(A)sociala medier?
- en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för
deras sätt att interagera
(A)social media?
– A study of young people’s thoughts about social media and its impact on their ways of interacting
Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Kultur & Medier
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Malmö högskola Vårterminen 2013
Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer
ABSTRAKT
(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.
Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Området för Kultur och samhälle Malmö högskola
Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013
Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade
begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRAKT ... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3
1. INLEDNING ... 5
1.1 Problembeskrivning ...5
1.2 Syfte & Frågeställningar ... 5
2. BAKGRUND & TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 Digitala mediemiljöer i ett nätverkssamhälle...6
2.2 Medielandskapet...7
2.3 Sociala Medier ...7
2.4 Mobilitet ...9
2.5 Förändrade användningsmönster... 11
2.6 Ytliga eller förstärkta relationer? ... 12
3. DEFINITIONER AV STUDIENS NYCKELBEGREPP... 13
4. TEORETISKT RAMVERK ... 14
4.1 Användarforskning... 14
4.2 Medierad interaktion och kvasiinteraktion... 15
4.3 Tid och rum ... 15
4.4 Goffmans bakre och främre regioner... 16
4.5 Sociala koder ... 17
4.6 Relationer online och offline... 18
5. METOD ... 19
5.1 Urval & Avgränsningar... 20
5.2 Intervju som metod ... 21
5.3 Tillvägagångssätt ... 22
5.4 Transkribering & kodning ... 23
5.5 Etiska ställningstaganden ... 24
5.6 Kritiska reflektioner ... 25
6. RESULTAT & ANALYS ... 27
6.1 Att vara social ... 27
6.2 Informanternas sociala medieanvändning ... 28
6.3 Andra generationers medieanvändning ... 29
6.4 För- & nackdelar med sociala medier ... 30
6.5 Social närvaro... 32
6.6 Vardagliga rutiner... 33
6.7 Mobilitet ... 34
6.8 Sociala mediers påverkan ... 36
6.9 Kommunikation i framtiden... 37
7. SLUTSATS ... 38
8. KÄLLFÖRTECKNING... 41
8.1 Litteraturkällor... 41
8.2 Nätkällor ... 42
9. BILAGA... 43
1. INLEDNING
1.1 Problembeskrivning
“Något händer med oss som individer och som samhälle när vi connectar snarare än umgås...” (Katarina Bjärvall, 2011, DN).
I en artikel i DN ifrågasätter journalisten Katarina Bjärvall den digitala tekniken och de
eventuella konsekvenserna av den. Hon skriver att vi i Sverige idag har skaffat oss ett beroende av digital teknik, större än i andra länder. Ett bevis kan vara att vi idag har fler
mobilabonnemang än antalet invånare. Susan Maushart har skrivit boken “Nedkopplad” som handlar om hur hon och hennes tre tonårsbarn bestämde sig för att under ett halvår leva utan tv, datorer och smartphones. Anledningen var att familjen levde sina liv bakom var sin skärm, konstant uppkopplade. Under halvåret utan dessa medieprodukter skedde en förändring i
familjens beteendemönster. Andra intressen uppkom och familjen började äta tillsammans igen. Koncentrationsförmågan förstärktes och de blev mer självständiga (DN, 2011-10-11).
Under 2000-talet har allt fler sociala medier uppkommit och blivit ett populärt sätt att interagera på. Enligt en rapport utförd av .SE “Svenskarna och Internet” (2012) besöker 39% av den svenska befolkningen över 12 år, sociala nätverk dagligen. Varje år har antalet svenska medlemmar på de sociala nätverken ökat med 10 %, men ökningen har nu stannat upp och antalet medlemmar år 2012 var endast 3 % fler än 2011. De senaste åren har också
medieteknologiska utvecklingen gett oss större tillgång till att vara mobila. Under en
tvåårsperiod har en ökning med 33 % av mobil internetanvändning skett och nu har över 50 % av svenskarna en mobil med tillgång till Internet (Ibid.).
1.2 Syfte & Frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka de sociala mediernas roll i 14 unga människors kommunikativa vardag, med fokus på relationer. Informanterna i studien är mellan 20-30 år.
Vi anser att ämnet är intressant i förhållande till dagens samhällskontext eftersom det enligt rapporten ovan har blivit allt vanligare att kommunicera genom sociala medier.
Vi kommer att undersöka en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och dess betydelse för sociala relationer. Detta i förhållande till digital mobilitet som smartphones och bärbara datorer. Vi kommer också att undersöka hur kommunikationen i den virtuella världen samspelar med kommunikationen i den verkliga. De sociala medier som inkluderats i studien är
de som informanterna själva tog upp under intervjuerna och innefattar bland annat: Facebook, Instagram, Twitter och Vine.
För att kunna besvara studiens syfte lyder våra frågeställningar som följer:
● Vad är informanternas uppfattning av socialitet?
● Vilken betydelse har den digitala mobiliteten för unga människors sociala medieanvändning?
● Har informanternas användning av sociala medier förändrat deras sätt att interagera? Hur?
● Vilka blir konsekvenserna av de digitaliserade, sociala plattformarna, i informanternas sociala liv?
Vi har utfört studien tillsammans utan specifik uppdelning av arbetsområden. Vi har även valt att skriva hela uppsatsen i samråd med varandra.
2. BAKGRUND & TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel beskrivs den kontext studien utgått ifrån – nätverkssamhället. Vi kommer även förklara och problematisera maktförhållandet mellan producenter och användare samt diskutera begreppet mobilitet och förändrade användningsmönster.
Giddens förklarar begreppen mikro- och makrosociologi. Han menar på att mikrosociologi är studien av individer och mindre gruppers bemötande i verkligheten. Makrosociologi studerar till skillnad från mikro, större sociala system samt utvecklingar i samhället och är mer abstrakt. Vi anser att vi förhåller oss till båda perspektiven då vi genom makrosociologi kan studera det större sociala systemet som i vårt fall är sociala medier, detta för att sedan kunna förstå socialitet på en mikronivå. De två perspektiven samverkar ofta med varandra trots att de kan verka vitt skilda (Giddens et al. 2007).
2.1 Digitala mediemiljöer i ett nätverkssamhälle
Denna studie utgår ifrån kontexten av ett nätverksamhälle där vi kommunicerar genom olika digitaliserade sociala plattformar. Vad som utgör ett nätverksamhälle är att ett nätverk alltid är informativt. Det är ett utbrett sammankopplat mönster av interaktion mellan sociala aktörer som orienterar sig bland digitala informationsflöden. Varje nätverk hålls samman av ett ramverk av gemensamma mål och värderingar(Castells i Stalder, 2006). Som exempel kan man se till Facebook som har sina specifika villkor och användarpolicy för att stadga sina värderingar för sitt sociala nätverk.
Enligt boyd och Ellison är ett socialt nätverk webbplatser där användarna kan skapa en privat eller öppen profil, med en kontaktlista med personer de vill kommunicera och interagera med. Man kan även ta del av vad andra inom nätverket skrivit (boyd & Ellison, 2007, i Baym, 2010). Under 80-talet växte ett IT-baserat informationssamhälle fram och grundades av den ökade utvecklingen av datoriserad informationshantering (Castells i Engdahl & Larsson, 2006). Ur den nya samhällsstrukturen växte ett nätverkssamhälle fram.
2.2 Medielandskapet
Hadenius et al. (2011) beskriver hur grunderna för de största förändringarna på den svenska mediemarknaden lades under 90-talet. Nya aktörer tågade in på mediemarknaden, såsom multinationella företag, i samband med satellitkanalernas uppkomst. Sveriges Radio, Public Service och dagspressen var de ledande medierna under den här tiden.
Den största förändringen sedan slutet av 90-talet är internets uppkomst och utveckling. Under 2000-talet fick internet sitt stora genomslag på marknaden och kom nu att ses främst som ett kommunikationssystem. Man kunde nu skicka e-mail, använda banktjänster och söka
information med hjälp av internet. Genom att digitalisera kommunikationssätten och göra dem mer lättillgängliga, så har medieföretagen fått flera olika plattformar att nå en bredare publik genom (Ibid.). Idag kan TV och radio erbjuda nyheter i form av kortare artiklar på sina webbsidor, medan dagstidningar erbjuder egna nyhetsreportage på webben eller i mobilen. Hadenius et al. (2011) menar att bland mediepubliken har internetanvändarna blivit fler, medan bildmedie-publiken har hållit sig stadig. De medier som har påverkats av internetanvändningens ökning är radio- och musikmedier, vars publik har minskat.
Vi har idag möjligheten att genom sociala plattformar på nätet interagera med människor vi kanske aldrig hade träffat i verkliga livet. Möjligheten att kommunicera via sociala medier som e-post eller chatt ifrågasätts av kritikerna då det rymmer problem som inte uppkommer när man möts i verkligheten. De menar att vi gömmer oss bakom tangentbordet och skapar en annan identitet vid datorskärmen som kan leda till oklarheter och missuppfattningar (Giddens et al. 2007).
2.3 Sociala Medier
Nedan beskrivs vad som utgör sociala medier för att ge en grundlig förståelse till resten av arbetet. Enligt Jan H. Kietzmann et al. (2011 s.243-248) är sociala medier baserade på följande sju grundpelare:
Identitet representerar informationen användaren väljer att publicera i form av namn, ålder, kön, yrke, plats, men även information som utger användaren för att vara på ett speciellt sätt.
Konversationer representerar användarnas konversationer sinsemellan i en social nätverksmiljö. Många sociala nätverkssidor är designade för att man ska kunna konversera men många
använder dem som ett sätt för att få sin röst hörd, och sprida information.
Delandet står för distribuerandet eller utbytandet av information. Socialitet antyder att utbyte mellan människor är avgörande.
Närvaro handlar om i vilken mån användarna har möjlighet att se vilka andra användare som är tillgängliga online. Det innebär att veta var andra är, både i den virtuella världen och i den verkliga.
Relationer representerar hur användarna kan relatera till varandra. Med det menas att två eller flera användare har någonting gemensamt som får de att dela, diskutera eller träffas online.
Rykte beskriver hur rykten inom sociala medier handlar om pålitlighet. Men dagens teknik kan ännu inte fastslå vad som är pålitligt och inte. Sociala medier använder sig av användarnas information för att besluta vad som är pålitligt.
Grupper representerar i vilken grad användarna kan skapa forum och nätverksamhällen. Desto mer socialt ett nätverk är, desto fler blir grupperna, anhängarna och kontakterna.
Vi kan i de ovanstående sju grundpelarna finna kopplingar till boyd och Ellisons definition av sociala nätverk (boyd & Ellison i Baym, 2010). boyd och Ellisons privata/öppna profil kan jämföras med Kietzmanns punkt om Identitet där användaren genom en profil kan publicera valfri information. Den ovan nämnda kontaktlistan, till för att interagera, har likheter med Kietzmanns punkt om Relationer men även Närvaro där han menar att användarna genom sina kontaktlistor kan skapa relationer och se när användare är online. boyd och Ellisons sista punkt där användaren kan ta del av vad andra skrivit kommer igen under punkterna Konversationer, Delande och Grupper som innebär möjligheten för användarna att konversera, diskutera och dela information.
Vidare verkar sociala medier som olika former av kommunikationskanaler där användarna skapar och delar innehåll med dem de önskar. Det är plattformar som bidrar till interaktion mellan människor där deltagare bidrar, skapar, tar del av och formar en social verksamhet. Sociala medier ger på så sätt användaren möjligheten att själv producera innehållet.Det är även en plats att dela gemensamma intressen och bilda forum, (Hadenius et al. 2011 s.129).
Exempel på sociala medier kan vara Instagram, Facebook, och Twitter, men också nättidningar, bloggar och olika sorters diskussionsforum. I vår studie inkluderar vi de sociala medier som informanterna tog upp i intervjuerna; Facebook, Instagram, nättidningar, e-mail, bloggar, Twitter, Vine, Skype, LinkedIn, Whatsapp, Viber och QX.
Vad som utmärker denna sorts medier är att innehållet snabbt och lätt kan uppdateras och förändras, till skillnad från de mer traditionella medierna. Något annat som utmärker sociala medier idag är möjligheten att ha en enskild konversation mitt i en masskommunikation. (Baym, 2010 s.4) Ett exempel kan vara hur man på Twitter skriver till en person samtidigt som flera människor kan ta del av konversationen. Detsamma gäller på Facebook om någon skriver ett meddelande till en användare på dess öppna profil, “The Wall”.
Bara genom att dela en bild eller skriva en statusuppdatering kan vi nå ut till alla i vår kontaktlista på en gång (Humphreys, 2007 i Baym, 2010).
De flesta sociala medier idag går in under samlingsbegreppet Web 2.0. Staffan Hübinette förklarar begreppet vidare i sin artikel “Folkbildningen och Web 2.0 – utmaningar och
möjligheter” (2008). Enligt Hübinette är det användarna av en 2.0-webbplats som har fått makten över innehållet som publiceras. Användarna är inte längre bara konsumenter som passivt läser eller tittar, utan de är också medproducenter som samarbetar för att skapa innehållet på en webbplats. Web 2.0 är sociala plattformar där användarna själva skapar, organiserar, delar och för dialoger med varandra. Tim O’reilly (2005), grundaren av begreppet Web 2.0, menar att en sådan webbplats blir större och rikare ju fler användare som bidrar till innehållet. Han återger eBay som exempel, där ju fler personer som lägger upp annonser, desto större blir utbudet på försäljningsvaror. En klassik Web 2.0- nätsida är designad så att nya användare enkelt kan navigera på sidan. Uppstart- och administrationskostnader hålls låga eftersom användarna redigerar innehållet själva, (Flew, 2008). En annan webbplats som också är ett tydligt exempel på 2.0-webplats är Wikipedia - ett uppslagsverk där användarna själva skriver och redigerar artiklarna. Vem som helst kan skriva vad som helst, vilket i och för sig kan vara problematiskt ur ett källkritiskt perspektiv, men det är fortfarande ett målande exempel på vad Web 2.0-kulturen innebär. När användarna själva får makten över att producera innehållet är det inom medie- och kommunikationsvetenskapen även känt som User-generated content (UGC). Fler exempel på sådana plattformar kan vara bloggar och debattforum. Däremot har det visat sig att den sortens användarmakt oftast förekommer inom medier som berör underhållning, medan nyhetsmedierna fortfarande kontrolleras av de mer traditionella redaktionsbyråerna (Berglez & Nohrstedt, 2009).
2.4 Mobilitet
Mobilitet är nära sammankopplat med flexibilitet och kommunikation i det moderna
nätverkssamhälle vi lever i. Tidigare var alla datorer stationära men för att uppfylla vårt behov av mobilitet har de bärbara datorerna tagit allt större plats i våra vardagsliv. Till skillnad från förr då
det var vanligt att en familj delade på en dator, har man idag ofta var sina bärbara datorer. Idag tar många med sina datorer på resor - både privata och arbetsrelaterade - eller bär den mellan hem och arbete. Till och med i hemmet vill vi idag kunna förflytta datorn mellan skrivbord och soffbord. Datorn har på senare tid fått ytterligare konkurrens av surfplattor och smartphones med tillgänglighet till internet. Enligt rapporten “Svenskarna och Internet” (2012) använder idag 68 % sitt mobila bredband till att besöka sociala nätverk, och hela 74 % till att läsa e-post. Var femte svensk äger en surfplatta, som idag är allt vanligare i hem med högre inkomst och utbildning. I barnfamiljer är antalet användare av surfplattor ännu högre - var tredje svensk.
Jansson skriver:
“I boken TV: Teknik och kulturell form från 1974 visade Raymond Williams (2001) att televisionens framgångar till stor del berodde på att mediet passade så väl in i ett mobilt samhälle. (...) Williams kallade denna utveckling mobil privatisering och avsåg med det en modern samhällsomvandling där människors rörlighet blev alltmer privat och där privatlivet blev alltmer rörligt. Privatbilismen ersatte bussar och tåg; televisionen ersatte biografer, teatrar och andra offentliga umgängesformer.” (i Mobilitet, Jansson, 2009, s.117)
I takt med att samhällets mobilitet utvecklas ökar även värdet på medieprodukter som kan anpassas till vår rörliga livsstil. Hur vi använder medierna är grundat i våra egna förväntningar och de miljöer vi befinner oss i. Med uppkomsten av nya medier rubbas våra tidigare användarmönster. När TV-apparaten introducerades i hemmen kunde människor vidga sina vyer genom det som visades i programmen, och på så sätt förespråkades mobiliteten som något positivt (Jansson, 2009.).
De mobila medierna har bland annat gjort oss vana att kommunicera oberoende av tid- och rum vilket också banat vägen för nya mobiliteter. Precis som järnvägen öppnade upp möjligheterna för postväsendet, banade bruksdatorerna vägen för Internets utveckling och därmed de sociala medier som vi använder idag (Thompson 2001).
En studie gjord av Hannes Hultkrantz (2007) visade att många resande väljer sina resmål efter internet-tillgänglighet. Resultatet visade att det var lika viktigt att ha möjlighet att kunna skriva om sin resa som att faktiskt göra den. Studien gjordes i samarbete med resedagboken.se som är ett reseforum där man kan skriva om sina resor, lägga upp bilder men också diskutera resmål och tips. Hultkrantz skiljer på frivillig och ofrivillig form av exponering där han menar att
resedagboken är en frivillig handling. En ofrivillig form kan vara hur man automatiskt ansluts till ett mobilnätverk när man reser in i ett nytt land, något som gör det lättare att spåra vår exakta position.
2.5 Förändrade användningsmönster
Mediernas kommersialisering har bidragit till en individualisering och vi har genom den fått möjligheten till att vara ensamma och interagera på samma gång. (Hadenius et al. 2011 s.421) Detta är en av de största skillnaderna mot hur man förr socialiserade. När radion först lanserades satt hela familjen samlade för att ta del av vad som sades. Man kunde bjuda in grannar som inte själva hade radio, för att sedan diskutera ämnena och nyheterna som togs upp i programmen. Att lyssna på radio ansågs vara en social handling, och likaså när man senare samlades kring TV’n. (Ibid. s.94).
De första radioapparaterna var stora och lådformade och stod oftast placerad i en central del av hemmet, som i köket eller vardagsrummet, där hela familjen kunde samlas med sina gäster (Höijer, 1998). I västvärlden lever vi idag ett rörligare liv vilket resulterar i att vi inte samlas på samma sätt kring ett medium. Vi befinner oss istället ensamma med våra telefoner, surfplattor eller bärbara datorer. Våra medieprodukter är dessutom designade till att anpassa vår mobila livsstil och den stora radion har nu omvandlats till en app i mobilen. (Hadenius et al. 2011) Medierna har bidragit till att vi uppfattar händelser i det förflutna på ett visst sätt, precis som att dem får oss att uppfatta andra platser bortom våra egna erfarenheter på ett visst sätt. Via bilder och reportage uppfattar vi olika platser i världen, och förses med erfarenhet om dem genom medierna. Ökade medieprodukter på marknaden gör det möjligt för oss att kunna uppleva hela världen utan att vara fysiskt närvarande. Gemenskap kan vara resultatet av en delad historia, resa eller händelse i samma tid och rum. Eftersom kommunikationsmedier har kommit att förändra de tids- och rumsliga ramarna förändras i sin tur också vår känsla av tillhörighet.
I Birgitta Höijers bok (1998 s.123) berättar en kvinna om första gången hon tar del av en historisk händelse via radio.
“Upplevelsen av att man fick hela världen i sitt vardagsrum var på både ont och gott. Koreakriget pågick och det var ruskiga saker man upplevde.”
Hadenius et al. (2011) menar att förändrade förhållanden i hushållet har stor inverkan på den individualiserade medieanvändningen. Han ger som exempel att hushållsvanor som
frukostätandet i viss mån har förflyttats från det traditionella frukostbordet till andra platser. Man ser en förändring i hushållsstrukturen - ensamhushållen har ökat och dess medievanor har blivit alltmer oregelbunden. Medieanvändningen förekommer nu oftare utanför hemmet. Eftersom dagstidningarna sätter sitt innehåll och prenumerationspriser utgående ifrån att man är mer än en person i hemmet, innebär det att de ökade ensamhushållen bidragit till att
vilket gjort att de sökt sig till nya kanaler såsom internetbaserade tidningar. Detta gör att de också når den yngre publiken som inte prioriterar kostnaden av en tidningsprenumeration. Enligt rapporten “Internet och Svenskarna” (2012) stämmer detta även in på kvällstidningarna, där fler föredrar nättidningarna framför pappersversionerna.
Hadenius et al. (2011) menar att de rådande medierna i samhället vi växt upp i, påverkar
människan. Med detta kan vi se att medierna betytt olika för människan beroende på om man är född på 20-, 60- eller 90-talet. En ung människa har, i förhållande till en äldre, enligt Hadenius fler naturliga val vad gäller mediekanaler. Intresset för vissa medier kan dock förändras när vi går in i olika faser i livet, som att en viss dokusåpa under tonåren kan kännas mindre relevant när man blir äldre och stadgat sig. Hur olika generationer använder sociala medier var även något som diskuterades i intervjuerna. Vilka skillnaderna är redovisas i resultat och analysdelen. Naomi Baron (2008) beskriver hur vi idag kan styra våra möten med människor genom att välja det medium som passar oss bäst i olika situationer. Den digitala utvecklingen har gjort det
enklare för oss att undvika konfrontationer ansikte mot ansikte. För att undvika ett jobbigt samtal kan vi t.ex. låta det ringa tills röstbrevlådan går på, för att sedan lyssna på det när det passar oss själva. Till och med telefonsamtal kan idag kännas för nära. Påfrestande besked kan enkelt meddelas genom mail eller sms. Det händer idag att relationer tar slut genom ett textmeddelande, och på så sätt distanserar vi oss ännu mer från varandra.
2.6 Ytliga eller förstärkta relationer?
Baym (2010) diskuterar två olika perspektiv att se på mediernas utveckling och dess konsekvenser. En reaktion är att dagens kommunikation har blivit mer ytlig genom sina uttrycksformer. De som ställer sig kritiska till medieanvändningen menar också att en ökad användning av medier verkar hota våra personliga relationer. De som har en mer positiv syn menar att medieanvändningen förstärker våra relationer och ger oss möjligheten att interagera med fler människor på ett smidigare sätt.
Giddens (2007) skriver att skeptikerna har en tro på att kommunikation över internet kan isolera användarna och hindra de att skapa vänskapsrelationer i det verkliga livet. En undersökning som genomfördes mellan 1995 - 2000 motsäger att detta stämmer då man studerat internetanvändare. Man kom fram till att interaktionen mellan människor ökat både online och offline istället för att ha försämrat användarnas sociala förmåga. Internetanvändarna interagerar snarare mer med varandra genom andra medier än vad personer som inte är aktiva online gör (Ibid. s.156). Vi vill poängtera att ovanstående undersökning är en forskningsstudie där resultatet speglar användningen för tretton år sedan. Vi har också tittat på undersökningar framställda av Baym et al. 2004 och 2009 (Baym, 2010 s.141) där de har studerat högskolestudenters användning av det musikrelaterade sociala nätverket Last.fm. Studien visade att studenter som upprätthöll sina
relationer genom sociala nätverkssidor även konverserade aktivt via telefonen, mail och ansikte mot ansikte. Med vår studie vill vi undersöka om detta även stämmer in på våra informanter.
3. DEFINITIONER AV STUDIENS NYCKELBEGREPP
I det teoretiska ramverket samt i resultat- och analyskapitlet återkommer några begrepp som är centrala i vår studie. Nedan följer kortare definitioner av dessa begrepp.
Socialitet
Definitionen av begreppen socialitet lyder enligt Nationalencyklopedin:
“socialitet (lat. socia´litas 'sällskaplig samvaro', 'umgänge', se vidare social), den förmåga till socialt umgänge som utmärker det artspecifika levnadssättet hos såväl människan som andra djur. Hos sociala djur är socialitet genetiskt betingad och reglerad och utformad på arttypiskt sätt. Den speciella mänskliga socialiteten beror bl.a. på konstruktionen av människans centrala nervsystem, som bestämmer vår språk- och symboliseringsförmåga. Bland den mänskliga socialitetens viktigaste aspekter är medvetenhet om sig själv och andra, kreativitet och berättarförmåga. Det är kombinationen av kreativitet och berättarförmåga som tillsammans med den språkliga och symboliska kompetensen utgör grunden både för mänsklig kultur i allmänhet och för kulturella variationer mellan mänskliga grupper. Jfr kultur. “
Sociala plattformar
Med sociala plattformar menar vi i denna studie olika fält inom den virtuella eller fysiska världen där människor har möjlighet att interagera. Dessa fält kan vara arbetsplatser, caféer, föreningar eller digitala sociala nätverk såsom Facebook och LinkedIn.
Kommunikation
“kommunikation, överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater”(ne.se). Begreppet är svårt att definiera med klarhet men härstammar från latinets communicare vilket ungefär kan översättas till “att göra något gemensamt för flera” (Jansson, 2009, s.14).
Medierad kommunikation
Jansson (2009 s.34) förklarar medierad kommunikation på följande sätt:
“Medierad kommunikation syftar på den överföring eller delning av information som äger rum via medier - tekniska hjälpmedel (radiosändare och -mottagare) och/eller institutioner (till exempel Sveriges Radio).”
Interaktivitet
Kommer från ordet interaktion som betyder utbyte. Interaktivitet beskriver en kommunikativ process oavsett om den sker direkt mellan människor eller genom medieteknologiska produkter.
I vår studie kopplas begreppet till hur medieanvändarna själva kan påverka innehållet inom olika sociala plattformar (Buskqvist, 2009).
Medierad Interaktion
Med medierad interaktion menas interaktion via medier så som telefon eller sociala medier. Interaktionen måste ske via en teknologisk kanal så som en telefon eller dator som kan överföra information till en mottagare oberoende av tid och rum (Thompson, 2001).
Symbolisk Interaktionism
Symbolisk interaktionism är ett sociologiskt perspektiv som handlar om förståelsen mellan individer genom en gemensam uppfattning av symboler. Symboler är en viktig grund för att förstå varandra och därigenom skapa ett samhälle (Engdahl & Larsson, 2006).
Digital Mobilitet
Jansson (2009) förklarar innebörden av begreppet mobil och dess motsats stationär:
“Att vara mobil betyder att vara “rörlig” eller flyttbar. Dess motsats är stationär, som följaktligen betyder “stillastående” eller “(bo)fast.” (Ibid. s.117)
Med digital mobilitet syftar vi i vår studie på de medieprodukter som utvecklats för att kunna tillfredställa våra behov av att kunna kommunicera var vi än befinner oss. Till exempel bärbara datorer, surfplattor och smartphones.
Tid & Rum
Tidsaspekten avser den tidsdimension där ett händelseförlopp utspelar sig.
Rumsaspekten syftar på den fysiska plats vi befinner oss på. Det kan vara i hemmet, på ett café eller i ett specifikt land.
Tid- och rumsaspekterna kan korsa varandra genom att skapa ett slags “här och nu” eller “där och då”. Genom till exempel en nyhetssändning kan vi uppleva en annan dimension av tid och rum, när vi ser en händelse som utspelat sig på en annan plats. (Thomspon, 2001).
4. TEORETISKT RAMVERK
I det här kapitlet förklaras utgångspunkterna i de teorier vi valt att applicera på studien. Däribland ingår Thompsons tid- och rumperspektiv, Goffmans teorier om bakre - och främre regioner samt Asplunds diskussion om asocial pratsamhet och sociala koder.
4.1 Användarforskning
Publikforskning inom Medie- och kommunikationsvetenskap har en lång tradition och
förhållandet mellan medier och människor har studerats från olika perspektiv (McQuail, 2005). Vi har valt att arbeta med användarstudier, med lånade teorier ur sociologin, och har fokuserat på socialitet i förhållande till sociala medier och digital mobilitet.
Tidigare medieforskning innebar att man studerade mediernas effekt på människor, oftast med fokus barn och unga. Den klassiska modellen för effektstudier var hur man såg på medierna som en envägskommunikation, där publiken hade en roll som passiva mottagare. Forskarna såg även exploateringen av medier som potentiellt skadande. Som en reaktion mot bilden av människan som en passiv mottagare växte en ny forskningsmodell fram där man istället för att fokusera på mediernas direkta påverkan nu också studerade medieanvändandet. Man såg nu på publiken som medieanvändare med kontroll över sin egen mediekonsumtion istället för passiva mottagare. Forskarna fokuserade nu mer på faktorerna som ledde till användarnas val av medier och dess innehåll (Ibid.). Detta leder oss in på Berglez & Nohrstedts teorier om användarmakt (2009, s.35). Deras resonemang innebär att användarna fungerar som medproducenter till innehållet inom vissa medier och därmed delar makten tillsammans med producenter och ägare.
Medproducenterna tillåts att skapa och generera sitt eget innehåll. Berglez och Norhstedts menar dock att makten inte enbart befinner sig inom vissa specifika institutioner utan istället omvandlas och fördelas mellan mediepubliken i deras vardagliga rutiner (Ibid.).
4.2 Medierad interaktion och kvasiinteraktion
Thompson skriver om medierad interaktion (2001). Även om informationsutbyte idag ofta sker genom medierad interaktion och kvasiinteraktion så betyder det inte att det helt ersatt
interaktionen ansikte mot ansikte. Med kvasiinteraktion menar Thompson avsaknaden av dialog när nya medier som tidningar och tv uppkom. Tidigare spreds nyheterna från mun till mun på offentliga platser så som vid torgmöten. Genom traditionella medier kan vi motta nyheter utan att själva kunna ingå i en debatt. Detta visar ytterligare på en stor skillnad mellan traditionella och de nya sociala medierna där användarna har en möjlighet att föra en dialog och påverka
innehållet av information.
För att man ska uppnå en effektiv kvasiinteraktion är det viktigt att tittarna uppfattar de rumsliga och tidsliga koordinaterna. Om tittaren är osäker på var och när händelserna som beskrivs utspelar sig kan de enligt Thompson känna sig förvirrade. Då kommer de istället börja leta efter symboler och igenkänningstecken som får de uppfatta tid och rum för platsen som skildras. Om man inte har förutsättningarna att uppfatta tid och rum kan meningen med budskapet vara svårt att relatera till och därför gå förlorat.
4.3 Tid och rum
Eftersom vi vill undersöka hur den digitala mobiliteten påverkar våra informanters sociala medieanvändning är tids- och rumsaspekten en viktig del att undersöka för att kunna besvara våra frågeställningar.
Enligt Thompson (2001) kan användandet av kommunikationsmedierna påverka de sociala dimensionerna av tid och rum. För att studera om socialitet har en annan betydelse än tiden före sociala medier måste vi ta hänsyn till de förändrade sociala plattformar som uppstått. Thompson menar att gränsen för tid och rum har förändrats på grund utvecklingen av medier. Mötet mellan människor behöver inte längre vara styrda av de dimensionerna på samma sätt som tidigare. När vi tittar på nyheter på tv upphävs vår egen tid- och rumsuppfattning och vi positionerar oss inom en annan tids- och rumslig ram. Detta är beroende på vilka platser nyheterna berör. Thompson (2001 s.121) anger ett tydligt exempel:
“En typisk nyhetssändning i Storbritannien kan till exempel börja med en flygbild av London eller en bild av Big Ben som slår det klockslag vid vilket programmet börjar; och rapporter från olika delar av världen åtföljs i allmänhet av igenkännliga bilder (Vita huset, Kreml etc.) och av inledande och avslutande
kommentarer som avlägsnar varje tvivel om vad det är för ort som reportern pratar om. Tittaren som sätter på nyheterna är beredd att färdas på detta ställföreträdande sätt till olika delar av världen men förutsätter att avståndet i tiden är relativt litet (i de flesta fall inte mer än en dag).”
Vi kopplar gränsöverskridningen av tid och rum idag till sociala medier där dimensionerna inte har någon större betydelse. Genom Instagram kan vi idag uppleva händelser på en annan plats än där vi befinner oss, samtidigt som det inträffar i verklig tid. Bilden som representerar händelsen finns dessutom kvar och gör det möjligt att återuppleva händelsen vid upprepade tillfällen. Även Facebook spelar tid och rum en mindre roll än tidigare, då vi kan skicka ett meddelande till en person oberoende av att mottagaren behöver vara online och “lyfta på luren”- något som krävs vid ett traditionellt telefonsamtal. Istället ligger meddelandet kvar tills mottagaren har möjlighet att ta del av det.
Gergen (2002) diskuterar vår kamp mellan att vara närvarande men ändå frånvarande. Med detta menar han att vi kan vara fysiskt närvarande på en plats men mentalt och emotionellt engagerade på en annan plats via sociala medier. Som exempelvis en middagsgäst som lägger mer fokus på mobiltelefonen än att konversera med de andra gästerna. Det problematiska i detta är då att han befinner sig fysiskt i det ena rummet men psykiskt i ett annat.
4.4 Goffmans bakre och främre regioner
Enligt Goffman framställer vi oss på ett visst sätt vid direktkontakt med andra människor. Han pratar om en inre konflikt mellan den mänskliga individualiteten och sociala
kommunikationsformer. Som individer förlitar vi oss på de sociala och kulturella arv vi fått genom vår uppfostran. Detta tar sig i uttryck i vårt sätt att tala, gestikulera och andra sätt att kommunicera på. Han menar att det finns en konflikt mellan begränsningarna och möjligheterna i våra uttrycksformer (2009).
Genom metaforer försöker Goffman hjälpa oss att se på “mänskliga och samhälleliga företeelser” ur nya perspektiv (Hughes & Månsson, 1988 s.97). Ett exempel är “att hålla masken”, ett
kinesiskt begrepp som han använder för att illustrera självpresentation. Goffman använder sig ofta utav “den dramaturgiska metaforen” (Ibid. s.101) av en teaterscen, för att beskriva sin teori om de bakre och främre regionerna. Liksom kulisserna på en teaterscen kan de bakre regionerna i vardagslivet bestå av t.ex. toaletten, sovrummet och andra “rum” som vi lärt oss förstå som privata. I dessa rum kan vi släppa kontrollen, vara oss själva och hämta energi för att lyckas med vårt scenframträdande - den främre regionen. Detta är självbilden vi vill upprätthålla inför andra. Engdahl och Larsson (2006 s.115) ger i sin bok exemplet om att man gärna städar eller stänger dörren till sovrummet när vi får besök. När vi vet om att vi framträder inför andra har vi en tendens att agera mer formellt och ha mer kontroll över vår självbild.
Thompson (2001 s.115) beskriver vidare hur gränserna mellan den bakre och den främre
regionen ibland kan tyckas gå in i varandra beroende på vilken miljö vi befinner oss i. Thompson ger ett exempel där den främre regionen är ett telefonsamtal, och den bakre regionen kan vara de störande bakgrundsljuden som man försöker avskärma sig från. Detta kan till exempel vara att stänga av ljudet på TV’n eller att gå in i ett annat rum.
Vi finner Goffmans och Thompsons teorier relevanta för vår studie eftersom de diskuterar hur vi framställer oss i sociala sammanhang jämfört med vår privata sfär. Vi kommer att koppla
samman detta i analysen med hur våra informanter anser att de själva och andra framställer sig via sociala medier.
4.5 Sociala koder
För att medvetet framställa sig själv på ett speciellt sätt måste vi förstå och förmedla vissa sociala koder. G. H. Mead var en amerikansk filosof med stora influenser över det sociologiska
tankesättet, speciellt inom fältet symbolisk interaktionism. Gemensam förståelse och socialt samspel utgör grunden för detta perspektiv. Mead menar att en förutsättning för att kunna vi ska kunna socialisera är att vi kan kommunicera med vår omgivning. För att kunna kommunicera måste vi förstå varandra och en förutsättning för det är att man har en gemensam uppfattning av vad ord och gester betyder. När flera personer tolkar dessa på samma sätt bildas symboler som
gör att vi kan skapa ett samhälle (Engdahl & Larsson, 2006). Eftersom vi som individer lever i en värld full av symboler så utgör nästan all interaktion ett slags symbolutbyte. Interaktionen människor emellan sker med ett omedvetet sökande efter sociala koder. Vid en konversation försöker vi se sambandet mellan vad som sägs och vad som menas med det. Det är detaljerna som är avgörande för hur vi uppfattar varandra. Det är genom dessa detaljer som den symboliska interaktionismen ger oss kunskap om socialt samspel (Giddens et al. 2007).
Enligt Jansson (2009) är anledningen till att vi känner oss mer avslappnade och trygga med vänner, just för att vi pratar samma språk. Genom delade upplevelser och erfarenheter har vi byggt upp ett nät av gemensamma symboler och koder som gör att vi kan läsa av varandra lättare.
Baym (2010) menar att kommunikation ansikte mot ansikte anses ha en högre social närvaro än medierad kommunikation. I en interaktion mellan flera parter har vi sociala normer och roller för att upprätthålla en stabil kommunikation. Vi svarar på tilltal, avbryter inte den talande och går inte iväg mitt i en konversation. Baym tror att dessa normer kan rubbas i en medierad
kommunikation då vi inte är lika socialt närvarande (Ibid). När vi i det verkliga livet träffar människor så gör kroppsspråk och tonlägen att vi uppfattar den sociala situationen och individen på ett särskilt sätt, till skillnad från ens nätidentitet där företeelser som sinnesstämning går förlorat. Individen bakom skärmen befinner sig i en situation där hon själv måste bilda sig en uppfattning om personen genom att förmoda att personen är eller menar på ett visst sätt (Locke & Pascoe, 2000 i Giddens et al. 2007).
En kommunikationsform som däremot syftar till att upprätthålla kontakten i en relation men utan något djupare syfte kallas Fatisk kommunikation (Malinowski, 1923/1989 i Jansson 2009 s.80). Jansson tar upp ett klassiskt exempel; När man träffar på en bekant och frågar hur de mår så ämnar man kanske inte att bjuda in till en djupare konversation. Istället är detta ett inlärt beteende där den ställda frågan verkar som en bekräftelse av ens förhållande till varandra. Om man istället uppfattar detta som en inbjudan till ett samtal syftar det till socialpsykologen Johan Asplunds (1987 i Jansson, 2009 s.81) begrepp “Asocial pratsamhet”. En sådan person misstolkar ofta sådana sociala koder och kan ta samtalet till en djupare nivå än vad den som först ställde frågan initierade. Medan fatisk kommunikation kan ses som ett naturligt inslag i det sociala livet, kan asocial pratsamhet avskräcka potentiella bekantskaper. Personer som endast diskuterar sina egna intressen och problem kan anses vara tröttsamt för många. Dessa sociala koder utspelar sig också på andra sociala plattformar - till exempel Facebook; Där kan
statusuppdateringar och korta meddelanden snarare verka som en bekräftelse på ens identitet, än ett försök till att starta en djupare konversation. Vidare kan asocial pratsamhet förekomma där människor delar med sig av sina innersta tankar såsom i dagboksliknande bloggar. Som en reaktion på överflödet av information som uppstår väljer många att avsluta sina konton på de sociala mediernas webbsidor eller blockera sin inkorg från störande avsändare. Detta är något
som våra informanter diskuterade under intervjuerna och kommer att presenteras i resultat- och analysdelen.
4.6 Relationer online och offline
Baym (2010) diskuterar relationer online i förhållande till den fysiska världen. Oavsett hur vi träffas så bygger våra relationer på att vi i grunden kommunicerar. När vår bekantskap utvecklas till en djupare relation, förändras också vårt kommunikationsmönster därefter och vi
kommunicerar oftare och med jämnare mellanrum. Walther (1996 i Baym, 2010 s.126ff) presenterar en teori med tre anledningar om varför vi eventuellt kan komma att tycka om den vi träffar online tidigare, än någon i den fysiska verkligheten. Med mindre tillgänglig information om den andra parten lämnar det mer plats åt vår egen fantasi och på så sätt möjligheten att försköna bilden av den andra. Eftersom online relationer ofta baseras på gemensamma intressen är det lätt att man förutsätter att man också delar andra egenskaper och värderingar. Den andra anledningen handlar om hur vi genom online konversationer ges en större möjlighet att
kontrollera vad vi skriver och kan därför vara mer selektiva med vad vi avslöjar. Till sist menar Walther att vi i en online-miljö kan fokusera på hur vi uttrycker oss utan att distraheras, och därför kan framstå som mer attraktiva än vad vi skulle verka i en konversation ansikte mot ansikte (Ibid.). Vi fann ovanstående intressant då detta kom på tal bland flera informanter i såväl förstudien som i denna studie.
Baym (2010) menar att desto närmre vi knyter an i en relation desto fler samtalsämnen
uppkommer och diskuteras mer ingående. Vi känner oss också mer bekväma med att visa våra känslor ju större tillförlitlighet vi får för varandra. Detta gäller både relationer on- och offline. Vi blir mer självständiga när en relation förstärks och kan då influera varandras tankar och känslor vilket kan reflekteras i och igenom vår kommunikation med varandra. Det är mer vanligt att offline-relationer blir till online-relationer, än tvärtom. Man kan ha påbörjat en relation som en ytlig kontakt i den fysiska verkligheten och sedan utvecklat den till en starkare kontakt online (Ibid.).
Vi kommer i analyskapitlet applicera ovanstående teorier på resultatet från vårt empiriska material. Teorierna är relevanta eftersom de bland annat diskuterar hur användarna framställer sig, deras sociala normer och koder samt hur mobiliteten påverkar tid och rum.
5. METOD
I detta kapitel redovisas vårt tillvägagångssätt i studien. Nedan beskriver vi vår valda
vetenskapsteori samt diskuterar val av metod, urval, avgränsningar och etiska överväganden. Kapitlet innehåller även en förklaring över hur kodning och transkribering av det empiriska
materialet genomförts och avslutas med en kritisk reflektion över studiens reliabilitet och validitet.
Vår studie har en utgångspunkt i tron om att vi är med och påverkar vår syn på forskningen genom våra erfarenheter. Vi anser att man konstruerar den sociala verkligheten utifrån sina livserfarenheter och precis som Habermas (1969 i Magne Holme & Krohn Solvang, 1997) tror vi att en forskningsstudie kan komma att påverkas av forskarens värderingar. Som forskare kan det vara svårt att gå ifrån sin roll som en samhällsindivid och Habermas menar att man har samma jag/du -förhållande till omgivningen i båda rollerna. Därför är det svårt att särskilja forskare från samhället han/hon undersöker (Ibid.). I studien har vi haft i åtanke hur samhället har sett ut, hur det ser ut idag, och hur dessa två aspekter kan ha en inverkan på informanternas svar.
5.1 Urval & Avgränsningar
Vi intervjuade 5 grupper lund- och malmöbor mellan 20 och 30 år. Målsättningen var från början att intervjua 6 grupper men en av grupperna med två informanter blev inställd på grund av sjukdom. Vi valde åldersgruppen eftersom de har stor vana av sociala medier men samtidigt växte upp under en tid då den sortens medier användes mindre frekvent och på ett annat sätt. Enligt rapporten Svenskarna och internet (2012) har den största ökningen av det dagliga internetanvändandet i hemmet ökat bland åldersgrupperna 12-34 år. Vi valde att rikta in oss på informanter mellan 20-30 år eftersom vi lättare hade tillgång till den åldersgruppen. Enligt rapporten används internet dagligen av 90-92 % av de man undersökt mellan 20-30 år. Vi ansåg att våra informanter visade på en representativ grupp för vår studie eftersom alla hade olika sysselsättningar; studier, arbete eller praktik.
I urvalsprocessen använde vi oss av två olika tillvägagångssätt- subjektivt urval och
snöbollsurval. I ett subjektivt urval väljer man informanter som är representativa för det ämne man vill studera (Eliasson, 2006). I vår studie innebar det att vi valde personer som vi visste använde sociala medier. Samtliga informanter har Facebook och har haft det sedan 2006-2007. 11 av 15 har Instagram och ca hälften hade ett Twitter-konto men var inte aktiva utöver att läsa andras uppdateringar. Andra sociala medier som användes var nättidningar, e-mail, bloggar, Vine, Skype, LinkedIn, Whatsapp, Viber och QX.
Jämn könsindelningen var inte viktigt för oss. Vi ville dock ha både kvinnor och män med i undersökningen men vi lade inte någon vikt vid att fylla någon kvot eller ha ett visst antal av varje kön. Däremot var det viktigt att de var mellan 20-30 år. Det andra tillvägagångssättet, snöbollsurval, innebär att vi frågade en person för varje grupp som fick agera kontaktperson (Ibid.). Då vi påbörjade vår studie bad vi kontaktpersonerna ta med 3-4 vänner men i en av intervjuerna kunde endast en vän till kontaktpersonen delta. Vännerna skulle uppfylla kraven på att vara en användare av sociala medier och inom vår åldersram 20-30 år. Anledningen till våra
tillvägagångssätt för urvalet var att vi ville ha informanter som kände varandra sedan tidigare. Detta kan vara en fördel eftersom informanterna då vågar diskutera och reflektera mer öppet med varandra. Men det kan också leda till att en av informanterna pratar mer än de andra och därmed styr intervjun åt ett håll (Olsson, 2008). Vi upplevde dock att alla kom till tals under intervjuerna och fick ut vad de ville ha sagt.
Nedan följer en översikt över våra gruppintervjuer med datum, ålder på informanterna och längd på intervjuerna:
19 Mars 2013 - Grupp 1: R 25 & M 26 år. (ca 32 min.)
22 Mars 2013 - Grupp 2: A 25, P 24, M 24 & Y 23 år. (ca 22 min.) 22 Mars 2013 - Grupp 3: J 23, S 24, G 20 & P 22 år. (ca 34 min.) 25 Mars 2013 - Grupp 4: D 27 & M 26 år. (ca 43 min.)
28 Mars 2013 - Grupp 5: E 26 & T 30 år. (ca 23 min.)
Innan vi påbörjade denna studie utförde vi ett förarbete där vi intervjuade 3 kvinnor om deras medieanvändning och rutiner kring dessa. Vi har valt att använda delar av resultatet eftersom de berör samma ämne som vi undersökt i denna studie. Informanterna bestod av E 24, A 22 & L 22 år och intervjun utfördes hemma hos E, den 6 februari 2013. Intervjun blev ca 59 minuter lång. Tillgången till informanterna i förstudien var avgörande eftersom en av oss kände
kontaktpersonen sedan tidigare, och var bekant med de två andra informanterna. Vi ville uppnå en avslappnad diskussion informanterna emellan, och valde därför en grupp där alla var bekanta med varandra. Vi visste också att A inte är aktiv användare av sociala medier. Detta bidrog till att informanten hade ett annorlunda perspektiv och det blev en intressant diskussion.
5.2 Intervju som metod
Vi har utfört en kvalitativ studie genom att intervjua informanter för att få förståelse för deras uppfattning av socialitet och hur den digitala mobiliteten påverkat deras sociala
medieanvändning.Några utmärkande drag som representerar den kvalitativa forskningsmetoden är hur man fokuserar på en mindre population för att kunna utföra mer ingåendeintervjuer. (Eliasson, 2006). Det innebär också att vi har intresserat oss för mönster i stället för att mäta variabler som utgör en mer kvantitativ forskning.
Man kan finna kopplingar mellan vår intervjuform och det Kvale och Brinkmann kallar begreppsintervjuer (2009, s.167). Syftet med en sådan intervju är att förtydliga ett begrepp genom att låta intervjupersonerna förklara deras uppfattning om begreppet. Vårt huvudbegrepp är socialitet och vi ville därför undersöka intervjupersonernas uppfattning av fenomenet.
Vi har också inspirerats av en “halvstrukturerad livsvärldsintervju” inspirerad av fenomenologin. Det innebär att man vill få en förståelse för sociala fenomen genom att utgå ifrån informanternas egna uppfattningar och upplevelser om samhället. Även här anser man att verkligheten är socialt konstruerad av människors uppfattningar (Kvale, 1997).
Enligt Merleau-Ponty (1999) är det viktigt att snarare vara beskrivande än förklarande och det är också så vi arbetat i denna studie. Syftet är att undersöka och beskriva informanternas egna uppfattningar om fenomenet socialitet och hur den påverkats av sociala medier och den digitala mobiliteten.
I en halvstrukturerad intervju utgår man som forskare från en intervjuguide men är även öppen för de nya frågor som kan uppkomma ur informanternas diskussioner (Kvale & Brinkmann, 1999). Denna intervjustruktur passade vår studie bra eftersom informanterna var öppna och förde en obehindrad diskussion. Det var väldigt sällan vi behövde styra konversationen på rätt spår. Informanternas samtal öppnade upp för följdfrågor och gav oss nya perspektiv att undersöka. Innan intervjuerna förberedde vi en intervjuguide med frågor som behandlade våra huvudämnen. Frågorna berörde några av våra nyckelbegrepp så som, mobilitet, socialitet och sociala medier. Vi kom fram till 16 frågor som finns bifogade i bilaga 1. Vi försökte hålla frågorna öppna så att informanterna gavs möjligheten att svara på olika sätt. Däremot kan för öppna frågor leda till misstolkning och leda till att vi får svar som inte är användbara för det vi avser att mäta. Vi ville inte heller ha för enkla frågor som skulle kunna besvaras med bara ett ja eller nej. Med
välformulerade frågor kunde vi också undvika att frågorna missförstods, något som i så fall hade kunnat sänka validiteten i vår undersökning (Olsson, 2008). Olsson skriver även att det kan vara effektivt att genom formuleringen av intervjufrågorna uppmuntra informanterna till egna
beskrivningar. Detta hade vi speciellt i åtanke när vi formulerade den inledande frågan: Vad betyder det att vara social för er? Syftet med frågan var att försöka komma åt informanternas egna uppfattningar kring socialitet.
Vi berörde ämnet sociala medier först vid sjunde frågan. Detta var ett medvetet val eftersom vi inte ville påverka informanternas svar genom att redan ha kopplat ihop socialitet med sociala medier. Däremot kom några av grupperna självmant in på ämnet sociala medier vid första frågan. Redan från början när vi utformade intervjufrågorna försökte vi gruppera de utefter vilka teman de berörde. Till exempel socialitet, mobilitet eller framtiden. De nyckelbegrepp som inte fanns formulerade i våra intervjufrågor tog informanterna själva upp under intervjuerna. Utifrån detta tillkom även ett antal följdfrågor under intervjutillfällena. Vi föll på så sätt även in på tematisk öppen intervju (Aspers, 2011). Informanterna gled då själva in på de samtalsämnen som de ansåg vara viktiga i diskussionen. Vi upplevde att vår intervjuteknik ledde till att informanterna inte kände sig för styrda utan kunde prata fritt om deras upplevelser inom ämnet. Istället för att välja en genomstrukturerad intervjuteknik, som passar bättre inom kvantitativ forskning, valde vi den semistrukturerade intervjutekniken eftersom vi genom den hoppades kunna uppnå en mer ingående intervju(Eliasson, 2006).
5.3 Tillvägagångssätt
Varje enskild intervju utfördes i en av deltagarnas hem, oftast kontaktpersonernas. Detta för att vi ville intervjua informanterna i en miljö där de kunde känna sig avslappnade och inte störas av diverse ting som hade kunnat störa i en offentlig miljö. Dessutom hölls intervjuerna i relativt små rum vilket bidrar till en mer intim diskussion. Under varje intervju satte sig informanterna kring ett bord i vardagsrummet. Vi satt placerade i en cirkel så att alla kunde se varandra, något som förbättrar kommunikationsförutsättningarna (Wibeck, 2010, s.32ff).
Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Kvale & Brinkmann (2009) menar att man med inspelat material kan fokusera helt på informanternas svar och därmed ges möjligheten att ställa relevanta följdfrågor. En fördel är också att vi inte behövde anteckna särskilt mycket, eller koncentrera oss på hur informanterna uttryckte sig, snarare än vad de tog upp. Tonfall, återkommande uttryck och pauser registrerades istället av inspelningen. En annan fördel med ljudinspelningen var att vi vid upprepade tillfällen kunde lyssna igenom och kritiskt reflektera över vad informanterna tagit upp under intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Att spela in med en mobiltelefon visade sig vara ett bra tillvägagångssätt, dels på grund av ett bättre ljudupptag än förväntat, men också för att den smälte in bland de andra telefonerna på bordet. Dessutom kunde vi snabbt och enkelt föra över inspelningen till datorn vid transkribering.
Vi förväntade oss att intervjuerna med de största grupperna skulle ta längst tid eftersom fler personer skulle komma till tals. När vi utfört alla intervjuer märkte vi att tiderna skilde sig och var olika mellan alla grupper oberoende av antalet informanter. Den längsta intervjun var med två informanter och den kortaste var med fyra. Vi märkte vid den längre intervjun att vi fick ut mycket information men allt var långt ifrån relevant för vår studie. Den ena informanten hade en förmåga att sväva ut över ämnet. Denne var dock medveten om detta och försökte själv återgå till ämnet när det skedde. Han påpekade även flera gånger att vi inte skulle ta med det han sa som var irrelevant, men självklart transkriberade vi hela intervjuerna och använde ett urval av detta till resultatet. Däremot kände vi att vi i den kortare intervjun kunde använda mer av materialet då svaren var mer koncisa och relevanta för vår studie.
5.4 Transkribering & kodning
Vi transkriberade varje inspelning direkt efter att vi utfört intervjun vilket tog mellan två till tre timmar per intervju. På så sätt hade vi vad som sagts färskt i minnet, och minskade risken för att misstolka ljudinspelningarna. I transkriberingen har vi återgett citaten ordagrant. I analysen kommer vi fokusera på vad som sagts till skillnad från hur de sagt det. Därför har vi inte skrivit ut pauser, eller andra indikationer på sinnesintryck (Olsson, 2008).
Vi började med att skriva in alla frågor i ett nytt dokument och tilldelade varje intervjugrupp en egen färg. För varje intervju började vi med att lyssna igenom hela inspelningen utan att skriva
ner något. Sedan placerade vi in deras svar under frågan de besvarade, och fyllde på med de andra gruppernas svar vart eftersom vi utfört deras intervjuer. Under varje fråga fanns således upp till 5 olikfärgade stycken, med svar som representerade varje grupp.
På så sätt strukturerade vi upp materialet så att vi kunde få en överblick inför vidare analys. Vi transkriberade från ljudinspelning vilket kan vara förknippat med tolkningsproblem där vi som forskare försätts i en situation med övervägande och avgörande (Kvale, 1997). Till exempel var det i de större grupperna mer vanligt att man pratade i mun på varandra vilket försvårar
transkriberingsprocessen. Vid sådana tillfällen fick vi under ljuduppspelningen fokusera på en röst för att sedan spola tillbaka och lyssna på nästa. Detta blev därför mer tidskrävande men var det mest effektiva tillvägagångssättet för att kunna uppnå en så korrekt transkribering som möjligt. Eftersom att diskussionerna ibland kunde sammanfläta svar på flera olika frågor var det även svårt att sära på svaren och placera in dem under varsin fråga. Därför har vissa svar blivit placerade under en annan fråga.
I analysen har vi inslag av analystekniken narrativ strukturering. En sådan strukturering innebär att man har informanternas berättelser i fokus och försöker dela upp informationen efter tidsliga och sociala företeelser (Kvale, 1997). Här studerar man informanternas berättelser och
analyssättet används ofta när forskaren vill undersöka och förstå ett händelseförlopp som utspelat sig över en längre tid. På så sätt kan forskaren lättare jämföra “nu” och “då”. En berättande struktur i intervjun kan även leda till att analysen presenteras på ett liknande sätt (Aspers, 2011).
5.5 Etiska ställningstaganden
Vid intervjutillfällena har vi haft i åtanke de etiska riktlinjer utformade av Eisner & Peshkin (1992) som Kvale & Brinkmann tar upp i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (2009 s.84).
De riktlinjer vi främst har förhållit oss till är:
● Hur kan intervjupersonernas konfidentialitet skyddas?
● Hur viktigt är det att undersökningspersonerna förblir anonyma? ● Hur kan man dölja intervjupersonernas identitet?
● Hur kommer forskarens roll att påverka undersökningen?
Vi har lagt stor vikt vid att försöka åtskilja våra personliga relationer till informanterna, och våra relationer till dem som forskare. Vår möjlighet till att uppnå ett professionellt förhållningssätt bygger bland annat på hur väl vi känner till vårt undersökningsämne, vår intervjuteknik och formulering av frågeställningarna.
Ett av våra ställningstaganden vad gäller urvalet, var att vi valde att hålla informanternas identiteter konfidentiella. Under intervjuerna berättade de om deras medieanvändning och
sociala relationer, och hur de kommunicerar med sina vänner. Vi fann det irrelevant för vår studie att skriva ut namnen, något som också hade kunnat bidra till oönskad igenkänning
(Olsson, 2008). Genom att skriva ut namnen på informanterna riskerar man även att kränka deras integritet, men håller man namnen konfidentiella kan man redovisa mer djupgående resultat utan riskera detta (Fog, 2004 i Kvale & Brinkmann, 2009). Vi valde att skriva ut första bokstaven i informanternas förnamn, för att på så sätt lättare särskilja på vem som sagt vad.
5.6 Kritiska reflektioner
Reliabilitet syftar på en studies pålitlighet där hög reliabilitet kan uppnås om samma studieobjekt mäts i flera, oberoende studier och ger liknande resultat. Det betyder att en studie alltid bör innehålla så korrekt information som möjligt (Olsson, 2008). En undersökning som genererat slumpmässigt resultat har därför inte särskilt hög reliabilitet (Trost, 1997).
Validitet handlar om att undersökningen mäter det som forskaren avsett att undersöka, att resultatet är giltigt - valid. En våg kan till exempel inte mäta hur långt någonting är, till detta behövs en linjal. En studie där man mätt någots längd med hjälp av en våg har alltså inte särskilt hög validitet. En studie kan innehålla reliabel information men trots det inte kunna mäta
frågeställningarna. Frågorna i studien, både frågeställningar och intervjufrågor ska formuleras på ett sätt som gör att man undviker missförstånd. Det är även viktigt att de verkligen är relevanta för studien och berör ämnet som undersöks. Om båda dessa punkter uppnåtts höjs både
validiteten och reliabiliteten för undersökningen. (Olsson, 2008)
I vår lista över nyckelbegrepp har vi använt Nationalencyklopedins definition av begreppet socialitet. Detta eftersom det var svårt att hitta en tydlig definition inom sociologin, men på så sätt fick vi även en allmän förklaring som också visade sig stämma väl överrens med
informanternas uppfattningar kring begreppet.
Vår studie grundar sig på resultat uppnått genom intervjuer, vilket betyder att resultatet i en ny undersökning skulle kunna se annorlunda ut beroende på hur informanterna svarar. Som Trost skriver (1997) kan ett problem relaterat till reliabilitet vara om man undersökt en situation som lätt kan förändras. Det finns alltid en risk för en slags glömske-effekt; att informanterna inte minns exakt hur de tidigare använt sociala medier, eller att de helt enkelt förändrat sina användningsmönster sedan den första studien. Man kan istället se på det ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv där man menar att vi konstant medverkar i olika föränderliga processer. Dock kan dessa förändringar ske så långsamt att man anser att de då är oföränderliga. På grund av detta skulle vi kunna förutsätta att resultatet skiljer sig vid olika tillfällen (Trost, 1997). Vi kommer nedan redogöra för hur reliabiliteten och validiteten i vår studie förstärkts på flera sätt.
Eftersom vi kände de flesta informanterna sedan tidigare fanns en risk för att intervjuerna kunde sväva ut och att en oprofessionell stämning kunde uppstå. Vi övervägde detta dilemma, men kom fram till att vi föredrog möjligheten av att kunna utföra mer ingående intervjuer just på grund av att vi kände informanterna sedan innan. Det fanns då en förhoppning om att de vågade öppna sig mer och ge mer ärliga svar (Aspers, 2011).
Under transkriberingen fann vi att ett par av följdfrågorna som kom upp i intervjuerna kan uppfattas som ledande. Ett exempel är när gruppernas diskussioner själva ledde in på hur människor ofta tar upp sin mobil under sociala sammankomster. Vi ställde då frågan: Upplever ni att det är vanligt att folk tar upp mobilen när man umgås? Frågan uppkom som en naturlig följdfråga eftersom informanterna själva lett diskussionen in på det ämnet. Däremot kan frågan som vi ställde efter, eventuellt uppfattas som ledande: Tror ni att man blir påverkade av varandra när det sker? Vi var medvetna om att ledande frågor kan riskera validiteten i svaren, men trots det kan de vara en naturlig del i intervjuprocessen och kan leda till svar som
informanten inte delat med sig av annars. Den följdfrågan som vi fann ledande, kan ha verkat som positiv och negativ förstärkare på informanternas svar (Kvale & Brinkmann, 2009 s.146). En risk med följdfrågor är att man lätt kan komma ifrån det huvudsakliga ämnet. Hade svaren blivit för utsvävande så hade det kunnat påverka reliabiliteten i vår studie. I vårt fall verkade frågan dock som positiv förstärkare då informanterna uppfattade vår ledfråga som ett genuint intresse av att veta mer om deras tankar och åsikter. Detta ledde till att vi fick en bredare inblick i informanternas uppfattning av sådana situationer.
Vidare diskuterar Kvale & Brinkmann även hur forskarnas kroppsspråk också kan vara ledande och därför påverka svaren (Ibid.). Under intervjuerna fann vi båda att det var svårt att hålla oss neutrala och vi kom ofta på oss själva med att nicka eller säga ja. Oftast som ett tecken på att visa att vi lyssnade och uppfattade diskussionen, men vid vissa tillfällen även som medgivande. Vi ville visa på att vi inte var likgiltiga till deras svar, då vi föreställde oss att detta kunde påverka hur mycket de ville dela med sig av, på ett negativt sätt. Vi inser att våra relationer till informanterna kan ha spelat in på detta. Eventuellt hade det inte skett i lika stor utsträckning om de hade varit främmande för oss sedan tidigare, men återigen hade det kunnat försvåra
möjligheten att gå lika djupt i intervjuerna.
6. RESULTAT & ANALYS
I den här delen kommer vi presentera resultatet från våra gruppintervjuer och applicera studiens teoretiska utgångspunkter på detta. Vi har strukturerat upp kapitlet genom att dela in svar och analys under tematiserade rubriker; Att vara social, informanternas sociala medieanvändning,
andra generationers medieanvändning, för- & nackdelar med sociala medier, social närvaro, vardagliga rutiner, mobilitet, sociala mediers påverkan, kommunikation i framtiden.
6.1 Att vara social
Informanterna hade en övervägande gemensam bild av vad socialitet innebär. Kontakt och utbyte var två återkommande ord i grupperna. Vi kunde även se kopplingar till Nationalencyklopedins generella definition av socialitet (se definitionslistan s.13). Ett annat ord som var återkommande i både NE:s och informanternas definitioner av socialitet var umgänge och att umgås. M i grupp 4 uttryckte sig på följande sätt:
“Det tycker jag är när man umgås med andra människor, interagerar med någon för nöjets skull lite grand.” (Grupp 4, 2013-03-25)
I flera av grupperna var informanterna oense om man var social även när man interagerade över sociala medier. I grupp 1 ansåg M att han inte är speciellt social när han kommenterar någons Facebook-wall, men tillägger att det också kan bero på att han väldigt sällan gör det. R i samma grupp menade istället att hon visst ansåg att man är social när man tar kontakt med någon via Facebook, till exempel på chatten. I andra grupper tyckte vissa att när man var som mest social innebar det kommunikation ansikte mot ansikte. Två informanter i grupp 2 hade följande tankar:
M: Det är väl bara kanske en annan sorts social, om man kan dela in det. För det är inte helt icke-socialt, om man tänker att...Kontakt med folk, man bygger upp relationer och så.. Y: Jag tycker att det kan vara ett steg in i det sociala...Fast, det går ju att stanna där och inte vara social kanske utanför sociala medier...Det finns liksom två sorters social. Men att det kan vara ett väldigt bra steg för att komma in, liksom, i den riktiga sociala världen (Grupp 2, 2013-03-22).
Precis som Thompson beskriver i sin teori om medierad interaktion (2001) så har sociala medier inte helt ersatt kommunikation ansikte mot ansikte. Kanske kan det istället verka som en
språngbräda in i det sociala livet där medierad interaktion samverkar med den fysiska
kommunikationen. Detta kan i så fall stärka Bayms undersökningar (2010) där det visade sig att studenter som använde sociala medier även kommunicerade aktivt i det verkliga livet. Även den studie som Giddens redovisar (2007) fick samma resultat där vårt sociala liv har ökat både on- och offline sedan internets uppkomst.
Samtliga informanter nämnde vikten av att kunna känna av personer de kommunicerar med. En informant poängterade att detta redan kunde börja i ett telefonsamtal där man genom tonläge kan höra hur personen mår. En annan informant höll med och menade att man där har möjligheten att prata direkt och därmed inte behöver formulera det skriftligt. M i grupp 1 menade att en fördel med att prata med någon direkt är att man slipper sitta och vänta på respons, och att man då kan
