Att ha kul, meningsfullhet och inställning
främjar grit hos barn
Petra Weiss
Päivi Ilmavirta
Hälsopromotion, kandidat 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap
Att ha kul, meningsfullhet och inställning främjar grit hos
barn
Petra Weiss
Päivi Ilmavirta
2018
Handledare: Anna-Karin Lindqvist
Examinator: Glenn Hall
Förord
Denna studie grundar sig i vårt intresse för grit, hälsa och det viktiga ämnet hälsopromotion. I en värld där både den fysiska och psykiska ohälsan kopplar grepp om individer och utspelar sig på olika nivåer beroende på kön, ålder och etnicitet etc. anser vi att skolan är en viktig arena för undersökning av levnadsmönster och utveckling av sunda livsstilar. Grit är en egenskap som kan hjälpa individer att nå dit de vill och därigenom förbättra deras hälsa. Det fina med denna egenskap är att den kan utvecklas och förbättras under livets gång. Genom att nå ut till individer redan i grundskolan kan en positiv inverkan av hälsopromotiva
interventioner ha betydelse för hälsan livet ut. Därför har vi valt just denna målgrupp för studien med förhoppning om att kunna göra skillnad i framtiden.
Vi vill tacka vår handledare Anna-Karin Lindqvist som bidragit till att denna studie har varit möjlig att genomföra.
Petra Weiss & Päivi Ilmavirta 2018-05-04
Abstrakt
Livsstilsvanor och personliga egenskaper som till exempel grit grundas under barndomen och påverkar hälsan i vuxenlivet. I en värld där ohälsan bland barn ökar är det viktigt att
undersöka individers beteenden för att sedan kunna använda dessa kunskaper i ett
hälsopromotivt arbete. Syftet med studien var att beskriva och utveckla kunskap av barns medvetenhet och erfarenheter av grit i ett hälsofrämjande perspektiv. Datainsamlingen gjordes via Grit-S enkäten och fokusgrupper där totalt 19 barn i åldrarna 9-11 deltog. Det insamlade materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett huvudtema; Att ha kul, meningsfullhet och inställning främjar grit. Analysen resulterade även i fyra underteman; “Att ha kul leder till långvarigt intresse”, “meningsfullhet och målsättning styr ansträngning”, “det finns alltid en väg förbi motgångar om man försöker” och “grit är inte hugget i sten förutsatt att du kan se framåt”. Resultatet visar på att ha kul är den viktigaste förutsättningen för att barn skall utveckla ett långvarigt intresse. När intresset finns sätter barnen upp mer tydliga och långsiktiga mål. De måste kunna föreställa sig framtiden och förstå vart deras handlingar och insatser kan leda för att de skall se en mening till att utföra dem. I skolan ser barnen inte vart deras insatser leder. De flesta barn anser att hantering av motgångar kan ske på flera sätt samt att förmågan att hantera dem kan utvecklas med åldern. Slutsatsen tyder på att skolan och fritidsaktiviteter är bra arenor för att utveckla egenskapen grit genom hälsofrämjande interventioner.
Nyckelord: Grit, barn, fokusgrupper, hälsopromotion, känslan av sammanhang,
Abstract
Lifestyle habits and personal characteristics such as grit are founded during childhood and affect health in adulthood. In a world where children's health is decreasing it is important to investigate the behavior of individuals to be able to use this knowledge in work with health promotion. The aim was to describe and develop an understanding of children's awareness and experiences of grit in a health promotion perspective. Data was collected using the Grit-S survey and focus groups where a total of 19 children between ages 9-11 participated. The collected data was analyzed with latent qualitative content analysis. One main theme was identified; Having fun, meaningfulness and attitude promote grit. The following four
subthemes also emerged: “Having fun leads to long-term interest”, “meaningfulness and goal setting regulate effort”, “there is always a way beyond setbacks if you try” and “grit is not set in stone as long as you can look forward”. The result shows that having fun is the most important factor for children to develop a long-term interest. When there is interest, the children set clearer and more long-term goals. They must be able to imagine the future and understand what their actions and efforts can lead to so they can see a purpose to fulfill them. At school, the children do not see clearly where their efforts lead. Most children believe that dealing with setbacks can be handled in several different ways, and that the ability to handle them can develop with age. The conclusion suggests that school and leisure activities are good venues to develop grit through health promotion interventions.
Keywords: Grit, children, focus groups, health promotion, sense of coherence,
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
HÄLSA ... 1
HÄLSOPROMOTION OCH EMPOWERMENT ... 1
BARNS HÄLSA OCH HÄLSOPROMOTION ... 2
GRIT ... 3 RATIONALE ... 3 SYFTE ... 4 METOD ... 4 URVAL ... 5 DATAINSAMLING... 5 ETIK ... 5 DATAANALYS... 6 RESULTAT... 7
ATT HA KUL, MENINGSFULLHET OCH INSTÄLLNING FRÄMJAR GRIT ... 7
ATT HA KUL LEDER TILL LÅNGVARIGT INTRESSE ... 7
MENINGSFULLHET OCH MÅLSÄTTNING STYR ANSTRÄNGNING ... 8
DET FINNS ALLTID EN VÄG FÖRBI MOTGÅNGAR OM MAN FÖRSÖKER ... 9
GRIT ÄR INTE HUGGET I STEN FÖRUTSATT ATT DU KAN SE FRAMÅT ... 11
METODDISKUSSION ... 12 RESULTATDISKUSSION ... 13 FRAMTIDA FORSKNING ... 17 SLUTSATS ... 18 REFERENSER ... 19 BILAGOR ... 27 BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE ... 27 BILAGA 2 – INFORMATIONSBREV ... 28
Introduktion
Hälsa
En av de mest välkända definitionerna av hälsa är “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” som
grundades av Världshälsoorganisationen (WHO) 1946 och trädde i kraft 1948 (WHO, 1948). Det betyder att hälsa ses som ett fullständigt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt
välmående och inte bara frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Däremot har
definitionen stött på kritik under flera årtionden men trots det så har den inte anpassats (Huber et al., 2011). Callahan (1973) yttrade i sin artikel att WHO målar upp hälsa som en utopi, vilken knappt är möjlig att uppnå och när en bit i pusslet inte ligger rätt så fallerar hela hälsan. Även Huber et al. (2011) riktar en stark kritik mot ordet “complete” eftersom det exempelvis innebär att individer med kroniska sjukdomar inte har en möjlighet att uppleva hälsa. Vidare inkluderar WHO:s definition inte den spirituella delen av hälsa, utan endast sinne och kropp, vilket leder till att Larson (1996) ställer frågan om det spirituella borde få rum i en nyare definition. I denna studie används därför definitionen som Kostenius och Lindqvist (2006) utvecklat där man pratar om ett jämviktstillstånd istället för fullständighet. “Hälsa är ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv” (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 34).
Hälsopromotion och empowerment
Hälsopromotion definieras i The Ottawa Charter: “Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health” (WHO, 1986, s.1). Vilket översatt till svenska betyder: Hälsopromotion är den process som möjliggör människan att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Genom att utgå från det friska anammar man Antonovskys salutogena synsätt som förklarar hur vi människor kan leva vidare och må bra trots sjukdomar och elände runt omkring oss (Lindström & Eriksson, 2006). Det salutogena förutser att hälsans hela spektrum underlättas genom att fokusera på hälsosamma
omständigheter istället för riskfaktorer (Antonovsky, 1996). Jämställdhet, delaktighet och empowerment är de tre kärnvärdena inom hälsopromotion och dessa sätter även sin prägel på den salutogena modellen (Eriksson & Lindström, 2008). Enligt Eriksson et al. (2008) handlar den salutogena modellen om eftersträvan av en förbättrad livskvalité, ökat välmående samt upplevd hälsa både på individ- och gruppnivå. Antonovsky (1996) menar att det salutogena
perspektivet kan användas inom alla områdena av hälsa och att det är som mest användbart i det hälsopromotiva arbetet. Vidare beskriver Hunt (2016) att hälsopromotiva interventioner kan vara en av nycklarna som låser upp möjligheten att uppnå optimal hälsa i livet för oss människor.
Inom hälsopromotion ses empowerment som den egenmakt där individer får en ökad kontroll över beslut och handlingar som påverkar deras hälsa (Nutbeam, 1998). På gruppnivå skapas empowerment när alla individers åsikter tas i beaktning, respekteras och har lika mycket värde i beslutstagande inom gruppen (Okwori, 2002). Egenmakten skapar en upplevelse av att man lättare ser ett samband mellan mål och hur man kan uppnå dem samt hur ens insats speglas i livet (Nutbeam, 1998). Genom att låta barn påverka deras egna hälsopromotiva interventioner blir dessa roligare för barnen och därmed kan en långvarig effekt uppstå
(Lindqvist, Kostenius & Gard, 2012). Empowerment har en betydelsefull uppgift i arbetet mot en jämlik hälsa (Marmot, 2010).
Barns hälsa och hälsopromotion
I Europa upplever barn ofta en tillfredsställande och hög standard av hälsa samt välbefinnande (WHO, u.å.). Ett mål i samhället och världen är att eftersträva en jämlik hälsa hos
befolkningen och den svenska regeringen anser det extra viktigt att rikta ett hälsopromotivt arbete mot barn eftersom hälsorelaterade levnadsvanor grundas under barndomen (Löfstedt, Corell, Telander, Mörk & Bergh, 2014). Upprepade gånger har det bevisats att
socioekonomisk status har en inverkan på vår hälsa (Davidson, Kitzinger & Hunt, 2006) där sociala relationer, livsstil samt hem- och skolmiljö är viktiga determinanter (Löfstedt et al., 2014). En annan viktig faktor som påverkar barns hälsa positivt och bidrar till ett
välbefinnande är fysisk aktivitet (Sterdt, Liersch & Walter, 2014). Barn som skattar sin hälsa till relativt bra presterar bättre i skolan än de som värderar sin hälsa sämre (Honkinen, Suominen, Välimaa, Helenius & Rautava, 2005). Utbildningsnivån är en determinant som anses ha stor påverkan för välmående och social status därför kan utvecklingen av barns kognitiva förmåga och hälsa spela en stor roll senare i livet (Rostila & Toivanen, 2012). Dessutom är skolan en viktig kontext för hälsopromotivt arbete (Mittelmark, Perry, Wise, Lamare & Jones, 2007). Genom att arbeta med hälsopromotion i skolan och kombinera olika metoder i verksamheten kan även detta ge en positiv långtidseffekt på livsstilsförändringar (van Sluijs, McMinn & Griffin, 2007).
Grit
Grit är en egenskap som betecknar ihärdighet och passion för att uppnå och fullfölja långsiktiga mål (Duckworth, Peterson, Matthews & Kelly, 2007). Grit är besläktat med
självkontroll som är kapaciteten att reglera uppmärksamhet, känslor och beteende i en närvaro av frestelser (Duckworth & Gross, 2014). Däremot skiljer sig dessa två egenskaper då man kan ha en god självkontroll och hantera frestelser men det behöver inte betyda att man
konstant jobbar mot ett drivande mål. I kontrast till detta så går en person med hög grit genom vått och torrt i flera år eller till och med årtionden för att fullfölja uppsatta mål (Duckworth et al., 2014). Orsaken till detta skulle kunna vara att man har sett ett samband mellan en högre grit och storleken på accumbenskärnan i hjärnan vars funktion kopplas samman med att man kan avstå kortsiktiga belöningar för att uppnå långsiktiga mål (Nemmi, Nyberg, Helander & Klingberg, 2016). Motgångar eller misslyckande kan inte heller stoppa en individ som har en hög grad av grit (Duckworth & Quinn, 2009). Personer med högre grit slutför sina
utbildningar i större utsträckning än personer med lägre grit (Eskreis-Winkler, Shulman, Beal & Duckworth, 2014). Å andra sidan finns det även forskning som visar på att grit inte
påverkar akademisk framgång (Dixson, Worrell, Olszewski-Kubilius & Subotnik, 2016).
Det finns tecken som visar på att om två individer besitter samma grad av talang och
arbetarglöd springer den individ som har mer grit ifrån den andra individen i utvecklingen på grund av hängivenheten att nå det uppsatta målet (Duckworth et al., 2007). I en studie har man sett att studenter med mer grit tar bättre hand om sin hälsa och skattar sin livskvalitet högre (Sharkey, Bakula, Gamwell, Mullins, Chaney & Mullins, 2017). I andra studier visas det på att grit är en egenskap som kan förändras då ungdomar utvecklat sin grit med tiden (Hoeschler, Backes-Gellner & Balestra, 2018) och att den utvecklas genom livet i takt med livserfarenhet (Duckworth et al., 2009). Enligt Cosgrove, Chen och Castelli (2018) kan fysisk aktivitet och skolidrotten vara en arena där man kan utveckla grit i en positiv bemärkelse då eleverna får lära sig att sätta upp mål och uppnå dessa genom att ta sig förbi motgångar och försöka igen, igen och igen tills de lyckas.
Rationale
I en värld där ohälsan bland barn ökar är det viktigt att undersöka individers beteenden för att sedan kunna använda dessa kunskaper i ett hälsopromotivt arbete. Genom att rikta sig mot
barn i åldrarna 9-11 år vänder vi oss till en grupp där livsstilsvanor och egenskaper grundas och formas för livet. Grit är en egenskap som kan påverka hälsoutvecklingen i en positiv riktning. Då grit är ett relativt nytt forskningsområde finns otillräckligt med forskning på området. Än mindre finns det om grit och svenska barn, därför är detta ett viktigt område att utforska så att man kan utforma hälsopromotiva interventioner som utvecklar grit hos barn.
Syfte
Beskriva och utveckla kunskap av barns medvetenhet och erfarenheter av grit i ett hälsofrämjande perspektiv.
Metod
Studien genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ ansats, en så kallad mixed method (Mengshoel, 2012). Mixed method ger ett rikare material än när endast kvantitativ eller kvalitativ metod används (Venkatesh, Brown & Bala, 2013). En deskriptiv tvärsnittsstudie användes för att genomföra den kvantitativa forskningsdelen. Det betyder att man beskriver en eller flera egenskaper hos en viss population vid ett angivet tillfälle och detta kan till exempel göras via enkäter (Olsson & Sörensen, 2011). I denna studie har den barnanpassade versionen av Grit-S enkäten, utvecklad av Nemmi et al. (2016), använts för att mäta
deltagarnas grit. Resultatet från enkäten användes för att beskriva deltagarna i studien.
Kvalitativ forskning lägger tonvikten på forskning av individers erfarenheter (Vishnevsky & Beanlands, 2004) och bidrar med förståelse av det mänskliga tillståndet i olika slag av kontexter (Bengtsson, 2016). Fokusgrupper är en effektiv metod för att få fram information om individers kunskap och erfarenheter samt att interaktionen deltagarna emellan bidrar med dimensioner som inte hade varit möjliga att få fram via individuella intervjuer (Kitzinger, 1995). Då det är individernas erfarenheter och egna känslor som bidrar med fakta till att svara på syftet passar därför fokusgrupper som metod enligt Farrelly (2013). Fokusgrupper kan ses som en empowermentbaserad metod då deltagarna är experterna och påverkar processen (Kitzinger, 1995). Under fokusgrupper användes en intervjuguide (bilaga 1), med öppna frågor som var relevanta för forskningsområdet och belyser grit ur ett hälsofrämjande perspektiv. Öppna frågor ger individer möjligheten att svara med egna ord vilket bidrar med ett meningsfullt och rikt material (Farrelly, 2013).
Urval
Denna studie genomfördes som ett delprojekt i ett treårigt forskningsprojekt gällande aktiva skoltransporter. Ett ändamålsenligt urval tillämpades. Det betyder att man vänder sig till individer som har erfarenhet och kunskap på forskningsområdet och att de därmed kan ge rik och täckande information om forskningsfrågan (Malterud, 2014). Skolor i Norrbotten
kontaktades och en skola valdes ut, utifrån deras intresse för studien. Personalen på skolan fick muntlig och skriftlig information om studien. Ett par lärare inbjöds till att bli
koordinatorer. Barnen i den skolklass som valdes ut att delta i studien och deras föräldrar fick muntlig och skriftlig information (bilaga 2) om studien.
Klassen som deltog i studien bestod av 22 elever i åldrarna 9-11 år varav 19 elever, 8 pojkar och 11 flickor, valde att delta. Vid studiens genomförande hade deltagarna ett grit-medelvärde på 3,7 där 5 utgör det högsta möjliga värdet.
Datainsamling
Grit-S enkäten delades ut till deltagarna och fylldes i enskilt av varje individ. Koordinatorn i skolan delade in barnen i fokusgrupper med 4-5 deltagare per grupp. Det är viktigt att
indelningen av fokusgrupperna har som syfte att uppnå en öppen och djup diskussion (Olsson & Sörensen, 2011) vilket koordinatorn tog hänsyn till vid indelningen. Lära Fokusgrupperna genomfördes under skoltid i ett enskilt rum där inga obehöriga hade tillträde. Den ena författaren agerade som moderator och den andra gjorde anteckningar som var till hjälp vid transkriberingen. Samtalen spelades in och transkriberades ordagrant.
Etik
Vetenskapsrådet (2013) har tagit fram fyra forskningsetiska principer som handlar om informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. I studien har följande åtgärder vidtagits för att uppfylla dessa krav:
1. Informationskravet – Deltagarna samt deras vårdnadshavare fick ett informationsbrev där studiens syfte, process, eventuella vinster och risker med deltagandet, användning av insamlad data samt vilka som har tillgång till den och att citat från deltagarna kan komma att användas i rapporten förklarades. Det framgick även att deltagandet var
frivilligt och kunde avbrytas när som helst utan att behöva uppge orsak.
2. Samtyckeskravet – Informerat samtycke inhämtades skriftligt från deltagarna och deras vårdnadshavare.
3. Konfidentialitetskravet – Författarna hanterade all information konfidentiellt under tystnadsplikt. Endast författarna och handledaren på universitetet hade tillgång till inspelningar samt transkriberingar och dessa förvarades utom räckhåll för obehöriga. Transkriberingarna har genomförts så att deltagarna är oidentifierbara.
4. Nyttjandekravet - Den insamlade datan har endast använts i forskningsändamål.
Etiknämnden i Umeå godkände studien innan den startade (dnr: 2018-10-31M).
Dataanalys
Kvalitativ innehållsanalys är en vanlig metod för att analysera kvalitativ data och populär att använda som analysmetod av skriftligt material (Elo, Kääriäinen, Kanste, Pölkki, Utrianen & Kyngäs, 2014). Intervjuerna har därför utifrån sin transkriberade form analyserats utifrån en latent kvalitativ innehållsanalys vilket enligt Bengtsson (2016) innebär att forskarna tolkar texten med ett visst djup för att hitta dolda betydelser. Proceduren under innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman (2004) och utfördes i de fyra steg som beskrivs nedan:
1. Transkriberingen lästes igenom flera gånger av samtliga författare för att skapa en övergripande helhetsbild över datan.
2. Meningsbärande enheter och koder lyftes fram och delades in i för tillfället
preliminära kategorier och författarna eftersträvade i detta stadie att fortfarande hålla sig nära originaltexten.
3. Under fastställandet av kategorierna förflyttade sig författarna mellan originaltexten, meningsbärande enheter, koder och de preliminära kategorierna tills de slutgiltiga kategorierna formades.
4. Den bakomliggande meningen och den dolda betydelsen av kategorierna tolkades och formulerades slutligen till teman.
Resultat
Resultatet formades till fyra underteman och ett huvudtema (se Tabell 1) utifrån
innehållsanalysens meningsbärande enheter och koder. Citeringar har använts för att belysa deltagarnas erfarenheter och medvetenhet. Deltagarna benämns med nummer för
fokusgruppen (1-4) och P (1-3) för pojke samt F (1-3) för flicka.
Tabell 1. Resultatöversikt
Huvudtema Att ha kul, meningsfullhet och inställning främjar grit.
Underteman Att ha kul leder till långvarigt intresse. Meningsfullhet och målsättning styr ansträngning.
Det finns alltid en väg förbi motgångar om man försöker. Grit är inte hugget i sten förutsatt att du kan se framåt.
Att ha kul, meningsfullhet och inställning främjar grit
Huvudtemat består av fyra stycken underteman; “Att ha kul leder till långvarigt intresse”, “meningsfullhet och målsättning styr ansträngning”, “det finns alltid en väg förbi motgångar om man försöker” och “grit är inte hugget i sten förutsatt att du kan se framåt”. Dessa teman skildrar deltagarnas erfarenheter och medvetenhet av begreppet grit.
Att ha kul leder till långvarigt intresse
Att ha kul var för deltagarna den absolut viktigaste faktorn till varför de fortsatte eller höll på med deras fritidsintressen och andra aktiviteter. Ibland hade deltagarna funderat på att sluta med sina aktiviteter när de inte tyckt att de varit så roliga. Däremot tar det ett tag från att aktiviteten har slutat vara kul tills att de faktiskt slutade med den. Hade aktiviteten hunnit att bli rolig innan de slutat så fortsatte de oavsett. När det inte vände för deltagarna så aktiviteten
blev rolig igen så ledde det till att de totalt tappade intresset för att fortsätta och slutade med den aktiviteten.
1:P2: Jag gick i innebandy förut. Och då. I början var det kul och så men efter ett år alltså dom jag var med tyckte jag inte var så schysta längre för att dom höll på och va inte så snälla så då slutade jag väl därför. Det var som inte att, ja hurra nu är det träning utan som ah nu är det träning.
Var det inte roligt att gå till träningen eller medverka i fritidsaktiviteterna upplevde inte deltagarna någon mening med att gå dit längre. Vidare kunde de andra utövarna ha en positiv eller negativ inverkan på deltagarna. När påverkan var positiv ledde det till att man hade kul och när den var negativ till att man inte hade roligt och därigenom slutade. När deltagarna väl hade roligt ledde detta till ett långvarigt intresse för deras fritidsaktiviteter. De uppskattade även dessa aktiviteter då de ledde till lärande och utveckling.
3:F3: Mitt intresse tror jag är för att mina föräldrar spelade fotboll och typ jag har ärvt det och jag tycker att det är jättekul så då spelar jag.
3:F2: Vissa saker får man ju kanske inte som såhära en vilja att man har som ingen vilja att man vill göra det. Men typ basket och sjunga det känns som att vill, jag skulle inte vilja sluta i det. Jag har liksom en motivation till att fortsätta.
3:F1: Det är vikt, det är kul och så vill man lära sig mer.
Att lära sig såg de som något positivt och de upplevde det som inspirerande. Samtliga
deltagare hade någon form av fritidsintresse som de hållit på med under en längre tid. Flertalet hade dessutom utövat dessa under flera år eller sedan de var små. Minst en av alla deltagares fritidsaktiviteter innebär att de var fysiskt aktiva.
Meningsfullhet och målsättning styr ansträngning
Ett vanligt förekommande fenomen var att deltagarna satte upp olika typer av mål kopplade till sina fritidsaktiviteter. Målen varierade från små, vaga och kortsiktiga till stora, konkreta och långsiktiga. Det kunde vara allt från att göra mål i en match till att vara med i OS om fyra eller åtta år. Högre målsättningar hos deltagarna skapade en tydligare meningsfullhet och större grad av ansträngning i arbetet mot de uppsatta målen. Att de kunde föreställa sig
deras fritidsintressen än till skolarbetet. Dock förekom det även att vissa deltagare inte hade några mål alls, varken i skolan eller på fritiden. Endast ett fåtal hade tankar om högre
utbildning senare i livet. Målen med koppling till skolarbetet var i stor utsträckning vaga och kortsiktiga.
2:F2 – Alltså jag har, jag har faktiskt inte riktigt det. Ibland kan jag ha typ ett mål att jag ska jobba asså en. Det blir så här. I är matteboken hemma till en viss sida typ men.
2:P2 – Att man försöker lägga upp en sida man ska hinna till. 2:F2 – Aa.
2:P2 – Under lektionen typ innan det blir lov.
Oavsett hur målen såg ut hade de flesta deltagarna en tydlig uppfattning om hur man kunde uppnå dem. En stor bidragande faktor var hårt arbete genom upprepad mängdträning tills man lärde sig det man vill. Däremot tydliggjorde även deltagarna att de ansträngde sig mer när de jobbar mot långsiktiga och konkreta mål. I kombination med träningen behövdes
koncentration, att man gör sitt bästa, tålamod och att man tror på sig själv.
4:P2 – Jag tränar väldigt mycket och övar hemma och så. Och så försöker jag använda det på matcher och sånt.
4:F1 – Ja. Man försöker som liksom inte flamsa och liksom inte prata mer så här. Försöker, man blir verkligen fokuserad när man väl satt upp ett mål. Det vill man verkligen klara. Då blir man som extra fokuserad och träna bättre.
4:F2 – Och jag bara körde på. Jag ville inte vara sämre än killarna på en sak. Jag behövde inte göra allt där. Fast jag ville göra det för jag ville visa att jag var bra så då körde jag på allt där ända tills jag lyckades. Vilket inte tog så lång tid.
4:F1 – Jag försöker liksom träna varje dag så att hjärnan får lära sig.
I tillägg kunde deltagarna utnyttja vägledning av en vuxen person som gav instruktioner om hur de kan utvecklas och lära sig nya saker. I skolan utgjordes denna person av lärarna och under fritidsaktiviteterna av tränarna.
Det finns alltid en väg förbi motgångar om man försöker
Enligt deltagarna fanns det flera sätt att ta sig förbi motgångar. En av de mest förekommande metoderna var att de inte lät sig slås ner av motgången genom att ge upp utan att de fortsatte
att försöka igen, igen och igen tills dem lyckades. När de upplevde att något var svårt och inte gick som de ville brukade de ibland ta en paus eller sova på saken innan de tog nya tag för att ta sig förbi motgången. Klarade de inte av det på egen hand så tog de hjälp av lärarna,
tränarna och kompisarna. Dessutom lyfte de vikten av att man inte skall ge upp bara för att man inte kan något just nu. Har man testat en metod för att ta sig förbi en motgång så behövde man inte dunka huvudet i väggen med samma metod om den inte fungerade utan man kunde hitta en annan lösning.
1:F1: Jag har hört många säga såhära att om man inte kan gå såhära genom dörren då får man ta en.
1:F2: Man får ta bakvägen.
1:F1: Ja bakvägen. Det finns alltid en väg dit man vill.
De flesta av deltagarna beskrev olika typer av känslor som kan uppstå i samband med motgångar. Att ge upp kändes jobbigt och gav negativa känslor. Deltagarna berättade om att det kändes kämpigt när man stöter på en motgång men att de härdade ut eftersom de visste att det bara var tillfälligt. Hade de dessutom investerat tid i någonting så ville de inte kasta bort den genom att ge upp. Däremot uppstod känslor av lycka och succé när de tog sig förbi motgångar vilket bidrog till att de inte gav upp.
3:P2: Alltså jag tänker hur det blir om man har klarat det. Alltså när man klarar det 3:F2: Då känns det ju så skönt.
3:P2: Ja. Alltså ja det kan vara kämpigt nu men det blir bättre sen. Liksom om man redan har försökt en bra tid då vill man inte bara slösa bort det utan ta vara på tiden man har lagt ner.
Deltagarna framhävde sitt eget tankesätt som sin egen vapendragare eller sin värsta fiende. Den värsta fienden utgjordes av negativt tänkande där grundinställningen utgjordes av att man inte kommer att klara av någonting. I motsats till detta bidrog vapendragaren med positivt tänkande, att man kan och kommer att klara det om man fortsatte även om man inte hade lärt sig det riktigt än. Deltagarna menade också att även i det negativa går det att se det positiva eftersom man kan lära sig något av det.
2:P1: Om man bara tänker att det inte går då brukar det inte. Det går det oftast svårare så här för då försöker man inte lika mycket. Men om man tänker att det här kommer att gå och liksom verkligen försöker då brukar man till slut lösa det.
Trots god problemlösningsförmåga och positiv inställning hos merparten av deltagarna fanns det dock ett fåtal med andra erfarenheter. De saknade förmågan att försöka lösa problem och visste inte hur det skulle ta sig förbi motgångar. Detta ledde till att de ofta gav upp.
Grit är inte hugget i sten förutsatt att du kan se framåt
Deltagarna menade att konsten att inte ge upp och jobba ihärdigt mot ett mål är något som man kan utveckla. Det är något som artar sig med tiden. När deltagarna var små ville de hellre göra något annat eller skylla ifrån sig när de inte klarade av det som de höll på med. Medan de ansåg att nu när de blivit äldre så hade de ett större intresse av att lyckas istället för att ge upp. Dessutom trodde de att det kommer bli ännu bättre på att hantera motgångar när de blir äldre än vad de är nu.
2:F1 – Alltså det är typ liksom P1 sa också och P2 sa. Det är typ när man blir äldre. När man var liten så hittade man liksom på nåt annat att göra om man misslyckades. Man ville bara göra nåt annat. Men när man blir större då blir vill man lyckas med det.
Grunden i detta tycktes ligga i att deltagarna ansåg att man blir bättre på något när man utsatts för det flera gånger. Precis som att man kan träna på att bli bra på en sport så kan man träna på att hantera motgångar. De menade att när man har tränat på något och utvecklat sin förmåga så blir det lättare att hantera situationen och motgångarna. Vidare upplevde
deltagarna att man kan utveckla förmågor och egenskaper i framtiden som man inte behärskar så bra för tillfället. Enligt deltagarna gick det inte att vara bra på något som man inte hade tränat på. Vilket skapar möjligheten till förändring. Om man ville uppnå någonting var det möjligt att nå dit med hjälp av målsättningar.
3:P2: Alltså man kan ju tänka att ingen är bra om dom inte har tränat på det.
I kontrast var det några deltagare som inte såg samma utvecklingspotential på saker man inte kan så bra i dagsläget. Därtill visste de inte riktigt hur de skulle bete sig för att komma framåt
eller utvecklas. De svarade ofta jag vet inte på frågor som rörde utveckling av förmågor och hanteringar av motgångar.
Metoddiskussion
I denna studie användes en mixed method för att svara på studiens syfte. I kvantitativ forskning skapas en intern validitet när rätt instrument används för att mäta det som den är avsedd att göra (Dawson & Trapp, 2004). Därför fylldes Grit-S enkäten i av deltagarna för att mäta deltagarnas grit. Denna information användes i urvalet för att ge en bättre förståelse för deltagarnas grit. Reliabilitet uppstår med förmågan att få fram liknande resultat under samma förhållanden vilket skapar en kontinuitet i mätinstrumentet (Carter, Lubinsky & Domholdt, 2011). Självrapporterade enkäter anses vara ett trovärdigt verktyg för att mäta objektiva resultat (Connelly & Ones, 2010). Å andra sidan menar Duckworth och Yeager (2015) att det uppstår en risk att frågorna inte förståtts på det sätt som de syftar till att göra när deltagaren tolkar frågan utifrån sin egen läskunnighet, sitt ordförråd och tidigare erfarenheter. Dessutom kan referensramen se olika ut hos deltagarna och leda till en oönskad variation i bedömningen av svaren på frågorna (Heine, Lehman, Peng, & Greenholtz, 2002).
I kvalitativ forskning är det enligt Graneheim et al. (2004) viktigt att man skapar en trustworthiness via credibility, transferability och dependability. Graneheim et al. (2004) menar att en viktig del för att öka studiens credibility är att man använder sig av lämplig metod för att besvara forskningsfrågan. Kvalitativ forskning anses vara en lämplig metod för att få fram individers erfarenheter och kunskap där fokusgrupper dessutom ger rikare material än individuella intervjuer (Kitzinger, 1995). Därför gjordes den kvalitativa forskningen och datainsamlingen i form av fokusgrupper. Ett par nackdelar med fokusgrupper kan vara att det är svårt att sätta ihop grupper som främjar en bra diskussion samt att individerna kanske inte uttrycker sina egna tankar utan håller med gruppen (Farrelly, 2013). Å andra sidan menar Raby (2010) att blyga deltagare kan uppleva ett stöd i fokusgrupper som gör att de vågar yttra sig mer än i privata samtal. Med detta i åtanke delade koordinatorn, som kände samtliga deltagare, in deltagarna i grupper för att främja en diskussion.
För att få ett rikt material genomfördes fyra fokusgrupper som varade i cirka 20 minuter. Under fokusgrupperna strävade moderatorn efter att främja diskussion, föra samtalet framåt,
enlighet med Farrellys (2013) rekommendationer. Ett problem med fokusgrupper kan dock vara att moderatorerna omedvetet styr samtalet för att gagna studien trots eftersträvan att vara neutral (Lambert & Loiselle, 2008). En utformad intervjuguide användes därför i samtliga fokusgrupper för att undvika en styrning av samtalet.
Enligt Graneheim et al. (2004) bör de meningsbärande enheterna som plockas ut inte vara för långa eller endast bestå av enstaka ord samt att de teman som skildrar resultatet ser till att ingen data går förlorad, vilket togs hänsyn till i studien. En studies credibility kan stärkas genom att flera personer kommer fram till samma resultat när de analyserar och kodar materialet (Tong, Sainsbury & Craig, 2007). Därför analyserades och kodades materialet av båda författarna som kom fram till samma resultat. I enlighet med Graneheim et al. (2004) användes citeringar från olika deltagare för att styrka trovärdigheten så att läsaren själv kan värdera materialet. Dessutom presenterades merparten av citeringarna i dialogform vilket enligt Dahlin-Ivanoff & Hultberg, (2006) anses ha ett större värde än enskilda citat.
Det är viktigt att de frågor som ställs vid insamling av data rör samma område för samtliga deltagare för att öka studiens dependability (Graneheim et al., 2004). Av den orsaken användes en intervjuguide i alla fokusgrupper och båda författarna deltog vid samtliga intervjuer.
Författarna som utgjordes av två hälsovägledarstudenter har eftersträvat att uppnå en
transferability genom att beskriva urval, deltagarna och deras kontext så utförligt som möjligt utan att avslöja deras identitet i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Vidare har man strävat efter att beskriva datainsamlingen och innehållsanalysen steg för steg. Trots detta kan författarna i en studie endast ge förslag om transferability men i slutändan är det upp till läsaren att göra en bedömning om resultatet är överförbart till andra sammanhang (Graneheim et al., 2004).
Resultatdiskussion
Resultatet visar på att den absolut viktigaste faktorn till varför barn vill göra någonting är för att det är roligt. Detta är i linje med Lindqvist et al. (2014) tidigare forskning där barnen i princip hade ett krav på att aktiviteten skulle vara rolig för att de skulle delta. Att ha roligt fungerar därigenom som en motivator när de väljer de aktiviteter som de engagerar sig i (Liu,
Sun, Beets & Probst, 2013). Det är därför viktigt att barn måste få ha kul när de skapar ett långvarigt intresse och därmed utvecklar en kultur som främjar grit. Med koppling till detta är det av stor vikt att fråga barn vad de tycker är roligt (Bergmark & Kostenius, 2009) så att de ges möjligheten att utveckla ett långvarigt intresse. Det är känt att om en person tycker något är roligt så ökar sannolikheten att personen ägnar sig åt denna aktivitet i framtiden (Woolford, Khan, Barr, Clark, Strecher & Resnicow, 2012). Detta stödjer resultatet i studien som visar att barn fortsätter med en aktivitet när den är rolig och slutar när den blir tråkig. Dock menar Nemmi et al. (2016) att ha roligt inte kopplas samman med hög grit vid utförandet av
aktiviteter som kan leda till förbättring. Vilket tyder på att ha roligt endast är viktigt för själva deltagandet men inte prestationen. Tyvärr upplevs ofta uppgifter som bidrar till att utveckla värdefulla egenskaper som tråkiga (Duckworth, Kirby, Tsukayama, Berstein & Ericsson, 2011) och traditionell skola är något som elever uppfattar som tråkigt (Dicheva, Dichev, Agre & Angelova, 2015).
Eftersom att ha roligt verkar leda till ett långvarigt intresse inom deras fritidsaktiviteter kan kanske samma koppling göras om de får ha roligt i skolan. Genom att utforma ett
skolprogram som tar hänsyn till barnens synpunkter kan det leda till att skolan blir kul och intressant. Ett stöd för detta syns i en studie av Kostenius (2011) där barn i åldrarna 10-12 år fick utforma sin drömskola och en av de viktigaste delarna för barnen var att skolan skulle vara rolig och blanda lärande med lek. Att avvara skoltid till denna typ av lärande kan öka barnens sociala förmågor och måluppfyllelse (Barab, Thomas, Dodge, Carteaux & Tuzun, 2005). Detta skulle kunna leda till svaret på Duckworths et al. (2015) fråga om vad man kan göra när nivån av grit är låg i klassrummet.
Resultatet i denna studie visar på att när barnen väl har skapat ett intresse för en aktivitet styr sedan meningsfullheten och målsättningarna barnens intensitet av ansträngning och
prestation. Denna ansträngning i strävandet efter att uppnå mål utgör graden av egenskapen grit i kombination med intresse (Duckworth et al., 2014). Barnen i studien hade en stor
variation med sina målsättningar om de hade några. Antonovsky (1996) menar att framtid och meningsfullhet utgör den viktigaste komponenten i känslan av sammanhang (KASAM). Meningsfullheten är motivationskomponenten som syftar på att det finns en mening med ett framtida liv samt att det är värt en investering av engagemang och energi för att tackla livets utmaningar (Antonovsky, 2005). De barn som endast levde i nuet och inte hade några tydliga mål i framtiden verkade sakna förmågan att se denna typ av meningsfullhet. Ännu klarare blir
denna koppling till meningsfullhet då knappt några av barnen hade några större målsättningar i skolarbetet eller en vision om vad skolarbetet leder till. I studier har man sett ett samband mellan en hög grad av KASAM och en god hälsa (Honkinen et al., 2005). Resultatet visar vikten av att få barn att förstå varför de går i skolan och vilken betydelse deras ansträngningar har för deras framtid. Förtydligas denna bild skulle en högre grad av grit ses i samband med skolarbetet.
Resultatet i studien som visar på olika grad av målsättningar skulle även kunna förklaras genom teorin att mål har en hierarkisk ordning. Mål som står lågt i hierarkin är fler till antalet, kortsiktiga, utbytbara och är byggstenar för att uppnå huvudmålen som är mer långsiktiga, färre i antal och har större betydelse för individen (Duckworth et al., 2014). Oavsett vart målen befinner sig i den hierarkiska ordningen är det mer troligt att de uppstår om de är genomförbara och åtråvärda (Atkinson, 1964). Enligt Bandura (1997) har de som har högre tilltro till sig själv, det vill säga högre self-efficacy, en tendens att sätta högre mål. Genom att öka den akademiska self-efficacyn kan därigenom ambitionerna i skolan höjas och
målsättningarna bli högre. Detta stöds av Oriol, Miranda, Oyanedel och Torres (2017) som i sin studie har sett ett samband mellan högre grit och bättre akademisk self-efficacy. En högre grit indikerar att en individ med större sannolikhet slutför sina utbildningar (Eskreis-Winkler et al., 2014) och påverkar därigenom hälsan positivt (Rostila & Toivanen, 2012).
Resultatet visar på att när barnen väl har kommit så långt att de satt upp mål använder de sig av mängdträning, tålamod och fokuserad övning för att komma dit de vill. Duckworth et al. (2007) stödjer barnens teorier då de menar att ansträngning i form av intensitet, riktning och varaktighet utgör en viktig del av grit och nyckeln till framgång. I strävan efter att utvecklas i arbetet mot målen tog barnen hjälp av lärarna och tränarna. I ett sådant sammanhang kan dessa personer uppmuntra barnen till att jobba uthålligt och intensivt (Duckworth et al., 2007). Resultatet tyder på att lärarna och tränarna kan bidra i utvecklingen av grit.
Resultatet visar på att barn inte ger upp så lätt vid motgångar utan att de försöker om och om igen tills de lyckats ta sig förbi dem. Detta är något som Bandura (1982) menar kan bero på att dessa personer har en hög self-efficacy och ökar sin ansträngningsgrad när de stöter på motgångar istället för att ge upp. Denna ansträngning och konst att inte ge upp betecknar en del av den viktiga ihärdighet av grit där individer går igenom vått och torrt för att ta sig fram mot sina uppsatta mål (Duckworth et al., 2014).
I tillägg till att det handlar om att försöka upprepade gånger visar resultatet på att barnen har flera olika metoder för hur man kan ta sig förbi dessa motgångar. Barnen lyfter att ett av dessa sätt utgörs av deras egna tankar. Oavsett om de tänker positivt eller negativt anser de att resultatet även blir därefter. Genom att de tänker positivt och föreställer sig ett scenario där de lyckats så blev det även så. Detta kan kopplas till Merton (1948) teori om självuppfyllande profetia där saker genom förutfattad förväntan går i uppfyllelse.
Resultatet visade även på att barnen var ovilliga att ge upp eftersom det förknippades med negativa känslor. Att lyckas å andra sidan fungerade som barnens drivkraft på grund av de positiva känslorna som skapades när de tagit sig förbi motgången. Cosgrove et al. (2018) visar på samma resultat i sin studie där barnen upplevde en känsla av tillfredsställelse när de
uppnådde sina mål.
Ett annat sätt för barnen i studien att ta sig förbi motgångar var att komma fram till nya handlingar när det tidigare tillvägagångssättet misslyckats gång på gång. Detta går hand i hand med Duckworth et al. (2014) där personer med högre grit söker nya vägar i strävan efter att ta sig förbi motgångar och komma framåt. Denna typ av tro på att ens egna handlingar leder dit man vill kallas för intern kontrollokus (Rotter, 1966). I studien fanns även vissa barn som inte såg någon möjlighet att söka nya vägar och gav därför upp. Detta kan kopplas till extern kontrollokus där man tror mer på att yttre faktorer påverkar vad som händer under livets gång (Rotter, 1966). Brist på tron att ens egna handlingar styr ens liv kan betecknas som inlärd hjälplöshet vilket skapar en känsla av att man inte tror sig själv besitta de kvaliteter som behövs för att klara av vissa uppgifter (Abramson, Seligman & Teasdale, 1978). Denna
koppling sågs tydligt i vår studie på de barn som inte trodde eller visste hur de skulle hantera motgångar.
Resultatet visar på att barnen menar att konsten att inte ge upp och jobba ihärdigt mot ett mål är något som kan utvecklas. När de var yngre gjorde de hellre något annat när de stötte på svårigheter medan de i sin nuvarande ålder anser att de har utvecklat förmågan att inte ge upp och att den kommer bli ännu bättre i framtiden. Barnens teorier om denna utveckling får stöd av Duckworth et al. (2007) som hävdar att äldre individer tenderar att ha en högre grit. Hoeschler et al. (2018) har dessutom sett att grit förbättras väsentligt mellan 15-22 års ålder.
Att man genom träning kan utveckla sin förmåga att hantera motgångar är något som barnen menar är möjligt. Dessutom har de en tro på att man kan förbättra förmågor och egenskaper i framtiden som man inte behärskar för tillfället om man anstränger sig. Dweck (2006) kallar detta för ett dynamiskt mindset. Resultatet visar även att barnen har en så kallad inte ännu inställning vilket enligt Dweck (2006) spelar en viktig roll i det dynamiska mindsetet. Inte ännu inställningen betyder att de inte kan något just nu men är på god väg att lära sig det.
Som i alla andra fall fanns det undantag även i denna studie där ett par barn inte trodde på samma utvecklingsmöjligheter av förmågor som de flesta gjorde. Denna begränsning kan kopplas samman med ett statiskt mindset där individen tror att dens förmågor är medfödda (Dweck, 2006). En studie visar på att en del av egenskapen grit är genetisk medfödd
(Rimfeld, Kovas, Dale & Plomin, 2016). Å andra sidan hävdar Hoeschler et al. (2018) att grit är en egenskap som är formbar under ungdomsåren. Resultatet visar därmed att ett dynamiskt mindset vid hantering av motgångar och en eftersträvan att bli bättre skulle kunna skapa en kultur som främjar grit.
Resultatet visar på att framtiden spelar en stor roll i tron på föränderlighet. Trots att framtiden verkar vara den viktigaste faktorn handlar det för barnen om att kunna använda sig av dåtiden när de var yngre, av nutiden och av framtiden när de är äldre. Dåtiden skapar en begriplighet, nutiden en hanterbarhet och framtiden en meningsfullhet (Antonovsky, 2005) och dessa komponenter tillsammans utgör helheten i KASAM. I en studie har man sett att
komponenterna i KASAM är nödvändiga för att kunna bygga upp sin grit (Vainio & Daukantaite, 2016). Att barnen själva är medvetna om hur de betedde sig när de var små skapar en begriplighet av tidigare erfarenheter som gör att de kan hantera situationer som de utsätts för i nuet. Framtiden utgörs som tidigare nämnts av meningsfullheten som skapar en motivation. Motivationen i sin tur är avgörande för prestationen (Fisher & Kridli, 2014). Resultatet tyder därför på att barnen behöver hjälp genom KASAM för att hitta sin motivation och därigenom kunna prestera och ta sig vidare i livet med en högre grad av grit.
Framtida forskning
Det framkommer tydligt i resultatet att ha kul är den viktigaste faktorn som får barn till att vilja delta i aktiviteter som pågår frekvent under en längre tid. Detta bör därför tas i beaktning av hälsovägledare och andra professioner där målet är att utveckla grit och andra egenskaper
hos barn där deras deltagande krävs för en utveckling av dessa färdigheter. Att få barn att tycka något är roligt betyder inte att yrkesprofessionella skapar ett upplägg på egen hand utan att de låter barnen vara med och påverka utformningen genom empowerment, vilket bör tas hänsyn till i framtida forskning. När barnen väl deltar och är med på resan styr framförallt meningsfullhet och målsättning deras grad av ansträngning. Med detta i åtanke är det av stor vikt att yrkesprofessionella, i sitt arbete med barn och utveckling av grit, får barnen att se en vision av framtiden och vart deras insatser leder. Det vore därför intressant att se en framtida intervention med KASAM och barn och se om detta kan påverka deras grit. Motivation, self-efficacy, mindset och kontrollokus är andra faktorer som i denna studie har visat sig kunna påverka utvecklingen av grit och därmed kan användas av hälsovägledare och andra
professioner i hälsofrämjande interventioner där målet är att utveckla barns grit och hälsa. Det vore därför intressant att se framtida forskning om hur till exempel interventioner i skolan med dynamiskt mindset påverkar barns grit och studieresultat. Betydelsefulla personer som lärare och tränare spelar en viktig roll i att skapandet av en kultur som främjar grit. Därför kan även dessa personer användas som bitar i pusslet vid hälsofrämjande arbete med barn och grit. Detta leder till att skolan och fritidsaktiviteter med fördel kan utgöra arenorna för framtida arbete med barn och grit.
Slutsats
Att ha kul är den viktigaste förutsättningen för att barn skall utveckla ett långvarigt intresse. När intresset finns sätter barnen upp mer tydliga och långsiktiga mål. De måste kunna föreställa sig framtiden och förstå vart deras handlingar och insatser kan leda för att de skall se en mening till att utföra dem. I skolan ser barnen inte vart deras insatser leder. De flesta barn anser att hantering av motgångar kan ske på flera sätt samt att förmågan att hantera dem kan utvecklas med åldern. Med tanke på studiens resultat kan skolan och fritidsaktiviteter vara bra arenor för att utveckla egenskapen grit genom hälsofrämjande interventioner. Dock
behövs vidare forskning på området om hur man kan utveckla grit hos barn för att främja deras hälsa.
Referenser
Abramson, L. Y., Seligman, M. E. P., & Teasdale, J. D. (1978). Learned helplessness in humans: Critique and reformulation. Journal of Abnormal Psychology, 87(1), 49-74. doi: 10.1037//0021-843X.87.1.49
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11-18. doi: 10.1093/heapro/11.1.11
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Atkinson, J. W. (1964). An introduction to motivation. Princeton, N.J.: Van Nostrand.
Bandura, A. (1982). Self-efficacy mechanisms in human agency. American psychology, 37(2), 122-147. doi: 10.1037/0003-066X.37.2.122
Bandura, A. (1997). Insights. Self-efficacy. Harvard Mental Health Letter, 13(9), 4-6.
Barab, S., Thomas, M., Dodge, T., Carteaux, R., & Tuzun, H. (2005). Making learning fun: Quest Atlantis, a game without guns. Educational Technology Research and Development,
53(1), 86–107. doi: 10.1007/BF02504859
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
Nursingplus Open, 2, 8-14. doi: 10.1016/j.npls.2016.01.001
Bergmark, U., & Kostenius, C. (2009). ‘Listen to me when I have something to say’: Students’ participation in research for sustainable school improvement. Improving schools,
12(3), 249-260. doi: 10.1177/1365480209342665
Callahan, D. (1973). The WHO definition of health. The Hastings Center, 1(3), 77-87. doi: 10.2307/3527467
Carter, R., Lubinsky, J., & Domholdt, E. (2011). Rehabilitation research: Principles and
Connelly, B. S., & Ones, D. S. (2010). An other perspective on personality: Meta-analytic integration of observers’ accuracy and predictive validity. Psychological Bulletin, 136(6), 1092–1122. doi: 10.1037/a0021212
Cosgrove, J. M., Chen, Y. T., & Castelli, D. M. (2018). Physical fitness, grit, school
attendance, and academic performance among adolescents. BioMed Research International,
2018, 1-7. doi: 10.1155/2018/9801258
Dahlin-Ivanoff, S., & Hultberg, J. (2006). Understanding the multiple realities of everyday life: Basic assumptions in focusgroup methodology. Scandinavian Journal of Occupational
Therapy, 13(2), 125-132. doi: 10.1080/11038120600691082
Davidson, R., Kitzinger, J., & Hunt, K. (2006). The wealthy get healthy, the poor get poorly? Lay perceptions of health inequalities. Social Science & Medicine, 62(9), 2171-2182.
doi: 10.1016/j.socscimed.2005.10.010
Dawson, B., & Trapp, R. G. (2004). Basic & clinical biostatistics. New York: The McGraw-Hill companies, Inc.
Dicheva, D., Dichev, C., Agre, G., & Angelova, G. (2015). Gamification in Education: A Systematic Mapping Study. Educational Technology & Society, 18(3), 75–88.
doi: 10.1145/2554850.2554956
Dixson, D. D., Worrell, F. C., Olszewski-Kubilius, P., & Subotnik, R. F. (2016). Beyond perceived ability: The contribution of psychosocial factors to academic performance. Annals
of The New York Academy of Sciences, 1377(1), 67-77. doi: 10.1111/nyas.13210
Duckworth, A. L., & Gross, J .J. (2014). Self-Control and grit: Related but separable determinants of success. Current Directions in Psychological Science, 23(5), 319–325. doi: 10.1177/0963721414541462
Duckworth, A., Kirby, T., Tsukayama, E., Berstein, H., & Ericsson, K. (2011). Deliberate practice spells success: Why grittier competitors triumph at the National Spelling Bee. Social
Psychological and Personality Science, 2(2), 174–181. doi: 10.1177/1948550610385872
Duckworth, A. L., Peterson, C., Matthews, M. D., & Kelly, D. R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1087– 1101. doi: 10.1037/0022-3514.92.6.1087
Duckworth, A. L., & Quinn, P. D. (2009). Development and validation of the Short Grit Scale (Grit–S). Journal of Personality Assessment, 91(2), 166–174.
doi: 10.1080/00223890802634290
Duckworth, A. L., & Yeager, D. S. (2015). Measurement matters: Assessing personal
qualities other than cognitive ability for educational purposes. Educational Researcher, 44(4), 237–251. doi: 10.3102/0013189X15584327
Dweck, C. S. (2006). Mindset - The new psychology of success. New York, NY: Random House.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative content analysis: A focus on trustworthiness. SAGE Open, 4(1), 1-10. doi: 10.1177/2158244014522633
Eriksson, M., & Lindström, B. (2008). A salutogenic interpretation of the Ottawa Charter.
Health Promotion International, 23(2),190-199. doi: 10.1093/heapro/dan014
Eskreis-Winkler, L., Shulman, E. P., Beal, S. A., & Duckworth, A. L. (2014). The grit effect: Predicting retention in the military, the workplace, school and marriage. Frontiers in
Psychology, 5(36), 1-12. doi: 10.3389/fpsyg.2014.00036
Farrelly, P. (2013). Choosing the right method for a qualitative study. British Journal of
Fisher, K., & Kridli, S. A. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged American women.
International Journal of Nursing Practice, 20(3), 327-335. doi: 10.1111/ijn.12155
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Heine, S. J., Lehman, D. R., Peng, K., & Greenholtz, J. (2002). What’s wrong with cross-cultural comparisons of subjective likertscales? The reference-group effect. Journal of
Personality and Social Psychology, 82(6), 903–918. doi: 10.1037//0022-3514.82.6.903
Hoeschler, P., Backes-Gellner, U., & Balestra, S. (2018). The development of non-cognitive skills in adolescence. Economics Letters, 163, 40-45. doi: 10.1016/j.econlet.2017.11.012
Honkinen, P. L., Suominen, S. B., Välimaa, R. S., Helenius, H. Y., & Rautava, P. T. (2005). Factors associated with perceived health among 12-year-old school children. Relevance of physical exercise and sense of coherence. Scandinavian Journal of Public Health, 33(1), 35– 41. doi: 10.1080/14034940410028307
Huber, M., Knottnerus, J. A., Green, L., van der Horst, H., Jadad A. R., Kromhout, D., … Smid, H. (2011). How should we define health? BMJ, 343(2), 1-3. doi: 10.1136/bmj.d4163
Hunt, K. (2016). Health promotion: Quick wins. Practice Nurse, 46(10), 12-18.
Kitzinger, J. (1995). Qualitative research: Introducing focus groups. BMJ, 311(7000), 299-302. doi: 10.1136/bmj.311.7000.299
Kostenius, C. (2011). Picture this – our dream school! Swedish schoolchildren sharing their visions of school. Childhood, 18(4), 509-525. doi: 10.1177/0907568211398158
Kostenius, C., & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: Från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur AB.
Lambert, S., & Loiselle, C. (2008). Combining individual interviews and focus groups to enhance data richness. Journal Of Advanced Nursing, 62(2), 228-237.
doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04559.x
Larson, J. S. (1996). The World Health Organizations’s definition of health: Social versus spiritual health. Social Indicators Research, 38(2), 181-192. doi: 10.1007/BF00300458
Lindqvist, A.-K., Kostenius, C., & Gard, G. (2012). “Peers, parents and phones” - Swedish adolescents and health promotion. International Journal of Qualitative Studies on Health and
Well-Being, 7(1). doi: 10.3402/qhw.v7i0.17726
Lindqvist, A.-K., Kostenius, C., & Gard, G. (2014). Fun, feasible and functioning: Students’ experiences of a physical activity intervention. European Journal of Physiotherapy, 16(4), 194-200. doi: 10.3109/21679169.2014.946089
Lindström, B., & Eriksson, M. (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development. Health Promotion International, 21(3), 238-244.
doi: 10.1093/heapro/dal016
Liu, J., Sun, H., Beets, M. W., & Probst, J. C. (2013). Assessing natural groupings of common leisure-time physical activities and its correlates among US adolescents. Journal of Physical
Activity and Health, 10(4), 470-479. doi: 10.1123/jpah.10.4.470
Löfstedt, P., Corell, M., Telander, J., Mörk, E. & Bergh, D. (2014). Skolbarns hälsovanor i
Sverige 2013/14: Grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Marmot, M. (2010). Fair society, healthy lives. The Marmot review: Strategic review of
health inequalities in England post-2010. London: Department of Health. Från
http://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/fair-society-healthy-lives-the-marmot-review/fair-society-healthy-lives-full-report-pdf.pdf
Mengshoel, A. M. (2012). Mixed methods research - So far easier said than done? Manual
Therapy, 17(4), 373-375. doi: 10.1016/j.math.2012.02.006
Merton, R. K. (1948). The self-fulfilling prophecy. Antioch Review, 8(2), 193–210. doi: 10.2307/4609267
Mittelmark, M. B., Perry, M. W., Wise, M., Lamarre, M. C., & Jones, C. M. (2007).
Enhancing the effectiveness of the international union for health promotion and education to move health promotion forward. Promotion & Education, Suppl 2, 33-35.
Nemmi, F., Nymberg, C., Helander, E., & Klingberg, T. (2016). Grit is associated with structure of nucleus accumbens and gains in cognitive training. Journal of Cognitive
Neuroscience, 28(11), 1688-1699. doi: 10.1162/jocn_a_01031
Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion International, 13(4), 349-364. doi: 10.1093/heapro/13.4.349
Okwori, J. Z. (2002). Popular theatre, popular participation and empowerment. Contemporary
Theatre Review, 12(1-2), 161-170. doi: 10.1080/10486800208568657
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Oriol, X., Miranda, R., Oyanedel, J. C., & Torres, J. (2017). The role of self-control and grit in domains of school success in students of primary and secondary school. Frontiers In
Psychology, 8. doi: 10.3389/fpsyg.2017.01716
Raby, R. (2010). Public selves, inequality, and interruptions: The creation of meaning in focus groups with teens. International Journal of Qualitative Methods, 9(1), 1-15.
Rimfeld, K., Kovas, Y., Dale, P. S., & Plomin, R. (2016). True grit and genetics: Predicting academic achievement from personality. Journal of Personality and Social Psychology,
Rostila, M., & Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i
hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Rotter, J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological Monographs, 80 (1), 1-28. doi:10.1037/t05257-000
Sharkey, C. M., Bakula, D. M., Gamwell, K. L., Mullins, A. J., Chaney, J. M., & Mullins, L. L. (2017). The role of grit in college student health care management skills and health-related quality of life. Journal of Pediatric Psychology, 42(9), 952-961. doi: 10.1093/jpepsy/jsx073
Sterdt, E., Liersch, S., & Walter, U. (2014). Correlates of physical activity of children and adolescents: A systematic review of reviews. Health Education Journal, 73(1), 72–89. doi: 10.1177/0017896912469578
Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): A 32-item checklist for interviews and focus groups. International
Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357. doi: 10.1093/intqhc/mzm042
Vainio, M. M., & Daukantaitė, D. (2016). Grit and different aspects of well-being: Direct and indirect relationships via sense of coherence and authenticity. Journal of Happiness Studies, 17(5), 2119-2147. doi: 10.1007/s10902-015-9688-7
van Sluijs, E. M. S., McMinn, A. M., & Griffin, S. J. (2007). Effectiveness of interventions to promote physical activity in children and adolescents: Systematic review of controlled trials.
BMJ, 335(7622). doi: 10.1136/bmj.39320.843947.BE
Venkatesh, V., Brown, S. A., & Bala, H. (2013). Bridging the qualitative-quantitative divide: Guidelines for conducting mixed methods research in information systems. MIS Quarterly,
37(1), 21-54. doi: 10.25300/MISQ/2013/37.1.02
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Vishnevsky, T., & Beanlands, H. (2004). Qualitative research. Nephrology Nursing Journal,
31(2), 234–238.
Woolford, S. J., Khan, S., Barr, K. L., Clark, S. J., Strecher, V. J., & Resnicow, K. (2012). A picture may be worth a thousand texts: Obese adolescents’ perspectives on a modified photovoice activity to aid weight loss. Childhood Obesity, 8, 230–236.
doi: 10.1089/chi.2011.0095
World Health Organization [WHO]. (1948). Constitution of the world health organization. Hämtad 22 mars, 2018, från WHO, http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1
World Health Organization [WHO]. (1986). The Ottawa Charter for health promotion. Genève: World Health Organization.
World Health Organization [WHO]. (u.å.). Child and adolescent health. Hämtad 15 februari, 2018, från WHO, http://www.euro.who.int/en/health-topics/Life-stages/child-and-adolescent-health/child-and-adolescent-health
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Consistency of interests - Stabilitet av intressen (Passion)
• Berätta om något som du hållit på med under en längre tid. Hur påverkas ditt intresse under tiden? Vad är det som gör att du fortsätter?
• Berätta om någon gång när du har satt upp ett mål och uppnått det. • Har du några mål i framtiden? Vad krävs för att uppnå dem?
• Tror du att du kan bli bra på någonting i framtiden som du inte är så bra på idag? Hur tror du att det skulle kunna gå till?
Perseverance of effort - Uthållighet av ansträngning
• Vad är det som gör att du fortsätter och jobba mot ditt mål även när du stöter på motgångar?
• Har du någon gång funderat på att sluta men fortsatt i alla fall? Berätta om vad som hände.
• Hur reagerar du när du stöter på motgångar?
• Hur gör du för att behålla en positiv inställning när något är svårt? • Tror du att man kan träna på att hantera motgångar? Hur går det till?
Följdfrågor:
• På vilket sätt? • Hur upplevde du? • Kan du berätta mer? • Vad säger ni andra?
Bilaga 2 – Informationsbrev
Aktiva skolbarn - forskning om barns fysiska aktivitet i skolan
Forskare samt studenter vid institutionen för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) kommer att i samverkan med Luleå kommun genomföra ett forskningsprojekt som heter Aktiva skoltransporter – the road to success. Anna-Karin Lindqvist, Institutionen för Hälsovetenskap, LTU ansvarar för forskningen. Detta är en inbjudan till ditt barn att delta i projektet vars övergripande mål är att tillsammans med lärare, vårdnadshavare och barn utveckla insatser för att öka skolbarns fysiska aktivitet och utforska barnens erfarenheter av att delta i aktiviteterna. Syftet med detta delprojekt är beskriva och utveckla kunskap om barns medvetenhet och erfarenheter om grit (uthållighet att utföra uppgifter trots motgångar). För att genomföra detta vill vi att ditt barn fyller i en enkät och deltar i en gruppintervju under skoltid. Deltagandet kommer att bidra med ny kunskap inom området vilket kan gynna
utvecklandet av det hälsofrämjande arbetet. Deltagarna får också en chans att göra sin röst hörd. Med intervjuer finns dock alltid en risk att du som deltagare upplever vissa frågor som känsliga och obehagliga.
I enlighet med forskningsetiska principer är deltagandet i studien helt frivilligt och man kan hoppa av studien när som helst utan att medge orsak. All insamlad forskningsdata kommer att behandlas konfidentiellt. Ansvarig för behandlingen av personuppgifter enligt
personuppgiftslagen (PuL) är LTU, Institutionen för hälsovetenskap och kontaktperson är personuppgiftsansvarig. Eftersom barnen inte är myndiga krävs vårdnadshavare underskrift för att barnens deltagande ska vara möjlig. Resultatet från enkäten och gruppintervjuerna kommer att publiceras i en c-uppsats, vetenskapliga tidskrifter, på forskningskonferenser och i presentationer för fortbildning av lärare och annan skolpersonal. Delar av gruppintervjun kommer att citeras i c-uppsatsen och görs på ett sådant sätt att deltagaren inte går att identifiera.
Vår förfrågan gäller om du som förälder godkänner att ditt barn deltar under förutsättning att hon/han själv samtycker till detta. Skriv på talongen nedan och lämna den till
klassföreståndaren i er klass så snart som möjligt. Om du/ni har frågor så kontakta gärna mig: Anna-Karin Lindqvist
annlin@ltu.se, tel. 072-5390660
Namn på barnet: __________________________________________ Ja jag vill vara med i studien:
Barnets/deltagarens underskrift: ______________________________________
Ja jag/vi godkänner att mitt/vårt barn deltar i studien:
