• No results found

“Håll i, håll ut...” : Socialsekreterares upplevelser av restriktionerna gällande Covid-19 och dess inverkan på våld mot barn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Håll i, håll ut...” : Socialsekreterares upplevelser av restriktionerna gällande Covid-19 och dess inverkan på våld mot barn"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

“Håll i, håll ut...”

Socialsekreterares upplevelser av restriktionerna gällande

Covid-19 och dess inverkan på våld mot barn

Författare: Shehlah Rahman Pour & Juliana Haddad Handledare: Daniel Lindgren

(2)

“HÅLL I, HÅLL UT” - Socialsekreterares upplevelser av restriktionernas inverkan på våld mot barn

Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Sammanfattning

Våld mot barn är idag ett globalt folkhälsoproblem som medför en större risk att utveckla andra hälsoproblem. Svensk forskning visar att minst ett av 20 barn bevittnar eller utsätts för våld i hemmet varje år (Dufort, Gumpert & Stenbacka, 2013). Forskning visar att de främsta riskfaktorerna för uppkomsten av våld är ekonomiska svårigheter, psykisk ohälsa, social isolering och föräldrarnas egna erfarenheter av våld (Annerbäck, Wingren, Svedin & Gustafsson, 2010). Tidigare studier om hur kriser har haft en inverkan på förekomsten av våld i hemmen indikerar att utsattheten för våldet ökar i samband med att befolkningen isoleras och tillbringar en allt större tid tillsammans i hemmet (Sharma och Borah, 2020). Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av hur restriktionerna till följd av Covid-19 pandemin har haft en inverkan på våldsärenden avseende barn samt dess inverkan på det sociala arbetet. Vidare syftade studien till att undersöka socialsekreterares upplevelser av den svenska strategin. Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju respondenter som arbetar inom olika socialtjänster på en barn- och ungdomsenhet i Sverige. Resultatet av datainsamlingen analyserades med hjälp av systemteori, maktlöshetsteorin och begreppet makt. Resultatet visade att regeringens beslut, under pandemin, har haft en inverkan på samhället, uppkomsten av våld och det sociala arbetet. Vidare visade resultatet att maktlösheten hos befolkningen, till följd av Covid-19 pandemin och dess restriktioner, har medfört till ett ökat inflöde av våldsärenden. Socialtjänstens makt har påverkats genom begränsningar i klientmöten och mindre insyn i hemmen, dock har det även främjat samverkan med såväl klienter som andra aktörer genom digitala hjälpmedel. Slutsatsen var att socialsekreterarna hade positiva upplevelser av den svenska strategin i dagsläget, men att en nedstängning av samhället hade bidragit till mer negativa konsekvenser för barn ur ett våldsperspektiv.

(3)

“KEEP CALM AND CARRY ON” - Social workers' experiences of the effects of the restrictions on violence against children

Örebro university

School of Law, Psychology and Social Work Social Work

Undergraduate Essay 15 credits Autumn 2020

Abstract

Child abuse is a global public health problem that entails a greater risk of developing other health problems. Studies in Sweden show that at least one of 20 children witnesses or is exposed to domestic violence every year (Dufort, Gumpert & Stenbacka, 2013). Studies show that the main risk factors for the occurrence of violence are financial difficulties, mental health problems, social isolation and the parents own experiences of violence (Annerbäck, Wingren, Svedin & Gustafsson, 2010). Previous studies on how crises have had an impact on the

prevalence of domestic violence indicate that exposure to violence increases in connection with the population being isolated and spending more time together in the home (Sharma och Borah, 2020). The purpose of this study was to examine social workers' experiences of how the

restrictions resulting from the Covid-19 pandemic have had an impact on cases of violence against children and its impact on the social work. Furthermore, the study aimed to examine social workers experiences of the Swedish strategy. The data collection was carried out through qualitative semi-structured interviews with seven respondents who work in various social services at a child and youth protection service in Sweden. The results of the data collection were analyzed with the help of systems theory, the theory of powerlessness and the concept of power. The results showed that the government’s decision, during the pandemic, has had an impact on society, the emergence of violence and the social work. Furthermore, the results showed that the powerlessness of the population, as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions, has led to an increased inflow of violent cases. The power of the social services has been affected by restrictions in client meetings and less transparency in the home, however, it has also promoted collaborations with both clients and other services through digital aids. The conclusion was that the social secretaries had positive experiences of the Swedish strategy at present, but that a closure of society had contributed to more negative consequences for children from a violence perspective.

(4)

FÖRORD

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Daniel Lindgren. Tack för din handledning, ditt tålamod och all den kunskap du bidragit med. Din kunskap har varit en stor hjälp för oss från start till slut och underlättat för oss under skrivprocessen. Vi tackar dig för att du under denna period har uppmuntrat oss och för all den feedback vi fått. Vi vill även tacka våra respondenter som har ställt upp trots en högre arbetsbelastning under rådande omständigheter. Vidare vill vi rikta ett stort tack till samtliga aktörer och yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta barn dagligen och som gör sitt allra bästa trots de svåra omständigheterna.

(5)

FÖRORD 3

1.0 Inledning och problemformulering 5

1.1 Syfte och frågeställningar 6

2.0 Bakgrund och lagstiftning 6

2.1 Den svenska pandemistrategin 6

2.2 Barnkonventionen 7

2.3 Socialnämndens ansvar och utredningsskyldighet 8

3.0 Tidigare forskning 9

3.1 Covid-19 och dess konsekvenser på våldet 9

3.2 Våld i hemmet 9

3.3 Riskfaktorer 11

3.4 Motivering till varför vi valt vår studie 11

4.0 De teoretiska utgångspunkterna 11 4.1 Socialekologisk systemteori 12 4.2 Maktlöshetsteorin 12 4.3 Makt 13 5.0 Forskningsmetod 14 5.1 Litteraturanskaffning 14 5.2 Vetenskapsteoretisk grund 14 5.3 Datainsamlingsmetod 15 5.4 Urvalsmetod 15 5.5 Analysmetod 16 5.6 Etiska överväganden 17 5.7 Studiens tillförlitlighet 18

6.0 Resultat och analys 19

6.1 Restriktionernas inverkan på våldet 19

6.1.1 Inflöde av ärenden 19

6.1.2 Förståelsen av våldet 19

6.1.3 Långsiktiga konsekvenser 21

6.2 Restriktionernas inverkan på det sociala arbetet 22

6.2.1 Arbetet utifrån restriktionerna 22

6.2.2 Under pandemin 22

6.2.3 Efter pandemin 23

6.3 Den svenska Covidstrategin utifrån våldsaspekten 24

6.3.1 Viktiga aktörer 24

6.3.2 Vid en eventuell nedstängning av samhället 25

7.0 Diskussion 26

7.1 Metoddiskussion 29

(6)

1.0 Inledning och problemformulering

År 2019 drabbas världen av en pandemi till följd av ett nytt coronavirus som orsakar infektionssjukdomen Covid-19. I samband med att Covid-19 eskalerade har allt fler länder valt att införa olika åtgärder för att förhindra spridningen av viruset. En åtgärd som en del länder genomförde var att rekommendera alla att stanna hemma för att skydda invånarna från viruset. Rekommendationen att stanna hemma har dock bidragit till oavsiktliga konsekvenser där våld och övergrepp mot partners och barn ökat i hemmet. Då invånarna har stannat hemma har det lett till att förövare och offer begränsats till att vistas på nära håll under långa perioder (Piquero, Riddell, Bishopp, Narvey, Reid & Piquero, 2020). Trots att det finns brist på empiriskt underlag kring hur Covid-19 har haft en bidragande faktor till en ökning av våld i samhället menar Ragavan, Culyba, Muhammad och Miller (2020) att det har kunnat konstateras att våld i nära relation har eskalerat under den rådande pandemin. Att fler vistas hemma kan dock vara en riskfaktor till att våld i hemmet har ökat då individerna isoleras hemma. Tidigare studier indikerar även att verksamheter, som har som uppdrag att hjälpa till att upptäcka och förhindra våld, inte har kunnat utföra sitt arbete i samma omfattning som tidigare på grund av restriktioner som begränsat arbetet (ibid.). I en studie av Donagh (2020) framgår att många barn och ungdomar upplever att skolan är den enda plats som de känner sig säkra på och att när skolorna började stänga ner till följd av pandemin orsakade detta stor oro hos många. Förutom att många ungdomar och barn förlorat en trygg plats har de också förlorat möjligheter till att avslöja vad som faktiskt händer i hemmen. I Donaghs (2020) studie framgår att möjligheten att upptäcka de barn som blir utsatta begränsas då skolor stängts och att många yrkesverksamma som möter utsatta barn i sin verksamhet upplever en stor oro för att de inte kan nå fram till de utsatta. Anurudran, Yared, Comrie, Harrison & Burke (2020) menar att bortsett från risken för utsatthetens och våldets ökning till följd av restriktionerna så kan isoleringen även medföra ytterligare begränsningar i individens stödnätverk. ​Minskningen av tiden på arbetsplatsen eller förlusten av ekonomin kan vidare leda till en ökad risk att utsättas för våld i hemmet. I dagsläget finns det kunskapsluckor avseende om Covid-19 pandemin har ökat utsattheten för våld, dock visar studier av tidigare katastrofer att utsattheten för fysiskt och psykiskt våld i hemmet ökar under sådana situationer. ​Samma forskning visar att våld i hemmet ökade efter orkanen Andrew i Florida 1992. Orsaken till den ökade våldsutsattheten grundades främst i att befolkningen isolerades hemma ​(​ibid.).

Mazza, Marano, Lai, Janiro och Sani (2020) menar att karantänen under Covid-19 har bidragit till radikala förändringar och begränsningar i många familjers nätverk. Många familjer har inte heller kunnat ta hjälp av och träffa mor- och farföräldrar längre med hänvisning till restriktionerna gällande den äldre generationen. Trots bristen på forskning finns det mycket som tyder på att våld i hemmiljön har ett samband med Covid-19 pandemin (ibid). Bellizzi, Nivoli, Lorettu, Farina, Ramses och Ronzoni (2020) menar att rapporter från såväl en av Kinas provinser som Storbritannien har visat att våldet i hemmiljön under februari och april månad har mer än fördubblats i jämförelse med tidigare år. Vidare har Italiens nationella nätverk för våldsutsatta kvinnor blivit kontaktade av våldsutsatta i en mycket större utsträckning under Covid-19 pandemin, där ökningen motsvarade hela 74,5 procent.

En del studier visar på att isolering inte haft någon ökad effekt på våld i hemmet men inte alla resultat i studier stödjer den idén. I en studie av Piquero et al. (2020) framgår att det ökade våldet under Covid-19 pandemin är orsakat av de restriktionerna som tagits fram då dessa medfört till ökad stress bland befolkningen. Enligt andra studier är riskfaktorer till att våldet i hemmen, övergrepp och exploatering mot barn har ökat en effekt av att en stor del av befolkningen förlorat sitt arbete, isolerat sig i hemmen samt att många upplever stor oro över sin hälsa (Caffo, Scandroglio & Asta, 2020). ​Med anledning av att Covid-19 pandemin är så pass nytt finns det stora kunskapsluckor avseende den “svenska strategin” och huruvida det har haft

(7)

effekt på barns utsatthet för våld i nära relation. I Sverige har inte restriktionerna varit lika omfattande som i vissa andra länder där det varit en total nedstängning av samhället. Sveriges regering har utgått från riktlinjer och rekommendationer i syfte att förhindra smittspridningen, varpå det blir angeläget att studera hur problematiken har uppmärksammats, hanterats och upplevts av barn- och ungdomshandläggare inom Sveriges socialtjänst. Vi uppmärksammade att det saknades forskning med grund i intervjuer och ett hermeneutiskt perspektiv för att få en mer detaljerad och djupgående beskrivning av hur socialsekreterare upplever att det sociala arbetet har påverkats, vilket denna studie avser att belysa. Denna studie skulle kunna synliggöra eventuella effekter grundad i socialsekreterares upplevelser på barn- och ungdomsärenden och socialsekreterarnas arbetssätt. Vidare är förhoppningen att studien uppmärksammar våldet under pandemin och vilka konsekvenser en nedstängning av samhället hade medfört till med grund i socialsekreterares upplevelser.

1.1 Syfte och frågeställningar

Denna studie fokuserar på hur socialtjänstens socialsekreterare som arbetar med barn och familjeärenden påverkats av Covid-19 pandemin. Särskilt fokus riktas mot de eventuella förändringar som skett i ärendehandläggningen kring våld i nära relation avseende barn. Syftet med studien är att belysa de effekter pandemin fått på det konkreta arbetet med familjer där det förekommer våld i nära relation. Studien ämnar även att undersöka socialsekreterares upplevelser av den svenska strategin under pandemin. Genom att intervjua socialsekreterare är förhoppningen att studien ska kunna bidra till att uppmärksamma hur mer oförutsedda konsekvenser av pandemin påverkar barn och ungas livssituation samt hur det konkreta sociala arbetet påverkas av rådande situation, men även inför framtida händelser. Med grund i syftet blir följande frågeställningar aktuella att undersöka i studien:

1​) ​Vilken inverkan upplever socialsekreterare att restriktionerna haft på inkomna våldsärenden och dess långsiktiga konsekvenser?

2) Hur upplever socialsekreterare att restriktionerna och riktlinjer har påverkat det sociala arbetet?

3) Hur resonerar socialsekreterare om den svenska strategin utifrån våldsaspekten för barn?

2.0 Bakgrund och lagstiftning

I detta avsnitt presenteras en beskrivning av hur pandemin hanterats utifrån den svenska strategin med de restriktioner som Folkhälsomyndigheten format samt en beskrivning över aktuella lagstiftningar vilka är ​lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter samt ​socialtjänstlagen ​(2001:453) [SoL]. Avsnittet är indelat i tre sektioner; den svenska pandemistrategin, barnkonventionen ​samt ​socialnämndens ansvar och utredningsskyldighet.

2.1 Den svenska pandemistrategin

Nedan presenteras den svenska strategin utifrån de restriktioner och rekommendationer som Folkhälsomyndigheten gått ut med i syfte att förhindra fortsatt utveckling av smittspridningen. Restriktionerna och rekommendationerna är indelade i underrubriker med följande teman; personligt ansvar, arbetsplatser, idrottsföreningar, personer över 70 år och andra riskgrupper samt allmänna råd vid lokala utbrott av Covid-19, ​så som de är upplagda från Folkhälsomyndigheten.

“Personligt ansvar Allmänna råd

Var och en i Sverige har ett ansvar att förhindra spridning av Covid-19. För att begränsa smittspridning bör alla

(8)

1. vara noggranna med sin handhygien och ofta tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder,

2. hålla avstånd till varandra inom- och utomhus på platser där människor samlas, som t.ex. butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, servicekontor och väntrum,

3. om det är möjligt, gå, cykla eller använda andra alternativa färdsätt,

4. undvika att resa med sådan kollektivtrafik och sådana andra allmänna färdmedel där det inte går att boka en plats,

5. hålla avstånd till varandra och följa anvisningar i kollektivtrafiken och i andra allmänna färdmedel,

6. avstå från att delta i större sociala sammanhang som fester, begravningar, dop, kalas och bröllop, och

7. på idrottsplatser, badhus, gym och i andra träningslokaler hålla avstånd till varandra och undvika att byta om i allmänna omklädningsrum.

Arbetsplatser Allmänna råd

För att undvika spridning av Covid-19 bör arbetsgivare se till att personal, om det är möjligt 1. håller avstånd till varandra,

2. regelbundet kan tvätta sina händer med tvål och vatten eller annars använda handsprit, 3. arbetar hemifrån, och

4. kan anpassa sina arbetstider för att undvika att resa i rusningstid.

Idrottsföreningar Allmänna råd

För att undvika spridning av Covid-19 bör idrottsföreningar

1. när det är möjligt hålla träningar och andra idrottsaktiviteter utomhus, och 2. begränsa antalet åskådare eller på annat sätt undvika trängsel.

De allmänna råden om personligt ansvar och arbetsplatser träder i kraft den 13 juni 2020. De allmänna råden om idrottsföreningar träder i kraft den 14 juni 2020.

Personer över 70 år och andra riskgrupper ​(gällde fram till 22 oktober 2020) Allmänna råd

För att undvika spridning av Covid-19 bör personer över 70 år och de som tillhör andra riskgrupper utöver vad som anges under Personligt ansvar

1. begränsa sina fysiska kontakter,

2. undvika att åka med kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel, och

3. undvika att handla i butiker som apotek och matvarubutiker eller vistas på andra platser där människor samlas.

Allmänna råd vid lokala utbrott av Covid-19​ ​(uppsala var först - 20 oktober)

Vid lokala utbrott av Covid-19 kan Folkhälsomyndigheten, efter samråd med smittskyddsläkaren i regionen, besluta att ett eller flera av följande allmänna råd ska gälla i en region eller i en del av en region under en begränsad tid.” ​(Folkhälsomyndigheten, 2020).

2.2 Barnkonventionen

I Sverige har lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter lagstadgats sedan den 1 januari 2020. Detta beslut utgör en klargörande funktion för domstolar och rättsutövare att hänsyn ska tas till de rättigheter som medföljer barnkonventionen. Vidare ska barnets rättigheter tas till hänsyn vid bedömningar inom beslutsprocesser i ärenden rörande barn. Socialstyrelsen har i sin tur som uppgift att främja tillämpningen av barnkonventionen inom myndighetens yrkesutövning (Socialstyrelsen, 2020). Barnkonventionen består av 54 artiklar som alla syftar till att säkerställa de mänskliga rättigheterna för barn. Avseende barns

(9)

rätt till att skyddas mot våld regleras detta i barnkonventionens artikel 19. I enlighet med barnkonventionens artikel 19 ska “Barn skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp” (Unicef, u.å).

2.3 Socialnämndens ansvar och utredningsskyldighet

Socialnämnden har ett ansvar, lagstiftat i 5 kap. 1§ Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453), avseende att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. I 5 kap. 11§ Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) stadgas även att socialnämnden ansvarar för att brottsoffer och dess närstående får den stöd och hjälp de är i behov av. Socialnämnden skall ta särskild hänsyn till kvinnor, som är eller har varit offer för våld i nära relation, och barn som har bevittnat det våldet eller andra övergrepp med närstående. I enlighet med 14 kap. 1§ punkt 1 Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) råder det en anmälningsplikt för “yrkesverksamma och myndigheter, vars verksamhet berör barn och unga”. Anmälningsplikten innebär att “​myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa”.

Socialnämnden har en utredningsskyldighet som innebär att “Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL)”. Socialstyrelsens föreskrifter menar att då socialnämnden får till sin kännedom att ett barn utsätts för eller bevittnar våld i nära relation ska utredning inledas skyndsamt. Inom ramen för utredningsskyldigheten har socialnämnden som uppgift att utreda följa punkter enligt rutin avseende våldsärenden:

“• barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna, • våldets karaktär och omfattning,

• våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna, • barnets egen uppfattning om våldet,

• vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, och

• barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt” (Jönsson & Birk, 2020).

För att nå en förståelse för hur restriktionerna har påverkat barn och familjer samt det sociala arbetets situation har vi valt att presentera de mest relevanta delarna av Folkhälsomyndighetens restriktioner. I rekommendationerna finns uppmaningar om att i största mån arbeta hemifrån, hålla avstånd till andra individer på allmänna platser samt ​avstå från att delta i större sociala sammanhang. Under pandemin har restriktionerna genomgående blivit alltmer strikta och samhällets invånare har begränsats i allt större utsträckning. Rekommendationerna är framtagna ur en smittskyddsaspekt men kan ha effekten av att öka utsattheten. Enligt socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 14 § 1 kap. 1 p. ska yrkesverksamma som arbetar med barn och ungdomar anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa. Rekommendationerna av att exempelvis i största mån arbeta hemifrån gör det problematiskt för yrkesverksamma att i sin verksamhet upptäcka de barn som kan tänkas fara illa vilket i sin tur kolliderar med socialnämndens ansvar som regleras i 5 kap. 1 § SoL samt med barnkonventionens grund om att barn ska skyddas mot alla former av våld. Med grund i de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten tagit fram samt de lagar som är aktuella inom området för studien kan resultatet förstås i ljuset av socialsekreterares upplevelser. Rekommendationerna blir relevanta att belysa då Sveriges pandemistrategi sticker ut i jämförelse med andra länder då Sverige enbart har riktlinjer och rekommendationer medan andra länder har lagar och krav på hur pandemistrategin ska fullföljas.

(10)

3.0 Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras en överblick kring aktuell forskning på området. Den tidigare forskningen består av både nationella och internationella studier som alla har fokus på våld mot barn och dess konsekvenser. Avsnittet är indelat i tre delar och inleder med studier relaterade till Covid-19 och dess konsekvenser på våldet, följt av övriga och mer generella studier inriktade på våld i hemmet. Avsnittet avslutas med en presentation av tidigare forskning kopplat till riskfaktorer för att utsättas för våld i hemmet och en motivering om varför vi valt vår studie.

3.1 Covid-19 och dess konsekvenser på våldet

Under Covid-19 pandemin har allt fler länder valt att införa olika former av åtgärder och begränsningar i syfte att minska smittspridning. Befolkningen har bland annat behövt hålla fysiskt avstånd och isoleras hemma. I och med dessa restriktioner menar Sharma och Borah (2020) att ökningar av våld i hemmet kan jämföras med andra situationer där familjer spenderar mer tid tillsammans, såsom exempelvis jul- och sommarlov, där studier visat en ökad våldsutsatthet. I samband med att allt fler invånare insjuknar tvingas länder att begränsa invånarna mer, vilket har orsakat att fler blivit uppsagda, att det uppstått fler förlorade arbetstillfällen och att många har förlorat sina inkomster. Till följd av Covid-19 har en större arbetslöshet bidragit till att verksamheter inte kunnat utföra deras arbete fullt ut på grund av att invånarna beordrats att stanna hemma (ibid). Utifrån tidigare forskning på området har det visat att en låg inkomst är en riskfaktor för ökat våld i hemmen. Oavsett om en familj inte bär på tidigare erfarenheter av våldsutsatthet kan ekonomisk stress och brist på socialt stöd leda till våldsbeteende då studier har visat på att individer med högre stressnivåer har 3,5 gånger större risk att utsätta andra för våld än individer med en lägre nivå av stress. Forskning visar att social isolering till följd av särskilda händelser som naturkatastrofer och pandemier sätter familjer i begränsat utrymme under längre perioder och att detta medfört till att den tillgängliga säkra tiden för de utsatta, som exempelvis när förövaren går till arbetet eller barnet går till skolan, minskats vilket ökat risken för våld i hemmet (ibid.). Innan pandemin hade våldsutsatta tillgång till det sociala stödet genom familj och släkt, skyddade hem och även rättsmedel såsom skyddsåtgärder. Under isolering i hem blir inte ovanstående alternativ längre lättillgängliga. Då de utsatta inte kan lämna sina hem till följd av restriktionerna medför detta till att våldets karaktär och intensitet ökar. Barn blir särskilt utsatta under sådana omständigheter då deras möjlighet att bli uppmärksammade av andra verksamheter reduceras och barnet riskerar att få en ogynnsam utveckling då de både utsätts för våld och bevittnar våld mellan föräldrarna. Möjligheten att bli uppmärksammad reduceras även på sådant sätt att barnens sociala nätverk begränsas såsom relationer med vänner, släkt och grannar (ibid.). I mars 2020 gick Förenta nationerna (FN) ut med en varning om ökningen av våld i nära relation och kvinnliga mord utförda av en partner till följd av Covid-19 pandemin. Restriktionerna kring Covid-19 pandemin, som är till för att minimera smittspridningen, har istället ökat möjligheterna för förövare att utöva det fysiska, psykiska och sexuella våldet.​Bradley, ​DiPasquale, Dillabough och Schneiders (2020) studier tydliggör hur den sociala isoleringen och den ekonomiska osäkerheten leder till ökad stress vilket i sin tur ökar risken för våld i nära relationer.

3.2 Våld i hemmet

Våld i nära relation är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar sannolikheten för att utveckla flertalet hälsoproblem hos de drabbade. Begreppet våld i nära relation syftar till att våldet ska ha utövats av en nuvarande eller tidigare relationspartner (​Beyer, Wallis & Hamberger, 2013)​. Världshälsoorganisation (WHO) uppskattar att mellan 15 procent till 71 procent av världens kvinnor blir någon gång offer för våld i nära relation. Variationen i procent grundar sig i att det kan bero på hur datan har insamlats, men också att olika länder har olika definitioner på vad våld i nära relation innefattar. Brottsförebyggande rådet i Sverige uppskattar att 75 procent av samtliga fall gällande våld mot kvinnor inte rapporteras till polismyndigheten, men att de

(11)

kvinnorna istället kanske etablerar en egen kontakt med sjukvården eller socialtjänsten (Dufort, Gumpert & Stenbacka, 2013). Våld i nära relation drabbar oftast kvinnor, oberoende av ålder, och är den vanligast förekommande orsaken till att kvinnor blir mördade. Den formen av våld drabbar även män om än inte i samma utsträckning. För de drabbade kan våldet leda till flera olika former av psykisk ohälsa, varpå symtomen av våldet även kan hittas hos barn som både själva blivit, trots stora mörkertal, utsatta för eller bevittnat våldet i hemmet ( ​Mazza, Marano, Lai, Janiro & Sani, 2020)​.

Det finns en stor brist på statistik kring hur många som utsätts för och bevittnar våldet i hemmet. Bristen på statistik berör främst hur stor andel barn som lever i hemmiljöer där det förekommer våld. Trots stora mörkertal visar befolkningsundersökningar i USA, Canada och Australien att omkring 7-23 % av ungdomar i populationen har bevittnat våld i hemmet (Cross, Mathews, Tonmyr, Scott & Ouimet, 2012). Det finns dock med stor sannolikhet ett större mörkertal, varpå det kan antas att den siffran är högre ( ​Sousa, Herrenkohl, Moylan, Tajima, Klika, Herrenkohl & Russo, 2011)​. ​I Sverige uppskattas att minst ett av tjugo barn lever under sådana omständigheter varje år. ​För de barn som blir utsatta för våld i hemmet är det ett stort och dyrbart folkhälsoproblem. Barn som blir utsatta för våld i hemmet kan få allvarliga problem på såväl kort som på lång sikt. I Sverige återfinns oftast de barn som blir utsatta, hos socialtjänsten då det redan finns en etablerad kontakt där. De barn som lever med våld i hemmiljön kan bevittna våldet såväl direkt som indirekt, genom att höra eller se det under en pågående konflikt eller att de får höra om våldet i efterhand, antingen av en förälder eller någon annan som har kännedom om det. Det kan även vara så att barnet träder emellan föräldrarna under en pågående konflikt eller våldssituation (Münger & Markström, 2019 )​.

Graham-Bermann, Castor, Miller och Howell (2012) menar att majoriteten av barn som utsätts för våld gör det innan de fyllt 6 år och att konsekvenserna som kan uppstå av utsattheten är att de får en ökad risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). ​Forskning visar att mellan 17 till 33 procent av skolelever som blivit utsatta för våld i hemmet uppfyller kriterierna för PTSD. Vidare löper dessa barn 2,5 gånger ökad risk att bli offer för fysiskt våld och 5 gånger så stor risk att utsättas för sexuellt våld, i jämförelse med barn som växer upp i hem ej präglade av våld. Barn som upplevt våld i hemmet kan uppleva svårigheter med aggression och att uttrycka sina känslor. Barnen kan även upprepat berätta om händelsen, bli klängiga, uppleva ökade mardrömmar och ha återkommande tankar om händelsen. Långsiktiga effekter av utsattheten i tidig ålder pekar mot kriminalitet, missbruk och depression under tonåren. I vuxen ålder kan det leda till sämre fysisk och psykisk hälsa samt bristande sociala relationer (ibid.). Studier som undersökt mammor som utsätts för våld i hemmet och deras upplevelser av hur barnens beteenden påverkats av det visar på att barnen som bevittnat våldet hade utvecklat emotionella och beteendemässiga problem. Resultatet indikerade även att barnen utvecklade aggressivt beteende riktat mot mödrarna vilket i sin tur medförde till att mödrarna utsattes för dubbla förövare i hemmen. Barnen upplevdes även utveckla psykologiska och sociala problem och svårigheter i skolan ökade (Izaguirre & Calvete, 2015). Forskning visar vidare att obligatoriska rapporteringar vid misstanke om barn som far illa medför till att antalet fall som uppmärksammas ökar men att många fall kan undgås om det finns brist på resurser och kompetens kring området (Cross, Mathews, Tonmyr, Scott & Ouimet, 2012). Avseende den svenska forskningen menar Eriksson och Näsman (2011) att de våldsutsatta barnen lägger en stor tyngdpunkt på bemötandet av handläggare och huruvida denne försöker skapa en relation och tillit till barnet. Huruvida de utsatta barnen kommer att våga uttrycka sin utsatthet för våld är beroende av det bemötandet de får av handläggarna på socialtjänsten (ibid.). Vidare menar socialstyrelsen (2015) att en lättillgänglig socialtjänst även har en betydelsefull inverkan på relationen mellan handläggare och klienter.

(12)

3.3 Riskfaktorer

Trots att våld i hemmiljön förekommer under samtliga samhällsklasser, oberoende av religion, etnicitet eller geografiskt område, återfinns riskfaktorer sammankopplade med att uppleva våld i hemmiljön ​(Howard, Trevillion & Agnew-Davies, 2010)​. Studie i Sverige av Annerbäck, Wingren, Svedin och Gustafsson (2010) visar att det finns olika riskfaktorer som är associerade med barn som blir utsatta för våld. Riskfaktorerna berör bland annat sådant som är relaterat till förövarna såsom föräldrars missbruk av alkohol eller narkotika, föräldrars psykiatriska sjukdomar, utsatthet av partnervåld och erfarenheter som föräldrar kan ha från att tidigare blivit utsatt för våld under barndomen. Riskfaktorerna kan även vara ekonomiska och sociala faktorer som orsakar en belastning för familjen. De socioekonomiska riskfaktorerna är ekonomiska svårigheter, föräldrars utbildningsnivå samt en lägre socioekonomisk status. Det tredje området av riskfaktorer för att bli utsatt för våld i hemmet berör en individs sociala nätverk. Ett bristande socialt nätverk där barnet inte har tillgång till hjälp från individer runt omkring sig utgör en riskfaktor för att bli utsatt för våld i hemmet (ibid.). Studier visar vidare att ​barn som lever i familjer där det förekommer missbruk hos vårdnadshavarna samt där det förekommer familjevåld har ett starkt samband med att barnen riskerar att bli utsatta för våld. Det är nio gånger så stor risk att barn till föräldrar med missbruk upplever försummelse jämfört med barn som inte har föräldrar med missbruk. Av de mammor som undersökts i en studie och som blivit utsatta för våld i hemmet var det dubbelt så stor risk att de själva försummar barnen (Daley, Bachmann, Bachmann, Pedigo, Bui & Coffman, 2016).

Utöver de riskfaktorer som kan finnas runt omkring ett barn så kan även barnet ha egna riskfaktorer för att bli utsatt för våld. Dessa riskfaktorer berör bland annat kön och ålder på barnet, då studier indikerar att yngre barn oftare tenderar att bli utsatta för våld i hemmet. Barn som har någon form av funktionsvariation är särskilt sårbara när det gäller risken att bli utsatt för våld. Det går inte att förklara orsaker till våldsutövande mot barn utifrån en enda faktor utan problematiken behöver förstås utifrån multifaktoriella modeller som integrerar sociala, sociologiska och psykologiska förklaringar (Annerbäck, Wingren, Svedin & Gustafsson, 2010).

3.4 Motivering till varför vi valt vår studie

Sammanfattningsvis går det att konkludera att den tidigare forskningen är samstämmig gällande riskfaktorerna för barns utsatthet för våld. De huvudsakliga belysta riskfaktorerna är ekonomiska svårigheter, den psykiska ohälsan, social isolering och förälderns egna erfarenheter av våld. Forskningen berör även de långsiktiga konsekvenserna för våldsutsatta barn där det framförallt framkommit att barnen tenderar att utveckla en missbruksproblematik, kriminalitetsbeteende och ett försämrat psykiskt mående. Trots att våld mot barn är återkommande inom forskningen finns det brister i hur det har påverkats av Covid-19 pandemin och dess restriktioner i Sverige. Forskningen är dock överens om att den sociala isolering, oavsett omständighet, är en bidragande faktor för uppkomsten och utsattheten för våld. Den aktuella forskningen som finns på området angående hur våldet har sett ut under Covid-19 pandemin ger en övergripande bild av situationen i olika länder.

4.0 De teoretiska utgångspunkterna

Följande avsnitt avser att belysa de valda teorierna för analys av studiens resultat; ​systemteori​, maktlöshetsteorin och begreppet ​makt​. Systemteorin avser att förklara huruvida restriktionerna har haft inverkan på de system individer ingår i, såväl klienter som socialarbetare, samt hur det kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv. Ur maktlöshetsteorin kan våldets eventuella uppkomst förklaras under rådande pandemi och dess bidragande faktorer. Vidare kan förövarens våldsbeteende förklaras med hjälp av maktlöshetsteorin. Med hjälp av maktbegreppet kan resultatet även analyseras i sin helhet genom ett individ- grupp och samhällsperspektiv.

(13)

Teorierna kommer tillsammans användas för tolka resultatet och bidra till ökad förståelse för restriktionernas inverkan på barns utsatthet för våld i nära relation.

4.1 Socialekologisk systemteori

Systemteorin syftar till att studera ett fenomen ur ett helhetsperspektiv där grundsynen utgår från att olika delar påverkar varandra. Varje system är en del av ett större system samtidigt som de även innefattar mindre subsystem. System som individer kan ingå i är exempelvis familj eller skola (Forsberg & Wallmark, 2002. Familjesystemet är enligt Forsberg och Wallmark (2002) en del av ett större system såsom ett släktsystem som i sin tur är en del av ett socialt system. Familjesystemet innefattar även subsystem, som bland annat syskonsystemet och föräldrasystemet. När en förändring sker i en del av ett system påverkar detta de andra delarna och därmed bidrar det till en förändring av hela systemet. Forsberg och Wallmark (2002) exemplifierar detta genom att beskriva att när en familjemedlem blir arbetslös eller får ett nytt arbete påverkar detta de andra familjemedlemmarna och därmed familjen som helhet. Systemteorins utgångspunkt grundas även i att orsaksförklaringar förklaras genom cirkulära sambandsmönster. Detta innebär att ett resultat av ett fenomen inte kan förklaras genom orsak-verkan där det finns en förklaring utan istället syftar teorin till att förklara hur en del påverkar en annan del på flera nivåer där flera händelser påverkar varandra (a.a., 2002).

I enlighet med Bronfenbrenners socialekologiska systemteori finns det olika nivåer av system som individer ingår i. En av dem benämns som mikrosystem och beskrivs enligt Forsberg och Wallmark (2002) som systemen individen själv ingår i såsom familj, skola och fotbollslag. I takt med att ett barn blir äldre kommer denne att ingå i allt fler mikrosystem. Mezzosystem är ett mellanliggande system och beskrivs enligt Forsberg och Wallmark (2002) som en länk mellan individers mikrosystem. Ett exempel på detta bland barn kan vara kontakten mellan familjesystemet och skolsystemet. Enligt Forsberg och Wallmark (2002) har barn som har en psykisk ohälsa fler konfliktladdade eller avbrutna länkar mellan viktiga vuxna i sina mezzosystem i jämförelse med andra barn. Exosystem är det system som en individ påverkas av men själv inte tillhör. Forsberg och Wallmark (2002) beskriver att exosystem exempelvis kan vara föräldrarnas arbeten där en förändring såsom uppsägning eller övertidsarbete påverkar barnet indirekt. Makrosystemet är den sista nivån inom det socialekologiska perspektivet som syftar till den övergripande nivån och handlar om individens omgivande samhälle. Forsberg och Wallmark (2002) beskriver makrosystemet som en individs kulturella värderingar vilka uttrycks genom bland annat religion och lagstiftning men även genom den politiska och ekonomiska makten. Makrosystemet omfamnar flera mikrosystem som individer ingår i och en hastig förändring inom makrosystemet påverkar därför alla mikrosystem och har i sin tur en direkt och indirekt påverkan på alla de individer som ingår i det systemet. Forsberg och Wallmark (2002) beskriver hur en sådan förändring kan komma i uttryck genom bland annat att en hög arbetslöshet inom ett samhälle påverkar en ökning av våld och rasism.

4.2 Maktlöshetsteorin

Isdal (2017) menar att maktlöshetsteorin utgår ifrån att våldsutövning blir en form av makt som ska bota känslan av maktlöshet förövaren bär på. Enligt teorin blir vanmakten, för förövaren, därmed en ursäkt till att utöva våldet. Vanmakten och våldsutövarens sätt att bemästra den måste sättas i kontext till dennes makt- och maktlöshetsförhållanden som denne lever i, alltså dennes sociala villkor (ibid.). Isdal (2017) beskriver att maktlöshetsteorin utgår ifrån olika orsaksförhållanden som kan förklara uppkomsten av våld, individens önskan om makt och kontroll, samt att ett flertal av dessa orsaksförhållanden måste samverka för uppkomst av ett våldsbeteende. De olika orsaksförhållandena som blir relevanta för denna studie att utgå ifrån benämns som; individuella,samhällsrelaterade och våldsrelaterade orsaksförhållanden.

(14)

Isdal (2017) menar att de individuella orsaksförhållanden avser individens uppväxt, om denne varit utsatt för våld eller bevittnat det. Det upplevda våldet kan exempelvis ha skett i hemmet, skolan eller på fritiden. Det kan även vara att individens uppväxt varit präglat av andra händelser, som bidragit till maktlöshet, såsom trauman, skolmobbning och bristande omsorg. Vidare kan individuella orsaksförhållanden avse biologiska faktorer som exempelvis kemiska ämnen i hjärnan som kan påverka en individs temperament. De individuella orsaksförhållanden kan dock inte ensamt förklara ett våldsbeteende, alltså kan inte en händelse av misshandel leda till att individen utvecklar ett våldsbeteende. Det kan dock sägas att individer med ett högre våldskapital med stor sannolikhet haft en uppväxt präglad av allvarligare former av våld.

4.2.2 Samhällsrelaterade orsaksförhållanden

Det samhällsrelaterade orsaksförhållandet syftar till faktorer i samhället som kan skapa maktlöshet och påverka invånarnas beteenden. Faktorerna påverkas av de ramar och villkor som finns i samhället och kan handla om såväl ekonomiska som politiska faktorer. De ekonomiska faktorerna påverkar på så sätt att en lägre ekonomisk status även leder till mer våld. Vidare kan även rädslan för att mista sin makt och kontroll leda till mer våld. Samhälleliga förändringar som skapar en vanmakt likt arbetslöshet kan exempelvis bidra till en ökad nivå av våld i samhället (Isdal, 2017).

4.2.3 Våldsrelaterade orsaksförhållanden

Slutligen lyfter Isdal (2017) upp det våldsrelaterade orsaksförhållandet som syftar till att en händelse av våld kan få stor betydelse för nytt våld. Det utövade våldet har då en form av effekt i situationen som ökar sannolikheten för att nytt våld uppkommer. Isdal (2017) menar att viss form av våld, såsom våldet mot kvinnor och barn, kan leda till maktlöshet, skam och avsky. Dessa känslor kommer i sin tur bidra till en lägre självkänsla som därmed blir en ny riskfaktor för det nya våldet.

4.3 Makt

Makt är ett svårhanterligt begrepp och det finns inte en enkel beskrivning på vad makt innebär. Enligt Börjesson och Rehn (2009) utövas makt när en aktör påverkar en annan aktör i den grad att denne handlar på ett sådant sätt som även kan gå emot ens egna vilja. Begreppet makt innefattar olika former och makten kan nås på olika sätt, såsom via institutioner, våld eller expertis. De olika formerna av makt som finns kan delas in i olika kategorier där det bland annat kan handla om makt som man blivit tilldelad, makten att kontrollera viss resurs som möjliggör bestraffning och belöning samt makten att påverka någonting via våld eller tvång (ibid.). Makten beskrivs enligt Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) som konstant närvarande i samspel mellan individer. Författarna menar att det inte existerar relationer där det inte förekommer någon form av makt. Makten blir särskilt synlig när olika parter är oense om en fråga och argumenterar med sina åsikter då den med tolkningsföreträde är den som har privilegium att bestämma vad som är rätt och hamnar därmed i en överordnad maktposition gentemot den andra parten. Makt är ett begrepp som för många associeras med någonting som är negativt men beskrivs enligt Svensson et al. (2008) som någonting som även kan vara positivt laddat. Författarna menar att med makt kommer även ansvar och möjligheter och exemplifierar detta med att socialarbetare innehar en överordnad makt gentemot klienter och kan med den skapa möjligheter för klienten att få rätt stöd och hjälp som denne är i behov av (ibid.). “Kunskap ger makt och kunskap används” (Svensson et al., 2008), vilket innebär att individer med en erhållen expertis har möjlighet att förändra och påverka sin omgivning. Kunskapen ger samhället svar och kan med hjälp av den bidra till en förändring. Börjesson et al. (2009) beskriver att effekterna av att bli utsatt för makt kan uppenbara sig genom att den utsatte reagerar med aggression, motstånd och på annat sätt. Människan har en tendens att inte kunna kontrollera sina känslor och handlingar när utsattheten av makt uppkommer, särskilt när denne känner sig maktlös gentemot maktordningar.

(15)

Med hjälp av systemteorin kan socialsekreterarnas upplevelser förstås ur olika nivåer och perspektiv samt hur olika delar av en individs liv påverkar helheten. Utifrån maktlöshetsteorin kan uppkomsten av våldet förklaras med hjälp av olika orsaksförhållanden relaterat till såväl individen som samhället. Då effekterna av rådande situation med Covid-19 pandemin har bidragit till faktorer som ryms inom maktlöshetsteorin blir det relevant att även analysera resultatet med hjälp av dess orsaksförhållanden. Vidare kan begreppet makt fungera som ett komplement till både systemteorin och maktlöshetsteorin för att skapa en förståelse för vilken makt som finns och påverkar inom systemen och individens liv vid uppkomsten av våld. Med utgångspunkt i dessa teorier och begreppet kan vi fånga fenomenet ur ett såväl samhällsperspektiv som ett individperspektiv för att uppnå en förståelse av socialsekreterarnas upplevelser av restriktionernas inverkan på fenomenet våld mot barn och det sociala arbetet.

5.0 Forskningsmetod

Följande avsnitt ger en detaljerad genomgång av hur litteraturanskaffningen samt datainsamlings- och analysprocessen har gått till. Avsnittet presenterar sedan de etiska överväganden som beaktats i studien. Avslutningsvis ges en presentation av studiens tillförlitlighet.

5.1 Litteraturanskaffning

Litteratursökningen till föreliggande studie har gjorts genom databaserna Social service abstract och Primo, Örebro universitets egna databas. I sökandet av forskningsartiklar har sökorden domestic violence/abuse, intimate partner violence, Covid-​19, children, våld i nära relationer, quarantine, social isolation, societal crises, social consequence och family kommit till användning. Trunkeringstecknet (*) har även den kommit till användning för att inkludera ordböjningar. Vidare kombinerades sökorden vid huvudsökningar som exempelvis; domestic violence AND quarantine, intimate partner violence AND Covid-19, domestic violence AND children*. I huvudsak har sökningen bestått av engelska sökord med undantag för sökorden “våld i nära relation” då studien syftar till våld i nära relation i Sverige, dock var artikeln skriven på engelska. Kombinationen av sökorden “intimate partner violence AND Covid-19” kom till störst användning och genererade 144 artiklar i databasen Primo.

I avgränsningen har det tagits hjälp av såväl inkluderings- som exkluderingskriterier. Kriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade (peer reviewed​)​, skrivna på engelska och att artiklarna inte skulle vara äldre än från år 2010 för att få så aktuell forskning som möjligt inom området. I övrigt har sökningen fokuserat på att generera vetenskapliga artiklar gällande våld i nära relation, barns utsatthet för våld och forskning gällande sambandet mellan Covid-19 restriktionerna och barns utsatthet för våld. Av de valda artiklarna genomfördes en ny gallring, där de mest relevanta artiklarna inkluderades till studien som innefattade forskning kring samma problemområde som föreliggande studie. Med anledning av att Covid-19 är nytt berörde flertalet av artiklarna våldsutsatthet innan pandemin, dock inkluderades dessa i studien då de ansågs relevanta för att kunna uppnå en förståelse för nuvarande situation.

5.2 Vetenskapsteoretisk grund

Då syftet med studien var att nå socialarbetares upplevelser av vilken inverkan folkhälsomyndighetens restriktionerna kring Covid-19 har haft på barnärenden gällande våld föll valet på den hermeneutiska ansatsen som metodansats. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) syftar det hermeneutiska perspektivet till att studera tolkningar av olika innehåll. Människan är en självtolkande varelse och förståelse för olika fenomen grundas i vilken förförståelse en individ innehar. Valet av det hermeneutiska perspektivet grundas i att vi ville uppnå en förståelse för restriktionernas inverkan på våldsutsatta barn utifrån socialsekreterarnas

(16)

perspektiv (jmf. a.a., 2014). Andersson (2017) menar att hermeneutik inte eftersträvar att presentera en “absolut sanning” utan fokus ligger på att söka relevans och adekvans. Covid-19 pandemin är relativt nytt och är i dagsläget fortfarande aktuellt, vilket kan tänkas bidra till svårigheter i att presentera ett resultat som genererar en absolut sanning. Av denna anledning kan hermeneutiken bidra till att lyfta upp relevansen och adekvansen i studien med hjälp av kvalitativa forskningsmetoder. Mot bakgrund av hermeneutiken önskar vi att uppnå en helhetsförståelse genom att tolka datainsamlingen med utgångspunkt i vår egna förförståelse. Det är därmed viktigt att forskaren är medveten om vad dennes förförståelse är och förmedlar den i sin studie för att läsarna ska ges en möjlighet till att värdera dess inflytande på resultatet av studien och studiens validitet (Kvale & Brinkmann, 2014).

5.3 Datainsamlingsmetod

Med anledning av att studiens syfte och frågeställningar grundas i att undersöka barn- och ungdomshandläggares upplevelser har bedömningen gjorts att en kvalitativ datainsamlingsmetod var mest relevant. Hjerm och Lindgren (2014) menar att en kvalitativ metod är användbart vid studier där syftet är att tolka och nå förståelse för världen. Syftet med kvalitativa metoder är att skapa mer djupgående förklaringar för ett fenomen med hjälp av ord. För att uppnå en förståelse för hur socialarbetare upplever restriktionernas inverkan på barnärenden gällande våld har bedömningen gjorts att kvalitativa intervjuer är relevant för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna var halvstrukturerade vilket Kvale och Brinkmann (2014) beskriver som ett verktyg för att nå intervjupersonernas beskrivningar av sin livsvärld i syfte att tolka de beskrivna fenomenen. En halvstrukturerad intervju är varken en öppen intervju eller sluten och genomförs med hjälp av en på förhand gjord intervjuguide med fokus på specifika teman och förslag på intervjufrågor. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes följande centrala teman ut; arbetsrutiner kring våld, våldet under Covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens restriktioner. I vår intervjuguide inkluderades förslag på frågor i syfte att behålla fokus på studieområdet under intervjun (se bilaga 2). Kvale & Brinkmann (2014) menar att ett halvstrukturerat intervjuformulär ger intervjuaren möjlighet att ändra frågornas form och ordningsföljd för att kunna fortsätta på de beskrivningar som intervjupersonerna nämnt. Under intervjuerna har ordningsföljden och följdfrågor anpassats utifrån de olika utsagorna från socialsekreterarna.

5.4 Urvalsmetod

Inom ramen för denna studie valdes barn- och ungdomshandläggare på socialtjänsten, som arbetar med våldsärenden ut som informanter. Förhoppningen var att barn- och ungdomshandläggarna kunde bidra med en större kunskap och förståelse för huruvida restriktionerna under Covid-19 pandemin har haft en inverkan på arbetet med särskilt fokus på våldsärenden. Vi valde att inte smalna av studiens syfte eller frågeställningar avseende kön eller ålder med anledning av att få en heltäckande bild av om och hur restriktionerna kan ha haft en inverkan oberoende av andra kategoritillhörigheter. Det är dock av vikt att nämna att barnen som blir aktuella hos en barn- och ungdomsenhet är 18 år och yngre.

Kontakten med respondenterna togs i första hand med barn- och ungdomsenheter på en facebooksida avsedd för socionomer. En respondent var i sin tur behjälplig i att förmedla kontakten med andra barn- och ungdomshandläggare. Inom ramen för kvalitativa studier är det vanligt förekommande att använda ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval syftar till att forskaren söker respondenter som blir intressanta för studien utifrån de aktuella forskningsfrågorna för studien (Bryman, 2011). Med anledning av studiens syfte och frågeställningar valde vi att utgå från det målinriktade urvalet där vi på förhand hade bestämt oss för vilka informanter som var intressanta för studien. Med hänvisning till Covid-19 pandemin och de riktlinjer som har publicerats av Folkhälsomyndigheten om social distansering har

(17)

intervjuerna genomförts med hjälp av videosamtal. Detta ger möjligheten att observera respondentens kroppsspråk och mimik, då kontexten kan tänkas påverka hur respondenternas upplevelser kommer till uttryck. Att utföra intervjuer på distans kan även tänkas ha en inverkan på kvaliteten på respondenternas beskrivning i svaren då respondenterna möjligtvis inte upplever den fysiska tryggheten för att kunna ge mer ingående och utförliga svar. Med anledning av att Covid-19 pandemin har pågått under en längre tid kan det dock ha normaliserats till en viss grad för respondenterna. Intervjuer på distans har även gynnat studien i den mån att det har öppnat upp möjligheterna för oss att söka respondenter i hela Sverige. Intervjuerna har genomförts av oss båda, där huvudansvaret har skiftats under intervjuerna. Vid en första kontakt med respondenterna gav de ett skriftligt medgivande till att delta i studien via e-post. Medgivandet bekräftades även muntligt innan intervjun påbörjades. Trots att respondenterna fick ta del av informationskravet innan intervjun genom att vi mejlade ut ett informationsbrev (se bilaga 1) valde vi att återigen informera om studien och dess syfte, att respondenterna deltog frivilligt och att de vid önskemål hade rätt att ångra sig. Innan vi startade intervjuerna informerade vi även om att intervjuerna kommer att spelas in och att inspelningen endast skulle komma till användning vid en transkribering för att sedan raderas när uppsatsen är färdigställd. Inspelningarna gjordes med hjälp av utrustning från universitetet. Information från intervjuerna har sedan använts för vidare analys.

Kvale och Brinkmann (2014) menar att antalet respondenter i en kvalitativ studie kan uppskattas till mellan 5 till 25 stycken. Variationen i respondenter beror på att ändamålet är att insamlad data ska vara tillräckligt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I föreliggande studie uppgick antalet respondenter till sju stycken för underlag att få perspektiv på socialsekreterarnas upplevelser under pågående pandemi. Vår förhoppning var även att vi skulle kunna nå teoretisk mättnad. Enligt Lindgren (2014) benämns den punkten där forskaren inte kan inhämta mer ny data som teoretisk mättnad. Mättnaden innebär att omläsningar av materialet inte längre leder till nya kategorier utan ny data sorteras då in i befintliga kategorier. I takt med att intervjuerna utfördes klargjordes bilden av socialsekreterarnas upplevelser och dess gemensamma nämnare, varpå nya kategorier och teman inte skapades. Utifrån kodningen av transkriberingarna uppfattades inte materialet inkomma med nya data, vilket avgjorde att nya respondenter inte eftersöktes och den teoretiska mättnaden uppnåddes. Med anledning av att studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av restriktionernas inverkan har vi haft som krav att respondenterna ska ha arbetserfarenhet, från en barn- och ungdomsenhet, sedan innan pandemins start för att säkerställa att de kan jämföra rådande arbetssituationen med hur det varit innan restriktionerna kom till.

5.5 Analysmetod

En form av analysmetod är den tematiska analysmetoden. Genom en tematisk analysmetod ska insamlad data genomgå ett antal steg; kodning, tematisering och summering. En tematisk analysmetod innebär att kategorisera, analysera samt lyfta upp de huvudsakliga slutsatserna av datainsamlingen (Lindgren, 2014). Enligt Lindgren (2014) innebär arbetet med tematisk kodning att forskaren redan på förhand har bestämt olika teman och kategorier som datamaterialet sedan fördelas in i. Analysmetoden i sig syftar till att hitta kategorier från insamlade data som är relevanta i förhållande till forskningsfrågorna. Dessa kategorier kan sedan sammankopplas till diverse teman. Med hjälp av de framställda teman kan forskaren finna samband och presentera eventuella slutsatser som svar på forskningsfrågan (Lindgren, 2014). I samband med genomläsning av tidigare forskning har ett antal teman och kategorier valts ut som ansetts vara av relevans för studien. De huvudteman som framkom av transkriberingen var; ​Restriktionernas inverkan på våldet, långsiktiga konsekvenser, långsiktiga konsekvenser på socialt arbete ​och svenska strategin. För en översyn gällande kategorier se bilaga 3. Efter transkribering av datainsamlingen har likaså en genomläsning skett för en fördelning i de utvalda teman och kategorierna. Transkriberingen underlättade möjligheten att finna mönster i socialsekreterarnas

(18)

uttryck gällande deras subjektiva upplevelser av Covid-19 pandemins inverkan på ärenden innehållandes uppgifter om våld i nära relation. När samtliga delar av datainsamlingen och dataanalysen var färdigställda ställdes de teman och kategorierna i relation till den tidigare forskningen i syfte att presentera slutsatser av studien. En brist med att använda tematisk kodning som analysmetod kan vara att de egna hypoteserna och förförståelsen kan påverka valen av teman istället för att låta forskningsfrågan forma tematiseringen. Det kan dock tänkas att ingen studie är helt objektiv då forskaren bakom studien bär på sin förförståelse som kan påverka studiens form, vilket även går i linje med vårt val av hermeneutik.

5.6 Etiska överväganden

Forskning är en viktig och väsentlig del för samhällets utveckling och invånarna i ett samhälle har enligt forskningskravet rätt till att forskning bedrivs och att det behandlar viktiga samhällsfrågor (Vetenskapsrådet, 2017). I samband med att forskning ska bedrivas har även samhällets medlemmar rättighet till ett skydd för sin integritet vilket benämns som individskyddskravet. Kravet utgår från att forskningen som bedrivs inte ska skada individens integritet och att individerna inte ska utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkning. Vetenskapsrådet (2017) har delat upp individskyddskravet i fyra grundläggande etiska krav vilka är; informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt samtyckeskravet. I föreliggande studie uppfylldes informationskravet genom att intervjupersonerna blev tilldelade ett informationsbrev innehållandes uppgifter om studiens syfte, deltagarnas rättigheter till konfidentialitet samt kravet på samtycke. Samtyckeskravet uppfylldes genom att intervjupersonerna samtyckte till studiens deltagande via mejl och för att säkerställa att de frivilligt deltar i studien bekräftades även detta muntligt inför varje intervju. Informationsbrevet sammanfattades inför varje intervju för att säkerställa att deltagarna tagit del av uppgifterna för studien. Intervjupersonerna avidentifierades i enlighet med konfidentialitetskravet där uppgifter som namn, kön, ort och arbetsplats exkluderades. Det fjärde kravet, nyttjandekravet, uppfylldes genom att de uppgifter som samlats in från deltagarna inte använts för annat syfte än studiens ändamål. Ljudfilerna och transkriberingarna sparades på datorer som enbart författarna hade tillgång till och raderades när uppsatsen godkänts.

All forskning som publiceras ska vara av nytta för samhället men även vara präglade av respekt för människans integritet. Syftet med forskningsstudier är att det ska bidra med någon form av nytta men med forskningen kan även risker uppkomma för individer. Under forskningsprocessen bör forskaren därför göra bedömning där riskerna för skada mot deltagarna, och den grupp de representerar, vägs mot den nytta studien kan bidra med (Kvale & Brinkmann, 2014). Nyttan med studien är att den förhoppningsvis kan bidra till en ökad medvetenhet kring hur restriktionerna kring Covid-19 har haft en inverkan på barnärenden gällande våld i nära relation och hur socialarbetare arbetar med barn som far illa under rådande situation. Medvetenheten kan dessutom vara en nytta för samhället på sådant sätt att det nuvarande arbetet med barn utvecklas i syfte att förhindra att eventuellt fler barn som far illa undgås. Risker med att studera hur socialarbetare upplever situationen och hur rådande pandemi påverkat deras arbetssätt kan vara att socialarbetarnas arbete kan problematiseras och upplevas som negativt av läsarna vilket kan påverka synen på gruppen socialarbetares yrkesroll. Det kan även leda till att samhället utvecklar en misstro för socialsekreterare under framtida situationer då Folkhälsomyndigheten utformar restriktioner till följd kriser om det i resultatet indikerar att det sociala arbetet försvåras under sådana situationer. Då studien fokuserar på att undersöka socialarbetares upplevelser och inte de barn som blir våldsutsatta kan det tänkas att riskerna för skada minskar då respondenterna för studien inte berättar om en utsatt situation som de varit i.

Våld mot barn är ett globalt problem och har varit det under en längre tid. Att undersöka hur situationen för barnen påverkats i dagsläget med rådande pandemi kan tänkas vara relevant och väsentligt för att undvika att fler barn hamnar i skymundan och istället får den hjälp som de

(19)

behöver. Då intervjuerna genomfördes med socialarbetare och inte barn minskar riskerna för skada och därför kan det tänkas att studien utgör mer nytta för samhället och den utsatta gruppen av barn än skada.

5.7 Studiens tillförlitlighet

För att stärka en studies kvalitet används begreppen reliabilitet och validitet. Kvale (2014) menar att en studies reliabilitet och validitet kan likställas med dess tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitligheten innefattar begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Studiens trovärdighet avser att resultatet av en studie kan återges av andra forskare vid andra tillfällen. Sedermera avser trovärdighet om intervjupersonernas svar ändras under intervjuer och om dessa svar är detsamma som intervjupersonen återgett till andra forskare. Vidare menar Bryman (2011) att studiens trovärdighet ökar i samband med att forskningsregler följs och att respondenterna får ta del av studiens resultat för att intyga att det stämmer. För att öka trovärdigheten har studien som tidigare nämnts följt de forskningsetiska riktlinjerna och samtliga respondenter har informerats om att de har rätt till att ta del av studien innan publicering för att undvika missförstånd. Bryman (2011) lyfter begreppet pålitlighet som ett steg i att i detalj redovisa studiens forskningsprocess. För att uppnå pålitlighet i föreliggande studie har en tydlig och detaljerad beskrivning återgetts av samtliga delar rörande tillvägagångssättet. Överförbarhet syftar till huruvida studiens resultat går att generalisera. Fejes och Thornberg (2015) menar att det uppstår svårigheter i att generalisera vid kvalitativa studier då resultatet är kontextberoende. Det innebär därmed att resultatet behöver vara välbeskrivet för att läsaren själv ska kunna göra en bedömning gällande huruvida resultatet kan vara överförbart till andra kontexter. För att skapa förutsättningar för läsaren att göra en sådan bedömning har resultatet delats upp i underrubriker för att skapa tydlighet. Underrubrikerna innefattar socialarbetarnas egna upplevelser där det tillkommer utdragna citat och skapar på så sätt en större pålitlighet. Trots svårigheter i att generalisera datainsamlingen till en större kontext bedöms en kvantitativ metod inte vara av relevans för studiens undersökningens syfte då avsikten med studien är att se till socialarbetares upplevelser genom djupgående och detaljerade beskrivningar.

Äkthet beskrivs enligt Kvale och Brinkmann (2014) som giltighet och tonvikten i slutsatser. Detta innebär att för att en studie ska uppnå äkthet ska den undersöka vad den avser att studera. Giltiga slutsatser i studien ska även vara välgrundade, försvarbara och övertygande för läsaren för att äkthet ska uppnås. För att säkerställa att äkthet uppnås i studien har vi varit uppmärksamma på att respondenterna svarar på det frågan avser. Vid de tillfällen då en fråga kan ha misstolkats har denna förtydligats för respondenten i syfte att säkerställa att respondenterna har förstått frågan. Förtydligandet har även gjorts för att säkerställa att studiens syfte och frågeställningar kan besvaras med hjälp av datainsamlingen och därmed stärka äktheten i studien. För att kunna dra giltiga slutsatser har samtliga respondenter arbetat på en barn- och ungdomsenhet i Sverige, inom olika kommuner, dock kan yrkesrollerna ha skiljts åt i enstaka fall. Vårt val grundar sig i att olika yrkesroller kan bidra med olika kunskap, där vissa respondenter kunde svara på en del frågor med en större helhetsbild utifrån dennes arbetsplats. Studiens äkthet skulle dock kunna ha ökat ytterligare om samtliga respondenternas yrkesroller inte enbart hade innefattat myndighetsutövning. Ett bredare urval skulle kunna tänkas ha bidragit till ett mer varierande perspektiv kring fenomenet som studerats och därmed bidra till en större förståelse och kunskap gällande problematiken i dagsläget.

För att öka validiteten och reliabiliteten i undersökningen kan det tänkas att metodtriangulering skulle vara relevant att arbeta med för att verifiera att den information som framkommer i intervjuerna stämmer överens i praktiken. Enligt Bryman (2011) innebär metodtriangulering att intervjuer följs upp med observationer för att bekräfta respondenternas utsagor och se hur det fungerar i praktiken. Att genomföra intervjuer och även observation kan bli komplicerat på grund av tidsbegränsning men det kan även tänkas att många socialarbetare avstår från det under

(20)

rådande omständigheter med Covid-19 för att förhindra smittspridning. Studien anses, trots bristen på metodtriangulering, uppnå en hög tillförlitlighet och äkthet då forskningsprocessen genomgående är väl beskriven och tydlig för läsaren att förstå samt att den är replikerbar för andra forskare. Studien uppfyller även en hög kvalitet då vi genomgående under forskningsprocessen har haft en medvetenhet och uppmärksamhet kring att studien i själva verket undersöker det studien avser att undersöka, samt att respondenterna har varit införstådda med dess syfte. Med anledning av studiens syfte och frågeställningar kan studien göra anspråk på socialarbetares upplevelser av hur restriktionerna från Folkhälsomyndigheten inverkat på våldsutsatta barn. Förhoppningen är att studien bidragit till förståelse och kunskaper inför framtida händelser och eventuella restriktioner, samt eventuella insatser och åtgärder som kan behöva förändras till skillnad från rådande situation utifrån våldsaspekten. Vidare belyser studien socialsekreterarnas arbetssituation under pandemin och deras möjligheter att utföra sitt arbete med klienter i samband med hemarbete.

6.0 Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras studiens empiriska resultat utifrån de teman som uppkommit från tematiseringen. De underrubriker som blev aktuella utifrån tematiseringen och som ligger till grund för resultatets struktur är ​restriktionernas inverkan på våldet, restriktionernas inverkan på det sociala arbetet ​samt en lockdowns inverkan för våldsutsatta. ​Studiens resultat har analyserats med grund i ​systemteori ​och ​maktlöshetsteorin samt begreppet ​makt. ​I linje med konfidentialitetskravet har respondenterna tilldelats könsneutrala alias.

6.1 Restriktionernas inverkan på våldet

Nedan presenteras socialsekreterares upplevelser av skillnader i inflödet av ärenden under Covid-19 pandemin och deras förståelse av våldet. Resultatet presenter med underrubrikerna inflöde av ärenden​ och ​förståelsen av våldet​.

6.1.1 Inflöde av ärenden

Gemensamt för en majoritet av de intervjuade socialsekreterarna var upplevelserna av att våldsärenden ökat markant under året. En del upplever att det i början av året var förvånansvärt lite anmälningar som inkom, ibland även en minskning av våldsärenden, men som mot slutet av året ökade kraftigt. En socialsekreterare har upplevt en minskning av ärenden under pandemin så här långt, dock menar denne att det har skett en ökning gällande barn som bevittnar våld. En socialsekreterare upplevde inte att det har skett någon förändring gällande inkomna våldsärenden, trots att denne menar att BRIS har rapporterat om en ökning av kontakter med barn.

Från början i våras, så ehm.. så väntade vi på att vi skulle få flera orosanmälningar framförallt våld i nära relation, men det kom inte. Det var ganska lugnt under en period, men vad ska jag säga.. Sista nu två månaderna så har vi fått mycket ärenden, komplexa ärenden. Ehm.. och mycket våldsärenden faktiskt. - Jamie, teamledare.

6.1.2 Förståelsen av våldet

Ett återkommande tema är att en del socialsekreterarna inte upplever att det finns ett samband mellan Folkhälsomyndighetens restriktioner och de inkomna våldsärendena. Andra socialsekreterare upplever dock att det finns ett samband mellan restriktionerna och ökningen av våldet. Dessa socialsekreterare menar att restriktionerna har medfört begränsade umgängen med närstående nätverk, en ökad psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter och ytterligare stress i vardagen som har varit faktorer till det ökade våldet. Vidare har barnen, med hänvisning till restriktionerna, tillbringat mer tid i hemmet. Likaså har många föräldrar arbetat hemifrån eller blivit arbetslösa, varpå familjerna har tillbringat mer tid med varandra. Det stämmer överens

References

Related documents

Strategisk grupp har gett i uppdrag till en arbetsgrupp att ta fram förslag på en regionsövergripande samverkan gällande barn som utsatts för våld av närstående eller för

Often domestic abuse comes to our knowledge through neighbors, extended family or working colleges that has been attentive, caring, and decided to take action.. The police and

ةحفاكمل ةذختملا تاءارجلاا و انوروك سورياف راشتنا نم لك نع ةمجانلا راثلاا دحا ي سانلا نم ريثكلا نا يه ىودعلا , مهتويب يف تقولا

Ju bättre vi är på att hålla ut, desto större chans att så få som möjligt blir smittade samtidigt. Håll i och

Upphörandet av vården kan därför sägas vara knuten till en än vanskligare bedömning än den vid beredande av vård: Barnet finns inte längre i hemmiljön, men om barnet

Ett första gemensamt år ger eleverna möjlighet att pröva olika konstnärliga uttrycksformer /.../ Den estetiska grundutbildning som eleven får i detta program är inte bara

Det är viktigt att distriktssköterskan är uppmärksam på de tecken som barn visar då de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller när misstanke finns.. Nilsson & Svedin

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart