Pensionssparande ur ett livscykelperspektiv : En studie om vad som påverkar individens beslut avseende pensionssparande

81  Download (0)

Full text

(1)

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--18/02743--SE

Pensionssparande ur ett

livscykelperspektiv

En studie om vad som påverkar individens beslut

avseende pensionssparande

Karin Gustavsson

Hanna Hillerstig

Handledare: Göran Hägg

(2)
(3)
(4)
(5)

Sammanfattning

TITEL: Pensionssparande ur ett livscykelperspektiv - En studie om vad som

påverkar individens beslut avseende pensionssparande

FÖRFATTARE: Karin Gustavsson och Hanna Hillerstig HANDLEDARE: Göran Hägg

BAKGRUND: Samtidigt som befolkningen blir äldre läggs ett större ansvar på

individen att upprätta ett eget pensionssparande. Det blir således viktigare att påbörja sitt pensionssparande vid en yngre ålder. Det bör därför undersökas hur kognitiva motivationsfaktorer förändras över individens livscykel samt hur det interagerar med viljan och möjligheten att pensionsspara.

SYFTE: Syftet med denna studie är att ur ett retroaktivt perspektiv låta individer

reflektera över vad som påverkat deras beslut gällande det egna pensionssparandet. Detta med fokus på (a) självkontroll, (b) mental accounting samt (c) undvikande av information och beslut. Studien avser att analysera och värdera dessa kognitiva motivationsfaktorer i en livscykelkontext samt hur de interagerar med möjligheten och viljan för att pensionsspara.

GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom

semistrukturerade intervjuer med individer i åldrarna 40-65 år. Respondenterna har ställts inför frågor med fokus på studiens tre huvudfaktorer. Genom frågorna har respondenterna fått reflektera över hur dessa faktorer förändrats över tid och hur de varit kopplat till pensionssparandet.

SLUTSATS: Individer tenderar att påverkas av specifika händelser i livet och låter

dessa påverka deras pensionssparande. Pensionssparandet är lågt i början av det vuxna livet, när individen studerar och bildar familj, för att sedan öka och nå sin högsta nivå då barnen flyttar hemifrån. Dock finns det en personlighetstyp som har en hög grad av självkontroll genom hela livet och upprättar därmed ett pensionssparande vid ung ålder.

NYCKELORD: Pensionssparande, livscykel, privatekonomi, beteendeekonomi,

(6)
(7)

Abstract

TITLE: Retirement Savings in a Life Cycle-Perspective - A study about what affects

the personal retirement savings

AUTHORS: Karin Gustavsson och Hanna Hillerstig SUPERVISOR: Göran Hägg

BACKGROUND: As people are getting older, the importance of establishing personal

retirement savings increases. Therefore, it is more important to begin retirement savings at a younger age. Because of this it needs studying how cognitive motivational factors changes during the life cycle and how they interact with the

ability and willingness to save for retirement.

AIM: The aim of this thesis is to let individuals reflect on what has affected their

decisions regarding retirement savings, in a retroactive perspective. This with a focus on (a) self-control, (b) mental accounting, and (c) information and decision avoidance. The aim of the thesis is to analyze and evaluate these cognitive motivational factors in a life cycle-context, and how they integrate with the ability and willingness to save for the retirement.

COMPLETION: The thesis has been conducted using a qualitative approach, through semi-structured interviews with individuals aging from 40-65. The respondents have responded to questions focusing on the thesis’s three main factors. Through these questions, the respondents have reflected on how these factors have changed over time and how they have been connected to retirement savings.

CONCLUSION: Individuals tend to be affected by different events in their life and let

them affect their retirement savings. Retirement savings are lower in early adult life, when the individual studies and starts a family, and is at its peak when kids move from home. There is also a personality type that has a high level of self-control throughout life and therefore saves for retirement at an early age.

KEY WORDS: Retirement savings, life cycle, personal finance, behavioral finance,

(8)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Problem med pensionssparande 1

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Genomförande och avgränsningar 5

1.4 Förväntat forskningsbidrag 6

2 Det svenska pensionssystemet 7 3 Individens livscykel och sparbeteende 9

3.1 The Life Cycle Hypothesis of Saving 9

3.2 Behavioral Life Cycle Hypothesis 10

3.2.1 Självkontroll 10

3.2.2 Mental accounting 11

3.3 Undvikande av information och beslut 13

4 Metod 15

4.1 Val av metod 15

4.2 Utformning av intervju 16

4.3 Målstyrt urval 17

4.4 Insamling och hantering av intervjumaterial 19

4.5 Kvalitet 20 4.5.1 Tillförlitlighet 20 4.5.2 Överförbarhet 20 4.5.3 Pålitlighet 21 4.5.4 Konfirmering 21 4.6 Källkritik 22 4.7 Etik 22 5 Intervjuernas resultat 25 5.1 Respondenter 25

5.2 Ekonomi ur ett livscykelperspektiv 26

5.3 Förväntningar om framtida pension 27

5.4 Faktorer som påverkat beteendet 30

5.5 Självkontroll 31

(9)

5.7 Undvikande av information och beslut 35

5.8 Anledningar till för lågt pensionssparande 36

5.9 Summering och lärdomar 37

6 Pensionssparande i ett livscykelperspektiv 39

6.1 Från studerande ut i arbetslivet 39

6.2 Att bilda familj 42

6.3 Barnen växer upp och flyttar ut 45

6.4 Förväntningar inför pensionen 47

6.5 Jämförelse med Modigliani och Jappellis (2005) modell 49

6.6 Tidsspecifika faktorer 50

7 Slutsats 53

8 Vidare forskning 57

Källförteckning 59

(10)
(11)

1 Inledning

1.1 Problem med pensionssparande

Det finns olika skäl till varför privatpersoner sparar. Det kan exempelvis vara att spara ihop till en buffert för oförutsedda händelser, framtida husköp eller pensionen. Pensionen är ofta det sparandet som är mest långsiktigt. Då befolkningens livslängd ökar, enligt Statistiska centralbyrån (2017a), kommer det som sparas ihop under den yrkesverksamma tiden fördelas över en längre tidsperiod än tidigare. Detta genererar en lägre månatlig inkomst under pensionen. Samtidigt visar undersökningar av Nordea (2014) och Länsförsäkringar (2017) att många individer blir oroligare för den framtida ekonomin som pensionärer, vilket tyder på att de inte börjat sparat i tid. Sparandet är obefintligt eller lågt i ung ålder, för att sedan öka (Modigliani och Brumberg, 1954). Enligt SEB (2018) blir gapet stort mellan den månatliga lönen under den yrkesverksamma tiden och den pension som betalas ut om individen inte upprättat ett eget pensionssparande. För att övergången mellan att arbeta och att vara pensionär inte ska bli dramatisk räcker det således inte enbart med allmän pension och tjänstepension, även ett privat sparande bör upprättas och vikten av att börja spara vid en yngre ålder ökar.

Enligt neoklassisk traditionell teori är det rationellt att upprätta ett pensionssparande i god tid för att underlätta för människor att uppnå sina individuella mål. Simon (1955, 1956) ifrågasatte dock delar av den traditionella teorin om en nyttomaximerande individ och föreslår att individer istället ska betraktas som begränsat rationella när de tar ekonomiska beslut. Under de senaste årtiondena har beteendeekonomi även visat att psykologi och känslor har en stor inverkan på sparbesluten och att dessa ofta avviker från vad som anses vara rationellt (Kahneman, 2013).

Några av de faktorer som påverkar individens ekonomiska beteende kartlägger Katona (1975) i sin teori ability and willingness. I teorin delas olika faktorer upp beroende om de påverkar möjligheten eller viljan att spara. De faktorer som

(12)

påverkar möjligheten kan vara externa faktorer och personliga faktorer, vilket påverkar det faktiska utrymmet som individen har att röra sig med. Dessa faktorer kan exempelvis vara inkomst och skatteregleringar. Det som påverkar viljan är snarare faktorer som sparmotiv och risktagande, vilket kan kopplas till individens beteende. Flera tidigare studier av faktorer som har en inverkan på pensionssparandet har haft ett kvantitativt fokus och främst studerat faktorer såsom ålder, utbildning och inkomst (Rolinson, Hanoch och Wood, 2017; Lusardi och Mitchell, 2013; Metzger, 2016).

Veldhoven och Groenland (1993) samt Katona (1975) menar att hänsyn bör tas till mer personliga aspekter än enbart ekonomiska förutsättningar för att bedöma individens sparbeteende. Om individen antingen var irrationell eller rationell i sitt beteende skulle beslut avseende pensionssparandet vara förutsägbart. Då de flesta individer är begränsat rationella samt att många inte lyckas spara tillräckligt till pensionen, kan pensionssparandet anses vara en mer komplex fråga. Det blir därmed viktigt att finna andra faktorer som kan ge en ökad grad av vilja. Genom att låta respondenter med erfarenhet av pensionssparande retroaktivt reflektera över kognitiva motivationsfaktorer samt kombinera detta med möjligheten och viljan att

pensionsspara, går det att sätta pensionssparandet i en livscykelkontext. Detta medför att information kan fås angående individers reflektioner och vad som påverkat deras beslut gällande pensionssparande under deras liv.

Inom beteendeekonomi har det under senare år forskats kring flera faktorer som påverkar individens sparbeteende, bland annat vid Linköpings Universitet.1 De

faktorer som studerats är bland annat självkontroll och mental accounting. Något som nyligen blivit aktuellt är även att studera hur individer undviker information och beslut.2 Tidigare studier ser ofta faktorer var för sig och inte hur de tillsammans

kan påverka en individs beteende. De tre faktorer som ska studeras med avseende

1 Pågående foskningsprojekt görs bland annat av JEDI-lab vid Linköpings universitet.

Forskningsgruppen består av: Posadzy, K., Hagman, W., Lind, T., Strömbäck, C., Tinghög, G. och Västfjäll, D. Titeln på projektet är: Financial Homo Ignorans - Exploring the Psychological Underpinnings of Long-Term Saving Behavior.

(13)

på pensionssparande är (a) självkontroll, (b) mental accounting samt (c) undvikande av information och beslut.

Graden av självkontroll avgör hur impulsiv individen är. Även om många vill handla rationellt och upprätta ett pensionssparande, är det svårt att behålla självkontrollen och önskan om att tillfredsställas på kort sikt tar över (Thaler och Shefrin, 1981). Otto (2010) hävdar att ett lågt pensionssparande kan bero på bristen av självkontroll när den kortsiktiga sidan blir dominerande. Yngre personer tenderar att bete sig mer otåligt med anledning av att de inte har lärt sig att kontrollera sig själva fullständigt (Thaler och Shefrin, 1981), vilket medför att det blir svårt att motivera sig till att pensionsspara. Det har gjorts flera kvantitativa studier av just självkontroll, bland annat av Strömbäck et al. (2017). Dessa visar att en hög grad av självkontroll har en positiv effekt på individens finansiella beteende och sparbeteende. Dock bör det även undersökas hur det interagerar med andra faktorer samt möjligheten och viljan att pensionsspara.

Mental accounting kan förklaras som att individen delar upp sin egendom i olika

mentala konton, exempelvis sådant som ska spenderas, sparas på kort sikt eller till pensionen (Thaler och Shefrin, 1981; Thaler, 1999). Självkontrollen hjälper till att hålla isär dessa konton, exempelvis vad som ska konsumeras eller sparas. Beroende på vilka sparmotiv en individ har kan denne tänka på dessa som olika mental

accounts, ett för varje sparmotiv. En studie av Flink, Gunnarsson och Wahlund (1999) visar att trygga pensionen endast är det tredje viktigaste sparmotivet, där både att inneha pengar för oförutsedda händelser och för diverse förväntade utgifter är viktigare än pensionssparandet. Detta tyder på att individen inte lägger tillräckligt stor vikt vid “pensionskontot” i ett mental accounting-perspektiv. En anledning till att pensionssparandet ej prioriteras är att individer tenderar att vara överoptimistiska gällande deras ekonomiska framtid (Puri och Robinson, 2007). Detta leder till att individer underskattar vad som behövs spara ihop inför pensionen, vilket kan resultera i att avsättningarna till “pensionskontot” ej blir tillräckliga.

(14)

Undvikande av information och beslut kan bero på flera faktorer. Eftersom det är mindre tilltalande och svårare att behålla självkontrollen angående framtida händelser, tenderar individen att undvika att ta beslut gällande något långt fram i tiden (Anderson, 2003; Trope och Liberman, 2003). Då information angående pensionssparande även kan anses vara av seriös karaktär eller medföra dåliga nyheter, för de som inte börjat spara i tid, tenderar individer att undvika denna information (Blajer-Gołębiewska et al., 2016). Även en låg grad av financial literacy kan resultera i att individen undviker att ta beslut angående ekonomin och pensionssparande. Financial literacy, som bland annat innefattar människors förmåga att hantera ekonomisk information och beslut om finansiell planering, kan kopplas till huruvida personen är intresserad av ekonomi (Lusardi och Mitchell, 2010, 2011; Anderson 2003). Utan financial literacy menar Atkinson och Messy (2012) att det är svårt att uppnå långsiktig ekonomisk tillfredsställelse. Problemet med en låg grad av financial literacy är dessutom störst hos unga vuxna (Lusardi och Mitchell, 2010).

Dessa tre faktorer3 kan bidra till problem för individen att pensionsspara. Brist på

självkontroll kan bland annat leda till att individen impulsivt spenderar pengar på annat (Thaler, 1981), istället för att spara dessa till pensionen. Mental accounting kan medföra att individen fokuserar på andra konton och “pensionskontot” får mindre utrymme vid inkomstallokering. Om individen undviker information eller att ta beslut gällande pensionssparandet kan det resultera i att individen inte förstår vikten av att spara inför pensionen och låter bli att upprätta ett eget pensionssparande. Därför ska dessa kognitiva motivationsfaktorer studeras i ett livscykelperspektiv med hänsyn möjligheten och viljan att pensionsspara.

3 Dessa tre faktorer; självkontroll, mental accounting samt undvikande av information och beslut,

(15)

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att ur ett retroaktivt perspektiv låta individer reflektera över vad som påverkat deras beslut gällande det egna pensionssparandet. Detta med fokus på (a) självkontroll, (b) mental accounting samt (c) undvikande av information och beslut. Studien avser att analysera och värdera dessa kognitiva motivationsfaktorer i en livscykelkontext samt hur de interagerar med möjligheten och viljan för att pensionsspara.

Följande frågeställningar ska besvaras i förhållande till viljan och möjligheten för pensionssparande:

• Hur har specifika händelser under individens livscykel haft en inverkan på självkontrollen avseende pensionssparandet?

• Hur har specifika händelser under individens livscykel haft en inverkan på

mental accounting avseende pensionssparandet?

• Hur har specifika händelser under individens livscykel haft en inverkan på undvikande av information och beslut avseende pensionssparandet?

1.3 Genomförande och avgränsningar

Många studier bortser från hur dessa kognitiva motivationsfaktorer4 samverkar i

förhållande till möjligheten och viljan över tid och behöver därmed studeras djupare. Då pensionssparandet är en komplex fråga krävs en djupare studie som ökar förståelsen för individens beteende och resonemang, vilket medför att ett kvalitativt angreppssätt blev mer passande (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Eftersom studien avser att få tillgång till individers erfarenheter och reflektioner avseende pensionssparande blev det lämpligt att genomföra intervjuer för att samla in empiri.

För att kunna styra intervjuerna och generera relevanta resultat, men samtidigt ge den som intervjuas möjlighet att framföra sina åsikter, har semistrukturerade intervjuer genomförts (Bryman och Bell, 2013). Denna metod ger en låg

4 Dessa tre faktorer; självkontroll, mental accounting samt undvikande av information och beslut,

(16)

generaliserbarhet, men då ämnet som ska undersökas är av mer personlig karaktär och ett kvalitativt angreppssätt tillämpas är generaliserbarhet inget som eftersträvas (Jacobsen, 2002). För att öka möjligheten erhålla erfarenheter från personer med olika bakgrund har flera intervjuer genomförts. Totalt genomfördes nio intervjuer.

Den grupp som studerats är personer i medelåldern, 40 till 65 år. Detta med anledning av att det är den grupp som främst upplever att de har ett för lågt sparande, då de närmar sig pensionen. De har även erfarenhet och kan ur ett retroaktivt perspektiv reflektera över hur de tre faktorerna som ska studeras påverkat deras pensionssparande, något som yngre personer inte har erfarenhet av än.

1.4 Förväntat forskningsbidrag

Då oron för privatpersoners framtida pension överlag är stor (Länsförsäkringar, 2017), vill studien klargöra bakomliggande drivkrafter för privatpersoner avseende deras pensionssparande över livscykeln. Eftersom delar av tidigare forskning om pensionssparande bortser från individens beteende och känslor förväntas studien minska avståndet mellan teori och praktik. Resultatet kan ligga till grund för nya hypoteser och vidare forskning inom området samt eventuellt bidra till en förbättrad finansiell rådgivning som hjälper individer att börja pensionsspara vid en yngre ålder.

(17)

2 Det svenska pensionssystemet

I följande avsnitt beskrivs det svenska pensionssystemet. De tre olika delarna är allmän pension, tjänstepension och eget sparande, vilket illustreras i figur 2.1 (Pensionsmyndigheten, 2018a). Beroende på pengarnas ursprung delas de upp i de tre kategorierna. Storleken på de olika delarna skiljer sig mellan individer, alla personer har inte heller sparande i samtliga delar.

Figur 2.1: Pensionspyramiden: illustrerar pensionens olika delar. Pensionsmyndigheten (2018a).

Den allmänna pensionen kommer från staten och betalas ut till alla som varit bosatta eller arbetat i Sverige (Pensionsmyndigheten, 2018b). Denna del baseras till störst del på de beskattade inkomster individen har haft under sin livstid. Enligt Pensionsmyndigheten (2018b) delas denna del upp i inkomstpension och premiepension.

Tjänstepensionen är den del som arbetsgivaren sätter av till individens pensionssparande (Pensionsmyndigheten, 2017a). Enligt Pensionsmyndigheten (2017a) är det inte alla som har denna del av pensionen, då den måste finnas reglerad i avtal för att arbetsgivaren ska göra avsättningar. Exempel på de som inte har tjänstepension är egenföretagare.

(18)

Det egna sparandet är den del som individen själv ansvarar för, vissa väljer att upprätta ett eget sparande medan andra avstår. Sparandet kan ske på olika sätt, exempelvis genom investeringssparkonton eller amortering av bostadslån5

(Pensionsmyndigheten, 2017b). Enligt Swedbank (2017) får de som går i pension under 2017 ut ungefär 60 procent av sin tidigare lön i pension, om de inte upprättat ett eget sparande. Denna procentsats beräknas bli lägre framöver, exempelvis beräknas den bli drygt 50 procent för de som går i pension om ungefär 40 år (Swedbank, 2017). Detta beror bland annat på förändringar i pensionssystemet6 och

ökad livslängd (Swedbank, 2017). Vill individen få ut en högre pension bör ett eget sparande upprättas.

I denna uppsats syftar begreppet pensionssparande till det egna sparandet, då det är det sparandet som individen måste ta initiativ till på egen hand.

5 Genom att amortera på bostadslånen får individen lägre kostnader och blir mindre känslig för

räntehöjningar i framtiden (Pensionsmyndigheten, 2017b).

6 Numera grundas pensionen på hela livsinkomsten och inte de 15 bästa inkomståren, som det

(19)

3 Individens livscykel och sparbeteende

3.1 The Life Cycle Hypothesis of Saving

Modigliani och Brumberg (1954) studerade hur sparandet förändras under olika stadier i livet, vilket resulterade i The Life Cycle Hypothesis of Saving (LCH). Det främsta sparmotivet som noteras i studien är att hushållen sparar till oförutsedda händelser och kortsiktiga fluktuationer i inkomst och behov. Sparandet i förhållande till inkomsten är ungefär densamma, oavsett hur mycket individen tjänar (Modigliani och Brumberg, 1954). Det är inte inkomst i sig, utan snarare förändringen av inkomsten som påverkar sparandet, ökar inkomsten tenderar även sparförhållandet att öka (Modigliani och Brumberg 1954; Modigliani, 1966). Inkomsten är högre innan pensionen och därmed sparar individen mer under den yrkesverksamma tiden, för att sedan kunna använda de sparade pengarna under pensionen (Wärneryd, 1999).

I en ytterligare studie av Modigliani och Jappelli (2005) studeras bland annat inkomst, konsumtion och sparande. Dessa variabler har en nedåtgående trend under medelåldern, vilket visas i figur 3.1. Det totala sparandet i hushållet speglas av den tjänade inkomsten och konsumtionen (Modigliani och Jappelli, 2005). Sparandet ökar kraftigt fram till ungefär 40 års ålder och blir negativ ungefär vid 65 års ålder. Den tjänade inkomsten har en uppåtgående trend från 20 års ålder till 40-45 års ålder, efter detta blir trenden negativ för att sedan stagnera vid 70 års ålder, då majoriteten av befolkningen gått i pension. Konsumtionen är som högst vid 50 års ålder och överstiger både inkomst och sparande under pensionen (Modigliani och Jappelli, 2005).

(20)

Figur 3.1: Sparande, inkomst och konsumtion under livscykeln. Tolkning av Modigliani och Jappelli (2005).

3.2 Behavioral Life Cycle Hypothesis

Thaler och Shefrin (1988) menar att den äldre teorin, LCH, kan utvecklas genom att ta hänsyn till viktiga beteendefunktioner som annars ofta utelämnas: självkontroll och mental accounting. Genom att ta hänsyn till dessa beteendefunktioner bidrar det till att teorin blir mer beteendemässigt realistisk (Thaler och Shefrin, 1988), vilket resulterar i mer specifika förutsägelser om hur det faktiska sparbeteendet är i hushållen.

3.2.1 Självkontroll

Genom att besitta självkontroll kan delar av konsumtionen som sker nu, istället skjutas upp till pensionen. Människor dras mellan beslutet att vara nöjd för stunden eller i framtiden (Thaler och Shefrin, 1981). Thaler och Shefrin (1981) byggde upp en teori gällande individens självkontroll, The Self-Control Theory. En individ kan antas ha två sidor, en som tänker långsiktigt (planner) och en som tillfredsställer sina kortsiktiga behov (doer). Dessa två sidor har en benägenhet att hamna i konflikt med varandra. Den långsiktiga sidan är enligt Thaler och Shefrin (1981) den som vill

(21)

skapa nytta för hela livstiden och kan antas ha full kontroll över det som konsumeras. Den kortsiktiga tänker enbart på sig själv i nuet.

I den kortsiktiga sidan bör frestelser och viljestyrka vägas in, där viljestyrkan representerar den psykiska kostnaden att motstå frestelser (Thaler och Shefrin, 1988). Enligt Wärneryd (1999) blir det en psykisk kostnad att kontrollera sig, vilket kräver en ansträngning för att skjuta upp konsumtionen. Viljestyrkan blir mindre kostsam ju närmare pensionen individen kommer (Thaler och Shefrin, 1988), därför antas personer ha svårare att upprätta ett pensionssparande vid yngre ålder.

Thaler och Shefrin (1981) beskriver även olika tekniker eller tillvägagångssätt som används för att begränsa konflikten mellan den kortsiktiga och långsiktiga sidan. Regler kan sättas upp som medför restriktioner för möjligheten till handlande (Thaler och Shefrin, 1981). Genom att sätta upp regler, exempelvis tumregler, kan individen begränsa sin handlingsfrihet och på så sätt öka graden av självkontroll, vilket hjälper till att uppnå sparmålen (Thaler och Shefrin, 1981; Otto, 2010). Dessa regler är speciellt vanliga inom sparande och kan exempelvis vara begränsningar i ens budget (Thaler och Shefrin, 1981; Otto, 2010). Thaler och Shefrin (1981) påpekar att tumreglerna har en förmåga att övergå till vanor och genom att upprätta en rutin kan den kortsiktiga sidan kontrolleras. Att bara följa den uppsatta budgeten fungerar som att betala skatt, individen tänker inte på att dessa pengar avsätts till sparande (Thaler och Shefrin, 1981).

3.2.2 Mental accounting

Enligt Thaler (1999) används mental accounting för att skilja på olika typer av pengar. Detta ger möjligheten att organisera sin ekonomi och sortera sina pengar i olika konton beroende på vad det är tänkt att de ska användas till, dessa konton är sedan isolerade från varandra. Genom detta menar Thaler (1999) att individen bortser från att se ekonomin som helhet, vilket leder till problemet att pengarna värderas olika. Thaler och Shefrin (1988) gör en förenklad uppdelning av vilka

(22)

income.7 Enligt Thaler (1999) har individen störst benägenhet att spendera pengar från current spendable income och current assets. Minst lockande är det således att spendera pengar från future income. Dock menar Thaler och Shefrin (1988) att detta är en förenklad illustration och människor kan i själva verket exempelvis ha ett konto för framtida husköp och ett för resor. Pengar som avser pension kan också tillhöra ett eget konto.

Mental accounting kan användas som ett verktyg för att hantera självkontroll

(Thaler, 1999). Enligt Thaler och Shefrin (1988) krävs det att individen har tillräckligt stor vilja för att få “pensionskontot” att öka i värde och inte riskera att pengarna spenderas innan pensionen. Enligt en studie av Frederick et. al. (2009) tas det ofta inte hänsyn till alternativkostnaden vid konsumtion. Alternativet till att konsumera pengarna på en viss produkt kan vara att istället spara pengarna, då Wärneryd (1999) hävdar att ekonomiska teorier ofta utgår ifrån att konsumenter väljer mellan att antingen spara eller konsumera. Att alternativkostnaden ofta förbises kan leda till att mindre pengar sätts av till “pensionskontot”.

Människor har olika föreställningar om hur framtiden kommer att se ut och hur mycket de behöver spara till pensionen. Enligt Weinstein (1980) är individer ofta orealistiskt optimistiska över vad som kommer inträffa i framtiden. Puri och Robinson (2007) menar att denna optimism bland annat påverkar de ekonomiska besluten. De tar exempelvis upp att det kan påverka beslut angående sparande och vad individen tror angående pensionen. Puri och Robinsons studie (2007) visar på att en måttlig grad av optimism är något som kan resultera i bättre beslut och även öka självkontrollen, men om optimismen är för hög kommer den istället få negativa konsekvenser. Detta tyder på att optimism angående ekonomin och pensionen påverkar “pensionskontot” i ett mental accounting-perspektiv. Om optimismen är för hög kan resultatet bli att pengar inte avsätts till detta konto. En överoptimistisk inställning gällande pensionen resulterar i att individen tror att denne kommer ha tillräckligt med pengar till pensionen och inte behöver spara. I själva verket sparar

7 Dessa mental accounts tolkas som följande: Current spendable income är den disponibla inkomst

som kan spenderas. Current assets definieras som tillgångar som inte är likvida medel, exempelvis värdepapper. Future income är sådant som sparas för framtiden.

(23)

inte individen tillräckligt och inser inte detta förrän pensionen närmar sig.

Det kan även antas att skiftningar i generationer har stor betydelse för hur individen agerar angående ekonomiska beslut och hur de använder mental accounting. Enligt Timmermann (2007) påverkas generationernas beteende och värderingar av stora händelser eller trender som är specifika för tidsperioden. Detta kan exempelvis vara dagens bostadsmarknad, som medför att unga ofta fokuserar på att spara till sitt första boende, vilket får “pensionskontot” i ett mental accounting-perspektiv att påverkas negativt.

3.3 Undvikande av information och beslut

Då känslor spelar en stor roll för hur individer hanterar sin ekonomi har det även en stor inverkan på hur de tar till sig information och tar beslut (Nofsinger, 2014). Människan har nämligen en tendens att föredra beslut som innebär en liten förändring i sin livsvärld och som inte kräver något agerande för egen del (Anderson, 2003). Eftersom det privata pensionssparandet är ett eget beslut tenderas det därför att undvikas. Detta kan även jämföras med Thaler och Shefrin (1981) som menar att en obligatorisk pensionsplan, där individen inte behöver ta något eget beslut, inte innebär någon psykisk kostnad och skulle bidra till att det totala sparandet blir större. Om en individ enbart sparar frivilligt kommer personen märka av sparandet mer och det totala sparande blir därför mindre.

Lusardi och Mitchell (2011) hävdar att det är mindre sannolikt att de med lågt numeriskt intresse och lågt intresse för lärande tar finansiella beslut. Detta bekräftas även av Anderson (2003) som menar att om något inte är tilltalande eller intressant blir individen omotiverad och undviker att ta beslut. Eftersom Lusardi och Mitchell (2013) menar att de med hög utbildning besitter en högre finansiell kunskap samt att Rolinson, Hanoch och Wood (2017) menar att en högre grad av

financial literacy vid yngre ålder bidrar till ökad motivation att pensionsspara kan

det antas att det egna pensionssparandet ökar för dessa individer. De med en lägre grad av både financial literacy och intresse för ämnet tar således finansiella beslut mer sällan eller inte alls. Webley och Nyhus (2006) samt Lusardi och Mitchell (2010)

(24)

hävdar att det ekonomiska beteendet härstammar från individens föräldrar och således kan även familjens bakgrund och ekonomiska förutsättningar spela in. Enligt Webley och Nyhus (2006) framkommer ett samband mellan föräldrarnas beteende, gällande att exempelvis diskutera ekonomi och framtida händelser med sina barn samt barnets ekonomiska beteende under hela livstiden.

Även om många är medvetna om att de bör pensionsspara lever många i en förnekelse och undviker att ta till sig information som kan vara nödvändig för deras sparande (Bénabou och Tirole, 2016). Individer tenderar att undvika information som kan innebära dåliga nyheter och är av mer seriös karaktär för dem (Blajer-Gołębiewska et al., 2016.), vilket kan vara fallet vid pensionssparande.

(25)

4 Metod

4.1 Val av metod

Hur individen agerar avseende pensionssparandet är personligt och kan variera mellan individer, det finns således inte ett generaliserbart beteende som antingen är rationellt eller irrationellt som gäller för alla individer. Pensionssparandet är mer komplext och det kan därmed finnas andra förklaringar till individens beteende. Ett kvalitativt angreppssätt ger möjlighet att få fram en mer nyanserad bild och detaljerade svar av hur respondenterna reflekterar över pensionssparandet över tid, vilket är svårt vid en kvantitativ studie (Jacobsen, 2002). Då majoriteten av tidigare studier inom området haft ett kvantitativt angreppssätt och studerat enskilda faktorer, krävs en djupare studie som ökar förståelsen för individens beteende och resonemang. Genom att använda en kvalitativ metod istället för en kvantitativ blir det dock svårt att generalisera studiens resultat (Bryman och Bell, 2013). Det som undersökts i studien är dock något som är personligt för individen och syftet är därför inte att generalisera resultatet. Studien är anpassad efter just den situation som undersökts och blir svår att applicera i andra miljöer.

Genom att låta individerna reflektera över pensionssparande generellt kan studien göra nya upptäckter och generera hypoteser för framtida forskning inom området (Jacobsen, 2002). För att få kontext, en djupare förståelse och låta respondenterna reflektera retroaktivt har intervjuer genomförts, något som är svårt att uppnå vid exempelvis en enkätundersökning. Då studien avser att studera verkligheten kunde en artificiell miljö, såsom en laboratoriemiljö, ha blivit missvisande. Ett annat alternativ till intervjuer skulle kunna ha varit fokusgrupper, men enligt Bryman och Bell (2013) måste hänsyn tas till de etiska aspekterna och att personer ofta inte är villiga att diskutera sin ekonomi med andra människor. Därför blev denna metod inte lämplig. Eftersom studien avser att förstå individers beteende och hur det kan förändras blev inte heller observationer eller dokumentstudier passande.

(26)

Då studien avser att studera individens enskilda inställning och uppfattning om pensionssparande blev semistrukturerade intervjuer lämpligt (Jacobsen, 2002). Respondenterna kunde då själva utforma svaren på ett personligt sätt. Att genomföra denna typ av intervjuer gav också respondenterna möjlighet att ta upp sådant som ursprungligen inte var förväntat vid intervjutillfället, vilket kan resultera i nya upptäckter som blir intressanta att studera vidare. Semi-strukturerade intervjuer var lämpligt för studien eftersom den avser att få fram ny kunskap och få förståelse för ett visst beteende (Fontana och Frey, 1994), i detta fall avseende pensionssparandet. Metoden blev även passande då studien avser att studera ett relativt litet antal personer (Jacobsen, 2002). Om ostrukturerade intervjuer utformats hade respondenterna lätt kommit ifrån ämnet och studien hade kunnat förlora sitt syfte (Bryman och Bell, 2013). För att leda in respondenterna på ämnen som blir väsentliga för studien skapades en intervjuguide, vilken återfinns i bilaga 1.

4.2 Utformning av intervju

Intervjuguiden var betydligt mindre strukturerad än ett intervjuschema som sätts upp för strukturerade intervjuer (Bryman och Bell, 2013). Intervjuguiden sattes upp med öppna frågeställningar, med fokus de tre huvudfaktorerna, som skulle diskuteras under intervjun. Detta för att inte något skulle glömmas bort under intervjuns gång.

Introduktionsdelen under intervjun hade för avseende att kartlägga respondenternas bakgrund med frågor som berör bland annat ålder, utbildningsnivå, yrkesroll och familjesituation. Vidare diskuterades generella erfarenheter av pensionssparande, hur de reflekterat över pensionssparande under olika delar av livet och hur de uppfattar sin framtida ekonomi som pensionärer. Detta för att kunna skapa diskussioner om de tre faktorerna i ett livscykelperspektiv. Under introduktionsdelen ställdes även frågor som hade liknande innebörd som frågor senare under intervjun. Detta för att ge möjlighet till uppföljning om individens svar varierade beroende på hur eller vid vilket tillfälle under intervjun frågan ställdes.

(27)

För att låta respondenterna bekräfta eller dementera tidigare forskning, baserades intervjuns huvuddel på frågor om tidigare forskning och teorier avseende studiens tre huvudfaktorer: självkontroll, mental accounting samt undvikande av information och beslut. Först förklarades varje faktor och respondenterna fick möjlighet att reflektera kring hur de tror att detta påverkar pensionssparandet. Därefter gavs information om vad tidigare forskning kommit fram till, för att låta respondenterna berätta om de kände igen sig, samt försöka sätta detta i en livscykelkontext. Med hänsyn till de öppna frågorna och att respondenterna ger olika fylliga svar krävdes en viss flexibilitet och därför hade även följdfrågor förberetts.

I avslutningsdelen ställdes frågor som återkopplade till de tre faktorerna i huvuddelen. Respondenterna fick då diskutera vilken faktor som de själva tyckte var den som påverkat pensionssparandet mest. Detta för att se vilken faktor som har störst betydelse i olika stadier i livet och om de ändrat sitt resonemang något när de fått information om samtliga faktorer. De fick även utrymme för att själva fylla i sådant som de ansåg viktigt för studiens helhet eller förtydliga sina svar. Detta för att respondenternas diskussioner och reflektioner kan bidra till nya idéer för vidare forskning. Intervjuguiden som användes under intervjun återfinns i bilaga 1.

För att undvika feltolkningar och se till att intervjuerna hela tiden kunde drivas framåt genomfördes testintervjuer innan empiriinsamlingen påbörjades. På så sätt kunde testgruppen ge återkoppling på frågorna och skapa goda förutsättningar att öka relevansen i svaren.

4.3 Målstyrt urval

För att kunna besvara studiens frågeställningar krävdes vissa egenskaper hos respondenterna, vilket medför att ett målstyrt urval har tillämpats. Det som främst styrt urvalet i denna studie är respondenternas ålder. Då unga personer ännu inte har så lång erfarenhet av pensionssparande har intervjuerna genomförts med individer över 40 år. Studien har också avgränsats från de som är äldre än 65 år, då

(28)

behovet för att upprätta ett eget pensionssparande var lägre när pensionssystemet var uppbyggt på ett annorlunda sätt. Målgruppen är således personer i åldrarna 40-65 år.

Eftersom studien avser att låta människor reflektera över generella erfarenheter avseende pensionssparandet spelade det ingen roll om de börjat pensionsspara eller inte. Oavsett om de sparat eller inte kunde alla respondenter svara på frågor om deras erfarenheter, exempelvis vad det är som hindrat dem från att spara tidigare och vad som fick dem att börja spara.

Då det var frivilligt att medverka på en intervju kan det antas att respondenterna är intresserade av och redan insatta i ämnet, vilket kan påverka studiens resultat. Resultatet kan således bli missvisande i förhållande till hur insatta övriga personer i målgruppen är. Urvalet kan därmed kritiseras, dock är det återigen värt att notera att studiens syfte inte är att generalisera resultatet.

För att finna respondenter med olika bakgrund och erfarenheter skickades ett mail ut till alla anställda vid ett företag, totalt 61 stycken. Företagets anställda har en stor spridning på utbildningar och yrkesroller vilket ökade sannolikheten för att få respondenter med olika bakgrund. Då ämnet berör ekonomi, som kan vara ett känsligt ämne, blev samtliga respondenter informerade om studiens syfte och att medverkan hanteras konfidentiellt. Nio personer tackade ja till att medverka. Då målet var att intervjua ungefär 8-12 personer upplevdes detta som tillräckligt innan intervjuerna påbörjades. När de sista intervjuerna genomfördes började respondenterna ge liknande svar och en empirisk mättnad började uppstå, vilket tyder på att det är ett tillräckligt stort antal intervjuer enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015). Hade spridningen av utbildningar, yrkesroller eller ålder varit låg hade fler intervjuer kunnat genomföras.

Eftersom studien genomförs under en relativt kort tid var det nödvändigt att ha ett relativt lågt antal intervjuer för att ha möjlighet att analysera materialet ordentligt. Det låga antalet intervjuer ger dock en låg generaliserbarhet, men det är inte heller något som eftersträvas i en kvalitativ studie (Jacobsen, 2002). Studien ger istället ett

(29)

djup och en möjlighet att se pensionssparandet i en större kontext. Hade fler intervjuer genomförts kunde det även ha resulterat i att analysen av intervjuerna inte kunnat bli lika djup eller detaljerad, med hänsyn till tidsbegränsningen. Detta skulle medföra att resultatet inte går i linje med studiens syfte och frågeställningar.

4.4 Insamling och hantering av intervjumaterial

De flesta intervjuer genomfördes på distans över telefon eller Skype, vilket medförde att det blev svårt att påverka var respondenterna satt under intervjun. Däremot informerades det i mailet som skickades ut innan intervjuerna ägde rum att de rekommenderades att sitta i en lugn miljö och att ha gott om tid för att undvika tidspress. Även intervjuarna såg till att sitta i en lugn miljö, för att samtalet inte skulle påverkas av störande ljud. Dock riskerar intervjuer på distans att medföra att det skapas en sämre personlig kontakt mellan de som intervjuar och respondenten (Jacobsen, 2002). Detta kan medföra att respondenten inte känner sig lika trygg avseende konfidentialitet. Däremot var intervjuer på distans nödvändigt i denna studie för att nå ut till respondenter i olika delar av landet. Detta bland annat på grund av att Statistiska Centralbyrån (2017a) menar att Stockholm har landets högsta utbildningsnivå. Genom att då intervjua respondenter från flera städer ökade sannolikheten för att respondenterna hade olika utbildningsnivå, bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Hade studien genomförts under en längre tidsperiod hade det varit möjligt att ha fysiska intervjuer.

Intervjuerna spelades in för att intervjuaren skulle kunna vara närvarande i samtalet, observera hur respondenterna svarade på frågorna och fokusera på att kunna ställa motfrågor till respondenten, istället för att behöva anteckna. Detta medförde också att feltolkningar av anteckningarna undveks och att inga viktiga svar missades, vilket är viktigt enligt Bryman och Bell (2013). Det inspelade materialet transkriberades snarast möjligt efter intervjun för att inte gå miste om känslor och upplevelser som uppstod under intervjun. Efter transkriberingen sammanställdes alla svar under respektive kognitiv faktor8 eller andra

ämnesområden som var relevanta för att kunna analysera resultatet i ett

(30)

livscykelperspektiv. Om ämnen som inte berörde dessa faktorer eller ämnesområden diskuterades exkluderades dessa svar i resultatet. Sammanställningen av detta är det resultat som presenteras. För att inte tappa vem av respondenterna som lämnat vilket svar samt finna mönster i respektive persons tankar och beteende anges vilken respondent som sagt vad.

Analysen genomfördes med en tematisk analys, både utifrån olika livsstadier och de tre kognitiva motivationsfaktorerna. Empiriinsamlingen jämfördes med tidigare forskning och studier för att urskilja de delar som inte stämmer överens med varandra. För att sätta analysen i ett större sammanhang fördelades materialet över de olika livsstadierna. På så sätt kunde de kognitiva motivationsfaktorerna, viljan och möjlighetens betydelse i olika stadier av livet klargöras samt vilka externa faktorer som haft betydelse för individens beslut.

4.5 Kvalitet

4.5.1 Tillförlitlighet

För att uppnå en hög grad av tillförlitlighet fick samtliga respondenter som önskat ta del av det färdiga resultatet innan publicering ge kritik på intervjumaterialet. Detta för att säkerställa att författarna har uppfattat det som respondenten sagt på ett korrekt sätt och att studiens resultat stämmer överens med det som respondenten önskat förmedla. Med hjälp av den ökade tillförlitligheten ökar även studiens trovärdighet enligt Lincoln och Guba (1985), genom Bryman och Bell (2013).

4.5.2 Överförbarhet

Då studien fokuserar på att analysera och värdera kognitiva motivationsfaktorer krävdes det att gå in på djupet hos respondenterna, en hög nivå av generaliserbarhet är därmed inget som eftersträvas i denna studie. Detta kan resultera i att det blir svårt att generera samma resultat i en annan situation och överförbarhetskriteriet blir svårt att uppfylla (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Studien kan dock användas som underlag till andra studier inom området som har syftet att dra slutsatser och generalisera till en större population.

(31)

4.5.3 Pålitlighet

Att upprepa studien blir svårt med hänsyn till att det är en kvalitativ studie (Jacobsen, 2002). Det är dessutom ett relativt lågt antal personer som intervjuas och därmed påverkas studien av vilket urval som görs. Då respondenterna intervjuats med semistrukturerade intervjufrågor fick de utrymme att svara fritt på frågorna. En annan studie med andra personer, men med samma egenskaper (exempelvis ålder), kan ändå ge ett annat resultat då studien är ute efter respondenternas personliga åsikter och detta kan skilja mellan individer trots att de är i samma ålder. För att öka nivån av pålitlighet i denna studie finns det beskrivet i metodavsnittet hur den har genomförts och vilket urval som gjorts för intervjuerna. De frågor som ställdes till respondenterna återfinns i bilaga 1. Detta ökar möjligheten för att replikera studien, vilket ökar studiens pålitlighet ytterligare (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Innan intervjuerna genomfördes gjordes även testintervjuer för att kontrollera frågornas relevans.

I huvuddelen ställdes mer styrande frågor mot respektive kognitiv faktor, vilket kan anses minska pålitligheten något. Detta för att få respondenten att reflektera över varje specifik faktor och dess påverkan på hur sparandet har förändrats över tid. Dock ställdes liknande frågor under introduktionsdelen av intervjun som var mindre styrande. Dessa kontrollfrågor användes för att kontrollera om respondenterna gav liknande svar utifrån egna erfarenheter som när de diskuterade vad forskning kommit fram till.

4.5.4 Konfirmering

För att uppfylla en hög grad av konfirmering lades det stor vikt vid neutralitet, utan värderingar och åsikter, under genomförandet av intervjuerna (Lincoln och Guba, 1985, genom Bryman och Bell, 2013). Dock kan det vara svårt att få objektiva svar då det kan hända att respondenterna blir influerade av hur intervjun är uppbyggd och hur frågorna är formulerade (Jacobsen, 2002). Om respondenterna däremot säger emot den tidigare forskningen kan detta höja studiens resultat.

(32)

4.6 Källkritik

Den primärdata som används i denna studie är de intervjuer som genomförts. Dessa har sammanställts och ligger till grunden för empirin. Något som bör tas hänsyn till i bedömningen av hur pass hög kvalitet primärdatan har är att ämnet som intervjuerna handlat om är privatekonomi, som är ett känsligt ämne för många personer. Trots att det var frivilligt för respondenterna att ställa upp på en intervju kan de som ställde upp ha ett egenintresse (Jacobsen, 2002). Då de inte är anonyma för de som intervjuar kan det medföra att de vill framstå som att de har bättre kunskap och är mer insatta i sin ekonomi än vad de faktiskt är. För att respondenterna skulle svara så sanningsenligt som möjligt fick de inför intervjun ta del av vad intervjun skulle handla om, hur den skulle genomföras och vad intervjun ska användas till. För att respondenten skulle känna förtroende att berätta om sin privatekonomi är de anonyma i studien, enbart författarna vet vilka dessa individer är. För att kontrollera att respondenternas svar stämde överens med deras verklighet ställdes även kontrollfrågor under intervjun. Frågor med samma betydelse formulerades på annorlunda sätt under olika delar av intervjun.

Sekundärkällor används också i denna studie. Dessa kommer främst från vetenskapliga artiklar och böcker som är skrivna av erkända författare och forskare inom området. I sökandet efter artiklar har det lagts stor vikt vid att dessa har blivit refereegranskade, då det visar på att materialet är tillförlitligt. Dessa används som underlag för studiens analys.

Även andra sekundärkällor används, såsom svenska banker. Dessa kan anses ha ett visst intresse i det de skriver och att det därmed blir riktat till deras fördel. Dock är dessa källor inget som används för att bygga upp studiens slutsats, utan används mestadels för att kunna påvisa att det finns ett problem inom området.

4.7 Etik

Då ekonomi är ett känsligt ämne att diskutera med andra har det lagts stort fokus vid att respondenterna skulle känna sig trygga under hela intervjun. Därför hanteras

(33)

respondenternas identitet på ett konfidentiellt sätt, det går därmed inte att urskilja respondenternas identitet i resultatet och analysen av empirin, vilket är en viktig aspekt enligt Vetenskapsrådet (2002). Frågor såsom inkomst eller hur mycket respondenterna sparar eller har sparat utelämnades, eftersom det inte är lämpligt att diskutera detta i ett intervjusammanhang.

Innan intervjun påbörjades fick respondenterna godkänna att spela in intervjun, det informerades även om vikten av att spela in istället för att anteckna för hand. Så snart materialet som samlats in från intervjun transkriberats och godkänts av de respondenterna som ville ta del av det raderades inspelningarna, för att någon utomstående inte skulle kunna ta del av det.

Det lades stort fokus på att uppfylla resterande krav som Vetenskapsrådet (2002) lyfter fram: informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och falska förspeglingar. För att uppfylla informations- och nyttjandekravet lämnades information om studien och hur materialet från intervjuerna skulle komma att användas redan vid inbjudan per mail. I mailet framgick det även tydligt att deltagandet var frivilligt, vilket uppfyller samtyckeskravet. För att motverka falska förspeglingar, med falsk eller vilseledande information, fick alla deltagare som ville ta del av studiens resultat innan publicering.

(34)
(35)

5 Intervjuernas resultat

5.1 Respondenter

För att skydda respondenterna utelämnas viss information om dem, exempelvis exakt ålder, kön och yrkesroll. Detta då respondenterna arbetar på samma företag, sådan information kan därmed avslöja deras identitet. Om denna information inte skulle utelämnas kan det medföra att konfidentialitetskravet inte uppfylls, enligt Vetenskapsrådet (2002). Som tidigare nämnts kan privatekonomi vara en känslig fråga och det är därmed viktigt att respondenterna känner att andra inte kan knyta deras svar till just dem. Istället för att uppge exakt ålder har respondenterna delats in i två åldersintervall, övre medelålder för dem som är äldre än 50 år och nedre medelålder för dem som är yngre. Den information som utelämnas anses inte påverka studiens resultat i betydande utsträckning eftersom studien inte avser att generalisera något utefter exempelvis olika åldersgrupper, kön eller yrkesroller.

Respondent A: Övre medelåldern, har en examen vid universitet/högskola, arbetar

heltid. Är skild, har barn.

Respondent B: Övre medelåldern, kurser vid universitet/högskola under arbetstid,

arbetar heltid. Är gift, har barn.

Respondent C: Övre medelåldern, har en examen vid universitet/högskola, arbetar

heltid. Är gift, har barn.

Respondent D: Nedre medelålder, har examen vid yrkeshögskola, arbetar heltid. Är

skild, har barn.

Respondent E: Övre medelåldern, har examen vid universitet/högskola, arbetar

(36)

Respondent F: Övre medelåldern, har examen vid universitet/högskola, arbetar

heltid. Är gift, har barn.

Respondent G: Övre medelåldern, har examen vid universitet/högskola, arbetar

heltid. Är gift, har barn.

Respondent H: Nedre medelålder, har gymnasieutbildning, arbetar heltid. Är gift,

har barn.

Respondent I: Nedre medelålder, har examen vid universitet/högskola, arbetar

heltid. Är sambo, har barn.

5.2 Ekonomi ur ett livscykelperspektiv

På frågan om hur ekonomin har utvecklats under olika stadier i livet svarar samtliga respondenter, som tagit examen vid universitet eller högskola, att studietiden var en period då ekonomin var sämre. Dock påpekar flera av dem att ekonomin var som sämst under tiden då deras barn var små, detta bland annat på grund av att flera gick ner till att arbeta deltid och samtidigt amorterade på bostadslånen. Respondent B, som inte tagit examen vid universitet eller högskola, håller med om att ekonomin var som sämst då barnen var yngre.

Gällande hur pensionssparandet påverkats under de olika stadierna, svarar respondent G att pensionssparandet omprioriterades när de bildade familj. Denne påpekar att pensionssparandet då hölls på en konstant nivå istället för att öka det varje år, som respondenten tidigare gjort. De respondenter som har äldre barn som flyttat ut ur föräldrahemmet, E och F, anser att ekonomin blivit bättre sedan barnen flyttade ut. Respondent H säger att “man rättar ju magen efter matsäcken” och menar att denne alltid har förändrat sitt levnadssätt efter sin ekonomi. Med anledning av detta känner respondenten att ekonomin har varit relativt bra under alla stadier i livet, men att just pensionssparandet påverkades negativt när respondenten bildade familj och hur situationen i familjen utvecklades. Gällande hur utrymmet utvecklats över tid menar respondent I att det inte fanns utrymme att

(37)

spara under studierna och de första åren i yrkeslivet. Fortsättningsvis säger respondenten att utrymmet ökat i förhållande till inkomsten, men som för många andra minskade det igen när denne bildade familj. Två av respondenterna, A och C, som genomgått en skilsmässa, upplever att denna händelse påverkat ekonomin negativt.

Även fast alla respondenter har upprättat ett eget pensionssparande på ett eller annat sätt, har tankarna kring pensionssparande väckts vid olika tidpunkter för respondenterna. Majoriteten av respondenterna (A, C, D, F, H och I) funderade inte alls över pensionen i yngre ålder. Den som började fundera över pensionen vid det senaste skedet var respondent F, som gjorde det vid 50-55 års ålder, följt av respondent A vid 45 års ålder. Flera respondenter (C, H och I) började fundera över pensionen runt 35-40 års ålder och respondent D vid 30 års ålder. En som började fundera över detta tidigt var bland annat respondent B, som gjorde det redan vid 18 års ålder. Vid en lite senare tidpunkt började respondenterna E och G fundera över detta, efter att de slutfört sina studier, vid ungefär 25 års ålder. När respondent G var yngre rekommenderade experter inom området att börja spara vid 28 års ålder, respondenten började därmed spara några år innan den rekommenderade åldern. Respondenternas pensionssparande sker på olika sätt, bland annat använder sig några respondenter (C, D och E) av löneväxling9. Respondent C har även blivit

erbjuden en annan lösning via arbetet, vilket respondenten själv inte behöver ansvara för mer än att gå på rådgivning med jämna mellanrum.

5.3 Förväntningar om framtida pension

När respondenterna fick diskutera hur de tror att deras levnadsstandard kommer förändras vid pensionen säger både H och I att den kommer bli sämre. Flera respondenter (A, F, H och I) säger att de troligtvis kommer att få ut mindre pengar i jämförelse med nuläget. Dock påpekar några respondenter (A, C, F och G) att kostnaderna kommer bli lägre vid pensionen, vilket resulterar i att levnadsstandarden inte sjunker. Ett sätt att anpassa kostnaderna under pensionen

9 Löneväxling innebär att den anställde kan få möjlighet att låta en del av lönen avsättas till

(38)

är att exempelvis byta bostad, vilket respondent C påpekar. Ett annat exempel på detta säger respondent A:

“Jag tror att jag kommer få ut mindre pengar, men å andra sidan har jag inga barn som jag behöver betala någonting för. Vilket gör att jag tror att jag i slutändan nog kommer få ungefär lika mycket att göra av med”.

Respondenternas nivå av oro över den framtida ekonomin som pensionär varierar. Ett par av de som börjat spara vid en yngre ålder, B och G, har inte alls känt sig oroliga. Flera av de andra respondenterna (C, E, F och H) har inte heller oroat sig för pensionen. Respondent A säger att denne har oroat sig lite över pensionen tidigare, men har på senaste tiden kommit fram till att det kommer att bli bra och oroar sig därför inte lika mycket längre. En annan aspekt som tas upp är oron för att inte ha möjlighet att kunna arbeta ända fram till den planerade pensionen på grund av försämrad hälsa och därför behöva gå i förtida pension. Detta påpekas av respondenterna C och I. Att ha börjat spara försent kan också vara ett orosmoment, vilket respondent D tar upp. Dock påpekar respondenten att det är bättre att ha sparat något, än att inte ha gjort det alls. Denne person är även lite orolig för vad som exempelvis kommer att hända med värdepappersmarknaden, då den påverkar pensionen mycket. Fonder kan gå ner och få ett lägre värde än värdet idag, det finns således ingen garanti för att dessa ökar i värde. En annan extern faktor som påverkar är pensionssystemets utformning, vilket respondent I känner sig orolig över. Anledningen till att respondenten anser att pensionen är viktig är: “Därför att jag ser att pensionssystemet hela tiden gröps ur, den gröps ur i en snabbare takt än vad den allmänna debatten påskinar”.

Huruvida respondenterna känner sig insatta i sin framtida ekonomi som pensionärer varierar något bland respondenterna. Majoriteten av respondenterna (A, C, D, E, F och I) känner sig relativt insatta i pensionen och deras framtida ekonomi. Det orangea kuvertet som skickas ut och genom olika pensionssidor på internet är den främsta anledningen till varför respondenterna A och H känner sig insatta, dock påpekades det att respondent A sällan tänker på pensionen. Respondent I svarar på frågan om hur insatt denne är i sin framtida ekonomi som

(39)

pensionär: “Inte så bra som jag skulle vilja”, men anser sig ändå vara relativt insatt. Respondenternas arbetsplatser påstås ha en viss betydelse för graden av hur insatta de är i den framtida ekonomin som pensionär. Detta då respondent C känner att informationen från arbetet gjort att denne känner sig insatt, samtidigt som respondent E tror att denne kommer att bli mer insatt framöver genom att får mer rådgivning kring pensionen genom arbetet. Det är två av respondenterna, B och G, som anser sig vara mycket väl insatta i deras framtida ekonomi som pensionär, det är även dessa personer som känner sig minst oroliga. Anledningen till detta är att de stämmer av pensionen med jämna mellanrum.

Frågan om respondenterna undvikit att tänka på pensionen eller undvikit att ta initiativ till pensionssparandet besvaras på olika sätt. Några av respondenterna (A, D och F) uppger att de har undvikit att tänka på och ta initiativ till pensionssparande vid en yngre ålder. Respondent A har undvikit detta fram tills för ungefär åtta år sedan, då denne tog tag i pensionssparandet på egen hand istället för att enbart förlita sig på att dennes partner skötte det. Respondenten säger: “hade det varit jag själv som bestämde, då hade det kanske blivit när jag var kanske 45-50”. Även om respondent A:s pensionssparande upprättades tidigare väcktes tankarna kring pensionen på allvar senare i livet. Även föräldrarna kan påverka ens syn på pensionen, vilket respondent D påpekar. Denne respondent tog tag i sparandet efter ungefär 30 års ålder och det aktualiserades delvis av att respondentens föräldrar blev pensionärer. Respondent F känner att andra saker prioriterades vid en yngre ålder, exempelvis familjen, vilket även respondent C känner igen sig i. Skillnaden mellan deras tankar är att respondent F anser att detta resulterade i att denne undvek att tänka på och att ta initiativ till pensionssparande, medan respondent C ändå inte anser sig ha undvikit detta.

Flera andra respondenter (B, E, H och I) upplever sig inte heller ha undvikit att tänka på pensionen. Respondent B menar på att denne alltid ansett sig medveten om värdet i att börja spara vid en ung ålder, därmed har denne aldrig känt sig ha undvikit att tänka på eller att ta initiativ till pensionssparandet. Respondent G påpekar att denne kanske har undvikit att tänka på den framtida ekonomin som pensionär, detta på grund av att: “jag känner att jag har ganska bra koll på det, så då

(40)

behöver jag inte gå och tänka på det hela tiden”. Dock anser sig inte denna respondent ha undvikit att ta initiativ till sparandet.

5.4 Faktorer som påverkat beteendet

Alla respondenter anser sig ha kontroll över kortsiktiga impulsköp. Hur detta förändrats över tid har uppfattats olika av respondenterna. Respondent D tycker att det ökat med åldern, medan respondent E tycker sig ha haft detta tankesättet redan under tonåren. Respondent D säger: “det är ju en inre kamp ibland som kan vara jättesvår att motstå, men jag tycker väl ändå att jag har kommit till en hyfsat bra punkt där jag verkligen ser till behovet”. De flesta av respondenterna anser inte att de använt sig av någon strategi för att hantera detta, exempelvis skulle respondent H aldrig låta kortsiktiga impulser påverka pensionssparandet. Respondent I känner att det är den personlighet som denne har och därför inte har svårt att stå emot impulser till att konsumera, detta är är i linje med vad respondent E säger.

Respondenterna fick möjlighet att svara om de tror att de kommer ha överskattat eller underskattat någon aspekt avseende pensionssparandet, om de exempelvis överskattat eller underskattat när de ska börja pensionsspara eller hur mycket som behöver sättas av. Flera respondenter (A, D, E och I) tycker det är svårt att i dagsläget fundera över om de underskattat eller överskattat något. Men både A och D har aningar om att de kan ha överskattat den summa som de tror kommer att fås ut. Även F och H har liknande tankar, medan respondent G känner sig istället ha sparat för mycket och säger följande:

“Kanske inte har fått full effekt på allting, bara för att man kanske har varit lite för försiktig. Man har sparat lite för mycket, satt av lite för mycket. Så det kanske inte är helt optimalt det heller.”

Respondent C tror sig varken ha överskattat eller underskattat någonting och tror sig få ut ungefär det som är planerat. Respondent I menar att det beror på vad som händer i framtiden, om det måste tas från sparande i förtid kommer respondenten önskat att denne pensionssparat mer och därmed ha underskattat hur mycket som

(41)

borde ha sparats. Men om inget oförutsett skulle hända framöver tror sig respondenten ha sparat tillräckligt. Både respondent C och I menar att det faktiska utfallet också beror på förändringar i pensionssystemet. Några av respondenterna (C, E, G och I) menar att det pensionssystemet som finns idag är mindre lönsamt än det som funnits tidigare, då avsättningar till pensionssparande tidigare var avdragsgilla.

5.5 Självkontroll

Alla respondenter tror att självkontroll har stor betydelse för pensionssparandet. Flera av respondenterna (C, D och I) tror att detta är ett problem på grund av att många är frestade av att göra andra saker och prioriterar detta istället. Respondent E och I tror istället att det beror på personligheten och om en individ planerar mycket. Respondent I beskriver det som följande:

“Man har svårt med impulskontrollen. Man upplever att det är viktigt att få tillfredsställelse här och nu för att ha en livskvalitet med resor, köpa ny bil, köpa ny soffa, köpa ny tv. Om man har ett annat perspektiv, att behålla en jämn standard, kommer man fokusera på att vara mer nöjd nu men med det man har, fast man har möjlighet att köpa det här andra [Exempelvis resor, bil, soffa, tv].”

Respondent A tycker sig inte ha problem med att överkonsumera, utan att det snarare är svårt att stå emot resor med sina barn. Två av respondenterna, B och E, som började spara tidigt anser sig haft en relativt god självkontroll hela tiden, men att den ökat något på senare tid. Detta känner respondent I igen sig i, trots att denna respondent börjat spara senare. Flera respondenter (A, C, D, F och G) uttrycker att de fått bättre självkontroll med tiden. G, som började spara tidigt, tror att detta främst beror på att individer vid yngre ålder tycker pensionen är långt fram i tiden och att den är svår att relatera till sig själv. Flera av respondenterna, bland annat A och C, menar att det beror på att en bildat familj och har fler än sig själv att ta hand om. Detta bidrar till att en blir mer eftertänksam med tiden, menar respondenterna

(42)

D och F. Respondent I menar dock att självkontrollen kan förändras i samband med hur den ekonomiska situationen ser ut, har individen just nu en god ekonomisk situation kan många tillåta sig själv att släppa på självkontrollen.

Återigen är det ingen av respondenterna som anser sig ha problem med att hantera kortsiktiga impulser, de menar att de tänker igenom köpet innan de konsumerar. Däremot är det flera som menar att andra saker prioriterats i livet och därför påverkas pensionssparandet negativt. Dock anser inte respondent B att denne låtit andra prioriteringar påverkat möjligheten att spara och tycker därför sig inte ha underskattat hur mycket som behöver avsättas heller. För respondent I har sparandet snarare blivit lidande av andra faktorer och inte på grund av underskattning. Flera respondenter, bland annat C och E, kan känna igen sig i att ha bortprioriterat och minskat utrymmet för pensionssparande genom att istället prioritera boende och barn. Trots minskat utrymme har E och dennes partner ändå sett till att alltid skapa sig möjligheten att pensionsspara något. Det tas även upp att prioriteringar kan bero på dagens konsumtionssamhälle, att många vill visa en bättre sida utåt genom att resa, äta ute på restaurang och renovera huset, vilket då i sin tur bidrar till att många inte har det faktiska utrymmet att spara. Detta är något som flera respondenter (B, D, E och F) påpekar.

För att öka graden av självkontroll använder sig respondenterna av olika knep, utan att de uttrycker det som att det är en typ av strategi. Respondenterna A och F ser till att först sätta av pengar för alla fasta kostnader. B har, sedan början av sparandet vid 18 års ålder, alltid pensionssparat minst 10 procent av inkomsten. Denne menar dock inte att konsumtionen har förändrats på grund av detta. Att upprätta flera olika konton för olika ändamål är något som har hjälpt några av respondenterna (C, G, H och I). Respondent G säger dock att denna strategi blivit mindre betydelsefull genom åren, samtidigt som självkontrollen ökade. Ett annat sätt att öka graden av självkontroll är att använda sig av en budget och föra över pengar som sedan inte får röras, detta är något som två av respondenterna, D och H, försöker göra. Även om respondent E också tycker att en budget är ett bra sätt att hålla koll på ekonomin, väljer denne istället att följa upp ekonomin i efterhand. Behovet av att använda sig

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :