägledarna och på deras sätt att leverera vägledningstjänster. Som en väsentlig del av livslångt lärande redovisas vägledning, som främjar både sociala och ekonomiska mål. Författarna undersöker vilka förändringar gällande teknikens roll som har skett över tid, samt vägledarnas roll för att uppfylla målen med vägledning. Studien är gjord på vägledare som är erfarna internetanvändare. Undersökningen har en bakgrund bland annat från samma som vår kunskapsbakgrund, Europeiska Unionens råd, som betonar kvalitetssäkring och större mångfald i leveransen av vägledningstjänster. Vidare beskriver Vuorinen m.fl. (2011) utifrån karriärutvecklingsteori, att nya former av virtuell vägledning är under utveckling och att vägledningsprocesserna måste utvecklas för att hjälpa klienter mer effektivt genom IKT (informations- och kommunikationsteknik). Vuorinen har även sin egen forskning (2006) att luta sig på, då han menar att tekniken kommer att kräva omprövning av tjänsterna som vägledningen erbjuder, där ITK har en viktig roll att fylla. Vägledarnas uppfattning om teknikens roll kommer inverka på huruvida de utvecklas inom området, vilket även vi illustrerar med begreppet egenmakt i nästa kapitel. Vuorinen (2006) framhåller att vägledningen kan göras mycket mer tillgänglig för människor och det krävs en ytterligare flexibilitet hos vägledarna för att via nätet svara mot klientens behov. Författaren pekar också på kompetensen hos vägledarna. Vägledarutbildningen behöver

18

inkludera internetbaserade vägledningsverktyg för att kommuniceringen via internet ska hålla hög kvalitet. Vägledarna måste själva vara med i utformningen av dessa verktyg för att känna sig bekväma med dem. Ny teknik möjliggör mycket men innebär också utmaningar. Författaren pekar på vikten av att undersöka om/hur vägledare erkänner utmaningen och behovet av kompetens, vilket knyter väl an till den hypotes vi inledningsvis beskrev gällande hur förberedda vägledare är för den här förändringen. Vi klargör också vårt sätt att se på begreppet kompetens i nästa kapitel.

Vuorinens m.fl. (2011) studie, med en fenomenografisk ansats, omfattar fokusgrupper år 2001 och 2002 som sedan följs upp 2010 för att fokusera på om det finns skillnader i uppfattningarna efter ett antal år. Finländska vägledare representerande gymnasiet, högre utbildning samt arbetsförmedlingen både från städer och från landsbygd deltar i studien som använder en kombinerad metod av kvalitativa intervjuer och insamlande av hård data (kvantitativ metod), så kallad metodtriangulering (Larsen, 2009). Samtliga av Vuorinens m.fl. (2011) resultat mellan 2001-2010 visar att användandet av internet i vägledning snarare var genom information till skillnad från karriärplanera/vägleda utifrån ett livslångt lärandeperspektiv. En likhet genom studien var också att det finns förväntningar på att studie- och yrkesvägledare ska följa IKT- utvecklingen och fortbilda sig. Den uppföljande studien visar på ett ökat flexibelt användande av internet och att vägledarna vant sig mer vid att det fanns uppdaterat material m.m. på nätet och de hade svårt att föreställa sig att inte använda internet. De beskriver också ett annat tryck på att internet ska implementeras i sin yrkesroll. Vägledarna lade mer märke till att studenterna använder flera olika kommunikationskanaler i den uppföljande studien och de ansåg att de bör möta individerna på deras plattform efter deras behov. De observerade tydligare behovet av differentierade tjänster, och erkänner gapet mellan vad som erbjuds och efterfrågas, vilket också vi ämnar undersöka. Förutom att vägledarna menar att det fortfarande finns ett behov av det traditionella samtalet för vissa elever, så anser de att vägledningsprocessen blir mer dokumenterad och öppnare via internet. De lägger mer tid på att formulera sina svar till de sökande, eftersom svaren senare kan ses över. Detta utmanar vägledarna att utvärdera sina insatser och hjälper dem att se sina eventuella behov av kompetenshöjning. Vägledarna i studien har en checklista till hjälp när de samtalar via internet, för att säkra att alla delar av vägledningen under hela processen blir täckta och uppföljda (Vuorinen m.fl. 2011).

19

Andra studenter med funderingar inom vägledarnas yrkesroll och identitet är bl.a. Berndts (2006). Författarens hypotes är att vägledarens yrkesroll samt yrkesidentitet ofta är felaktig eller inte tillräckligt tydlig, vilket leder till en dissonans hos vägledaren. Då Berndt upplever att vägledarens yrkesidentitet behöver en bättre grund vill hon undersöka vägledares syn på detta och hur det påverkar dem.”Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete” (Berndt, 2006 s. 3). Genom att förankra sin teoretiska del i ett historiskt perspektiv, vilken visar på förändringar i vägledarnas yrkesroll, ger hon genom ett socialpsykologiskt perspektiv fokuserat på rollteorier, grupper och identiteter en förförståelse för yrkesrollen idag. Dessa teorier analyserar författaren mot undersökningens resultat genom kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare alla representerande olika arbetsplatser. Utifrån resultaten drar författaren följande slutsats:

Min slutsats är att yrkesrollen är avgörande för hur yrkesidentiteten formas. Vägledarna använder sig av olika strategier för att upprätthålla en balans i sin yrkesroll. Därför upplever de den individuella yrkesidentiteten som stark. Vägledarnas gemensamma yrkesidentitet är däremot ganska svag eftersom referensgruppen försvagats som ett resultat av att det allt större utbudet av uppdrag för vägledare runt om i samhället. Däremot har vägledningen blivit allt synligare vilket ger hopp om en reviderad och förstärkt ställning för vägledare i samhället inom en snar framtid. (Berndt, 2006 s. 3)

I sin studie sammankopplas inte yrkesrollen specifikt med vägledning via digitala medier men bidrar med sitt resultat till hur vägledare använder olika strategier i sin yrkesroll något vi belyser närmare under de teoretiska utgångspunkterna i nästkommande kapitel.

3.2 Vägledares upplevelser och kompetens

Ämnet vägledning via digitala medier har också tidigare berörts på olika sätt inom fler examensarbeten. Backman och Wetterlund (2010) undersöker hur studie- och yrkesvägledare ser på den digitaliserade värld vi lever i idag och hur möjligheterna ser ut att arbeta utifrån den. De vill ta reda på hur studie- och yrkesvägledare definierar webbaserad vägledning och se på hur och med vilka verktyg de använder internet för att

20

vägleda människor samt lyfta fram fördelar respektive nackdelar med vägledningen över webben enligt vägledarna. Genom att göra en kvalitativ undersökning med en teoretisk förankring inom kommunikation och vägledningsteori redogör de för sitt resultat.

Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet. (Backman & Wetterlund, 2010 s. 3)

Hunt (2006) belyser vägledning och internet ur ett annat perspektiv. I sin studie vänder författaren sig till ungdomar för kvalitativa intervjuer samt utbildningsansvariga som hon intervjuar via telefon och mail. Ungdomarnas frågor rör hur de ser på internetanvändning för att vara mer aktiva i sin gymnasievalsprocess. Dels genom att fråga dem om deras inställning till internetvägledning och dels vad de vill ha ut av vägledningen. De utbildningsansvariga för utbildningen till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och Umeå universitet, intervjuas med en målsättning att ta reda på deras inställning till den nya tekniken och internetvägledning. Som teoretisk förankring använder Hunt (2006) en psykologisk begreppsram där bl.a. motivation och inlärd hjälplöshet förklaras. Resultatet i arbetet visar att ungdomarna är positiva till att använda internet men är tveksamma till att kommunicera genom nätet gällande gymnasievalet. Det framgår att de saknar kunskap om hur ett vägledningssamtal via internet kan gå till och de menar att de vill ha traditionella vägledningssamtal. En del i studiens resultat som faller under hur studie- och yrkesvägledarutbildningarna bidrar till de blivande vägledarnas kompetens gällande vägledning via digitala medier visar på stor variation i frågan.

Vid ett av lärosätena har man i utbildningen grundläggande datautbildning och under hela utbildningen, på tre år, arbetar man med att söka information på Internet. Vid de två andra lärosätena framgår det att det är mycket upp till den enskilda läraren på vilket sätt man arbetar med Internet i utbildningen. Ingen av de tre utbildningarna erbjuder utbildning i valstöd. Däremot har man på ett av lärosätena påbörjat ett försök med vägledning med hjälp av Internet där även kamera (Webcam) och headset används. Det framgår att alla tre utbildningsansvariga anser

21

att det är viktiga frågor som måste diskuteras mer samt att det behövs mer kunskap i dessa frågor. (Hunt, 2006 s. 2)

En slutsats från ovanstående citat är således att det är en viktig fråga men att det i liten utsträckning erbjöds på de verksamma utbildningarna år 2006.

3.3 Sammanfattning

Ovanstående kapitel inriktar sig på att belysa forskning som rör sammankopplingen mellan de digitala kommunikationsmedlen och vilken inverkan de har på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll. Vuorinens undersökningar (2006; 2011) belyser viktiga aspekter av vägledares förändrade roll och på vilka sätt man kan leverera vägledningstjänster som komplement till det traditionella vägledningssamtalet. Vi ser tydliga kopplingar till vår kunskapsbakgrund som illustrerar hur ungas nätmiljöer ser ut idag, utbildningsdepartementets debatt om det livslånga lärandet och att vägledare behöver ökad kompetens. Backman och Wetterlund (2010) visar på resultat likt Vuorinen (2011) att det traditionella samtalet aldrig kan ersättas men väl kompletteras med webbaserad vägledning. Hunt (2006) bekräftar att lärosätena inte arbetar med att ge studie- och yrkesvägledarna kompetens i vägledarutbildningen med den kvalitet som Vuorinen (2011) efterlyser. Slutligen visar Berndt (2006) resultat på förhoppningar om en förstärkt och uppdaterad ställning av vägledarna inom en snar framtid, för att stärka yrkesidentiteten och hålla balansen i sin yrkesroll levande. Det knyter väl an till den delen i vår studie som undersöker hur vägledarnas förväntningar på sin yrkesroll påverkar hur de tar sig an förändringarna den nya tekniken för med sig.

Sammanfattningsvis visar denna forskningsbakgrund att vägledarnas roll kommer att förändras och att vägledarutbildningen behöver hålla sig mer uppdaterad gällande kompetensbehovet i denna nya roll. Även vi avser undersöka rollen och dess förändringar samt tillföra ytterligare aspekter gällande hur vägledarna möter efterfrågan på vägledning via digitala medier.

22

4. Teoretiska utgångspunkter

Under följande avsnitt kommer vi att redogöra för studiens teoretiska förståelsegrund. Socialpsykologiska perspektiv såsom symbolisk interaktionism och rollteori kommer definieras och förklaras. Därefter följer de teoretiska begreppen egenmakt och kompetens som också bidrar till en ytterligare förståelse av empirin.

En kortfattad definition av vad socialpsykologi syftar till hämtar vi från Angelöw & Jonsson (2000 s. 9).”Preciserat kan socialpsykologin sägas syfta till att förstå och förklara samspelet mellan individers tankar, känslor och beteende och det omgivande samhället”. Det här innebär att det i perspektivet finns inslag både från psykologin och från sociologin.

4.1 Den symboliska interaktionismen

I ett vägledningssamtal interagerar studie- och yrkesvägledaren och den vägledningssökande med varandra med strävan om att samtalet skall leda den vägledningssökande framåt i sin process, dvs. finna möjligheter till ett agerande i det omgivande samhället. Då ett traditionellt vägledningssamtal ger möjligheter till att avläsa varandras kroppsspråk till skillnad från vägledningssamtal via digitala medier fann vi det mest relevant att beskriva hur den symboliska interaktionismen ger en ökad förståelse för informanternas upplevelser och handlingar gällande att vägleda via digitala medier. Inom teorin finns olika inriktningar där vi kommer beröra den mest dominerade skolan, chicagoskolan, med Herbert Blumers (1969/1986) och Erving Goffmans (1959/1990) teoretiska inriktningar. Vi startar med att låta Blumer (1969/1986) definiera teorin utifrån tre premisser för hur människor väljer att agera.

1) Human beings act towards things on the basis of de meanings that the things have for them. 2) The meaning of such things is derived from, or arises out of, the social interaction that one has with one´s fellows. 3) These meanings are handled

23

in, and modified through, an interpretative process used by the person in dealing with the things he encounters. (Blumer 1969/1986 s. 2)

Den första punkten lyfter fram förhållandet mellan vilken mening individen tillskriver saker och hur de agerar. Nästkommande punkt framhåller hur själva meningen skapas genom en interaktion människor emellan. Den sistnämnda punkten belyser hur individen använder en tolkningsprocess för att hantera de saker eller situationer som individen möter.

Inom den symboliska interaktionismen tolkar man handlingar och beteenden utifrån att de är symboler. Människor visar med sina handlingar något som för dem kan ha en annan symbolisk betydelse än just själva handlingen. Omvänt tolkar vi andras handlingar och drar egna slutsatser av deras beteende (Angelöw & Jonsson, 2000). Den dramaturgiska skolan med Goffman (1959/1990) lyfter också fram det sociala samspelet människor emellan och det är framförallt hans tankar om vad som sker i ett möte som vi finner intressanta att belysa. Hans definition av en interaktion definieras enligt följande.”Individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro” (Goffman, 1959/1990 s. 26). En stor del av det dramaturgiska perspektivet handlar om hur vi människor agerar som på en teaterscen där aktören framträder inför andra människor. Genom att kontrollera den information vi delger andra formar vi den bild och det intryck vi vill att andra skall ha av oss (Goffman, 1959/1990). Likt en skådespelare spelar vi vår roll, något vi återkommer till under nästkommande rubrik.

4.2 Rollteori

Vi fann den rollteoretiska inriktningen relevant eftersom studie- och yrkesvägledare agerar utifrån sin yrkesroll i ett vägledningssamtal. Rollteoretiker inriktar sig på hur de sociala rollerna i samhällslivet påverkar hur individen väljer att handla. Yrkesrollen spelar i vårt samhälle en central roll i individens liv (Angelöw & Jonsson, 2000). Kritik har riktats mot rollteorin gällande svårigheten med att definiera teorins centrala begrepp ”roll”. Forsén (1978 s. 22) framhåller att ”vad som existerar är ett antal olika rollteoretiska begreppssystem, mellan vilka det råder varierande grad av familjelikhet”. Med följande

24

citat avser vi sätta in teorin i ett sammanhang som vi sedan försöker förklara utifrån individens perspektiv.”Det samhälle rollteorins människa möter, kan ses som en social struktur, vars centrala element utgörs av en mångfald sociala positioner (…). Till varje position är ett knippe av normativa förväntningar knutna, förväntningar rörande positionsinnehavarens beteenden och attribut” (Forsén 1978 s. 23). Utifrån ovanstående citat agerar således studie- och yrkesvägledaren i sin position utifrån de förväntningar som föreligger yrkesrollen. För att återgå till Goffmans (1959/1990) tankar om rollförväntningar och dess bidrag till agerandet i det personliga vägledningssamtalet.”Upplysningar om individen bidrar till att definiera situationen och gör det möjligt för de andra att veta i förväg vad han kommer att vänta sig av dem och vad de kan vänta sig av honom” (Goffman, 1959/1990 s. 13, egen översättning). Att mötas i det traditionella samtalet skulle enligt ovanstående hjälpa till att definiera förväntningarna utifrån personernas utseende, kroppsspråk och samtalsplats.

Det finns olika dimensioner av rollförväntningar beroende på vilken typ av roll som diskuteras. Yrkesrollen ses som en mer specifik än en generell roll då den är mer styrd av exempelvis befattningsbeskrivningar. Förväntningarna kan också ha olika betydelse och omfattning, vara mer eller mindre tydliga och det kan råda olika uppfattningar gällande rollen (Stephan & Stephan, 1985 i Angelöw & Jonsson, 2000). Rollteorins begrepp rollkonflikter belyser ytterligare en aspekt av hur samhällsstrukturen inverkar på individen. Dessa kan uppstå då det mot samma yrkesposition, såsom studie- och yrkesvägledaren, förväntas olika rollbeteenden. Det kallas då intra-rollkonflikt. När det för individen uppstår konflikter mellan de olika roller individen har i sitt liv kallas det inter-rollkonflikt (Angelöw & Jonsson, 2000). Värt att nämna är också de rollkonflikter som Forsén (1978) beskriver som de mest förekommande utöver de två ovanstående inom rollteoretiska perspektiv. Han lyfter fram att det finns rollkonflikter som beror på att själva rollens innehåll är oklart och att en rollkonflikt ibland beror på att individens personlighet gör det svårt att uppfylla en viss roll. Samhällets syn på studie och yrkesvägledarens roll inverkar således på hur denne väljer att agera.

25

4.3 Egenmakt

Om en studie- och yrkesvägledare upplever att den i sin yrkesroll kan påverka i vilken omfattning den använder sig av vägledning via digitala medier , visar det på egenmakt. Det finns ett flertal begreppsdefinitioner på makt varav vi väljer följande utgångspunkt.”Med begreppet makt avser vi en eller flera personers möjlighet att kunna påverka sina livsvillkor efter egna mål, behov och intressen i en viss given samhällstruktur trots att andra motsätter sig det” (Angelöw & Jonsson 2000 s. 206). Författarna ringar in fyra olika delar som kännetecknar makt. För det första handlar makt om vilja. Med bestämda avsikter kan individen påverka sina livsvillkor. För det andra infinner sig makt i förhållande till andra. Den tredje delen handlar om möjlighet till att kunna agera på valt sätt trots att andra motsätter sig den valda handlingen. Slutligen så påverkas graden av makt beroende på vilken samhällsposition som individen befinner sig på (Angelöw & Jonsson, 2000).

Rønning (2007 s. 34) lyfter fram ytterligare en form av makt som han kallar diskursiv eller definitorisk makt som beskrivs som ” makten att få sin uppfattning av ett fenomen till att bli den rådande”. Diskurs är också ett på många sätt definitionsmässigt svårt begrepp som innefattar olika innebörder beroende på vilket sociologiskt perspektiv som skall belysas. Enligt Burr (2003) används begreppet för att framställa ett objekt eller händelse på ett särskilt sätt med hjälp av bilder, påståenden m.m. men också för att illustrera det utbytet som sker människor emellan. Med den begreppsförklaringen skulle således diskursiv makt i ett vägledningssamtal kunna innebära att det traditionella samtalet blir det rådande fenomenet. När det gäller makt lyfter Rønning (2007) intresset för aktören med makt att bibehålla den existerande situationen och vid strukturförändringar kommer man stöta på motsättningar från olika håll.

26

4.4 Kompetens och lärande

I vår studie ställer vi oss undrande till hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier och vad de anser om sin kompetens inom området vägledning via digitala medier. På arbetet agerar vägledarna i sin yrkesroll och vi väljer att kortfattat definiera ordet yrke, då i form av profession eftersom det lämpligen passar in på vald yrkesgrupp i studien.”Profession, i allmänt språkbruk detsamma som yrke; i samhällsvetenskaplig terminologi ofta snävare definierat som yrke vars auktoritet och status bygger på hög formell utbildning, ofta universitets-baserad” (Nationalencyklopedin, 2012). Ett yrke hör med den här definitionen samman med en persons utbildning, där individen förvärvar kunskaper inom utbildningsområdet. Kunskap omfattar teoretiska (explicita) och praktiska (implicita) förmågor. Teoretisk kunskap handlar om att veta vad man ska göra och praktisk kunskap handlar om att veta hur man ska göra (Svensson, 2009). När det gäller begreppet kompetens handlar det om att individens kompetens är relaterat till något.

En individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext.3 Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. (Ellström 1992 s. 21)

Kompetens utgår således ifrån individens kunskapsförmågor men innefattar också bland annat sociala och emotionella delar (Svensson, 2009). Vi berör också i vår studie hur vägledarna förskaffat sig kunskaperna till att vägleda via digitala medier vilket för oss över till kompetensutveckling och olika inriktningar på lärande. Ellström (2002) beskriver två olika synsätt på lärande. Ett anpassningsinriktat lärande riktar uppmärksamhet på hur individen anpassar sitt handlande och lär sig kunskaper i enlighet till de givna förhållanden som är rådande. Det andra synsättet utmärker sig genom att istället se lärande som en kreativ process där individen bidrar med att utveckla och förbättra de rådande förhållandena, ett utvecklingsinriktat lärande. De båda synsätten bör ses som aspekter som

27

kompletterar varandra. Det anpassningsinriktade lärandet skapar trygghet och stabilitet för individen och det utvecklingsinriktade bidrar till nyskapande och förändring. När det gäller kompetensutveckling och lärande i arbetet lyfter Lennerlöf (2002) fram hur den tekniska utvecklingen påverkar individernas kompetensutveckling i arbetslivet. Den nya tekniken har ökat våra kommunikationsmöjligheter i samhället och bidragit till förändringar inom de flesta arbetsorganisationer. Han lyfter fram vikten av en balanserad utvecklingsprocess för individen där det ges utrymme för reflektion. En samverkan mellan olika kompetensområden skapar också gynnsamma förutsättningar för kompetensutveckling.

4.5 Sammanfattning

De teoretiska begreppen i studien syftar till att ge en större förståelse för hur informanterna hanterar den nya plattformen för vägledningssamtalet då vägledningssamtal med digitala medier ställer nya krav och förväntningar på studie- och yrkesvägledare. Vi har i teorikapitlet strävat efter att hålla en nära anknytning till de frågeställningar vi har i studien och kommer ta hjälp av samtliga teoretiska utgångspunkter och begrepp i teorikapitlet när vi analyserar vår empiri.

Den symboliska interaktionismen är användbar i vår undersökning eftersom den beskriver hur människan tolkar andras handlingar och beteenden utifrån att de är symboler som kan ha en annan betydelse än själva handlingen i sig (Angelöw & Jonsson, 2000). En viktig faktor som lyfts fram gällande hur individen väljer att handla är själva meningen med handlingen. Den skapas genom det sociala samspelet mellan människor där båda inverkar på varandras handlingar. De situationer individen står inför hanteras genom en tolkningsprocess (Blumer, 1969; Goffman, 1959).

Rollteoretiker inriktar sig på hur de sociala rollerna i samhällslivet, såsom yrkesrollen, inverkar på hur individen väljer att handla (Angelöw & Jonsson, 2000). Samhällets ses som en social struktur som innehåller en mängd av olika sociala positioner (Forsén, 1978). Till varje position finns förväntningar knutna gällande positionsinnehavarens beteende, så kallade rollförväntningar (Stephan & Stephan, 1985 i Angelöw & Jonsson, 2000). Dessa

28

förväntningar varierar i tydlighetsgrad och kan vara mer eller mindre styrda av samhället (Angelöw & Jonsson, 2000). Vägledarna i vår undersökning agerar i sin yrkesroll och teorin är användbar eftersom den hjälper oss att förstå hur vägledarna handlar utifrån sina rollförväntningar men också se hur samhällets styr och påverkar rollen. Ibland uppstår rollkonflikter, exempelvis när det förväntas olika rollbeteenden i samma yrkesposition (Angelöw & Jonsson, 2000). Även oklarheter i rollinnehållet och personlighet ligger till grund för rollkonflikter (Forsén, 1978).

Egenmakt lyfte vi fram i det här kapitlet med hjälp av begreppet makt. Makt kan ses som individens möjligheter att från sin position i samhället kunna påverka sina livsvillkor trots motsättningar från andra (Angelöw & Jonsson, 2000). Utifrån sin maktposition kan individen påverka vilket fenomen som blir rådande, så kallad diskursiv makt. Vid strukturförändringar finns risk att stöta på motsättningar från de aktörer som förlorar en del av sin makt (Rønning, 2007). Att använda oss av det här begreppet hjälper till att förstå hur makten kan inverka, på olika sätt, med hur vägledarna möter efterfrågan från de vägledningssökande.

Slutligen beskrev vi kompetens och lärande som nära sammankopplad med en individs utbildning och kunskaper inom ett arbetsområde. Kunskaper kan omfatta teoretiska och praktiska förmågor (Svensson, 2009). När en individ har förmågan att använda dessa kunskaper i sitt arbete handlar det om kompetens, det vill säga, kompetens är relaterat till något (Ellström, 1992). Förutom individens kunskapsförmågor innefattas också andra delar såsom sociala och emotionella delar (Svensson, 2009). Kompetens är nära sammankopplat med lärande där man som individ kan lära sig att anpassa sig till givna förhållanden som råder, ett anpassningsinriktat lärande. Ett annat synsätt är när individen utvecklar och förbättrar de rådande förhållandena, ett utvecklingsinriktat lärande. De båda inriktningarna påverkar individen på olika sätt i sitt lärande, sin kompetensutveckling, och kompletterar varandra (Ellström, 2002). Att beskriva kompetens och lärande bidrar i vår undersökning till att förstå hur den inverkar på vägledarnas sätt att möta målgruppen vägledningssökande som föredrar vägledningssamtal via digitala medier istället för det traditionella vägledningssamtalet.

29

5. Metod

Att be en person berätta hur den upplever någonting för att själv få en ökad förståelse för personens livsvärld faller in under kvalitativ metod och under ett fenomenologiskt förhållningssätt (Kvale & Brinkmann, 2009). Den förståelsegrund som vi valt att bygga vår empiri på är följande:

Generellt är fenomenologi i kvalitativa studier en term som pekar på ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är. (Kvale & Brinkmann 2009 s. 42).

Vår undersökning inriktar sig på att få en ökad förståelse för hur vägledarnas yrkesroll egenmakt och kompetens påverkar hur de arbetar för att möta målgruppen vägledningssökande som föredrar vägledningssamtal via digitala medier istället för ett traditionellt vägledningssamtal. Vi vill i vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer få fram vägledarnas egna upplevelser och tolkningar av sin sociala verklighet. Med vår forskningsfråga: Hur möter studie- och yrkesvägledare den växande gruppen

vägledningssökande som föredrar vägledningssamtal via digitala medier istället för det traditionella vägledningssamtalet? kunde en kvantitativ metod också gett oss svar på själva

forskningsfrågan. Vi kunde ha bett studie- och yrkesvägledare svara på en enkät med redan ifyllda svarsalternativ om hur de arbetar med digitala medier, men anser att vi då skulle fått svårigheter med att få fram informanternas upplevelser av sin egenmakt eller sin kompetens i den här frågan. Vi ville få en större helhetsförståelse och möjlighet till att be informanterna utveckla sina svar, något som Larsen (2009) lyfter fram som en svårighet med kvantitativ metod då man begränsas av standardiserade formulär. I följande rubriker berättar vi hur vi gått tillväga för att nå fram till målet, att svara på våra frågeställningar utifrån vår insamlade empiri.

30

5.1 Urval

Dalen (2007 s. 55) lyfter fram betydelsen av att i kvalitativa studier göra ett ”systematiskt och genomtänkt urval” för att läsaren av studien skall kunna bedöma giltigheten av det senare presenterade resultatet. Vårt resultat skall inte på något sett vara generaliserbart för alla studie- och yrkesvägledare utan omfattas av de informanter som deltagit i våra kvalitativa intervjuer. Mot ovanstående faller vårt urval in under ett icke-sannolikhetsurval där vi valt ut våra informanter enligt ett godtyckligt urval där vi utgått från följande kriterier (Larsen, 2009):

1) Finna regioner i Sverige som har anknytning till vårt område, vägledning via digitala medier

Vi sökte själva på internet efter forum som erbjöd vägledningstjänster via digitala medier och ringade in två regioner som var verksamma eller i uppstarten av att bedriva sådan verksamhet.

2) Antal verksamma år som studie och yrkesvägledare

Av de åtta informanter som ingick i vår studie har samtliga varit verksamma som studie- och yrkesvägledare i över 10 år. Vi ville säkerställa att informanterna funnit sig tillrätta i sin yrkesroll, varit med om ett flertal samhälleliga förändringar såsom den digitala utvecklingen under 90- talet fram tills idag. Vi kom i kontakt med våra informanter på två sätt. I den ena regionen använde vi oss av klasslistor från 1990- talet från en högskola som är verksam som utbildare av studie- och yrkesvägledare. I den andra regionen tog vi kontakt med en studie- och yrkesvägledare som berättade för oss vilka studie- och yrkesvägledare som eventuellt kunde varit verksamma i mer än tio år.

3) Vägledning med ungdomar

Nästa steg var att ringa in de studie- och yrkesvägledare som arbetade på grund- eller gymnasieskolor eftersom forskningen visar på en hög användningsgrad av digitala medier inom den här gruppen, unga 12-25 år, som vägledarna möter i sitt dagliga arbete.

31

De namn som var kvar på våra listor ringde vi slumpmässigt upp och de första åtta som ville vara med blev de som sedan intervjuades. Vi har inte tagit hänsyn till ålder eller kön på våra informanter eftersom det saknar betydelse för vår studie.

Vi ställde oss frågan huruvida vi skulle säkerställa om våra informanter verkligen arbetade med att vägleda via digitala medier vid den första kontakten med dem men bestämde oss för att då skulle vårt resultat bli vinklat och inte objektivt i den bemärkelsen att vi styrde studien till den grupp som möjligtvis skulle vara positiva till vägledning via digitala medier. Vi ville genom att slumpmässigt välja personerna från våra listor säkerställa att vi själva så lite som möjligt påverkade vårt resultat i det här avseendet.

5.2 Datainsamling

Vid den första telefonkontakten med informanterna berättade vi om vårt undersökningsområde och inför kommande intervjuer informerade vi dem via mail om de forskningsetiska principerna som vi arbetade efter i vår undersökning (bilaga 1).

Våra åtta informanter intervjuades på sina arbetsplatser och samtliga intervjuer skedde under samma vecka och sträckte sig tidsmässigt mellan 40-60 minuter. Vi valde att genomföra fyra intervjuer var och samtliga spelades in. Intervjuerna transkriberades i sin helhet -ord för ord- och därefter lyssnade vi på och läste varandras transkribering under tiden för att komma så nära möjligheten till att ha deltagit på de intervjuer där vi inte närvarade fysiskt. Vi valde att utgå från en semistrukturerad intervjuguide med följande teman: yrkesrollen, vägledning, samhällsförändringar, kompetens och egenmakt. Vi ställde frågorna i en bestämd följd för att säkerställa att alla informanter fått svara på samma frågor oavsett vem av oss som intervjuade. Innan vi startade våra intervjuer delgav vi våra informanter en på förhand bestämd bakgrund till intervjun (bilaga 2).

För att gå tillbaka till den fenomenologiska förståelsegrunden, att söka förståelsen utifrån informanternas egna perspektiv på fenomenet, valde vi att utifrån våra frågor be informanterna utveckla svaren och berätta mer om det som föll inom ramen för våra frågeställningar. Vi strävade efter att i våra intervjuer finna det specifika, det deskriptiva

32

men också möjligtvis förändrade uppfattningar utifrån våra teman, något som Kvale och Brinkmann (2009) lyfter fram som några av tolv aspekter i kvalitativa intervjuer. Författarna beskriver förändring som att den kvalitativa intervjun bidrar till en större förståelse om intervjuämnet. Intervjun kan bidra till att informanten ser nya aspekter och sammanhang och på det sättet vara en lärprocess för både intervjuare och informant.

Validiteten och reliabiliteten i kvalitativa studier är omdiskuterat och vi väljer att klargöra vad vi avser med begreppen i vår studie. Larsen (2009) beskriver validiteten som att det som undersöks är relevant utifrån frågeställningen. Vi arbetade fram vår intervjuguide och våra teman som vi också använder i vår resultatdel i studien utifrån vår forskningsfråga, vårt syfte och frågeställningar och bakgrunden till vår studie. På det sättet anser vi oss strävat efter att hålla en hög relevans till studiens syfte. Dalen (2007) lyfter också fram aspekten av att ha en gemensam grund inför genomförande av intervjuerna något som vi försökt uppnå genom att ha en bestämd bakgrund, en intervjuguide och en dialog om hur vi skulle agera som intervjuare inför de kommande intervjuerna När det gäller reliabilitet, tillförlitligheten i vår studie så vill vi uppmärksamma på vilket sätt vi haft det med oss under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2009) väljer att lyfta fram reliabiliteten i form av hur intervjuaren väljer att agera under intervjun i form av sitt egna kroppsspråk samt huruvida frågorna som ställs är ledande eller inte. Vi har valt öppna frågor i vår intervjuguide och försökt spegla informanternas svar för att på det sättet kunna få en djupare förståelse samt kunna tillrättavisas av informanterna om vi tolkat svaren fel. När det gäller reliabilitet i form av huruvida vår studie är tillförlitlig så har vi strävat efter en noggrannhet vid insamlandet av empirin och vill öka trovärdigheten i vår studie genom att tydliggöra de tillvägagångssätt vi använt vid insamlandet och hanteringen av vårt insamlade material.

5.3 Analysmetod

För att göra vår insamlade empiri hanterbar för analys valde vi att först läsa igenom intervjuerna i sin helhet och därefter reducera bort de delar i de transkriberade intervjuerna

33

som föll utanför våra frågeställningar, så kallad datareduktion (Larsen, 2009). Därefter utgick vi ifrån de tre faktorerna yrkesroll, egenmakt och kompetens som undersökningen inriktar sig på och sökte efter likheter och skillnader i informanternas svar. Dessa presenterades sedan som olika teman i resultatredovisningen. Slutligen analyserade vi vår empiri mot existerande forskning och teori, så kallad innehållsanalys (Larsen, 2009). Viktigt för oss under redovisningen av empirin var att försöka förmedla innehållet i våra teman på ett lättförståeligt och nyanserat sätt där informanternas egna svar på frågorna i stor utsträckning ger läsaren ett utgångsläge för egen tolkning.

Bryman (2011 s. 29) beskriver hur studier ibland karakteriseras av både deduktiv och induktiv teori.”Det är bättre att uppfatta deduktiva och induktiva strategier som tendenser, inte som uttryck för en entydig distinktion som alltid gäller” något som stämmer överens med vår studie. Vi startade med en deduktiv utgångspunkt genom att vi utgick från en hypotes formad av vår förförståelse av vårt undersökningsområde i form av tidigare forskning, och att vi själva är en del av samhället och dess påverkan från digitala medier i vardagslivet. Vi hade en undran om de teoretiska begreppen kunde ge oss en större förståelse för hur informanterna hanterade den nya plattformen för vägledningssamtalet. När vi författade teoriavsnittet utgick vi från vår empiri och försökte finna förklaringar till informanternas svar utifrån de teoretiska begreppen och utgångspunkterna. Den sistnämnda strategin faller in under ett induktivt förhållningssätt (Bryman, 2011).

5.4 Etiska ställningstaganden

I vår studie har vi utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig metod på följande sätt.

Informations- och samtyckeskravet

Ovanstående etiska krav innebär kortfattat att informanterna i studien skall få ta del av studiens syfte samt upplysas om rätten att avbryta sin medverkan i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002). Vi tog hänsyn till dessa etiska krav genom att informera muntligt om studiens syfte samt tillämpningen av de forskningsetiska principerna i studien vid första

34

telefonkontakt. Därefter tog vi skriftlig kontakt med informanterna över mail där vi bifogade förhandsinformation om hur studien skulle genomföras samt bad dem förbereda sig inför intervjun genom att ta del av våra etiska ställningstaganden i studien (bilaga 1). Vid mötet för intervjun säkerställde vi att informanterna tagit del av vår utsända information och upplyste än en gång att deltagandet var frivilligt och att de hade rätt att avbryta sin medverkan, vilket faller in under samtyckeskravet.

Konfidentialitets- och nyttjandekravet

Ovanstående krav innebär kortfattat att identifierbarheten hos informanterna skall skyddas i största möjliga utsträckning samt insamlat material bör förvaras på ett tillförlitligt sätt. På vilket sätt det insamlade materialet kommer användas skall också delges informanten i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Vi redogjorde för våra informanter hur vi behandlade deras personuppgifter och valde i vår studie att välja könsneutrala namn, inte nämna arbetsort eller deras verksamma år som studie- och yrkesvägledare. Vi informerade om vårt ansvar för att ingen obehörig fick möjlighet att ta del av ljudupptagningarna och att vi avser att radera dessa så snart som möjligt. Avslutningsvis berättade vi att de uppgifter som lämnas under intervjuer enbart kommer att användas som resultat i vår studie.