och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor
En systematisk litteraturöversikt
Antonia Söderberg
Linnéa Lindgren
Omvårdnad, kandidat 2019Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Faktorer som kan innebära risk för stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor
- En systematisk litteraturöversikt
Factors that may imply stress and burnout syndrome among
nurses
- A systematic literature review
Linnéa Lindgren
Antonia Söderberg
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Annette Johansson
Faktorer som kan innebära risk för stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor
-
En systematisk litteraturöversikt
Factors that may imply stress and burnout syndrome among
nurses
-
A systematic literature review
Linnéa Lindgren Antonia Söderberg
Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Stress och utmattningssyndrom är två stora problemområden i dagens sjukvård. Problemen har under de senaste årtiondena ökat markant, och är den främsta orsaken till sjukskrivning. Hög arbetsbelastning, höga krav och stort ansvar placerar sjuksköterskor i riskzon för att drabbas. Syftet med studien var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes i två databaser samt genom manuell sökning. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av granskningsmallar och 19 artiklar togs vidare för analys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsrelaterade faktorer, personliga faktorer samt mentala faktorer. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, val av arbetsplats, brister i arbetsmiljön, organisatoriska problem samt omständigheter kring patienterna var arbetsrelaterade faktorer som kunde innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Personliga faktorer som framkom var ålder, kön samt olika faktorer i privatlivet. De mentala faktorer som framkom var psykisk ohälsa samt stort ansvar och höga krav i arbetet som sjuksköterska. Slutsatsen var att eftersom problematiken fortsätter att öka bör riskfaktorer identifieras så ett preventivt arbete kan fortskrida.
Nyckelord: Stress, utmattningssyndrom, faktorer, sjuksköterska, omvårdnad,
I dagens hälso- och sjukvård är stress och utmattningssyndrom ett problem, sjuksköterskor är en personalgrupp som rapporterar hög stress på sitt arbete. När stressen blir bestående och tid för vila inte ges så kan detta bidra till emotionell utmattning, fysisk utmattning och mental
utmattning. Därav behöver negativ stress tas på allvar inom vården, att arbeta preventivt mot stress krävs för att undvika negativa följder av detta (Chang et al., 2017). Billeter-Koponen och Fredén (2005) beskriver att stress är något som verkar vara allt vanligare i vårt nutida, pressade och industrialiserade samhälle. Stress, hög arbetsbelastning och organisatoriska förändringar är något som upplevs på många arbetsplatser. Att det finns socialt stöd är en viktig komponent för att främja hälsan på en arbetsplats, även om detta finns så är detta inte en tillräcklig faktor för att undvika utveckling av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Lucassen et al. (2014) beskriver stress som när en endogen eller exogen utmaning uppfattas som otäck eller hotande, då aktiveras system och processer i kroppen som bidrar till ett samordnat fysiologiskt svar. Detta system är aktivt när människans välbefinnande och överlevnad på något sätt hotas och kan triggas av bland annat förlust, ett akut hot, relationsproblem eller oförutsägbarhet. Amirkhan, Landa och Huff (2018) beskriver skillnaden mellan akut stress, samt överbelastning av stress, där det sistnämnda är vad som kan leda till sjukdom på sikt om personen har varit utsatt för detta under en längre tid. Författarna beskriver ett antal beteendemässiga samt somatiska symtom på detta, såsom nervösa tics, andningspåverkan, humörsvängningar, kognitiva svårigheter och gastrointestinala besvär.
Utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det även kallas, har ökat signifikant de senaste decennierna och är idag ett samhällsproblem världen över. Trots att forskning är gjord inom området fortsätter problematiken att öka. Utmattningssyndrom kan beskrivas som ett mentalt tillstånd och identifieras främst genom tre kännetecken; emotionell utmattning, utveckling av en negativ attityd och cynism, samt brist på personlig prestation (Epp, 2012). Socialstyrelsen (2003, refererad till Pines och Aronson, 1983) använder termen “burnout” som översatt till svenska betyder utbrändhet eller utmattningssyndrom. Benämningen av utmattningssyndrom innefattar emotionell utmattning, det beskrivs som en känsla av maktlöshet, förlorat hopp och uppgivenhet. Även fysisk utmattning beskrivs, det ger sig till uttryck genom energibrist, ihållande trötthet, orkeslöshet och genom olika kroppsliga och psykosomatiska bekymmer.
Personlighetsförändringar, eller brist på empati, tillkommer som en följd av den negativa attityd som utvecklas hos personer som drabbas av stress och utmattningssyndrom. Personen i fråga blir mer lättretlig, negativ och får en cynisk inställning. Den förändrade attityden påverkar både tänkandet och beteendet hos personen. Brist på känslor om både jobb och personlig kompetens
samt misslyckande i att uppnå mål, leder till brist på den personliga prestationen (Adriaenssens, De Gucht & Maes, 2014). Personer som drabbats av utmattningssyndrom beskriver tröttheten de känner, att de tänker väldigt negativt, att de inte längre har viljan att gå till jobbet samt att de upplever minskad passion för sitt yrke (Judd, Dorozenko & Breen, 2017). Utmattningssyndrom kan leda till att individen känner sig fängslad i sitt eget liv, med känslan av att vara ett offer utan att själv har makten över sitt liv (Arman, Hammarqvist & Rehnsfeldt, 2011). En person som drabbats av utmattningssyndrom kan känna rädsla för att inte klara av de enklaste sysslorna i vardagen och för att inte få någon bekräftelse när hen har gjort någonting bra. Personer med utmattningssyndrom beskrev att de kände lättnad att inte behöva tänka på eller gå tillbaka till jobbet. Sjukskrivningen gjorde det till slut möjligt att stanna hemma, på så sätt kunde de undvika konflikter på jobbet och förväntningar hos kollegor (Eriksson, Starrin & Jansson, 2008).
Konsekvenserna av utmattningssyndrom är många. Bland annat har forskare sett ett samband mellan utmattningssyndrom och förekomsten av multipel skleros (MS), depression, fetma, insomnia, alkoholkonsumtion och drogmissbruk. Andra konsekvenser hos de drabbade kunde vara brist på engagemang, att upplevelsen av livskvaliteten påverkas negativt och de oftare hamnade i konflikter samt en ökad aggression. Utmattningssyndrom kunde även leda till ekonomisk förlust, genom frånvaro från arbetet, fler sjukskrivningar och en ökad vårdkostnad (Adriaenssens et al., 2014). Risken att drabbas av olika skadliga hälsoeffekter ökar med
utmattningssyndrom. Exempelvis depression, ångest, nack- och ryggsmärta, dålig självbedömd hälsa, sömnstörning och upplevd minnesförlust samt koncentrationsstörning (Chang et al., 2017).
Billeter-Koponen och Fredén (2005) beskriver att sjuksköterskor många gånger måste ta svåra beslut och lösa tuffa situationer utan stöd. Den tuffa arbetssituationen försöker utjämnas genom att komma tidigare till jobbet, hoppa över pauser samt att arbeta över. De upplever förväntningar på sig att vara effektiva och duktiga, vilket leder till trötthet och sjukdom.
Sjuksköterskeprofessionen går ständigt igenom förändringar, dit tillhör både organisatoriska och pedagogiska förändringar som sker snabbt och anses påverka sjuksköterskors arbetsmiljö. Enligt Yao, Yao, Wang, Li och Lan (2013) är utmattningssyndrom en konsekvens av långvarig stress på en arbetsplats med en för hög belastning för den enskilde individen. Speciellt sjuksköterskor har en ökad risk för att bli drabbad. Konsekvenserna av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor kan leda till en sämre vårdkvalité, förtidspensionering samt öka risken för att medicinska fel sker (Wisetborisut, Angkurawaranon, Jiraporncharoen, Uaphanthasath & Wiwatanadate, 2014). Arman, Hammarqvist och Rehnsfeldt (2011) beskriver att utmattningssyndrom kan leda till att sjuksköterskor har svårare att utföra omvårdnad med kvalitet. Billeter-Koponen och Fredén
(2005) menar att sjuksköterskor upplever att uppmärksamheten minskar och engagerade möten med patienten uteblir när symptomen på utmattning får fäste.
Utmattningssyndrom är ett viktigt problem för arbetsledningen, eftersom det minskar
tillfredsställelsen på arbetet och påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa negativt (Chang et al., 2017). Försäkringskassan (2017) sammanställde sjukskrivningar mellan åren 2010-2015. Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, utmattningssyndrom faller under denna kategorin, utgjorde omkring tio procent av alla sjukskrivningar. Detta var den största och även den snabbast växande orsaken till sjukskrivning. Denna studies resultat
förväntas att ge en ökad förståelse för vad utmattningssyndrom är genom att belysa riskfaktorer, så att dessa går att identifiera och förebygga. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor.
Metod
Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. Friberg (2012, s. 133) beskriver att litteraturöversikter syftar till att skapa en översikt av nuvarande kunskapsläget inom omvårdnad. En systematisk litteraturöversikt genomfördes (jfr. Whittemore & Knafl, 2005). Befintlig
forskning inom det specifika området söktes, granskades och sammanställdes på ett systematiskt sätt och med en dokumenterad sökstrategi (jfr. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Litteratursökning
De bibliografiska referensdatabaser som valdes till denna litteratursökning var CINAHL och PubMed. Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det viktigt att använda sig av pålitliga
databaser samt att minst två databaser bör inkluderas. Valet av databaser baserades på att både PubMed och CINAHL är breda inom området hälso- och sjukvård (Willman et al., 2011, s. 80), och därmed ökar chansen att hitta relevanta artiklar.
Till sökningen användes MeSH-termer, CINAHL Headings samt fritextsökning. Fritextsökning användes utöver ämnesorden då detta enligt (Willman et al. 2016, s. 74) ökar sensitiviteten. Sökningen begränsades mellan årtalen 2005-2019, Full Text och endast litteratur med engelsk text. I databasen CINAHL ingick även begränsningen Peer Review. De sökord som användes i sökningen var “Stress, Psychological”, ”Stress, Occupational”, “Burnout, Professional”, “Nurs*” och “Risk Factor”. Sökorden kombinerades i en gemensam sökning, med de booleska
söktermerna “OR och AND”. Söktermen “OR” användes för att sökningen skulle innehålla antingen “Psychological Stress” eller “Stress, Occupational”, men även dessa sökord
varandra (Willman et al. 2016, s. 72-73). Trunkering har använts av ordet nurs* i båda
sökningarna, för att få med variationer av ordet och på så sätt utöka antalet träffar (Willman et al. 2016, s. 75). Litteratursökningen redovisas i Tabell 1. Eftersom syftet med denna
litteraturstudie var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor, var inklusionskriterierna legitimerade sjuksköterskor och artiklar som besvarar vår syftesformulering.
För att få en större överblick över ämnet samt att hitta mer material till vår analys utfördes även en manuell sökning. Denna utfördes genom att läsa igenom referenslistan på de översiktsartiklar som framkommit genom vår litteratursökning. Därefter lästes artiklarnas titel och abstrakt, för att på så sätt se att de svarade an mot litteraturstudiens syfte. De artiklar vars abstrakt svarade an mot syftet lästes i sin helhet och kvalitetsgranskades. Efter denna granskning föll sju stycken artiklar bort då de inte uppfyllde kriterierna för medel eller hög kvalité, alternativt att de inte svarade an på syftesformuleringen. Den manuella sökningen resulterade i att ytterligare fyra artiklar inkluderades i analysen.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning
Syftet med sökning: Att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom
hos sjuksköterskor
PubMed 2019-02-11 Begränsningar: Full text, engelsk text, publicerade mellan 2005-2019
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal granskade Antal valda
1 FT ”Psychological Stress” 114828 2 MSH Occupational Stress 10900 3 1 OR 2 123144 4 MSH Burnout, Professional 10227 5 FT ”Nurs*” 376279 6 MSH Risk Factors 754714
7 3 AND 4 AND 5 AND 6 128 11 8
CINAHL 2019-02-11 Begränsningar: Full text, engelsk text, peer review, publicerade mellan 2005-2019
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal granskade Antal valda
1 FT ”Psychological Stress” 1659 2 CH Stress, Occupational 21094 3 1 OR 2 22665 4 CH Burnout, Professional 8244 5 FT ”Nurs*” 764793 6 FT ”Risk Factors” 356995
7 3 AND 4 AND 5 AND 6 179 11 7
* MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT – fritext sökning.
Kvalitetsgranskning
För att utvärdera artiklarnas kvalitet har granskningsprotokoll för kvalitativa respektive
kvantitativa artiklar använts (jfr. Willman et al., 2011, s.173-176). I kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna ingår bland annat studiedesign, vilket urvalsförfarande som använts, frågeställning, analys av data, etiskt resonemang och hur presentationen av resultatet beskrivs. För att de kvantitativa granskningsprotokollen skulle vara tillämpbara för
artiklarna modifierades de genom att utesluta ej relevanta frågor (Willman et al., 2011, s. 108). De frågor som uteslöts enligt det kvantitativa granskningsprotokollet var om
randomiseringsförfarandet var beskrivet, om likvärdiga grupper fanns vid start, om de var analyserade i den grupp som de randomiserades till samt blindning av patienter. En av de valda artiklarna använde sig av en mixad metod, som innefattade både kvantitativa och kvalitativa data. För att granska denna artikel som använt mixad metod kombinerades de kvalitativa och kvantitativa protokollen då det saknas specifika granskningsprotokoll för denna typ av artikel, och rekommendationen är att kombinera de båda (Borglin, 2012, s. 284). Resultatet av
kvalitetsgranskningen räknades sedan om i procent som avgjorde hur kvalitetsgraden på artikeln var. Ett positivt svar gav ett poäng, negativt svar gav noll poäng. För att kunna avgöra artikelns kvalitet delades antalet positiva svar med antalet frågor. Den slutgiltiga procenten på de positiva svaren placerade artikeln i en tregradig skala, som avgjorde artikelns kvalitet (tabell 2). Genom att räkna tillförlitligheten av artiklarna i procent istället för i absoluta tal ökar chansen att kunna väga artiklarna mot varandra. Artiklar som hade stark vetenskapligt underlag samt måttligt starkt underlag, grad ett och två enligt GRADE-systemet ingår i denna studie. Dessa har tagits med i analysen då högre evidensgrad leder till att det är mindre troligt att resultaten kommer att påverkas av ny forskning (jfr. Willman et al., 2011). Procentindelning för dessa finns nedan i Tabell 2. Totalt granskades 32 stycken artiklar, 22 av dessa genom den systematiska sökningen samt 10 stycken efter den manuella sökningen. Totalt 19 av dessa uppnådde hög alternativt medelhög vetenskaplig kvalité. De utvalda och kvalitetsgranskade artiklarna presenteras i Tabell 3. Tabell 2. Procentindelning Kvalitetsgradering Procentindelning Grad I - Hög 80-100 % Grad II - Medel 70-79 % Grad III - Låg 60-69 %
Tabell 3. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=19) Författare/ År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Akman et al. (2016) Turkiet Kvantitativ 165 Enkäter Deskriptiv statistik
Studien redogör för att sjuksköterskor upplever utmattningssyndrom i olika utsträckningar, och att den variabeln som påverkade mest var inkomsten. Hög Berger et al. (2015) USA Kvantitativ 239 Enkätundersökning online Deskriptiv statistik
Studien redogör för att fatigue,
utmattningssyndrom och stress har en negativ inverkan på sjuksköterskans livskvalitet och arbetssituation. Hög Chang et al. (2006) Australien Kvantitativ 320 Enkätundersökning Deskriptiv statistik
Studien redogör för att signifikanta korrelationer fanns mellan stressorer samt fysisk och mental hälsa. Medel Hamaideh (2011) Jordanien Kvantitativ 181 Enkäter Deskriptiv statistik Studien redogör för vikten av att ha en god arbetsmiljö för att sjuksköterskor inte ska utveckla utmattningssyndrom. Hög Hansen et al. (2008) Sverige Kvantitativ 1102 Enkätundersökning Deskriptiv statistik
Studien redogör för att vinstdrivande
vårdinrättningar verkar resultera i högre risk för sjuksköterskor att utveckla utmattningssyndrom, än sjuksköterskor som arbetar på offentliga sjukhus. Medel Hunsaker et al. (2015) USA Kvantitativ 284 Enkätundersökning Deskriptiv statistik
Studien redogör för att begränsat chefsstöd ökar risken för att utveckla emotionell utmattning och utmattningssyndrom bland sjuksköterskor på akutavdelningen.
Tabell 3. Forts. översikt av artiklar som ingår i analysen (n=19) Författare/ År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet LeSergent et al. (2005) Kanada Kvantitativ 87 Enkätundersökning Statistisk korrelationsanalys
Studien redogör för att det finns en positiv korrelation mellan stress hos sjuksköterskor och känslofokuserad coping samt mellan stress och socialt stöd. Medel Lin et al. (2016) Taiwan Kvantitativ 128 Enkäter Statistik analys
Studien redogör för att det finns en korrelation mellan arbetsrelaterad stress, yrkes utbrändhet och depression. Hög Meyer et al. (2013) USA Kvantitativ 213 Enkätundersökning
Deskriptiv statistik Studien redogör för att stressexponering bland sjuksköterskor leder till en lägre medkänsla och en högre risk för att utveckla utmattningssyndrom. Hög Raftopoulus et al. (2012) Cypern Kvantitativ 1,482 Enkätundersökning Statistisk analys
Studien redogör för att utmattningssyndrom och fatigue hos
sjuksköterskor till stor del kan vara en
bidragande effekt av den stressiga miljön som sjuksköterskor arbetar i. Hög Sahraian et al. (2008) Iran Kvantitativ 180 Enkäter Deskriptiv statistik
Studien redogör för att olika kliniska arbetsmiljöer har en inverkan på utvecklingen av utmattningssyndrom. Hög Saito et al. (2018) Japan Kvantitativ 3,279 Enkätundersökning Statistik analys
Studien redogör för att främja inbyggda och altruistiska arbetsvärden bland sjuksköterskor kan vara ett effektivt sätt för att undvika både
utmattningssyndrom och lågt arbetsengagemang.
Tabell 3. Forts. översikt av artiklar som ingår i analysen (n=19) Författare/ År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Spooner-Lane & Patton (2007) Australien Kvantitativ 273 Enkäter/ Deskriptiv statistik Studien redogör för behovet av organisatoriska insatser för att minska arbetsbelastningen för sjuksköterskor, genom att cheferna bör vara tydliga med gränser och förväntningar. Medel Stimpfel et al. (2012) USA Kvantitativ 22,275 Enkäter Deskriptiv statistik Studien redogör för förlängda arbetstider och längre timmar på jobbet ökar risken för att drabbas av utmattningssyndrom. Medel Sveinsdóttir et al. (2005) Island Kvantitativ 219 Enkätundersökning online Deskriptiv statistik
Studien redogör för att sjuksköterskors ansträngande arbetsförhållanden upplevs värre bland sjuksköterskor på sjukhus än hos
sjuksköterskor utanför sjukhus. Studien fann flera faktorer som kan bidra till arbetsrelaterad stress. Hög Trbojevic- Stankovic et al. (2015) Serbien Kvantitativ 198 Enkäter Statistisk analys
Studien redogör för att antal barn, oavsiktligt val av arbetsplats och att inte välja samma typ av arbete igen är faktorer som kan bidra till utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Hög Van Bogaert et al. (2017) Belgien Mixad metod 19 Enkäter/ Semistrukturerade intervjuer Deskriptiv analys/tematisk dataanalys Studien redogör för riskfaktorer och skyddande faktorer för att drabbas av utmattningssyndrom. Medel
Tabell 3. Forts. översikt av artiklar som ingår i analysen (n=19) Författare/ År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Wang et al. (2015) Kina Kvantitativ 717 Enkäter Deskriptiv statistik
Studien redogör för att jobba med att
motverka
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor är ett effektivt sätt att reducera stressorer på arbetsplatsen och främja arbetsmiljön. Medel Wu et al. (2016) USA Kvantitativ 549 Onlinebaserat frågeformulär Inferentiell och deskriptiv analys
Studien redogör för att en hälsosam och stödjande arbetsmiljö har betydelse för sjuksköterskans hälsa, välbefinnande och tillfredsställelse. Hög Analys
Analysen i litteraturöversikten baserades på Whittemore och Knafl (2005). Enligt
metodförfattarna delas analysprocessen in i olika steg för att insamlad data skulle kunna ordnas, grupperas och summeras till ett resultat. Det första steget i dataanalysen var datareduktion. Whittemore och Knafl (2005) beskriver att syftet med det första steget i analysprocessen är att få en ökad förståelse av innehållet i texterna. Utifrån metoden som beskrivs av författarna så
utfördes detta genom att upprepade gånger läsa igenom de artiklar som valts ut för analys. De bärande textenheterna från varje enskild artikel som svarade mot syftet identifierades och extraherades. Dessa placerades i en provisorisk tabell där samtliga textenheter lades in.
Textenheterna översattes därefter noggrant från engelska till svenska. Textenheterna har sedan kondenserats, detta innebär att korta ned dem utan att förlora kärnan i innehållet.Därefter kodades textenheterna med nummer, detta för att kunna härleda vilken textenhet som tillhörde vilken artikel för att underlätta återgång till originalkällan. När alla textenheter blivit numrerade och kondenserade fanns det 189 textenheter. Det andra steget i dataanalysen var dataöversikt, här skapades en matris enligt tabell 4 för att organisera och sortera data utifrån de olika
faktorerna som framkom. Whittemore och Knafl (2005) menar att detta förenklar möjligheten att på ett systematiskt sätt jämföra data och att upptäcka mönster mellan de olika textenheterna. Tredje steget var data jämförelse, detta handlar enligt Whittemore och Knafl (2005) om att jämföra textenheterna för att kunna identifiera mönster, samband och kategorier så att
grupperingar kan bildas. För att utföra identifieringen av grupperna korrekt krävs kreativitet och en kritisk analys av data. Textenheterna jämfördes upprepade gånger tills huvudkategorier samt undergrupper kunde identifieras, detta utfördes tills alla textenheter tillhörde en kategori där de hade liknande eller samma innehåll. Det fjärde och sista stegen i analysen var att dra slutsatser och verifiera resultat av data. Detta utfördes genom att jämföra resultatet med syftet för att säkerställa att de fortfarande svarade an mot varandra.
Tabell 4. Sammanfattning av resultatets ingående delar
Faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor
Studier som ingår i analysen
Arbetsrelaterade faktorer Personliga faktorer Mentala faktorer
Akman et al., 2016 x x Berger et al., 2015 x x Chang et al., 2006 x x Hamaideh, 2011 x x x Hansen et al., 2008 x x x Hunsaker et al., 2015 x x LeSergent et al., 2005 x x Lin et al., 2016 x x Meyer et al., 2013 x Raftopoulus et al., 2012 x x x Sahraian et al., 2008 x x x Saito et al., 2018 x x x
Spooner-Lane & Patton, 2007 x x x Stimpfel et al., 2012 x Sveinsdóttir et al., 2005 x Trbojevic- Stankovic et al., 2015 x x x
Van Bogaert et al., 2017 x x x
Wang et al., 2015 x
Resultat
Resultatet inkluderar 19 stycken vetenskapliga artiklar, varav 18 stycken kvantitativa studier och en studie med mixad metod. De huvudkategorier som framkom presenteras i följande tre
faktorer;Arbetsrelaterade faktorer, Personliga faktorer samt Mentala faktorer. Undergrupper
till de arbetsrelaterade faktorerna är; arbetsbelastning, arbetsplats, arbetsmiljö, organisation samt patientrelaterade faktorer. Undergrupper till de personliga faktorerna är ålder, kön samt
privatliv och undergrupper till de mentala faktorerna är psykisk ohälsa samt ansvar och krav.
Arbetsrelaterade faktorer
Arbetsbelastning
I litteraturstudien framkom det att hög arbetsbelastning var en faktor som kunde innebära risk för stress (Hamaideh., 2011; LeSergent & Haney, 2005; Sveinsdóttir, Biering & Ramel, 2005). Hög arbetsbelastning var även en riskfaktor till emotionell utmattning och utmattningssyndrom (Berger, Polivka, Smoot & Owens, 2015; Hamaideh., 2011; Hansen, Sverke & Näswall, 2008; Spooner-Lane & Patton, 2007; Van Bogaert et al., 2017). Arbetsbelastningen rapporterades till en början av karriären som väldigt överväldigande, över hälften av arbetstiden var
arbetsbelastningen oacceptabelt hög vilket tärde på energin och ökade risken för stress (Van Bogaert et al., 2017). Arbetsbelastningen var hög både för sjuksköterskor på och utanför sjukhus, det var dock fler sjuksköterskor som jobbade på sjukhus som rapporterade hög arbetsbelastning. De arbetade även i genomsnitt fler timmar med patientnära kontakt än sjuksköterskor utanför sjukhus (Sveinsdóttir et al., 2005).
Det fanns ett samband mellan långa dagar, övertid och längre arbetspass och
utmattningssyndrom, 12 timmars pass och andra pass som var längre än 8–10 timmar ökade risken att drabbas (Hunsaker, Chen, Maughan & Heaston, 2015; Stimpfel, Sloane & Aiken, 2012; Trbojevic-Stankovic et al., 2015). Heltidsarbetande sjuksköterskor hade en högre grad av emotionell utmattning och lägre personlig prestation (Saito, Igarashi, Noguchi-Watanabe, Takai & Yamamoto-Mitani, 2017; Spooner-Lane & Patton, 2007). Att bli inringd till arbetet och arbeta hela dagen utan en enda paus på grund av personalbrist samt att arbeta över lunchrasten var faktorer som ledde till stress (LeSergent & Haney, 2005; Sveinsdóttir et al., 2005). Kort bemanning under semestertider ökade risken för utbrändhet (Berger et al., 2015) och personalbristen var större bland sjuksköterskor som jobbade på sjukhus (Sveinsdóttir et al., 2005).
Arbetsplats
Emotionell utmattning, stress samt att utveckla en negativ inställning och cynism var vanligare hos dem som avsåg att lämna sitt jobb (Chang et al., 2006; Hamaideh., 2011 Ett samband kunde ses mellan att vara missnöjd med sitt jobb och att inte vara tillfredsställd med arbetet samt att utveckla en negativ inställning och cynism, nedsatt prestationsförmåga, emotionell utmattning och i sin tur risken att utveckla utmattningssyndrom (Akman, Ozturk, Bektas, Ayar &
Armstrong, 2016; Hamaideh., 2011; Hansen et al., 2008). Det fanns ett måttligt samband mellan att vara tillfredsställd med sitt jobb och att rapportera arbetsrelaterad stress (Sveinsdóttir et al., 2005).
Arbetsplatsen hade betydelse när det kom till graden av emotionell utmattning, det fanns även ett samband mellan utvecklingen av en negativ inställning och cynism samt den personliga prestationen och aktuell arbetsplats (Akman et al., 2016; Sahraian, Fazelzadeh, Mehdizadeh & Toobaee., 2008; Wang, Liu & Wang., 2015). Detta var även kopplat till hur arbetsresurser och arbetsförhållanden såg ut (Saito et al., 2017). Att inte vilja arbeta på sin arbetsplats men att fortsätta iallafall var en bidragande faktor till utmattningssyndrom (Trbojevic-Stankovic et al., 2015). Risken för att utveckla emotionell utmattning var högre hos dem som inte kände att de hade gjort ett eget aktivt val och anledningen till valet av sin arbetsplats (Raftopoulus,
Charalambous & Talias., 2012; Saito et al., 2017; Wang et al., 2015) och att inte välja samma typ av arbete igen var en faktor som kunde bidra till utmattningssyndrom (Trbojevic-Stankovic et al., 2015).
Enligt Sahraian et al. (2008) var graden av utmattningssyndrom högre bland sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin än sjuksköterskor som arbetade inom den somatiska vården. Berger et al. (2008) menade att det var en riskfaktor att drabbas av utmattningssyndrom för dem som arbetade på en medicinsk eller kirurgisk avdelning. De som arbetade inom privat och
vinstdrivande sjukvård rapporterade en högre nivå av emotionell utmattning, negativ och cynisk inställning samt utmattningssyndrom än de sjuksköterskor som jobbade inom den offentliga sjukvården. Det fanns även en risk för den privata sjukvården att inte gå med vinst, detta ledde till minskade resurser som kunde bidra till ökad risk för utmattningssyndrom (Hansen et al., 2008). De sjuksköterskor som hade haft en lång tjänstgöring på samma avdelning rapporterade högre grad av utmattning (Hansen et al., 2008).
Arbetsmiljö
Stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor var orsakade av arbetsrelaterade faktorer och ett direkt svar på hur arbetsmiljön yttrade sig (Van Bogaert et al., 2017; Wang et al., 2015). Fysisk och psykisk trötthet bland sjuksköterskor berodde främst på hur arbetsförhållandena såg ut (Raftopoulus et al., 2012). Konflikter och missförstånd med läkare, andra sjuksköterskor och medarbetare ledde även till stress (Chang et al., 2006; LeSergent & Haney, 2005). Det framkom att dåliga relationer på arbetsplatsen var stressande, om samspelet sinsemellan kollegor var bristande sågs en koppling till försämrad prestationsförmåga (Saito et al., 2017; Wang et al., 2015). Brist på stöd från sina kollegor var en orsak till stress (Chang et al., 2006; LeSergent & Haney, 2005) men även att arbeta på egen hand, istället för i team var en stressfaktor gällande sjuksköterskor som arbetade utanför sjukhus (Sveinsdóttir et al., 2005). Otillräckligt samråd, bristfällig kommunikation och begränsad feedback från medarbetare beskrevs som en stressutlösande faktor (Sveinsdóttir et al., 2005). Den personliga prestationen påverkades negativt av den stress som skapades när vårdens värdegrund och kvalité var bristfällig (Wang et al., 2015). Sveinsdóttir et al. (2005) menade att sjuksköterskor på sjukhus i högre utsträckning använde sig av teknisk utrustning, vilket i sig var en bidragande orsak till stress.
Raftopoulus et al. (2012) beskrev att utmattningssyndrom förekom i högre grad hos de
sjuksköterskor som beskrev deras arbete som stressigt. Höga nivåer av stress i arbetet innebar i sin tur till en större risk att utveckla emotionell utmattning (Hamaideh., 2013; Meyer, Li,
Klaristenfeld & Gold., 2013; Wang et al., 2015). Att arbeta nattskift ökade risken för att utveckla en negativ inställning och cynism samt att drabbas av emotionell utmattning och
utmattningssyndrom enligt Sahraian et al. (2008). Att jobba nattskift på en annan avdelning med nya rutiner och ansvar rapporterades som stressande (LeSergent & Haney, 2005).
Organisation
Organisationens ledning och förhållandet till cheferna på arbetsplatsen var en stressutlösande faktor för sjuksköterskor (Wang et al., 2015). En ogynnsam relation till chefer och ledning (Trbojevic-Stankovic et al., 2015) och ett bristande chefsstöd (Hunsaker et al., 2015) var en riskfaktor för att drabbas av utmattningssyndrom. Van Bogaert et al. (2017) menade att strävan efter att leva upp till ledningens förväntningar ledde till känslor av otillräcklighet och frustration, vilket var en stressor. I en studie av Sveinsdóttir et al., (2005) framkom det att sjuksköterskor som arbetade utanför sjukhus beskrev att de saknade möjlighet att medverka i utvecklingen av vården. Att inte ha tillgång till utbildning för att uppdatera och förnya sina kunskaper framkom som stressande.
Patientrelaterade faktorer
Patientnära vård var en stressutlösande faktor (Wang et al., 2015). Att hinna spendera tillräckligt med tid för varje enskild patient var något som ofta ledde till tidspress och i sin tur till stress (Van Bogaert et al., 2017). Osäkerhet kring att patienter inte hade fått adekvat och lämplig vård på grund av stress, dålig planering och ökad risk för misstag var något som ledde till stress (LeSergent & Haney, 2005). Tankar om misslyckanden och känslan av otillräcklighet för att kunna möta patientens behov var något som kunde innebära risk för stress (Van Bogaert et al., 2017), samt oron för att ge otillräcklig vård och behandling på grund av bristande kunskap (Chang et al., 2006; LeSergent & Haney, 2005). Att behöva lämna patienter med smärta för länge eller att ge behandling som orsakar smärta var ett stressmoment (LeSergent & Haney, 2005). Enligt LeSergent och Haney (2005) var konflikter och problem med patienter en orsak till stress.I en studie av Berger et al., (2015) framkom det att psykiskt och känslomässigt
påfrestande patientfall kunde leda till stress hos sjuksköterskan angående patientens situation. Livshotande sjukdom eller skada, mänskligt lidande och oväntade dödsfall var förknippade med stress (Meyer et al., 2013). Dödsfall och döende patienter var en bidragande faktor till stress (Chang et al., 2006; LeSergent & Haney, 2005) även oron kring den psykiska förberedelsen av att hantera ett dödsfall (LeSergent & Haney, 2005). Skuld och ånger kring omständigheterna över dödsfall, tankar om att vissa åtgärder och behandlingar eventuellt kunnat förebygga dödsfallen samt orättvisor kring dödsfallet var faktorer som ledde till stress (LeSergent & Haney, 2005).
Tunga arbetsuppgifter samt att vårda krävande patienter var en riskfaktor för att drabbas av fatigue och utmattningssyndrom (Berger et al., 2015). Stort patientansvar och antalet patienter som sjuksköterskan ansvarade över ökade risken för att utveckla utmattningssyndrom (Akman et al., 2016; Berger et al., 2015). Att ta hand om svårt sjuka barn var en riskfaktor till att utveckla utmattningssyndrom (Berger et al., 2015). Att se hur illa barn som drabbats av misshandel for samt att inte kunna hjälpa eller rädda alla utgjorde en bidragande risk för att utveckla
utmattningssyndrom (Berger et al., 2015). Traumatiska upplevelser på arbetet, exempelvis sorgen kring dödsfall bland barn var en riskfaktor till att drabbas av utmattningssyndrom, risken ökade att drabbas om sorgen inte bearbetades (Berger et al., 2015).
Sammanfattningsvis framkom det att hög arbetsbelastning var en riskfaktor för att utveckla utmattningssyndrom. Att misstrivas på sitt arbete och att inte känna sig tillfredsställd med jobbet var faktorer som ökade risken för att drabbas av emotionell utmattning. Om arbetsmiljön och relationerna med arbetskollegor var bristande var detta något som kunde öka risken för utmattningssyndrom. Hur organisationen såg ut och huruvida relationerna till cheferna på
arbetsplatsen var, kunde bidra till stress. Känslan av otillräcklighet gentemot patienter och att hantera dödsfall var faktorer som framkom som stressande.
Personliga faktorer
Ålder
Flera studier visade att yngre sjuksköterskor hade högre risk samt var mer disponerade att drabbas av emotionell utmattning och utmattningssyndrom (Akman et al., 2016; Hunsaker et al., 2015; Saito et al., 2017). De var mer mottagliga och lättpåverkade av stress (Raftopoulus et al., 2012; Wu, Singh-Carlson, Odell, Reynolds & Su., 2016). Yngre sjuksköterskorna var i högre grad stressade och kaotiska än äldre sjuksköterskor (Van Bogaert et al., 2017). De rapporterade även högre grad av negativ inställning och cynism än äldre sjuksköterskor (Saito et al., 2017; Spooner-Lane & Patton., 2007). Wu et al. (2016) menade att yngre sjuksköterskor inte hade hunnit drabbas av utmattningssyndrom än, men ligger i riskzon för detta.
Kön
I en studie av Sahraian et al. (2008) framkom det att manliga sjuksköterskor hade en ökad risk för att utveckla negativ inställning och cynism, även att drabbas av emotionell utmattning. Emotionell utmattning var vanligare hos kvinnor och kvinnor rapporterade mer utmattning än män (Hamaideh, 2011; Hansen et al., 2008). Enligt Hunsaker et al. (2015) kunde ingen skillnad ses mellan kvinnor och män angående risken att drabbas av utmattningssyndrom.
Privatliv
Civilstatus kunde ha inverkan på uppkomsten av utmattningssyndrom, att vara singel var en faktor som kunde bidra till upphov av emotionell utmattning (Akman et al., 2016; Sahraian et al., 2008). Att ha många egna barn var en riskfaktor till att drabbas av utmattningssyndrom (Trbojevic-Stankovic et al., 2015). Att ha egna barn och att leva sig in i andra föräldrars sorg var en riskfaktor till att drabbas av utmattningssyndrom (Berger et al., 2015). Hamaideh (2011) menade att begränsat socialt stöd hade en negativ inverkan på den personliga prestationen och risken att utveckla en negativ inställning och cynism i arbetet. Problem i vardagslivet kunde påverka arbetsrelaterad stress negativt (Lin, Lin, Cheng, Wu & Ou-Yang, 2015). Sveinsdóttir et al. (2005) belyser att inte kunna lämna tankarna kring jobbet vid ledighet påverkade graden av stress. Enligt Wu et al. (2016) fanns en koppling mellan den privata ekonomin och risken att drabbas av stress och utmattningssyndrom. De sjuksköterskor som ansåg att lönen var av stor
vikt hade en större risk att drabbas av emotionell utmattning, detta inkluderade även perioden inför löneökning (Saito et al., 2017). Lägre utbildning hos sjuksköterskor ökade risken för att drabbas av utmattningssyndrom (Hunsaker et al., 2015; Sahraian et al., 2008). Att leva med en organisk sjukdom ökade risken för att drabbas av emotionell utmattning (Sahraian et al., 2008). En negativ attityd och cynism kunde utvecklas till följd av att själv erfara fysiskt och psykiskt våld (Hamaideh, 2011).
Sammanfattningsvis framkom det att yngre sjuksköterskor med kortare erfarenhet inom yrket var mer disponerade för stress, och hade större risk för att utveckla emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Gällande risken för att drabbas av stress och utmattningssyndrom och dess samband med kön var författarna till artiklarna oense, här kan ingen slutsats dras. Gällande privatlivet så framkom flertalet faktorer som kunde påverka graden av stress och utveckling av utmattningssyndrom.
Mentala faktorer
Psykisk ohälsa
Emotionell utmattning hade en stark koppling till risken för att utveckla psykisk ohälsa (Sahraian et al., 2008). Negativa känslor som frustration och negativt tänkande var beteenden som kunde leda till utveckling av en negativ attityd och cynism enligt Van Bogaert et al. (2017). Det framkom att stress i arbetet kunde bidra till psykisk ohälsa (Chang et al., 2006), samt ökad risk att utveckla depression, depression var en bidragande orsak till att utveckla
utmattningssyndrom (Lin et al., 2015; Wu et al., 2016). Risken att drabbas av
utmattningssyndrom var högre hos dem som rapporterade fatigue, emotionell utmattning samt negativ attityd och cynism (Raftopoulus et al., 2012; Trbojevic-Stankovic et al., 2015).
Ansvar och krav
Ett stort ansvar samt att ha problem på arbetet var faktorer som påverkade arbetsrelaterad stress och kunde leda till depression och utveckling av utmattningssyndrom (Lin et al., 2015). Kraven i arbetet var ofta höga, särskilt vid ensamarbete och vid brist på tid (LeSergent & Haney, 2005). Höga krav inom arbetet kunde bidra till en negativ attityd och cynism samt emotionell
utmattning (Hamaideh, 2011; Saito et al., 2017), vilket i sin tur kunde bidra till
utmattningssyndrom (Hansen et al., 2008). De som rapporterade att det fanns en osäkerhet kring vad som ingick under deras ansvar och kände osäkerhet inom sin profession rapporterade högre nivåer av negativ attityd och cynism samt emotionell utmattning (Hansen et al., 2008; Spooner-Lane & Patton, 2007). Rädsla för att misslyckas samt brist på yrkesmässigt självförtroende var
faktorer som ansågs stressande (LeSergent & Haney, 2005). Det fanns en koppling mellan sjuksköterskans låga självkänsla och nedsatta prestationsförmåga i arbetet samt utveckling av emotionell utmattning och negativ attityd och cynism (Saito et al., 2017). Empatiska känslor och medlidande som är en naturlig del av yrket kunde leda till en börda, och detta var en riskfaktor till att drabbas av utmattningssyndrom (Berger et al., 2015; Meyer et al., 2013). Det framkom att svåra arbetsuppgifter ökade risken att drabbas av utmattningssyndrom (Berger et al., 2015). Sammanfattningsvis framkom det att emotionell utmattning och stress i arbetet kan bidra till psykisk ohälsa. Risken att drabbas av utmattningssyndrom var högre vid fatigue, emotionell utmattning och negativ inställning och cynism. Stort ansvar och höga krav i arbetet var relaterat till utmattningssyndrom samt rädsla för att misslyckas och brist på yrkesmässigt självförtroende var faktorer som ökade risken för stress.
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer som kan innebära risk för stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. I resultatet framkom tre huvudkategorier;
Arbetsrelaterade faktorer med undergrupperna arbetsbelastning, arbetsplats, arbetsmiljö,
organisation samt patientrelaterade faktorer; Personliga faktorer med undergrupperna ålder, kön och livsstil; Mentala faktorer med undergrupperna psykisk ohälsa samt ansvar och krav.
I litteraturstudiens resultat framkom det att arbetsmiljön har en påverkan i risken för att utveckla utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Beroende på val av arbetsplats finns det olika faktorer som inverkade. Enligt Van Bogaert et al. (2013) innefattar arbetsmiljön bland annat patientfall som påverkade olika mycket, beroende på person och situation. Patientfall som ansågs
känslomässigt tunga, eller när anhöriga och bekanta var patienter påverkade mest. Förhållandet till ledningen var en annan kategori som även ingick under miljön. En begränsad relation till ledningen skapade osunda arbetsförhållanden och missnöje bland personalen. Hayhurst, Saylor och Stuenkel (2005) menade att det var förhållandet mellan kollegor och ledning som påverkade arbetsmiljön i stort. Var atmosfären trivsam och positiv höjdes stämningen och arbetsmoralen, samt att arbetsplatsen blev en mer hälsosam miljö. Arbetsbelastningen var olika på olika arbetsplatser, upplevdes den för hög hade det en negativ inverkan. Även anledningen till vald arbetsplats hade en direkt påverkan på prestationen och den mentala hälsan. Olofsson, Bengtsson och Brink (2003) beskriver om hur patienterna påverkas när arbetsplatsen och stressen hindrar sjuksköterskan från att arbeta patientsäkert. Dåliga förhållanden på arbetet, exempelvis
leder till att patientsäkerheten drabbas. Tidsbrist och nedsatt prestation leder till
patientsäkerheten riskeras, då behov inte uppmärksammas i samma utsträckning, dokumentation uteblir eller missas och patienter upplever en känsla av att inte känna sig sedda.
Antonovskys (1979, s. 99-102) teori om stresshantering grundar sig i att uppmärksamma stressorer och lära sig hantera dessa. Teorin utgår ifrån en generell motståndsresurser-modell, GRR (generalized resistance resources), där GRR definieras som ett karaktärsdrag hos den person, grupp eller omgivning det rör sig om. Vidare beskriver Antonovsky (1979, s. 100) tre olika typer av GRR. Dessa är: anpassningsförmåga på fysiologiska, biokemiska, psykologiska, kulturella och sociala nivåer; nära relationer; och individens plats i samhället. Olika faktorer på olika arbetsplatser och för olika personer varierar. Stressorer i arbetsmiljön är alltså en högst subjektiv upplevelse. Med hjälp av denna teori kan den drabbade individen skapa förutsättningar att reducera stressen. Genom att först uppmärksamma den stressande faktorn och förstå hur kroppen blir påverkad, skapas en förutsättning för att sedan identifiera resurser som bidrar till en bättre stresshantering. Detta är en teori som kan användas i den stressade sjuksköterskans vardag för att möjliggöra en mindre stressad arbetsmiljö. För att minska på upplevd stress anser vi att arbetet måste ske på två fronter. Den ena fronten innebär att eliminera stressorer, och den andra fronten handlar om hur den stressade individen klarar av att bemöta och hantera stressorer. Stress bidrar inte till en trivsam arbetsmiljö, men bidrar till en ökad känsla av tung
arbetsbelastning. Med hjälp av denna teori kan ”tunga” patientfall underlättas och osunda förhållanden på arbetsplatsen lättare hanteras genom att användning av motståndsresurser. I litteraturstudiens resultat framkom det att konflikter och missförstånd med läkare, andra sjuksköterskor, sina medarbetare samt med patienter leder till stress hos sjuksköterskor. Özkan Tuncay, Yasar och Sevimligül (2017) definierade organisatoriska konflikter som när en dispyt uppstår med två eller fler medlemmar eller grupper i samma organisation och måste utföra uppgifter som kräver ett funktionellt beroende, eller när deras status, objektiv, värderingar eller ansvar stör varandra. Özkan Tuncay et al. (2017) menar även att konflikter hos sjuksköterskor har identifierats som ett betydande problem inom hälso- och sjukvårdsinrättningar runt om i världen. En konflikt skapar en sämre sammanhållning i arbetsgruppen och utsätter
sjuksköterskan för mer ensamarbete då teamet spricker och därmed ökar arbetsbelastningen. Det vill säga sjuksköterskan utsätts för en högre risk att drabbas av utmattningssyndrom.
Konflikthantering spelar en avgörande roll för organisations effektivitet samt i den personliga, sociala och kulturella utvecklingen av de anställda. Om konflikter mellan sjuksköterskor inte hanteras effektivt så kan det orsaka känslomässig utmattning, depersonalisering och en
minskning av arbetsnöjdheten hos personalen. Baddar, Salem och Villagracia (2016) menade att konflikter bland sjuksköterskor genererade i negativa känslor som ledde till att många
sjuksköterskor använde ett undvikande beteende som en hanteringsmekanism. Konflikter var även ett av de mest upplevda problemen av sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Beserra et al. (2018) menade att hanteringen av en konflikt kunde komma att påverka en hel organisation, allt från patientsäkerheten till personalens välmående och organisationens uppbyggnad.
Förmågan att lösa konflikter på ett effektivt sätt, och förstå bakomliggande faktorer var därför en väsentlig aspekt i personalens kunskapsförråd. Vi anser att eftersom konflikter på arbetsplatsen verkar vara ett stort problem som bidrar till stress och utmattning hos sjuksköterskor så krävs utbildning och kompetens till sjuksköterskor om hur konflikter hanteras på ett effektivt sätt. Detta för att undvika att konflikter blir långvariga och stjäl energi och arbetslust hos personalen, detta är en viktig fråga för chefer och ledningen på den aktuella arbetsplatsen att ansvara över. Brinkert (2010) menade att kommunikation är central i konflikter, då kommunikation ofta skapar konflikter, speglar konflikter och påverkar om konflikterna hanteras produktivt eller destruktivt.
I resultatet framkom det att bristfällig kommunikation på arbetsplatsen är en stressutlösande faktor. Fossum (2007, s. 24) menar att kommunikation är högst nödvändig, till och med livsnödvändig inom vården. Vi kommunicerar med varandra för att kunna överleva, samarbeta och att tillfredsställa våra behov. Kommunikation handlar dels om det verbala, men även om vårt kroppsspråk. Olde Bekkink, Farrell och Takayesu (2018) beskrev interprofessionell (IP) kommunikation, detta handlar om att dela information mellan kollegor inom vården för att på så sätt påverka patientvården positivt. Bristande interprofessionellt samarbete och kommunikation var associerat med en ineffektiv patientvård, högre risk för medicinska fel samt lägre
tillfredsställelse på arbetet. Kommunikationen mellan medarbetarna var avgörande för en säker och effektiv patientvård. Olde Bekkink et al. (2018) menade att hinder för en god
kommunikation dels var tidspress och hög arbetsbelastning, men även interpersonella relationer samt hierarkin mellan och inom olika professioner på arbetsplatsen påverkar kvalitén på den interprofessionella kommunikationen. Det framkom även att hög arbetsbelastning och stort ansvar kunde leda till emotionell utmattning bland personalen, vilket kunde bidra till att man uttrycker okontrollerade personliga känslor mot sina kollegor vilket utgjorde ett hinder för en god kommunikation. Utifrån detta anser vi att kommunikation är något som är högst viktigt inom vårdens organisation för att säkerställa en hög patientsäkerhet, goda relationer mellan medarbetarna samt tillfredsställelse på arbetet.
I litteraturstudiens resultat framkom vikten av ett gott teamarbete och socialt stöd, för att undvika stress och utveckling av utmattningssyndrom. Pinhatti et al. (2018) menar att socialt stöd på arbetsplatsen av chefer och arbetskollegor motverkade graden av stress, vilket i sin tur minskar utmattningen bland arbetstagarna. Ett gott teamsamarbete enligt Fonseca, Pereira och Carvalho (2012) innefattar en sammanhållning och en gemensam värdegrund. Var relationen god och stabil kunde svåra patientfall och andra dilemman diskuteras, vilken reducerade stresspåslag då en jobbig situation inte upplevdes lika ensamt och andras erfarenheter togs tillvara på. Slutsatsen vi drar av detta är att medarbetarnas hjälp och stöd när det gäller att motverka stress och utbrändhet inte får underskattas, de kan nämligen vara den allra bästa tillgången.
I litteraturstudiens resultat framkom det att en ogynnsam relation till chefer och ledning och ett bristande chefsstöd är en riskfaktor för att drabbas av utmattningssyndrom. Stordeur, D’hoore och Vandenberghe (2001) menade att chefen på arbetsplatsen ofta var den mest framträdande personen i arbetsmiljön, och därför både representerar kulturen inom organisationen och har en direkt inverkan på medarbetarna. Ett bristande ledarskap kan öka stressen hos personalen. Ledare som pressar sin personal med att de ska arbeta snabbare, eller att göra mer medför en stress hos personalen. Ett gott ledarskap kunde istället göra skillnad i både förebyggande samt förekomst av stress och utbrändhet hos medarbetarna. Det kunde också hjälpa de anställda med att hantera stressfaktorer (ibid.). Havig, Skogstad, Veenstra och Romøren (2011) beskriver att ett gott ledarskap är en betydande faktor för att utveckla och behålla arbetsnöjdhet hos de anställda. De menar att ett relationsorienterat ledarskap, särskilt genom att arbeta stödjande och
utvecklande är associerat med arbetstillfredsställelse hos personalen. Utifrån detta menar vi att som medarbetare känna förtroende och tillit för sin chef är av stor vikt för att skapa
förutsättningar till att trivas på sin arbetsplats, detta tror vi reducerar mycket av den arbetsrelaterade stressen.
I litteraturstudiens resultat framkom det att yngre sjuksköterskor har högre risk samt var mer disponerade att drabbas av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, samt var mer mottagliga och lättpåverkade av stress. Clendon och Walker (2012) beskriver att tio procent av sjuksköterskor under 30 år övervägde att lämna sjuksköterskeyrket, på grund av den emotionella utmaningen i yrket som deras utbildning inte hade gett dem strategier för att kunna hantera. De beskrev även att yngre sjuksköterskor hade utsätts för hög psykologisk stress som ett svar på en tuff arbetsmiljö, dessa var därför mer benägna att lämna sjuksköterskeyrket. Om unga
återvänder till yrket. Lavoie-Tremblay et al. (2008) menar att brist på support och vägledning, problem med ledningen och att ha tilldelats för stort ansvar var andra faktorer som som var bidragande till att unga sjuksköterskor lämnar yrket. De menade att chefer behöver ha insikt om sambandet mellan arbetsmiljön och arbetstagarnas hälsa, för att lyckas rekrytera och behålla nyutbildade yngre sjuksköterskor. Slutsatsen vi drar av detta är att det är viktigt att erbjuda unga och nyutbildade sjuksköterskor en bra introduktion på den nya arbetsplatsen, där hänsyn tas till den individuella arbetstagaren och dennes förutsättningar och behov. Det är även viktigt med bra stöd från mer erfarna kollegor, vilket kan medföra en trygg grund för yngre sjuksköterskor med mindre erfarenheter.
I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor upplever stort ansvar och höga krav i arbetet, vilket är en riskfaktor till att drabbas av utmattningssyndrom. Pinhatti et al. (2018) menade att inom vårdens arbetsmiljö är kraven höga. Vårdpersonal hanterar komplexa situationer, tidspress, personalbrist och materialresurser samt en ökad efterfrågan på hög kapacitet för att garantera vårdkvaliteten. Att arbeta inom vården är således ett yrke som
omfattade både en fysiskt och känslomässigt krävande arbetsstruktur. García-Sierra, Fernández-Castro och Martínez-Zaragoza (2016) beskrev även dem att sjuksköterskeyrket är en profession som ställde höga emotionella och fysiska krav på individen, detta ledde i sin tur till en hög förekomst av utbrändhet. Att drabbas av utbrändhet hade flertalet negativa följder, bland annat minskat engagemang för organisationen, missnöje med arbetsplatsen samt
sjukfrånvaro. Slutsatsen vi drar av detta är att om sjuksköterskor ska orka arbeta kvar inom vården krävs ett förebyggande arbete av stress och utmattning, både hos individen själv men även organisationen har ett väldigt stort ansvar kring detta. Om sjuksköterskor ska orka vårda patienter, behöver de först och främst se till att själva ha hälsan i behåll.
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt användes två olika databaser i litteratursökningen som båda inkluderar omvårdnad. Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det viktigt att använda sig av pålitliga databaser. I litteratursökningen användes även peer reviewed som begränsning, detta är fördelaktigt då det innebär att experter inom det valda området har kontrollerat innehållet i de vetenskapliga artiklarna innan publicering (Willman et al. 2011, s. 90). En styrka i
litteratursökningen är att två databaser användes, samt att samma sökord användes i bägge databaserna. Ytterligare en styrka är att sökoperatorn OR användes för att få en bredare sökning, och därmed fler träffar på sökresultatet. En svaghet i litteratursökningen är att sökningen
gav dessutom inte så många kvalitativa artiklar, en anledning till detta tros vara att ett av sökorden var ”Risk Factors”. Tidsspannet för sökningen var mer än tio år, detta för att få ett större antal träffar men det innebar även en del äldre forskning.
En vetenskaplig studie av god kvalitet utgår ifrån begreppet trovärdighet. Trovärdighet är ett paraplybegrepp som innefattar termerna pålitlighet, bekräftelsebarhet, tillförlitlighet samt överförbarhet. För att styrka denna litteraturstudies trovärdighet, och därmed kvaliteten, har en kritisk granskning skett av utomstående person samt vid seminarium (Wallengren & Henricson, 2012, s. 487–488).
Tillförlitlighet innebär att den data som resultatet utgår ifrån har tolkats korrekt, alltså att
litteraturstudiens resultat överensstämmer med dess originalkällor. En studies tillförlitlighet bygger på att övertyga läsaren om att innehållet är rimligt (Wallengren & Henricson, 2012, s. 487). Whittemore och Knafl (2005) förklarar att verifikation mellan artiklarna och studiens resultat är en viktig del i analysprocessen. Det är en viktig grund till att en slutsats ska kunna dras och bekräftar litteraturstudiens noggrannhet. För att få ett resultat till litteraturstudien valdes meningsenheter som svarade an mot syftet. Meningsenheterna lästes igenom grundligt och kondensering och kategorisering genomfördes grundligt. Vid minsta fundering gick författarna tillbaka till originalkällan för att få fram ett så korrekt resultat som möjligt.
I denna litteraturstudie finns det en noggrann beskrivning av studiens tillvägagångssätt. Metodens olika steg beskrivs konsekvent och med hjälp av tabeller, som hjälper läsaren få en översikt över innehållet. Analysens olika steg och datainsamlingen beskrivs detaljerat, och därmed framkommer resultatet på ett logiskt sätt. Det gör det enkelt för läsaren att följa den röda tråden genom arbetet. Detta menar Bengtsson (2016) är aspekter som påvisar pålitligheten, samt att studiens resultat ska överensstämma med originalartikeln. Den data som samlas in ska inte under arbetets gång ändra sitt innehåll eller mening. Data ska på en korrekt sätt analyseras och struktureras för att inte få en felaktig tolkning, detta för att resultatet ska bli densamma oavsett vem som utför studien.
Bekräftelsebarhet innebär att den data som redovisas ska vara neutraliserad och objektifierad
menar Bengtsson (2016). Det handlar om hur upplägget ser ut, hur data struktureras upp och läggs fram. Vidare menar Wallengren och Henricson (2012, s. 488) att för att uppnå
bekräftelsebarhet ska författarnas egna förförståelse finnas med, och detta för att inte studiens resultat ska påverkas. Analysprocessen i litteraturstudien beskrivs utförligt, och för att uppnå bekräftelsebarhet fick varje artikel en siffra som sedan motsvarade textenhet fick. Detta för att kunna härleda tillbaka till originalkällan.
Överförbarhet betyder att resultatet kan överföras och generaliseras till en annan kontext eller
grupp (Polit & Beck, 2017, s. 560). För att författarna ska kunna bedöma resultatets
överförbarhet bör trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet vara påvisade (Wallengren & Henricson, 2012, s. 488). I denna litteraturöversikt har vetenskapliga artiklar från olika länder och världsdelar inkluderats, där liknande faktorer som kunde innebära risk för stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor identifierades. Därav kan litteraturstudiens resultat vara överförbart till andra kontexter och grupper.
Interventioner
I litteraturstudiens resultat framkom det att arbetsrelaterade faktorer var den främsta orsaken till stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Detta innebar bland annat hög
arbetsbelastning, konflikthantering, dålig arbetsmiljö, bristande ledarskap och påfrestande patientfall. En möjlig och högst angelägen intervention skulle vara att organisationen aktivt arbetar för att förebygga arbetsrelaterad stress, innan det går så långt att sjuksköterskor sjukskriver sig på grund av utmattningssyndrom. Rickard et al. (2012) beskriver olika
interventioner för att förebygga arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Först och främst att arbeta för att reducera exponering för psykiskt skadliga arbetsförhållanden, därefter att erbjuda stresshantering som gör det möjligt för personalen att utveckla färdigheter för att hantera stressorer och till sist vikten av att behandla och hjälpa dem som har utvecklat ohälsa genom skadliga arbetsförhållanden.
I litteraturstudiens resultat framkom det att stress i arbetet kunde leda till psykisk ohälsa och ökad risk för att utveckla depression. Även att sjuksköterskor kände stort ansvar och höga krav i arbetet, som ledde till emotionell utmattning och utmattningssyndrom. En lämplig
omvårdnadsintervention skulle kunna vara att stärka individens copingstrategier för att hantera stressorer bättre i både sitt privatliv och arbetsliv. Enligt Kang, Choi och Ryu (2008) är
mindfulness meditation en metod för att undvika stress, oro och depression. De beskriver att flera studier har gjorts kring meditation och dess positiva effekter på hjärnans fysiologiska aktivitet samt förebyggande effekt av olika stressrelaterade sjukdomar. De som deltog i
stresshanteringsprogrammet under åtta veckor visade sig ha signifikant lägre stressnivåer, medan stressnivåerna hos kontrollgruppen ökade i betydande utsträckning under samma period. Mahon, Mee, Brett och Dowling (2017) beskriver att effekterna av att vara mer närvarande och
uppmärksam, medför att sjuksköterskor blir mer medveten och uppmärksam om sina egna behov av egenvård och därmed mer närvarande i både privatlivet och i det professionella livet.
Slutsats
Litteraturstudien ger kunskap om vilka faktorer som innebär risk för stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Eftersom utmattningssyndrom är ett allt vanligare och återkommande problem i dagens sjukvård, och en vanlig orsak till sjukskrivning, är det även väsentligt att problematisera och uppmärksamma detta. Orsaker till stress och
utmattningssyndrom är individuellt och skiljer sig åt på olika arbetsplatser. En möjlig
intervention skulle kunna vara att organisationen aktivt arbetar för att förebygga arbetsrelaterad stress, innan det går så långt att sjuksköterskor sjukskriver sig på grund av utmattningssyndrom. Copingstrategier i stresshantering för sjukvårdspersonal är förslagsvis en alternativ åtgärd för att motverka problemet. Vidare forskning kring faktorer som bidrar till stress och
utmattningssyndrom hos sjuksköterskor bör göras. Framförallt kvalitativ forskning bör göras för att fånga upp sjuksköterskors subjektiva upplevelser kring ämnet.
Referenser
Artiklar markerade med * användes i analysen
Adriaenssens, J., De Gucht, V. & Maes, S. (2014). Determinants and prevalence of burnout in emergency nurses: A systematic review of 25 years of research. International Journal of
Nursing Studies 52, 649–661. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.11.004
* Akman, O., Ozturk, C., Bektas, M., Ayar, D., & Armstrong, M. A. (2016). Job satisfaction and burnout among paediatric nurses. Journal of Nursing Management, 24(7), 923-933.
doi:10.1111/jonm.12399
Amirkhan, H. J., Landa, I., & Huff, S. (2018). Seeking signs of stress overload: Symptoms and behaviors. International Journal of Stress Management, 25(3), 301-311.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/str0000066
Antonovsky, A. (1979). Health, stress, and coping. (1. ed.) San Francisco: Jossey-Bass.
Arman, M., Hammarqvist, A.-S., & Rehnsfeldt, A. (2011). Burnout as an existential deficiency - lived experiences of burnout sufferers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2), 294– 302. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00825.x
Baddar, F., Salem, O. A., & Villagracia, H. N. (2016). Conflict resolution strategies of nurses in a selected government tertiary hospital in the kingdom of saudi arabia. Journal of Nursing
Education and Practice, 6(5) doi:10.5430/jnep.v6n5p91
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open, 2, 8-14. doi:https://doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001
* Berger, J., Polivka, B., Smoot, E. A., & Owens, H. (2015). Compassion fatigue in pediatric nurses. Journal of Pediatric Nursing, 30(6) doi:10.1016/j.pedn.2015.02.005
Beserra, E., Gupert, F., Martins, M., Vasconcelos, V., de Figueiredo, G., da Silva, L. & de Lima, M. (2018). Conflict management in nurse training. Journal of Nursing, 12(10):2891-6.
Billeter-Koponen, S., & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient–nurse relations: Qualitative interview study about nurses’ experiences. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 19(1), 20-27. doi:10.1111/j.1471-6712.2005.00318.x
Borglin, G. (2012). Mixad metod – en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s. 269–287). Lund: Studentlitteratur. Brinkert, R. (2010). A literature review of conflict communication causes, costs, benefits and interventions in nursing. Journal of Nursing Management, 18(2), 145-156. doi:10.1111/j.1365-2834.2010.01061.x
* Chang, E-M., Daly, J., Hancock, K-M., Bidewell, J-W., Johnson, A., Lambert, V-A., & Lambert, C-E. (2006) The relationships among workplace stressors, coping methods, demographic characteristics, and health in Australian nurses. J Prof Nurs. 2006 Jan-Feb;22(1):30-8. doi:10.1016/j.profnurs.2005.12.002
Chang, H-Y., Lotus Shyu, Y-I., Wong, M-K., Chu, T-L., Lo, Y-Y. & Teng, C-I. (2017). How does burnout impact the three components of nursing professional commitment?. Scand J
Caring Sci; 2017; 31; 1003–1011. doi: 10.1111/scs.12425
Clendon, J., & Walker, L. (2012). ‘Being young’: A qualitative study of younger nurses' experiences in the workplace. International Nursing Review, 59(4), 555-561.
doi:10.1111/j.1466-7657.2012.01005.x
Epp, K. (2012). Burnout in critical care nurses: a literature review. Dynamics (Pembroke, Ont.),
23(4), 25–31. Hämtad från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm &AN=23342935&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Eriksson, U.-B., Starrin, B., & Janson, S. (2008). Long-term sickness absence due to burnout: Absentees’ experiences. Qualitative Health Research, 18(5), 620–632.
Fonseca, A., Pereira, S., & Carvalho, A. S. (2012). Burnout in nurses working in Portuguese palliative care teams: a mixed methods study. International Journal Of Palliative Nursing,
18(8), 373–381. Hämtad från
http://proxy.lib.ltu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm &AN=23123982&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Fossum, B. (red.) (2007). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Försäkringskassan, (2017). Sjukskrivningsmönster, skillnader mellan län, kommuner och vårdenheter. Hämtad 2019-03-13. Hämtad från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d8373252-f14d-4200-acb9-13ab81be31ff/Socialforsakringsrapport-2017-03.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
* Hamaideh, S. H. (2011). Burnout, social support, and job satisfaction among jordanian mental health nurses. Issues in Mental Health Nursing, 32(4), 234-242.
doi:10.3109/01612840.2010.546494
* Hansen, N., Sverke, M., & Näswall, K. (2009). Predicting nurse burnout from demands and resources in three acute care hospitals under different forms of ownership: A cross-sectional questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 46(1), 96-107.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.08.002
Havig, A. K., Skogstad, A., Veenstra, M., & Romøren, T. I. (2011). The effects of leadership and ward factors on job satisfaction in nursing homes: A multilevel approach. Journal of
Clinical Nursing, 20(23-24), 3532-3542. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03697.x
Hayhurst, A., Saylor, C., & Stuenkel, D. (2005). Work Environmental Factors and Retention of Nurses. Journal of Nursing Care Quality, 20(3), 283-288. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=17&sid=fe4e6e77-e93e-4492-b35a-8021a4aa0257%40sdc-v-sessmgr01
* Hunsaker, S., Chen, H., Maughan, D., & Heaston, S. (2015). Factors that influence the development of compassion fatigue, burnout, and compassion satisfaction in emergency department nurses. Journal of Nursing Scholarship, 47(2), 186-194. doi:10.1111/jnu.12122 Judd, M. J., Dorozenko, K. P., & Breen, L. J. (2017). Workplace stress, burnout and coping: a qualitative study of the experiences of Australian disability support workers. Health & Social
Care in the Community, 25(3), 1109–1117. https://doi.org/10.1111/hsc.12409
Kang, Y. S. ( 1 ), Choi, S. Y. ( 2 ), & Ryu, E. ( 3 ). (n.d.). The effectiveness of a stress coping program based on mindfulness meditation on the stress, anxiety, and depression experienced by nursing students in Korea. Nurse Education Today, 29(5), 538–543.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2008.12.003
Lavoie-Tremblay, M., Wright, D., Desforges, N., Gélinas, C., Marchionni, C., & Drevniok, U. (2008). Creating a healthy workplace for New-Generation nurses. Journal of Nursing
Scholarship, 40(3), 290-297. doi:10.1111/j.1547-5069.2008.00240.x
* Lin, T., Lin, H., Cheng, S., Wu, L., & Ou-Yang, M. (2016). Work stress, occupational burnout and depression levels: A clinical study of paediatric intensive care unit nurses in taiwan. Journal
of Clinical Nursing, 25(7-8), 1120-1130. doi:10.1111/jocn.13119
Lucassen, P. J., Pruessner, J., Sousa, N., Almeida, O. F. X., van Dam, A. M., Rajkowska, G., Swaab, D. F., … Czéh, B. (2014). Neuropathology of stress. Acta neuropathologica, 127(1), 109-135. doi: https://doi.org/10.1007/s00401-013-1223-5
Mahon, M. A., Mee, L., Brett, D., & Dowling, M. (2017). Nurses’ perceived stress and compassion following a mindfulness meditation and self compassion training. Journal of
Research in Nursing, 22(8), 572–583. https://doi.org/10.1177/1744987117721596
* Marie LeSergent, C., & Haney, C. J. (2005). Rural hospital nurse's stressors and coping strategies: A survey. International Journal of Nursing Studies, 42(3), 315-324.
