Emma Östlund C-uppsats Handledare: Peter Andersson Vårterminen 2021
FRÅN EN TRADITION TILL EN ANNAN
Från hemmaförlossning till institutionalisering av
förlossningsvården för Varas föderskor under 1900–1940
Örebro Universitet Humus
1
Sammanfattning
Denna uppsats syfte har varit att analysera hur den institutionella förlossningsvården växte fram i Vara under perioden 1900–1940. Analysen har kunnat visa att mellan årtalen 1900– 1929 föder de flesta av Varas föderskor sina barn i hemmen tillsammans med en
distriktsbarnmorska. Från 1929–1940 ägde den stora förändringen rum i Varas föderskors val av förlossningsplats. Under denna tidsperiod visar analysen att Varas föderskor i stor
utsträckning sökte vård både vid det privata förlossningshemmet i Herrljunga och Lidköpings lasarett. Analysen har också kunnat visa att den institutionella förlossningsvården vid
Lidköpings lasarett har varit den mest attraktiva av de båda förlossningsplatserna och pekar på att föderskorna valt den statliga förlossningsvården i större utsträckning än den privata. Under riksdagen år 1937 beslutades det om att alla föderskor skulle erhålla fri förlossningsvård vid landstingens förlossningsavdelningar och året därpå, 1938, var trycket som högst på den institutionella förlossningsvården vid Lidköpings lasarett av Varas föderskor. Detta år valde 57 % av stadens föderskor att förlösas vid lasarettet. Uppsatsen har kommit fram till att det var mellan årtalen 1929–1930 som man kan tala om en märkbar förändring i Varas föderskors val av förlossningsplats och att det är mellan dessa årtal som den institutionella
förlossningsvården växte fram som ett alternativ för Varas föderskor. Vidare har uppsatsen haft för avsikt att besvara om dödföddheten och
spädbarnsdödligheten påverkades av institutionaliseringen av förlossningsvården. Här har analysen visat att det skedde en liten förändring av dessa båda under 1930–1936 då
dödligheten sjönk från 8 % till 7 % när utnyttjandet av den institutionella förlossningsvården ökade.
2
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Forskning ... 3
1.3 Teori ... 8
1.4 Archers analytiska dualism ... 11
1.5 Begrepp ... 13
1.6 Källmaterial och Metod ... 14
2
Undersökningsdel Undersökning/Analys/Diskussion ... 16
2.1 Transformeringen av den institutionella förlossningsvården för
Varas föderskor under 1900–1940 ... 17
2.2 Institutionaliseringens effekt på dödligheten bland nyfödda och
spädbarn i Vara under 1900–1940 ... 25
3
Slutsatser ... 29
4
Uppsatsens relevans för läraryrket ... 34
3
Figurförteckning
Figur: 1:1 Förklaring till fakta- och handlingsparadigmet.
Figur 1:2. Analytiska cykler i samverkan mellan social struktur och agentskap. Källa: Archer (1995:76).
Tabell 2:1 Antal förlossningar vid skilda förlossningsinrättningar i procent mellan 1900–1919. Tabell 2:2 Antal födslar av äkta barn vid Göteborgs barnbördshus och antalet av dessa som var tvillingar.
Tabell 2:3 Antal födda och antal förlossningar som ägde rum vid en förlossningsinrättning av Varas föderskor i procent.
Tabell 2:4 Antal förlossningar som ägde rum vid respektive inrättning.
Tabell 2:2:1 Antal födda i Vara mellan 1906–1939 och antal döda vid födseln till spädbarnsåldern för årtalen 1906–1939 i procent.
Tabell 2:2:3 Antal dödfödda barn i hemmet och vid de två förlossningsinrättningarna i procent.
1
1 Inledning
Att föda barn har i alla tider varit starkt sammankopplat med stora risker, för både föderskan och barnet. Detta har lett till att förlossningsvården i Sverige har utvecklats från 1750-talet och framåt. Under 1800-talet och fram till 1900-talets början sker de allra flesta
förlossningarna hemma hos föderskan och en av anledningar till detta var att alla landets olika förlossningsanstalter oftast hade stora epidemier som spreds vilket ökade risken för att både föderskan och barnet riskerade att dö. Under den här perioden ändras dock synen på hygienen och kunskapen om aseptikens och antiseptikens betydelse vilket ledde till att man i början av 1900-talet lyckades sänka mortalitetssiffran inom förlossningsvården. Detta skapade så
småningom ett ökat intresse hos föderskor att föda vid anstaltsförlossningar. Genom det ökade intresset för förlossningsanstalter i Sverige under denna tid inrättar Sverige flera
förlossningshem och barnbördsavdelningar. Denna utveckling ledde till att förlossningarna som ägde rum i hemmet gick från att år 1892 vara 97 % till att sjunka med ca 15 % fram till 1946.1 Detta är också ett tydligt uttryck för att Sveriges förlossningsvård började att bli
institutionaliserad.
Det finns forskning, men i liten omfattning, som lyfter föderskornas roll i
förlossningsvårdens utveckling. Denna uppsats har för avsikt att just lyfta föderskornas roll under 1900–1940-talet. Deras agerande i val av förlossningsplats har ibland fått stå tillbaka för den då rådande intressekonflikt som fanns av förlossningsvården som medicinskt område. Att studera förlossningsvården med ett lokalt perspektiv bidrar med att vidga vår syn på förlossningsvårdens utveckling. Ett litet lokalsamhälle har helt andra förutsättningar för att hålla samma vårdstandard som exempelvis de stora urbaniserade städerna som Stockholm och Göteborg vilket gör att förlossningsvårdens utveckling omöjligen kan ha sett likadan ut i hela Sverige. Det är vanligt att storstäderna ofta får stå som måttstock vid ett lands olika händelser vilket i grunden också kan ge missvisande information när man sedan tittar på specifikt lokalsamhällen. Denna uppsats är ett försök till att ge vidare information om hur
förlossningsvårdens utveckling tog sig uttryck i Sverige med fokus på just lokalsamhället. Vara ligger i Skaraborg län och var vid tidpunkten för denna studie ett litet bondesamhälle. Invånarantalet uppgick till 770 personer år 1904 vilket sedan utökades till 2 347 i slutet av
1 Simon Ludvig (1948), ””Kvinnokliniker och förlossningsanstalter””, i Einar Edén, Sven Johansson m.fl. (red.),
2 1940.2 Detta gör det intressant att komplettera den redan genomförda forskningen runt
förlossningsvården ur ett bondesamhällesperspektiv.
Denna uppsats har i sin utformning tagit stöd av Wisselgrens avhandling Att föda säkert – från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall 1900–1930.
1.1 Syfte och frågeställning
Under 1829 genomförs i Sverige totalt 97% av förlossningarna i föderskornas egna hem. Under den här perioden finns det totalt 200 anstaltsplatser vid lasarett för förlossning. Under 1946 har antalet förlossningar i hemmet sjunkit till ca 15% och det finns vid den här tiden totalt 3 300 anstaltsplatser och förlossningsrum hos barnmorskor i Sverige.3 Denna expansion
tydliggör att det fanns en stor efterfrågan på den institutionella förlossningsvården. När man diskuterar förlossningsvårdens utveckling har det oftast varit storstäder som fått agera som vägvisare för förändringen. Detta har lett till att man idag talar om förlossningsvårdens övergång från hemmet till att bli institutionaliserad som att den ägde rum mellan slutet av 1930-talet och början av 1940-talet. Den stora anledningen till att förlossningsvården blev institutionaliserad under denna tid var de socialpolitiska reformerna som ägde rum.4
Wisselgren menar dock att denna nationella syn på förlossningsvårdens utveckling kan ses som problematisk då flera städers förlossningsvård institutionaliserades tidigare än så. Med detta som utgång punkt bör man studera förlossningsvårdens utveckling på lokal nivå för att bredda synen på hur förlossningsvårdens utveckling ägde rum. Denna uppsats syfte är därmed att ge en bredare inblick i hur förlossningsvården i Sverige utvecklades med utgångspunkten ur ett lokalt perspektiv.
Med denna bakgrund har uppsatsen som intention att kartlägga hur transformeringen av den institutionella förlossningsvården såg ut för Varas föderskor under 1900–1940. Vidare är uppsatsens avsikt att studera hur den institutionella förändringen påverkade dödföddheten och spädbarnsdödligheten hos Varas nyfödda under denna period.
De frågeställningar som uppsatsen har för avsikt att besvara är följande:
2 Vara fotoklubb, Vara hembygdsförening & Vara kommun (1994), Wara köping hundra år. 1894–1994, s. 3 Simon (1948), s. 311.
4 Maria Wisselgren (2005), Att föda barn- från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens
3 • Hur såg transformeringen av den institutionella förlossningsvården ut för Varas
föderskor under 1900–1940?
• Hur påverkade institutionaliseringen av förlossningsvården dödligheten bland Varas nyfödda och spädbarn under 1900–1940?
1.2 Forskning
En - av flera - forskare som forskat om förlossningsvården med ett konfliktteoretiskt perspektiv är filosofie doktorn i ekonomisk historia, Christina Romlid. Hon har i sin avhandling ”Makt, motstånd och förändring. Vårdens historia speglad genom det svenska barnmorskeväsendet 1663–1908” anslutit sig till de forskare som ser på förlossningsvårdens utveckling i Sverige med ett kritiskt perspektiv. Romlids avhandling belyser hur männen inom vården utnyttjade sin maktposition för att erövra en vårdsituation som sedan tidigare alltid varit dominerande av kvinnor.5
Hon lyfter i sin avhandling hur en ny maktbas etablerades under 1663 som fick namnet Collegium medicum. Denna grupp bestod av universitetsutbildade läkare som erhöll ett privilegiebrev av Kungl. Maj:t vilket innebar att gruppen fick monopol på invärtesmedicinen i Stockholms stad. Eftersom universiteten vid den här tiden endast riktade sig mot män, var läkargruppen endast skapad för priviligierade män. Hon lyfter sedan hur den denna
läkargrupp under 1680-talet, då Sverige började reglera hälso- och sjukvården, fick intresse för förlossningsvården.6 Läkargruppen tog också på sig ansvaret att reglera barnmorskeyrket
vilket bland annat resulterade i att alla landets barnmorskor behövde utbildning för att få arbeta som barnmorska. De som ansvarade för deras utbildning var universitetsläkarna själva vilket resulterade i att yrket barnmorska blev en underordnad kategori inom
medicinalväsendet.7 Hennes avhandling ger ett bredare perspektiv på förlossningsvårdens
utveckling och är av intresse för den här uppsatsen då den visar att utvecklingen inte var helt okomplicerad. Detta är viktig att ha i åtanke när man analyserar förlossningsvården i ett lokalt perspektiv.
En annan forskare som också intar ett konfliktteoretiskt perspektiv på
förlossningsvårdens utveckling likt Romlid är Lisa Öberg, forskare inom kvinnohistoria och kvinnosjukvårdens historia i Sverige. Med sin avhandling ”Barnmorskan och läkaren” menar
5 Christina Romlid (1998), Makt, motstånd och förändring. Vårdens historia speglad genom det svenska
barnmorskeväsendet 1663–1908, s. 265.
6 Romlid (1998), s. 266. 7 Romlid (1998), s. 267.
4 hon att läkarkåren mellan 1870–1920 fann ett intresse för förlossningsprocessen och ansåg den vara vetenskapligt fascinerande. Detta ledde till att läkarkåren, med hjälp av staten, tog över förlossningsansvaret från barnmorskorna som innan dess hade haft en framträdande och ledande roll för den svenska förlossningsvården. Öbergs avhandling ses som ett komplement till Romlids avhandling och ger en fördjupad bild av hur en komplicerad process ägde rum och hur denna process ledde till att barnmorskorna fick lämna över stora delar av deras ansvarsområden till staten och läkarna.
En annan forskare som intresserat sig för hur professionaliseringen inom
förlossningsvården sett ut, fast ur barnmorskekårens ögon, är historikern Lena Milton. Hon lyfter i sin avhandling hur barnmorska som yrkestitel under mellan- och efterkrigstiden genomgick stora förändringar. Hon tar upp hur urbaniseringen förändrade hela det svenska samhället och gav upphov till välfärdsstatens framväxt vilket i sin tur kom att påverka Sveriges arbetande barnmorskor. En av de stora anledningarna till att föderskorna övergav sina hem som förlossningsplats, anser Milton vara den stora bostadsfrågan. Denna fråga påverkade inte bara föderskan utan var även ansträngande för barnmorskan som genom föderskans boendeförhållanden inte kunde förhålla sig till de regler hon var tvungen till så som steriliserade utrymmen.8 Miltons avhandling är av vikt för denna uppsats då den tar upp
varför föderskorna valde att lämna sina hem som förlossningsplats. Detta är relevant då uppsatsen har för avsikt att studera när kvinnorna i Vara övergav sina hem för förlossning. För att studera när kvinnorna övergav sina hem bör man veta vilka anledningar som gjorde att de valde att förlösas på andra alternativa förlossningsplatser, detta för att öka förståelsen för föderskans handlande.
Leavitt Judith Walzer, en amerikansk historiker, intar inställningen att föderskorna hade en större roll i förlossningsvårdens utveckling under 1900-talet än vad Romlid och Öberg framhåller. Hon har i sin bok Brought to bed: Childbearing in America, 1750 to 1950 tagit upp hur förlossningsvården från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet i stort sett ägde rum i föderskornas hem, till att under 1940-talet antagit en vändning där 55 % förlöstes vid förlossningsanstalter.9 Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ansåg föderskorna i
Amerika att förlösas i hemmet, tillsammans med släkt och vänner var det mest önskvärda, men att kvinnors sociala nätverk förändrades och minskades under 1920-talet vilket ledde till
8 Milton (2001), Folkhemmets barnmorskor. Den svenska barnmorskekårens professionalisering under mellan-
och efterkrigstiden, s. 208.
5 att få vänner kunde assistera vid förlossningar i hemmet.10 Leavitt lyfter också hur
föderskorna fann en större trygghet i att föda vid förlossningsanstalt. Föderskorna fann att anstalterna erbjöd experthjälp och steriliserade rum vilket gav föderskorna en större trygghet.
Utvecklingen av smärtlindring torde också vara en bidragande faktor till att de amerikanska föderskorna sökte vård vid anstalterna. Leavitt tar dock upp att
förlossningsvården vid de olika anstalterna inte lyckades sänka dödligheten bland föderskor utan att dödligheten låg kvar på samma nivå som tidigare. Man torde kunna se ett samband mellan detta och att många föderskor drogades som smärtlindring vilket gjorde att
föderskornas värkarbete stannade av och resultatet av detta blev många gånger att förlossningen krävde operation.11 Leavitts bok ger stöd för denna uppsats gällande hur
föderskornas val av förlossningsplats utvecklades från hemmaförlossning till
anstaltsförlossning i en amerikansk kontext. Hon analyserar och lyfter tydliga samband där hon ser föderskan som en central del av denna process som ägde rum i Amerika fram till 1930-talet.
I nordisk kontext av förlossningsvårdens utveckling har Signild Vallgårda, professor i hälsopolitisk analys, gett givande forskning kring förlossningsvårdens utveckling i Danmark och Sverige under 1900-talet. Hon menar att Sverige var det snabbaste landet i Västeuropa som gick från hemmaförlossningar till anstaltsförlossningar medan Sveriges grannland Danmark var ett av de sista länder som gick över till den institutionella förlossningsvården.12
En av anledningarna till att det gick fortare i Sverige var enligt Vallgårda att den sociala förändringen i landet, från landsbygd till stadsliv och jordbruk till industri gick mycket snabbare och var mer grundläggande i Sverige än i Danmark.13 Vallgårdas forskning ger
denna uppsats en nordisk kontext som tar upp anledningar till varför Sveriges slutna förlossningsvård utvecklades snabbare än i Danmark. Orsaker till att förlossningsvården utvecklades i Sverige är av intresse för denna uppsats då den ger ett bredare perspektiv på förlossningsvårdens utveckling som grundar sig i de sociala förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
10 Leavitt (1986), s. 176. 11 Leavitt (1986), s. 177.
12 Signild Vallgårda (1996), ”Hospitalization of deliveries: The change of place of birth in Denmark and Sweden
from the late nineteenth century to 1970”, Medical history, 1996–04, Vol.40(2), s.173–196. s. 173.
6 Maria J Wisselgren, doktorand i historia vid Umeås universitet, gav 2005 ut sin
avhandling ”Att föda barn – från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall 1900–1930”. I sin avhandling analyserar hon hur förlossningen i Sundsvall gick från att vara privat till att bli en institutionell vårdinrättning. Hon forskar också om hur denna övergång var påverkad av barnaföderskorna själva i Sundsvall och om hur förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall påverkade spädbarnsdödligheten. Romlids och Öbergs avhandlingar ser däremot föderskorna mer som passiva mottagare av förlossningsvårdens institutionalisering. Wisselgren lyfter, likt Leavitta, fram att föderskorna hade en större roll i förlossningsvårdens utveckling än vad som tidigare tillkännagivits. Hon menar att de som intar en kritisk hållning till förlossningsvårdens institutionalisering har en benägenhet att bortse ifrån de kvinnor som faktiskt accepterade förlossningens
institutionalisering och som också sökte sig till den frivilligt.14 Hon lyfter fram tre faktorer
som bör ha påverkat föderskornas val av förlossning vid förlossningsanstalter istället för föderskornas hem, vilka är situationen i hemmet, vila och betydelsen av trygghet. I avhandlingen framgår också att institutionalisering av förlossningsvården i Sundsvall
inverkade positivt på spädbarnsdödligheten genom att barndödligheten minskade.15 Margareta
Wallman är ytterligare en forskare som framhåller att den största anledningen till att förlossningsvården blev institutionaliserad var att föderskorna i Sverige sökte sig till den förlossningsvården under 1930-talet.16 Wisselgrens och Wallmans arbeten är av vikt för detta
arbete då de, likt denna uppsats, vill påvisa att föderskorna i Sverige inte bör ses som passiva mottagare av förlossningsvårdens utveckling utan att de hade en större roll än vad tidigare tillkännagivits dem. Wisselgren visar även med sin avhandling att dödföddheten och spädbarnsdödligheten minskade i samband med den institutionella förlossningsvårdens utveckling och utnyttjandet av den. Detta bör ses som en av de avgörande faktorerna till varför föderskorna fortsatte att söka denna vård och varför den kom att utvecklas i Sverige. Detta är givetvis av intresse för denna uppsats då den även har för avsikt att undersöka dödföddheten och spädbarnsdödlighetens utveckling i samband med den institutionella förlossningsvårdens utveckling i Vara. En nedåtgående trend bör kunna ses som en
påverkande faktor till varför Varas föderskor i större utsträckning sökte den institutionella förlossningsvården. Även om det kan råda lokala skillnader i när den svenska institutionella förlossningsvården utvecklades så bör man kunna anta att en minskning av dödföddhet och
14 Wisselgren (2005), s. 137. 15 Wisselgren (2005), s. 110.
7 spädbarnsdödlighet, borde vara en gemensam orsak hos de flesta föderskor att söka den institutionella vården.
Lara Marks är en forskare som vidare har studerat både spädbarnsdödligheten och mödradödligheten i fyra regioner i östra London i början av 1900-talet. Hon kommer fram till att organiseringen av förlossningsvården gav positiva resultat på dödligheten. Hon tar upp att det var flera faktorer som påverkar både moderns och barnets överlevnad. Bland annat hade miljömässiga och ekonomiska faktorer en avgörande roll för östra Londons mödradödlighet och spädbarnsdödlighet.17 Sören Edvinsson är ytterligare en forskare som forskat kring
spädbarnsdödligheten i Sundsvall under 1800-talet. En anledning till att spädbarnsdödligheten minskade under 1800-talet var den delvis förbättrade renhållningen och anläggandet av avloppssystem menar Edvinsson.18 Han menar vidare att den höga dödligheten bland
spädbarn berodde på för tidig avvänjning av moderns bröst vilket resulterade i att spädbarnet fick i sig vatten som innehöll bakterier och orsakade diarrésjuka hos spädbarnen som därmed dog.19 Marks och Edvinssons forskning är av relevans för detta arbete då uppsatsens avsikt är
just att belysa om en minskning i dödföddheten och spädbarnsdödligheten ägde rum i takt med att den institutionella förlossningsvården utvecklades för Varas föderskor. Det är viktigt att veta vilka anledningar som existerat i andra städer när det gäller en minskning av just dödföddheten och spädbarnsdödligheten då detta kan ge en ökad förståelse och kunskap varför dödligheten existerade och hur den sedan kom att minska. Detta gör att man kan jämföra de olika förhållanden som råder mellan dessa städer och se om man kan finna ett samband.
Denna uppsats tar avstamp i denna forskning med den skillnaden att analysen kommer att behandla det lilla bondesamhället i Vara under perioden 1900–1940. Att studera mindre bondesamhällen kan visa att förlossningsvårdens utveckling tog sig uttryck på flera olika sätt. Många gånger får storstäderna och landets olika politiska reformer stå som måttstock för samhällenas och nationens utveckling men denna utveckling går ofta att finna både tidigare och senare i mindre lokalsamhällen. Genom att studera dessa lokalsamhällen kan det bli tydligt att samhällens utveckling inte kan ses som en rak linje utan att utvecklingen ofta varierar beroende på var i nationen man befinner sig.
17 Lara Marks (1993), ”Medical Care for Pauper Mothers and Their Infants: Poor Law Provision and Local
Demand in East London, 1870–1929”, The Economic history review, 1993-08-01, Vol.46 (3), s. 518–542. s. 540.
18 Sören Edvinsson (1992), Den osunda staden. Sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall, s.124. 19 Edvinsson (1992) s. 109.
8 Förlossningsvården går att studera utifrån olika perspektiv. Flera forskare har studerat utvecklingen ur ett ovanifrånperspektiv där läkare, barnmorskor och staten står som
huvudaktörer. Här är Romlids och Öbergs avhandlingar de som står i centrum men på senare tid har forskning kring föderskornas roll av förlossningsvårdens utveckling tagit plats vilket Wisselgrens avhandling blir ett tydligt exempel på. Att studera förlossningsvården utan att lyfta föderskornas roll kan bli missvisande då föderskorna endast ses som ”offer” för den utveckling som ägde rum och att de många gånger bara följde högre makters styrande. Dock visar föderskorna en förändring i deras val av förlossningsplats runt om i hela Sverige. Vad det beror på är idag väldigt svårt att svara på, då det inte finns så mycket dokumentation om detta. Men genom analyser av exempelvis olika städers födelseböcker kan man se när denna förändring ägde rum i de skilda städerna och man kan på det sättet också lyfta fram
föderskorna som handlande aktörer. Valet att studera kvinnor i en historisk
förändringsprocess öppnar upp för att lägga an ett genusperspektiv på arbetet vilket utifrån denna uppsats skulle vara en givande teoretisk utgångspunkt. Genusperspektivet ligger nära till hands när man studerar kvinnor utifrån olika skilda perspektiv. Detta har dock inte gjorts då uppsatsen inte har för avsikt att lyfta föderskans roll utifrån just genus utan vill påvisa en samhällsprocess där föderskan snarare ses som en aktivt handlande agent som agerat utifrån det hon uppfattat som det bästa för henne själv och hennes ofödda barn. För vidare läsning om förlossningsvårdens utveckling ur ett genusteoretiskt perspektiv görs här en hänvisning till Romlids och Öbergs avhandlingar.
1.3 Teori
C.W. Mills syn på hur man ska kunna analysera människor, strukturer och processer är att man behöver komma åt själva förändringsprocessen och hur denna påverkar och påverkas av olika handlingsmönster. C.W Mills menar att sociala aktörer agerar i sina roller inom de institutioner som skapar aktörens närmiljö. Mills skildrar dem som självständiga individer och objekt för de strukturella kontexterna som gradvis förändras. Därför borde man inom
sociologin arbeta med individer i strukturella förändringsprocesser enligt Mills. Mills anser vidare att konkreta historiska omständigheter och dess skiftande strukturella ramar är en nödvändig del av sociologins analysområde.20 Sociala strukturer är enligt Mills något som
ändras genom aktörers vilja att se efter sina egna angelägenheter.
20 Rolf Törnqvist (2015), ””Historisk konkretiserande sociologi”” i ”Moderna samhällsteorier. Traditioner,
9 Mills framhåller också att vid varje tidsepok finns det unika ”historieskapande
mekanismer” vilket ger forskaren flera olika ”principer för historisk förändring”. Med detta sagt syftar han på att man måste ”granska det mänskligas villkor i konkreta situationer”.21 År
1937 fattade man vid riksdagen beslut om fri förlossningsvård och förebyggande mödra- och barnavård till alla Sveriges föderskor. Staten gav också ekonomiskt stöd till alla föderskor, såväl fattiga som högre bemedlade föderskor och även statsbidrag för att man skulle kunna bygga ut den slutna, institutionella förlossningsvården.22 Föderskor sökte sig dock till den
institutionella förlossningsvården långt innan välfärdsstaten och folkhemmet hade hunnit bildas. Detta visar att det fanns ett aktörsperspektiv som kom från de enskilda individerna som vid denna tid sökte den institutionella vården.
När den fria förlossningsvården träde i kraft var det en strukturell förändringsprocess inom det svenska samhället som kom att få stor betydelse för många föderskor i landet. Plötsligt skiftar de strukturella ramarna i samhället och dess aktörer får med denna förändring möjlighet att göra olika val oberoende av ekonomisk klasstillhörighet. Föderskan kunde genom denna förändring välja att föda i sitt hem med en distriktsbarnmorska eller att föda vid en förlossningsanstalt. Det är under den här perioden som förlossningsvården i Sverige går från en tradition till en annan, från hemmet till förlossningsinrättningar vid lasarett. Mills menar att strukturer ändras genom aktörers vilja att se efter sina egna angelägenheter och detta verkar också stämma om man ser på förlossningsvårdens utveckling. Både politiker som ett led ”uppifrån” och föderskor som ett led ”underifrån” har påverkat denna utveckling.
Uppsatsens två frågeställningar har för avsikt att skildra den institutionella
förlossningsvårdens utveckling för Varas föderskor och hur denna utveckling påverkade dödföddheten och barndödligheten hos stadens föderskor. Detta kommer göras inom ramen för sociala strukturer och mänskligt agentskap där huvudfokus kommer ligga på det
mänskliga agentskapet. Uppsatsen kommer ta stöd av två vetenskapliga traditioner där den ena är faktaparadigmet och den andra är handlingsparadigmet.23 Faktaparadigmet utgår ifrån
att det är sociala fakta som ska studeras, vilket har en egen befintlighet, till sociala fakta som tillhör bland annat staten och andra fenomen på makronivå som exempelvis institutioner, normer, arbetsmarknaden och varumarknaden. Handlingsparadigmet bygger på att det är individerna, som självständiga agenter, som verkar utifrån sina respektive mål och syften.24
21 Törnqvist (2015), s. 173. 22 Wisselgren (2005), s. 140.
23 Danemark Berth et al (2003), Att förklara samhället, s. 126. 24 Danemark et al (2003), s. 126.
10 Den har sin utgångspunkt i att den enskilda individen handlar utifrån ett syfte och att dessa handlingar kan ses som både avsiktliga och oavsiktliga vilket i sin tur sammanförs med social fakta i faktaparadigmet.
Faktaparadigmet Handlingsparadigmet
Struktur Struktur
Agentskap Agentskap
Figur: 1:1 Förklaring till fakta- och handlingsparadigmet
Det finns dock en problematik mellan dessa paradigm där faktaparadigmet har svårt att förklara förändringen i individers handlingar och värderingar och där handlingsparadigmet har svårt att förklara stabiliteten som de sociala mönstren visar.25 När vi beaktar individerna i
samhället tycks det som att hela samhället består av handlingar som exempelvis att människor handlar, arbetar eller gifter sig. Man bör ha i åtanke att dessa handlingar kanske endast är effekter av de sociala strukturerna. Att människor handlar förutsätter att det finns en varumarknad och att människor gifter sig förutsätter att det finns äktenskapsinstitution. Individer gör inte saker ur tomma intet utan de gör saker för att samhället, på ett tvingande sätt styr individer till att göra på ett visst sätt.
Två forskare som menar att det är omöjligt att på något sätt sammanföra dessa två paradigm är Gilje och Grimen.26 Dock har försök gjorts av bland annat Archers med sitt
analytiska schema. Han utgår ifrån en dualism mellan agent och struktur. Denna dualism gör klart att agent och struktur är två skilda fenomen men att de är sammanbundna med varandra. Han menar att skulle agenter inte förändra och reproducera sociala institutioner och strukturer skulle dessa i sin tur sluta att upphöra.27 Skulle inte dessa strukturer finnas i samhället skulle
agenten inte ha något handlingsutrymme alls. För att få en komplett teori kommer uppsatsen att, som innan nämnts, ta stöd av faktaparadigmet och handlingsparadigmet för att visa skillnaden mellan struktur och handling men den kommer förlita sig på och diskuteras utifrån
25 Danemark et al (2003), s. 127. 26 Danemark et al (2003), s. 128. 27 Danemark et al (2003), s. 133.
11 Archers analytiska dualism. Detta är för att ”bygga en bro” över den lucka som Gilje och Grimen anser att fakta- och handlingsparadigmet har. I nästa avsnitt kommer Archers analytiska dualism diskuteras vidare.
1.4 Archers analytiska dualism
Archers har utvecklat den grundläggande modellen för struktur och agentskap i en tidsdimension. Han menar att struktur och agentskap är två skilda skikt med individuella egenskaper och krafter. Archer framhåller att strukturer både möjliggör och begränsar agenters handlingar och att agenterna transformerar och reproducerar strukturer, detta kallar han för strukturell elaboration.28
Struktur (1) ______________________ T1 Interaktion (2) _________________________________ T2 T3 Strukturell elaboration (3) ____________________________________ T4 ny T1
Figur 1:2. Analytiska cykler i samverkan mellan social struktur och agentskap.29 Källa:
Archer (1995:76).
Vid T1, cykelns start, har vi bland annat effekten av den sociala interaktionen av tidigare generationers agenter. Dessa strukturer har sedan ett stort inflytande på den
nuvarande generationens handlingar. Här kan exempelvis strukturerna dela in folket i grupper där vissa har ett intresse att förändra strukturen och vissa vill behålla den rådande strukturen. Detta tar tid och därför ser man att figurens tidslinje vid T1 går långt in på
28 Danemark et al (2010), s. 136f. 29 Danemark et al (2010), s. 137.
12 interaktionslinjen.30 Ogifta mödrar som föder oäkta barn har haft en lång historia i Sverige.
Dessa mödrar utsattes oftast för en stor skambeläggning av övriga befolkningen att många kvinnor i denna situation tog sitt liv, gjorde livsfarliga aborter eller tog livet av sitt barn. Några som skulle vilja ändra denna struktur kan tänkas vara både den ogifta modern och de oäkta barnen. Däremot skulle kyrkan kunna ses som en grupp vars intention var att behålla denna struktur då den gav makt till kyrkan.
I fas två, T2 till T3, äger den sociala interaktionen rum. Interaktionen är villkorad av strukturen, men den är inte orsakbunden av den. Här reagerar agenterna på de sociala
strukturerna på oväntade och innovativa sätt. Detta blir länken mellan struktur och agentskap. Det är under T2 som grupper får ett intresse av att bevara eller förändra den rådande
strukturen. Det blir här tydligt att agenter inte bara kan ses som enskilda individer utan det kan även kan handla om kollektiv.31 Ett exempel här kan vara att Sveriges föderskor, som ett
kollektiv, sökte den dåvarande statliga förlossningsvården, som i början fanns i liten
utsträckning, långt innan den gick över att bli helt statlig och omfattas av statligt bidrag. Att förändra strukturer kan endast människor göra då de besitter krafter som handlande och tänkande vilket strukturerna inte kan göra. Detta betyder att allt som äger rum i samhället äger rum just för att människor utför olika handlingar- även om dessa handlingar är beroende av de sociala strukturerna så är de aldrig kausala.
I den sista fasen, T4, får interaktionen en effekt av att strukturen antingen reproduceras eller ändras. Detta är vad Archer kallar för strukturell elaboration.32 Genom att flera av
Sveriges föderskor sökte den statliga förlossningsvården istället för att förlösas hemma blev resultatet att man under 1937 års riksdag bestämde sig för att alla föderskor skulle erbjudas fri förlossningsvård. Man gav också rikliga bidrag till landstingen för att bygga ut den statliga förlossningsvården och på så sätt tillmötesgå den efterfrågan som fanns hos landets mödrar.
Den strukturella elaborationen blir sedan starten på en ny cykel- alltså är en viss generations aktörers och agenters T4 samtidigt en ny generations nästa T1.33 För att
exemplifiera detta med förlossningsvårdens utveckling kan man se att flera från dagens generations föderskor efterfrågar att få förlösas i sitt hem. Här blir det tydligt att den nya cykeln efterfrågar något som den ”första” cykeln motsatte sig.
30 Danemark et al (2010), s. 137f. 31 Danemark et al (2010), s. 138. 32 Danemark et al (2010), s. 139. 33 Danemark et al (2010), s. 139.
13 Denna uppsats kommer ta stöd av Archers analytiska dualism-schema för att besvara uppsatsens huvudfråga om hur transformeringen av den institutionella förlossningsvården såg ut för Varas föderskor under 1900–1940-talet. Uppsatsen underfråga utgår ifrån att om det finns en nedåtgång i dödföddheten och spädbarnsdödligheten bland spädbarnen från Vara inom den institutionella förlossningsvården bör detta varit en starkt bidragande faktor till varför kvinnorna drogs mer till den statliga förlossningsvården.
1.5 Begrepp
Begreppet institution är återkommande i denna uppsats och behöver därför ges en vidare förklaring. Douglass C. North har i sin bok Institutionerna, tillväxten och välståndet beskrivit begreppet institution som ” de spelregler/restriktioner som individer sätter upp för att ange formerna för mänsklig samverkan”.34 Med mänsklig samverkan kan man bland annat se att
företeelser som äktenskap, familj och politik kan inordnas under begreppet institution. Han menar också att institutionerna kan göra det möjligt för människan att förstå historiska förändringar.35 Uppsatsen har för avsikt att belysa den historiska samhällsförändring som
ägde rum där förlossningsvården för Varas föderskor gick från att vara i hemmet till att bli institutionaliserad. Detta gör att North syn på institution är användbar i denna uppsats. I Norths institutionaliseringsteori ligger fokus på samspelet mellan ekonomi och politik, men framhåller att de händelser som äger rum inom dessa områden är mänskligt handlande. Med andra ord påverkar de olika historiska aktörerna det institutionella ramverkets struktur. För att kunna förstå den institutionella förändringen som äger rum under den studerande perioden är ett aktörsorienterat perspektiv väsentligt. När utformningen av den lokala förlossningsvården ägde rum var det på grund av flera olika instanser från samhället, såsom politiker, läkare, barnmorskor och barnaföderskor. Denna uppsats har som utgångspunkt att denna förändring inträffade i samspel mellan aktörerna och samhällets strukturer. Det är därför viktig att lyfta fram både strukturen i samhället och aktörerna som agerat inom dessa strukturer. För att detta ska vara möjligt har uppsatsen använt sig av Archers analytiska dualism för att på så sätt tydliggöra både de rådande samhällsstrukturerna och dess aktörer men också hur aktörerna kom att ändra de rådande samhällsstrukturerna. De aktörer som kommer studeras inom detta arbete är barnaföderskorna från Vara.
34 Douglass C. North (1993), Institutionerna, tillväxten och välståndet, s. 16. 35 North (1993), s.16f
14
1.6 Källmaterial och Metod
För att uppsatsen ska ta stöd av ett så neutralt källmaterial som möjligt när det gäller kvinnornas roll i förlossningsvårdens utveckling kommer uppsatsen att studera de olika födelse- och dödböcker som finns över Varas föderskor och deras barn. Dessa finns att tillgå vid Göteborgs landsarkiv samt digitalt via riksarkivets hemsida på SCB födda, vigda, döda 1860–1949. Dessa böcker gör det möjligt att analysera flera saker när det gäller föderskorna i Vara. Här ser man vilket år kvinnan födde sitt barn, var hon födde barnet, om barnet var dödfödd eller levande, om barnet dog inom ett år och om det var ett äkta eller äkta barn. Detta gör att man kan utvinna mycket information om dessa kvinnor utan att studera annat material. Uppsatsens huvudfråga är när institutionaliseringen ägde rum för Varas föderskor därför kommer analysen ägna stort fokus åt att just studera födelseböckerna utifrån vart föderskorna födde sina barn. Ur uppsatsens andra fråga kommer fokus ligga på att studera födelseböckerna för att se om föderskorna födde döda eller levande barn och det kommer ligga i uppsatsens fokus att studera dödböckerna under samma tid för att se hur många av de födda barnen som dog inom loppet av ett år.
I uppsatsens första fråga kommer materialet ur födelseböckerna att samlas in genom att gå igenom dessa år för år och sammanställa hur många föderskor som förlöstes och vart de förlöstes någonstans. Detta kommer sedan sammanställas i olika tabeller för att konkretisera all den insamlade informationen. Denna process kommer göras inom ramen för den
kvantitativa metoden. Det finns inga förbestämda mallar för hur arbetet kommer att
presenteras i de olika tabellerna utan det kommer vara det återfunna materialet som kommer styra hur materialet vidare presenteras. Detta gör också att uppsatsen bli mer öppen för vilken information den kommer att möta i materialet och på så sätt kan man få med information som kanske annars hade gått förlorad om man haft en uppstyrd insamling och presentation. Här kan det ligga i uppsatsens intresse att hitta information om det exempelvis skiljde sig mellan var föderskorna födde äkta respektive oäkta barn. Analysen kommer sedan räkna ihop hur många föderskor som födde vid respektive år och var dessa föderskor födde någonstans. Därefter kommer det göras en sammanställning av resultatet som presenteras i procentform och medeltal för att tydliggöra vad som framkommit i undersökningen.
Vidare har uppsatsen för avsikt att studera dödföddheten och spädbarnsdödligheten för Varas spädbarn. För att besvara denna fråga kommer analysen att fokusera på
födelseböckerna för respektive år där det är möjligt att få svar på om föderskan födde ett levande eller döfött barn. Därefter kommer analyser göras av dödböckerna för Vara där det
15 går att återfinna hur länge barnen levde. Detta kommer också att göras inom ramen för den kvantitativa metoden. Här kommer uppsatsen att dela in hela årsperioden som uppsatsen har för avsikt att studera i flera mindre perioder. Varje period kommer att vara en sexårs period. Varför en sexårsperiod kommer användas är för att resultatet inte ska påverkas i allt för stor grad av enskilda avvikelser, då Vara är en liten landsbyggdsort. Detta kan leda till att
exempelvis en olycka innebära att statistiken ändras drastiskt just det året. Resultatet kommer vidare att presenteras i både antalet födslar vid respektive årsperiod och dödföddheten och spädbarnsdödligheten kommer sedan att presenteras i procentform för att göra det
överskådligt för läsaren hur denna utveckling såg ut. Vid vidare tabeller kommer materialet att få styra undersökningens utformning detta just för att analysen skall ha ett öppet sinne för det material som blir tillgängligt.
Den kvantitativa metoden i dessa fall bygger på enskilda uträkningar av mig som uppsatsskrivare som sedan presenteras i olika tabeller under analysdelen. Den kvantitativa metoden består här av att samla in en stor mängd data för vidare analys. För att analysera den mängd data som samlats in kommer uppsatsen att använda sig av den kvalitativa metoden som består i att tolka det kvantitativa materialets djupare innebörd. Här är avsikten att finna olika mönster för vart föderskorna vände sig och varför de valde att vända sig dit. Analysen kommer bestå av att påvisa annan tidigare forskning för att tydliggöra och problematisera uppsatsens resultat. Det material som samlats in i den kvantitativa delen presenteras vidare, som ovan nämnts, i skilda tabeller. Dessa tabeller har utformats utifrån själva materialet förutom den tabell som redovisar dödföddheten och spädbarnsdödligheten. Det har med andra ord inte funnits en i förväg bestämd plan för hur dessa tabeller ska utformats utan materialet har fått styra upplägget och presentationen. Detta gör också att uppsatsen har en öppenhet för vilket material som synliggörs via födelseböckerna vilket kan resultera i att man inte missar viktig information.
Det finns ytters lite källmaterial att tillgå när det gäller föderskornas roll i
förlossningsvårdens institutionaliseringsprocess i Vara och i övriga Sverige. Detta beror till stor del på att kvinnor inte hade en framträdande och betydelsefull roll under den aktuella perioden. Detta har gjort att uppsatsen noggrant fått överväga vilket material som analysen ska ha sin utgångspunkt ur. Födelse- och dödböckerna för Vara har valts ut som det
källmaterial som uppsatsen skall utgå ifrån då detta material har givande information för det frågeställningen syftar till att besvara. Materialet anses också framföra arbetets aktörer, föderskorna, på ett förhållandevis neutralt sätt. Det bör dock framhållas att kyrkoböckerna
16 tillkommit i Sverige under 1600-talet och detta var på begäran av män i en högre ställning inom samhället. Kyrkan var en maktinstitution och dokumentationen i kyrkoböckerna var för att kontrollera folket på skilda vis. Detta bör dock inte ha någon nämnvärd påverkan på arbetets resultat då detta var en rutin som innefattade alla Sveriges invånare. Man kan tänka sig att föderskor som födde oäkta barn kan ha haft en önskan om att inte få detta barn inskrivet i födelseböckerna. Här kan resultaten eventuellt ha ett mörkertal för föderskor som fött barn i hemlighet och därefter flyttat till annan stad för att inte bli inskrivna i födelseboken.
Det källmaterial som vidare kommer användas i denna uppsats är de landstingsprotokoll som fördes under 1937 angående förlossningsvårdens utveckling inom länet, vilket finns att tillgå vid regionarkivet i Älvsborg. Dessa kommer att användas för att besvara hur de politiska diskussionerna fördes angående utvecklingen av förlossningsvården inom länet. Att arbeta med källor från det förgångna innebär alltid att ett urval av material redan har gjorts av dess aktörer, speciellt när det kommer till arkivmaterial. Innehållet i arkiven har oftast
dokumenterats av män i en högt styrande ställning vilket gör att arkiven i grunden inte förhåller sig neutrala. Detta måste den som analyserar arkivmaterialet alltid förhålla sig till. Källor kräver dessutom tolkning av dem som använder sig av dem, och denna tolkning är starkt påverkad av tolkarens egen samtid, vilket inte heller får glömmas vid studier av
källmaterial. De landstingsprotokoll som används i analysen är i detta fall påverkade både av de män som under den studerande tiden hade makten inom länet samt den kontext som dessa befann sig i. Dessa protokoll ses därför som ett komplement till analysen som kan bidra med hur förlossningsvården inom länet såg ut och hur man ville utveckla den utifrån det behov som fanns från länets föderskor.
Uppsatsen har avgränsat sig till årtalen 1900–1940. Detta är för att när man talar om den institutionella förlossningsvårdens utveckling på nationell nivå i Sverige menar man att denna ägde rum i samband med de sociala reformerna som tog fart vid slutet av 1930-talet och början av 1940-talet.
2 Undersökningsdel Undersökning/Analys/Diskussion
Analys och diskussionsdelen kommer presenteras i två tematiska ingångar som utgår ifrån uppsatsens två frågeställningar. De tematiska ingångarna kommer vara: transformeringen av den institutionella förlossningsvården för Varas föderskor under 1900–1940 ochinstitutionaliseringens effekt på dödligheten bland nyfödda och spädbarn i Vara under 1900– 1940. Vid varje tematisk ingång kommer relevant forskning att presenteras i samband med
17 analysen och dess resultat för att sedan presenteras som en helhet i uppsatsens avslutande slutsatser.
2.1 Transformeringen av den institutionella förlossningsvården för
Varas föderskor under 1900–1940
Från 1900 fram till 1929 födde de flesta av Varas föderskor sina barn i hemmet med hjälp av kommunens distriktsbarnmorska. Det är dock tre olika inrättningar som återkommer i
födelseböckerna för Vara under denna period. Det är totalt 0,6% oäkta barn och 1,25% äkta barn som föds vid Göteborgs barnbördshus och 0,4% oäkta barn föds vid Stenstorps privata förlossningshem.
Tabell 2:1 Antal förlossningar vid skilda förlossningsinrättningar i procent mellan 1900– 1919. Göteborgs barnbördshus oäkta barn Göteborgs barnbördshus äkta barn Stenstorps privata förlossningshem. Bara oäkta barn
0,6 1,25 0,4
Källa: Göteborgs landsarkiv. Födelseböckerna för Vara stad- och landsdelsförsamling från 1900–1929.
Oäkta barn har en lång historia i Sverige. Under 1700-talet var barnamorden av
utomäktenskapliga barn hög. Detta berodde på att kvinnorna till de oäkta barnen drabbades av stor skam och blev många gånger utfrusna från både kvinnans familj och byn där hon bodde. Under 1778 kom en ny lag i Sverige som kom att bli känd som Gustav III:s
barnamordsplakatet. Lagen innebar att kvinnor skulle få möjlighet att föda sina barn i
hemlighet och få möjlighet att adoptera bort barnet för att slippa skammen. Denna lag kom att gälla fram till 1917 vilket gör att man kan tänka sig att en av anledningarna till att dessa föderskor åkte till Göteborgs barnbördshus, åkte dit för att föda sitt barn i hemlighet för att eventuellt kunna adoptera bort barnet och återvända hem igen utan att detta kom fram. Förlossningshemmet i Stenstorp tog emot föderskor från både bygden och kvinnor över hela södra Sverige. Under förlossningshemmets verksamhetstid 1903–1917 föds det totalt 280
18 oäkta barn där båda föräldrarna är okända.36 Eftersom alla barnen som föddes vid Stenstorps
förlossningshem var oäkta kan man tänka sig att det var just därför föderskorna sökte vård vid detta förlossningshem, de ville föda anonymt. Dock finns det ingen information att tillgå om förlossningshemmet tog emot barn för adoption eller inte. Det kan ha varit så att föderskorna födde vid förlossningshemmet och bytte sedan stad för att inte väcka misstankar om det oäkta barnet. För vidare forskning i detta område kan man se var föderskorna var folkbordförda i samband med förlossningen och under vilka år, för att kartlägga om detta kan ha varit föderskornas avsikt. Detta har dock inte gjorts i denna studie då det ligger utanför studiens syfte.
Tabell 2:2 Antal födslar av äkta barn vid Göteborgs barnbördshus och antalet av dessa som var tvillingar.
Antal födslar vid Göteborgs barnbördshus äkta barn
Antal som var tvillingfödslar
9 3
Källa: Göteborgs landsarkiv. Födelseböckerna för Vara stad- och landsdelsförsamling från 1900–1929.
Det som utmärker sig i analysen om var föderskorna från Vara föder sina barn är att 1,25 procent valde att föda sina äkta barn vid barnbördshuset i Göteborg. De 1,25 procenten motsvarar 9 antal förlossningar varav 3 rörde sig om tvillingfödslar. I dagens förlossningsvård utförs ungefär hälften av alla tvillingfödslar med kejsarsnitt37 vilket talar för att
tvillingförlossningar utgör en större risk för komplikationer under förlossningen. Göteborg är en av Sveriges städer som tidigt grundade barnbördsavdelningar. Redan år 1789 öppnades den första barnbördsavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset.38 En förlossningsvård med lång
erfarenhet av tvillingfödslar och med lång medicinsk kunskap bör ha inverkat betryggande för föderskan som väntade tvillingar vilket kan ha varit en avgörande faktor till varför
föderskorna sökte sig till det äldre lasarettet i Göteborg.
36 Anita Maria Karlsson (2016), Obemärkta kvinnor och okända män, s. 137.
37 ”Föda tvillingar”,
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/forlossning/olika-satt-att-foda-barn/foda-tvillingar/ (hämtad 23/4 2021).
19 Leavitt framhåller i sin avhandling att den medicinska tryggheten varit en av de
faktorer som gjort att de amerikanska föderskorna sökt sig från hemmaförlossningar till just anstaltsförlossningar.39 Även Simon tar upp att det fanns en hög tendens hos föderskorna i
Sverige, om det var möjligt, att välja en förlossningsanstalt som hade tillgång till
specialutbildad läkare även om avståndet till denna anstalt var längre.40 Man bör kunna anta
att det kan ha varit den trygghet som Göteborgs barnbördshus erbjöd, som var en avgörande faktor för Varas tvillingföderskor.
När man sätter dessa händelser i Archers analytiska dualism ser man att föderskorna som sökte vård vid Göteborgs barnbördshus på grund av tvillingfödslar kunde göra detta för att den dåvarande sociala strukturen möjliggjorde för föderskan att söka den hjälpen. Här befinner sig föderskan vid T1, struktur på Archers analytiska schema. Men man kan också tolka det som att det inte fanns någon vård i närheten för Varas föderskor som levde upp till den standarden Göteborg höll, vilket fick henne att söka den institutionella förlossningsvården i ett annat län. Detta gör att föderskan nu förflyttat sig till interaktion och befinner sig mellan T2 och T3. Hon gör med andra ord en aktiv handling. Även om denna handling inte påverkar strukturen något nämnvärt så visar hennes handlande att den rådande strukturen inte är tillräcklig. För föderskorna som födde sina oäkta barn vid Stenstorps privata förlossningshem och Göteborgs barnbördshus kan man anta att dessa sökt sig dit för att de rådande
strukturerna mer eller mindre tvingat henne dit. Genom att söka denna vård kunde hon både föda anonymt, adoptera bort barnet och hemlighålla faderns identitet och på så sätt
upprätthålla äldre generationers strukturer.
Vara är en av de städer inom Skaraborgs län som inte hade tillgång till den slutna förlossningsvården. Istället fanns det privata förlossningshemmet i Herrljunga, institutionella förlossningsvården vid Lidköping och distriktsbarnmorskan att tillgå vid barnsbörd för Varas föderskor. Mellan Vara och Lidköpings lasarett är det 3,4 mil och mellan det privata
förlossningshemmet Herrljunga och Vara är det 2,5 mil. Avstånden till de olika
förlossningsplatserna är av vikt att ha med vid en analys av valet av förlossningsplats, då det bör ha påverkat föderskorna i viss utsträckning. I slutet av 1800-talet placerade
järnvägsbolaget en station mellan Naum och Skarstad vilket ledde till att man byggde upp ett stationssamhälle som blev Vara.41 Detta medförde att Vara hade en tågförbindelse med
39 Leavitt (1986), s. 177. 40 Simon (1948), s. 314. 41 Vara fotoklubb (1994), s. 7.
20 Lidköping vilket underlättade för Varas föderskor att ta sig till den institutionella
förlossningsvården. Det finns ingen information om hur föderskorna tog sig till
förlossningshemmet i Herrljunga men antagas kan, att föderskorna förflyttade sig dit med tåg och tillhörande byten, häst och vagn eller andra tillgängliga fordon i staden.
Herrljunga förlossningshem var ett privatägt förlossningshem med totalt 7 vårdplatser och aktivt mellan år 1929–1955.42 Efter granskning av de födelse- och dopböcker som finns
över Vara under åren 1930–1939 tydliggörs att den förlossningsvård som erbjöds bortom hemmet var påtagligt populär.
Tabell 2:3 Antal födda och antal förlossningar som ägde rum vid en förlossningsinrättning av Varas föderskor i procent.
Årtal Antal födda Antal förlossningar vid
förlossningsinrättning i procent 1930 36 44 1931 36 55 1932 40 30 1933 34 26 1934 30 40 1935 28 50 1936 27 51 1937 36 50 1938 33 57 1939 37 40
Källa: Göteborgs landsarkiv. Födelse- och dopböckerna för Vara i Skaraborg län.
Tabellen 2:3 visar att Varas föderskor från år 1930 aktivt sökte vård vid
förlossningsinrättningar varav den ena inrättningen låg i Herrljunga och var ett privatägt förlossningshem och den andra var den slutna förlossningsvården vid Lidköping lasarett. Det rör sig om en stadig procentsiffra mellan 30–50% vilket tyder på att vården vid dessa
inrättningar var efterfrågad.
21 Tittar man på tabellen 2:4 visar den antalet förlossningar som ägt rum vid respektive inrättning. Här kan man se att medelvärdet för den slutna förlossningsvården vid Lidköpings barnbördsavdelning är 8,7 och att den privata förlossningsinrättningen vid Herrljunga har ett medelvärde på 6,2. Detta tyder på att Varas föderskor i större utsträckning vände sig till den statligt slutna förlossningsvården. Detta stämmer också överens med det förda
landstingsprotokollet för Skaraborg län år 1937. I tjänstememorial n:r 2 framkommer att det i länet fanns totalt 46 vårdplatser för barnbördsfall och att dessa är uppdelade mellan
Mariestads lasarett, Lidköpings lasarett, Karlsborgs garnisonssjukhus och länets enskilda förlossningshem.43 Man framhöll i tjänstememorialen att länets förlossningsvård varit
ansträngd och hänvisade till beläggningsstatistik där Lidköpings lasarettavdelnings 12 förlossningssängar, i medeltal under 1935 vårdat 16 kvinnor. Vid Mariestads lasarett hänvisade man till att de 16 tillgängliga förlossningssängarna i medeltal under 1935 vårdat 17,3 kvinnor.44 Detta visar att den statligt slutna förlossningsvården inte bara var önskvärd av
Varas föderskor utan av många fler föderskor inom länet. Det visar också att den
institutionella förlossningsvården kämpade med en överbeläggning inom länet och detta kan vara förklaringen till varför det endast var 26 % som sökte förlossningsvård under 1933 som visades i tabell 2:3.
Att Skaraborg läns förlossningsvård hade en hög belastning är inte unikt. Wisselgren tar i sin avhandling upp hur förlossningsanstalten Vårdhem i Sundsvall under 1920-talet också brottades med överbeläggningar.45 Den ständiga överbeläggning vid Vårdhem i Sundsvall
resulterade i att man avvisade föderskor då man inte hade tillräckligt med sängar att tillgå.46
Simon har sett samma tendens som Wisselgren och menar att utvecklingen av det hygieniska tänkandet och större vetskap om aseptiken ledde till att flera föderskor sökte sig till den institutionella förlossningsvården och att den så gott som permanent arbetat hårt med platsbrist.47 43 Landstingsprotokollet Skaraborg län 1937, s. 5. 44 Landstingsprotokollet Skaraborg län 1937, s. 5. 45 Wisselgren (2005), s. 65. 46 Wisselgren (2005), s. 69. 47 Simon (1948), s. 309f.
22
Tabell 2:4 Antal förlossningar som ägde rum vid respektive inrättning.
År Herrljunga privata förlossningshem Lidköping lasarett, barnbördsavdelning 1930 7 9 1931 7 13 1932 3 9 1933 2 7 1934 7 5 1935 8 6 1936 5 9 1937 6 12 1938 9 10 1939 8 7 Medelvärde 6,2 8,7
Källa: Göteborgs landsarkiv. Födelse- och dopböckerna för Vara i Skaraborg län.
Vallgårda lyfter hur barnmorskedistrikten i Sverige minskade från att vara totalt 2000 år 1924 till att bli 1100 år 1939. Denna minskning ledde också till att barnmorskorna i landet minskade i antal och fick ett större område att täcka.48 Detta väcker frågan om det kan ha varit
det minskade antalet av barnmorskor i Vara som gjort, att de dåvarande
förlossningsanstalterna varit överbelagda. Dock verkar det inte varit ett problem med antalet distriktsbarnmorskor inom Skaraborg län utifrån det landstingsprotokoll som har studerats. Under 1934 och 1935 fanns det totalt 68 barnmorskedistrikt inom länet varav medeltalet förlossningar per distriktsbarnmorska uppgick till 27 år 1934 och 26 år 1935. Enligt
Medicinalstyrelsen och befolkningskommissionen bör en distriktsbarnmorska ha som lägst 30 förlossningar per år.49 Vidare diskuterades att distriktsbarnmorskorna borde minskas från 68
till 53 för att alla distriktsbarnmorskorna skulle få en fullgod sysselsättning.50
Genom en kartläggning på hur länet skulle kunnat minska sina distriktsbarnmorskor kom man, enligt landstingsprotokollen, fram till att man inte kunde minska
48 Vallgårda (1996), s. 180.
49 Landstingsprotokoll för Skaraborg län 1937, s. 16. 50 Landstingsprotokoll för Skaraborg län 1937, s. 16.
23 barnmorskedistrikten mer än från 68 år 1937 till 56 fram till år 1945.51 Detta tyder på att
förlossningsanstalterna inom länet inte varit överbelagda på grund av för få
distriktsbarnmorskor utan att det funnits ett behov inom länet av föderskorna själva, att söka den slutna förlossningsvården. Detta visar att det fanns en stor efterfrågan av den slutna förlossningsvården hos de havande kvinnorna inom länet. Att föderskorna var med och påverkade den institutionella vårdens riktningar talas det lite om i avhandlingarna av exempelvis Romlid och Öberg. I dessa avhandlingar kan man uppleva föderskan som en passiv mottagare av förändringarna inom förlossningsvården och att det istället var en tydlig kamp mellan barnmorskorna och läkarna som ägde rum. Föderskornas roll i
förlossningsvårdens utveckling är dock något som lyfts hos Wisselgren52, Leavitt, Milton53
och Wallman.54
Det finns flera anledningar till att föderskorna valde den institutionella
förlossningsvården framför den öppna. I Amerika år 1944 ägde 55% av landets förlossningar rum vid en förlossningsanstalt och tio år senare hade siffran ökat till 88%.55 Leavitt menar att
det delvis var föderskorna förtroende till medicinvetenskapen och det stora utbudet av smärtstillande som gjorde att föderskorna börja söka vård vid förlossningsanstalterna. En annan anledning var att kvinnornas egna sociala nätverk förändrades under 1920-talet. Det nya sociala nätverket gjorde att kvinnorna blev mer isolerade ifrån varandra vilket ledde till att få kvinnor kunde assistera föderskan både under förlossning och efteråt då föderskan var i behov av att vila. Detta gjorde att kvinnorna i allt större utsträckning sökte sig till
anstaltsförlossningarna.56 En annan orsak Leavitt tar upp är att förlossningsanstalterna erbjöd
föderskorna den nyaste medicinska tekniken och experthjälp av flera olika läkare, vilket gav föderskan en trygghet som hemmet inte kunde erbjuda i samma utsträckning. Hon lyfter också att genom förlossningsanstalterna fick kvinnorna i Amerika större möjlighet till att vila efter förlossningen vilket var attraktivt för föderskorna.57
Wisselgren lyfter i sin avhandling tre olika anledningar till att kvinnorna i Sundsvall valde att söka förlossningsvård vid förlossningsanstalten Vårdhem. Dessa stämmer väl in med de observationer som Leavitt gjort angående förlossningsvårdens utveckling i Amerika.
51 Landstingsprotokoll för Skaraborg län 1937, s. 16 52 Wisselgren (2005), s. 135. 53 Milton (2001), s. 155. 54 Wallman (1994), s. 26. 55 Leavitt (1986), s. 171. 56 Leavitt (1986), s. 176. 57 Leavitt (1986), s. 177.
24 Wisselgren tar dels upp hur föderskorna situation i hemmet såg åt. Hon menar att föderskans hem inte var den optimala förlossningsplatsen då föderskan ofta bodde trångt och med låg sanitär standard. Detta gjorde det också svårt för barnmorskan att följa de föreskrifter som hon enligt lag var tvungen att förhålla sig till.58 Hon lyfter också behovet av vila som föderskan
har efter en förlossning. Detta anses enligt Wisselgren ha varit svårt att tillfredsställa då föderskorna ofta blev tvungna att börja med sina arbetssysslor i hemmet relativt fort efter förlossningen.59 Den sista anledningen som hon tar upp, och som även Leavitta nämnt, är att
förlossningsanstalten gav föderskorna trygghet. Denna trygghet bestod av att
förlossningsanstalterna hade medicinsk kunnig personal, steriliserade förlossningsrum som stod redo och personal dygnet runt och detta bör, enligt Wisselgren, ha skapat en trygghet hos föderskan som en förlossning i hemmet inte kunde.60
Det finns flera orsaker till att Varas föderskor sökte den privata eller den slutna
förlossningsvården. Det har framkommit i analysen att flera tvillingföderskor från Vara sökte hjälp vid den slutna förlossningsvården vid Göteborg vilket borde tyda på att kvinnorna i Vara hade en medvetenhet om att säkerhet var viktig både för dem själva och för barnet. Detta stämmer också överens med både Leavittas och Wisselgrens observationer. Det finns flera anledningar till att även boendesituationen för föderskorna hade en avgörande roll för dem att söka till den slutna förlossningsvården alternativt den privata vården. Staden jobbade med sanitära problem, både med att dricksvattnet hade en dålig kvalité och att stadens
avloppsvatten mynnade ut i öppna diken i staden.61
Vidare var det stor bostadsbrist inom staden och arbetslösheten var hög. Detta ledde till att staden gjorde olika insatser för att ordna nödhjälpsarbeten och under 1933 tillsatte staden en särskild arbetslöshetskommitté för att åtgärda arbetslösheten.62 Med detta bör man kunna
anta att boendesituationen var allt ifrån tillfredställande för Varas föderskor och att det också kan ha varit en pådrivande faktor till att föderskorna begav sig till länets slutna
förlossningsvård respektive privata vård. Vara sakande också ordentliga vägar från
landsbygden in till stan63 vilket tyder på att det kan ha varit svårt för landsbygdens föderskor
att kalla på distriktsbarnmorskan men också för barnmorskan att ta sig ut till föderskan. Detta
58 Wisselgren (2005) s. 94. 59 Wisselgren (2005) s. 98. 60 Wisselgren (2005) s. 103. 61 Vara fotoklubb et al (1994), s. 18. 62 Vara fotoklubb et al (1994), s. 29. 63 Vara fotoklubb (1994), s. 29.
25 kan ha skapat en oro hos landsbygdens föderskor som istället sökte sig till förlossningsvården vid Lidköping eller Herrljunga.
Analysen visar att Varas föderskor efter 1930 sökte den institutionella
förlossningsvården i större utsträckning än vad de gjort innan. Detta har också påverkat samhällets struktur i den riktning att man vid riksdagen 1937 beslutar om fri förlossningsvård till alla Sveriges föderskor och man gav ut stora statliga bidrag för att alla landsting skulle kunna bygga ut deras statliga förlossningsvård. Detta ledde till att man vid landstingsmötet för Skaraborg 1937 planlade utbyggnaden av den statliga förlossningsvården inom Skaraborg län där Vara ligger. Här syns en klar förändring i strukturen. Varas föderskor har först befunnit sig i den fas som Archer benämner struktur och efter en lång tid har de befunnit sig mellan T1 och T2 där själva interaktionen ägt rum. Här handlar det om att flera av Varas föderskor tillsammans med övriga föderskor i landet kontinuerligt genom aktivt handlande använt sig av den institutionella förlossningsvården. Detta har lett till vad Archer kallar för strukturell elaboration. Här ser man att interaktionen får som resultat att den rådande strukturen transformerats och att den statliga förlossningsvården erbjöds alla Sveriges föderskor, fattig som rik, normala förlossningar som komplicerade förlossningar. Det blir tydligt genom denna analys att en strukturell elaboration tar lång tid och att det många gånger handlar om
generationsskiften för att den ska kunna äga rum.
2.2 Institutionaliseringens effekt på dödligheten bland nyfödda och
spädbarn i Vara under 1900–1940
Tabell 2:2:1 Antal födda i Vara mellan 1906–1939 och antal döda vid födseln till spädbarnsåldern för årtalen 1906–1939 i procent.
År Totalt antal
födda
Antal döda vid födseln till spädbarnsålder i procent Period 1 1906–1912 202 7 Period 2 1912–1918 205 6 Period 3 1918–1924 194 8 Period 4 1924–1930 216 7 Period 5 1930–1936 204 7
26 Källa: Göteborgs landsarkiv. Födelse- och dopböckerna för Vara mellan
1906–1936.
Spädbarnsdödligheten varierar något i Vara mellan 1906–1936. Från period 1, 1906– 1912, till period 2, 1912–1918, minskar dödligheten för att därefter öka. Den största ökningen sker i period 3, 1918–1924, då 8 % barn dör. Under 1924 bor det ca 1 150 invånare i Vara64
och det är under 1919 som bostadsbristen är som högst65 vilket kan var en indikator på varför
spädbarnsdödligheten är som högst just under denna period. Vid denna tidpunkt hade inte föderskorna i någon större utsträckning sökt sig till någon annan förlossningsvård än den som erbjöds av stadens distriktsbarnmorska. Den vård som hade sökts var vid Göteborgs BB, vilka kan ha sökt dit då de väntade tvillingar eller var i behov av att föda sina oäkta barn i
hemlighet. Det var 1,85 % av barnen som föddes under denna period. Det privata
förlossningshemmet i Stenstorp tog under samma tid också emot föderskor från Vara vilka var 0,4% och det rörde sig om oäkta barn som behövde födas i hemlighet.
Det finns flera olika faktorer till varför spädbarnsdödligheten varit hög under 1900-talet och Marks lyfter bland annat att miljömässiga och ekonomiska faktorer var en avgörande roll för spädbarnens överlevnad i Östra London under tidigt 1900-tal.66 Att det inom Vara rådde
bostadsbrist under denna period bör också haft en påverkan på föderskornas ekonomiska situation vilket kan ha påverkat spädbarnens överlevnad. Bostadsbrist och nedsatt ekonomi var inte de enda problemen staden brottades med under 1910. Staden jobbade även aktivt med att förbättra renhållningen och avloppssystemet som mynnade ut i stadens öppna diken.67
Fram till 1934 påtalas det dåliga dricksvattnet som inte höll den standaren man önskade sig.68
Edvinsson framhåller att det var bland annat renhållningen och anordnandet av avlopp i Sundsvall som påverkade mortalitetsnedgången i Sundsvall under tidigt 1900-tal.69 Vidare
menar Edvinsson att den höga barndödligheten berodde på diarrésjuka som orsakats av för tidig avvänjning av moderns bröst och att man istället lät barnet dricka det förorenade vattnet.70 Detta kan vara en annan anledning till varför barndödligheten i Vara vid denna
period var så pass hög. Milton framhåller också att Sveriges allmänna hälsotillstånd hade blivit försvagat under krigsdepressionen och spanska sjukan som drabbade flera områden i
64 Vara fotoklubb (1994), s. 6. 65 Vara fotoklubb (1994), s. 29. 66 Marks (1993), s. 540. 67 Vara fotoklubb (1994), s. 18. 68 Vara fotoklubb (1994), s. 51. 69 Edvinsson (1992), s. 124. 70 Edvinsson (1992), s. 109.
