Fakulteten för lärande och samhälle. Individ och samhälle.
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
Samhällsorientering och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad säger forskning om de didaktiska val som används för att under
samhällskunskapsundervisning inkludera elever med dyslexi och arbeta både
aktivt och förebyggande med läs och skrivsvårigheter
?
What does Research say
about the working methods used within Social Studies
subject to include pupils with dyslexia and work both active and preventive with
reading and writing disabilities?
Hector Mörnstrand
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete Examinator:
i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Handledare: Laid Boukaz Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp 2017
I. Sammandrag
Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning.
Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse.
Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.
II. Förord
Denna kunskapsöversikt av Hector Mörnstrand är skriven utifrån frågeställningen “Vad säger nutida forskning om vilka didaktiska val som kan gynna elever med dyslexi inom skolämnet samhällskunskap samt arbeta för att förbättra deras läs och skrivsvårigheter” för att besvara frågan har jag använt mig av relevant forskning i forma av böcker och nätbaserade texter.
Sammandrag 1
II. Förord 1
1.0 Inledning 3
2.0 Syfte och frågeställning 4
3.0 Metod 4
3.1 Sökprocess 4
3.2 Avgränsningar 5
4.0 Definition av Dyslexi 6
5.0 Valda källor för analys 7
5.1 Alfabetisk fonetik, tidiga insatser mot läs och skrivsvårigheter 7
5.2 Elevers avkodning av språket 8
5.3 Förebyggande insats i form av tal och skrivhjälp 9
5.4 Digitala hjälpmedel och datorprogram för att förbättra läsförmågan hos elever med
dyslexi 10
5.5 CSR metod i klassrummet för att främja lärandet hos de elever med svagare
läsförståelse 12
5.6 Didaktiska val för att inkludera elever i ordinarie undervisning 13
6.0 Analys av källor 14
6.1 Viktigt med tidiga insatser för att motarbeta dyslexi. 14
6.2 Ta hjälp av digitala medier? 15
6.3 Ta hjälp av klassen? 16
7.0 Slutsats och slutdisskusion 17
1.0 Inledning
I läroplanen står det att “Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller” (Lgr 11 sid 15).
Dessa verktyg för att hantera information i vardagsliv och studier kan innebära att man behöver kunna läsa och skriva.
En övergripande förmåga hos eleverna som skolan ska bidra med är att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11 sid 9). Detta innebär att elever med dyslexi som är en typ av läs- och skrivsvårighet också ska få ta del av detta lärande.
Då samhällskunskapen har ska ge elever förmågor som att “reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv” är det väldigt intressant att se hur man tar hänsyn till de elever som har dyslexi och vilka anpassningar i form av didaktiska val man som lärare kan göra för att få dessa elever att också utveckla dessa förmågorna. Intressant med denna frågeställning är också att se om den vetenskapliga forskningen kan komma fram till liknande resultat om vilka olika didaktiska val man kan göra gällande att underlätta för elever med dyslexi, då fler källor med samma slutsats ökar sannolikheten att det stämmer.
Då läroplanen är full med förmågor som ska läras ut till eleverna under deras skolgång i samhällskunskapsämnet som att “uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv” (Lgr 11 sid 216).
Då jag själv har arbetat inom skolan som resurslärare och även personlig assistent har jag sett diverse lösningar för att inkludera eleverna med dyslexi i undervisningen, detta har varit genom att eleverna har fått anpassade uppgifter eller fått arbeta i rummet bredvid med
handledning och hjälp av tex en specialpedagog som har hjälpt eleven med högläsning av texten eller skrivandet. Jag har också sett en trend de senare åren där man har använt sig mer och mer av digitala hjälpmedel för att underlätta för de elever som har läs och skrivsvårigheter.
Jag uppfattar det som att de flesta lärare jag har mött i arbetssituationer är väl medvetna om hur de ska arbeta med att anpassa undervisningen till dessa elever med läs och skrivsvårigheter som dyslexi. Däremot vet jag själv inte så mycket om dyslexin i sig och hur mycket man kan arbeta med läs och skrivsvårigheter hos dessa elever och vilka resultat man kan uppnå där, det ska också bli intressant att ta reda på.
Lärarens ansvar inför elever med dyslexi står mycket tydligt utskrivet i läroplanen under rubriken riktlinjer som beskriver att läraren ska “stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter” (Lgr 11 sid 14).
2.0 Syfte och frågeställning
Syftet med denna frågeställning är att ta reda på vad forskningen skriver om hur och vilka didaktiska val man som lärare gör för att kunna inkludera elever med dyslexi i sin samhällsvetenskapliga undervisning och arbeta både aktivt och förebyggande med läs och skrivsvårigheter.
Min frågeställning som jag kommer försöka besvara under denna uppsats lyder “Vilka didaktiska val kan man som lärare göra idag för att inkludera elever med dyslexi i sin samhällsvetenskapliga undervisning och arbeta både aktivt och förebyggande med läs och skrivsvårigheter”
3.0 Metod
3.1 Sökprocess
Till en början i denna sökprocess beslutade jag mig ganska snabbt för att jag ville kunna sammanfatta hur enligt vetenskaplig forskning dyslexi artar sig för de elever som har denna typ av läs och skrivsvårighet för att på så sätt enklare kunna se samband med de didaktiska
val som sedan kan göras inom ramen för samhällskunskapsundervisningen och även se hur de olika metoderna som används för att arbeta med deras läs och skrivsvårigheter kan användas.
De källorna som jag har använt mig av för att beskriva dyslexi är två böcker som jag tillsammans med bibliotekarierna på malmö högskola letade fram med kravet på litteraturen att det skulle uppnå kriterierna för att vara forskning. De sökord jag och bibliotekarien använde oss av i bibliotekets databas var dyslexi, didaktik och grundskolan sedan klickade vi i att vi endast ville få upp sökträffar på böcker i Malmö högskolas bibliotek som dessutom skulle gå att låna hem. När vi väl hittade böcker som uppfyllde samtliga kriterier använde jag mig av dessa där den ena boken är skriven av ett flertal forskare vid karolinska institutet i stockholm.
I början av min sökprocess skrev jag ner alla ord som kunde tänkas leda fram till källor som
är relevanta för att besvara min frågeställning. Sökningen därefter gjordes på framförallt två olika databaser som jag tidigare har fått ta del av via min utbildning och lärt mig att använda på ett korrekt sätt, databaserna är Libsearch och ERIC via ebsco. De ord jag började med att använda var Didaktik, Samhällskunskap, dyslexi, grundskolan och metoder, för att få ett internationellt spektrum på vad vi arbetar med utökade jag min sökning med engelska ord och använde till en början orden Dyslexia, working methods, school, social studies och civics. Efter ett tag av sökande valde jag även att börja gå in på de källor som inte själva var forskningsstudier men hänvisade och refererade till forskning, på så sätt kunde jag även ta del av en del källor som jag anser är väsentliga för detta arbete, även i dessa forskningsartiklar kunde jag via beskrivningen ta del av nya sökord som kan användas för att finna nya källor. Några av dessa nya sökord var bland annat reading comprehension, assisted och effectiveness.
För att ta del av forskning som bedrivits på elever i mellanstadiet eller så nära rent åldersmässigt som möjligt använde jag även sökord som grundskola, mellanstadiet, middle school och elementary school.
3.2 Avgränsningar
De avgränsningar jag har valt att göra är att ha fokus på den forskning som har bedrivits i grundskolans år eller strax innan, däremot har jag valt att inte bara hålla mig till det som
svensk forskning säger utan där vidgat min sökning och tagit med allt jag har hittat som har varit relevant för min frågeställning oavsett nationalitet på forskningen.
Jag har endast använt mig av källor som har varit granskade av sakkunnig
Då jag hittade forskning som nämnde läs och skrivsvårigheter valde jag dessa men inkluderade inte forskning för elever med annan typ av inlärningssvårigheter då jag ansåg det bli för brett.
När jag sökte källor med endast dyslexi blev det få studier, därför inkluderade jag alla forskningsstudier som behandlade elevers läs och skrivsvårigheter.
Jag valde bort de källor med forskning som bedrevs på elever med tex Adhd och Autism samtidigt som man undersökte elever med dyslexi då jag anser att denna forskning hade varit missvisande då de resultat man kom fram till i studierna var övergripande för samtliga elever och inte endast representerade elever med dyslexi.
4.0 Definition av Dyslexi
I en populärvetenskaplig bok skriven av forskare från Karolinska institutet skrivs det att det på senare år kommit fram till att en stor del av dyslexi fall idag beror på gener nästan hälften av alla dyslektiker kan ha ärvt detta genetiskt (Kere, Finer 2008).
Ordet dyslexi betyder ordagrant “svårigheter med ord” och härstammat frå grekiskans Dyslexia där dys betyder svår och lexis, tal och ord (Kere, Finer 2008).
Det finns idag två anledningar till att människor får dyslexi, den ena är att man får dyslexi medfött och den andra anledningen är att dyslexin erhållits i samband med fysiska skador. Dyslexi är något som är vanligare att drabba pojkar än flickor och är dessutom idag, det vanligaste inlärningsproblem i västvärlden(Kere, Finer 2008). En beskrivning om hur dyslexi uttrycker sig är när Kere och Finer skriver att redan i förskoleklassen då de flesta barn har lärt sig ljuda ord och förstått uppbyggnad av talljud serier har dyslektiska barn väldiga svårigheter med att få bokstäverna ensamma eller tillsammans att bli till ljud (Kere, Finer 2008).
De skriver att “När de lyssnar på talat språk har de inga problem att förstå, men de kan inte avkoda, “knäcka språkets kod”, ser inte sambandet mellan talet och bokstäverna och har svårt att “leka” med ordens “byggstenar” (Kere, Finer 2008 sid 28) De skriver även att personer
med läs och skrivsvårigheter brukar förväxla olika bokstäver, ha fel uttal på vissa ord, läser långsamt och talar otydligt (Kere, Finer 2008).
På skolverkets egna hemsida står det att forskare idag är oense om hur dyslexi uppkommer, “vissa anser att det är en språkbiologiskt funktionsnedsättning andra menar att det snarare är en egenskap, ungefär som att vissa personer föds med dåligt bollsinne. Orsakerna är inte heller helt klarlagda, men i stort sett har man idag enats kring en fonologisk förklaringsmodell. Den handlar om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket”(Skolverket 2016).
5.0 Valda källor för analys
5.1 Alfabetisk fonetik, tidiga insatser mot läs och
skrivsvårigheter
En forskningsstudie genomförd på 39 elever mellan åldrarna 6 och 14 år med dyslexi hade syftet att under ett års tid se utveckling och förbättring av stavning, läsning och skrivande med hjälp av Orton Gilllingham metoden som innebär att man ger stöd åt en person med läs och skrivsvårigheter genom att fokusera på att de ska behärska alfabetets fonetik med samtliga sinnen.
Under 1 års tid fick dessa elever från Singapore följa OG metoden för att förbättra sitt läsande och skrivande. Samtliga deltagare av denna studien valdes på grund av sin dyslexi som man dessutom stärkte via utvärdering av psykolog, elevernas tidigare skolarbeten och elevernas sjukvårds historik (Louis Lim 2015).
Det resultat man kom fram till under studiens gång var att eleverna gjorde stora framsteg i sitt läsande. Resultatet påvisade även att denna förbättring skedde lika mycket oavsett kön. Liknande resultat uppstod när de gäller förbättringen av stavningen som följd av ett års arbete utifrån OG modellen, dvs att elevernas stavningen förbättrades även här var det inte skillnad på tjejer och pojkars förbättring.
Studien kom att visa betydelsen för att sätta in läs och skriv hjälps metoder i tidig skolålder för elever med dyslexi då denna undersökning tydligt visade att utvecklingskurvan och
förbättringen av läsning ökade ju yngre eleverna var. Något som de även hänvisar till är något som tidigare forskning också har påvisat (Louis Lim 2015). .
5.2 Elevers avkodning av språket
Nästa källa jag använt mig av är en forskningsstudie som gjordes år 2001 i holländska grundskolan. I denna undersöktes utvecklingen av elevers avkodning av språket gällande läs och skrivförståelse under grundskolans år på skalan dålig, medel och mycket bra. Man satte in hjälp för samtliga elever i form av olika metoder för att främja deras läs och skrivförmåga. För att mäta elevernas utveckling av dessa förmågor testade man de på alla eleverna som deltog i forskningen två gånger per år med individuella prov för varje förmåga. Denna forskningsstudie pågick under 6 års tid.
Efter avslutad studie ville man även se vad forskningen visade gällande utveckling av dessa förmågor hos låg, medel och högpresterande elever, och om en så kallad Mattew model uppstod som innebär att klyftan mellan eleverna som är svaga respektive starka på att avkoda språket bara ökar med tiden.
När man mätte förmågan att kunna avkoda språket syfta man under denna undersökning på förmågan att “kunna använda sig av flera bokstäver skrivna efter varandra för att sedan forma ett fonetiskt läte”(Aarnoutse 2001 sid 2).
De nämner även att den viktigaste delen för denna avkodning av bokstäver i en följd för att sedan kunna säga eller välja att betona en bokstav eller ett ord på grund av bokstävernas egna fonem. Hur man sedan mäter förmågan att kunna avkoda ord och fonetik efter man har lärt sig det allra grundläggande i skolans första eventuellt andra året är att kunna uttala svåra ord korrekt eller i vilken utsträckning man lyckas stava dessa svårare ord korrekt.
Läsförståelsen är någonting som innebär att läsaren klarar av att tyda det meddelande som författaren av texten vill få förmedlat.
Det man kom fram till under denna studie var att de yngre skolåldrarna var där eleverna utvecklade sin förmåga att kunna avkoda ord och skapa förståelse för deras fonetik framför allt årskurs 1-3 där förmågan istället fokuseras som använding för läsförståelse (Aarnoutse 2001). Med det menas att man borde ändra fokus till framförallt lärandet av ordets fonetik istället för att kanske bara fokusera på läsförståelse.
Studien kom även att “visa att de elever som var svagare än övriga elever gällande dessa fyra förmågor hade bättre framsteg långsiktigt än de övriga elever som från början behärskade dessa förmågor bättre” (Aarnoutse 2001 sid 24).
Studien gav dessutom inget stöd till Mattew- model som menar att skillnaden på svaga och starka elevers förmåga att avkoda, läsa och stava är något som ökar under åren. Däremot menar de som genomfört denna forskningsstudie att den visar på att intervention gällande dessa läs och skriv förmågor är något som bör sättas in tidigt i skolåren som årskurs 1-3 (Aarnoutse 2001 sid 25),
5.3 Förebyggande insats i form av tal och skrivhjälp
En studie genomförd av González-Valenzuela och María-José från Spanien med syfte för att se om man genom att sätta in tal och skrivhjälp kan förebygga att elever utvecklar läs och skrivsvårigheter.
I studien som pågick i 3 år valde man slumpmässigt ut vilka skolor som skulle få vara med
och medverka i undersökningen.
Sammanlagt i denna studien deltog 56 elever som man ansåg låg i risken inför att utveckla läs och skrivsvårigheter om det inte redan var så att de hade det. “Ingen av eleverna som deltog i studien hade någon funktionsnedsättning varken fysiskt eller mentalt. samtliga elever var ska normalbegåvade och hade dessutom innan studien inte mottagit någon särskild hjälp” (González-Valenzuela, María-José sid 4).
Under studien testades elevernas läs samt hörförståelse.
Under denna studien delade man upp eleverna i två olika testgrupper där den ena delen fick hjälp av interventions metoder för att främja elevernas läs och skrivförmåga. Dessa strategier var utformade för att kunna utveckla elevernas läs och skriv förmågor genom övningar som behandlar både skriftligt och muntligt språk samtidigt, medans den andra gruppen inte fick ta del av de arbetsmetoderna utan endast följde den spanska läroplanen och dess vanliga undervisningen utan specialhjälp.
Det var elevernas egna klasslärare som arbetade med dessa förebyggande övningarna och fick sammanlagt lägga ner ungefär 2,5 timmar extra tid på detta per dag, tillvägagången var att börja dagen med denna metod för att sedan arbeta vidare med andra ämnen med samma grund, lärarens aktiviteter som skulle främja läs och skrivförståelse var både gruppaktiviteter
men även individuella övningar. “Lärarna som utövade dessa metoder för att främja elevernas läs och skriv egenskaper lärdes upp i dessa strategier av denna författare” (González-Valenzuela, María-José sid 4).
Lärarna fick lära sig att använda sig av de senaste metoderna som har blivit framtagna för att hjälpa elever med att lära sig läsa och skriva, dessutom genomfördes flera klassrumsobservationer där de som bedrev denna forskningsstudie observerade lärarna så att de genomförde metoderna på ett korrekt sätt. Lärarna fick vid dessa observationer dessutom tid för att kunna diskutera tillsammans med de som bedrev studien om eventuella svårigheter de stött på och de moment som lyckats bättre.
Under studiens gång visade det sig tydligt att de elever som ingick i den grupp som via sin klassföreståndare fick ta del av denna specialanpassade undervisningen gjorde mycket större framsteg gällande läs och hörförståelse än den andra gruppen som erhöll helt vanlig undervisning utifrån läroplanen.
Efter studien kom man fram till att genom att sätta in hjälp för elever i de tidiga skolåren som löper risk att utveckla läs och skrivsvårigheter dvs årskurs 1-3 och hjälpa de med fonetik och läs och hörförståelse kunde man avvärja att dessa elever utvecklar läs och skrivsvårigheter längre fram (González-Valenzuela, María-José sid 7).
5.4 Digitala hjälpmedel och datorprogram för att förbättra
läsförmågan hos elever med dyslexi
En interventionsstudie skriven av Linda Fälth som är Universitetslektor i instutionen för pedagogik och lärande skrevs med avsikt att förbättra läsförmågan för elever som har dyslexi där vi även får vi del av hur de lärare som har varit med upplevt interventionen och dess arbetsmetoder.
I den studie som lärarna hade tagit del av hade 1oo elever valts ut efter att deras lärare hade identifierat de som elever med läs och skrivsvårigheter, därefter blev dessa elever indelade i 4 grupper slumpmässigt med 25 elever i varje grupp (Fälth 2014).
Den första gruppen fick hjälp av ett datorprogram som är utformat för ortografisk läsförståelse som innebär att fokus ligger på att verkligen förstå det lästa. Grupp 2 fick också de ta del av ett datorprogram som hjälp, detta program var dock inriktad på att fonologiskt
öva upp läsförståelsen som innebär att förstå att bokstäver har olika fonem och hur dessa uttalas respektive kan skrivas ihop till ett ord (Fälth 2014).
Den tredje gruppen fick ta del av båda dessa datorprogram som verktyg i interventionen för att främja elevernas läsförståelse. Den fjärde gruppen elever som deltog i denna studie fick vanlig undervisning utan hjälp av dessa digitala verktyg som hjälp. All undervisning som ingick i denna studie skedde mellan lärare och elev 1 och 1 vilket innebär att de 25 eleverna i respektive grupp inte fick sin special undervisning i grupp utan var och en för sig.
Under studien gång kontrollerades framstegen i de olika grupperna vid 5 provtillfällen för att mäta utvecklingen gällande läsförmågan hos eleverna. Det man under studiens gång kom fram till var att den testgrupp som fick ta del av bägge datorprogrammen var den grupp som gjorde de största framsteget och i just denna grupp bedömdes vid ett tillfälle 18 av 25 elever inte längre vara i samma behov av specialanpassad undervisning som tidigare och denna bedömning är ingenting som ingick i studiens syfte från början utan att dessa elever inte längre var i behov av specialanpassad undervisning gjordes av de lärarna som undervisade på elevernas respektive skola och alltså inget som studiens skapare har instruerat lärarna till att ta ett beslut i.
Eleverna som inte längre ansågs vara i behov av specialanpassad undervisning för att främja deras läsförmåga när de kom tillbaka efter ett sommarlov när dessa bedömningar gjordes, vilket dessutom visar att denna typen av insats inte bara är tillfällig och kortsiktig i sitt resultat att förbättra läsförståelsen utan gäller en längre tid (Fälth 2014).
Orsakerna till att det var just den grupp som fick blandad undervisnings stöd som lyckades bäst och där eleverna gjorde störst framsteg är något man har spekulerat över i studien men har inga solklara förklaringar till detta.
Ett förslag är att när man blandade undervisningsmetoderna i den testgrupp som fick jobba utifrån båda datorprogrammen så var chansen stor att det i denna undervisningen dök upp något som passade varje enskild elev (Fälth 2014).
Lärarnas åsikter om hur de upplevde dessa interventioner var bland annat att när man hade fasta tider för dessa arbetspass skapade det en struktur som är viktig för eleverna samt att det höga arbetstempo som satte under denna studie även kan ha bidragit till dessa positiva resultat.
Många lärare kände efter studiens gång att det var just det snabba arbetstempot som hade kunnat bidra till den positiva utvecklingen av läsförståelsen och att de själva när de tidigare arbetat aldrig arbetat i lika högt tempo.
Lärarna som deltog i denna studie sa även att något de hade kunnat använda sig av i framtiden för deras egna specialanpassade undervisning med elever som har läs och skrivsvårigheter var att de skulle effektivisera tiden och istället för att hålla på en längre period göra det kort och intensivt för att sedan kunna kolla hur varje elev låg till kunskapsmässigt dvs utvärdera var eleverna var någonstans för att sedan se vilka resultat undervisningen har haft hos eleven. Denna upplevelse stöds dessutom av tidigare forskning som Fälth nämner i denna studie som också visar att specialanpassad undervisning tidigare har visat sig effektivare om passen har skett 3-4 gånger per vecka och att varje pass har varat en kortare tid än de tillfällen när man har undervisat eleverna 1-2 gånger per vecka i en timmes tid.
5.5 CSR metod i klassrummet för att främja lärandet hos de
elever med svagare läsförståelse
En studie där man med bakgrunden av att kraven på elevernas läs och skrivförmåga ökar allt eftersom i mellanstadiet och uppåt, gjorde denna studie där elever under samhällskunskaps och No lektioner fick ta del av CSR metoden som står för collaborated strategic reading.
De skolor som ingick i studien var två stycken och låg i samma skoldistrikt, 21 lärare deltog i studien där 10 av dessa var samhällslärare och 11 var No lärare.
För att se till att dessa lärare under studiens gång skulle kunna använda sig av CSR metoden på ett korrekt sätt fick samtliga lärare delta i en utbildning under två dagar där det fick lära sig de olika undervisningsmetoderna som ingår i CSR metodens didaktik, såsom att arbeta i par som som satts ihop för att uppnå största möjliga lärandet och väldigt tydliga instruktioner samt stödstruktur, även att lära ut strategier till eleverna som ökar deras läsförståelse och tanken är att dessa strategier till slut är något eleverna själva ska kunna applicera (Cristin J. Lasser 2015).
Under studiens gång fanns även de som bedrev studien till hands för undervisande lärare och fungerade som ett stöd.
Det man kom fram till under studiens gång var att den gruppen av elever som fick ta del av och arbeta utifrån CSR metoden under samhällskunskaps lektionerna visade bättre resultat , även större engagemang hos elever att vilja hjälpa varandra.
De lärare som använde sig av CSR metoderna i sin undervisning visade även de i sin tur större vilja att vilja ta del av elevernas arbete och det gick generellt mer tid åt att ge eleverna feedback inom CSR gruppernas undervisning. Det blev bevisat med denna studie att CSR metodens didaktik i ett ämnes klassrum kan ha positiv effekt på läsförståelsen hos de svagare eleverna (Cristin J. Lasser 2015).
5.6 Didaktiska val för att inkludera elever i ordinarie
undervisning
Den sista källan jag har använt mig av för att knyta ihop denna kunskapsöversikt är en artikel som är bedriven och gjord med syftet att se hur man på bästa sätt kan inkludera elever med inlärningssvårigheter som trots dessa tar del av ordinarie undervisning i samhällskunskapsämnet. Denna artikel är självklart granskad av sakkunnig och passar perfekt som ännu en källa för att använda för att kunna besvara min frågeställning.
Artikeln är skriven år 2008 och det man kommit fram till var att elever som har svårigheter med läs och skrivförmågan exempelvis kan tänkas få ta del av alternativ litteratur som läraren väljer ut som behandlar samma information de övriga eleverna får ta del av, dock är den alternativa litteraturen anpassad i svårighetsgrad med elevens läsförmåga. På så sätt kan eleven själv vara med och ta del av undervisning fast med anpassat material (Marcee m. steele 2008 sid 200).
Ett annat sätt var att genom muntlig redovisning låta de elever som har sämre läsförmåga ta del av genomgången och på så sätt ta del av undervisningen och kunskapen utan att behöva läsa. En annan strategi denna artikel påvisar som underlättnad för elever som är svaga i läsning är att kunna bryta ner större textstycken i mindre delar så att samma information når ut till eleverna utan att de behöver läsa så stort textstycke (Marcee m. steele 2008 sid 200).
Att låta eleverna arbeta i grupper är någonting författaren av denna artikeln också nämner som åtgärd för att underlätta och inkludera elever med lässvårigheter i samhällskunskap som ämne. Dessa åtgärder är även utformade för att hjälpa elever som är svaga i sitt skrivande
också, därav är samtliga av dessa åtgärder som nämns väsentliga för de elever som har dyslexi (Marcee m. steele 2008).
6.0 Analys av källor
6.1 Viktigt med tidiga insatser för att motarbeta dyslexi.
När jag läste denna studie som genomförts på elever med dyslexi i Singapore fastnade jag direkt för slutsatsen som kom fram till att ju tidigare man går in och hjälper eleverna med bland annat OG metoden så blir resultaten av förbättrad läsning större, detta innebär att desto tidigare man som lärare går in med specialanpassad undervisning för elever med läs och skrivsvårigheter desto större är chansen att de kan följa undervisningen inom de ramarna som finns inom ordinarie undervisningen.
I läroplanen står det för att en elev ska uppnå godkänd nivå i samhällskunskapsämnet ska
denne kunna “ söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet” (Lgr 11 sid 212). För att här som lärare kunna inkludera en elev med dyslexi i samhällskunskapsundervisningen och dessutom ge eleven möjlighet att uppnå godkänd nivå kan man se det från perspektivet att man bör arbeta förebyggande från tidig ålder med elever som lider av dyslexi för att på så sätt faktiskt låta denna eleven under samhällskunskaps lektionerna vara med och följa ordinarie undervisning vilket i sin tur också stöds av läroplanen som menar på att “Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning”(Lgr 11 sid 13).
Att arbeta med elevers dyslexi genom att använda tex OG metoden och fokusera på att lära de alfabetets fonetik tar också stöd i läroplanen då det står att “Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning” (Lgr 11 sid 13).
Studien som gjordes i Holland år 2001 skriven av Aarnoutse som mätte elevernas förmåga att kunna avkoda språket i både läs och skrivförmåga, visade alltså samma sak som att ju tidigare man satte in hjälp och extra hjälp för eleverna desto bättre blev resultaten gällande läs
Båda källorna stödjer tillsammans den teori angående inkludering av elever med läs och skrivsvårigheter, självklart kan man inkludera eleven i en muntlig alternativ genomgång av någonting alla andra elever får ta del av skriftligt, dock löser detta inga långsiktiga problem gällande elevernas läs och skrivsvårigheter, det är detta som blir ett slags dilemma.
I läroplanen står det under rubriken riktlinjer att lärare ska “uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd” (Lgr 11 sid 14). Det kan i detta dilemma antingen betyda att man stödjer eleven med special insatser för att få bukt med elevens dyslexi samtidigt som man låter de vara en del av samhällskunskap undervisning och så småningom då man får bukt med den kan dessa elever följa ordinarie undervisning. Citatet från läroplanen kan även betyda att man stödjer eleven med att anpassa undervisningen för eleven så att denne slipper moment med för mycket skrivande eller läsning. detta är något som stöds av skolverket i sverige som på sin egen hemsida har skrivit ut olika tips och skrivpedagogik föra att kunna hjälpa elever med dyslexi. Dock känner jag här att om det finns möjlighet i tidig ålder att sätta in stöd för elever med dyslexi ska man göra detta även under samhällskunskap undervisningen och arbeta ämnesövergripande med detta för att på riktigt ge eleverna den kunskap de kan behöva i framtiden, som jag tidigare nämnde som det står i läroplanen “Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning” (Lgr 11 sid 13).
I samhällskunskapsämnet ska elever även lära sig att “uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv” (lgr 11 sid 216). Denna fakta som eleverna här ska ha inhämtat sin kunskap ifrån kan bli enklare att ta in för eleverna då de med extra stöd och hjälpinsatser kan förbättra sin läs och skrivförmåga speciellt om hjälpen sätts in tidigt. För även om elever får hjälp av digitala medier eller andra hjälpmedel får eleven inte tillgång till lika mycket information som sina klasskamrater förrän hen kan ta del av alla källor och söka själv på nätet eller kunna läsa de böcker/ texter för att leta fakta.
6.2 Ta hjälp av digitala medier?
En studie skriven av Fälth visade att elever som arbetar med datorprogram för att hjälpa de med sina läs och skrivsvårigheter gjorde större framsteg än de elever som fick “vanlig”
muntlig/skriftlig specialanpassad undervisning utan digitala medier. Störst framsteg under studiens gång gjorde de elever som fick ta del av två olika datorprogram samtidigt.
Kollar man i läroplanen ser man att det står “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Lgr 11 sid 8) denna studie ger tydligt stöd åt att elever med läs och skrivsvårigheter som får stöd via datorprogram som digitala hjälpmedel gör större framsteg med sin läs och skrivförmåga, detta innebär att oavsett om målet är att eleven ska följa vanlig undervisning i forma av skriftliga eller muntliga instruktioner i undervisningen, eller få specialanpassad undervisning för att på så sätt inkluderas i undervisningen.
För att eleven för att ha en ärlig chans att kunna uppnå de olika ämneskrav som finns i samhällskunskapsämnet som tex “Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet” (Lgr 11 sid 22). Detta är ett citat från läroplanen under kunskapskraven för att uppnå A i betyg i årskurs 6 få stöd via digitala hjälpmedel. Som Fälth nämner i sin studie kan dessutom själva arbetstempot vara avgörande för positiva resultat i arbetet med att förbättra elevers läs och skrivförmåga, hon nämner att de flesta lärare dessutom hade önskat att dessa interventioner hade skett 3-4 gånger i veckan kortare stunder istället för en timmes långa pass 1-2 gånger (Fälth 2014).
Tiden är alltså någonting som är viktigt när det kommer till de interventioner man gör för främja elevers läs och skrivförståelse, hur länge man arbetar med detta och hur ofta.
6.3 Ta hjälp av klassen?
Cristin J. Lasser skriver att man via arbete med CSR kom fram till att elever med svag läsförståelse kunde dra stor nytta av att få ta del av olika strategier som tex få arbeta i par eller grupper som undervisande lärare avsiktligt har satt ihop för att öka deras läsförståelse, studien var lyckad och med det som bakgrund kan man inkludera elever med dyslexi i samhällskunskap genom att använda sig av CSR som metod där eleverna fick specifika och individuella instruktioner för vad de skulle ta reda på eller arbeta med, därefter fick eleverna arbeta individuellt och även läsa de texter de alla har tilldelats. Efter ett tag blir eleverna instruerade att gå ihop i mindre grupper och besvara frågorna och dela med sig av sitt läsande till varandra. Med hjälp av CSR metoden får elever med sämre läsförståelse ta del av samma
lärande som sina klasskamrater i dessa elevledda gruppsamtal och samarbeten mellan eleverna själva (Cristin J. Lasser 2015).
Hur man arbetade efter CSR metoden var dock något lärarna i studien behövde genomgå utbildning i innan de kunde undervisa. Metoden visade sig fungera bra med förutsättningarna att elevens dyslexi var mildare eller om eleven endast låg i riskzonen för att utveckla läs och skrivsvårigheter.
7.0 Slutsats och slutdisskusion
Syftet med denna kunskapsöversikten har varit att komma fram till vilka olika didaktiska val man som lärare kan göra i samhällskunskap för att på bästa sätt kunna inkludera elever med dyslexi och arbeta både aktivt och förebyggande med läs och skrivsvårigheter.
Samhällskunskapsämnet och de krav och arbetssätt som ämnet innehåller, kan innebära bland annat att “uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv” också att “söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”(Lgr 11 sid 215). Detta är två tydliga mål som man vill att elever i ämnet samhällskunskap ska ha uppnått under sin skolgång 4-6, 6-9. Ett sätt att anpassa sin undervisning till elever med dyslexi så att de också klarar av att uppvisa dessa förmågor trots att de lider av läs och skrivsvårigheter kan vara att genom att inkludera de med olika arbetsmetoder och strategier som grupparbete, digitala hjälpmedel men det absolut viktigaste enligt mig som jag har kommit fram till är att tidig intervention mot dyslexi helt och hållet kan motverka den är att tidigt ingripa mot elever som lider av risk för att utveckla dyslexi i ett tidigt skedde.
Under denna kunskapsöversikt har jag stött på ett flertal källor som menar på att om man sätter in specialanpassad hjälp för elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs och skrivsvårigheter kan man motverka detta oavsett om det är med digitala hjälpmedel eller andra metoder och i de fall där eleverna redan har utvecklat läs och skrivsvårigheter hjälper det eleverna om man arbetar med deras fonetik och främjande för deras läs och skrivförmåga, även här blir resultaten bättre desto tidigare man sätter igång (González-Valenzuela, María-José 2016).
Lärarens roll i det hela spelar också stor roll, I läroplanen står att man som lärare ska “stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter” (Lgr 11 sid 14). Då det via en studie där man arbetade med CSR metoden framgick att via denna metoden motiverades även lärarna att mer aktivt delta i sina elevers utveckling och var måna om att ge feedback och stödja sina elever då de undervisade med denna metod är det något som svarar upp till vad som förväntas av undervisande lärande (Cristin J. Lasser 2015).
Genom denna kunskapsöversikt vill jag påvisa att man absolut kan inkludera elever i sin undervisning genom att anpassa sättet man undervisar på eller låta elever med dyslexi arbeta muntligt eller i grupp men att man även bör lägger ner stort fokus på problematiken gällande elevens läs och skrivsvårigheter. Läs och skrivsvårigheter borde motverkas aktivt även under samhällskunskapsundervisningen. På detta sättet kan man arbeta med elevernas läs och skrivsvårigheter samtidigt som att man lär ut de ämnesteoretiska kunskaperna.
Största bristen med denna kunskapsöversikt är att det har varit mycket svårt att få tag i källor där man har arbetat inkluderande med elever som har dyslexi under just samhällskunskapsämnet, dock kändes det naturligt att därför gå in på hur man arbetar för att främja elevernas läs och skrivsvårigheter över lag för att sedan med läroplanen och övrig forskning i ryggen gå in och se hur man på bästa sätt kan inkludera elever i denna undervisningen och samtidigt arbeta mot deras läs och skrivsvårigheter. I läroplanen står det dessutom att “Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning”(Lgr 11 sid 13). Något man gör då man aktivt arbetar med elevernas läs och skrivsvårigheter samtidigt som man undervisar i ämnet. Dvs istället för att dela upp lektionen för normalt läs och skriv begåvad och dyslektiker istället låta båda två ta del av samma instruktioner men med extra stöd och hjälp insats för dyslektikerns läs och skrivförmåga.
Innan denna kunskapsöversikt ansåg jag mig själv ha någorlunda koll på de olika strategier man idag använder för att inkludera elever med läs och skrivsvårigheter i den vanliga undervisningen något jag också fick bekräftat via Marcee m. steele som i sin artikel har skrivit ihop diverse olika arbetsåtgåtgärder lärare kan göra för att underlätta för eleverna med läs och skrivsvårigheter, dock känner jag att via den forskningen jag har tagit del av blir det tydligt att fokuset bör ligga på att konstant arbeta för att främja elevernas läs och skriv
forskning jag har tagit del av finns en chans att man kan motverka dyslexin via tidigt ingripande med diverse metoder eller åtminstone förbättra dessa elevernas läs och skrivförmåga. Därav bör lärarnas didaktiska val inte endast handla om att lära eleven ämneskunskaperna i samhällskunskap som ämne utan även främja deras läs och skrivförmåga aktivt och på så sätt även kunna förebygga att dyslexi och läs och skrivsvårigheter uppstår.
8.0 Källförteckning
Juha Kerer, David Fine (2008). Dyslexi, Karolinska institutet
skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter?
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tem a-las-och-skrivinlarning/hur-stottar-man-elever-med-dyslexi-och-andra-las-och-skrivsvarighe ter-1.157474
senaste granskad 2016-02-03 av Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet
Mary Alt,a Tiffany Hogan,b Samuel Green,c Shelley Gray,c Kathryn Cabbage,b and Nelson Cowand (2017). Word Learning Deficits in Children With Dyslexia
Journal Articles; Reports - Research
Louis Lim, Adam c Oei (2015). Reading and Spelling Gains Following One Year of Orton-Gillingham Intervention in Singaporean Students with Dyslexia
Journal Articles; Reports - Research British journal of special education
Aarnoutse, Cor; Van Leeuwe, Jan; Voeten, Marinus; Oud, Han (2011). Development of Decoding, Reading Comprehension, Vocabulary and Spelling during the Elementary School Years.
María-José González- Valenzuela (2016).
Effects on Reading of an Early Intervention Program for Children at Risk of Learning Difficulties
Alison G. Boardman1 Janette K. Klingner1. Pamela Buckley. Subini Annamma. Cristin J. Lasser. (2015). The efficacy of Collaborative Strategic Reading in middle school science and social studies classes.
Fälth, Gustafson, Stefan, 1968-Tjus, Tomas,Svensson, Idor (2014). lärarnas erfarenhet av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga
Utbildningsvetenskap Linköpings universitet.
