• No results found

Livet efter stroke : En litteraturstudie om patienters erfarenheter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Livet efter stroke : En litteraturstudie om patienters erfarenheter"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livet efter stroke

En litteraturstudie om patienters erfarenheter

Life after stroke

A literature study describing patient experience

Författare: Mikael Sandström och Daniel Svensson

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Samal Algilani, universitetslektor, Örebro universitet

(2)

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund 2

Fysiologin vid stroke 2

Olika typer av stroke 2

Hjärninfarkt 2

Hjärnblödning 3

Förlust av kognitiva funktioner efter stroke 3

Diagnostik vid stroke 3

Behandling vid stroke 4

Trombolys 4

Trombektomi 4

Endovaskulära coils 4

Omvårdnad vid stroke 4

Komplikationer efter stroke 5

Förändrad blåsfunktion 5 Trycksår 5 Minskat födointag 5 Personcentrerad vård 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Metod 7 Design 7 Datainsamling 7 Urval 8 Granskning 8

(3)

Forskningsetiska överväganden 9

Resultat 9

Ett förändrat jag 9

Kognitivt 9

Psykisk ohälsa 10

Självbild 10

Sociala relationer 11

Att komma tillbaka 11

Återhämtning 11 Stöd 12 Miljö 12 Resultatsammanfattning 13 Diskussion 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 15

Ett förändrat jag 15

Att komma tillbaka 17

Slutsats 18

Referenslista 19

Bilagor 24

Bilaga 1 - Sökmatris 24

(4)

Sammanfattning

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och är den somatiska

sjukdom som står för flest antal vårddagar patienter spenderar på svenska sjukhus. Stroke är ett samlingsnamn för syrebrist i hjärnan som orsakas av antingen en hjärninfarkt i hjärnans kärl eller en blödning. Funktioner såsom tal, känsel, syn, motorik och kognitiva funktioner påverkas i samband med syrebrist. Vanliga komplikationer efter stroke är förändrad blåsfunktion, trycksår och minskat födointag där sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter stroke.

Metod: En litteratursökning med deskriptiv design och systematisk sökning användes. Nio

vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades enligt en integrerad analys.

Resultat: I resultatet identifierades två huvudkategorier med fyra respektive tre

underkategorier. En huvudkategori som identifierades var ett förändrat jag med

underkategorierna kognitivt, psykisk ohälsa, självbild och sociala relationer. Den andra huvudkategorin var att komma tillbaka med underkategorierna återhämtning, stöd och miljö.

Slutsats: Att drabbas av stroke medför varierande fysiska och psykiska komplikationer vilket

även erfors som en betydande livsförändring. Personcentrerad vård borde ses som en tillgång i omvårdnaden av strokedrabbade. Vidare forskning rekommenderas för utökad förståelse av erfarenheter av livet efter stroke.

(5)

Inledning

Stroke är idag en folkhälsosjukdom som kan innebära en variation av komplikationer för patienter som drabbats. Det kan då leda till att strokepatienter är behov av individanpassad omvårdnad och stöd beroende på patienternas situation. På grund av komplexiteten och mångfalden av komplikationer som följer en stroke är det viktigt att sjuksköterskor har en förståelse om hur livet kan erfaras efter en stroke, för att kunna möta patienter med

personcentrerad omvårdnad. Författarna har kliniska erfarenheter av strokepatienter i vården och har observerat hur varierande behovet av omvårdnad är, vilket väckte intresset att undersöka erfarenheter av livet efter stroke.

(6)

Bakgrund

2017 drabbades cirka 25 800 personer av stroke i Sverige och ungefär 6500 dog som en följd av sjukdomen, statistik visar att män insjuknar mer frekvent än kvinnor (Socialstyrelsen, 2018). Folkhälsomyndigheten (2014) visar att färre drabbas av stroke idag än mitten av 1990-talet samtidigt ökar insjuknandet av kvinnor och män mellan 35-44 år med 16 respektive 18 procent. Stroke är den vanligaste orsaken i Sverige till att personer drabbas av neurologiska funktionsnedsättningar, samt den tredje vanligaste dödsorsaken. Stroke är den somatiska sjukdom som står för störst andel vårddagar patienter får spendera på svenska sjukhus och den totala samhällskostnaden för vården av patienter som drabbats av stroke beräknas vara cirka 18,3 miljarder kronor per år. De senaste 30 åren har kvalitetsförbättringar inom livskvalitet, hälsa och ökad arbetsförmåga i samband med strokevård lett till minskade kostnader för samhället med cirka 78 miljarder kronor (Riksstroke, 2018).

Fysiologin vid stroke

Stroke uppstår när någon form av förträngning i hjärnans kärl bildas och därmed skapas en otillräcklig syretillförsel till hjärnan (Franco, 2016). Det finns två olika orsaker till att syrebristen uppstår, antingen genom en hjärninfarkt inom hjärnans inre kärl eller en

hjärnblödning i hjärnans vävnad. Jönsson (2016) beskriver stroke som ett samlingsnamn för de två olika orsakerna som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Komplikationer som kan uppstå har påverkan på funktioner såsom: tal, känsel, syn och motorik. Skador i hjärnan efter en stroke delas in i tre kategorier, beroende på hur skadan inträffat, vanligaste är hjärninfarkt (ca 85%), hjärnblödning (ca 10%) samt subaraknoidalblödningar (ca 5%)

Olika typer av stroke

Hjärninfarkt

Franco (2016) beskriver att hjärninfarkt beror på att en trombos eller emboli täpper igen något av hjärnans kärl och skapar en ischemisk stroke, som i sin tur leder till att omkringliggande nervceller skadas och slutligen dör. Enligt Jönsson (2016) är skillnaden mellan emboli och trombos att embolierna transporteras arteriellt från antingen hjärtat eller någon annan del av kroppen för att sedan fastna i ett blodkärl i hjärnan. Trombos bildas i något av de arteriella kärlen som förser hjärnan med blod och drabbar hjärnvävnaden ischemiskt.

(7)

Hjärnblödning

Hjärnblödning enligt Jönsson (2016) inträffar när ett hematom uppstår på grund av vanligtvis aneurysm eller trauma och blodet ansamlas utanför blodkärlen i hjärnan, som leder till ett ökat tryck vilket tillslut rubbar vävnadens struktur och gör att nervcellernas normala funktion sätts ur spel. Blodets sammansättning har även en irriterande påverkan på hjärnvävnaden som skapar inflammation och försämrar nervcellernas funktion ytterligare. Hjärnvävnaden drabbas tillslut av celldöd på grund av otillräcklig tillförsel av syre och näring (Woodruff et al., 2011).

Diagnostik vid stroke

Skiktröntgen eller datortomografi (DT) är det vanligaste tillvägagångssättet för att snabbt diagnostisera patienter med misstänkt stroke enligt González (2013), dels för att det är enkelt att läsa av bilderna och att det är stor tillgängligheten av röntgenmaskiner. DT-röntgen utan kontrast är därmed ett effektivt sätt att upptäcka tidiga tecken på stroke och utesluta en ischemisk stroke eller någon form av intrakraniell blödning. För att lokalisera blodproppen i kärlet så används DT-angiografi, där kontrast administreras intravenöst.

Magnetisk resonanstomografi (MR) är en metod som genomförs för att diagnostisera hjärninfarkt eller hjärnblödning (Allen, Hasso, Handwerker & Farid, 2012). Enligt Franco (2016) har MR även förmågan att urskilja spinalvätska visuellt och därmed enklare kunna urskilja ifall en hjärnblödning inträffat. Det förekommer kontraindikationer vid MR-diagnostik, ifall patienten har någon form av metallbaserad implantat eller kvarlämnade metallbitar från tidigare skador.

Behandling vid stroke

Trombolys

Efter en diagnostisk bedömning har genomförts och konstaterats som en ischemisk stroke, ska trombolysbehandling enligt Allen et al. (2012) generellt påbörjas inom fyra och en halv timme sedan första kända symtom rapporterades. Tidsbegränsningen kan se annorlunda ut beroende på vilken artär behandlingen ska utföras i och vart ocklusionen sitter. Enligt Jönsson (2016) ska trombolysbehandling administreras arteriellt, vanligtvis genom en kateter och är ett blodförtunnande läkemedel som har som syfte att lösa upp embolin eller trombos som

(8)

orsakat stroke i hjärnartären. En kontraindikation vid trombolysbehandling är att patienten nyligen genomgått kirurgi, eftersom blödningsrisken kan bli för stor.

Trombektomi

Franco (2018) beskriver trombektomi som en invasiv mekanisk operation, som utförs genom att gå in med en specifikt designad kateter i vanligtvis femoralisartären som är lokaliserad i ljumsken. Därefter guidas katetern upp till ocklusionen i hjärnartären och avlägsnar

blodproppen genom att en sugfunktion på katetern suger in blodproppen som återställer blodtillförseln i kärlet. Enligt Allen et al. (2012) finns det evidens för att trombektomi i samband med trombolysbehandling är det mest effektiva tillvägagångssättet vid akut stroke, om det genomförs inom 4,5 timmar efter rapporterade symtom. Enligt Wahlgren et al. (2016) ska bedömning göras av en multidisciplinär grupp och även utförandet av ingreppet ska genomföras av utbildade samt erfarna yrkesprofessioner inom området.

Endovaskulära spolar

Franco (2016) förklarar svårigheterna med att behandla blödningar i hjärnan. Idag genomförs det ett ingrepp genom artären i ljumsken där en kateter förs upp till aneurysmen i hjärnartären, där bedömning sker angående storlek och typ av aneurysm. Därefter fylls aneurysmen med specifika spolar som stoppar blodflödet, ingreppet minskar risken för att aneurysmen ska brista och förhindrar eventuell stroke.

Komplikationer efter stroke

Förändrad blåsfunktion

Urininkontinens kan drabba 40-60% av patienter som blir inlagda på sjukhus efter stroke (Thomas, Cross, Barret, French, Leathly, Sutton & Watkins, 2008).

Enligt Cavalcante, Nemer, Moreira & Ferreira (2018) ska omvårdnadsåtgärder relaterade till eliminationsproblematik involvera utvärdering av blåskontroll i förhållande till förekomsten av dysuri. Det är sjuksköterskans ansvar att kontinuerligt utvärdera behovet av kateterisering.

Trycksår

Cavalcante et al. (2018) beskriver att genom användning av underlägg i sängen som absorberar urin minskar risken för att trycksår ska utvecklas. För att minska risken för att trycksår utvecklas bör underlaget anpassas, utföra lägesändringar, se till att patienten får i sig

(9)

tillräckligt med nutrition och mjukgörande medel smörjs på huden (Reddy, Gill & Rochon, 2006).

Minskat födointag

Malnutrition är vanligt efter stroke och om patienten även drabbas av dysfagi (svårighet att svälja) ökar det risken ytterligare (Corrigan, Escuro, Celestin & Kirby, 2011). Cavalcante et al. (2018) beskriver att omvårdnadsåtgärder såsom tandborstning, rengöring av tunga, användning av tandtråd, munskölj och återfuktning av läppar ska utföras minst två gånger dagligen då åtgärderna bidrar till ökad sväljförmåga och reducerar risken för aspiration.

Förlust av kognitiva funktioner efter stroke

Jokinen et al. (2015) visar att kognitiva försämringar har en hög förekomst efter stroke, oavsett hur tidigt den kliniska behandlingen påbörjades. I studien framkommer även att majoriteten av patienterna drabbades av försämringar i en eller flera kognitiva funktioner. Enligt Salter, Hellings, Foley & Teasell (2008) erfor patienter drabbade av kognitiva förluster en känsla av ökad social isolering och som följd en förändrad relation till familj och vänner. Försämringar i patienters kognitiva förmåga är enligt Moeller & Carpenter (2013) en källa till oro.

Omvårdnad vid stroke

Enligt Socialstyrelsen (2011) definieras en strokeenhet som en avdelning där de i princip enbart vårdar personer som drabbats av stroke, på enheten arbetar ett multiprofessionellt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. På strokeenheten är övervakning av patientens neurologiska och kognitiva funktioner av vital vikt och första 48 timmarna efter stroke utförs strikta kontroller av patientens vakenhet och fysiska funktioner (Tulek, Poulsen, Gillis & Jönsson, 2017). Under den akuta fasen efter stroke är sjuksköterskans

omvårdnadsåtgärder fokuserade på att förhindra en sekundär hjärnskada, säkerställa fria luftvägar, kontrollera vitala parametrar, observera elektrolyt/vätskebalans och förutse eventuella komplikationer (Theofanidis & Gibbon, 2016).

Personcentrerad vård

Enligt McCance, McCormack & Dewing (2011) är personcentrerad vård ett förhållningssätt som bildas när terapeutiska relationer skapas mellan vårdgivare, patienter och övriga personer

(10)

som är av betydande roll i patientens liv. Värderingar som kännetecknar personcentrerad vård är respekt för personen, rätt till självbestämmande, gemensam respekt och förståelse.

Socialstyrelsen (2016) beskriver att sedan 2015 har Sveriges regering och Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) målsättningen att tillsammans förstärka möjligheterna för en jämlik, god och effektiv hälso- och sjukvård genom utvecklingen av personcentrerad vård. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver personcentrerad vård som en strävan att lyfta fram personens helhet och prioritera andliga, sociala, existentiella och psykiska behov. När personcentrering implementeras i vårdkedjan förbättras patientens erfarenhet, livskvalitet samtidigt som involvering av anhöriga minskar risken för fel, främjar säkerhet, bygger

relationer och är tidsbesparande (Hinds, 2013). För sjuksköterskan innebär det att fokusera på personens behov av omvårdnad framför sjukdomen. Personen ska ses som en jämbördig samt värdefull partner och det möjliggörs om sjuksköterskan har en vilja, intresse och en öppenhet av personens egna berättelser (SSF, 2016).

Problemformulering

Varje år drabbas tusentals personer av stroke i Sverige, samtidigt som stroke är den sjukdom som i störst utsträckning orsakar neurologiska funktionsbortfall. Statistik visar att stroke är den sjukdom som står för flest antal vårddagar patienter får spendera på sjukhus, samtidigt visar statistiken att genom kvalitetsförbättringar kan samhällskostnaden reduceras. Stroke är ett samlingsnamn för otillräcklig syretillförsel till hjärnan och orsakas av antingen en

hjärninfarkt eller en blödning. Komplikationer som kan uppstå påverkar funktioner såsom: motorik, tal, känsel och syn. Sjuksköterskan har omvårdnad av patienter som huvudansvar och studier visar att behovet av omvårdnad varierar och kan vara stort. Sjuksköterskor

kommer under sin karriär komma i kontakt med antingen närstående eller den strokedrabbade själv. För att kunna tillgodose patienters behov och kunna bemöta patienter personcentrerat behövs kunskap om hur patienter erfar livet efter stroke.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter att ha drabbats av stroke.

(11)

Metod

Design

En litteraturstudie med systematisk sökning samt deskriptiv design användes (Kristensson, 2014).

Datainsamling

Litteraturstudien bestod av nio granskade kvalitativa artiklar som författarna ansåg svarade på syftet. Databassökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sökorden är grundade ifrån syftet och sedan översatta till engelska sökord som blev: stroke patients, stroke, experience, patients, cerebrovascular accidents. Sökningarna genomfördes med fritext och indexord samt kombinerades med booleska sökoperatorer. Avgränsningar som engelskt språk, peer review och artiklar från 2008 till 2018 genomfördes sedan för att filtrera bort icke relevanta artiklar. I Cinahl söktes (MH “Stroke Patients”) med underrubriken “Psychosocial Factors” som förkortas PF. Sökningarna begränsades ej av någon geografisk härkomst (se tabell 1).

Tabell 1. Översikt av sökordskombinationer samt användning av booleska sökoperatorer.

Databas Sökblock 1 AND Sökblock 2 AND Sökblock 3 Cinahl (MH ”Stroke Patients/PF”) Experience*

Medline (MH ”Stroke”) (MH ”Patients”) Experience* PsycInfo DE ”Cerebrovascular

Accidents”

DE ”Patients” Experience*

* = fritextsökning

Urval

Inklusionskriterierna för litteraturstudien var artiklar som beskrev patienters erfarenheter av livet efter stroke. Exklusionskriterierna var studier som inte beskrev patienters erfarenheter av

(12)

livet efter stroke, där enbart anhörigas och vårdpersonals perspektiv var beskrivet. Artiklar som enbart var kvantitativa exluderades på grund av svårigheter att sammanfatta beskrivande erfarenheter till resultatet. En av artiklarna som inkluderades i studien hade mixed-method, där enbart den kvalitativa delen av resultatet analyserades. Urvalsprocessen inleddes med att läsa funna artiklars titlar, efter valda sökord och relevans till vårt syfte. Därefter lästes funna artiklars abstract för att vidare läsas i fulltext (se bilaga 1).

● 117 titlar lästes. ● 55 abstract lästes.

● 27 artiklar lästes i sin helhet. ● 9 valdes till att inkludera i studien.

Granskning

Vid granskning av artiklarnas kvalitet användes Kristensson (2014) “Mall för bedömning av kvalitativa studier” (se bilaga 2), författarna utförde granskningen enskilt på samtliga artiklar för att öka trovärdigheten. Mallen fungerade som ett hjälpmedel och granskningen fokuserade på artiklarnas metod. Kvalitetsgranskningen av artiklarna jämfördes och diskuterades av författarna, resultatet av kvalitetsgranskningen för båda författarna blev likvärdigt och ingen artikel exkluderades till litteraturstudien.

Bearbetning och analys

Vid bearbetning och analys av artiklarna användes en integrerad analys med ett induktivt inspirerat perspektiv. Först lästes artiklarnas resultat självständigt av båda författarna, resultat som svarade på studiens syfte markerades och på respektive artikel sammanställdes resultatet och därefter skapades kategorierna. Artiklarna sorterades utifrån de kategorier som skapades av författarna för att jämföra skillnader och likheter. Två huvudkategorier respektive sju underkategorier identifierades. Ett gemensamt delat word-dokument skapades där samtliga kategorier skrevs ned och resultatet från artiklarna infogades i respektive kategori. Texten analyserades och sammanställdes till studiens resultat.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska aspekter som har beaktas i arbetet är autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen, rättviseprincipen. Under arbetets gång har bedömning utförs angående etisk nytta och ställningstagandet är att arbetet inte kränker någon av de etiska principerna.

(13)

Författarna har under arbetets gång försökt att sätta sin förförståelse inom parentes. Vid granskning av respektive artiklar har etiska överväganden kontrolleras, för att säkra deltagarnas autonomi och integritet. Även Helsingforsdeklarationen som antogs av World Medical Association (WMA) år 1964 har tagits i åtanke för att följa forskningsetiska

riktlinjer. Samtliga artiklar inkluderade etiska överväganden och bedömdes som försvarbara. (Kristensson 2014)

Resultat

Resultatet presenteras i löpande text.

Tabell 2. Översikt av resultat som svarade på studiens syfte.

Huvudkategorier Underkategorier

Ett förändrat jag - Kognitivt

- Psykisk ohälsa - Självbild

- Sociala relationer

Att komma tillbaka - Återhämtning

- Stöd - Miljö

Ett förändrat jag

Kognitivt

Strävan av kontroll över motoriska bortfall och hur det inverkade på dagliga livet visade sig påverka patienter som drabbats av stroke (Medin, Larson, von Arbin, Wredling & Tham, 2010; Lou et al, 2017; Fallahpour, Jonsson, Joghataei, Nasrabadi & Tham, 2013; White et al, 2014). Situationer som att äta offentligt eller med anhöriga innebar påfrestning genom att ständigt behöva analysera vad som gick att äta och hur patienten uppfattas av omgivningen (Medin et al., 2010). Svårigheter vid matsituationen kan innebära att patienter med stroke skapade anpassade strategier gällande ifall det var möjligt att äta “ordentligt” och samtidigt tillräckligt säkert (Medin et al, 2010; Fallahpour et al, 2013). Patienter med kognitiva bortfall erfor en känsla av att vara mindre kapabla till att utföra vardagliga aktiviteter som tidigare varit självklara (Lou et al, 2017, Fallahpour et al, 2013).

(14)

Psykisk ohälsa

Patienter som drabbats av stroke beskrev en emotionell eller beteendemässig förändring. Känslor av apati, frustration, ilska, ångest och skuld var vanligt (Maratos et al, 2016; White et al, 2014). Psykisk ohälsa var mest påtagligt efter utskrivning från sjukhuset när verkligheten av stroke blev bekräftad, samt att den akuta fasen efter stroke var karaktäriserad av chock (Connolly & Mahoney, 2018; White et al, 2014). Depression var vanligt hos patienter som drabbats av stroke och kunde härledas till stigmatisering och diskriminering av patienter med funktionsnedsättningar (Maratos et al, 2016; Connolly et al, 2018; White et al, 2014).

Patienter som drabbats av stroke beskrev hur känslan att vara beroende av andra genererade skuldkänslor på grund av den ökade bördan som hamnade på anhöriga då deras fysiska och psykiska förmåga minskade (White et al., 2014).

Självbild

Patienter som drabbats av stroke erfor en förändrad kroppslighet och självuppfattning jämfört med innan insjuknandet. Betydande förändringar i kroppen, färdigheter och involverande i dagliga livet resulterade i att patienter erfor en ny och förändrad självbild. Den förändrade självbilden visade sig innebära sorg för patienterna och en komplex process för varje patient att anpassa sig till den nya uppfattningen av sin självbild. Processen visade sig vara

individuellt tidskrävande för varje patient och utveckla sig på olika sätt (de Guzman et al, 2012; Connolly et al, 2018; Fallahpour et al, 2013).

Patienter med positivt perspektiv visade sig ha en påverkan på patienternas självbild och hur komplikationer som förlamning i extremiteter hanterades mentalt (White et al., 2014). Patienter som hade en stark tro förkastade att älta över de fysiska begränsningar som blivit efter stroken och valde istället att se det positiva. Patienter såg sin hälsa positivt och

förväntade sig att leva ett meningsfullt liv trots de begränsningar som uppstått (de Guzman et al, 2012; White et al, 2014). Religion och tro hjälpte att acceptera sjukdomen och återta kontroll av livet, samt gav patienterna en ökad syn på livet och att ta en dag i taget (de Guzman et al., 2012).

Sociala relationer

Patienter med både synliga och icke synliga komplikationer efter en stroke erfor i offentliga sammanhang respektlöshet och ignorans bland medmänniskor då de blivit behandlade annorlunda (Maratos et al., 2016). Patienter erfor i sociala sammanhang att deras

(15)

beslutstagande påverkats och autonomin kränkts när dagliga aktiviteter blivit försummade i vardagen (Maratos et al, 2016; White et al, 2014).

Erfarenheter gällande meningsfullhet efter stroke beskrevs ha påverkats av faktorer som förlust av gamla rutiner, ekonomisk situation och att relationer med nära och kära förändrats (Fallahpour et al, 2013; White et al, 2014; Maratos et al, 2016). Strokedrabbade patienter som fick möjlighet att träffa, prata och jämföra livet med någon annan som också drabbats gav en ökad sjukdomsinsikt (White et al., 2014).

Att komma tillbaka

Återhämtning

Återhämtning av kognitiva och fysiska färdigheter bland patienter som drabbats av stroke erfors som individuellt och varierat (Ellis-Hill et al, 2009; Connolly et al, 2018; Ekstam et al, 2011). Flertal patienter erfor besvikelse angående att återhämtningen tagit för lång tid och framgången inte möter patientens förväntningar (Ellis-Hill et al., 2009). Erfarenheter av frustration framkom när patienter i rehabilitering erfor att deras mål inte uppnåtts och att inte kunna återfå sin tidigare funktionsförmåga innan stroken (Ellis-Hill et al, 2009; Connolly et al, 2018). Erfarenheter vid oförmåga att uppnå sina tidigare fysiska och psykiska färdigheter, resulterade i förlust av drivkraft och att patienter blev inaktiva i hemmiljön (Ekstam et al., 2011).

En positiv väg till återhämtning erfors hos patienter som skapade realistiska delmål och involverade sig själva kontinuerligt i vardagliga aktiviteter med positiv återkoppling från vårdpersonal vid varje framsteg. Strävan efter att bibehålla patientens tidigare sysselsättningar sågs som en viktig motivationsfaktor och att engagera sig i aktiviteterna resulterade i en positiv erfarenhet för patienterna. Tydliga positiva faktorer i rehabilitering sågs där patienter gavs utrymme av anhöriga eller personal att utföra aktiviteter självständigt, vilket resulterade i fortsatt drivkraft till återhämtning (Ellis-Hill et al, 2009; Ekstam et al, 2011).

Stöd

Stöd beskrevs i form av kontakt med partners, familj, vänner, stödgrupper och hälso-

sjukvårdens professioner (Ellis-Hills et al, 2009; Connolly & Mahoney, 2018; de Guzman et al, 2012; Fallahpour et al, 2016; J. White et al, 2014; Maratos et al, 2016; Lou et al, 2017). Att

(16)

erfara stöd i återhämtningsprocessen beskrevs som ett ankare i livet, någon som bryr sig när dagarna är jobbiga och hur det påverkar välmående och självkänsla (de Guzman et al, 2012; Lou et al, 2017). Att bibehålla motivationen under återhämtningsprocessen beskrevs som problematiskt men underlättades genom kontakt med stödgrupper, vänner och familj (Ellis-Hill et al, 2009; J. White et al, 2014). Under återhämtning efter stroke erfors stöd som en bidragande faktor till att fortsätta på den svåra vägen av återhämtning och ingav

självförtroende till patienten att göra sitt bästa (Ellis-Hill et al, 2009; Maratos et al, 2016). När strokedrabbade inte erfor stöd i återhämtningsprocessen var det lättare att uppfattas som ett objekt, som ledde till en negativ livssyn och orsakades av brist på konsekventa råd och information (de Guzman et al, 2012; J. White et al, 2014; Fallahpour et al, 2013).

Efter utskrivning från sjukhuset beskrev patienter vikten av stöd och att vara förberedd inför den första tiden i återhämtningen gav en känsla av att vara i goda händer samt att situationen normaliserades (Ellis-Hill et al, 2009; Lou et al, 2017). När stöd från vårdens professioner erfors som stark gav det en känsla av att inte vara ensam och det bidrog till minskad oro (Ellis-Hill et al, 2009; Lou et al, 2017). Att erfara stöd i återhämtningsprocessen i form av att få svar på frågor och att ha nära till vårdens professioner gav ytterligare känsla av säkerhet och kontroll samtidigt som det underlättade att förstå den nya självbilden (Connolly & Mahoney, 2018; Lou et al, 2017).

Miljö

Patienter som drabbats av stroke beskrev utskrivning från sjukhusmiljön och att få återvända hem som en positiv erfarenhet. Hemmiljön ansågs vara en trygg och säker miljö att återhämta sig i (Lou et al., 2017). Hemmiljön gav möjlighet att testa fysiska funktioner och utmana patienterna till att börja träna upp bortfall som uppstått efter stroken (Lou et al, 2017; Maratos et al 2016). Patienter erfor att hemmiljön var mer avslappnad och underlättade att våga ställa frågor till rehabiliteringspersonal angående sin återhämtning (Lou et al., 2017). Vidare erfor patienter att återvända hem och anpassa sig till hemmiljön gav ett personligt ansvar att påbörja sin återhämtning och rehabilitering (Connolly et al, 2018; Maratos et al, 2016; Lou et al, 2017).

Sjukhusmiljöns atmosfär erfors som omtänksam och professionell, men miljön uppfattades som stressig och opersonlig. Störande faktorer gav en negativ erfarenhet i sjukhusmiljön där bristande personligt utrymme och avbrytande moment uppstod under alla timmar på dygnet

(17)

(Lou et al., 2017). De patienter som ansåg att drivkraften till återhämtning ökade var de som skapat goda relationer till vårdpersonal på sjukhuset (Ellis-Hill et al., 2009). Flertal patienter erfor svårigheter att lämna sjukhusmiljön till hemmet, då sjukhusmiljön var något som patienterna anpassat sig till (Ellis-Hill et al, 2009; Lou et al, 2017). Patienter uppgav erfarenheter gällande samhällets brist på medvetenhet till strokedrabbades handikapp vid framkomlighet och behov av anpassad kollektivtrafik (Maratos et al., 2016).

Resultatsammanfattning

Patienter som drabbats av stroke erfor livet som ett förändrat jag och att komma tillbaka. Ett förändrat jag involverade kognitiva förändringar som visades genom känslor av att vara mindre kapabel till att utföra vardagliga aktiviteter. Psykisk ohälsa erfors genom en emotionell och beteendemässig förändring samt att depression var vanligt. Patienterna utvecklade en ny och okänd självbild i samband med att kroppen, tidigare färdigheter och vardagsaktiviteter förändrades. Tro och religion visade sig påverka patientens självbild positivt. Det sociala livet förändrades och patienter erfor att de blev behandlade med

respektlöshet och ignorans samt att relationer med familj, vänner och anhöriga ändrades. Att komma tillbaka erfors som en långdragen process. Realistiska mål visade sig ge en positiv syn på återhämtningen. Att få stöd och att ha nära till vårdens professioner visade sig vara viktigt i återhämtningsprocessen. Hemmiljön ansågs vara en trygg och säker plats samtidigt som personligt ansvar främjades.

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturstudier är eventuellt den mest använda uppsatsform inom hälso- och

vårdvetenskapliga området, en anledning till det är att arbetssättet sammanställer relevant kunskap, för att sedan möjliggöra applicering i praktiken. Litteraturstudier är ett bra arbetssätt för att sammanställa relevant information inom ett specifikt område för att sedan omsätta kunskapen i praktiken. Med anledning av syftet för studien ansågs en litteraturstudie vara en adekvat metod (Kristensson, 2014).

Valet att söka i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE gjordes för att öka studiens trovärdighet som beskrivs av Kristensson (2014). När sökorden utvecklades genomfördes

(18)

sökningar i samtliga databaser för att säkerställa ordens relevans. För att öka sensitiviteten i sökningen valdes indexord, som kan liknas med etiketter som varje artikel får vid publicering. Målet var att få fram liknande antal artiklar från varje databas, flertalet artiklar som slutligen användes i studien kom från Cinahl. Kristensson (2014) beskriver Cinahl som en omfattande databas framförallt inom vårdvetenskap. I Cinahl valde författarna att specificera sökordet “Stroke Patients” med underrubrik eller “Subheading”. Underrubriken som valdes var “Psychosocial Factors” vilket förkortas med PF (se tabell 1). I sökningen framkommer då enbart artiklar som beskriver patienter som drabbats av stroke och deras psykologiska, psykiatriska, psykosomatiska, sociala, beteendemässiga och känslomässiga aspekter. För att öka trovärdigheten valde författarna att enbart inkludera artiklar som var peer-reviewed, vilket innebar artiklar som blivit granskade och godkända innan publicering.

Det finns ingen begränsning eller krav på hur många artiklar som ska ingå i en litteraturstudie menar Kristensson (2014) utan fokus ska vara på artiklarnas kvalitet och att de svarar på syftet. Innan arbetet påbörjades rekommenderades det att 8-13 artiklar skulle ingå i resultatet. 9 artiklar valdes att inkluderas i studien då samtliga bedömdes vara av kvalitet enligt analys (se bilaga 2) samt besvarade syftet. Artiklar som besvarade syftet kan genom

språkavgränsning blivit exkluderade, valet gjordes då engelska är det språk författarna behärskar utöver svenska.

I urvalsprocessen framkom artiklar som beskrev erfarenheter av livet efter stroke från både patientens och anhörigas perspektiv. Författarna valde att inkludera artiklarna då det bedömdes att patientens perspektiv låg i fokus och att anhörigas perspektiv inte skulle

inkluderas. Det ansågs av författarna att datamättnad i artiklarna var tillräcklig och skulle inte påverka litteraturstudiens resultat. Något som noterades var att i sex av nio artiklar var

majoriteten av deltagarna män. Det avfärdades att möjligtvis ha påverkat litteraturstudiens resultat då män är överrepresenterade i insjuknandet i stroke. Samtliga artiklar som

inkluderades i resultatet söktes ej med någon geografisk begränsning, vilket gjordes medvetet för att få ett internationellt perspektiv på hur livet efter en stroke kan erfaras av patienter i olika kulturer och samhällen. Författarna tog ingen hänsyn till ålder eller etnicitet då syftet var att undersöka erfarenheter generellt.

Artikeln med titel “Exploring the experience of psychological morbidity and service access in community dwelling stroke survivors: a follow-up study” skriven av Ellis-Hill et al (2009) var

(19)

en mixed-method studie där enbart den kvalitativa datan inkluderades till studien. Valet att exkludera kvantitativa delen av resultatet gjordes då syftet med studien var att beskriva erfarenheter och författarna ansåg att den kvantitativa data ej svarade på syftet.

Vid bearbetning och analys av artiklarna användes en integrerad analys då Kristensson (2014) beskriver metoden som ett enkelt sätt att ställa samman och presentera resultatet i

litteraturstudien. Analysen genomfördes separat för att sedan diskuteras tillsammans för att undvika personliga tolkningar och samtidigt öka studiens tillförlitlighet Kristensson (2014). Författarna anser att total objektivitet inte går att uppnå på grund av personliga kunskaper och tidigare erfarenheter av patienter som drabbats av stroke. Med insikten att total objektivitet inte går att uppnå har författarna haft sin förförståelse i åtanke genom litteraturstudiens process för att minska risken för bias.

Resultatdiskussion

Skillnader i resultatet gällande resurser vid återhämtning, samhällsmiljö och socioekonomisk tillgänglighet uppkom i artiklarna från länder som inte erhåller liknande ekonomiska status som Sverige. Studien erhåller ett internationellt perspektiv på erfarenheter av strokedrabbade patienter som kan ha påverkat resultatet. I majoriteten av studierna som inkluderats var män överrepresenterade, vilket överensstämmer med statistik gällande insjuknande i stroke. Något som diskuterades var eventuella skillnader i erfarenheter av livet efter stroke baserat på kön, dock kunde inte författarna identifiera någon uppenbar skillnad. Det diskuterades om

eventuella skillnader kan ha förbisetts men författarna anser att de skillnader kunde härledas till olika personligheter, kultur och religion. För att se eventuella skillnader i erfarenheter baserat på genus ansågs det önskvärt att inkludera studier där enbart kvinnors respektive mäns erfarenheter beskrevs.

Ett förändrat jag

En förändrad självbild och hur patienter som drabbats av stroke såg sina nya begränsningar innan insjuknandet beskrivs även av Alaszewski och Wilkinson (2015), som stärker patienters erfarenheter av sorg och utsatthet. Vidare tas även upp patienters strävan att återfå sin

självbild som existerade innan insjuknandet och att det är en individbaserad process. Likt resultatet så skriver även Eilertsen, Kirkevold och Torunn-Bjørk (2010) hur självbilden förändras i samband med att patienter accepterar nya fysiska begränsningar och hitta meningsfullhet i det dagliga livet. Även erfarenheter där patienter ser sig själva som en

(20)

belastning och börda för anhöriga, vilket överensstämmer med resultatet. Alaszewski och Wilkinson (2015) bekräftar de emotionella och psykiska svårigheterna efter att ha drabbats av en stroke, där depression och frustration påverkar sociala relationer. Vid en förändrad

självbild är det viktigt att kunna se och bemöta strokepatienters existentiella behov för att tillämpa en personcentrerad vård där inte bara sjukdomen läggs i fokus men även personen i helhet. Genom att få en ökad förståelse för hur patienter uppfattar sin nya självbild och hur det påverkar deras välbefinnande kan vårdpersonal stödja patienter på ett terapeutiskt arbetssätt.

Enligt resultatet erfor patienter att psykisk ohälsa var mest påtagligt tiden efter utskrivning från sjukhuset, Alaszewski & Wilkinson (2015) beskriver samma fenomen och förklaras genom att patienter då är tvungna att möta sina funktionsnedsättningar och inse hur de

påverkar livet. Här finns ett tydligt behov som inte möts av hälso- och sjukvården. Tolkningen av resultatet är att innan utskrivning har patienter inte fått tillräckligt med information eller stöd för att möta livet hemma. I resultatet framgår det även att den akuta fasen efter stroke kännetecknas av chock, det menar även Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal, Biong & Kim (2011). Med anledning av eventuellt chocktillstånd och behovet av information bör

sjuksköterskan anpassa informationen till patienten och fokusera på patientens individuella omvårdnadsbehov. Enligt resultatet är psykisk ohälsa mest påtagligt i samband med

utskrivning från sjukhuset, då verkligheten av stroke blev bekräftad. Det kan tolkas att

patienter inte har sjukdomsinsikt innan de lämnar sjukhuset vilket belyser en brist i hälso- och sjukvården. I resultatet framgår även att patienter som får möjlighet att träffa någon annan som också drabbats av stroke, ökade sjukdomsinsikt. Det kan antas att strokedrabbade innan utskrivning från sjukhus och har möjlighet att eventuellt få träffa och diskutera med andra strokepatienter skulle vara hjälpsamt. En diskussionsgrupp skulle kunna bestå av

strokedrabbade och någon från hälso- och sjukvården, exempelvis en sjuksköterska. För att undvika eventuella brister av att se patientens omvårdnadsbehov och eventuell psykisk ohälsa vid utskrivning, så kan personcentrerad vård implementeras för att skapa starkare relation mellan vårdpersonal och patient. När en starkare relation har skapats kan sjuksköterskan identifiera eventuella brister i patientens beredskap för utskrivning. Brister i information och psykisk ohälsa kan undvikas med ökad kommunikation och tillit som skapas av trygga relationer mellan vårdpersonal, anhöriga och patient.

(21)

Att komma tillbaka

Enligt resultatet erfor patienter återhämtningen antingen som en besvikelse eller som en positiv erfarenhet. Skillnaden mellan erfarenheterna kan tolkas beroende på hur

sjukvårdspersonalen strukturerat upp processen samtidigt som att involvera sig i vardagliga aktiviteter sågs som en motivationsfaktor. De som erfor processen som en besvikelse beskrev att förväntningarna inte uppnåtts och det kan tolkas som att patienterna har orealistiska förväntningar på återhämtningen, vilket resulterade i besvikelse. De patienter som erfor processen som en positiv erfarenhet skapade delmål och fick återkoppling vid varje framsteg, något som även beskrivs av Eilertsen et al. (2010). Det kan antas att hälso- och sjukvården bör individanpassa återhämtningen, ha delmål och uppmuntra vardagliga aktiviteter. Genom en personcentrerad vård kan sjuksköterskan identifiera patientens förväntningar och förmåga och på så sätt kan återhämtningsprocessen individanpassas för att skapa realistiska delmål och behålla autonomi. Deltagande i vardagsaktiviteter kan underlättas och motiveras om

patientens vänner och familj blir delaktiga i processen. Att anhöriga inkluderas i vården ingår i personcentrerad vård som strävar efter ett holistiskt perspektiv av patienten.

Som resultatet framgår erfor patienter stöd under återhämtningsprocessen som ett ankare i livet som påverkar välmående och självkänsla, det menar även Kouwenhoven (2011). Vikten av stöd har ett tydligt i samband med återhämtning. Stöd erfors som kontakt med en partner, familj och hälso- och sjukvårdens professioner. Det kan antas att involvera partners och familjemedlemmar bör vara en prioritet som kan underlättas om sjuksköterskan har ett personcentrerat synsätt.

En skillnad som upptäcktes var att patienter uppgav negativa erfarenheter av att återvända hem från sjukhuset och upptäcka fysiska begränsningar i dagliga aktiviteter som inte identifieras under rehabiliteringsträningen på sjukhuset (Eilertsen et al., 2010). I resultatet framgick det att återvända hem var en positiv erfarenhet. En aspekt att ha i åtanke är att generalisering av ämnet ej är möjligt och att erfarenheterna är individbaserade. Resultatet tar även upp problematik gällande framkomlighet och brist av medvetenhet i samhället, vilket enbart framkommer i en artikel och ger därmed en minskad trovärdighet. Problemet lyfts från ett västerländskt samhälle, vilket skapar intresse för djupare kunskap angående hur samhällen och miljöanpassning för funktionsnedsatta ser ut i nationer med lägre ekonomisk status.

(22)

Slutsats

Studien har resulterat i en ökad insikt av patienters livserfarenhet efter att ha drabbats av en stroke. Informationen kan vidare användas för att få en förståelse för orsak, fysiologi, diagnostik och behandling av stroke och vilka komplikationer som uppstår. Studien kan nyttjas i sammanhang där ökad kunskap gällande strokepatienters olika perspektiv på livet är önskvärt och kan användas för att underlätta vårdpersonalens bemötande vid personcentrerad vård. Fortsatt forskning inom ämnet rekommenderas. Forskningen borde ske på ett större urval i populationen för att få ökad förståelse av erfarenheter av livet efter stroke. En

rekommendation om möjligt kan vara att inkludera fler språk och erfarenheter från patienter med kommunikationssvårigheter. Ytterligare anser författarna att genus, kultur och personliga övertygelser borde inkluderas och hur de aspekterna kan påverka erfarenheter av livet efter stroke.

(23)

Referenslista

Alaszewski, A., & Wilkinson, I. (2015). The paradox of hope for working age adults recovering from stroke. Health, 19(2), 172-187. doi:10.1177/1363459314555242

Allen, L. M., Hasso, A. N., Handwerker, J., Farid, H., (2012) Sequence- specific MR Imaging findings that are useful in dating ischemic stroke. Radiographics, 32(5), 1285-1297. doi: 10.1148/rg.325115760.

Cavalcante, T., Lima Nemer, A., Moreira, R., & Ferreira, J. (2018). Nursing interventions to the patient with stroke in rehabilitation. Journal of Nursing UFPE on line - ISSN: 1981-8963, 12(5), 1430-1436. doi:https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i5a230533p1430-1436-2018

C. Ellis-Hill, J., Robison, R., Wiles, K., McPherson, D., Hyndman, A., Ashburn, A. (2009). Going home to get on with life: Patients and carers experience of being discharged from hospital following a stroke. Disability and Rehabilitation, 31(2), 61-72. doi:

10.1080/09638280701775289

Connolly, T, & Mahoney, E. (2018). Stroke survivors’ experiences transitioning from hospital to home. Journal of Clinical Nursing, 2018(27), 3979-3987. Doi: 10.1111/jocn.14563

Corrigan, M. L., Escuro, A. A., Celestin, J., & Kirby, D. F. (2011). Nutrition in the Stroke Patient. Nutrition in Clinical Practice, 26(3), 242–252.

https://doi.org/10.1177/0884533611405795

de Guzman, A. B., Tan, E. L. C., Tan, E. F. S., Tan, J. R. L., Tan, M. C., Tanciano, D. M. M., & Lee Say, M. L. T. (2012). Self-Concept, Disposition, and Resilience of Poststroke Filipino Elderly with Residual Paralysis. Educational Gerontology, 38(6), 429–442.

doi:10.1080/03601277.2011.559861.

Eilertsen, G., Kirkevold, M., Bjørk, I. T. (2010). Recovering from a stroke: a longitudinal, qualitative study of older Norwegian women. Journal of Clinical Nursing, 19, 2004-2013. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03138.x

(24)

Ekstam, L., Tham, K., Borell, L. (2011). Couples’ approaches to changes in everyday life during the first year after stroke. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2011(18), 49-58. doi: 10.3109/110381209035778791

Fallahpour, M., Jonsson, H., Joghataei, M., Nasrabadi, A., & Tham, K. (2013) “I AM NOT LIVING MY LIFE”: LIVED EXPERIENCE OF PARTICIPATION IN EVERYDAY OCCUPATIONS AFTER STROKE IN TEHRAN. J Rehabil Med, 2013(45), 528-534. doi:10.2340/16501977-1143

Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/30d592b0c7834256bd893e1ba0d56b6c/f olkhalsan-i-sverige-arsrapport-2014.pdf

Franco, J. (2018). Imaging and Treatment of Strokes. Radiologic Technology, 89(6), 549-568. https://web-a-ebscohost-com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=efcfc05b-cb6c-4eb9-a8dd-92c2273c8066%40sdc-v-sessmgr04

Gillespie, D., & Campbell, F. (2011). Effect of stroke on family carers and family relationships.Nursing Standard, 26(2), 39–46. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=104695319&site=ehost-live

González, R-G. (2013) Current state of acute stroke imaging. Stroke, 44(11), 3260-3264. doi: 10.1161/STROKEAHA.113.003229.

Hinds, L. (2013). Patient-Centered Care: A Nursing Priority. The Journal of Continuing

Education in Nursing, 44(1), 10-11. doi: 10.3928/00220124-20121227-70

Hjärt-Lungfonden. (2018). Livet efter stroke. Hämtad 2018-11-15 från https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Stroke/Livet-efter-stroke/

(25)

Jokinen, H., Melkas, S., Ylikoski, T., Pohjasvaara, M., Kaste, T., Erkinjuntti, T., & Hietanen, M. (2015). Post-stroke cognitive impairment is common even after successful clinical

recovery. European Journal of Neurology, 22(9), 1247-1325. doi: 10.1111/ene.12743 Jönsson, A-C (2016). Stroke. I A. Ekwall & A.M. Jansson (Red.), Omvårdnad & medicin (s. 192-196). Lund: Studentlittratur.

Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, H. S. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 6(4), 1–13.

https://doi.org/10.3402/qhw.v6i4.8491

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lou, S., Carstensen, K., Møldrup, M., Shahla, S., Zakharia, E., & Nielsen, C. P. (2017). Early supported discharge following mild stroke: a qualitative study of patients’ and their partners’ experiences of rehabilitation at home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 302– 311. doi:10.1111/scs.12347.

Maratos, M., Huynh, L., Tan, J., Lui, J., & Jarus, T. (2016). Picture This: Exploring the Lived Experience of High-Functioning Stroke Survivors Using Photovoice. Qualitative Health Research, 26(8), 1055–1066. doi:10.1177/1049732316648114.

McCance, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An Exploration of Person-Centeredness in Practice. The Online Journal of Issues in Nursing, 16(2),. doi:

10.3912/OJIN.Vol16No02Man01

Medin, J., Larson, J., von Arbin, M., Wredling, R., Tham, K. (2010). Striving for control in eating situations after stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010(24). Doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00775.x

Moeller, D., & Carpenter, C. (2013). Factors affecting quality of life for people who have experienced a stroke. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 20(4), 207-216.

(26)

Hämtad från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=108007506&site=ehost-live

Riksstroke. (u.å). Information om stroke. Hämtad 2018-11-15 från

http://www.riksstroke.org/sve/patient-och-narstaende/stroke/

Reddy, M., Gill, S., & Rochon, P. (2006). Preventing Pressure Ulcers: A Systematic Review. JAMA, 296(8),974-984. doi:10.1001/jama.296.8.974

Salter, K., Hellings, C., Foley, N., & Teasell, R. (2008). THE EXPERIENCE OF LIVING WITH STROKE: A QUALITATIVE META-SYNTHESIS. J Rehabil Med, 2008(40), 595-602. doi: 10.2340/16501977-0238

Socialstyrelsen. (2016). En mer tillgänglig och patientcentrerad vård: Sammanfattning och

analys av landstingens och regionernas handlingsplaner - delrapport (Artikelnummer

2016-3-22. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20115/2016-3-22.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Statistik om stroke 2017. (Artikelnummer 2018-12-39). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21173/2018-12-39.pdf Socialstyrelsen. (2011). Nationell utvärdering 2011 – Strokevård. (Artikelnummer 2011-11-17). Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18490/2011-11-17.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 2018-12-03 från

https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard

Theofanidis, D., & Gibbon, B. (2016). Nursing interventions in stroke care delivery: An evidence-based clinical review. Journal of Vascular Nursing, 34(4), 144–151.

(27)

Thomas LH, Cross S, Barrett J, French B, Leathley M, Sutton CJ, & Watkins C. (2008). Treatment of urinary incontinence after stroke in adults. Cochrane Database of Systematic

Reviews, 2008(1). doi: 10.1002/14651858.CD004462.pub3

Tulek, Z., Poulsen, I., Gillis, K., & Jönsson, A. (2018). Nursing care for stroke patients: A survey of current practice in 11 European countries. Journal of Clinical Nursing, 27(3–4), 684–693. https://doi.org/10.1111/jocn.14017

Wahlgren, N., Moreira, T., Michel, P., Steiner, T., Jansen, O., Cognard, C., … P Mattle, H. Mechanical thrombectomy in acute ischemic stroke: Consensus statement by ESO-

Karolinska Stroke Update 2014/2015, supported by ESO, ESMINT, ESNR and EAN.

International Journal of Stroke, 11(1), 134-147. doi: 10.1177/1747493015609778

White, J., Dickson, A., Magin, P., Tapley, A., Attia, J., Sturm, J., & Carter, G. (2014). Exploring the experience of psychological morbidity and service access in community

dwelling stroke survivors: a follow-up study. Disability & Rehabilitation, 36(19),1600–1607.

doi:10.3109/09638288.2013.859748

Woodruff, T. M., Thundyil, J., Tang, S. C., Sobey, C. G., Taylor, S. M., Arumugam, T. V. (2011). Pathophysiology, treatment, and animal and cellular models of human ischemic stroke. Molecular Neurodegeneration, 6(11), 1-19. doi:10.1186/1750-1326-6-1

(28)

Bilagor

Bilaga 1 – Sökmatris

Databas Sökord Resultat Antal träffar

Urval 1

Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl S1. (MH ”Stroke Patients/PF”) 474 S2. Experience 273 314 S3. S1 AND S2 90 S4. Limits: Peer Reviewed; English Language; Published Date: 20080101-20181231 67 67 31 7

Databas Sökord Resultat Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3

Antal artiklar till studien Medline S1. (MH ”Stroke”) 86 805 S2. (MH ”Patients”) 19 595 S3. experience 724 700 S4. (experience) AND (S1 AND S2 AND S3) 12 S5. Limits: English Language; Published Date: 20080101-20181231 10 10 2 1

(29)

Databas Sökord Resultat Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3

Antal artiklar till studien PsychInfo S1. DE ”Cerebrovascular Accidents” 19 375 S2. DE ”Patients” 26 237 S3. experience 538 286 S4. (experience) AND (S1 AND S2 AND S3) 51 S5. Limits: Peer Reviewed; English Language; Published Date : 20080101-171231 40 40 22 1

(30)

Bilaga 2 - Kvalitetsgranskning

Artiklarna har granskats utifrån frågeställningar som föreslås av Kristensson (2016) för att fastställa studiernas kvalitet.

1. Finns det ett tydligt syfte eller undersökningsfråga?

2. Är studiens design beskriven (i termer av fenomenologi, etnografi, grounded theory

etc)?

3. Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades?

4. Rekryterades tillräckligt många för att få mättnad?

5. Finns en tydlig och transparent beskrivning av hur data samlades in?

6. Var datainsamlingsmetoden relevant?

7. Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna?

8. Finns en tydlig beskrivning av forskarnas förförståelse?

9. Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är analysprocessen i

termer av kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparent beskriven? 10. Är resultatet logiskt och lätt att följa?

11. Speglar resultatet de data som samlades in?

(31)

Författare, titel artikel, tidsskrift, land

Syfte Design och metod Värdering Resultat

C. Ellis-Hill, J., Robison, R., Wiles, K., McPherson, D., Hyndman, A., Ashburn, A. (2009). Going home to get on with life: Patients and carers experience of being discharged from hospital following a stroke. Disability and Rehabilitation, 31(2), 61-72. doi:

10.1080/09638280701775289 Nya Zeeland.

Att utveckla en förståelse för vad som anses vara en bra eller dålig erfarenhet i samband med övergång från sjukhus till hemmiljön efter en stroke.

Design: Kvalitativ longitudinell studie. Metod: Ej beskriven. Inklusionskriterier: Patienter som inkommit till akut stroke avdelning. Exklusionskriterier: Patienter med svåra

kommunikativa och kognitiva nedsättningar. Urval: Konsekutivt urval med första 10 deltagare. Sedan teoribaserat urval för resterande 10

deltagare.Bortfall:1 deltagare valde att gå ur studien. Slutlig studiegrupp: 20 personer deltog, påstående att vara jämnt fördelade gällande ålder, kön, typ av stroke och hemsituation. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerad intervjumetod. Analysmetod: Systematisk ramanalys. Styrkor: Triangulering Breda inklusionskriterier. Svagheter: Samsjuklighet togs ej i övervägande. Deltagare härstammade från olika vårdmiljöer.

Att patienter har sina egna mål och förväntningar av

återhämtning. Hur vårdpersonal kan ge stöd gällande

återhämtning, realistiska mål och isolation.

(32)

Författare, titel artikel, tidsskrift,

land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Connolly, T, & Mahoney, E. (2018). Stroke survivors’ experiences transitioning from hospital to home. Journal of Clinical Nursing, 2018(27), 3979-3987. Doi: 10.1111/jocn.14563 USA.

Att undersöka erfarenheter hos stroke patienter som genomgår övergång från sjukhus till hemmiljö under dom 4 första veckorna.

Design: Kvalitativ deskriptiv studie. Metod: Ej beskriven.

Inklusionskriterier

Patienter med diagnos akut stroke, utskriven från sjukhus till hem eller ej behov av akut rehabilitering, engelsk talande, 21 år eller äldre och tillgång till telefon.

Exklusionskriterier

Patienter med blödnings stroke, utskriven till hemmet i palliativt syfte och/eller deltagare i en annan stroke studie.

Urval: Ändamålsenligt urval Bortfall

Deltagare som tackat nej, ej kunnat ge samtycke innan utskrivning från sjukhus, mekaniska fel, återinlagda och/eller ej tillgängliga.

Beskrivning slutlig studiegrupp 31 deltagare totalt. 17 män och 14 kvinnor. Medelålder 56 år.

Datainsamlingsmetod

Semi-strukturerad telefonintervju. Analysmetod

Transkriberade och analyserat genom en temabaserad analys. Styrkor: Uteslutit samsjuklighet, triangulering Svagheter: Ej intervjuat deltagare i person Behöver mer etnisk mångfald.

Att överleva stroke är en livsförändrande erfarenhet oavsett svårighetsgrad av komplikationer. Patienter erfar svårigheter och osäkerhet att anpassa sig till deras nya självbild. Stöd erfors även som en viktig faktor för att hantera den nya livssituationen.

(33)

Författare, titel artikel, tidsskrift,

land Syfte Design och metod Värdering Resultat

de Guzman, A. B., Tan, E. L. C., Tan, E. F. S., Tan, J. R. L., Tan, M. C., Tanciano, D. M. M., & Lee Say, M. L. T. (2012). Self-Concept, Disposition, and Resilience of Poststroke Filipino Elderly with Residual Paralysis. Educational

Gerontology, 38(6), 429–442. doi:10.1080/03601277.2011.559861. Filippinerna. Beskriva självbild, disposition och motståndskraft av strokedrabbade äldre Filippinska medborgare med kvarstående förlamning genom mask-målning.

Design: Deskriptiv kvalitativ studie Metod: Fenomenologi

Inklusionskriterier: <60 år

Drabbad av stroke och kvarstående förlamning Kapabel att svara på frågor koherent.

Exklusionskriterier: Beskrivs ej Urval: Bekvämlighetsurval 9 deltagare

Majoriteten var män.

Deltagarna var mellan 60-70 år. Datainsamlingsmetod

3-stegs metod:

Första steget användes robotfoto, andra steget var en semi-strukturerad intervju à 3h, sista steget var mask-målning. Analysmetod Tematisk analys. Styrkor: Utförlig presentation av deltagare, datainsamling och analysmetod. Svagheter: Intervjuerna fick inte spelas in.

Studien beskrev hur relationer med andra har stor påverkan på välmående.

Religion och tro har påverkan på självbild.

(34)

Författare, titel artikel,

tidsskrift, land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Ekstam, L., Tham, K., Borell, L. (2011). Couples’ approaches to changes in everyday life during the first year after stroke. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy, 2011(18), 49-58. doi:

10.3109/110381209035778791 Sverige.

Att identifiera och beskriva två olika pars bemötande till förändringar i livet efter en partner drabbas av stroke.

Design: Kvalitativ studie. Metod: Prospektiv longitudinell fall studie. Inklusionskriterier

Patient som haft en stroke och var inskriven på en geriatrisk avdelning, samt var planerad att bli utskriven.

Över 64 år gammal.

Patient som haft heterosexuell relation med en partner i mer än 10 år. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urval: Extremt urval. Bortfall: Framgår ej Beskrivning slutlig studiegrupp

2 deltagare, 1 man & 1 kvinna. Datainsamlingsmetod Öppna-stängda frågor med formulär

Analysmetod

Konstant jämförande metod.

Styrkor:

Intervju under lång tidsperiod. Triangulering.

Svagheter:

För få antal deltagare. Begränsning av

therapuepternas perspektiv.

Patienter och deras anhörigas erfarenhet under första året efter att ha drabbats av en stroke. Hur patienterna sätter sina egna mål och involverar sig i dagliga livet för att arbeta med återhämtning. Även hur patienter hanterar

(35)

Författare, titel artikel,

tidsskrift, land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Fallahpour, M., Jonsson, H., Joghataei, M., Nasrabadi, A., & Tham, K. (2013) “I AM NOT LIVING MY LIFE”: LIVED EXPERIENCE OF

PARTICIPATION IN

EVERYDAY OCCUPATIONS AFTER STROKE IN

TEHRAN. J Rehabil Med, 2013(45), 528-534.

doi:10.2340/16501977-1143. Iran.

Att beskriva och förstå levda erfarenheter och att identifiera vad som karaktäriserar fenomenet av deltagande i vardagssysslor efter stroke, i Tehran, Iran.

Design: Deskriptiv kvalitativ studie

Metod: Fenomenologi Inklusionskriterier: <75 år. Haft förstagångs-stroke inom 5-30 månader innan

inklusionstillfället. Lever hemma. Tillräcklig kognitiv funktion, bedömts med hjälp av MMSE. Kapabel till att ge respons och beskriva sina erfarenheter.

Exklusionskriterier: Beskrivs ej. Urval: 8 individer valdes med ändamålsenligt urval. Slutlig studiegrupp: 4 kvinnor 4 män. Männens åldrar: 68, 64, 45, 45. Kvinnornas åldrar: 63, 55, 50, 67

Datainsamlingsmetod Intervju x2 à 90

Analysmetod: Deskriptiv och tolkade fenomenologisk metod i 5 olika steg.

Styrkor:

Deltagarna valdes för att få störst variation och rik data. Inspelade intervjuer.

Svagheter:

Bortfall ej beskrivet.

I analysen kunde inte samtliga författare vara med på alla steg på grund av språkskillnader.

Studien beskrev hur

vardagslivet förändras och är karaktäriserat av “att inte kunna göra”.

Patienter erfor en smärtsam förlust av gamla rutiner. Studien belyser hur stroke påverkat deras självbild. Patienterna erfor förändrade kroppar och ett förändrat jag. Deltagarna beskrev hur de inte längre lever sitt liv.

(36)

Författare, titel artikel, tidsskrift,

land Syfte Design och metod Värdering Resultat

White, J., Dickson, A., Magin, P., Tapley, A., Attia, J., Sturm, J., & Carter, G. (2014). Exploring the experience of psychological morbidity and service access in community dwelling stroke survivors: a follow-up study. Disability

& Rehabilitation, 36(19), 1600–1607.

doi:10.3109/09638288.2013.859748. Australien.

Att identifiera fysisk och psyko-social funktion av strokeöverlevare 12 månader efter stroke.

Design: Explorativ kvalitativ studie. Metod:

Tvärsnittsstudie

Inklusionskriterier: Varit inlagd på sjukhus. Läkare givit diagnosen stroke. Exklusionskriterier: Signifikant kognitiv eller språkbortfall. Urval: 80 personer fick inbjudan, 14 tackade ja enligt

ändamålsenligt urval. 54 personer kunde inte hittas, hade flyttat till ett

vårdboende eller avlidit. 8 av deltagarna var män och resterande 6 var kvinnor. Medelåldern var 69år. Datainsamlingsmetod Semi-strukturerade intervjuer Analysmetod: Induktiv, konstant jämförande metod.

Styrkor:

Inspelade intervjuer. Tydlig beskrivning av deltagarna.

Författarna tar upp

tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och verifierbarhet. Svagheter: Hittar ej

Studien beskriver hur patienter blev mer och mer inaktiv på grund av fysiska begränsingar.

Patienter beskrev hur fatigue påverkar deras vardag. Psykisk ohälsa rapporterades av samtliga deltagare. Att vara beroende av andra gav känslor av ånger.

Studien beskriver hur patienter anpassar sig till livet efter stroke.

Vikten av familj och vänner beskrivs.

(37)

Författare, titel artikel,

tidsskrift, land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Lou, S., Carstensen, K., Møldrup, M., Shahla, S., Zakharia, E., & Nielsen, C. P. (2017). Early supported discharge following mild stroke: a qualitative study of patients’ and their partners’ experiences of rehabilitation at home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 302– 311. doi:10.1111/scs.12347. Danmark.

Att undersöka hur patienter av mild stroke och deras partners erfarar och hanterar vardagslivet i kontexten av ESD.

Metod: Framkommer ej

Design: Explorativ kvalitativ studie. Inklusionskriterier:

Patienter som drabbats av en mild stroke, direkt utskriven från sjukhuset och vårdats på en strokeenhet. Patienter som bor i ett eget hem med en partner som är villig att delta. Patienter med tillräcklig kognitiv förmåga att genomföra en intervju på ca 30min.

Patienter som är tillgängliga för en intervju inom 3-6 veckor efter stroke.

Exklusionskriterier: Beskrivs ej. Urval: Avsiktligt urval

26 patienter kontaktades, 22 valde att gå med i studien. 7 deltagare var kvinnor och 15 var män. 65 var medelåldern för kvinnor och 70 för män.

Datainsamlingsmetod

Semi-strukturerade intervjuer x1 à 30-60min med öppna frågor.

Analysmetod Tematisk analys Styrkor Inspelade intervjuer. Intervjuer skedde i deltagarnas hem. Svagheter

Studien beskrev hur patienter erfor att komma hem efter utskrivning från sjukhus och skillnaden i miljö.

Patienter som har en partner kände sig mer säker att bli utskriven från sjukhuset. Patienter beskrev erfarenheter av vanliga kognitiva

funktionsnedsättningar efter stroke.

Att utföra aktiviteter som de fortfarande kunde gav patienterna hopp och motivation samtidigt beskrev studien hur de prioriterade att fortsätta med livet.

(38)

Författare, titel artikel, tidsskrift,

land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Maratos, M., Huynh, L., Tan, J., Lui, J., & Jarus, T. (2016). Picture This: Exploring the Lived Experience of High-Functioning Stroke Survivors Using Photovoice.

Qualitative Health Research, 26(8),

1055–1066.

doi:10.1177/1049732316648114.

Att undersöka levda erfarenheter av högfunktionerande strokeöverlevare och identifiera luckor i samhälls och rehabiliteringstjänster

Design: Explorativ kvalitativ studie Metod: Photovoice

Inklusionskriterier: Minst 19 år gammal. Lever i samhället som studien utförs i. Självständig i basala aktiviteter i vardagen enligt Stroke Impact Scale 3.0

Kapabel att förstå skriven och engelskt tal. Exklusionskriterier: Personer med tidigare kognitiva funktionsbortfall orelaterade till stroke. Personer med underliggande sjukdomar såsom cancer. Personer med neurologiska tillstånd såsom demens. Personer med otillräcklig motorisk/kognitiv funktion för att kunna kontrollera en kamera eller instruera andra att använda en kamera. Urval: Ändamålsenligt urval

5 deltagare, 4 män och 1 kvinna. Åldrar från 52-71. 3-10 år sedan stroke. Olika

utbildningsnivåer och inkomst per år. Civilstatus inkluderade singel, gift och änka/änkeman.

Datainsamlingsmetod: Intervju Analysmetod: Induktiv tematisk analys.

Styrkor

Utförliga inklusions och exklusionskriterier. Tillsammans med deltagarna hölls en orienterings-session. Inspelade sessioner. Ordagrant transkriberade. Svagheter Ej utförlig presentation av deltagare.

Studiens deltagare beskrev den ignorans och

respektlöshet de erfor efter stroke samt hur samhället inte är anpassat till personer med funktionsnedsättningar. Oavsett funktionsnedsättning erfor patienter hur de blev behandlade annorlunda. Att drabbas av stroke medför emotionella förändringar. Att inte vara självständig innebar också att de som drabbats av stroke erfor att de behövde nu förlita sig på vänner och familj.

(39)

Författare, titel artikel,

tidsskrift, land Syfte Design och metod Värdering Resultat

Medin, J., Larson, J., von Arbin, M., Wredling, R., Tham, K. (2010). Striving for control in eating situations after stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010(24). Doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00775.x Sverige.

Utforska erfarenheter vid ätsvårigheter bland patienter med stroke efter 3 månader vid drabbning av stroke.

Design: Kvalitativ studie, induktiv analys.

Metod: Grounded theory Inklusionskriterier: Patienter med tidigare stroke och personer med nydebuterad stroke. Exklusionskriterier: Patienter som inte pratade svenska.Urval: Teoribaserat urval till uppnådd mättnad. Bortfall: Tre deltagare avled inom 3 månader efter insjuknande av stroke. Beskrivning slutlig studiegrupp: 14 patienter deltog i studien, med jämn könsfördelning och varierad åldersspann.

Datainsamlingsmetod Semi-strukturerad intervju guide med öppna och stängda frågor.

Analysmetod

Konstant jämförande metod.

Styrkor:

Triangulering, kombination av kvantitativa och kvalitativa perspektiv.

Svagheter:

Korta intervjuer och begränsad intervjudata.

Lyfter svårigheter i

matsituationen för patienter med stroke. Tar även upp erfarenheter av kognitiva bortfall som leder till social isolering och ökad behov av stöd.

(40)

References

Related documents

Vi gjorde upp planen själva och hade den till hands i bilen för att länsveterinären vid en flygande be- siktning skulle ha något att gå efter.. Från årsskiftet är

I Redovisningsrådets rekommendation RR 15 behandlas på vilket sätt de immateriella tillgångarna skall värderas och redovisas, hur mycket av de utgifter som

I detta examensarbete upplevde människor som drabbats av stroke att en gemenskap med andra i samma situation var positiv och bidrog till acceptans av sig själv och möjligheten

Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och

Beträffande total kriminalitet efter det aktuella fängelsestraffet, visar tabell 5 att 18 % av kursdeltagarna återfallit i kriminalitet (dömts till fängelse eller skyddstill- syn)

Även inom de samiska grupperna finns en spänning mellan å ena sidan erkännande och synlighet i den digitala sfären, och å den andra sidan registrering av gruppens kulturarv

Man fokuserar således på verksamheten och dess produktivitet (till tiden) med glömmer bort andra delar som utveckling av företagens forskning och utveckling av processer med fokus på

Att hitta strategier för att klara det dagliga livet Det framkom att personer sökte efter möjligheter att göra saker på annat sätt när de inte kunde använda alla sina funktioner