Musik barn och Utveckling

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn-unga-samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Musik, barn och utveckling

- en undersökning av musikens roll på en privat förskola

Music, children and developement

- a study of musics role in a private preschool

Roger Andersson

Mikael Gunnarsson Sundgren

Lärarexamen 210hp Barn-unga-samhälle 2008-01-16

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Ylva Holmberg

Abstract

”Musik, barn och utveckling” är skriven av Roger Andersson och Mikael Gunnarsson Sundgren. Det som fick oss att skriva denna uppsats är främst vårt eget musikintresse. Som blivande förskolepedagoger var vi nyfikna på hur musik påverkar förskolebarnen. Vår frågeställning är om man kan upptäcka några skillnader i språkutveckling och självtillit hos barn som gått på en musikprofilskola gentemot barn som inte gjort det. Vi ville även undersöka hur profilförskolans barns kulturella kapital och habitus såg ut. Slutligen ställde vi frågan vad som krävs för att få en tjänst på den profilskola vi undersökt.

Vi har valt att basera vår uppsats på en undersökning av en privat förskola med uttalad musik och teaterprofil. Vi har även intervjuat förskoleklasspedagoger som tagit emot barn som tidigare gått på profilskolan och till dem ställt frågan om de sett någon skillnad i dessa barns utveckling i jämförelse med andra förskolebarn. Vi har under arbetes gång insett att det inte är helt lätt att få svar på frågan om barnens utveckling. De svar vi fått av de intervjuade förskoleklasspedagogerna är att den skillnad de sett är att barnen från profilskolan kan ha svårigheter med att sitta still och att ta tillsägelser, men också att en del av barnen har språksvårigheter. På profilskolan använder man sig mestadels av eget sångmaterial, vilket fått oss att undra om profilskolan verkligen ökar barnets kulturella kapital. Profilskolan vill gärna ha personal som är utbildade förskolelärare, samtidigt som de anser att personkemin är viktigare än en formell utbildning.

Förord

Vi vill tacka för det vänliga bemötande vi fått av personalen på profilskolan och de övriga skolorna. Vi vill också tacka vår handledare Ylva Holmberg för den hjälp vi fått under skrivprocessen. Vi tackar även de vänner vi fått hjälp av under skrivandet. Vi vill slutligen tacka alla dessa musiker som glatt och inspirerat oss under livet, och som bidragit till vårt musikintresse som i förlängningen lett till denna uppsats.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 9

2. Syfte och frågeställning 11

3. Teoribakgrund och forskning 12

3.1 Den musiska läraren 12

3.2 Kulturellt kapital 13

3.3 Habitus 14

3.4 Musikalisk intelligens 15

3.5 Den sociokulturella teorin 16

3.6 Musikens påverkan på språk och matematik 16

3.7 Musikens påverkan på det avancerade tänkandet 17

3.8 Vaggvisor 17

3.9 Pedagogiskt arbete i en konstnärlig kontext 18

4. Metod 19

4.1 Kvalitativ intervju 19

4.2 Observationer 21

4.3 Urval 22

4.4 Genomförande 23

4.5 Etiska övervägande 24

5. Resultat 25

5.1 Profilförskolans förhållningssätt till personalen 25

5.2 Profilförskolans syn på barns utveckling och kulturellt kapital 26

5.3Profilförskolans syn på föräldrar och habitus 27

5.4 Utegruppen 28

5.5 Profilskolans pedagogiska grund 29

6. Analys 30

6.1 Personal 30

6.2 Kulturellt Kapital 31

6.3 Habitus och den sociokulturella teorin 31

6.4 Slutsatser 32

7. Diskussion 35

Källförteckning 36

Bilaga 1 38

1. Inledning

Vi vill inleda vårt arbete med ett citat som vi tycker fångar något av den betydelse musiken kan ha hos oss människor.

Bobby var en hyperaktiv pojke i mitt klassrum. Han kunde inte vara tyst. Han skrek nästan hela tiden och störde de andra barnen. När han skrev kunde man se spänningar och ilskan inom honom – den larmande kraften i hans personighet präglade orden som hamnade på pappret. När han var hemma var det samma visa och hans föräldrar hade gett upp att försöka få honom lugn. Efter att i några månader ha fått honom att skapa mentala bilder av mat eller lekar han tyckte om lyckades jag till slut få Bobby att blunda och humma: ”Ummmmm ummmmmm”. Han gjorde detta i några minuter och förändringen var häpnadsveckande: spänningen i axlarna försvann och hans röstläge sänktes. De andra lärarna märkte också att när Bobby hummade eller när han hade börjat sin dag med att humma så var han inte längre lika spänd i kroppen. När han följande år började ägna sig åt musik förändrades hela atmosfären i skolan. ”Musikläraren i vår skola har haft större framgångar med enkla sångramsor än alla psykologer, barnpsykiatriker och terapeuter har haft med sina metoder och läkemedel” sa en före detta rektor för en grundskola i Washington som under hela sitt yrkesliv hade varit skolledare och haft hand om lärare som arbetat med barn som Bobby (Campbell 2004:183).

Musik får oss att skratta, musik får oss att må bra. Den finns där när vi behöver tröst och när vi behöver koppla av. Den finns där när vi ska försöka komma igång. Musiken berör och förtrollar oss, den helar och ger oss kraft. Den finns över allt. Musiken får oss att känna samhörighet med andra som lyssnar på samma musik. Den ger oss identitet och grupptillhörighet. Genom åren har musiklyssnarna grupperat sig utifrån om favoriten var Tommy Steel eller Elvis Presley, The Beatles eller Rolling Stones, om man var hårdrockare eller syntare. Senare kom hipp hopp, house, tekno och annat som fyllt samma funktion. Musik är roligt på så sätt att om du sätter på en låt så kan du många gånger härleda låten till något minne, såsom en semester eller första kyssen Musik väcker gamla minnen och följer med oss hela livet.

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2001) säger att ”den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att det den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Huvudfrågan i vår frågeställning är, kan man upptäcka några skillnader i språkutveckling, självtillit och motorik hos barn som gått på en musikprofilskola gentemot barn som inte gjort det. Vi valde att göra detta arbete om musikens påverkan på barns utveckling, dels för att ämnet ligger inom vår utbildning och vårt kommande yrke, dels därför att den är och har varit en stor del i våra liv. Vi är uppväxta med tio års mellanrum så vilken musik som har påverkat oss är lite olika. Det vi vet är att den har påverkat oss. Den har också på sätt och viss format oss.

2. Syfte och frågeställning

Huvudfrågan i vår frågeställning är, kan pedagogerna uppleva några skillnader i språkutveckling och självtillit hos barn som gått på en musikprofilförskola gentemot barn som inte gjort det. Utifrån denna huvudfråga ställer vi sen följande följdfrågor:

• Hur ser profilsförskolans arbetssätt och personal syn ut?

• Får profilförskolans barn ett större kulturellt kapital än barn som inte gått på en musikprofilförskola?

• Påverkar föräldrarnas musik och teaterintresse det habitus barnet växer upp i?

3. Teoribakgrund och forskning

Vi kommer nu att presentera teorier, teoretiker och tidigare forskning som vi anser vara relevant för vår studie.

3.1 Den musiska läraren

Björkvold (2005) hävdar att Platon intresserade sig för musikens påverkan på människans karaktär och tankeförmåga. Platon ansåg till och med att musiken spelade en roll i statens bildande. (Björkvold 2005:139). Björkvold hävdar vidare att ”människan kan inte skapa ett eget liv utan att ha tillgång till sin egen musiska uttrycksförmåga” (Björkvold 2005:113).

För definition av begreppet det musiska använder sig Björkvold (a.a.) sig av två ord på swahili,

sikia och ngoma. Redan det ofödda barnets värld består av ljud, rörelse och rytm. I det afrikanska samhället är helhetsupplevelsen central. Där ser man musik-dans-människa som en ekologisk enhet, vilket vi inte gör i västvärlden. Det finns inga ord på swahili som direkt motsvarar att höra och lyssna, dessa täcker inte upp den helhetsupplevelse musiken ger. Musiken blir större än att bara höra, det involverar även kroppen. Detta kallas sikia. Denna helhetsupplevelse leder i sin tur vidare till begreppet ngoma. Ngoma är swahilins vidare begrepp för musik, och betyder ursprungligen trumma, dans och fest, detta enligt Björkvold. I följande citat kopplas detta till barnet:

Genom dessa komplexa förnimmelser upplever man ”musik” på afrikanska. Det är något som man hör och lyssnar på, men också ser och reagerar på genom att röra sig (dansa). Något som man lär sig förstå genom, respekteraroch till och med följer. Jag hävdar att så känner även barnet, med alla sina sinnen både under och efter spädbarnsstadiet. (Björkvold 2005:51).

Björkvold (a.a.) anser att det inte per automatik innebär att en musisk människa kan fungera som en musisk lärare. För att kunna vara detta måste man ha förmågan att förmedla samt ”god kreativ förmåga att umgås med barn och unga och givetvis entusiasm och ämneskunskap”

(Björkvold 2005:131). Elevernas musiska växande kan enligt Björkvold inte ske utan musiska lärare. Både lärarutbildningen och den enskilde läraren bör arbeta med att utveckla det musiska i lärarrollen, och bör alltså vara en del av yrkesutbildningen (Björkvold 2005:132).

Vidare säger Björkvold (a.a.) att det är viktigt att respektera varje individs unika röst. Rösten avspeglar individens personlighet och livserfarenhet, även hos barn. Många pedagoger ser detta, men det finns även de som inte gör det, vilket kan leda till

…förödande konsekvenser för barns individuella och musikaliska uppväxt, lek och lärande. Djupt inne i barnkulturens lekande ngoma hittar man ”musikaliteten” som ett enhetligt, ekologiskt förankrat, psykosocialt fenomen. Det består av sång och rörelse – hela kroppen i ett äkta instrumentellt uttryck ut mot världen och in mot jaget. Här måste vi vara öppna och lyssna, söka och lära för att kunna förstå åtminstone något av den musiska människans väsen i en tidig fas av livet. (Björkvold 2005:83).

3.2 Kulturellt kapital

Pierre Bourdieu är upphovsman till två begrepp vi kommer att använda oss av, nämligen

kulturellt kapital och habitus. För att få en större bild av begreppet kulturellt kapital har vi använt

oss av några olika författares tolkning av begreppet. Vi vill poängtera att detta är varje författares egen tolkning av begreppet vi presenteter här. Vi har även använt samma förhållningssätt när det gäller begreppet habitus.

Sören Gytz Olesen (2004) beskriver det kulturella kapitalet som en del av de olika kapital Bourdieu presenterat. Det är här frågan om andra kapital än det ekonomiska kapitalet, och dessa benämns som symboliska kapital. Det symboliska kapitalet är det som inom en social grupp gemensamt anses vara värdefullt. Med det kulturella kapitalet avses det kapital som det inte finns en konkret ekonomisk marknad för men som man får genom att bland annat ha ett vårdat språk och vara insatt i exempelvis klassisk musik, konst och litteratur.

Järvinen (2003) skriver att Bourdieu menade att det kulturella kapitalet består av vilken utbildning individen haft och vilka examen och titlar man fått därigenom. Det består även av ”ett slags finkulturella färdigheter som innebär att man behärskar den legitima kulturens koder (culture générale). Den som besitter kulturellt kapital har hemma och i skolan lärt sig tolka kulturens referenssystem” (Järvinen 2003:409).

Jan Carle (1991) tolkar Bourdieus kulturella kapital begrepp som det kapital som finns i litteratur, konst och musik, alltså det som vi vanligtvis brukar kalla för kultur. Till detta kapital räknas även individens förhållningssätt och utbildning. Carle skriver även att ”det kulturella kapitalets symboliska värden kan överföras till andra sociala sammanhang och tidsepoker utan närvaron av en kropp och en människa”. (Carle 1991:366).

3.3 Habitus

George Ritzer (2000) tolkar Bourdieus begrepp habitus som de mentala eller kognitiva strukturer genom vilka människan mottar, förstår, uppskattar och värderar den sociala världen och sina egna handlingar. Habitus är produkten som uppstår när strukturerna internaliserats hos människan. Ritzer (a.a.) menar även att habitus är resultatet av att man under en längre tid ingått i en specifik social miljö. Habitus kan vara ett kollektivt fenomen, men det innebär inte att det uttrycker sig på samma sätt hos alla. Habitus både producerar och produceras av, den sociala miljön. Även om habitus är internaliserade strukturer är det inte de som avgör individens tankar och handlingar. Habitus föreslår enbart tankar och handlingar.

Gytz Olesen (a.a.) säger

…begreppet för de kroppsliga lagrade dispositioner som gör människan kapabel att orientera sig i sin omvärld. Dessa dispositioner är skapade av det levda livet och de sociala erfarenheter man har gjort och som har sedimenterats i form av ett praktiskt sinne. Gytz Olesen (2004:152-153)

Det praktiska sinnet är enligt Gytz Olesen (a.a.) det som styr människans beslut i vardagen i ett givet kulturellt och socialt sammanhang, alltså det som teoretiskt kallas habitus.

Margaretha Järvinen (2003) tolkar Bourdieus tankar om habitus som ett system av dispositioner som är både konstanta och föränderliga. Det är genom dessa dispositioner som människan handlar i, bedömer och uppfattar världen.

3.4 Musikalisk intelligens

Harvardprofessorn Howard Gardner har hos människan upptäckt åtta eller nio olika typer av intelligens. Dessa kallas för de multipla intelligenserna och består av verbalt och logisk-matematiskt tänkande, rörelsemönster, sociala relationer, naturintresse, spatial föreställningsförmåga, människans förhållningssätt till sin egen person samt musikalitet. Det kan eventuellt finnas ytterligare en intelligens som har att göra med livsfrågorna och vilken förmåga individen har att förhålla sig till dessa. Den intelligens vi kommer att beröra i vår undersökning är den musikaliska intelligensen (Egidius 2002).

Gardner (1998) anser att musikaliteten är den talang som tidigast ger sig till känna hos människan. Gardner nämner angående vad som man kan kalla för musikaliska underbarn att den musikaliska talangen kan vara nedärvd, men det är den miljö barnet lever i som avgör om talangen kommer fram i offentligheten. Gardner (a.a.) hävdar att det i musiken finns en koppling mellan de grundläggande elementen i musiken och människans känsloliv. Vidare skriver han att ”musik har bevisligen länkar till andra mänskliga symbolsystem och intellektuella sfärer”. (Gardner 1998:112). Det finns i mer eller mindre utsträckning anknytningspunkter mellan den musikaliska intelligensen och de övriga intelligensformerna. Något mindre med den spatiala intelligensen och något mer när det gäller språk och matematik.

3.5 Den sociokulturella teorin

Lev Vygotskij (1896-1934) undervisade i psykologi på en lärarhögskola där han fick tillfälle att möta barn med olika handikapp. Han ville då utveckla ett sätt för dessa barn att utvecklas så bra som möjligt. Han är en av upphovsmännen bakom det som kallas den kulturhistoriska skolan, och tankarna kring den sociokulturella teorin. (Hwang & Nilsson 2004).

Den sociolkulturella teorin är enligt Evenshaug och Hallén (2000)

…kopplad till främst Vygotskijs syn på den kognitiva utvecklingen där barnen tillägnar sig kulturens värderingar, normer och problemlösningsstrategier genom samarbete och dialog med mer kompetenta medlemmar av samhället (Evenhaug & Hallén 2000:445)

Evenshaug och Hallén (a.a.) tolkar vidare den sociokulturella teorin som att vi formas av vår omgivning. Till en början av våra föräldrar som lägger en grund, men vi lär oss också genom det samspel vi har med våra syskon och andra barn. I skolan kommer också så småningom barnen att hitta ytterligare partner att samspela med nämligen pedagogerna. Lärandet blir en process i livet där man lär sig och tar efter dem som redan har införskaffat sig kunskapen som man söker. Den miljö barnet växer upp i är enligt Vygotskij en helt avgörande faktor för barnets utveckling och lärande.

3.6 Musikens påverkan på språk och matematik

1996 kom en rapport från den amerikanska högskolestyrelsen som visade att studenter som var vana att framträda i olika musiksammanhang hade högre poäng än genomsnittet på de nationella standardproven när det gällde de verbala och matematiska delarna. Detta kommenterade Edward J. Kvet rektor vid School of Music vid Central Michigan University ”studier i musik och andra konstformer tycks generellt sett ha en ackumulativ effekt och har otvivelaktigt samband med långsiktiga förbättringar av resultaten från

standardiserade prov” (Campbell 2004:186). Med detta forskningsexempel vill vi visa att musiken verkar ha en positiv påverkan på utvecklingen av språk och matematik vilket även Gardner (1998) framhäver när han nämner att det finns en koppling mellan den musikaliska intelligensen och de andra intelligenserna, främst språk och matematik.

3.7 Musikens påverkan på det avancerade tänkandet

Det finns ett starkt förhållande mellan musik och rumslig slutledningsförmåga. Denna slutsats drog Frances H. Rauscher tillsammans med sina kollegor vid det neurobiologiska centret i Irvine efter en undersökning. Visserligen höll effekten bara i sig i tio till femton minuter men de trettiosex studenter som undersöktes fick efter att ha lyssnat på musik av Mozart i tio minuter bättre resultat på ett spatialt intelligenstest.

… en avgörande skillnad kan visa sig om man helt enkelt lyssnar på musik. Mozarts musik ”kan värma upp hjärnan”, framkastade forskaren Gordon Shaw när resultaten hade tillkännagivits ” Vi misstänker att komplex musik främjar vissa komplexa neuronmönster som spelar roll vid avancerat tänkande som då man sysslar med matematik eller schack. Däremot kan enkel och repetitiv musik ha motsatt effekt” ( Campbell 2004:23).

3.8 Vaggvisor

Terry Woodford, som har varit producent för grupper som The Temptations och The Supremes spelade in ett band med vaggvisor som ekade av ljudet av mänskliga hjärtslag och var avsett att lugna späd – och små barn och få dem att sova bättre. Till en början gav han bort bandet till 150 förskolor i USA, men ett antal sjukhus fick också kopior och provade dem. Vid Helen Keller Hospital i Alabama genomfördes ett test med femtionio nyfödda barn och man såg att 94 procent av de gråtande spädbarnen omedelbart somnade utan nappflaska eller napp när de fick höra musiken (Campbell 2004:32).

3.9 Pedagogiskt arbete i en konstnärlig kontext

Els-Mari Törnquist (2006) skriver i sin avhandling om pedagogernas erfarenheter av musikalproduktion i skolan. Hon vill i denna studie göra en beskrivning av ett pedagogiskt arbete i en konstnärlig kontext och lärarnas eget lärande i samband med detta. I avhandlingens resultatdel kan man läsa

Det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext kan sammanfattningsvis sägas involvera aspekter som aktiverar lärarnas egen lärprocess där lärarna lär sig mer om eleverna och kollegorna, samtidigt som de lär sig

4. Metod

Under denna rubrik kommer vi att presentera hur vi utfört vår undersökning, vilka metoder vi valt att använda oss av och varför. Vi har valt två olika metoder, den kvalitativa intervjun, och observation. Vi använder dessa metoder för att ta reda på i hur pedagogerna på profilskolan tänker och arbetar, samt de tankar och iakttagelser grundskolelärarna gjort kring barn som tidigare gått på profilskolan.

4.1 Kvalitativ intervju

Vi har valt kvalitativ intervju för att bäst få den informationen vi söker. ”I en kvalitativ intervju är intervjuare och intervjuperson båda medskapare i ett samtal” (Patel & Davidson (2003:78). Med den kvalitativa intervjun ville vi gå djupt i mötet och samtalet med de pedagogerna vi valde att träffa. Den kvalitativa intervjun är inte lika hårt strukturerad och standardiserad som den kvantitativa. I den kvalitativa intervjun lämnas den intervjuade större frihet att ta hänsyn till egna tidigare erfarenheter och för intervjuaren blir ansvaret mindre när det gäller i vilken ordning frågorna kommer och hur de är formulerade Patel & Davidson (2 003:71). Detta anser vi vara en fördel jämfört med den kvantitativa modellen.

Vi beslutade även att de intervjuade skulle få vara anonyma, och att de skulle få reda på detta innan intervjuerna. Detta för att det skulle kunna känna större frihet vid sina svar. Vi försökte även ta hänsyn till hur miljön intervjun tog plats i skulle vara, även om vi sen inte hade så mycket påverkan på detta utan genomförde intervjuerna på platser som de intervjuade tagit initiativ till. Dessa tankar om intervjun har vi hämtat från Kvale (1997) som också ställer tre frågor angående planeringen, nämligen frågorna vad, varför och hur? Vad handlar om vilken förkunskap behöver vi kring ämnet. Varför handlar om vad syftet med vår undersökning är, och slutligen hur vilket rör vilken undersökningsmetod som fungerar bäst i det sammanhang vi velat undersöka. I det som rör planeringen av intervjuerna har vi försökt komma så väl förberedda som möjligt inför intervjuerna för att kunna känna oss avslappnade i vår roll som intervjuare,

allt för att intervjuerna ska bli så bra och djupgående som möjligt. Intervjuerna har genomförts i vad man kallar för ett informerat samtycke. Detta innebär:

…att man informerar undersökningspersonerna om undersökningens generella syfte, om hur undersökningen är upplagd i stort och om vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagande i forskningsprojektet (Kvale 1997:107).

Den intervjuade blev även informerad om syftet med undersökningen. Intervjusituationen motsvarar följande beskrivning: ”Forskningsintervjun är en mellanmänsklig situation, ett samtal mellan två parter om ett tema av ömsesidigt intresse” (Kvale 1997:117) Vi anser att detta citat stämmer väl överens med hur vi upplevt intervjusituationerna.

Kvalitén på intervjun påverkar kvalitén på den analys man sedan gör av materialet. Vi har spelat in intervjuerna på en diktafon och sedan för över detta till kassettband för att lättare kunna spola fram och tillbaka under analysen. Det man bör tänka på för att uppnå en god kvalité på intervjun är hur relevanta och omfattande svaren från den intervjuade är. Dessa tankar har vi hämtat från Kvale (a.a.) som även säger att man som intervjuare ska uppmuntra till ytterligare reflektion över svar som anses vara intressanta för att på så sätt kunna verifiera sina egna tolkningar. Detta har vi haft i åtanke under intervjuerna och det är en av de anledningar som gjorde att vi valde den kvalitativa intervjumetoden. Korta frågor som ger långa svar är även det något positivt. Om intervjuaren under pågående intervju redan här kan börja tolka intervjun är detta också positivt. Detta kom som en naturlig del av de kvalitativa intervjuerna, då vi under samtalets gång gjorde anknytningar till tidigare ställda frågor och uppmuntrade till mer vidare utvecklade svar hos den intervjuade. Det ses även som fördelaktigt för kvalitén om intervjun är vad som kan kallas för självkommunicerade, alltså om den inte behöver tydliggöras genom extra förklaringar och beskrivningar. Dessa kriterier anser vi att våra intervjuer innehåller. Patel och Davidson (2003) säger att den kvalitativa intervjuformen oftast ger ett utrymme för den intervjuade att formulera sitt svar med sina egna ord, alltså vad som kallas för en låg grad av standardisering. Vidare nämns en låg grad av strukturering, vilket innebär att ”intervjuaren väljer att ställa frågorna i den ordning som faller sig bäst i det enskilda fallet”. Den kvalitativa intervjuformen ger oss möjlighet att ställa följdfrågor vilket en enkät inte gör.

När det gäller redigeringen av intervjumaterialet har vi har valt att spela in intervjuerna för att kunna ha ett avslappnat samtal där vi inte behöver sitta och anteckna under intervjuns gång. Att anteckna anser vi störa samtalsflödet och stanna upp det naturliga ordflödet. Vissa anteckningar gjordes dock under de pågående intervjuerna. Detta var anteckningar av följdfrågor vi kom på under intervjuns gång, liksom idéer och tankar för den efterföljande analysen av intervjumaterialet. Vi har transkriberat de inspelade intervjuerna och använt oss av citat från dessa för att illustrera exempel och teorier som är av vikt för vår undersökning.

Nackdelen med den kvalitativa undersökningsmetoden anser vi vara, att om intervjun ska bli bra hänger mycket på den som intervjuar. I och med att intervjuerna görs i samtalsform bör intervjuaren vara en social människa som har lätt att prata. Har man inte denna egenskap kan intervjun bli stel, ointressant och resultatlös.

4.2 Observationer

Den andra undersökningsmetoden vi har använt oss av är att göra observationer av de olika typer av samlingar som görs på profilskolan. Hur en dag ser ut och vad den innehåller. Observationerna gjordes i form av deltagande observationer, som Rolf Ejvegård (2003) definierar som när ”forskaren beskriver ett skede eller en process som han deltar i” (Ejvegård 2003:69). Patel och Davidson (2003) tar även i beaktande om man som observatör inte bara är en aktiv deltagare eller ej, utan även om man är en känd eller okänd deltagare. De säger att det kan vara en nackdel att genomföra observationen som en aktivt deltagande observatör i och med att man bli ett hinder för det sammanhang man vill observera att agera naturligt, men om observatören är okänd för deltagarn i den observerade gruppen är observatörens risk att påverka gruppens beteende mindre än om man är känd. Vi deltog i observationerna som aktiva och okända. Vi utförde observationen på det sätt Patel och Davidson (2003) beskriver som en ostrukturerad observation, alltså utan att följa något i förväg utarbetat observationsschema. Vi valde att inte dokumentera med videokamera för att vi tror att detta hade gjort att våra observationer hade blivit obekväma för dem som vi observerade och situationen kunde ha blivit konstlad.

4.3 Urval

Profilförskolan valde vi för skolans musik och teaterprofil. Skolan ligger i en medelstor stad. Det finns två skolor i olika stadsdelar i staden men med samma ägare och samma profil. Den ena skolan ligger inhyst i ett gammal stort hus. Den har tre avdelningar för olika åldrar mellan ett och fem. De har eget kök på skolan. Den andra skolan ligger på andra sidan staden i ett naturskönt område den har fyra avdelningar, varav en är en uteavdelning. Även denna skola har ett eget kök.

Båda skolorna leds av två ägare och har gjort det under en längre tid. Utöver att driva skolan arbetar ägarna med att skriva och ta fram egen musik som sedan används i de bägge skolorna. Musiken ges även ut på skiva. Dom arbetar också med en egen teatergrupp som är utanför skolan och med något äldre barn. Denna teatergrupp kom till före förskolorna. Teatergruppen arbetar med att ta fram en ny musikaluppsättning varje år som dem sedan turnera runt i de angränsande städerna. Denna musikal används sedan som arbetsmaterial på förskolorna.

När det gäller urvalet av de intervjuade så har det skett genom att vi tagit kontakt med respektive skola och undersökt om det fanns någon lämplig förskolelärare, eller när så var fallet förskoleklasslärare, som vi hade möjlighet att intervjua. Vilka det blev avgjorde de olika skolorna. Den enda person vi medvetet valt att intervjua är profilskolans föreståndarinna. Vi har även haft ett kortare samtal med en grundskolepedagog.

De personer som intervjuas är förskolepedagogerna A, som arbetar på den ena av profilförskolorna, samt B och C som alla arbetar på den andra profilförskolan. C arbetar på utegruppen. Till personalen på profilförskolan räknas även föreståndarinnan D. Det förekommer även tre förskoleklasspedagoger som i texten kallas förskoleklasspedagog E, F och G, samt en grundskolelärare som betecknas som H. E och F arbetar på samma avdelning och intervjuades samtidigt. På den skola där E och F arbetar får man barn från ungefär femton stycken olika förskolor. Bland dessa finns förskolor som inspirerats av Reggio Emilia – och Montessori pedagogiken. I år har de sju barn från den profilskola vi besökt. Nedanstående tabell ger en överblick av de beteckningar vi använt oss av vid presentationen av pedagogerna.

Förskola 1 A Förskola 2 B C Föreståndarinna D Skola 1 E F Skola 2 G Personal H

4.4 Genomförande

Vi ville få en inblick i en förskola som har en uttalad musikprofil därför valde vi profilförskolan som är en privatförskola. Vi valde att göra ett antal olika intervjuer för att kunna få en övergripande bild av hur skolan fungerade i praktiken. Inför intervjuerna funderade vi över om vi hade täckt upp frågeställningens olika aspekter och delområden. Innan vi utförde intervjuerna diskuterade vi igenom tänkbara frågor och följdfrågor utifrån vår frågeställning. (se bilaga) Intervjuerna genomfördes på pedagogernas arbetsplatser.

Vi hade två observationstillfällen, en större sångsamling med flera avdelningar som leddes av de två grundarna och en samling med bara en avdelning där vi satt med och sjöng och gjorde rörelser när vi tillsammans gjorde en resa ut i rymden. Till en början kan vi kanske ha varit lite intressanta för barnen, men sångerna tog snart över deras intresse. På den stora sångsamlingen satt vi bara med på golvet och sjöng med så gott vi kunde i de sånger vi kände igen. Både vi själva och personalen på profilskolan tyckte det var trevligast att vi deltog i samlingar och sångstunder, detta beroende på att vi inte anser att det blir en naturlig samling om vi inte är aktiva deltagare i samlingen. Urvalet av de samlingar vi varit med på skedde genom att vi följde med den intervjuade pedagogen när hon före intervjun hade samling med sin avdelning. Till den stora sångsamlingen blev vi inbjudna av profilskolans personal.

Här sjöngs till största delen sånger från profilskolans eget material. Eftersom man denna dag firade Astrid Lindgrens 100-årsdag sjöngs även några av hennes visor.

4.5 Etiska övervägande

Forskningsetisktkommer vi inte att lämna ut några namn på några enskilda pedagoger, utan dessa uppgifter hanterar vi konfidentiellt. Vi har heller inte bett om några namn på barn som gått vidare till grundskolan, utan vill bara undersöka grundskolepedagogernas iakttagelser av barn som gått på profilskolan. Vi är inte ute efter det enskilda barnets utveckling, utan få en bild av hur några av barnen som gått på profilskolan utvecklats. Vi anser att det då inte finns någon anledning för oss att namnge varken specifika barn eller pedagoger. Vi kommer heller inte att namnge någon av de grundskolor där de pedagoger vi intervjuat arbetar, detta för att även här skydda den enskilde individen.

5. Resultat

I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet av våra intervjuer och observationer. För att göra texten mer lättöverskådlig har vi valt att dela upp materialet i olika kategorier.

5.1 Profilförskolans förhållningssätt till personalen

Enligt förskolepedagog A är ansökningskravet för att få arbeta på profilskolan att du är utbildad förskolelärare, intresserad av drama och kan spela gitarr. I dagsläget är det minst en utbildad förskolelärare på varje avdelning. A säger vidare att ”det är en fördel om man gillar att synas. Då fungerar man som bäst vid sångsamlingarna”. Det finns flera i personalen som inte har någon pedagogisk utbildning överhuvudtaget, men enligt B är både föräldrar och personal nöjda med detta. Att personkemin mellan pedagogerna fungerar anses vara viktigare än att man har en pedagogisk utbildning. Detta säger även föreståndarinnan D, som även säger att ”outbildad personal lär sig med tiden av andra, de som funkar har det redan i sig”. Personalen skickas regelbundet på olika fortbildningskurser.

B anser att en skillnad mellan en vanlig kommunal förskola och profilskolan är att man här är mycket mån om personalen. Man bowlar, går på spa och gör resor tillsammans. B säger att ”det finns kommunala förskolor som är lika bra som profilskolan, det hänger på personalen. En bra personalsammansättning och en bra och engagerad chef är viktigare än vilken inriktning skolan har”. Föreståndarinnan D anser att det är viktigt att få rätt personal, det ska vara god stämning och personalen ska trivas tillsammans. Förskolepedagog A säger att ”det är viktigt att vi i personalen har kul ihop så att vi blir riktigt sammansvetsade”. Föreståndarinnan D säger att ”vi ställer upp för varandra och hjälper varandra mellan avdelningarna. Ingen ska gå på knäna”. B säger att det är inte alltid man tar in vikarier utan man löser det ofta inbördes mellan avdelningarna. Detta är dock inget vi såg under våra besök.

5.2 Profilförskolans syn på barns utveckling och kulturellt kapital

A säger att man på profilförskolan anser att det är viktigt att alla barnen deltar i samlingar och annat ”utifrån sina egna villkor. Vill ett barn inte delta så är det inget tvång, men de flesta barn vill vara med”. A säger vidare att ”barnen får något genom musik och teater, det ger barnen en självsäkerhet och självkänsla. Musik påverkar en och något händer inom en, en utveckling”. B ser inte någon större skillnad mellan profilskolan och de kommunala förskolorna. Den skillnad som finns är att profilskolans barn utvecklas till att våga stå mer på scen. ”De får en ökad självtillit.” C svarar på frågan om vad som är mest positivt med en musikprofilskola att ”den största fördelen är den sociala biten. Att du vågar. Barnen får en otrolig självkänsla och självförtroende och kan stå upp inför 100 personer”. Detta märker man dock först högre upp i skolåldern. C säger ”Musikprofilen ger också spontana barn” och ”allt som har att göra med musik och teater gör att inlärningen blir bättre på sikt genom rörelse och rytm”. C menar vidare att ”barn som är blyga förändras när de går in i en roll och får vara någon annan, det är inte jag utan Kalle. Detta är fascinerande att se”. Föreståndarinnan D säger att fördelen med att använda musik och teater i förskolan är att ”detta ökar barnens ordförråd, ger dem självförtroende och gör att barnen mer vågar vara aktiva”. D säger att det inte är lätt att jämföra profilförskolan med andra förskolor men ”jag vet att de barn som gått här i regel har ett större självförtroende och en större sångskatt än andra barn och att de gärna sjunger för de andra barnen på sina nya skolor”. Vi anser att detta kan vara ett exempel på något som kan utöka barnens kulturella kapital.

B berättar om att man vid avdelningens egen samling ofta använder sig av CD-skivor med profilskolans egna låtar, och att barnen sällan använder sig av instrument. När det gäller att utforma samlingarna säger både A, B och C att varje avdelning har stor frihet att utforma sina samlingar själva. Det finns dock ett gemensamt mål att sträva mot vilket är musikalen som sätts upp en på varje skola och termin. B säger att ”musikalen är det viktigaste, hur man övar inför den är inte så noga. Huvudsaken är att det blir ett bra resultat när musikalen framförs”. C berättar att man tränar mycket på saker som är relaterade till musikalen som mikrofonteknik, hur man agerar på scen och även de olika rollerna i musikalen.

Angående barn med speciella behov finns det möjlighet för dem att gå på profilskolan. A berättar att det finns två barn på den skola där hon arbetar som har personliga assistenter. Föreståndarinnan D säger att musikprofilen i sig egentligen inte är det viktiga, men att man som förskola bör profilera sig, därför att detta ger ett mål att arbeta kring och mot. Hon nämner även att när man arbetar med pedagogisk dokumentation görs inte detta ”i onödan” utan bara i stora drag.

När det gäller barn från profilskolan kan E och F inte se någon skillnad mellan dessa och andra barn. E säger att profilskolans barn ”inte utmärker vare sig språkligt, musikaliskt eller på något annat sätt. Däremot utmärker de sig socialt, de har svårt att följa regler och normer och behöver mer tillsägelser än de andra barnen”. De har även svårt att sitta still. Bland profilskolans barn finns det i år minst tre stycken som har språkproblem, ”till och med stora språkproblem”. Det finns även barn med motoriska problem. E säger vidare att ”när föräldrarna till de här barnen informeras om detta ser de ut som fågelholkar därför att detta är inget som man tidigare förmedlat från profilskolan. Föräldrarnas reaktion blir ofta ”Varför har ingen sagt något om detta tidigare”? ”. G har dock lagt märke till att de barn som gått på profilskolan har en senare språklig utveckling än andra barn i hennes förskoleklass. Motoriskt sett ser hon ingen skillnad, inte heller socialt. De kan däremot ha svårt att sitta stilla när det behövs. E och F anser att musiken är användbar och till stor nytta i dagens skola, men att det ytterst sett mest beror på pedagogens inställning hur utvecklande musiken kan vara.

5.3 Profilförskolans syn på föräldrar och habitus

A säger att föräldrarnas anledning till att skriva in sina barn vid profilskolan är varierande. Några gör det därför att de är intresserade av förskolans musikprofil, andra därför att skolan ligger nära geografiskt. Det är även något av en statuspryl hos vissa föräldrar att ha ett barn som går på en förskola med musik och teaterprofil. Enligt A och B var det inte många av föräldrarna som hade några större kulturella intressen. Hur detta påverkar habitus kommer vi att återkomma till i kapitel 6, vår analys.

A säger att den stadsdel skolan ligger i är ett område med många höginkomsttagare och få invandrare. De språk som talas av barnen på förskolan är förutom svenska även engelska och danska. Den skola där B arbetar ligger lite närmre ett mer invandrartätt bostadsområde. Hon säger dock att det är mest de ”lite mer medvetna invandrarföräldrarna som väljer att låta sina barn gå på profilskolan för att det bättre ska integreras”. B säger också att det inte finns mer än någon enstaka förälder som själv sysslar med musik som har barnen på profilskolan. Att förskolan är en av få i detta område påverkar varför man låter barnen gå där. Det finns även elever som går på skolan på grund av dess goda rykte. Bland barnen finns de som åker flera mil varje dag från småsamhällen utanför staden. A anser att föräldrarnas nivå av delaktighet är högre än på andra skolor eftersom föräldrarna gjort ett medvetet val att placera barnen på profilskolan. Profilförskolan har även föräldramöten och gemensam höststädning.

5.4 Utegruppen

Förskolepedagog C säger att utegruppen startades därför att pedagogerna på denna avdelning kände ett behov av att förnya sig, och att miljön runt avdelningen är ”otroligt bra för en utegrupp”. C anser att det är bra om barnen får möjlighet att vara ute mycket, det är ”nästan bättre att arbeta med musik ute därför att barnen suger i sig detta mer då”. Positiva saker med en utegrupp är att barnen är friska och att det inte förekommer några konflikter. Inomhus ges inte samma utrymme vilket kan leda till konfliktsituationer. En dag i veckan är innedag då barnen arbetar med kreativa saker som att måla med mera. Det går under denna dag att se ”hur det kryper i kroppen på barnen och de har svårt att sitta stilla. De vet inte riktigt hur de leker inomhus”. C säger även att allt som går att göra inomhus också går att göra utomhus, men på ett annat sätt. ”Barn behöver inte göra allt.” När avdelningen är ute har man enkla samlingar, de använder då vad de hittar och spelar musik med hjälp av stenar och grenar. Vad kommer det för ljud från de olika saker som hittats? Barnen hittar sen på spontana sånger utifrån detta.

När det rent generellt gäller skolor med någon uttalad profil säger både E och F att de kan se ett mönster. Barn som gått på en uteförskola kan exempelvis sakna ett ordentligt penngrepp. Grundskolepedagog H har gjort samma iakttagelse. E och F säger att ”man kan läsa och skriva utomhus också, och inte bara leka”. De har även noterat att barn som gått en uteförskola inte gärna vill gå ut utan helst vara inomhus. Samma sak har även förskoleklasspedagog G noterat.

5.5 Profilförskolans pedagogiska grund

Varken förskolepedagog A eller B anser att man på profilskolan arbetar utifrån någon specifik pedagogisk teori eller inriktning. C säger att man till en början ”plockade mycket från Montessori, det bästa” men att de nu inte gör det längre utan arbetar utifrån sin egen pedagogik. Föreståndarinnan D är själv Montessoriutbildad och säger att profilskolans grundfilosofi har hämtats därifrån, men att de nu främst arbetar utifrån förskolans läroplan.

6. Analys

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 säger att en av förskolans uppgifter är att lägga grunden för ett livslång lärande. Hur detta uppnås kan se olika ut. Ett exempel är att arbeta utifrån en musikprofil som den förskola vi undersökt.

Huvudfrågan i vår frågeställning är om man kan upptäcka några skillnader i språkutveckling, självtillit och motorik hos barn som gått på en musikprofilskola gentemot barn som inte gjort det. Efter att vi analyserat vårt intervjumaterial anser vi att vi inte kan ge ett svar på denna fråga. I följande text kommer vi att lyfta fram varför.

6.1 Personal

I vår frågeställning ställde vi frågan om vilka förkunskaper som krävs för att får en tjänst på profilskolan. Förskolepedagog A hävdar att man för att få en tjänst på profilskolan skulle man kunna spela gitarr. Hon var dock glad över att ha fått tjänsten i alla fall, utan att kunna spela gitarr eller annat något instrument. Detta verkar även vara fallet hos de två andra förskolepedagoger vi intervjuat. Föreståndarinnan D anser att en bra social kompetens och personkemi är viktigare att ha än någon formel utbildning som passar profilskolans verksamhet. Detta får konsekvensen att bara ett fåtal av personalen på varje avdelning är utbildade förskolelärare. Detta vill vi ställa i kontrast till vad Björkvold (2005) anser att man inte automatiskt blir en musisk lärare bara för att man är en musisk människa. Han anser att det krävs en ”god kreativ förmåga att umgås med barn och unga och givetvis entusiasm och ämneskunskap” (Björkvold 2005:131). Törnquist (2006) säger att i pedagogens läroprocess kan denne lära sig av både kollegor och barn, och lära sig om kollegor och barn, samt om sig själv. När det gäller hantverket att framföra musikaler kan de outbildade pedagogerna säkert lära av barnen, de utbildade pedagogerna eller sådana som gjort det tidigare.

Om de däremot lär sig något om barnen, kollegorna och sig själva kan vi inte visa genom vår undersökning.

6.2 Kulturellt kapital

Vi ville även undersöka om barnen som gått på profilskolan har fått ett större kulturellt kapital än barn som inte gjort det. Föreståndarinnan D säger att det inte är lätt att jämföra profilskolan med andra förskolor men ”jag vet att de barn som gått här i regel har ett större självförtroende och en större sångskatt än andra barn och att de gärna sjunger för de andra barnen på sina nya skolor”. Förskolepedagog B berättar om att man vid avdelningens egen samling ofta använder sig av CD-skivor med profilskolans egna låtar, och att barnen sällan använder sig av instrument. Vid de observationer vi gjort var det bara vid Astrid Lindgrens 100-års dag man spelade andra sånger än de som profilskolan själva skrivit.

Det kulturella kapitalet innebär att det kapital som finns i litteratur, konst och musik enligt Jan Carles (1991) tolkning. Carle (a.a.) säger också att ”det kulturella kapitalets symboliska värden kan överföras till andra sociala sammanhang och tidsepoker” (Carle 1991:366). När det gäller barn från profilskolan kan förskoleklasspedagogerna E och F inte se någon skillnad mellan dessa och andra barn. E säger att profilskolans barn ”inte utmärker vare sig språkligt, musikaliskt eller på något annat sätt”.

6.3 Habitus och den sociokulturella teorin

En av de frågor vi ställde vid intervjuerna med profilskolans personal var om man kunde se något som antydde att föräldrarna medvetet valt att placera sina barn på profilskolan på grund av deras uttalade musik och teaterprofil. Denna fråga ställde vi för att undersöka om barnens habitus formats av föräldrarnas eget musik och teaterintresse. Genom intervjuerna visade det sig att så var inte fallet. Det habitus vi upptäckt var att många av föräldrarna kom från en högre samhällsklass än genomsnittet.

De båda profilskolorna är geografiskt placerade i bostadsområden där invånarna tillhöra högre eller över medelklass. Enligt A är det något av en ”statuspryl” att ha sitt barn på den profilskola vi undersökt. Enligt pedagogerna på profilskolan var det bara ett fåtal föräldrar som hade någon form av kulturellt intresse.

Den sociala miljö barnet växer upp är en avgörande faktor för barnets utveckling och lärande säger Vygotskij (Evenshaug och Hallén 2000). Barn som går på denna profilskola borde därför ha goda förutsättningar att utvecklas till musiska människor. Därför är det svårt för oss att säga om det är musiken eller det övriga habitus som formar och påverkar barnens utveckling.

6.4 Slutsatser

Vi väljer att i detta avsnitt försöka svara på frågorna om det finns någon skillnad i utveckling hos barnen på profilskolan när det gäller språk, självtillit och motorik som de intervjuade pedagogerna upptäckt.

När vi arbetat igenom intervjumaterialet har ytterligare frågor väckts, bland annat om barnen som gått på profilskolan verkligen får en rik musikskatt som föreståndarinnan D hävdar. Järvinen (2003) tolkar det kulturella kapitalet som ”ett slags finkulturella färdigheter som innebär att man behärskar den legitima kulturens koder (culture générale). Den som besitter kulturellt kapital har hemma och i skolan lärt sig tolka kulturens referenssystem” (Järvinen 2003:409). Frågan är om barnen kan tillgodogöra sig kulturens referenssystem om de till största delen sjunger de sånger som profilskolan själva skrivit.

När det gäller habitus kan vi inte dra den slutsatsen att det var föräldrarnas egna kulturella intresse som styrde valet av skola. Enligt de intervjuade pedagogerna på profilskolan var det inte många av föräldrarna som hade några större kulturella intressen. Det kan mycket väl vara så att barnen utifrån den sociokulturella teorin inte bär med sig något större kulturellt kapital hemifrån. Detta kan vi inte belägga varken för eller emot.

Gardner (1998) säger att den musikaliska talangen kan vara nedärvd, men att det är miljön barnet lever i som avgör om denna talang kan blomma ut. Om hemmiljön eller profilskolan gör detta ger inte vår undersökning svar på.

Utifrån den forskning om musikens påverkan på människor vi satt oss in i kan musik leda till att individen känner sig lugnare och att inlärningen av språk och matematik stimuleras. Förutom detta och att barnen från profilskolan ibland hade svårt att sitta still och svårt att ta tillsägelser, har ingen av de förskoleklasspedagoger vi intervjuat upptäckt att barnen som tidigare gått på profilskolan utmärker eller skiljer sig från övriga barn. Här kan vi i vår undersökning inte säga att vi ser det som den sociokulturella teorin hävdar, nämligen att man formas av sin omgivning. Frågan är om denna miljö formar barnen till en musisk människa eller inte.Gardner (a.a.) hävdar att det i viss utsträckning finns anknytningspunkter mellan den musikaliska intelligensen och de andra intelligensformerna. I den undersökning vi gjort kan vi inte finna belägg för att detta är varken sant eller falskt. Ritzer (2000) tolkar habitus som resultatet av att individen under en längre tid ingått i en specifik social miljö. Inte heller detta ger vår undersökning stöd för. Ritzer (a.a.) säger även att habitus inte uttrycker sig på samma sätt hos alla, utan att habitus enbart föreslår individens tankar och handlingar. Detta anser vi vara det närmsta vi kommer på just denna fråga.

Vi antog att om man arbetade med musik i förskolan och har en uttalad musikprofil, då baserar sin verksamhet på en pedagogisk och vetenskaplig grund. När vi intervjuade profilskolans personal berättade de att de hade hittat ett eget sätt att arbeta på som de tyckte fungerade. Förutom att man tagit ett visst intryck från Montessoripedagogiken arbetar man alltså inte utifrån någon uttalad pedagogisk teori. Ytterligare en sak som har kommit upp är att den entusiasm som pedagogerna på profilskolan känner över uteverksamheten inte delas av de pedagoger som tar mot barnen i förskoleklassen Dessa anser att dessa barn saknar kunskaper som exempelvis penngrepp och svårt att sitta still och inte tycker det är roligt att gå ut.

När det gäller vår frågeställning drar vi slutsatsen att vi inte kan ge ett vetenskapligt bra svar eftersom vi bara undersökt en profilskola och intervjuat bara ett fåtal förskoleklasspedagoger som finns i samma område som profilskolan ligger i. Kan man då säga att vår frågeställning var naiv? På detta vill vi svara nej. Vårt musikintresse gjorde detta till en frågeställning vi var genuint intresserade att få reda på något om. En fråga vi inte kan svara på genom vår undersökning, men som ändå är intressant att fundera över, är om profilskolan arbetar medvetet musiskt. Frågan kan vidgas till musikskolor i hela västvärlden om man använder begreppen sikia och ngoma (Björkvold 2005) I den afrikanska kulturen får barnet behålla den värld av ljud, rörelse och rytm det upplevde som ofött. Den har mer kontakt med mamman, som i större utsträckning än i väst, bär runt barnen vid till exempel arbete och fest och dans. Helhetssynen i musiken bevaras. I forskningsexempel tre kan man se att vaggvisor baserade på människans hjärtslag lugnade barnet. Om man på den undersökta profilskolan tänker utifrån detta kan vi som sagt inte svara på, men det kunde ha varit intressant att få veta.

7. Diskussion

Kunde vi ha haft en annan frågeställning och kunde vi ha gjort vår undersökning på något annat sätt? På dessa frågor kan vi bara svara ja. Den frågeställning vi valt kräver egentligen en större empirisk undersökning med ett större urval av förskolor med uttalad musikprofil. Vi kunde även ha gjort fler observationer på andra avdelningar på den förskola vi undersökt

Nackdelen med att göra kvalitativa intervjuer i form av ett samtal är att samtalet ibland blev väldigt långt och rörde sig inom många olika områden. Det var visserligen mycket trevliga samtal, och vi anser att den avspända formen utgjorde en miljö där den intervjuade kunde känna sig trygg och avspänd i. Ytterligare en nackdel är att det empiriska materialet kan ses som tunt i och med att vi bara undersökt två förskolor, som tillsammans utgör en profilskola.

Angående vår egen arbetsprocess kan vi nämna att vi efter vårt första besök på profilskolan var oerhört positivt inställda till skolan. Denna inställning var klart färgad av vårt eget stora intresse för musik, och de positiva upplevelser den gett oss. Under arbetets gång har dock vissa frågor väckts som gjort att en del av entusiasmen för profilskolor mattats. Vi vill här klart och tydligt framhålla att vi inte blivit annat än mycket väl mottagna på profilskolan. Det är alltså inte pedagogerna i sig som väckt frågor, utan det sätt profilskolan arbetar på.

En fråga vi funderat kring är, kan man kalla sig musikprofilskola om man inte har en personal som är musikutbildad? Björkvold (2005) hävdar att man inte blir en bra musisk lärare bara för att man är en musisk människa. Kan bristen av utbildad personal även leda till de iakttagelser förskoleklasspedagogerna E och F gjort, nämligen att det bland profilskolans barn finns de som har språkproblem, ”till och med stora språkproblem”. Det finns även barn med motoriska problem. Föräldrarna ska även enligt E inte ha fått någon information från profilskolan om detta tidigare. Ett tänkbart område för framtida forskning är att undersöka om det hos profilskolor, oavsett profil, sker en verksamhet som är alltför inriktad på skolans aktuella profil, och om detta sker på bekostnad av andra kunskaper barnet bör tillgodogöra sig.

Källförteckning

Litteratur

Björkvold, Jon-Roar (2005) Den musiska människan Vällingby: Runa Förlag

Campbell, Don (2004) Mozarteffekten – musikens oanade kraft Egmont Richter AB

Carle, Jan (1991) ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion” i Månson, Per (red)

Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma

Egidius, Henry (2003) Pedagogik för 2000-talet Stockholm: Natur och Kultur

Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod Lund: Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjörn & Hallén, Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi. Lund: Student- litteratur.

Gytz Olesen, Sören (2004) ”Pierre Bourdieu” i Gytz Olesen, Sören & Möller Pedersen, Peter (red) Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv Lund: Studentlitteratur

Gardner, Howard (1998) De sju intelligenserna Jönköping: Brain Books AB

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003) Utvecklingspsykologi Stockholm: Natur & Kultur.

Järvinen, Margaretha (2003) ”Pierre Bourdieu” i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (red)

Klassisk och modern samhällsteori Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (2001) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder Lund: Studentlitteratur

Ritzer, George (2000) Sociological Theory New York: Mac Graw-Hill

Törnquist, Els-Mari (2006) Att iscensätta lärandet – lärares reflektioner över det pedagogiska

arbetet i en konstnärlig kontext. Malmö: Malmö Academy of Music

Otryckta källor

Intervjuer med förskolepedagog A, B, och C Intervju med föreståndarinna D

Intervju med förskoleklasspedagoger E, F, och G Samtal med grundskolepedagog H

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Vilken bakgrund har du? Berätta om dig själv 2. Varför valde du att söka dig till denna skola? 3. Hur arbetar ni?

4. Berätta om skolan?

5. Vilken pedagogisk teori grundar ni ert arbetssätt på?

6. Ser ni någon skillnad i barnens utveckling när det gäller språk, självtillit och motorik? 7. Hur ser föräldrarnas bakgrund ut?

8. Vad var anledningen till att de placerade sina barn på musikprofilförskolan? 9. Hur ser föräldrarnas musik och teaterintresse ut?