Fotboll för funktionshindrade. En studie om grupprocesser i ett fotbollslag bestående av personer med funktionshinder

Full text

(1)

C-uppsats 10 p Malmö högskola Socialt arbete och frivilliga organisationer 20 p Hälsa och samhälle

SASOHT01 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

En studie om grupprocesser i ett fotbollslag

bestående av personer med funktionshinder.

CECILIA FÄRDIG

ÅSA KÖNSBERG

HANDLEDARE: ANDERS ÖSTNÄS

(2)

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FOTBOLL FÖR

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

FUNKTIONSHINDRADE

En studie om grupprocesser i ett fotbollslag

bestående av personer med funktionshinder.

CECILIA FÄRDIG

ÅSA KÖNSBERG

Färdig, C & Könsberg, Å. Football for persons with disability. A study about group processes in a football team existing of persons with disability.

Examensarbete i socialt arbete och frivilliga organisationer 10 poäng. Malmö

högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2004.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera grupprocesserna i ett lag bestående av personer med funktionshinder. De centrala begrepp som vi valt att beskriva och analysera är lagets utveckling, målsättningar, roller, normer, kommunikation samt sammanhållning. Kombinationen av funktionshinder, lagidrott och grupprocesser är ett relativt outforskat område. Studien är gjord utifrån Trollenäs IF och Maglasäte IF:s gemensamma fotbollslag för personer med funktionshinder. Datainsamlingen är gjord via observationer och intervjuer. Resultaten visar att grupprocesserna till stor del förekommer inom detta lag. Empirin skiljer sig delvis ifrån teorin, framförallt när det gäller lagets utveckling och målsättning.

Nyckelord: Fotboll, funktionshinder, grupprocesser, handikappidrott samt

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Tack 3

1. Inledning 4

2. Syfte och frågeställningar 5

3. Metod och urval 5

3.1. Observationer 5

3.2. Semistrukturerad intervju med tränaren 6

3.3. Gruppintervju med spelarna 6

3.4. Semistrukturerade intervjuer med två spelare 6

3.5. Litteraturstudier 7

3.6. Triangulering 7

4. Etiska överväganden 7

4.1. Informationskravet och samtyckeskravet 8

4.2. Konfidentialitetskravet 8

4.3. Nyttjandekravet 9

5. Tidigare forskning 9

6. Disposition 10

7. Funktionshinder och idrott 10

7.1. Handikappsbegreppet 10

7.2. Olika typer av funktionshinder 11 7.3. Handikappidrott på riksnivå 12

7.4. Grunden BOIS 14

7.5. Fritidsnätverk i Skåne 14

7.6. Fotboll och habilitering i Skåne 14

7.7. Sammanfattning 15

8. Presentation av laget 16

8.1. Allmän information om laget 16 8.2. Olika funktionshinder inom laget 17 8.2.1. Utvecklingsstörning 17 8.2.2. ADHD 18 8.2.3. DAMP 19 8.2.4. Astma 19 8.3. Sammanfattning 20 9. Teori 21 9.1. Grupprocesser 21 9.2. Definition av en grupp 21 9.2.1. Idrottsgrupp 22 9.2.2. Social grupp 22 9.3. Grupputveckling 23

(4)

9.4. Målsättning 24

9.5. Roller 25

9.6. Normer 25

9.6.1.Normer inom idrottsgrupper 26

9.7. Sammanhållning 26

9.8. Kommunikation 27

9.9. Sammanfattning 27

10. Sammanställning och analys av datainsamling 29

10.1. Grupputveckling 29 10.1.1. Analys 29 10.2. Målsättning 30 10.2.1. Analys 30 10.3. Roller 31 10.3.1. Analys 31 10.4. Normer 32 10.4.1. Analys 32 10.5. Sammanhållning 33 10.5.1. Analys 33 10.6. Kommunikation 34 10.6.1. Analys 34 10.7. Sammanfattning 35

11. Sammanfattning och avslutande diskussion 36

12. Referenser 38 12.1. Litteratur 38 12.2. Artiklar 39 12.3. Internet 39 Bilagor Bilaga 1 – Observationsformulär Bilaga 2 – Intervjuguide

Bilaga 3 – Informationsblad till spelarna och deras målsmän Bilaga 4 – Informationsblad till tränaren

(5)

TACK

Vi vill rikta ett varmt tack till spelare och tränare i Trollenäs och Maglasätes fotbollslag för personer med funktionshinder. Vi har kunnat genomföra denna studie tack vare att ni tagit er tid till att svara på våra frågor samt att ni låtit oss vara närvarnade vid några träningstillfällen.

Tack även till:

Vår handledare Anders Östnäs från Socialhögskolan i Lund, som gett oss bra tips och idéer.

Jörgen Thulin och Stefan Könsberg, som textgranskat vår uppsats. Ulla Hansson, journalist, som lånat ut intervjuutrustning till oss. Våra familjer och vänner, som stöttat oss.

Eslöv december 2004 Cecilia Färdig

(6)

1. INLEDNING

”På väg till träningen kliver en idrottare på en buss där det sitter ett antal människor. Är nu idrottaren en del av denna grupp? På sätt och vis är det så. Men om det enda som förenar individerna är att de har valt att samtidigt förflytta sig utmed en busslinje, är det enligt de flesta definitioner inte frågan om en grupp utan i stället om en samling människor. Det krävs något mer för att utgöra en grupp än att bara befinna sig på samma plats vid en viss tidpunkt” (Hassmén,

Hassmén och Plate, 2003, s 220).

Det som krävs utöver ”att bara befinna sig på samma plats vid en viss tidpunkt” för att en samling människor ska kunna definieras som en grupp är att det måste finnas olika processer, som är avgörande för hur gruppen fungerar. Processerna inom ett lag har stor betydelse för stämningen i laget. Stämningen i laget har i sin tur stor betydelse för hur resultaten kommer att se ut. Dessa åsikter är hämtade från våra egna liv, eftersom vi båda har erfarenhet av att spela i ett idrottslag och har därmed vetskap om hur olika grupprocesser kan se ut. Något som vi däremot inte har erfarenhet av är om grupprocesserna ser annorlunda ut i ett lag bestående av personer med funktionshinder och hur de i sådana fall ser ut. Detta är en av anledningarna till att vi blev intresserade av att titta på hur grupprocesserna ser ut i ett fotbollslag för personer med funktionshinder.

En annan anledning till att vi valt ett lag för funktionshindrade beror på att vi båda tycker att det är viktigt att personer med funktionshinder har tillgång till ett

fritidsintresse i form av en lagidrott. Det är nästintill omöjligt för dem att tävla på samma villkor som personer utan funktionshinder, eftersom de blir handikappade när omgivningen inte är anpassad till deras funktionshinder.

Anledningen till att vi valde att göra vår studie utifrån Trollenäs och Maglasätes gemensamma fotbollslag för funktionshindrade var att vi läste en tidningsartikel i ”Veckotidningen Mellanskåne” (Thelander, 2004) som handlade om detta

fotbollslag. Det finns däremot ingen direkt anledning till att vi valde ett

fotbollslag, utan det var själva kombinationen av ”funktionshinder” och ”lag” som vi var intresserade av att studera. Vi tror att vi eventuellt hade fått fram liknande resultat om vi istället gjort vår undersökning kring till exempel ett handbollslag för funktionshindrade.

”Fotbollslaget är som ett samhälle i miniatyr. Det består av människor med olika roller, som följer vissa bestämda regler och har vissa intressen gemensamma. Fotbollslaget har också ofta ledare, liksom samhället i övrigt har sina ledare. Liknelsen är alltså inte tagen ur luften. Ett flertal undersökningar har visat att lagsporter ger bättre social träning än de flesta andra verksamheter. Deltagarna tränas i att samspela med andra. Med ett populärt uttryck skulle vi kunna säga att resultatet blir social kompetens” (Almvärn & Fäldt, 2001, s 208).

Både fotbollsspelare med och utan funktionshinder utvecklar en social kompetens genom sin idrott och fritidssysselsättning. Att spela och träna i ett fotbollslag är en möjlighet för både personer med och utan funktionshinder att lära sig hur

samhället fungerar. De föreningar som satsar på att även personer med

funktionshinder ska ha möjlighet att spela fotboll, bidrar till att dessa personer får samma möjligheter som personer utan funktionshinder att utföra en

(7)

fritidssysselsättning i form av en lagidrott. Verksamheten kring dessa fotbollslag är anpassad efter spelarnas funktionshinder. Spelarna införskaffar ofta sin sociala kompetens genom de grupprocesser som finns inom laget. Om man tittar på grupprocesserna inom lagidrotter för personer utan funktionshinder ser

processerna ut på vissa sätt, vilket det finns en hel del forskning kring. Däremot är ämnet ganska outforskat när det gäller idrottslag bestående av personer med funktionshinder.

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera grupprocesserna i ett lag bestående av personer med funktionshinder. De centrala begrepp som vi valt att beskriva och analysera är lagets utveckling, målsättningar, roller, normer, kommunikation samt sammanhållning.

Våra frågeställningar är följande:

Hur har laget utvecklats sedan verksamheten drog igång?

Hur är lagets målsättningar utformade och hur går de tillväga för att uppnå dem? Vilka roller och normer finns det inom laget och hur ser de ut?

Hur är sammanhållningen i laget?

Hur kommunicerar spelarna med varandra och med tränarna?

3. METOD OCH URVAL

För att få svar på frågeställningarna har vi valt att använda oss av observationer, semistrukturerad intervju med en av tränarna, gruppintervju med spelarna, semistrukturerade intervjuer med två spelare samt litteraturstudier.

3.1. Observationer

Genom att använda metoden observation blir vissa företeelser väldigt tydliga. Observationerna skedde utifrån ett skrivet formulär (bilaga 1). Det finns en medvetenhet hos oss om att det finns andra företeelser som kanske hade blivit tydligare via observationer, men detta urval gjordes på grund av att det är omöjligt att observera alla företeelser på en och samma gång. Materialet från

observationerna har använts som ett komplement till datainsamlingen från intervjuerna med spelarna och tränaren.

Observationerna har ägt rum vid tre tillfällen. Innan träningen började (vid första tillfället) presenterade vi oss för spelarna och berättade vårt syfte med studien. Eftersom spelarna var medvetna om att de var observerade, så var våra

observationer öppna (Rosengren & Arvidson, 2002). Rosengren och Arvidson (aa) skriver att vare sig gruppmedlemmarna vet att det handlar om en observation eller inte, så kan blotta närvaron av andra personer ändra gruppens beteende. Vi tror dock inte att vår närvaro har fått någon nämnvärd negativ påverkan på spelarnas beteende.

(8)

3.2. Semistrukturerad intervju med tränaren

Med semistrukturerad intervju har vi kunnat vara flexibla när det gäller frågornas (bilaga 2) ordningsföljd. Dessutom har tränaren kunnat utveckla sina idéer och utförligt förklara sina kunskaper kring det ämne som tagits upp (Denscombe, 2000). Intervjun spelades in på band, vilket vi hade tillåtelse till, för att få med allt som sades under intervjun. Det fördes även anteckningar under intervjuns gång. Denscombe (aa) skriver att fördelen med att även föra anteckningar under intervjun är att de är ett bra komplement till ljudinspelningen. En ren ljudupptagning kan missa en del relevant information, till exempel den information som förmedlas via kroppsspråket. Frågorna till tränaren knöt framförallt an till olika grupprocesser. En del av frågorna som ställdes var mer inriktade på att få fram allmän fakta om laget och dess omgivning.

3.3. Gruppintervju med spelarna

Grunden till valet av denna form av intervju med spelarna var att alla spelarna i laget skulle få möjlighet att säga sin mening. Gruppintervju passade dessutom bra för att få fram spelarnas åsikter kring de begrepp som vårt syfte bygger på. Denscombe (aa) menar att fördelen med en gruppintervju är att den lättare avslöjar konsensusuppfattningar samt att den tillåter deltagarna att bemöta varandras synpunkter. En annan fördel med gruppintervju är att den säger något om hur personerna integrerar med varandra, vilket är ytterligare en anledning till att det kunde passa bra med en gruppintervju med spelarna. Många av spelarna kände sig dessutom mer trygga när de fick sitta tillsammans sina lagkamrater under intervjun.

Vi är medvetna om att denna form av intervju kan bidra till att åsikterna från vissa personer inte framkommer, eftersom det finns en risk att dessa personer inte vågar säga så mycket inför de andra i gruppen. En annan nackdel med gruppintervju är att de åsikter som kommer till uttryck ofta är de som är accepterade inom gruppen (Denscombe, aa).

Vid gruppintervjun ställdes vissa frågor (bilaga 2), men vi lät dem ändå prata så fritt som möjligt. Av den anledningen var gruppintervjun av karaktär likt en ostrukturerad intervju (Denscombe, aa). Vid gruppintervjun framkom det en del data som inte var relevant för vårt syfte och våra frågeställningar. Redan innan intervjun fanns en medvetenhet hos oss om att spelarna eventuellt hade en vilja att prata om annat än vad frågorna handlade om. Vi var medvetna om detta i vår databearbetning. Detta bidrog till att det väsentliga ur materialet kunde sorteras ut, vilket i sin tur bidrog till att vi kunde mäta det som var avsett att mätas.

Precis som vid den semistrukturerade intervjun med tränaren användes även här en bandspelare, vilket det fanns tillstånd till, för att få med allt som sades.

Dessutom hade det inhämtats ett skriftligt medgivande från spelarnas målsmän om att de godkände denna intervju.

3.4. Semistrukturerade intervjuer med två spelare

Anledningen till de semistrukturerade intervjuerna med två av spelarna var att försöka få fram lite mer specifik information utifrån spelarnas perspektiv. Tanken var att komplettera informationen från gruppintervjun med dessa två intervjuer, eftersom spelarnas svar var ganska lika vid gruppintervjun. Samma frågor

(9)

(bilaga 2) som ställdes vid gruppintervjun ställdes även vid dessa intervjuer. Vid båda intervjuerna har det funnits flexibilitet när det gäller frågornas ordningsföljd. Trots de färdiga frågorna har spelarna ändå haft möjlighet att förklara sina åsikter och tankar kring ämnet. Vid dessa intervjuer användes ingen bandspelare, istället förde vi anteckningar.

3.5. Litteraturstudier

För att få fram fakta kring vår teori som handlar om grupprocesser, har vi läst relevant litteratur som berör det ämnet. Den bok som ligger till grund för vårt teoriavsnitt heter ”Världens bästa lag – om gruppdynamik inom idrotten” och är skriven av Lindwall, Johnson och Åström (2002). Anledningen till att den boken till största delen använts i teoriavsnittet är att den på ett komplett sätt tar upp ämnet grupprocesser inom idrottslag.

Efter att vi fått reda på vilka funktionshinder som är mest förekommande bland spelarna i laget har vi läst böcker som beskriver dessa funktionshinder. Den bok som framförallt använts för att beskriva dessa funktionshinder heter ”Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd” och är skriven av Olsson och Olsson (1998). Utöver litteratur som berör grupprocesser och olika

funktionshinder har det också inhämtats kunskap från annan relevant litteratur, som bland annat handlar om handikappidrott i största allmänhet.

3.6. Triangulering

Tack vare användandet av olika metoder har vi kunnat balansera varje enskild metods felkällor. Med andra ord har vi gjort en triangulering genom att använda olika metoder (Svensson, 1996). Svensson (aa) skriver att varje metod ger svar på en specifik aspekt av den empiriska verkligheten. Han skriver även att det inte finns en metod som är överlägsen alla andra metoder. Svagheten i en metod är i många fall styrkan i en annan och genom att koppla samman olika metoder kan man ta tillvara det bästa med varje metod. Validiteten i vår undersökning, det vill säga giltigheten, har ökat tack vare att vi gjort en triangulering. Trianguleringen har gjorts genom observationer, semistrukturerad intervju med tränaren och med två av spelarna, gruppintervju med spelarna samt litteraturstudier. Dessa fyra metoder har alla använts för att få fram den information som behövs för att få svar på de frågeställningar som vår studie grundar sig på.

4. ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer innehåller fyra huvudkrav forskarna måste vara medvetna om och ta hänsyn till när de genomför en studie. I detta avsnitt kommer vi att förklara på vilka sätt vi har tagit hänsyn till dessa krav. Kraven som ställs på oss är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa fyra krav är till för att skydda de individer som medverkat i vår studie.

(10)

4.1. Informationskravet och samtyckeskravet

Informationskravet innebär att forskaren ska informera de berörda om den

aktuella forskningens syfte. Forskaren ska informera deltagarna om deras uppgift i projektet och om de villkor som gäller. Forskaren ska även informera om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Forskaren ska inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke till att vara delaktiga i undersökningen och låta deltagarna själva bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska deltaga. Forskaren får inte påverka deltagarna i de fall då deltagarna väljer att utebli från undersökningen (Vetenskapsrådet).

Under studiens gång har vi inte kunnat se några risker eller komplikationer för våra informanter. Informationen till spelarna skedde muntligen vid första träffen. Tränaren frågade spelarna om det var okej att vi var där och det var inga som helst problem. De flesta spelarna hade någon förälder, annan anhörig eller ledsagare med sig på träningen. Vid första träningstillfället delade vi ut ett informationsblad (bilaga 3), som innehöll information om vår uppsats samt en rad där målsman skulle skriva under att de skriftligen informerats om studien. Föräldrar, andra anhöriga och ledsagare fick även muntlig information i samband med att informationsbladen delades ut. Information till tränaren angående vår studie skedde både muntligen och skriftligen. Tränaren samtyckte till en intervju genom att skriva under ett informationsblad (bilaga 4).

Informationsbladet innehöll information om vad vår studie skulle handla om och att vår tanke med studien var att intervjua spelarna om deras tankar och känslor kring att spela fotboll i ett lag. Det innehöll även information om att vi skulle intervjua någon av tränarna. Informationsbladet innehöll även information om att vi skulle vara medverkande vid ett antal tillfällen för att kunna observera hur spelarna uppträder i förhållande till varandra och till tränarna. Informationsbladet förklarade också att våra resultat så småningom kommer att publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Dessutom innehöll informationsbladet uppgifter om att spelarna skulle avidentifieras samt att spelarna och tränaren hade möjlighet att dra tillbaka sin medverkan fram till och med vårt inlämningsdatum.

4.2. Konfidentialitetskravet

Detta krav handlar om att uppgifter om de personer som ingår i undersökningen ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Alla uppgifter ska behandlas så att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet). Under studiens gång har ljudinspelningar och handskrivet material förvarats så att ingen utomstående har kunnat ta del av det. Det skrivna materialet har förstörts efter att vi sammanställt och bearbetat det. Våra informanter har avidentifierats, eftersom spelarnas namn inte har uppgetts. Vi har inte heller använt kännetecken som kan identifiera personerna. Tillförlitligheten i vår studie kan ha sänkts en aning på grund av att vissa uppgifter inte tagits med på grund av att uppgifterna eventuellt hade kunnat identifiera vem vi berättat om.

(11)

4.3. Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att uppgifter som insamlats under studien inte får

användas för något annat syfte än det aktuella forskningsändamålet. Uppgifter om enskilda individer får inte heller användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (Vetenskapsrådet).

Vi är medvetna om att den datainsamling som vi fått fram under studiens gång endast får användas i vår C-uppsats. Vår slutgiltiga C-uppsats får dock användas som referens inför framtida studier.

5. TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt kommer vi att presentera hur tidigare forskning ser ut kring vårt ämne. Vi kommer att diskutera utifrån olika böcker som vi har haft användning av i vår studie och som belyser grupprocesser och handikappidrott.

Vetenskapligt grundade böcker som enbart handlar om idrottsgrupper och lag bestående av personer med funktionshinder och som belyser lagidrotter utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv är nästintill obefintliga i Sverige. Även om man tar bort faktorn ”funktionshinder” så är utbudet ändå klent, vilket kan ha varit en av anledningarna till att Lindwall, Johnson och Åström skrev boken ”Världens bästa lag – om gruppdynamik inom idrotten” (2002). Denna bok har varit viktig för vårt arbete tack vare att den tar upp grupprocesser inom lagidrott för personer utan funktionshinder. Även i boken ”Idrottspsykologi” av Hassmén, Hassmén och Plate (2003) behandlas ämnet grupprocesser ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Författarna diskuterar dessutom viktiga begrepp såsom grupprocesser, grupp, gruppformering, gruppinteraktion, grupprestation samt gruppsammanhållning. I böcker som handlar om idrottspsykologi koncentrerar sig författarna oftast på den individuella idrottaren och hennes/hans prestation. Även inom forskning kring socialpsykologi och idrott ligger koncentrationen på det individuella planet. Enligt Lindwall, Johnson och Åström (aa) kan detta bero på att förloppen kring gruppen och laget är svårare att studera och skildra jämfört med förloppen kring den individuella idrottaren. Detta kan vara en orsak till att forskarna drar sig för att studera företeelser kring en grupp eller ett lag. Grupprocesser inom alla former av grupper, alltså inte enbart inom idrottsgrupper, tas upp i de flesta grundböcker för psykologi som till exempel i Bunkholdts ”Psykologi – en introduktion för

sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal” (2004).

Om man tittar på hur forskningen ser ut utifrån perspektivet ”handikappidrott” så finns det en del forskning. Bland annat har Östnäs skrivit ”Handikappidrott – mellan tävling och rehabilitering” (1997) som är en studie om hur

handikappidrotten befinner sig mellan idrottsrörelsen och handikapprörelsen, med utgångspunkt från rullstolstennis. Denna bok belyser handikappidrotten utfrån tre olika vinklar:

1. ”Handikappidrottsrörelsens utveckling med utgångspunkt från framväxten av idrottsrörelsen och handikapprörelsen.”

2. ”Beskrivning och analys av handikappidrottens struktur och organisation.” 3. ”Fallstudie av rullstolstennis, där aktiviteten relateras till begrepp som

(12)

Kristén har skrivit en bok som heter ”Possibilities offered by interventional sports programmes to children and adolescents with physical disabilities: an explorative and evaluative study” (Luleå tekniska universitet, 2003). Han beskriver bland annat hur en meningsfull fysisk aktivitet samt aktivt deltagande i en

idrottsförening kan förbättra hälsan och den sociala kompetensen hos personer med funktionshinder.

6. DISPOSITION

I följande kapitel ”Funktionshinder och idrott” kommer förklaringar på olika viktiga begrepp såsom funktionshinder, skada och handikapp. Handikappidrott tas även upp i detta kapitel, både på riks- och lokalnivå med fokus på fotboll. I

kapitlet ”Presentation av laget” finns beskrivningar på en del av de

funktionshinder som finns inom laget. Därefter kommer kapitlet ”Teori” som förklarar och beskriver de grupprocesser som vår undersökning bygger på. I kapitlet ”Sammanställning och analys av datainsamling” finns en

sammanställning av vårt datamaterial från den empiriska undersökningen samt analys av materialet. Det sista kapitlet ”Avslutande diskussion” innehåller våra egna reflektioner och tankar kring studien samt tankar kring ämnets framtid.

7. FUNKTIONSHINDER OCH IDROTT

I detta kapitel kommer vi att presentera handikappbegreppet genom att beskriva definitionen av en skada, ett funktionshinder samt ett handikapp. Vi kommer även att förklara vad det finns för olika typer av funktionshinder. Vi kommer att

beskriva Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) med betoning på fotboll för funktionshindrade. Här finns en skiss som beskriver hur SHIF förhåller sig till bland annat Riksidrottsförbundet (RF). Vi kommer även att ge en kort beskrivning av Grunden BOIS, ett etablerat fotbollslag för funktionshindrade som har sitt säte i Göteborg. Vi kommer dessutom att beskriva det fritidsnätverk och den

habiliteringsverksamhet kring fotboll för funktionshindrade som finns i Skåne.

7.1. Handikappsbegreppet

WHO: s definition från år 1980 av skada, funktionshinder och handikapp är följande: En skada kan vara en konsekvens av en sjukdom som inte blir botad eller av en olycka där skadan inte läks. Om en skada uppkommer i fosterstadiet så är den genetisk betingad. Ett funktionshinder uppstår hos en person om hon/han upplever ett hinder i sitt vardagliga liv. Ett funktionshinder från födseln innebär att det är medfött och att denna person inte har någon erfarenhet om några andra förutsättningar såsom en person har om hon/han fått funktionshindret senare i livet. Det finns olika typer av funktionshinder såsom till exempel rörelsehinder, nedsättning av hörsel eller syn samt oförmåga att tömma tarm och/eller

urinblåsan. Handikapp är inte en egenskap utan en brist i förhållande till omgivningen. Handikappet är den begränsning som uppstår i vardagliga situationer (Magnusson & Lorentzi, 1999). Det miljörelaterade

handikappsbegreppet innebär att funktionshindret finns hos personen, men

handikappet uppkommer i samspel med andra personer och den omgivande miljön (Calais von Stokkom & Kebbon, 2000). Detta innebär att en människa som är

(13)

funktionshindrad inte automatiskt också är handikappad, eftersom handikappet endast uppkommer om miljön inte är anpassad till funktionshindret (Magnusson & Lorentzi, 1999).

7.2. Olika typer av funktionshinder

Det finns olika indelningar av olika funktionshinder. Det går inte alltid att se på en person om hon/han har ett funktionshinder, vilket innebär att hon/han har ett osynligt funktionshinder. En indelning är de synliga kontra de osynliga funktionshindrena. Enligt Magnusson och Lorentzi (aa) så finns det över en miljon människor med synliga och osynliga funktionshinder i Sverige. I en annan indelning delas funktionshindrena in i fyra huvudgrupper:

- Fysiska - Psykiska - Medicinska - Sociala

De som tillhör gruppen med fysiska funktionshinder har olika former av

rörelsehinder samt syn- och hörselskador. Funktionshindret kan bero på många olika saker, som till exempel en muskelsjukdom, polio, cerebral pares (cp), reumatism eller på grund av en olycka. Oftast blir en människas rörelsehinder större med åren. Ju äldre en person blir, desto svårare blir det för henne/honom att träna och öva upp den skadade kroppsdelen. Exempel på funktionshinder i denna grupp är reumatism, tinnitus och whiplash.

En person med psykiska funktionshinder har inte lika tydliga funktionshinder som en person med fysiska funktionshinder. Enligt Magnusson och Lorentzi (aa) anser de flesta personer med psykiska funktionshinder att de inte kan delta i samhället på samma villkor som övriga invånare. Under många århundraden har personer med psykiska sjukdomar felbehandlats och många av dem har bott på

mentalsjukhus tillsammans med andra så kallade ”missanpassade” människor. Först på 1950-talet insåg man att med hjälp av läkemedel (psykofarmaka) kunde man mildra deras sjukdomssymtom. Idag har man fortfarande inte funnit något enhetligt svar på vad som orsakar psykisk ohälsa, men idag arbetar den

psykiatriska vården med en blandning av psykologisk, medicinsk och social behandling. I början på 1990-talet började man lägga ner mentalsjukhus och då fick patienterna flytta till egna lägenheter eller gruppboende. Detta blev en stor omställning för många, bland annat för dem som hade bott större delen av sina liv på institutioner. Många klarade av denna förändring bra, men många psykiskt sjuka hamnade i isolering på grund av att den sociala gemenskap och toleranta hållning som de behöver inte fanns ute i samhället. Exempel på funktionshinder i denna grupp är utvecklingsstörning, autism och DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception).

Orsakerna till medicinska funktionshinder är oftast allergier,

amalgamöverkänslighet, blodsjukdomar, celiaki, cystisk fibros, diabetes, elöverkänslighet, epilepsi, fibromyalgi, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarminflammationer, njurskador eller psoriasis. Dessa funktionshinder är oftast osynliga och många av funktionshindrena kräver att det finns människor i omgivningen som är förberedda och som kan ingripa vid till exempel ett epilepsianfall.

(14)

Sociala funktionshinder drabbar ofta personer med olika typer av

missbruksproblem. En alkoholist som inte kan undvika att umgås med andra människor utan att dricka alkohol blir handikappad i relation till andra människor. Oftast blir missbrukare personlighetsförändrade och förlorar sin

omdömesförmåga. Även barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden som till exempel barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykiska sjukdomar befinner sig i riskzonen för att få sociala funktionshinder. Andra sociala

funktionshinder är bland annat dyslexi, olika former av fobier, ätstörningar samt övervikt (Magnusson & Lorentzi, 1999).

7.3. Handikappidrott på riksnivå

1969 bildades SHIF som blev ett specialförbund (SF) inom RF samma år (Brattgård, 1985). SHIF är ett av 67 SF inom RF. Ett SF är en oberoende organisation som är ansvarig för sin specifika idrott.

(Egen skiss) Källor: Riksidrottsförbundet 1, 041226 Riksidrottsförbundet 2, 041226

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET (RF)

67 SF 21 DF 1 000 SDF 22 000 IDROTTSFÖRENINGAR 7 000 KORPKLUBBAR 2 400 000 AKTIVA 7 000 ELITIDROTTARE 1 000 000 PASSIVA/STÖDJANDE SF = Specialförbund DF = Distriktsförbund SDF = Specialidrotts-distriktsförbund

(15)

SHIF är ett idrottsförbund, som organiserar idrott för rörelsehindrade, synskadade och utvecklingsstörda i 18 olika idrotter. Under SHIF finns olika

Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och under dessa finns de lokala föreningarna med dess medlemmar. Exempel på SDF är Skånes Fotbollsförbund och Skånes Handikappidrottsförbund.

(Egen skiss) Källa: SHIF E, 041229

En del handikappidrotter tillhör de ordinarie idrottsförbunden, men de flesta tillhör SHIF. De idrotter som tillhör SHIF är alpint, boccia, bordtennis, bänkpress, fotboll, friidrott, goalball, innebandy, judo, kälkhockey, längdskidor, skidskytte, mattcurling, rullstolsdans, rullstolsrugby, simning, sportskytte, varpa, triathlon samt femkamp (SHIF A, 041201). De handikappidrotter som är integrerade i andra SF inom RF är bowling, bågskytte, cykling, golf, curling, orientering, ridsport, basket, tennis, segling samt vattenskidor (SHIF B, 041201).

Bergström och Paulsson (2003) beskiver en av SHIF:s målsättning för barn med funktionshinder på följande sätt:

”Det ska vara en självklarhet att barn med funktionshinder finns med i den majoritet av barn mellan sju och tolv år som finns i idrottsrörelsen. Barn med funktionshinder ska dessutom erbjudas en idrott där alla kan vara med, var och en efter sin förmåga utan inslag av tidig specialisering och elitgallring” (s 23).

När det gäller fotboll för funktionshindrade så har SHIF endast fotboll för utvecklingsstörda. Det finns dock några lokala föreningar som har fotboll för rörelsehindrade. Fotboll inom SHIF:s ramar spelas efter Svenska

Fotbollförbundets regler, med undantag av att matchtiden vid 7-manna är 2 x 25 minuter och vid 11-manna är matchtiden 2 x 35 minuter (matchtiden för personer utan funktionshinder är 2 x 45 minuter vid 11-manna). Alla spelare ska vara licensierade i SHIF för att få deltaga i seriespel och landslag (SHIF C, SHIF D, 041201). SHIF (SF) 21 SDF CIRKA 400 LOKALA FÖRENINGAR CIRKA 40 000 MEDLEMMAR

(16)

7.4. Grunden BOIS

Grunden BOIS är en av Sveriges mest kända och etablerade fotbollsföreningar för personer med funktionshinder. Föreningen kommer från Göteborg och består enbart av personer med utvecklingsstörning. En av medlemmarna i föreningen Grunden fick sin önskan uppfylld och sin vilja igenom när föreningen startade sin idrottsverksamhet 1992. Tack vare att verksamheten drog igång fick han

möjligheten att träna fotboll med sina kompisar. Spelarna började träna en gång i veckan på en liten gräsplätt. Gruppen som tränade blev allt större och de började även ha regelbundna spelarmöten. Vid ett av dessa möten bestämdes det att verksamheten skulle döpas till Grunden BOIS. Därefter började de även att spela matcher och verksamheten fortsatte att växa. 1995 anmälde sig Grunden BOIS till SHIF:s seriespel och första framträdandet skedde på Inomhus-SM i Lund, där de slutade på nionde plats. Idag är Grunden BOIS en stor verksamhet med cirka 150 idrottsaktörer. ”Gräsplätten är utbytt mot träning hos IFK Göteborg och den

blygsamma placeringen som nia är utbytt mot SM-guld” (Grunden BOIS,

040909).

Spelarna styr verksamheten på egen hand och sektionen har en egen styrelse samt olika arbetsgrupper. Spelarna har själva satt upp de normer och regler som ska bestämma hur de ska uppträda mot varandra. Alla personer som vill vara med i Grunden BOIS är välkomna att deltaga. För många spelare är matchvinster inte det viktigaste utan istället att ha en givande och rolig fritidssysselsättning.

”Genom att vara aktiv i Grunden BOIS får man inte bara en meningsfull fritid, utan också mening med livet” (Grunden BOIS, 040909).

7.5. Fritidsnätverk i Skåne

Bergström och Paulsson (2003) presenterar det fritidsnätverk som börjat ta form i Skånes alla kommuner via initiativ från Region Skånes Barn- och

Ungdomshabilitering. De presenterar vad Stefan Persson, fritidskonsulent på Barn- och Ungdomshabiliteringen i Region Skåne, säger om detta fritidsnätverk:

”Barn och ungdomar med funktionshinder har ofta svårigheter att få en fungerande fritid och familjerna ser detta som ett stort problem för barnen” (s

28).

Stefan Persson fick ett uppdrag som gick ut på att hitta samarbetsformer mellan habiliteringarna i Skåne och Skånes 33 kommuner. Det har lagts ner mycket arbete på att kartlägga barnens fritidsintressen, att undersöka vad barnen redan gör samt vad barnen önskar att göra på fritiden. Även om utvecklingen har gått i positiv riktning när det gäller funktionshindrades möjlighet till fritidsintresse, så krävs det ändå ett långsiktigt arbete innan man kan säga att föreningslivet är öppet för alla.

7.6. Fotboll och habilitering i Skåne

Sedan 1999 har Barn- och Ungdomshabiliteringen i Region Skåne och Skånes Fotbollsförbund haft ett samarbete, som bland annat resulterat i att det bildats en utbildning som kallas ”Fotboll för alla små lirare”. I denna utbildning har

bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter stått i centrum. Tillsammans med Skånes Handikappidrottsförbund har de även tagit ytterligare ett steg,

(17)

Många barn och ungdomar med olika funktionshinder har en önskan om att få spela fotboll och kunna känna den gemenskap som finns inom ett lag. Det är ingen självklarhet att dessa barn och ungdomar tas emot med öppna armar av de lokala idrottsföreningarna. Detta kan i sin tur leda till att barn med

funktionshinder får en relativt passiv fritid, begränsad umgängeskrets samt låg självkänsla. I Skåne har man de senaste åren försökt motarbeta detta genom att ha olika fotbollsverksamheter för funktionshindrade. Ett antal fotbollsföreningar i Skåne har startat sådana verksamheter i sina föreningar. Det är inte alla barn och ungdomar med funktionshinder som har möjlighet att integreras i den ordinarie fotbollsverksamheten. Därför har man istället startat ”en grupp i gruppen”, det vill säga ett fotbollslag för funktionshindrade inom föreningar som redan finns för personer utan funktionshinder. Under säsongen 2004 har följande föreningar spelat matcher mot varandra: Bunkeflo IF, Trollenäs IF/Maglasäte IF, Hässleholm IF, Stavens IF, Kristianstad FF, Eskilsminne IF, Ramlösa BOIS samt Olofströms HIF från Blekinge (Region Skåne, 040909). Lagen har haft fyra sammankomster, två på våren och två på hösten. Vid varje sammankomst spelar vardera lag två matcher. Matchtiden är 2 x 15 minuter. Samlingarna har ägt rum i Trollenäs, Bunkeflo, Helsingborg samt Kristianstad. Under dessa sammankomster har inte resultaten varit det viktigaste och av den anledningen har inga resultat eller serietabeller redovisats. Fördelen med att verksamheten finns inom Skånes Fotbollsförbunds ramar är att man undviker klassindelningen av olika funktionshinder, vilket annars sker när tävlingar hålls inom

Handikappidrottsförbundets regi (Olsen, 2004). Verksamheten kommer att fortsätta även säsongen 2005 och Region Skånes och Skånes Fotbollsförbunds mål är att ytterligare kommuner ska anmäla sitt intresse.

7.7. Sammanfattning

En skada kan vara en konsekvens av en sjukdom som inte blir botad eller av en olycka där skadan inte läks. Ett funktionshinder uppstår hos en person om hon/han upplever ett hinder i sitt vardagliga liv. Handikapp är inte en egenskap utan en brist i förhållande till omgivningen. Handikappet är den begränsning som uppstår i vardagliga situationer. Det finns olika indelningar av olika funktionshinder. En indelning är de synliga kontra de osynliga funktionshindrena. I en annan indelning delas funktionshindrena in i fyra huvudgrupper, vilka är fysiska, psykiska,

medicinska samt sociala funktionshinder (Magnusson & Lorentzi, 1999). 1969 bildades SHIF som blev ett specialförbund (SF) inom RF samma år (Brattgård, 1985). SHIF är ett idrottsförbund, som organiserar idrott för

rörelsehindrade, synskadade och utvecklingsstörda i 18 olika idrotter. Under SHIF finns olika Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och under dessa finns de lokala föreningarna med dess medlemmar. En del handikappidrotter tillhör de ordinarie idrottsförbunden, men de flesta tillhör SHIF. När det gäller fotboll för

funktionshindrade så har SHIF endast fotboll för utvecklingsstörda (SHIF B, 041201, SHIF C, 041201).

Grunden BOIS är en av Sveriges mest kända och etablerade fotbollsföreningar för personer med funktionshinder. Föreningen kommer från Göteborg och består enbart av personer med utvecklingsstörning. Grunden BOIS är en stor verksamhet med cirka 150 idrottsaktörer (Grunden BOIS, 040909).

(18)

Det finns ett fritidsnätverk som har börjat ta form i Skånes alla kommuner via initiativ från Region Skånes Barn- och Ungdomshabilitering. Ambitionen med detta nätverk är att hitta samarbetsformer mellan habiliteringarna i Skåne och Skånes 33 kommuner (Bergström & Paulsson, 2003).

Sedan 1999 har Barn- och Ungdomshabiliteringen i Region Skåne och Skånes Fotbollsförbund haft ett bra samarbete. Tillsammans med Skånes

Handikappidrottsförbund har de även tagit ytterligare ett steg, eftersom de dragit igång en fotbollsverksamhet för personer med funktionshinder. Det är inte alla barn och ungdomar med funktionshinder som har möjlighet att integreras i den ordinarie fotbollsverksamheten. Därför har man startat ett fotbollslag för funktionshindrade inom föreningar som redan finns för personer utan

funktionshinder (Region Skåne, 040909). Lagen har haft fyra sammankomster. Under dessa sammankomster har inte resultaten varit det viktigaste och av den anledningen har inga resultat eller serietabeller redovisats (Olsen, 2004).

8. PRESENTATION AV LAGET

I detta kapitel kommer vi att presentera Trollenäs och Maglasätes gemensamma lag för funktionshindrade. Vi kommer även att förklara de olika funktionshinder som finns inom laget.

8.1. Allmän information om laget

Tränaren berättade att Trollenäs och Maglasätes gemensamma lag för

funktionshindrade startades upp i november 2003. Då hade laget sju medlemmar, varav tre hade provat på att spela fotboll i ett av Trollenäs fotbollslag för personer utan funktionshinder. Det passade bra att dessa tre spelare fick möjlighet att spela i ett lag för funktionshindrade, eftersom de inte klarade av att spela fotboll på samma villkor som spelare utan funktionshinder. Nu består laget av 15 spelare, varav två är tjejer och resten killar. Anledningen till att laget startade upp var att barnhabiliteringen i Eslöv gick ut och frågade vilka fotbollsföreningar i

Mellanskåne som skulle kunna tänka sig att starta upp ett fotbollslag för personer med funktionshinder. Trollenäs IF (Eslövs kommun) var den förening som först nappade på förslaget, som i sin tur fick med sig Maglasäte IF (Höörs kommun). Barnhabiliteringen hade märkt att det fanns en hel del barn i Mellanskåne som hade behov av att spela fotboll. Det skickades ut en förfrågan till alla barn med funktionshinder i Eslöv, Höör och Hörby om de var intresserade av att börja spela fotboll. Även om det var barnhabiliteringen som drog igång verksamheten, så vänder sig laget även till vuxna. Idag består laget av 15 spelare och 4 ledare. Spelarnas ålder är allt ifrån 7 år upp till 42 år.

Laget är inte kopplat till Skånes Handikappidrottsförbund och Svenska Handikappidrottsförbundet, utan till Skånes Fotbollsförbund. Skånes

Fotbollsförbund har varit det förbund som samarbetat med Region Skånes Barn- och Ungdomshabilitering, för att få igång en verksamhet som bedriver fotboll för personer med funktionshinder.

Spelarna i Trollenäs IF/Maglasäte IF betalar sina medlemsavgifter till Trollenäs IF. Laget har dock en egen budget som redovisas vid varje styrelsemöte i

(19)

Trollenäs. Andra intäkter utöver medlemsavgifterna är de pengar som laget får in via sponsorer samt via aktivitetsstöd från Eslövs kommun. Aktivitetsstödet gäller för både barn och vuxna. Höörs kommun och Hörby kommun står för

resekostnader och lokalhyror. Fördelen med att resekostnaderna och lokalhyrorna betalas via kommunerna är att laget inte har några direkta utgifter förutom deras kostnader för inköp av bollar, matchkläder samt träningsoveraller.

Vid intervjun berättade tränaren även att laget har fått ganska mycket uppmärksamhet från media. Första matcharrangemanget för laget skedde i Helsingborg i maj 2004 och laget uppmärksammades då i Veckotidningen Mellanskåne (Olsen, 2004) med rubriken ”Visst kan funktionshindrade spela boll”. Lagets start samt det matcharrangemang som laget hade i Trollenäs i slutet av augusti 2004, uppmärksammades av tidningar såsom Skånska Dagbladet och Veckotidningen Mellanskåne (Wihlborg 2003, Thelander 2004). Lokalradion visade intresse för dem då de var och intervjuade fotbollsspelarna vid en av de samlingar som ägde rum under säsongen 2004.

Samarbetet med de anhöriga fungerar väldigt bra och de tycker att det är positivt att spelarna får möjlighet till en givande fysisk aktivitet. Det är viktigt att anhöriga ställer upp och skjutsar spelarna till träningarna, med tanke på att spelare kommer från tre olika kommuner och måste samlas på samma ort när de ska träna. Under säsongen 2004 tränade laget en dag i veckan, varannan vecka i Eslöv och

varannan vecka i Maglasäte. Spelarna har i de flesta fall med sig någon person när de ska träna eller spela match, till exempel en anhörig, en ledsagare eller en handledare. Spelarna tycker om att träna, vilket har resulterat i att cirka 90 procent av spelarna är närvarande vid varje träningstillfälle.

8.2. Olika funktionshinder inom laget

Vid intervjun med tränaren fick vi reda på att några av de funktionshinder som finns inom laget är utvecklingsstörning, Downs syndrom (som är en form av utvecklingstörning), ADHD, DAMP samt svår astma. Alla personer som har någon form av funktionshinder är välkomna att deltaga. Av praktiska skäl vill tränarna ha vetskap om de olika funktionshinder som finns inom laget, för att kunna hantera olika situationer där funktionshindrena har betydelse.

8.2.1. Utvecklingsstörning

Utholm (2003) skriver att det finns tre olika former av utvecklingsstörning. Dessa former är grav, måttlig eller lindrig utvecklingsstörning. En gravt utvecklingsstörd person kan inte tänka på sin framtid, eftersom hon/han hela tiden lever i nuet. Hon/han har bara tillgång till tankeprocesserna uppleva, jämföra, känna igen och minnas. Hon/han förstår inte symboler och förstår ibland inte heller det verbala språket. En måttligt utvecklingsstörd person har ofta ett verbalt språk och kan förstå symboler och det verbala språket. Förutom att kunna uppleva, jämföra, känna igen och minnas kan en måttligt utvecklingsstörd person även dra enkla slutsatser. Hon/han har en orsaksuppfattning, en viss antalsuppfattning samt kan både se tillbaka och framåt i tiden. En lindrigt utvecklingsstörd kan utöver det som redan nämnts även dra olika slutsatser och omordna sina tankar. En person med lindrig utvecklingsstörning har däremot vissa problem med att arbeta med siffror och bokstäver, men i de flesta fall kan hon/han ändå lära sig läsa, skriva

(20)

och räkna. En lindrigt utvecklingsstörd person har även en utvecklad tids- och rumsuppfattning.

Enligt Olsson och Olsson (1998) finns det några allmänna svårigheter hos personer med utvecklingstörning och dessa är försenad utveckling,

inlärningssvårigheter, perceptionssvårigheter, minnesstörningar samt svårigheter med abstrakt tänkande. Att ett barn med utvecklingsstörning har en försenad utveckling innebär att det tar längre tid för henne/honom att till exempel lära sig krypa, gå och tala än vad det tar för ett barn utan utvecklingstörning. Dock märks ibland inte den försenade utvecklingen förrän barnet börjar förskolan eller skolan. Inlärningssvårigheter innebär att det tar så mycket längre tid för det

utvecklingsstörda barnet att lära sig saker. Barnet får till exempel svårt att följa med i skolans undervisning. Perceptionssvårigheter innebär att personen har svårigheter med att sortera den information som de har upplevt och har svårt att välja ut en helhetsinformation. Minnesstörningar innebär att en person har svårt att hålla information i kortminnet så att det kan lagras i långminnet. Det kan vara svårt att hålla många olika intryck i minnet samtidigt. Att personer med

utvecklingstörning har svårigheter med abstrakt tänkande innebär att hon/han har svårigheter med att frigöra sig från konkreta föreställningar samt har svårt med problemlösningar.

Olsson och Olsson (aa) menar att det kan finnas många olika orsaker till att vissa personer blir utvecklingsstörda. I många fall kan man inte se några orsaker. Vissa undersökningar visar dock att kontakten mellan olika nervceller i hjärnan fungerar sämre hos utvecklingsstörda personer än hos icke utvecklingsstörda personer. Man har dessutom kommit fram till att en gravt utvecklingsstörd person har färre hjärnceller än vad en icke utvecklingsstörd person har. Orsaker till

utvecklingsstörning kan delas in i tre olika kategorier beroende på när orsakerna inträffar. Dessa kategorier är prenatala skador som orsakas före förlossningen, perinatala skador som orsakas under förlossningen samt postnatala skador som orsakas efter förlossningen. Virusinfektioner och alkoholförgiftning är exempel på orsaker till prenatala skador. Syrebrist och hjärnblödning är exempel på orsaker till perinatala. Skallskador och hjärntumörer är exempel på orsaker till postnatala skador.

Downs syndrom är den utvecklingsstörning som man oftast hör talas om. En person med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för 46 och denna extra kromosom är kromosom nummer 21. Risken att ett barn ska födas med Downs syndrom ökar med stigande ålder hos modern. En del av de personer som föds med Downs syndrom föds även med hjärtfel, mag- och tarmsjukdomar eller missbildningar. Det har visat sig att barn med Downs syndrom som fått tidig språkträning har utvecklat sitt språk mycket bättre än de barn med Downs syndrom som inte fått sådan träning. Studier har alltså visat att barn med Downs syndrom har möjlighet att utvecklas mycket mer om de får rätt stöd och hjälp (Olsson & Olsson, aa).

8.2.2. ADHD

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och brukar på svenska benämnas som hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. De huvudsakliga symptomen vid ADHD är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. En person med ADHD har svårt att koncentrera sig på uppgifter

(21)

under en längre tid. Hon/han har även svårt att anpassa sin aktivitetsnivå till olika situationer. Många barn med ADHD fortsätter att ha symptomen även i vuxen ålder. Deras motoriska överaktivitet har dock en tendens att minska i takt med att de blir äldre. Funktionshindret bidrar till svårigheter att klara situationer i det dagliga livet. Problematiken blir särskilt tydlig i skolan, eftersom barn med ADHD har problem med att koncentrera sig på arbetsuppgifterna. De har även svårt att sitta still samt att acceptera de krav som ställs på dem. En person med detta funktionshinder har ofta svårt att arbeta i grupp och att utveckla och bevara sina kompisrelationer. Funktionshindret påverkar inte bara personen själv utan även de personer som finns i hennes/hans omgivning. Personens beteende bidrar ofta till negativa reaktioner från personer i hennes/hans omgivning (ADHD, 041122).

8.2.3. DAMP

DAMP är en förkortning av Deficits in Attention, Motor Control and Perception. Enligt Olsson och Olsson (1998) är symtomen vid DAMP

koncentrationssvårigheter, överaktivitet, motoriska svårigheter samt

perceptionsstörningar. Dessa svårigheter är ofta kopplade till överaktivitet eller passivitet. Funktionshindret medför ofta andra svårigheter som språkstörningar, inlärningssvårigheter, beteendeavvikelser och kontaktsvårigheter. Personer med DAMP har ofta svårt att kontrollera sina impulser och att följa olika regler. Koncentrationssvårigheterna hos en person med DAMP visar sig i att hon/han har svårt att rikta sin uppmärksamhet på en uppgift och att koncentrera sig på den under en längre tid. En person med detta funktionshinder blir väldigt snabbt uttråkad. Att en person har koncentrationssvårigheter innebär också att hon/han är impulsiv, eftersom hon/han reagerar på alla möjliga stimuli och agerar ofta utan eftertanke. Funktionshindret kan även bidra till att personer med DAMP har svårt att följa regler eller vänta på sin tur. Överaktivitet är ett uttryck för

koncentrationsstörning. Överaktiva personer har behov av att det hela tiden händer något kring dem. Att en person med DAMP har motoriska svårigheter innebär att hon/han ofta har svårt att hantera vardagliga situationer. När hon/han misslyckas med praktiska saker påverkas hennes/hans självtillit i negativ mening. Personer med motoriska svårigheter uppfattas ofta som allmänt stökiga av

personer in sin omgivning. Att en person med DAMP har perceptionsstörningar innebär att hon/han har svårt att sortera bland alla de intryck som anses väsentliga. En person med perceptionsstörningar har svårigheter att tolka sina sinnesintryck, vilket i sin tur leder till att hon/han får svårt att avgöra vad som är viktigast i en viss situation. Att vissa personer med DAMP har tal- och språksvårigheter beror till stor del på att hon/han inte kan sammanfoga olika delar till en meningsfull helhet.

Olsson och Olsson (aa) menar att vanliga riskgrupper som kan utveckla DAMP är barn med låg födelsevikt, för tidigt födda barn samt barn till missbrukare. Orsaken till att dessa barn har en ökad risk för att få DAMP är att deras nervsystem inte är färdigutvecklade. Andra orsaksfaktorer till DAMP är arvsfaktorer, prenatala skador samt perinatala skador.

8.2.4. Astma

Olsson och Olsson (aa) skriver att astma innebär en inflammation i luftvägarna. Luftrörens muskler dras samman och produktionen av slem i luftvägarna ökar. De

(22)

vanligaste symtomen vid astma är pipande och ansträngd andning. Astma är ett medicinskt funktionshinder och en person kan ha allt från lindrig till svår astma. En person som lider av allvarlig astma kan ha svårt att medverka vid olika fysiska aktiviteter på grund av att hon/han blir trött väldigt fort och inte kan hänga med i tempot. Av den anledningen kan svår astma bli ett handikapp, eftersom

funktionshindret i förhållande till omgivningen gör att en person med astma inte har möjlighet att medverka på samma villkor som de personer utan astma. Astma är en form av allergi. Allergierna har ökat kraftigt i alla industrialiserade länder de senaste 20 åren. Orsakerna till denna ökning av allergier och astma har troligen ett samband med miljöföroreningar och förändrade levnadsvanor. Ärftliga faktorer är även avgörande för om en person kommer att utveckla en allergi eller inte. Barn till föräldrar som båda har någon allergi har en riskfaktor på mellan 40 och 70 procent för att själva utveckla någon form av allergi. Om bara den ena föräldern är allergisk minskar risken betydligt för att barnet ska utveckla någon allergi (Olsson & Olsson, 1998).

8.3. Sammanfattning

Trollenäs och Maglasätes gemensamma lag för funktionshindrade startades upp i november 2003. Idag består laget av 15 spelare, varav två är tjejer och resten killar. Anledningen till att laget startade upp var att barnhabiliteringen i Eslöv gick ut och frågade vilka fotbollsföreningar i Mellanskåne som skulle kunna tänka sig att starta upp ett fotbollslag för personer med funktionshinder. Laget är inte kopplat till Skånes Handikappidrottsförbund och Svenska

Handikappidrottsförbundet, utan till Skånes Fotbollsförbund. Skånes

Fotbollsförbund har varit det förbund som samarbetat med Region Skånes Barn- och Ungdomshabilitering. Under säsongen 2004 tränade laget en dag i veckan, varannan vecka i Eslöv och varannan vecka i Maglasäte. Spelarna tycker om att träna, vilket har resulterat i att cirka 90 procent av spelarna är närvarande vid varje träningstillfälle.

Alla personer som har någon form av funktionshinder är välkomna att deltaga. Några av de funktionshinder som finns inom laget är utvecklingsstörning, Downs syndrom (som är en form av utvecklingstörning), ADHD, DAMP samt svår astma. Det finns tre olika former av utvecklingsstörning, vilka är grav, måttlig eller lindrig utvecklingsstörning (Utholm, 2003). Det finns några allmänna svårigheter hos personer med utvecklingstörning. Dessa svårigheter är försenad utveckling, inlärningssvårigheter, perceptionssvårigheter, minnesstörningar samt svårigheter med abstrakt tänkande. Downs syndrom är den utvecklingsstörning som man oftast hör talas om. En person med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för 46 och denna extra kromosom är kromosom nummer 21 (Olsson & Olsson, 1998). ADHD brukar benämnas som hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. De huvudsakliga symptomen vid ADHD är

ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet (ADHD, 041122). Symtomen vid DAMP är koncentrationssvårigheter, överaktivitet, motoriska svårigheter samt perceptionsstörningar. Funktionshindret medför ofta andra svårigheter som

språkstörningar, inlärningssvårigheter, beteendeavvikelser och kontaktsvårigheter. Astma innebär en inflammation i luftvägarna. Luftrörens muskler dras samman och produktionen av slem ökar. De vanligaste symtomen vid astma är pipande och ansträngd andning (Olsson & Olsson, aa).

(23)

9. TEORI

I detta kapitel presenterar vi de begrepp som vi valt att göra vår studie kring och som representerar den teoretiska delen av vår uppsats. Vi inleder först med att beskriva vad grupprocesser innebär samt vad som menas med en grupp.

9.1. Grupprocesser

Hassmén, Hassmén och Plate (2003) skriver att det sociala samspelet mellan människor i en grupp påverkas av olika processer, som till exempel målsättning och kommunikation. En annan viktig process inom ett lag är sammanhållningen. Sammanhållning är en dynamisk process som kan påverkas av exempelvis de regler och normer som finns inom ett lag. Alla människor ingår i ett antal olika grupper under sin livstid. Vi föds in i vissa grupper och vi går in i och ut ur olika grupper under vår livstid. Grupprocesserna har betydelse för hur gruppen fungerar och presterar.

Lennéer-Axelson och Thylefors (1991) presenterar tre centrala strategier inom gruppprocessen:

- Förhållandet till auktoritet och makt.

- Relationer till andra personer, intimitet och samhörighet.

- Bemästrande, problemlösning, prestation och meningsfullt arbete. De begrepp som vi valt att studera är gruppens utveckling, målsättningar, roller, normer, sammanhållning samt kommunikation. Dessa beskrivs nedan efter avsnittet ”Definition av en grupp”.

9.2. Definition av en grupp

Lindwall, Johnson & Åström (2002) definierar en grupp på följande sätt:

”Två eller flera personer som integrerar med varandra så att varje person påverkar och blir påverkad av övriga” (s 16).

Hassmén, Hassmén och Plate (aa) skriver att det finns sex kriterier som måste finnas för att en grupp människor ska kunna definieras som en grupp. Det första kriteriet är interaktion, som innebär att en grupp består av individer som integrerar med varandra på något sätt. Det andra kriteriet är påverkan och beroende och innebär det som någon gör inom gruppen och som i sin tur påverkar en annan person inom gruppen. Det finns helt enkelt ett socialt samspel inom gruppen, vilket gör att det uppstår ett ömsesidigt beroende mellan medlemmarna. Det tredje kriteriet är stabilitet, som innebär att gruppen måste existera under en viss tid för normer och sammanhållning ska kunna utvecklas. Det fjärde kriteriet är struktur, som innebär att varje person inom en grupp har en position och en roll.

Individerna inom en grupp påverkas av de normer, positioner och roller som uppstår. Det femte kriteriet är målsättning, som är det som en grupp vill uppnå tillsammans. Genom att tydliggöra målen och enas kring dem ökar

förutsättningarna för att en grupp i slutändan ska kunna nå sin målsättning. Det sjätte och sista kriteriet är egenbedömning, som är den enskilde individens uppfattning om huruvida hon/han anser sig tillhöra en grupp eller inte. Så fort två eller flera individer börjar tala om ”oss” respektive ”de andra” har det uppstått en kategorisering som gör att personerna känner sig som medlemmar i en grupp.

(24)

Hassmén, Hassmén och Plate (2003) menar att ett fotbollslag är ett konkret exempel på en väldefinierad grupp. Spelarna är förenade genom att de har gemensamma målsättningar och att de är beroende av varandra för att kunna uppnå sina mål. Exempelvis så måste ett visst antal spelare vara på plats vid träning och match för att träningarna och matcherna ska kunna genomföras. När medlemmarna i ett lag peppar upp varandra inför en match med att säga saker som ”nu tar vi dem”, utgör ”vi” den egna gruppen och ”dem” utgör motståndarlaget. Skillnaderna mellan den egna gruppen och den andra gruppen är klara för de inblandade.

9.2.1. Idrottsgrupp

Enligt Lindwall, Johnson & Åström (2002) skiljer sig en idrottsgrupp mot andra typer av grupper, av den anledningen att medverkan i den typen av grupp bygger på frivillighet. Om man jämför en idrottsgrupp med till exempel en familj eller en arbetsgrupp, så är de två sistnämna grupperna inte frivilliga i samma utsträckning som en idrottsgrupp. Det finns olika anledningar till att en person väljer att bli medlem i en idrottsgrupp. Anledningarna kan vara tävlingsmässiga (att vilja vinna), egoistiska (att utveckla sig själv), sociala (att umgås med lagkamraterna) samt hälsomässiga (att ”hålla igång”). Oftast samverkar alla dessa fyra motiv för att driva individerna att lägga ner så mycket tid och energi som krävs för att få stanna kvar i gruppens gemenskap.

Lindwall, Johnson & Åström (aa) presenterar vad som är mest kännetecknande för en idrottsgrupp. Dessa kännetecken är att de har ett gemensamt öde, gemensamma målsättningar, gemensam kollektiv identitet, ömsesidigt beroende samt

strukturerade interaktions- och kommunikationsformer. Att idrottsgruppen har ett

gemensamt öde innebär att alla personer inom gruppen gemensamt påverkas av

gruppens resultat, det vill säga att det som händer en person inom gruppen händer även övriga personer inom gruppen. Gemensamma målsättningar innebär att personerna inom idrottsgruppen jobbar efter samma riktlinjer för att i slutändan nå sina mål. Gemensam kollektiv identitet betyder att personerna inom idrottsgruppen vet att de tillhör en särskild grupp som skiljer sig från andra grupper genom till exempel symboler och namn. En känsla som grundar sig på ”vi-mot-dem” byggs upp inom gruppen. Att gruppen har ett ömsesidigt beroende innebär att

individerna inom gruppen är beroende av varandra på grund av att de ska lösa en gemensam uppgift och på grund av rent sociala orsaker. Inom idrottsgruppen finns

strukturerade interaktions- och kommunikationsformer, vilket innebär att gruppen

har ett visst socialt umgänge och kommunikation. Det språk som finns inom idrottsgruppen är ofta specifikt för gruppen, vilket betyder att språket kan vara svårt att förstå för en utomstående.

9.2.2. Social grupp

Enligt Hassmén, Hassmén och Plate (aa) innebär en social grupp att

medlemmarna är engagerade kring något gemensamt och att det finns någon form av socialt samspel mellan medlemmarna. När det sociala samspelet fungerar på ett tillfredställande sätt så kommer även kommunikationen mellan medlemmarna att vara öppen. Gruppmedlemmarna känner sig delaktiga, accepterade och

integrerade. När samspelet däremot inte fungerar är det lätt att några personer känner sig utanför.

(25)

9.3. Grupputveckling

En grupps utveckling innehåller den grad av mognad och sammanhållning som en grupp åstadkommer över en viss tid när lagmedlemmarna integrerar, lär känna varandra samt formar relationer och roller inom laget. Det finns säkert fler än hundra olika teorier som handlar om hur grupper utvecklas. Dessa teorier kan enligt Lindwall, Johnson och Åström (2002) indelas i tre generella grupper – linjärt perspektiv, livscykliskt perspektiv samt pendelperspektiv.

Utifrån ett linjärt perspektiv går gruppens utveckling genom fem faser. Vid varje fas stöter gruppen på kritiska hinder som måste lösas för att de ska kunna gå vidare. De fem faserna som gruppen eller laget måste genomgå för att utvecklas är: Forming, storming, norming, performing samt adjourning.

1. Forming är den första fasen. Det är under denna tid som lagets medlemmar lär känna varandra samt kommer underfund med vad deras gemensamma arbetsuppgift är och hur den ska lösas. Dessutom läggs nya riktlinjer upp för året när det gäller målsättning, träningsuppläggning samt taktik.

2. Storming är den andra fasen i utvecklingen. Under denna fas uppstår oftast spänningar och konflikter i spelartruppen samt mellan spelare och tränare. Orsaken till detta kan vara att spelarna är tveksamma till tränaren och hennes/hans val av träningsform och taktik inför säsongen. Det kan också bero på att spelarna är missnöjda med sina roller och positioner i laget, med träningsuppläggning eller att de störs av vissa beteende hos andra spelare eller hos tränarna.

3. Under den tredje fasen som kallas norming, har känslorna svalnat och spelarna börjar hitta sina roller och spelpositioner i laget. Det är också nu som roller och normer etableras hos spelarna när det gäller den

idrottsmässiga uppgiften samt den sociala samvaron. Laget har nu börjat hitta sin rytm.

4. Performing är den fjärde fasen och nu stärks de personliga relationerna i laget. Laget har nu blivit en sammansvetsad enhet vars fokus ligger på att lösa uppgiften på ett framgångsrikt sätt, så att man uppnår målet för säsongen.

5. Adjourning är den sista fasen och nu har förhoppningsvis laget löst sin uppgift. Säsongen är slut och spelarnas personliga relationer med varandra minskar, liksom engagemanget för laget. Lagets resultat utvärderas och ligger till grund inför nästa säsong.

I livscykliskt perspektiv utvecklas gruppen enligt livscykeln. Det innebär att den föds, den lever och den dör. Det viktigaste elementet i detta perspektiv är att under tiden som gruppen utvecklas förbereder sig spelarna psykologiskt på sin

slutgiltiga upplösning. Gruppen vet redan från början att de kommer att skingras när det är slut. Detta perspektiv är inte så vanligt i idrottsvärlden där man oftast bara gör tillfälliga avbrott. Några exempel på idrottsgrupper som kan återfinnas här är skollag och motionsgrupper.

Enligt pendelperspektivet handlar en grupps eller ett lags utveckling om pendling fram och tillbaka mellan utveckling och tillbakagång. I detta perspektiv kan en fas som laget tidigare har genomgått återkomma senare i en ny skepnad. Ett exempel kan se ut enligt följande:

(26)

1. Allmän orientering: Lagsammanhållningen och gemenskapskänslan är hög. Spänning och förhoppning ligger i luften hos spelarna. Målen som sätts upp känns möjliga utan några större hinder.

2. Differentiering och konflikt: Laget delas upp både fysiskt och

psykologiskt i mindre subgrupper. Konkurrensen om positionerna i laget tätnar och skapar konflikter.

3. Resolution och sammanhållning: Här närmar sig laget seriestarten för säsongen och sammanhållningen ökar allteftersom spelarna känner att de delar gemensamma känslor och intressen.

4. Differentiering och konflikt: Återigen minskar lagkänslan, vilket kan bero på att spelarna i laget belönas och bestraffas olika. Vissa spelare kan till exempel få mer speltid än andra på grund av disciplinära skäl.

5. Upplösningen: Har laget haft en lyckad säsong är lagsammanhållningen och stämningen bra. Om säsongen har gått dålig så är däremot

sammanhållningen och stämningen sämre i laget (Lindwall, Johnson och Åström, 2002).

9.4. Målsättning

Ett lags målsättning är ett viktigt styrmedel för tränaren för att få laget att prestera och fungera väl under såväl kortare som längre perioder. Det finns ett antal olika mål i en grupp eller i ett lag.

1. Spelarna kan ha personliga mål.

2. Varje individuell spelare kan ha kollektiva mål för hela laget. 3. Laget kan ha mål för varje individuell spelare.

4. Laget kan ha kollektiva mål för hela laget.

Enligt Lindwall, Johnson och Åström (aa) är målen 1, 2 och 4 de vanligaste inom ett idrottslag. Trots att alla fyra målen kompletterar varandra så har de olika förutsättningselement som inverkar på dess utformning samt leder till olika konsekvenser för laget.

Lindwall, Johnson och Åström (aa) anser att målsättning fungerar och höjer prestationen. Orsaken till högre produktivitet och effektivitet är följande.

- Ökad ansträngning: När målen är satta får spelarna något konkret att kämpa för. Målen blir som en ”morot” för att kämpa hårdare och under en längre tid.

- Grupplanering och strategiutveckling: Genom att sätta mål för framtiden så klargörs också vad som är viktigt för lagets framgång. För att laget ska uppnå målen måste laget gå samman och utarbeta användbara strategier. - Prestationsbevakning: Lagets prestation och resultat bevakas och

utvärderas noggrant, vilket i sin tur leder till att motivationen ökar. - Moralbyggande kommunikation: Mål leder till ökad kommunikation

mellan lagmedlemmarna, eftersom det skapar känslor och entusiasm. - Extrarollsbeteende: Lagmedlemmarna tar oftast på sig extra roller,

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :