EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ
SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD <2020:60>
Behovet av en mobilapplikation som stöd vid amning
En kvalitativ intervjustudie
Josefin Rigsjö
Catrin Trigell
Uppsatsens titel: Behovet av en mobilapplikation som stöd vid amning - En kvalitativ intervjustudie
Titel på engelska: The need for a breastfeeding application to support breastfeeding - A qualitative interview study
Författare: Josefin Rigsjö och Catrin Trigell
Huvudområde: Sexuell och reproduktiv hälsa
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Barnmorskeutbildning
Handledare: Lina Palmér
Examinator: Åsa Larsson
Sammanfattning
WHO rekommenderar helamning upp till sex månaders ålder och delamning upp till två års ålder eller längre. Enligt Socialstyrelsen helammades endast 13 procent av de barn födda år 2017 vid sex månaders ålder. Att utesluta amningsperioden ur kvinnans reproduktiva cykel, kan leda till negativa aspekter för både mamman och barnet senare livet. Den viktigaste faktorn för att etablera amning är stöd. Har de blivande föräldrarna förkunskaper resulterar det i en ökad ansträngning till att etablera amning. Dagens mammor är vana att enkelt kunna söka information och stöd på internet dygnet runt. Bristen på lämpliga appar som stöd vid amning har föranlett denna studie, vars syfte är att undersöka nyblivna mammors önskemål och behov av en applikation som stöd vid amning.
Studien är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer. Totalt utfördes 10 individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Studiens resultat har utmynnat i tre kategorier: Amningsinformation
underlättar amningen, Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården samt Amningsberättelsen som stöd. Kategorin Amningsinformation underlättar amningen har
delats upp i fyra underkategorier. Det centrala i resultatet är att nyblivna mammor har ett stort behov av lättillgänglig information, stöd och kontakt baserad på vetenskapligt baserad
kunskap under sin amningsresa men även under graviditeten. Det naturliga sättet att söka information på idag är via smartphones eller datorer men risk finns att man utsätts för
felaktiga råd. Genom en amingsapplikation baserad på vetenskaplig kunskap skulle nyblivna mammor enkelt få tillförlitlig information och stöd vilket kan bidra till längre
amningsduration.
Nyckelord: Mobilapplikation, app, amning, applikation, information, stöd, nyblivna mammor,
önskemål, behov
Abstract
WHO recommends exclusive breastfeeding to six months of age and partial breastfeeding up to two years of age or longer. Only 13% of children born in 2017 were exclusively breastfed at the age of six months. Eliminating the breastfeeding period from a woman’s reproductive cycle can lead to negative aspects for mother and child later in life. The most important factors to establish breastfeeding is support and knowledge. Mothers of today are used to being able to easily search for information and support on the internet at all times. The lack of suitable apps as support during breastfeeding has resulted in this study, the aim of which is to examine the wishes and needs of new mothers with regards to an application as support during breastfeeding.
The study is a qualitative interview study with in total 10 semi-structured interviews. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. The findings of the study have resulted in three categories: Breastfeeding information
facilitates breastfeeding, The importance of having contact with breastfeeding care and The breastfeeding story as support.
The central finding is that new mothers have a great need of easily accessible information, support and contact based on evidence-backed knowledge during their breastfeeding journey but also during pregnancy. Today, the natural way to search for information is via
smartphones or computers. Through a breastfeeding application based on scientific
knowledge new mothers would have easy access to reliable information and support which can contribute to a longer duration of breastfeeding.
Key words: Mobile application, app, breastfeeding, application, information, support, new mothers, wishes, needs
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________________________________________________________ 1 BAKGRUND ________________________________________________________________________________________________________ 2 Amning som sexuell och reproduktiv hälsa och dess hälsofördelar ___________________________________________ 2 Amning och hållbar utveckling _________________________________________________________________________________ 3 Kvinnors behov av amningsstöd ________________________________________________________________________________ 3 Barnmorskans vårdande och stöd vid amning _________________________________________________________________ 4 Sociala medier/mobilapplikationer som amningsstöd ________________________________________________________ 5 Barnmorskans behov av en applikation som stöd _____________________________________________________________ 6 PROBLEMFORMULERING ________________________________________________________________________________________ 7 SYFTE _______________________________________________________________________________________________________________ 7 ANSATS OCH METOD _____________________________________________________________________________________________ 7 Deltagare ________________________________________________________________________________________________________ 7 Datainsamling ___________________________________________________________________________________________________ 8 Dataanalys _______________________________________________________________________________________________________ 8 Etiska överväganden ____________________________________________________________________________________________ 9 RESULTAT _________________________________________________________________________________________________________ 10 Amningsinformation underlättar amningen __________________________________________________________________ 10 Grundläggande amningsinformation ______________________________________________________________________ 10 Anpassad amningsinformation ____________________________________________________________________________ 11 Presentation av amningsinformation _____________________________________________________________________ 13 Vetenskapligt baserad amningsinformation - en trygghet ______________________________________________ 13 Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården ______________________________________________________ 14 Amningsberättelsen som stöd __________________________________________________________________________________ 14 DISKUSSION _______________________________________________________________________________________________________ 16 Metoddiskussion ________________________________________________________________________________________________ 16 Resultatdiskussion ______________________________________________________________________________________________ 17 Amningsinformation underlättar amningen ______________________________________________________________ 17 Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården _________________________________________________ 18 Amningsberättelsen som stöd _____________________________________________________________________________ 18 Vårdrelationen i det digitala vårdmötet __________________________________________________________________ 19 App som stöd för barnmorskans vårdande _______________________________________________________________ 20 Möjligheter och nackdelar _________________________________________________________________________________ 20 Förslag till innehåll i en app som stöd vid amning: ______________________________________________________ 21 SLUTSATSER ______________________________________________________________________________________________________ 21 REFERENSER ______________________________________________________________________________________________________ 22INLEDNING
Vi har båda erfarenhet av att amma (våra barn) men även av att amning kan vara svårt och att man kan behöva kämpa för att uppnå sina amningsmål.
När vi var nyblivna mammor upplevde vi att det var bristfällig information om amning från sjukvården under graviditeten och första tiden efter förlossningen när amningen skulle etableras. Vi vände oss då till stödgrupper i sociala kanaler för att få råd och stöd. Vi upplevde dock dessa grupper som ostrukturerade och svåra att söka grundläggande information i och risk fanns även att man kunde utsättas för dömande påhopp från personer utan professionell kompetens om amning.
Hade vi fått mer information om amning under graviditeten kanske vi hade varit bättre rustade för de problem som vi ställdes inför, eller så hade det kanske inte blivit ett problem alls om vi hade varit bättre förberedda.
Amningsstöd har därför blivit ett ämne som har engagerat oss båda. Som barnmorskor vill vi bidra till att främja kvinnors reproduktiva hälsa genom att hjälpa nyblivna mammor att uppnå sina amningsmål samt till välmående under sin amningsperiod. När vi diskuterade vårt engagemang kring amningsstöd föreslog vår handledare att vi skulle kunna undersöka hur en mobilapplikation skulle kunna fungera som ett stöd för nyblivna mammor.
Då vi själva tror att vi hade varit betjänta av en mobilapplikation under våran amningsperiod vill vi därför undersöka hur behovet ser ut av en app hos andra nyblivna mammor.
Vi har i vår magisteruppsats valt att använda oss av ordet app som är en verdertagen förkortning av ordet mobilapplikation.
BAKGRUND
Amning som sexuell och reproduktiv hälsa och dess hälsofördelar
Amning är det naturliga sättet att ge spädbarn de näringsämnen de behöver för en sund tillväxt och utveckling. I stort sett alla mödrar har fysiologiska förutsättningar för att amma, förutsatt att de har adekvat information och stöd från familjen, sjukvården och samhället i stort. Råmjölken, den gulaktiga bröstmjölken som produceras i slutet av graviditeten rekommenderas som den optimala födan för det nyfödda barnet och amning bör initieras inom den första timmen efter födseln. Helamning rekommenderas upp till sex månaders ålder och delamning som komplement till andra livsmedel upp till två års ålder eller längre (WHO & Unicef 2014). Enligt Socialstyrelsens (2019) statistik var det 95 procent av barnen som föddes 2017 som fick bröstmjölk vid en veckas ålder. Flertalet, 75 procent, helammades och 20 procent fick modersmjölksersättning utöver amningen. Vid sex månaders ålder helammades endast 13 procent av barnen och 50 procent ammades delvis. Som störst är minskningen av enbart amning när barnet är mellan fyra och sex månaders ålder vilket kan förklaras av att smakprover av annan kost introduceras.
I kompetensbeskrivningen för legitimerade barnmorskor kan man läsa att det ingår i barnmorskans arbetsuppgifter att främja amning och informera om amningens hälsofördelar för både mamman och barnet (Barnmorskeförbundet 2018, s. 9). Helamning har betydelse för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa då den fungerar som en naturlig form av familjeplanering världen över. Kvinnan har ett 98-procentigt skydd mot ny graviditet under de första sex månaderna efter förlossningen så länge hon helammar. Dessutom minskar risken för att drabbas av förlossningsdepression (WHO 2017).
Amning och graviditet ingår i kvinnans reproduktiva cykel. Att ersätta bröstmjölk med ersättning, och därmed utesluta amningsperioden ur kvinnans reproduktiva cykel, kan leda till flera negativa aspekter avseende hälsa, nutrition och utveckling för både mamman och barnet även långt fram i livet. I en sammanställning av olika studier kan man läsa att helamning är förknippad med längre perioder av utebliven menstruation vilket gör att födelseintervallet ökar samt att risken för att drabbas av bröst- och ovarialcancer minskar för en kvinna som ammar (Victora et al. 2016). Förutom minskad risk för bröst- och ovarialcancer har man även sett en minskning av typ 2 diabetes, fetma samt hjärt och kärlsjukdomar senare i livet hos kvinnor som ammat (Binns, Lee & Low 2016). Amning påskyndar även kvinnans återhämtning och viktminskning efter förlossningen (Barnmorskeförbundet 2018, s. 73).
Amning innebär en minskad risk för lunginflammation, öroninflammation och infektion i magtarmkanalen hos nyfödda samt nekrotiserande enterokolit hos för tidigt födda (Pokhrel et al. 2015). Hos barn som ammas i sex månader eller längre ses högre intelligens, längre utbildning och högre månadsinkomst. Dessutom skyddar amning mot utveckling av både typ 1 och typ 2 diabetes och helamning i sex månader kan minska risken för fetma senare i livet (Binns, Lee & Low 2016).
Amning och hållbar utveckling
Ett av de globala målen är att alla människor, inklusive små barn, ska garanteras tillgång till näringsrik och säker mat året om år 2030. I de globala målen ingår också att säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas (Regeringskansliet 2015, ss. 14-15).
Studier har visat att helamning hade kunnat förebygga 11,6 procent av dödsfallen hos barn under fem år. Detta är lika med 804 000 barn som hade kunnat räddas under år 2011 (WHO & Unicef 2014). Genom att ge kvinnan det stöd hon behöver för att helamma sitt barn i minst fyra månader skulle flera sjukdomar hos nyfödda kunna reduceras och barnadödligheten minska, vilket även skulle resultera i stora kostnadsbesparingar i samhället. Risken att drabbas av bröstcancer minskar för en kvinna som ammar i sju månader eller fler under sin livstid. Kan man öka antalet kvinnor som ammar i minst sju månader under sin livstid skulle även kostnaden för bröstcancervården kunna reduceras (Pokhrel et al. 2015). Detta går i enlighet med det globala målet att minska antalet dödsfall av icke smittsamma sjukdomar genom förebyggande insatser och behandling.
Ett annat globalt mål är att uppnå jämställdhet. För att nå det målet krävs allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, information och utbildning samt att reproduktiva rättigheter säkerställas (Regeringskansliet 2015, s. 17). Barnmorskan har en betydelsefull uppgift när hon vårdar och stödjer kvinnans väg in i moderskapet. Det påverkar inte bara den enskilda kvinnan utan även barnet och hela familjen, och på sikt samhället som helhet (Berg & Premberg 2010, s. 70). Amningsfrekvensen globalt har ökat från 14 procent år 1985 till 38 procent år 1995. För att fortsatt kunna öka amningsfrekvensen krävs agerande från hälso- och sjukvården, samhället och på politiska nivåer (WHO & Unicef 2014).
Kvinnors behov av amningsstöd
Amning innebär ett tillfälle för mamma och barn att komma nära varandra och hjälper således till att stärka bandet mellan dem (Palmér & Ericson 2019). Mammor som ammar sina barn rapporterar högre självkänsla och högre nivå av emotionell hälsa än mammor som flaskmatar (Peñacoba & Catala 2019). I en studie utförd i Sverige, Australien och Irland, som undersökte kvinnors upplevelser av vad som fick dem att klara av att amma i minst sex månader, kom man fram till att en av de viktigaste faktorerna är stöd från partnern. Genom att partnern var positiv till amning och underlättade för kvinnan i vardagen så hon fick amma ostört stöttade partnern kvinnan till att fortsätta amma. Stöd från släkt och vänner samt från vårdpersonal var också viktiga faktorer för att mamman ska kunna uppnå sina amningsmål. Om den blivande mamman hade förkunskaper om de hälsofördelar som amning medför, resulterade även det i en ökad ansträngning till att etablera amning (Hauk et al. 2016).
Enligt en svensk studie behöver blivande föräldrar få information om fördelar med amning samt hur amning fungerar rent fysiologisk redan under graviditeten. Till exempel hur man vet att man har tillräckligt mycket mjölk samt vad man kan göra för att öka mjölkproduktionen. Det är viktigt att denna information når både den blivande mamman och partnern för att undvika att partnern känner sig utanför och istället agerar på ett stödjande sätt. Mamman söker ett inkännande och individualiserat stöd som är vetenskapligt baserat och uppdaterat från sjukvården. För att mamman skall känna förtroendet för vården krävs det att hon får samstämmiga amningsråd, annars slutar hon att vända sig till professionella vårdgivare och söker istället råd på annat håll (Blixt, Johansson, Hildingsson, Papoutsi & Rubertsson 2019).
Om mamman får vård och råd från flera vårdare och de ger olika motstridiga råd lämnas mamman ensam och förvirrad, utan att veta vad hon skall göra. Det kan leda till att mamman testar de olika föreslagna åtgärderna trots att det är motstridiga. Mamman kan då känna sig tvingad till att vara flexibel och möta de olika vårdarnas råd som kan leda till känslan av att göra fel och inte duga (Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström 2012).
Vid amningssvårigheter kan mamman uppleva en känslan av ensamhet, vilket kan förstärka känslan av att misslyckas och vara annorlunda från andra mammor som inte har amningssvårigheter. För att fly känslan av ensamhet söker en del kvinnor efter andra i samma situation som kan ge stöd till att fortsätta amma. Kontakt med andra i samma situation ger en känsla av gemenskap och möjliggör fortsatt amning (Palmér, Carlsson, Brunt & Nyström 2015). Att få dela sina upplevelser med andra utan att bli dömd, gör att kvinnan känner sig sedd som en unik mamma och inte enbart som en mjölkproducent till sitt barn vilket verkar stärkande och stödjande (Palmér et al. 2012).
Barnmorskans vårdande och stöd vid amning
En förutsättning för att kunna stödja och stärka människors hälsa är att det vårdande mötet är förtroendeingivande och genuint. I mötet visas respekt och öppenhet för kvinnans värld och hänsyn tas till kvinnans integritet. Vårdgivaren, som i denna uppsats kan förstås som en barnmorskan, är absolut närvarande vilket visar sig genom vakenhet, lyhördhet och ett genuint intresse för kvinnans berättelse (Ekebergh 2015, s. 122). När vårdgivaren är närvarande och har förmågan att se och förstå kvinnan på ett unikt sätt dämpas känslor av press och stress som kan uppkomma hos mamman vid amningssvårigheter, vilket skapar en avslappnande miljö som får kvinnan att tro på sig själv och barnet (Palmér et al. 2012).
Vidare kan barnmorskans förhållningssätt beskrivas som vårdande, vilket innebär att hon tar avstånd från fördömelse, maktutövning och straff, kränkande bemötande och dålig eller utebliven vård. Ett vårdande förhållningssätt bekräftar och stödjer rätten till självbestämmande och gott självförtroende. Barnmorskan bevarar kvinnans integritet genom ett vänligt bemötande och tillfredsställande av kvinnans behov. Varje kvinna är unik och barnmorskan behöver därför kunna möta de individuella behov som varje enskild kvinna har (Berg 2010, s 31).
Det är viktigt att barnmorskan reflekterar över sin egen inställning till och erfarenheter av amning då detta kan påverka stödet till den ammande kvinnan. Att ha kvinnan som utgångspunkt i mötet är centralt. Ett sätt är att barnmorskan låter kvinnan berätta om sina erfarenheter och förväntningar och att hon uppmärksamt lyfter fram det positiva i kvinnans amningsberättelse. Ödmjukhet, nyfikenhet och bekräftelse från barnmorskan är andra komponenter som är av betydelse i barnmorskans amningsstöd. Vidare bör stödet präglas av vetenskapligt baserad information där mamman är delaktig i förslag och lösningar (Palmér 2010, s. 210).
I en belgisk studie framkom det att en professionell relation formas mellan mamman och barnmorskan när barnmorskan stöttar mamman i amningen. Denna relation varierar i intensitet beroende på inställning, behov och förväntningar hos både barnmorskan och mamman. På sjukhus är ofta vården fragmenterad då mamman får stöd av flera olika barnmorskor, vilket resulterar i ytliga relationer. Detta skiljer sig från primärvården där mamman ofta får stöd av en och samma barnmorska vilket resulterar i en djupare relation. Både på sjukhus och i primärvården coachar barnmorskorna mammor medan de ammar. Barnmorskorna ser det som
ett viktigt jobb att stötta och motivera mammor till att tro på sig själva samt att ge gedigen information som är realistisk och korrekt (Swerts, Westhof, Lemiengre, Bogaerts 2019). I en svensk studie kan man läsa att det viktigaste för barnmorskor som vårdar nyblivna mammor med amningssvårigheter är att hjälpa mammorna att nå sina amningsmål. Detta möjliggörs genom att barnmorskan interagerar med mamman i hennes unika amningssituation. Om mamman väljer att inte amma kan det dock leda till en känsla av misslyckande hos barnmorskan. Att vårda nyblivna mammor med amningssvårigheter är en utmaning som kräver tid och personligt engagemang vilket kan ta mycket energi. Det som motiverade barnmorskorna var den ömsesidiga glädje som uppstod när amningsmål uppnåddes tillsammans. En känsla av tillfredsställelse uppstod när barnmorskorna ställdes inför komplexa situationer och sedan lyckades lösa dem. Att vårda nyblivna mammor med amningssvårigheter kräver en stor ansträngning men barnmorskorna får samtidigt mycket tillbaka (Gustafsson, Nyström & Palmér 2017).
Professionella vårdare behöver vara positiva, uppmuntrande och stöttande till amning så länge som mamman och barnet önskar fortsätta amma (Blixt et al. 2019). Palmér och Gustafsson (2020) har i sin studie arbetat fram en vårdmodell för att vårda kvinnor med amningssvårigheter. I denna modell agerar amningsberättelsen en central del. Amningsberättelsen är kvinnans egna beskrivning av betydelsen av amning, så väl som hennes upplevelser, mål och önskan kring amning. I mötet mellan kvinnan och vårdgivaren skapas amningsberättelsen vilket förutsätter att båda parter är öppna och lyhörda för det som är avvikande. Amningsberättelsen är avgörande för att kunna skapa en individualiserad och kvinnocentrerad vård som har kvinnans upplevelse som utgångspunkt.
Sociala medier/mobilapplikationer som amningsstöd
I en studie genomförd på Nya Zeeland, undersöktes hur sociala medier kan stödja helamning. Deltagarna i studien var födda mellan 1980 och 1990 och använde internet regelbundet för att hitta information online, även när det gällde att få råd och stöd om amning. De använde internet för att få hälsoinformation och majoriteten upplevde att informationen därifrån var till hjälp för deras egenvård och för amningen i praktiken, dock tvivlade vissa av deltagarna på internet som en pålitlig källa till information. Nästan alla deltagare hade en smartphone och att använda den för att söka information på internet verkar vara en ny trend. Fördelarna med amningsstöd genom sociala medier beskrevs som att det är bekvämt, praktiskt, lättillgängligt och värdefullt samt att informationen från mobilappar upplevdes som användbar och lärorik. En av deltagarna talade om värdet av att kunna använda telefonen när frågor om varför amningen inte funkar uppkommer sent på kvällen, då är det bara att googla och man behöver inte vänta till dagen efter för att boka tid hos hälso- och sjukvården (Alianmoghaddam, Phibbs & Benn 2018). I en annan studie, utförd i Storbritannien, har man undersökt vilken inverkan stödgrupper i sociala medier har på kvinnors upplevelse av amning. Deltagarna i studien beskriver både fördelar i form av stöd och uppmuntran och nackdelar i form av dömanden och felaktig information. Även i denna studie fann man att information som fanns tillgänglig dygnet runt, online eller via app, var betydelsefull för dagens mödrar. När mödrarna hade behov av information var det viktigt att de fick hjälp direkt och inte behövde vänta till dagen efter för att ta kontakt med vårdpersonal. Författarna anser att stödgrupper i sociala medier fyller en lucka inom den finansierade sjukvården i dagsläget men att dessa grupper ska finnas som ett komplement och inte som en ersättning till det professionella stödet från sjukvården (Regan & Brown 2019).
Idag finns det mer än en miljard smartphoneanvändare i världen och eftersom dagens smartphones gör så mycket mer än gammaldagsa telefoner lägger mödrar mycket mera tid på dem än tidigare. Så många som 64 procent av gravida kvinnor använder sina smartphones för att få tillgång till information om graviditet och födelse. Det finns flera applikationer som erbjuder möjlighet att fylla i information om amningsfrekvens och duration. Denna information kan vara till hjälp om amningsproblem skulle uppstå och vårdgivare behöver få tillgång till denna information vid möten. Det finns dock nackdelar med dessa applikationer då de kan uppta för mycket dyrbar tid och samtidigt inte ger någon förklaring till vad den insamlade datan innebär (Mohrbacher 2015).
En studie utförd i Indiana, USA, undersökte behovet av information postpartum. Studien fann att det var en brist på applikationer som rör tiden efter födseln samt att de applikationer som fanns var för dyra och upplevdes därför som otillgängliga jämfört med applikationer som rör graviditeten. Deltagarna i studien använde applikationer under graviditet och förlossning och upplevde att informationen därifrån hjälpte dem att förbereda sig. Dock saknade de information om tiden efter förlossningen och kände sig oförberedda på vad som skulle komma. I brist på lämpliga applikationer vände de sig istället till internet och forum för att få information och stöd. Slutsatsen från studien är att det borde utvecklas fler applikationer med information om tiden postpartum som fokuserar på barnomsorg och amning. Dessa applikationer bör vara gratis och ge relevant information (Guerra-Reyes, Christie, Prabhakar, Harris & Siek 2016).
Barnmorskans behov av en applikation som stöd
I en studie utförd i Sverige, där man undersökte barnmorskors upplevelser av att leda föräldrautbildning, rapporterades det att barnmorskorna upplever sig ha för lite kunskap om amning och den första tiden efter födseln jämfört med kunskap om förberedelser inför förlossning. Det var också endast en liten andel barnmorskor som rapporterade att de hänvisar till hemsidor och appar för ytterligare information till de nyblivna föräldrarna trots att många av föräldrarna önskade guidning och tips på vart man kan vända sig på internet. Om barnmorskor hänvisar till webbsidor och appar som innehåller information om tiden efter förlossningen kan det vara ett komplement till det stöd sjukvården erbjuder föräldrarna den första tiden. Flera webbsidor och appar idag har ett kommersiellt intresse, vilket kan vara en av anledningarna till att vårdpersonal är försiktiga med att rekommendera dessa. Att ge vårdpersonal rekommendationer för vetenskapligt baserade webbplatser och appar för föräldrar kan därför vara en åtgärd (Pålsson, Kvist, Persson, Kristensson Hallström & Ekelin 2019).
PROBLEMFORMULERING
De flesta kvinnor har en initial önskan om att helamma sitt barn men trots det är det endast 13 procent av barnen som helammas vid sex månaders ålder. Brist på tillgängligt stöd verkar vara en orsak till att så många väljer att avsluta helamning tidigare än de önskat. Dagens mammor är vana att enkelt kunna söka information och stöd på internet dygnet runt och uppskattar när detta är lättillgängligt, att använda dator eller smartphone blir då ett naturligt alternativ. Dock upplevs internet inte alltid som en pålitlig källa för hälsoinformation och det finns risk att man utsätts för dömande påhopp. En app skulle kunna fungera som ett stöd för mamman under hennes amningsperiod men även för barnmorskans vårdande. Det är idag en brist på lämpliga appar som stöd vid amning, vilket har föranlett denna studie, att undersöka nyblivna mammors önskemål och behov av en mobilapplikation som stöd vid amning.
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka nyblivna mammors önskemål och behov av en mobilapplikation som stöd vid amning.
ANSATS OCH METOD
Då studiens syfte är att undersöka och beskriva nyblivna mammors önskemål och behov av en mobilapplikation som stöd vid amning ansågs en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer vara bäst lämpad. I en kvalitativ studie studeras olika aspekter av mänskliga beteenden, även kallat fenomen, såsom upplevelser, erfarenheter och medvetande (Polit & Beck 2017, s. 47, Rosberg 2017, s. 127). I en halvstrukturerad intervju berörs vissa ämnen snarare än att få svar på specifika frågor. Som hjälp användes en förberedd ämnesguide, som innehöll en lista med områden och frågor, som intervjuarna önskade beröra med varje deltagare (Polit & Beck 2017, ss. 510, 744).
Deltagare
Deltagare till studien rekryterades via sociala kanaler. Deltagarna skulle vara kvinnor som påbörjat amning, där barnet var upp till tre år gammal för att mamman skulle ha amningen relativt färskt i minnet. En stor variation av amningserfarenhet hos deltagarna eftersträvades. Slutligen hamnade deltagarantalet på 10 kvinnor.
Av de 10 kvinnor som intervjuades var det sex stycken som helammade i sex månader och som därefter delammade från 10 månader upp till tre år. En kvinna helammade sitt barn som var fyra månader när intervjun gjordes. Två kvinnor helammade första veckan. Därefter delamammade ena kvinnan i två månader och den andra kvinnan i sju månader. En kvinna ammade ett för tidigt fött barn som tilläggmatades via sond som på sikt skulle avvecklas för att övergå till helamning. Sex av intervjuer utfördes över telefon och fyra genom fysisk träff. Intervjuerna varade mellan 15-40 minuter.
Åldern på deltagarna varierade från 26-41 år (En deltagare var 26 år, en deltagare 28 år, tre deltagare 30 år, två deltagare 32 år, en 35 år, en 40 år och en 41 år). Sex av deltagarna hade två barn. Två deltagare hade ett barn, en deltagare hade tre barn och en deltagare hade två och
väntade tredje barnet när intervjun hölls. Åtta av deltagarna levde i relationer. Åtta av deltagarna har läst på högskola/universitet, en deltagare studerade vid högskola när intervju hölls och en deltagare har eftergymnasial utbildning. Alla deltagare har svensk nationalitet.
Datainsamling
Kvinnorna intervjuades med halvstrukturerade intervjuer där de uppmuntrades att tala fritt och berätta med egna ord om de ämnen som berördes i intervjuguiden (Polit & Beck 2017, ss. 510, 744) Inledande fråga i intervjun var: Berätta om hur du förberedde dig inför att amma? Deltagarna uppmanades att ge exempel och att utveckla sina svar. Följande frågor ställdes om inte ämnet redan hade berörts under intervjuns gång: Nu i efterhand, tycker du att du var
tillräckligt förberedd inför amningen eller upplevde du att det var något som saknades? Har du någon gång känt behov av eller haft en önskan om att använda en amningsapp? Isåfall varför? Om det skulle utvecklas en amningsapp. Vad hade du önskat att den skulle innehålla? Hade du använt den isåfall? På vilket sätt tror du att du hade blivit hjälpt av en amningsapp?.
Dataanalys
Analysen av materialet gjordes enligt Lundmans och Hällgren Granheims (2017, ss. 221-222, 234-235) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.
Intervjuerna transkriberades ordagrant och lästes av författarna var för sig för att få en djupare förståelse för innehållet som helhet. En induktiv ansats karaktäriseras av att söka mönster i material, vilket innebär en fördomsfri analys av texter baserad på människors berättelser av sina upplevelser.
Fokus vid kvalitativ innehållsanalys var att beskriva variationer genom att identifiera mönster i textinnehållet, vilket i den här studien var önskemål och behov av en app som stöd vid amning. Analysen utmynnade i likheter och skillnader som uttrycktes i kategorier på olika abstraktions- och tolkningsnivåer.
Intervjuerna analyserades genom att meningsenheter plockades ut, det vill säga enheter som bär på en mening relaterat till kvinnors önskemål och behov av en app som stöd vid amning. Det är meningsenheterna som utgör grunden för analysen. Meningsenheterna kondenserades för att bli mer lätthanterliga och det centrala innehållet bevaras. Därefter abstraherades den kondenserade texten genom att förses med koder. För att verifiera abstraktionens giltighet kontrollerades den gentemot meningsenheterna och den kondenserade texten. Kategorier skapades och utgjordes av flera koder med liknande innehåll, där innehållet i kategorin var närbesläktat men skiljde sig från de andra kategorierna. Kategorierna som skapades är textnära, det vill säga att analysen har hållits nära den ursprungliga texten och gett en beskrivning av det centrala innehållet (Lundman & Hällgren Granheim 2017, s. 222).
Etiska överväganden
När en studie utförs inom ramen av en högskoleutbildning på grund- eller avancerad nivå behöver inte etiskt godkännande sökas, däremot krävdes ett informerat samtycke från deltagarna innan deltagande i studien enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 107) innebär ett informerat samtycke att deltagarna i studien informeras om det allmänna syftet med studien, hur den är upplagd samt vilka för- och nackdelar som kan vara förenade med deltagande i studien. Det innebär också ett frivilligt deltagande i studien och att deltagarna har rätt att dra sig ur när som helst. Efter att vi försäkrat oss om att deltagarna förstått informationen inhämtades ett skriftligt samtycke som var frivilligt lämnat (Helsingforsdeklarationen 2008).
Den insamlade datans konfidentialitet säkerställdes genom att privat data, som identifierar deltagarna i studien, anonymiserades. Det insamlade materialet hanterades på ett sådant sätt att ingen obehörig fick tillgång till det och när studien avslutades raderades materialet (Kvale & Brinkmann 2014, s. 109, Polit & Beck 2017, s. 147).
En vetenskaplig intervju är förenad med en asymmetrisk maktrelation mellan intervjuare och intervjuperson. Intervjuaren besitter vetenskaplig kompetens, bestämmer ämnet för intervjun, ställer frågor samt följdfrågor och bestämmer vanligtvis även när intervjun skall avslutas. Den makt som intervjuaren besitter behöver nödvändigtvis inte elimineras från intervjun, men intervjuaren bör reflektera över hur makten kan påverka det slutgiltiga resultatet av intervjun. Om man som intervjuare är för dominant i intervjun kan intervjupersonen reagera med att undanhålla information eller prata runt ämnet. Risk finns även för att intervjupersonen ifrågasätter intervjuaren och protesterar mot frågorna. För att undvika detta kan man försöka minska den asymmetriska maktordningen genom att skapa ett samarbete mellan intervjuare och intervjuperson (Kvale & Brinkmann 2014, ss. 52-53). Vi förtydligade därför för deltagarna vi intervjuade att vi inte är några experter och att det inte finns några rätta eller felaktiga svar. För att intervjupersonen ska våga öppna upp sig och delge sina tankar krävs det att han/hon känner tillit till intervjuaren. Samtidigt måste man som intervjuare vara beredd på att starka känslor, som ilska, sorg eller rädsla kan uppkomma under intervjun vilket kan vara stressande för personen som intervjuas (Polit & Beck 2017, ss. 515-516). Vi var därför tydliga med att intervjupersonen kan ta en paus eller avbryta intervjun när som helst. Det är viktigt att intervjupersonen inte känner sig ledsen eller kränkt efter intervjun och enligt Polit & Beck (2017, s. 515) bör intervjuaren försöka sträva efter att få ett positivt avslut, till exempel genom att avsluta med att fråga intervjupersonen om det är något mer den vill berätta eller om det är någon fråga som intervjupersonen tycker att intervjuaren borde ha ställt.
RESULTAT
Analysen av de 10 intervjuerna har utmynnat i tre olika kategorier: Amningsinformation
underlättar amningen, Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården samt Amningsberättelsen som stöd.
Kategorin Amningsinformation underlättar amningen har delats upp i fyra underkategorier:
grundläggande amningsinformation, anpassad amningsinformation, presentation av amningsinformation och Vetenskapligt baserad amningskunskap - en trygghet
Tabell: Översikt av studiens resultat
Kategorier Underkategorier Amningsinfomation underlättar amningen -Grundläggande amningsinformation -Anpassad amningsinformation -Presentation av amningsinformation -Vetenskapligt baserad amningsinformation – en trygghet
Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården Amningsberättelsen som stöd
Amningsinformation underlättar amningen
Då behovet av information är påtagligt hos samtliga deltagare kom denna kategori att bli större än övriga kategorier. För att få en tydligare överblick över hur behovet av information ser ut har vi valt att dela upp denna kategori i underkategorierna: Grundläggande
amningsinformation, Anpassad amningsinformation, Presentation av amningsinformation
och Vetenskapligt baserad amningskunskap - en trygghet
Grundläggande amningsinformation
Informanterna upplever att det finns ett behov av att kunna gå in och läsa adekvat information i en app när problem eller frågor uppstår. Då skulle man kunna gå in och läsa på i en app utifrån ens egna specifika problem/fråga istället för att leta runt på olika sidor på nätet eller läsa i en bok. Genom att kunna läsa i olika trådar om olika problem och få grundläggande information om amning tror informanterna att färre kvinnor skulle ge upp att amma. De önskar även information om olika grepp, positioner och korrekt tag om bröstet, information om hur en normal amning ter sig, om vad som händer rent fysiologiskt i kroppen samt om barnets fysiologiska amningsbeteende.
“... det hade ju inte varit dumt o ha någon (app) med vanliga frågor, vanlig information. Eh som man bara kan gå in och kika på när problemet kommer liksom. Att man kanske kunde söka
lite grann utifrån ens eget problem så man slipper ta sig till en hel bok… - Intervjuperson (Intervju nr 6)
Informanterna efterfrågar mer information om långtidsamning samt information om kost för att optimera mjölkproduktionen. Information om hur jobbigt det kan vara att amma samt information om andra alternativ om det är så att amningen inte fungerar efterfrågades också. Informanterna tror att den blivande mamman skulle kunna förekomma olika problem om hon kunde läsa på i en app redan under graviditeten. Mamman skulle på så sätt ha lättare för att hantera olika amningssvårigheter och samtidigt vara mera förberedd när ett problem uppstår. På så sätt kan mamman lösa en del problem själv och slipper således att söka vård.
Informanterna har en önskan om att appen ska kunna laddas ner redan under graviditeten, på samma sätt som de gravidappar som finns, då de anser att förberedelse inför amning är en viktig del. Det blir lättare att ta till sig informationen på ett pedagogiskt sätt om man kan läsa små delar om amning i en app under graviditeten istället för att läsa en hel bok.
“...det är ju också jättekul att förbereda sig för amning när man, eh som jag som knappt orkade lämna rummet sista månaderna så hade det varit skönt att man kunde läsa små, småsnuttar...” - Intervjuperson (intervju nr 7).
“eh, jag tror att det är bra att förekomma saker, e så jag tror att man kommer ut med den till föräldrar i en tidig graviditet att man kan gå in och läsa på redan från början…”- Intervjuperson (Intervju nr 8)
Önskvärt är även att information avsedd eller riktad åt partnern finns i appen där han/hon kan gå in och läsa på för att bli mera engagerad och delaktig i amningen. Deltagarna ansåg att om deras partner fick information skulle de känna sig mer inkluderade i amningen och ha en ökad förståelse för barnets fysiologiska amningsbeteende eller om något amningsproblem uppstår.
“...om man helammar är det lätt att tänka att en partner inte är delaktig egentligen i matningen och så och då ställs det ju krav på den partnern själv engagerar sig och läser på....” -Intervjuperson (intervju nr 9)
Anpassad amningsinformation
Önskan finns om att information i en amingsapplikation skall kunna individanpassas likt informationen i en gravidapplikation som följer graviditeten. Informationen i amningsappen skulle då anpassas till graviditetens gestationsålder och sedan till åldern på barnet där man då kan få notifikationer med nyttig information för den tiden man befinner sig i. Till exempel skulle man kunna få notiser med information om vad ökningsfaser innebär och att det då är vanligt att barnet vill amma oftare i perioder för att öka produktionen av bröstmjölk.
“gud vad skönt det hade varit att kunna ha, precis som den här “när-man-är-gravid-appen”, att kunna liksom läsa eller få notiser eller påminnelser kanske eller liksom pepp pepp, att få pepp liksom.” -Intervjuperson (Intervju nr 5)
Deltagare i studien efterfrågar även information om hungersignaler, om att spädbarn kan vilja amma väldigt ofta, om bröstvägran, om kvällsoro och om tuttförvirring. Tuttförvirring kan uppstå när barnet alternerar mellan bröst, napp och flaska, där olika sugtekniker krävs. Deltagarna önskar även information om hur man kan hanterar sådana situationer. Deltagarna
tror att om fler hade fått sådan typ av information så hade de kanske fortsatt amma. Deltagarna tror att flera kvinnor slutar att amma för att kvinnan tror att hon inte kan amma eller att hon inte har tillräckligt med mjölk, men att det i många fall handlar om okunskap. Information om när man skall vara observant och när man eventuellt behöver söka vård samt om vad som är normala och inte normala beteenden för ett spädbarn efterfrågades också hos deltagarna.
“För det känns ju bättre då att lära sig barnets signaler. Ja det kan ju också vara med som en information. Hur signalerar bebisen när den är hungrig? Det är ju inte alltid så lätt att veta.” -Intervjuperson (intervju nr 3)
Några deltagare i studien önskar att man ska kunna söka upp information och praktiska råd för egenvård, till exempel vid såriga bröstvårtor eller mjölkstockning, för att få kunskap om vad man kan göra själv och när det är dags att söka vård för sitt problem. Men även för att enkelt kunna få tips på olika amningspositioner, hur ett korrekt tag ser ut, hur man kan få bebisen att gapa större, hur man skall hålla barnet i förhållande till bröstvårtan och hur olika hjälpmedel fungerar. Praktisk information och tips om hur man går tillväga för att öka mjölkmängden, hur man hanterar överproduktion eller hur man fasar ut amningen är annan information som deltagarna har efterfrågat.
“Jag har två barn med väldigt snåla tag, och det har jag ju fått veta först i efterhand och nästan när det är för sent för att få dom att ta ett bättre tag, då har ju dom vant sig. Så att det tror jag att det hade kunnat hjälpa mig med, att se att det här måste vi göra någon förändring…”- Intervjuperson (intervju nr 8)
Presentation av amningsinformation
Något som har varit viktigt för deltagarna är att information behöver vara lättillgänglig. Information presenterad i en app möjliggör att man enkelt och snabbt kan komma åt informationen. Telefonen upplevs mer tillgänglig än datorer, böcker eller broschyrer av deltagarna då man alltid har den nära till hands. Finns information samlad i en app slipper man söka runt på nätet och i forum för att få information och hjälp.
“när jag väl sitter där så kommer jag inte leta upp mina broschyrer när jag sitter och ska amma. Men den här appen skulle jag ju gå in i liksom...” - Intervjuperson (intervju nr 2)
Önskemål framkom om länkar till andra sidor och källor i appen där man kan klicka sig vidare för att få ytterligare information. Exempelvis en länk till livsmedelsverket för aktuella kostrekommendationer eller en länk till Janusinfo.se för information om läkemedel i samband med amning. Deltagare tror att kunskapen om läkemedel i samband med amning är bristfällig även hos vården. Innehåller appen en tydlig länk till Janusinfo.se där man kan söka på olika läkemedel och undersöka ifall de är lämpliga i samband med amning skulle kunskapen öka hos såväl den enskilda kvinnan som hos vården. Likt 1177.se hänvisar till Amningshjälpen tycker deltagarna att det skall göras även i appen.
“...men då är det liksom en app med information, med lätta, att man kan klicka sig vidare. typ som länkar lite grann” - Intervjuperson (intervju nr 7)
Många av deltagarna önskar att information skall kombineras med bilder och videoklipp i appen. Exempelvis korta videoklipp på amningspositioner, handmjölkning och pumpning för att man enklare skall kunna ta till sig informationen.
“...jag har själv kollat på eh videoklipp liksom på olika amningspositioner, så här gör du för att få din bebis att gapa större och så liksom. Eh så dels tänker jag att sånna saker hade varit bra, med typ ja men filmklipp liksom, det hade varit bra.” - Intervjuperson (intervju nr 9) Vetenskapligt baserad amningsinformation - en trygghet
Genomgående i intervjuerna har det framkommit att det är viktigt för deltagarna att innehållet i appen är vetenskapligt baserat för att de ska känna sig trygga med att läsa där, gärna utformad av professionella alternativt någon med mycket kunskap kring amning. Är informationen i appen vetenskapligt grundad skulle flera av deltagarna känna sig trygga i att läsa där och kunna luta sig tillbaka och lita på att de får adekvata råd. Att söka information på sidor där vem som helst kan yttra sig om amning upplevdes däremot som otryggt av deltagarna. Hade
mödravården och/eller bvc rekommenderat eller till och med utvecklat appen och använt sig utav den så hade det känts ännu tryggare att använda appen.
“… det är lätt att googla och komma in på fel sidor och få felaktiga råd. Så då tror jag att om allt ligger samlat liksom, på ett och samma ställe och jag vet att där är rätt råd och det är professionellt som ligger bakom det här så skulle jag mer kunna lita på det... - Intervjuperson (intervju nr 2)
Flera av deltagarna i studien föreslog även att en amningsapp skulle kunna kan bidra till att öka kunskapen om amning hos vårdpersonal och säkerställa att de ger konsekventa råd.
“…Så att dom (personal) också, så att dom får ännu mer. Att dom också får utbildning i det….. För det verkar vara väldigt snedfördelat hur dom är utbildade på amning” - Intervjuperson (Intervju nr 7).
Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården
Möjlighet till personlig kontakt med vården är en viktig del som flera deltagare har lyft. Några önskar en chattfunktion där man kan ställa frågor direkt till en professionell person, antingen vid bestämda tider men allra helst när som helst på dygnet.
Några önskar en möjlighet till att ha videosamtal med en barnmorska via appen, där man kan få direkt feedback på den amningssituation man är i, alternativt att man kan skicka in ett videoklipp på en amningssituation som man sedan kan få feedback på. För många kvinnor skulle detta innebära en möjlighet att få hjälp över huvud taget då alternativet annars skulle vara att åka till en amningsmottagning, vilket för många innebär långa avstånd. Ett långt avstånd till sjukvården kan göra att en del kvinnor avstår från att söka hjälp. Möjligheten till videosamtal med en barnmorska i appen skulle resultera i att praktisk hjälp och stöd från amningsvården blir mer tillgänglig för fler kvinnor oavsett var de bor eller befinner sig i landet.
… tänk om man då kunde ha videosamtal, som kan hjälpa en… det hade varit något när man sitter där. “Ja men flytta bebisens huvud lite sådär så kanske...ja”.” - Intervjuperson (Intervju nr 3)
“Och då fick ju jag som förslag att jag skulle åka till amningshjälpen eller någon sån enhet någonstans och det var en bit bort härifrån. Och det var liksom, med en treåring och med en ny bebis och sen iväg och ja… det tror jag kräver mer energi av mig än vad det faktiskt ger. ” -Intervjuperson (intervju nr 3)
Det framkom åsikter om att en app inte kan ersätta behovet av mänskliga möten och stödet som ett fysiskt möte innebär, men att appen däremot kan tillhandahålla information om till vem och vart man kan vända sig för ytterligare hjälp och stöd. Detta ansågs praktiskt då vården kan se olika ut beroende på vart i landet man bor. Det är önskvärt att det finns tydliga och lokala kontaktvägar angivna i appen.
“.... Jag tycker att det är så att även om man har appar, som kan vara ett jättestöd, men man får inte glömma, alltså ju modernare samhället e, desto mindre mänsklig kontakt har man på något vis, alltså dom här mötena...” - Intervjuperson (Intervju nr 10)
Amningsberättelsen som stöd
Genom att läsa andras amningsberättelser via sociala medier eller samtala med vänner i samma situation har deltagarna fått bekräftelse på sin egen situation. Det framkom en önskan om att kunna ställa frågor eller dela med sig av sin amningsberättelse anonymt i appen för att slippa behöva känna sig dömd av andra. Möjligheten att kunna vara anonym skulle kunna leda till att fler vågar fråga om råd. Deltagarna anser att en app skulle kunna fungera som ett omedelbart stöd för ammande mammor, då den är tillgänglig hela tiden, vilket är en viktig faktor.
“Men jag kände ju verkligen att man har ju ett behov av att höra det från andra också. Det är lätt kanske att ge upp tidigt. Det var rätt så skönt att veta att det är så här det är. Det är inte att det inte funkar för dig liksom utan att man fick ju mycket stöd i det när man var inne på
amningshjälpen. Att okej, jag är inte ensam om att det tar en tid innan den här första smärtan går över...”-Intervjuperson (intervju nr 2).
“ ...ställa frågor där utan att liksom behöva skämmas eller känna att man gör fel. Så det här med anonymiteten tror jag hade varit superbra med en app faktiskt” -Intervjuperson (intervju nr 1)
Behovet av stöd vid amning är stort och ser olika ut för alla. Gemensamt för majoriteten av deltagarna i studien är en önskan om att de skulle fått mera stöd på något sätt då de tror att det skulle förbättrat eller underlättat deras situation. Ett sätt att få stöd kan vara att dela sin amningsberättelse med andra mammor i samma situation vilket skulle kunna beskrivas som ett mamma till mamma stöd. Att få dela med sig av sin amningsberättelse och höra att man inte är ensam om att kämpa med amningen kan ge en känsla av gemenskap.
Deltagare efterfrågade en funktion där de skulle kunna dokumentera sin amningsberättelse i appen för att kunna dela med sig av den till vården om vårdbehov skulle uppstå. Dokumentationen skulle fungera som ett minnesstöd och ligga som grund till vårdmötet. En app skulle kunna vara personlig med möjlighet att få hjälp av en utbildad person som kan följa ens amningsresa och dessutom skulle appen kunna fungera som ett hjälpmedel vid besök hos vården. Appen skulle kunna introduceras redan på mödrahälsovården och sedan följa kvinnan som en röd tråd genom mödrahälsovård, förlossning, bb och bvc och på så sätt skapa en trygghet i amningen.
“... det hade ju varit ännu bättre med en app som blir individuell, personlig för mig där jag kan få hjälp av en utbildad person som kanske kan följa min utveckling eller amningsresa.” - Intervjuperson (intervju nr 9).
Deltagare i studien efterfrågade att det skulle finnas mer stöd när amningen inte fungerar. De skulle önskat mer stöd i att det finns alternativ och att man inte är en sämre mamma för att amningen inte fungerar. Deltagare talade om amning som en del i anknytningen mellan mor och barn och upplevde amningsnedläggningen som en separation från barnet. Genom att ta del av andras amningsberättelser som resulterat i en amningsnedläggning har deltagarna kunnat få stöd i sin egen situation. Det kan vara en stor sorg att behöva lägga ner amningen och då behöver man mycket stöd i det.
“... ja men vi kommer inte att sitta ihop på det där sättet liksom… ehm, och där tror jag också att det är viktigt att få höra att det blir inte så liksom. Ditt barn är ditt liksom, det sitter inte i brösten eller i amningen.” - Intervjuperson (intervju nr 3)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Alla deltagare som intervjuades uppfyllde kriterierna för att kunna delta i studien, vilket var att de skulle ha påbörjat amning och ha barn upp till tre års ålder. Författarna till studien tror att det kan vara en fördel att barnen är under tre år då det blir lättare att erinra sig amningsresan om man har den relativt färsk i minnet. Det visade sig att de kvinnor som deltog i studien skulle vara en relativt homogen grupp då samtliga har svensk nationalitet, är bosatta i Västra Götalandsregionen och åtta av 10 har högskoleutbildning. Detta tror författarna till studien kan vara en nackdel då det kan påverka studiens överförbarhet på andra samhällsgrupper.
Beträffande överförbarhet på andra samhällsgrupper menar Polit & Beck (2017, s. 560) att det är författarnas ansvar att framföra tillräckligt mycket information för att läsarna själva ska kunna utvärdera om resultatet är överförbart på andra grupper eller inte. Författarna av studien har strävat efter att vara tydliga beträffande gruppens homogenitet för att detta skall vara möjligt. För att öka möjligheten till överförbarhet av resultatet skulle man kunna inkludera fler i studien och sträva efter större variation av deltagare avseende ålder, antal barn, utbildningsnivå, nationalitet samt vart i landet de bor.
Enligt Polit och Beck (2017 s. 500) är målet med de flesta kvalitativa analyser att ge en kontextualiserad förståelse av erfarenheter, genom att studera några enstaka fall. Urvalet styrs då inte av en önskan att kunna generalisera resultatet på en målpopulation. Det finns de som tror att en djupgående kvalitativ studie är väl lämpad för att undersöka fenomen på högre nivå, som inte är specifika för en viss person eller miljö. En utgångspunkt kan vara att varje ny kvalitativ studie resulterar i en ny arbetshypotes och inte en slutsats. Författarna till denna studie eftersträvade därför inte en större spridning på deltagarna än den det resulterade i. Resultatet av denna studie kan således ses som en ny arbetshypotes och inte en slutsats. Deltagarnas amningserfarenhet hade en stor variation där amningsduarationen varierade från några månader upp till tre år. Detta tror författarna kan vara en fördel då olika erfarenheter bidrar till en bredd på resultatet.
Då syftet med studien var att undersöka och beskriva nyblivna mammors önskemål och behov av en app som stöd vid amning ansågs en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer vara bäst lämpad. I en kvalitativ studie studeras olika aspekter av mänskliga beteenden såsom upplevelser och erfarenheter (Polit & Beck 2017, s. 47, Rosberg 2017, s. 127). Författarna av studien saknar tidigare erfarenhet av att intervjua vilket skulle kunna påverka intervjuernas kvalitet och därmed även resultatets trovärdighet. Författarna till denna studie tror att deras intervjuteknik utvecklades för varje intervju de genomförde. Mer erfarna intervjuare och forskares skulle troligtvis få fram ett resultat på en högre tolkningsnivå än författarna av denna studie. Polit och Beck (2017, s. 559) menar att kvalitativa forskare skall sträva efter att skapa tilltro för de individuella deltagarnas berättelser och även kontexten i forskningen. Vidare menar de att en studies trovärdighet påverkas av tolkningen av materialet. Detta har författarna strävat efter genom att vara öppna och lyhörda för intervjupersonernas berättelser under intervjuerna samt genom att läsa intervjuerna upprepade gånger och sedan plocka ut meningsenheter som handlar om amningsstöd.
Enligt Polit och Beck (2017, s. 498) beror det på intervjuarens färdigheter och erfarenhet hur många intervjuer som behöver genomföras. Som oerfaren intervjuare kan man alltså behöva
fler intervjuer än en erfaren intervjuare för att få ihop tillräckligt mycket material. Författarna gjorde bedömningen att de 10 stycken intervjuer som är med i studien genererade den mängd data som behövdes för att kunna sammanställa ett resultat som är tillräckligt innehållsrikt. Ingen pilotintervju genomfördes men intervjufrågorna testades på anhöriga innan intervjuerna påbörjades. Grundfrågorna ändrades inte, dock blev författarna till studien bättre på att ställa lämpliga följdfrågor för varje intervju som genomfördes. Troligen resulterade det i att de sista intervjuerna blev mer innehållsrika än de första. När en fysisk intervju var möjlig att genomföra erbjöds deltagarna det men de fick samtidigt valet att genomföra intervjun över telefon om de kände sig mer bekväma med det alternativet. Detta kan ha ökat intervjupersonernas trygghetskänsla under intervjusituationen. Att vi småpratade med deltagarna en stund innan intervjun startade bidrog sannolikt till en avslappnad atmosfär. Författarna har funderat över hur deras egna amningserfarenheter kan ha påverkat intervjuerna då det enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 127) finns risk att intervjupersonen anpassar sina svar till vad hon tror att intervjuaren hoppas på att få höra av henne om intervjun präglas av samförstånd. Vidare tänker författarna att det kan vara svårt att hålla sig neutral om man känner igen sig i intervjupersonens berättelse. För att inte påverka intervjupersonernas svar förklarade författarna att de inte är några amningsexperter och att det inte finns några rätta eller felaktiga svar.
Författarna till studien genomförde fem intervjuer var och transkriberade därefter de intervjuer de själva genomfört. Därefter lästes samtliga intervjuer flera gånger av båda författarna. Olika mönster identifierades och genom att sätta färgkoder på likheter och skillnader lyckades författarna skapa olika kategorier. Kvalitativ innehållsanalys innebär att man identifierar mönster och teman i materialet (Lundman & Hällgren Granheim 2017, ss. 221-222).
Författarna plockade ut meningsenheter i sina egna intervjuer och sedan bytte författarna intervjumaterial och läste igenom varandras intervjuer och plockade ut fler meningsenheter vid behov. Detta kan ha lett till att författarna inte var fria att tolka varandras intervjuer för att plocka ut meningsenheter då man kunde se varandras tolkning. Dock tror inte författarna att resultatet hade sett annorlunda ut om de hade analyserat alla intervjuer individuellt då de höll en kontinuerlig dialog och nådde konsensus. Därefter färgkodades meningsenheterna och koder utformades tillsammans. Koderna sorterades därefter till olika kategorier som författarna utformade tillsammans.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka nyblivna mammors önskemål och behov av en applikation som stöd vid amning. Resultatet mynnade ut i kategorierna: amningsinformation underlättar
amningen, vikten av personlig kontakt med amningsvården och amningsberättelsen som stöd. Amningsinformation underlättar amningen
Något som framkom tydligt i studien var att kvinnorna önskar mer och tydligare amningsinformation. De hade önskat att de fått mer information om amning redan under graviditeten så de hade varit mer förberedda inför kommande amningsperiod. Kvinnorna efterfrågade därför en amningsapp som man kan börja använda redan under graviditeten och som skulle vara individanpassad. Amningsappen kan då följa dem under graviditeten och sedan i fortsättningen efter att barnet är fött. Tanken är då att appen kan förse den gravida kvinnan och den nyblivna mamman med lite information i taget, beroende på vilken livssituation hon befinner sig i. Flera deltagare i studien tror att om man får lite information i taget blir det lättare att ta till sig informationen. Amningsappen skulle då kunna skicka notiser till kvinnan med
information anpassad för henne. Önskan om att ha en amningsapp redan under graviditeten grundar sig i att majoriteten av kvinnorna i studien önskar att de hade haft tillgång till mer information när de var gravida för att på så sätt kunna förbereda sig. De tror att om de hade haft mer kunskap så hade de enklare kunnat hantera olika situationer som de ställts inför. Detta var något som Blixt et al. (2019) fann i sin studie, att blivande mammor behöver information om fördelar med amning samt hur amning fungerar rent fysiologiskt redan under graviditeten för att enklare nå sina amningsmål.
En stor fördel med att information om amning samlas i en amningsapp är att blivande och nyblivna mammor slipper söka runt på olika sidor på nätet, där de inte vet om informationen är vetenskapligt baserad. Just att informationen är vetenskapligt baserad var viktigt för deltagarna i vår studie. Allra helst skulle de se att appen utformades av eller tillsammans med vården. Behov av säker och vetenskapligt baserad information var något som framkom även i Dienelt, Moores, Miller och Mehtas (2020) studie där syftet var att undersöka hur ammande mammor i Australien använder appar för att kontrollera amningsmönstret hos deras nyfödda barn. För att en applikation skall vara tillgänglig för alla och upplevas pålitlig krävs dessutom att den är gratis och ger relevant information (Guerra-Reyes et al. 2016).
Vikten av att få personlig kontakt med amningsvården
Möjlighet att kunna komma i kontakt med vården är en annan viktig del som flera deltagare har lyft. De efterfrågar en chattfunktion eller möjlighet till videosamtal där de kan få kontakt med en professionell vårdgivare om amningssvårigheter skulle uppstå och tror att detta hade inneburit en chans att få hjälp över huvud taget då vården blir mera lättillgänglig.
En amningsapp kan inte helt utesluta behovet av fysisk kontakt med vården, men skulle kunna fungera som ett komplement enligt kvinnorna i vår studie. Just behovet av fysisk kontakt framkom även i Dienelts et al. (2020) studie samt i en studie av Wheaton, Lenehan och Amir (2018) där syftet var att undersöka användbarheten av en amningsapp av kvinnor på den australiensiska landsbygden. Även Mohrbacher (2015) fann i sin studie att kvinnorna inte tror på att utesluta kontakt med sjukvården. Kvinnorna i vår studie önskar enklare kontaktvägar till vården och en amningsapp skulle kunna förse blivande och nyblivna mammor med information om kontaktuppgifter.
Amningsberättelsen som stöd
Det framkom även att det är viktigt för kvinnorna i vår studie att få dela sin amningsberättelse med andra för att få bekräftelse och därigenom stöd i sin situation. För flera deltagare var det också viktigt att kunna ta del av andra kvinnors amningsberättelser och få kontakt med andra kvinnor i samma situation. Att ta del av andra kvinnors amningsberättelse gav kvinnorna en känsla av gemenskap, att man inte var ensam om att hantera en amningssvårighet. Majoriteten av kvinnorna i studien skulle därför önska att en amningsapp innehöll en chattfunktion eller ett forum där man kan publicera frågor och berättelser, för att kunna dela med sig och ta del av andra mammors amningsberättelser. Det framkom även en önskan om att kunna vara anonym för att undvika dömande påhopp. En deltagare i vår studie menar att en amingsapp blir ett omedelbart stöd då den alltid skulle vara tillgänglig. I Dienelts et al. (2020) studie framkom det att det stöd kvinnor fick via en amningsapp hjälpte dem att fortsätta med amningen. Det framkom en önskan från flera deltagare i vår studie om att kunna dokumentera sin amningsberättelse i appen för att kunna ha den som minnesstöd vid kontakt med vården. En app skulle då kunna fungera som en länk mellan mamman och vårdpersonalen där amningsberättelsen är den sammanbindande delen.
I Palmérs (2015, s. 73) avhandling kan man läsa att det är viktigt att vården fokuserar på kvinnans upplevelser av att initiera amning samt hur det påverkar hennes existens och hennes moderskap för att främja inledande amning. Genom samtal kring existentiella aspekter av amning där existentiell sårbarhet, otrygghet och amningsrädsla framlyfts och bearbetas kan kvinnans upplevelse av hälsa stärkas. Författarna tror att om kvinnan får möjlighet att dela med sig av sina amningsupplevelser via appen skulle det digitala vårdmötet kunna stärka de kvinnor som önskar amma.
För att kunna ge individuell och kvinnocentrerad vård förutsätts att vårdaren tar del av kvinnans amningsberättelse. När vårdaren använder kvinnans amningsberättelse som grund för vårdandet skapas förutsättningar för att en genuint vårdande relation kan växa fram mellan kvinnan och vårdaren. Amningsberättelsen kan uttryckas i ord, men kan också vara mer subtil som icke-verbala uttryck. Ibland kan amningsberättelsen berättas helt eller delvis, eller inte alls. Det kan hända då upplevelsen upplevs för smärtsam att berätta eller då kvinnan inte har reflekterat över upplevelsen. Även upplevelser som inte går att formulera i ord ingår i amningsberättelsen då den förkroppsligas hos kvinnan (Palmér & Gustafsson, 2020).
Vårdrelationen i det digitala vårdmötet
I vår studie har det visat sig att ett digitalt hjälpmedel i form av en app på flera sätt skulle kunna fungera som ett hjälpmedel mellan den nyblivna mamman och vårdgivaren. En app kan möjliggöra att mammor över huvud taget söker vård då vården blir mer lättillgänglig. Alianmoghaddam, Phibbs & Benn (2018) fann att deltagarna i deras studie värderade att kunna använda telefonen när frågor om varför amningen inte funkar uppkommer sent på kvällen, då är det bara att googla och man behöver inte vänta till dagen efter för att boka tid hos hälso- och sjukvården. Dock medför en ökad användning av våra mobiltelefoner att vi förlorar det viktiga stöd som ett fysiskt möte innebär.
Enligt Berg (2010, s. 34) bestäms öppenheten i vårdrelationen när vårdaren och den vårdsökande möts ansikte mot ansikte. Denna ömsesidiga öppenhet, som kräver beröring, möjliggör en jag-du-relation och är en förutsättning för att vårdaren ska kunna vårda den vårdsökande. Ekebergh (2015, s. 122) skriver att ett vårdande möte behöver vara förtroendeingivande och äkta för att kunna stödja och stärka hälsa, vilket kräver att vårdaren är absolut närvarande. Lyckas vårdaren ge patienten en upplevelse av vårdande och lindrat lidande skapas en vårdande gemenskap mellan vårdaren och patienten, vilket gynnar patientens hälsoupplevelse. Vid ett digitalt vårdmöte finns det risk att patienten inte upplever vårdaren, vilket i detta fall skulle vara en barnmorska, som absolut närvarande. Det är inte heller möjligt att enligt Berg (2010, s. 34) skapa en ömsesidig öppenhet då beröring inte är möjligt i ett digitalt vårdmöte. Detta ställer stora krav på barnmorskan att ändå skapa ett förtroendeingivande vårdmöte.
En viktig del i att vårda kvinnor med amningssvårigheter är att vara med kvinnan. Att vara med kvinnan innebär att vårdaren skapar en vårdande relation genom att kontinuerligt fråga efter och lyssna på kvinnans berättelse, för att kunna ta till sig kvinnas unika amningsberättelse. När vårdaren använder amningsberättelsen som en grund för vårdandet finns möjligheter för att en genuint vårdande relation utformas mellan vårdaren och kvinnan. Kvinnans tidigare amningsupplevelser, nutida upplevelser, tankar och mål för framtiden sammanflätas i samråd mellan kvinnan och vårdaren för att kunna utforma vårdmetoder för den individuella kvinnan. I vården sammanflätas kvinnans erfarenheter och behov och barnets uttryck och behov med barnmorskans erfarenheter och behov vilket formar möjligheten till unikt utformad vård.
