Kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi : En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2021

KVINNORS UPPLEVELSER AV

SJUKSKÖTERSKANS STÖD

INNAN EN MASTEKTOMI

EN LITTERATURSTUDIE

MONA ABDI

SUNDOS BAWATI

1

KVINNORS UPPLEVELSER AV

SJUKSKÖTERSKANS STÖD

INNAN EN MASTEKTOMI

EN LITTERATURSTUDIE

MONA ABDI

SUNDOS BAWATI

Abdi, M & Bawati S. Kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för

vårdvetenskap, 2020.

ABSTRAKT

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor

globalt. Bröstcancer delas in enligt TNM-stadieinledningssystemet och innefattar stadierna 0-IV som varierar i svårighetsgrad. Diagnostiseringen av bröstcancer sker genom en trippeldiagnostik. Det innebär att kvinnor som har bröstcancer genomgår en klinisk undersökning, bilddiagnostik och nålbiopsi. Vidare väljer en del kvinnor att genomgå en mastektomi, som kräver att en del kriterier är

uppfyllda. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att hela

bröstvävnaden avlägsnas, inklusive bröstgård och bröstvårta. Reaktionerna på en bröstcancerdiagnos varierar men övergripande är att beskedet upplevs overkligt, livet får en omställning och tiden inför kirurgin och vården som följer präglas av oro. Med hänsyn till att bröstcancer hos kvinnor är vanligt förekommande innebär det att sjuksköterskan har en roll i vården av denna patientgrupp. Därför bör sjuksköterskan besitta kunskap som krävs i mötet med kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ

litteraturstudie.10 vetenskapliga artiklar granskades utifrån en latent

innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier, upplevelse av tillräckligt stöd, upplevelse av otillräckligt stöd samt önskat stöd. Konklusion: Kvinnor har olika upplevelser av stöd från sjuksköterskan. Gemensamt uppger kvinnorna att stödet bör anpassas efter deras behov, vilket skiljs åt kvinnorna emellan. Sjuksköterskan bör därför planera och anpassa omvårdnaden i samråd med kvinnan för att kunna ge korrekt stöd i den preoperativa fasen.

2

WOMENS’ EXPERIENCES OF THE

NURSE’S SUPPORT BEFORE A

MASTECTOMY

A LITERATURE REVIEW

MONA ABDI

SUNDOS BAWATI

Abdi, M & Bawati S. Womens’experiences of nurses’ support before a mastectomy. A literature review. Degree project in nursing 15 Credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

ABSTRACT

Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women

globally. Breast cancer is classified according to the TNM staging system and includes stages 0-IV which vary in severity. Breast cancer is diagnosed through a triple diagnosis. This means that women who have breast cancer undergo a clinical examination, diagnostic imaging and needle biopsy. Furthermore, some women choose to undergo a mastectomy, which requires that some criteria are met. Mastectomy is a surgical procedure that involves the removal of the entire breast tissue, including the areola and nipple. Reactions to a breast cancer

diagnosis vary, but overall it is perceived as unreal, life changing and that the time before surgery and the care that follows is characterized by anxiety. With regard to breast cancer being common among women, the nurse has a role in the care of this patient group. Therefore, the nurse should possess the knowledge required in the meeting with these women. Aim: The aim of this literature study is to explore women's experiences of the nurse's support before a mastectomy. Method: The chosen method was a qualitative literature review, after which 10 scientific articles were reviewed on the basis of a latent content analysis. Results: The results ended in three categories, experience of sufficient support, experience of insufficient support and desired support. Conclusion: Women have different experiences of support from the nurse. The women jointly state that the support should be adapted to their needs, which differs between the women. The nurse should therefore plan and adapt the nursing in consultation with the woman in order to be able to provide correct support in the preoperative period.

3

Innehållsförteckning

Stadieindelning & symtom ... 6

Bröstkirurgi ... 6

Familj och vänner ... 6

Sjuksköterskans roll ... 6 Preoperativ fas ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 9 METOD ... 9 Studiedesign ... 9

Inklusions- och exklusionskriterier ... 9

Datainsamling ... 9

Tabell 1: POR- modellen (Willman m.fl. 2016) ... 10

Urvalsprocess ... 10 Kvalitetsgranskning ... 11 Dataanalys ... 11 RESULTAT ... 12 Upplevelse av tillräckligt stöd ... 12 Upplevelse av otillräckligt stöd ... 13 Önskat stöd ... 13 DISKUSSION ... 14 Metoddiskussion ... 14 Studiedesign ... 14

Inklusion- och exklusionskriterier ... 15

Datainsamling ... 15

Kvalitetsgranskningsmall ... 16

Analysmetod ... 16

Resultatdiskussion ... 17

KONKLUSION/SLUTSATS ... 22

4

REFERENSER ... 24

BILAGOR ... 27

Bilaga 1 Sökschema 1 Cinahl ... 27

Bilaga 2 Sökschema 2 Cinahl ... 28

Bilaga 3 Sökschema 3 Cinahl ... 30

Bilaga 4 Sökschema Pubmed ... 31

Bilaga 6 Exempel innehållsanalys ... 32

5

INLEDNING

Det valda ämnesområdet är bröstcancer, mer specifikt kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan innan en mastektomi. Området är kopplat till omvårdnad genom att det undersöker hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som kommer att få en kirurgiskt förändrad kropp och möjligtvis påverkad självbild. Ämnet är intressant att undersöka eftersom bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör ca 30% av cancerfallen hos kvinnor. Således är chansen stor att träffa på denna patientgrupp i arbetet och det blir därför aktuellt att kunna anpassa omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp. Ytterligare kan det upplevas skrämmande och/eller obehagligt för patienten att tala om sin sjukdom. Därmed kan detta ämnet stödja sjuksköterskan och ge en säkrare kunskapsbas så att vården blir mer personcentrerad.

BAKGRUND

Patofysiologi

Cancer utvecklas genom mutationer som uppstår i gener som styr centrala livsprocesser. Dessa mutationer ändrar de olika funktionerna i cellkärnan.

Funktionerna innefattar bland annat kommunikation mellan olika delar av cellens inre, byggprocesser och energiförsörjning. Påverkan av mutationerna är

förändring i cellens tillväxt, cellens programmerade död, s.k. apoptosen, kommunikationen mellan celler och samspelet med blodkärl och bindväv.

Mutationerna som i sin tur ger upphov till cancer kan bero på yttre faktorer såsom giftiga toxiner i tobaksrök eller av vanligt förekommande hormoner i kroppen. Det är även möjligt för dessa mutationer att uppstå spontant utan tydliga tecken på orsaken till problemet. (Bergh m.fl. 2007)

Processen från att cellen genomgått sin första mutation till att en tumör upptäcks tar oftast många år. För vissa cancerformer kan det ta upp till ett decennium och för andra mer skyndsamt. Förloppet av cancerutvecklingen går fortare när

cancercellen utvecklat tillräckligt många mutationer för att slå ut cellprogrammen. Det förklarar den långsamma utvecklingen och den till synes mer aggressiva tillväxten vid upptäckt. Samtidigt som denna tillväxt sker, pågår även en aggressiv transformation av cancerceller. Cellerna blir så kallade invasiva och invaderar omkringliggande vävnad, vilket normala celler inte gör. Vidare kan cancercellen även intränga i lymf- och blodbanor samt spridas, metastasera, på andra ställen än där cancern började utvecklas. (Bergh m.fl. 2007)

Epidemiologi

Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor globalt och nationellt samt utgör 30 procent av all kvinnlig cancer (Bergh m.fl. 2007). Den huvudsakliga bidragande faktorn till insjuknande i bröstcancer är kvinnligt kön och därefter hög ålder (a.a.). Detta påvisas då insjuknande i sjukdomen upptäcks hos kvinnor som är 55 år och äldre, det vill säga kvinnor som antingen är i eller har passerat klimakteriet (a.a.). Dock kan även män drabbas fastän kvinnor är den dominerande i gruppen (a.a.). Däremot har chansen för överlevnad ökat där 8/10 drabbade kvinnor överlever, trots ökning i antalet som insjuknar i bröstcancer (Cancerfonden 2020). En kombination av förbättrade behandlingsmetoder, tidig upptäckt och frekventa mammografiscreening möjliggör detta (Bergh m.fl. 2007).

6

Diagnostik

Bröstdiagnostik utgörs av en “trippeldiagnostik” som innebär en klinisk undersökning, bilddiagnostik och nålbiopsi för cytologi. Den kliniska

undersökningen innebär att läkaren inspekterar och känner igenom bröstet och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen. Mammografi, bröströntgen, innebär en röntgen av bröstet som kan påvisa och hjälpa att skilja godartade tumörer från elakartade tumörer. Nålbiopsi innebär finnålsbiopsi eller

mellannåls/grovnålsbiopsi beroende på förändringens karaktär. (Andersson 2004)

Stadieindelning & symtom

Bröstcancer delas in i olika stadier (Joseph & Vaidya 2014).

- Stadium 0: Cancer in situ. Innebär att cancern enbart växer där den uppstått. Stadiet kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.

- Stadium I: Innebär att tumören är mindre än två centimeter och att det inte finns cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.

- Stadium II: Tumören är två till fem centimeter. Det kan finnas cancerceller i lymfkörtlarna i armhålan.

- Stadium III: Tumören är större än fem centimeter eller har en bredare spridning till armhålans lymfkörtlar.

- Stadium IV: Cancern har spridits och bildat dottertumörer i andra delar av kroppen.

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Andra symtom kan vara knöl i armhålan, förstorat och hårt bröst, hudrodnad, indragningar i huden, blod eller vätska från bröstvårtan. (Joseph & Vaidya 2014).

Bröstkirurgi

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstvävnaden avlägsnas, inklusive bröstgård och bröstvårta. Med tiden har det dock alltmer övergått till

bröstbevarande kirurgi. När totalt avlägsnande av bröstet, en mastektomi, anses vara ett förstahandsval måste ett visst antal kriterier vara uppfyllda. Dessa kriterier är bland annat om patienten önskar genomgå mastektomi trots säkert

genomförande av bröstbevarande kirurgi eller om tumören spridits till flera delar av bröstet. (Bergh m.fl. 2007)

Familj och vänner

Drageset m.fl. (2011) uppger att en del kvinnor anser att familj och nära vänner är deras adekvata stöd efter en bröstcancerdiagnos. Dock upplevs en stor börda att behöva informera en partner om diagnosen (a.a.). Dessutom finns rädsla för att beskedet ska skrämma familj och vänner (a.a.). Jämsides upplevs skuld i att berätta för de berörda eftersom det orsakar smärta och lidande (a.a.). Tillsammans med detta anses det vara jobbigt att kontinuerligt behöva uppdatera om tillståndet och utvecklingen i sjukdomsförloppet samt behandlingen (a.a.). Dessutom

upplever kvinnorna ångest över att behöva bli en börda för familj och vänner (Jorgensen m. fl. 2015).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskan yrke sträcker sig tillbaka till 1800- talet då Florence Nightingale vädjade till betydelsen av att utveckla sjuksköterskeyrket till professionell nivå och att den framtida sjuksköterskan skulle förberedas inför yrket genom flitiga

7

studier och hårt arbete. År 1901 blev det officiellt att kunna titulera sig som sjuksköterska. Dessutom fanns krav på att bli godkänd på en sjuksköterskeskola avseende teori och praktik. Med tiden fortsatte sjuksköterskeyrket att utvecklas och på så sätt kom begreppet omvårdnad till. (Bentling 1995)

Bentling (1995) skriver att sjuksköterskan bör förstå vad yrket står för och att kunna handha tekniken samt den praktiska förmågan. I yrkets gång uppstår det regelbundet etiska dilemman som sjuksköterskan i samråd med patienten ska kunna planera och arbeta kring omvårdnaden (a.a.). Därmed blev omvårdnad benämningen på sjuksköterskans expertområde (a.a.). Begreppet omfattas av och utgår från en humanistisk människosyn samt innehåller kunskap om människans hälsa, välbefinnande och hälsa i förhållande till lidande, ohälsa, tillfrisknande och död (Swenurse 2016).

Tvivel, rädsla och oro uppstår vanligen hos en patient med bröstcancer. För att kunna minimera faktorerna som bidrar till patientens stress är det viktigt att sjuksköterskan bland annat använder sig av personcentrerad vård, där en

kombination av professionell teknik och hälsopedagogik tillämpas. Därför är det viktigt att sjuksköterskan innehar de egenskaperna som krävs för att bemöta och försäkra patienten i det preoperativa stadiet. (Amante m.fl. 2019)

Preoperativ fas

I den preoperativa fasen ska patienten förberedas inför operationen. Däri ingår att tillgodose patienten med tillräcklig information för att inge lugn, tillit och

kontroll. (Amante m.fl. 2019)

För många kvinnor upplevs en bröstcancerdiagnos som overklig. Världsbilden ändras drastiskt. Kontrasten att uppleva sig frisk men samtidigt ha en sjukdom ökar ambivalensen. Vidare påverkar väntan på kirurgi den emotionella responsen. Väntetiden upplevs skrämmande, hopplös, lång och svår att vänta ut. (Drageset m.fl. 2011)

Under den preoperativa fasen kan en del kvinnor genomgå antihormonell behandling, strålbehandling eller cytostatikabehandling i kombination med mastektomin för att nå bättre effekt (Jönsson 2004). Antihormonell behandling innebär att tumören bekämpas genom att påverka hormonsystem i kroppen (Cancerfonden 2018). Vid bröstcancer gynnas tumörens tillväxt av hormonet östrogen (a.a.). Därför ges den antihormonella behandlingen för att påverka effekten av eller för att hämma produktionen av östrogenet (a.a.).

Strålbehandlingen innebär att bröstet strålas vilket skadar cancercellernas arvsmassa i området som behandlas (Cancerfonden 2019). Frisk vävnad skonas vid strålningen (a.a.). Strålningen ges för att minska risken för återfall samt för att minska risken för en ny tumör i bröstet (a.a.). Cytostatikabehandling, även

benämnt cellgifter, ges för att bromsa eller bota bröstcancern (Cancerfonden 2018). Behandlingen dödar cancercellerna, dock kan friska kroppsceller även dö (a.a.). Några biverkningar vid cytostatikabehandling är håravfall och sänkta blodvärden (a.a.).

Vidare följer en tid av oro inför kirurgin och vården som följer bröstcancern (Jorgensen m.fl. 2015). Oron är relaterad till en rädsla för döden, bristande tillit för vården, ovisshet för framtiden, återkommande behandlingar och förlust av

8

bröst och bristande kontroll (a.a.). Parallellt upplever kvinnan en förlust av

identitet (a.a.). Jorgensen m.fl. (2015) syftar på att kvinnan kommer att frånskiljas från den identitet som tidigare varit den egna till följd av bröstkirurgin. Däribland ingår även kroppsbilden som är sammankopplad med självförtroende, klädstil, attraktivitet och sexualitet (a.a.). Följaktligen innebär det att en förändrad identitet är en konsekvens av förlust av bröst (a.a.). Likadant skriver Anoosheh m.fl (2011) att förändringen av kroppsbilden påverkar självförtroendet hos en del kvinnor. Det leder till obehagskänslor av den egna kroppen (Anoosheh m.fl. 2001).

Osäkerhet är även en ledande faktor. Kvinnornas osäkerhet är bland annat relaterad till tre faktorer: förlust av bröstet, kirurgi och framtiden. Väsentligt för nästintill alla är hur bröstcancer kommer att påverka framtiden. Därav är rädsla och utmattning centrala i sammanhanget. Jämsides upplevs oroskänslor för operationen som till exempel rör anestesin, smärta och illamående samt farhåga att något nytt ska tillkomma. Exempelvis att det ska visa sig att cancern har spridits i kroppen. Med avseende till mastektomin är upplevelsen varierande. Vissa är accepterande men oro och rädsla kan föreligga. Övergripande är dock att vilja bli av med cancern. Följaktligen upplevs förlust av ett bröst mindre

betydande. (Drageset m.fl. 2011)

Kvinnor med bröstcancer uppger ett behov av verktyg som informationsblad- och mappar som främjar en större förståelse för vården och omvårdnaden som

kommer att ges i den preoperativa fasen. Utarbetandet av sådana verktyg är av stort värde eftersom det tillåter innehavandet av nödvändig information vad gäller den preoperativa fasen. Det uppmuntrar i sin tur kvinnan till att bearbeta bl.a. oro och frågor kring bröstcancerdiagnosen, vilket ryms inom ramen för

hälsoutbildning. (Amante m.fl. 2019)

Vidare bör information inkludera kvinnan eftersom det främjar ett gott

psykologiskt resultat, lägre nivåer av oro och nedstämdhet, framtidstro samt ett bättre fysiskt och psykiskt välmående i den preoperativa fasen. Detta är även viktigt i de fall kvinnan väljer en passiv roll som patient i vården. Då bör sjuksköterskan tillgodose kvinnan med lämplig och adekvat information om behandlingsprocessen. (Amante m.fl. 2019)

Enligt Amante m.fl. (2019) finns dessutom ett behov av emotionellt stöd relaterat till sjukdomen och den kirurgiska behandlingen. Att medfölja kvinnan i den preoperativa fasen kan göra skillnad i processen genom att få patienten att känna sig mer skyddad och bekväm vilket vidare bidrar till emotionell hälsa (a.a.). Dock skriver Bennett m.fl. (2014) att det är stressfullt för kvinnan att erhålla

information precis före kirurgin. Det beror på att kvinnan inte kan fokusera på och bearbeta det sjuksköterskan säger eller glömmer den givna informationen kort efter (Bennett m.fl. 2014).

PROBLEMFORMULERING

Enligt Cancerfonden (2020) har det skett en ökning av bröstcancer på 2,3% per år de senaste 10 åren och 1,8% de senaste 20 åren. Med hänsyn till att bröstcancer har blivit mer förekommande i Sverige är chansen stor att möta denna

patientgrupp. Efter ett bröstcancerbesked råder en stor rädsla bland kvinnor och en osäkerhet gällande överlevnad och utkomsten av olika behandlingar (Drageset

9

m.fl. 2011). Därmed är kvinnan i behov av stöd för att kunna bearbeta känslor, frågor och farhågor preoperativt (a.a.). En central uppgift i sjuksköterskans arbetsuppgifter är att lyssna in patientens önskemål, tankar och talan. Således möjliggörs personcentrerad vård som ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser (Swenurse 2016). Avsikten är att studien ska kunna ge större kunskap och

förståelse gällande kvinnans upplevelse eftersom det tillfälligtvis saknas underlag kring ämnet.

SYFTE

Syftet är att få en större förståelse för kvinnors upplevelse av sjuksköterskans stöd innan en mastektomi.

METOD

Studiedesign

Den valda metoden för studien är en kvalitativ litteraturstudie, även benämnd kvalitativ litteraturöversikt. En litteraturstudie syftar till att göra en deskriptiv sammanställning av data för att redogöra för kunskapsläget inom ett ämne eller för att skriva en empirisk studie (Forsberg & Wengström 2016). Metoden innefattar att beskriva och analysera studier inom det valda området (a.a.). I denna studie sker en sammanställning av kvalitativa studier för att kunna redogöra för kunskapsläget av kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd.

Inklusions- och exklusionskriterier

För att specificera sökningen och kunna finna artiklar som är relevanta för frågeställningen gjordes justeringar i sökningen. Sökresultatet justerades utifrån språk och peer review. Inklusionskriterierna för litteraturstudien var studier av kvalitativ karaktär, tillgång till fulltext, studier skrivna på engelska, peer review granskade studier, studier som är etiskt godkända och studier som rör kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som ska genomgå en mastektomi.

Exklusionskriterierna för litteraturstudien var kvantitativa studier eller studier med mixad metod, studier som rör män diagnostiserade med bröstcancer samt män som ska genomgå en mastektomi och studier som är skrivna på ett annat språk än engelska. Se bilaga 1, 2, 3 och 4.

Datainsamling

I studien skedde sökningarna i databaserna Cinahl och PubMed. Därifrån valdes vetenskapliga artiklar för att därefter sammanställas i studien. Sökningarna resulterade totalt i fyra sökscheman, varav tre var i Cinahl och ett i Pubmed. I Cinahl är ämnesord i form av Subject Headings bestående av “Breast Neoplasms”, “Mastectomy” och “Nurses”. Ämnesordet “Breast Neoplasms” betyder bröstcancer och kombinerades med fritexttermerna breast cancer och breast tumour genom den booleska termen OR. Anledningen till att ämnesordet “Breast Neoplasms” valdes var för att “Breast cancer” inte var tillgängligt som ämnesord i Cinahl. Ämnesordet “Mastectomy” kombinerades därefter med

10

fritexttermerna breast surgery, breast removal och mastectomy och

sammanställdes genom OR. Därefter kombinerades ämnesordet “Nurses” med fritextermen nurs* och sammanställdes genom OR. Dessutom lades fritexttermen experience* till sökningen. Trunkering har använts för att täcka eventuella

ändelser som fritexttermen har.

Vidare kompletterades “Qualitative studies” till den ovanstående sökningen i ytterligare en sökning för att säkerställa att det enbart framkom kvalitativa studier. Fritextermerna qualitative research och qualitative study tillades i ett sökblock genom funktionen OR. Den tredje sökningen i Cinahl innehöll ämnesorden

“Breast Neoplasms” som i sin tur kombinerades med fritexttermerna breast cancer och breast tumour med booleska termen OR. Ämnesordet “Preoperative Care” söktes tillsammans med preoperative period och preoperative care med booleska termen OR. För att avgränsa resultatet i sökningarna kombinerades alla sökblock av liknande karaktär med den booleska termen AND. I Cinahl kunde sökningen ge ett bredare resultat genom sökfunktionen Explode. Sökfunktionen expanderar ämnesordet och visar liknande termer innehållande ämnesordet. I Pubmed var processen likartad med skillnad att ämnesord motsvarar MESH-termer samt att sökfunktionen Explode inte finns.

För att kunna finna relevanta vetenskapliga artiklar för litteraturstudien användes POR-modellen som står för population, område som är avsett att studeras samt resultat (Willman m.fl. 2016). I litteraturstudien är populationen (P) kvinnor med bröstcancer, området (O) är kvinnornas upplevelse av stöd inför en mastektomi och resultatet (R) är kvaliteten av stöd. Se Tabell 1.

Tabell 1: POR- modellen (Willman m.fl. 2016)

Population Område Resultat

Kvinnor med bröstcancer Upplevelse av stöd inför mastektomi

Kvalitet av stöd

Urvalsprocess

I artikelsökningarna gjordes ett urval av studiernas relevans för litteraturstudiens syfte. Totalt återfanns 204 vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och 111 vetenskapliga artiklar i databasen Pubmed. Författarna läste först rubriken till samtliga studier och därefter lästes tillhörande abstrakt. Därpå ansågs det att totalt 41 vetenskapliga artiklar var relevanta varav 22 studier var från databasen Cinahl och 19 studier var från databasen Pubmed. Vid läsning av studierna exkluderade författarna studier som inte uppfyllde litteraturstudiens valda inklusions- och exklusionskriterier varpå det återstod 17 vetenskapliga artiklar. Slutligen lästes resterande 17 studier i fulltext och därefter valdes 8 studier från databasen Cinahl och 2 från databasen Pubmed som ansågs vara relevanta för litteraturstudiens syfte.

11

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen utgick från mallen av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020) för att säkerställa val av relevanta och pålitliga artiklar. Alla artiklar granskades utifrån överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metod, deltagare, datainsamling, analys, forskare, relevans,

koherens och om det föreligger tillräckligt med data (SBU 2020). Det gjordes ingen modifiering av granskningsmallen. Kvalitetsgranskningen gjordes enskilt och därefter i par för att sammanställa en gemensam och grundlig bedömning av studierna.

De vetenskapliga studier som lästes i fulltext bedömdes antingen vara av hög-, medelhög-, eller låg kvalitet. Bedömningen gjordes med hjälp av mallen “Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet” av SBU (2017). Under kolumnerna hög kvalitet, medelhög kvalitet och låg kvalitet återfanns 9 kriterier som avgjorde vilken kvalitet studien uppfyllde (SBU 2017). De studierna som uppfyllde alla kriterier under kolumnen hög kvalitet bedömdes var av hög kvalitet och inkluderades därmed i föreliggande litteraturstudie. För att studien skulle bedömas vara av hög kvalitet ska exempelvis sammanhanget vara klart beskrivet, frågeställningen vara väldefinierad och metodprocessen vara välbeskriven (a.a.). Vetenskapliga artiklar av låg- eller medelhög kvalitet uppfyllde inte dessa kriterier och exkluderades från litteraturstudien.

Dataanalys

Studiens valda analys är i form av en latent innehållsanalys. En latent

innehållsanalys innebär en tolkning av de underliggande betydelserna i texterna. (Graneheim & Lundman 2004). Enligt Graneheim & Lundman (2004) kan en tolkning ske både vid en latent och manifest innehållsanalys. Dock varierar omfattningen av tolkningen då en manifest innehållsanalys innebär en sammanställning av textens uppenbara innehåll (a.a.).

Genom en latent innehållsanalys trädde meningsenheter fram som i sin tur kondenserades och bildade koder. Kondensering av koderna resulterade i kategorier. Författarna utförde denna process enskilt för att sedan jämföra analyserna som visade vara av liknande karaktär.

Termen meningsenhet består av ett antal ord, meningar eller stycken som har ett gemensamt budskap. Meningsenheterna blev därefter underlag för kodningen (Danielson 2017). Koder kan beskrivas som en kondensation av

meningsenheterna. Kondensation innebär att meningsenheterna kortas ner samtidigt som kärnan i innehållet bevaras (Graneheim & Lundman 2004).

Kategorier svarar på det övergripande innehållet i texten. Kategorin innehåller grupper av koder (Danielson 2017). Den insamlade datan får inte ingå i fler än en kategori och får inte heller passa in i två kategorier. Det är viktigt att ha i åtanke att det inte alltid är möjligt att bilda exklusiva kategorier då det är upplevelser som studeras (Graneheim & Lundman 2004).

I studien återfanns meningsenheter som efter kondensering gav underlag för 41 koder som slutligen mynnade ut i tre kategorier. Se Bilaga 6 “Exempel

12

RESULTAT

I litteraturstudiens resultat inkluderades 10 kvalitativa studier. Kvalitén på samtliga studier bedömdes vara hög. Studierna gjordes i olika länder, där ingår: Danmark, Norge, USA, Storbritannien, Brasilien, Australien. I samtliga studier diskuterades tillgång och behov av information hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studierna var att få en uppfattning över kvinnors upplevelse av vården från mottagandet av bröstcancerdiagnoser till behandlingsslut, däribland

processerna som ingick.

Resultatet presenteras i tre kategorier: upplevelse av otillräckligt stöd, upplevelse

av tillräckligt stöd, önskat stöd. I varje kategori redovisas kvinnornas upplevelse

av sjuksköterskans vård avseende bland annat informationstillgång, tid och samtal.

Upplevelse av tillräckligt stöd

En del kvinnor upplevde att informationen om bröstcancer som framfördes av sjuksköterskan var av vikt, omfattande och mötte deras behov (Lally 2009). Sjuksköterskan beskrevs som väldigt stöttande, svarade snabbt på frågor och gav mycket information, var lättillgänglig och av stor hjälp (Abner m.fl. 2017). Vidare beskrevs sjuksköterskor som medkännande och att sjuksköterskan erbjöd god vård (Cesario m.fl. 2012). I den bemärkelsen var god vård, enligt kvinnorna, att

sjuksköterskan var den profession i vårdteamet som uttryckte mest omtanke (a.a.) Därtill uppgav kvinnor att sjuksköterskan hjälpte till att minimera stresskänslor (Benetti m.fl. 2014). Exempelvis uppgav kvinnorna att sjuksköterskan var tillgänglig och betryggande i de preoperativa fasen, vilket i sin tur ingav ett lugn (Drageset m.fl. 2012).

Vidare beskrevs sjuksköterskan som informativ, omtänksam, tillitsfull och grundlig (Drageset m.fl. 2012). En del kvinnor upplevde att sjuksköterskan gav stöd och försåg kvinnan med ytterligare information som täckte eventuella

informationsluckor (a.a.). Likadant skrev Brown m.fl. (2000) att kvinnor ansåg att sjuksköterskan var tröstande, hade en vårdande roll samt att sjuksköterskan försåg kvinnan med emotionellt stöd. En del kvinnor menade att sjuksköterskan hjälpte till att förklara och tydliggöra information kring ingreppet (a.a.).

Skriftlig information från sjuksköterskan upplevdes vara väsentligt för att komplettera den verbala informationen. Sjuksköterskans roll beskrevs som informationsgivande, stöttande, uppmuntrande och rådgivande. Vidare beskrevs sjuksköterskan som en förespråkare för patientens behov och en kontaktperson i vårdteamet som således skapade kontinuitet i vården. Tillgänglighet och frekvent kontakt med sjuksköterskan ansågs vara ovärderlig, och den tiden som

sjuksköterskan avsatte uppskattades av kvinnorna. Det framgick att en ärlig och ödmjuk attityd var viktig för kvinnorna såväl som att sjuksköterskan var kunnig om kirurgin och agerade som en länk mellan olika professioner. Kvinnorna upplevde att sjuksköterskan gav kontinuitet i vården och följde kvinnan genom hela processen, från mottagandet av cancerdiagnosen till behandlingen. (Wolf 2003)

Wolf (2003) framhöll att en del kvinnor fick se foto på hur mastektomin skulle genomföras. Vidare skrev Wolf (2003) att reaktionerna på fotona varierade.

13

Kvinnor som var positiva till fotona menade att uppvisandet var passande i samband med information om kirurgin (a.a.).

Drageset m.fl. (2010) uppgav att en del kvinnor upplevde att uppdelning av informationen underlättade bearbetningen när det var i en hanterbar mängd och blev därmed inte överväldigande. En del äldre kvinnor uppskattade att få

information verbalt och uppgav att det var gynnsamt att lyssna under mötet med sjuksköterskan (Lally 2009). Ytterligare värderade äldre kvinnor information om återhämtning efter kirurgin och om hur självständighet skulle bibehållas (a.a.).

Upplevelse av otillräckligt stöd

En del kvinnor upplevde att de inte fick tillräckligt med information och stöd i förhållande till kvinnornas behov (Christensen m.fl. 2018). Kvinnorna menade att sjuksköterskan endast tillfredsställde deras emotionella behov och att det därmed brister i informationsgivandet (Brown m.fl. 2000). Vidare skrev Brown m.fl. (2000) att kvinnorna ansåg att informationen från sjuksköterskan inte var tillräcklig och att kvinnorna i vissa fall hellre vände sig till kirurgen. Vidare uppgav en del kvinnor att det brister i förberedelsen kring hur

postoperativa ärr kan komma att se ut. Jämsides upplevde vissa kvinnor att det var för lite tid mellan diagnos och kirurgi vilket resulterade i att informationen från sjuksköterskan inte bearbetades tillräckligt. (Abner m.fl. 2017)

När det gäller bildmaterial så angav en del kvinnor hur tanken av kirurgi

påverkade kroppsbilden och att det existerade en känsla av att vara oförberedd att hantera detta eftersom bilderna oftast var på äldre kvinnor vars räckvidd av kirurgiska procedurer inte matchade deras (Cutress m.fl. 2018). Vidare var en del kvinnor negativa, chockade och rädda i relation till fotona (Wolf 2003). Kvinnor med negativa attityder till fotona uppgav att uppvisandet var överväldigande, i synnerhet för att det var samma dag som information om kirurgin gavs (a.a.). Lally (2009) framförde att kvinnorna gemensamt uppgav att information från sjuksköterskan som påverkade kvinnan emotionellt generellt sätt undveks. Informationen kunde exempelvis gälla frågor som rör mastektomin eller bröstcancerdiagnosen (a.a.). Dessutom belyste Drageset m.fl. (2012) att en del kvinnor upplevde att chocken som medföljde bröstcancerdiagnosen hindrade kvinnan från att bearbeta informationen som sjuksköterskan tillhandahöll. Vidare skrev Christensen m.fl. (2018) att kvinnor upplevde att det rådde otillräcklig avsatt tid tillsammans med sjuksköterskan. Det innebar bland annat lite tid för bearbetning av informationen från sjuksköterskan (a.a.).

Kvinnor rapporterade även känslor av överväldigande i relation till takten av händelser i den preoperativa fasen (Abner m.fl. 2017). Kvinnorna kände att det fanns press till att fatta beslut snabbt utan tillräcklig tid att gå igenom och låta informationen bearbetas (a.a.). Vidare menade Abner m.fl. (2017) att den korta tidsramen lämnade många frågor obesvarade för kvinnorna och gav därmed inte tid för kvinnorna att förberedas mentalt och fysiskt för de fysiska förändringarna efter operationen.

Önskat stöd

Kvinnor önskade information efterhand som kvinnorna rörde sig framåt i den preoperativa fasen (a.a.). I det avseendet menades en mängd information som var

14

relevant och passande för den tidpunkt som kvinnorna var redo (a.a.). Jämsides önskade en del kvinnor att få all information på en gång och sökte information bortom sjuksköterskans (Drageset m.fl. 2010). Likadant belyste Drageset m.fl. (2012) att mängden önskad information varierade mellan kvinnor. En del kvinnor ville ha mycket och detaljerad information medan andra kvinnor önskade precis tillräckligt med information (a.a.).

Ytterligare önskade en del äldre kvinnor mindre information och valde att inte läsa informationsblad från sjuksköterskan för att inte påminnas om cancern (Lally 2009). Yngre kvinnor önskade information om den postoperativa vården (a.a.). Kvinnorna angav ett behov av att förstå diagnosen innan information om behandlingen gavs (Cutress m.fl. 2018). Exempelvis info om incidens och överlevnad (a.a.).

Vidare skrev Cutress m.fl. (2018) att yngre kvinnor önskade visuella material/hjälpmedel, t.ex. fotografier, av olika kirurgiska procedurer, som specifikt visade kvinnor i deras åldersgrupp. Majoriteten av yngre kvinnor i studien hade inte blivit opererade eller hade inte haft erfarenhet av att vara på sjukhuset tidigare (Cutress m.fl. 2018). Därför önskade kvinnorna att bli

förberedda inför denna erfarenhet, i synnerhet för vad som skulle hända och när det skulle hända (a.a.).

Vissa kvinnor hade önskat att bli förberedda avseende information om postoperativt utseende, bland annat hur ärret kommer att se ut (Cesario m.fl. 2012). En del kvinnor önskade ha med sjuksköterskan under övriga möten med andra vårdprofessioner när information gavs (Wolf 2003).

Förutom att få informationsstöd från sjuksköterskan, ville en del kvinnor även erhålla tillräckligt med information för att kunna förse familj och stödnätverk med information (Drageset m.fl. 2012). Anledningen var att kvinnorna ville balansera familjens och stödnätverkets behov av stöd (a.a.).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studiedesign

Författarnas litteraturdesign var en litteraturstudie. En litteraturstudie möjliggör en bred sammanställning av insamlad information (Friberg 2017). Således innebar valet av litteraturdesign att författarna kunde fånga kvinnors upplevelse av

sjuksköterskans stöd ur ett bredare perspektiv vilket innebar att författarna fick en överblick över helheten istället för en aspekt.

Med hänsyn till att en litteraturstudie är en bred sammanställning av information från befintlig forskning inom ämnet innebar det att författarna inte hade möjlighet att själva intervjua kvinnor med bröstcancer som ska genomgå en mastektomi. Således kunde författarna inte själva göra en sammanställning och tolkning av insamlat material. Följaktligen innebär det att författarna i en litteraturstudie väljer och bearbetar ett resultat som redan har tolkats av andra författare. Vidare innebär det även att den insamlade informationen är bred eftersom det är en

15

Inklusion- och exklusionskriterier

I litteraturstudien gjordes ingen begränsning på vilket år artiklarna är publicerade vilket kan ha medfört gammalt resultat. Nackdelen är att resultatet från äldre studier möjligtvis inte är tillämpbart i aktuell forskning. Dock jämförde författarna informationen från de olika artiklarna med avseende tid skillnad i tiden studierna skrevs. Det framgick då att information från äldre studier stämmer överens med information från nyare studier. Problemet kring en del faktorer kvarstår trots tiden som har passerat mellan publikationerna. Därmed anser författarna att studierna är av relevans för litteraturstudiens syfte.

Dessutom skulle en begränsning av årtal, med hänsyn till att antalet sökträffar inte var stort, bidra till ytterligare ett bortfall av studier. Trots att studien resulterade i fyra olika sökscheman ingick samma artiklar i flera av sökningarna. Därför valde författarna att inte begränsa sökningen utifrån årtal då det hade begränsat

litteraturstudiens resultat.

Ytterligare är studierna som analyserades i litteraturstudien från ett flertal länder som möjligtvis inte har samma sjukvårdssystem som Sverige. Ur ett perspektiv kan det vara gynnsamt att sammanställa information om kvinnors upplevelser från olika länder eftersom

studiens resultat kan framhäva ett bättre bemötande i ett svenskt sjukvårdssystem i förhållande till den allt växande mångfalden i Sverige. Därför kan resultatet som framkommer ur denna studien även vara av värde för svensk sjukvårdspersonal. Vidare inkluderades endast kvinnor diagnostiserade med bröstcancer i studien. I sökresultaten påträffades endast en artikel avseende män med bröstcancer, trots att det inte gjordes en avgränsning gällande kön i artikelsökningarna. Bergh m.fl. (2007) belyser att män drabbas i mindre utsträckning än kvinnor. Det kan innebära att män inte är beforskade i samma omfattning som kvinnor. Dessutom framgick det inte heller i studierna vilket kön sjuksköterskorna har. Därför kunde studien inte genomgå en diskussion kring jämställdhet och det gick därmed inte att kritiskt granska hur män står i relation till inkluderade kvinnor i studien. Vid sammanställning av resultatet upptäcktes tre artiklar med annan metod än kvalitativ vilket medförde en ny sökning i Cinahl. Det berodde på att en del av studierna var av mixad metod och författarna var inte bekanta med alla typer av kvantitativa metoder. Därför granskades alla studier igen för att säkerställa att alla enbart var av kvalitativ metod. Därefter inkluderades kvalitativ studie som

ämnesord och fritextterm i en ny sökning med samma söktermer som i Bilaga 1 för att erhålla nya artiklar och ersätta de studier som inte var kvalitativa. Se Bilaga 2.

Datainsamling

Valda databaser för litteraturstudien var Cinahl, en databas för omvårdnad och Pubmed som främst är en medicinsk databas. Dessa ansågs vara av stor relevans för det valda syftet. Tanken var att en kombination av Pubmed och Cinahl skulle ge både ett medicinskt och ett omvårdnadsperspektiv av urvalet artiklar och ett bredare sökresultat. Fritexttermerna söktes tillsammans med ämnesorden för att fånga icke-indexerade vetenskapliga studierna. Att inte fullständigt kunna

undkomma irrelevanta artiklar för studien, som medförs vid fritextsökningen, kan anses vara negativt. Det innebär att en del artiklar som återfanns i sökningen inte

16

nödvändigtvis handlade om det berörda ämnet men att de valda söktermerna fanns med som fritextterm i studien.

Författarnas tidigare igenkänning i Cinahls upplägg förenklade sökningen i databasen. Däremot hade båda författarna mindre erfarenhet av Pubmed som följaktligen fördröjde processen att förstå olika funktioner i databasen. Trots samma sökningar i båda databaserna fanns inte artiklar som gynnade syftet i samma utsträckning som artiklarna i Cinahl. Dessutom stötte författarna tidigt på problem gällande begränsad tillgång till artiklar i databasen Pubmed eftersom en stor andel artiklar i databasen inte var tillgängliga i fulltext. Det som författarna kunde utläsa ur majoriteten av artiklarna i Pubmed var endast studiens abstrakt. Detta var inte tillräckligt då författarna behövde tillgång till fulltext för att kunna utföra en innehållsanalys. Följaktligen påvisas det genom att en majoritet av valda artiklar i litteraturstudien är från Cinahl, då tillgången till fulltext var betydligt större där.

Författarna hade ytterligare kunnat specificera sökningen genom att tillägga “women” eller “woman” som ämnesord alternativt fritextterm. Denna

avgränsning hade varit mer anpassad till studiens syfte. Dock återfanns begreppet “women” och “woman” i en övervägande andel av studierna då det enbart var en studie i sökträffarna som rörde män diagnostiserade med bröstcancer. Vidare hade det varit optimalt att kunna använda både experience och view som fritextermer i sökningen. Dock råder det en oklarhet i definitionen om orden är synonymer eller inte på grund av att ordet inte kan översättas direkt på svenska. Därav valdes begrepp bort och av den anledningen valdes det att endast utgå från termen experience vilket kan ha medfört ett bortfall i träffar.

Kvalitetsgranskningsmall

En kvalitetsgranskningsmall är till för att granska om studier är välskrivna. Utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall granskade författarna alla vetenskapliga artiklar utifrån bland annat deltagare, datainsamlingsmetod, analysmetod,

forskare/författare och relevans. Alla artiklar som enligt författarna var relevanta för litteraturstudien granskades först enskilt och sedan i par. Därefter kunde författarna tillsammans gå igenom det varje individ hade kommit fram till. Denna process ledde till att artiklarna som granskades följaktligen kunde exkluderas eller inkluderas beroende på om studierna var av hög kvalitet eller inte.

Analysmetod

Författarna hade fokus på de underliggande betydelserna i texterna vilket

genomförs vid tillämpning av latent innehållsanalys. Däri medföljer oundvikligen en viss subjektivitet. Risken för medföljande av förförståelse och subjektivitet föreligger vid en latent innehållsanalys, såväl som vid andra analysmetoder. Förförståelse, alltså egna uppfattningar och förutfattade meningar, kan påverka insamlingen vilket kan ge en felaktig bild av det material som samlas in

(Danielson 2017). Oavsett vilken metod som används så följer alltid en viss förförståelse med i alla människors bedömningar. Därav kommer upplevelser av olika slag präglas av författarnas egna tankar, erfarenhet och känslor. Författarna har haft bekanta i sin omgivning som har diagnostiserats med bröstcancer. Upplevelserna har varit att de drabbade bland annat har haft farhågor, oro och rädsla över bröstdiagnosen samt den behandling och kirurgi som väljs.

17

När litteraturstudien skrevs var författarna medvetna om att förförståelse

förekommer naturligt i all tolkning. Därav fanns en konstant medvetenhet att ha en objektiv överblick. Det försökte författarna upprätthålla genom att exempelvis läsa materialet separat och sedan tillsammans för att jämföra det insamlade och tolkade materialet. Dessutom hade författarna ett öppet och kritiskt angreppssätt till materialet och det ställdes fortlöpande frågor för att klargöra olika

otydligheter. Syftet var att författarna skulle enas om vad som var viktigt att identifiera och därmed välja ut ur texten för tolkning. Trots författarnas försök till ett objektivt ställningstagande var författarna medvetna om att objektivitet inte kan uppnås fullt ut.

Vidare kan en innehållsanalys tillämpas på ett stort och omfattande material (Danielson 2017). Det möjliggör en uppdelning av en påtagbar lång text till tydligare och ett mer konkret textmaterial. Följaktligen underlättar det förståelse och tolkningen av meningsenheter. Författarna upplevde att den latenta

innehållsanalysen underlättade hanteringen av vald litteratur och studier. En del studier hade initialt omfattande text som genom innehållsanalysen kunde smalnas av. Analysens tillvägagångssätt är konkret och förenklade därmed processen av att identifiera relevant textinnehåll till att kondensera och tolka informationen. Dock råder det en risk för att insamlingen av textens innehåll ska bli för bred, alltså att det som undersöks inte smalnas av tillräckligt mycket (Danielson 2017). Konsekvensen blir att fokus kring det ämne som faktiskt ska undersökas skiftas och vilseleder författarna (a.a.). Det uppstod tillfällen då insamling av

meningsenheter blev bred och författarna inte hade smalnat av materialet tillräckligt mycket. Det berodde på att valda studier inte exkluderande rörde kvinnor som ska genomgå en mastektomi. Följaktligen kunde meningsenheter som identifierades exempelvis röra kvinnors upplevelse av sjuksköterskans stöd postoperativt. Således blev insamlingen för bred eftersom informationen inte enbart rörde det preoperativa skedet. Därför behövde författarna sortera bort information som inte var av värde för litteraturstudien. Detta framkom när författarna jämförde materialet tillsammans efter att enskilt ha gått igenom

materialet. Det undveks genom att klargöra otydligheter kring innehållets relevans till litteraturstudiens syfte.

Till en början rådde det svårigheter kring tillämpningen av metoden som sedan klargjordes. Vidare skriver Graneheim & Lundman (2004) att det insamlade materialet inte får ingå i eller passa in i mer än en kategori. Dock belyser

Graneheim & Lundman (2004) att en svårighet med mänskliga erfarenheter är att det kan vara svårt att skapa exklusiva kategorier. Författarna upplevde svårigheter gällande kategorisering av en del av materialet men det kunde sedan bearbetas efter diskussion. Vid vissa tillfällen var det exempelvis svårt att skilja under vilken kategori koderna skulle passa in. Det berodde till största del på att

innehållet i studierna ibland kunde passa in under fler kategorier som författarnas studie mynnade ut i. Således granskades meningsenheterna ännu en gång efter återkoppling från författarnas handledare. Därmed kunde meningsenheterna placeras under rätt och passande kategori.

Resultatdiskussion

Omvårdnad är sjuksköterskans expertis (Bentling 1995). Omvårdnad rör

emotionella och kroppsliga faktorer, lyfter hälsa bortom sjukdom och utgår från patienten i centrum (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Till stor del upplevde

18

en del kvinnor att sjuksköterskan var den vårdprofession i vårdmötet som var mest omtänksam och medkännande (Cesario m.fl. 2012). Likadant belyste Abner m.fl. (2017) att sjuksköterskan var stöttande. Vidare skrev Lally (2009) att kvinnorna upplevde att sjuksköterskan var tillmötesgående och tillgodosåg kvinnans behov av information gällande bröstcancerdiagnosen. Dessutom uppgav en del kvinnor att information, stöd och omtanke från sjuksköterskan inkluderade kvinnan i vården (Drageset m.fl. 2012).

Därmed framgår det i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskan arbetar i enlighet med yrkets principer. Dessutom innebär det, enligt författarnas tolkning, att sjuksköterskan jobbar utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Vidare menar

författarna att egenskaper hos sjuksköterskan som kvinnan ser och uppskattar och som också främjar välbefinnande bör framhävas i sjuksköterskans arbete.

Drageset m.fl. (2011) lyfte att det föreligger en oro hos kvinnan att återberätta information om bland annat diagnos och mastektomin till kvinnornas stödnätverk samt för reaktionen som kvinnorna kommer att få. Därtill upplevdes det

belastande att behöva informera involverade eftersom det kommer att orsaka förtvivlan och oro (a.a.). Vidare belyste Drageset m.fl. (2012) att kvinnor, förutom stöd från sjuksköterskan, även ville förse familj, partner och vänner med

information. Genom att kvinnan blir försedd med information från sjuksköterskan inger det lugn och trygghet vilket följaktligen försäkrade kvinnan i mötet med anhöriga (a.a.).

Enligt litteraturstudiens författare innebär det att i de fall kvinnorna inte har begripit information som givits kan sjuksköterskan, i den utsträckning det är acceptabelt av kvinnan, använda familj och andra i kvinnans stödnätverk som resurs. På så sätt kan sjuksköterskan möjliggöra samt optimera att informationen blir förstådd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har en positiv inställning till denna resurs eftersom det ger möjlighet för berörda att involveras i och förstå kvinnans diagnos och vård. Följaktligen kan belastningen av all information minska som annars kan komma att ligga på kvinnan.

Resultatet i litteraturstudien visade en variation i hur kvinnor upplevde stöd från sjuksköterskan. Amante m.fl. (2019) underströk att kvinnor uppgav ett behov av kompletterande information i form av informationsblad- och häften som skulle förse kvinnan med en grundligare kunskapsbas. Därför var det optimalt att ge kvinnorna en kombination av både skriftlig och verbal information för att kunna täcka ett bredare spektrum (a.a.). Som presenterat i litteraturstudiens resultat föredrog en del kvinnor att få information verbalt istället för skriftlig information. Vidare menade Lally (2009) att det möjliggör förtydligande av oklarheter om diagnosen och behandlingen. Det innebar dock inte att all skriftlig information var otillräcklig (a.a.).

Likadant skrev Brown m.fl. (2000) att det råder brist i kommunikationen vid identifiering av kvinnans faktiska behov. Kvinnorna uppgav att sjuksköterskan exempelvis kunde tillgodose behovet av psykologiskt stöd medan kvinnan förväntade sig informativt stöd (a.a.). Därför var det viktigt att sjuksköterskan planerade omvårdnaden och arbetade i samråd med patienten (a.a.). Således var öppen och tydlig kommunikation viktigt för att identifiera vilka behov kvinnan hade och på så sätt undvika missförstånd eller att information gick förlorad (Brown m.fl. 2000).

19

Författarna anser att sjuksköterskan bör identifiera kvinnans behov av information samt vilken typ av information kvinnan önskar. Därför behöver sjuksköterskan ibland ta ett steg tillbaka och låta kvinnan verbalt eller emotionellt uttrycka oroskänslor, upplevelser och frågor. Utifrån det som framkommer bör sjuksköterskan kontinuerligt utvärdera och stämma av med kvinnan för att

klargöra om behoven täcks. Vidare kan sjuksköterskan testa sig fram för att kunna klargöra vilken typ av information som passar kvinnan. Därefter bör kvinnan tillåtas att återberätta informationen som har givits för att säkerställa att det når fram.

Ytterligare belyste Drageset m.fl. (2011) att bröstcancerdiagnosen upplevdes olika av en del kvinnor. En del kvinnor kunde exempelvis inte inta information från sjuksköterskan eftersom kvinnorna fortfarande var chockade efter beskedet av diagnosen (Drageset m.fl. 2012). Med avseende till att kvinnornas upplevelser skiljer sig kommer även behoven vara olika i samband med bröstcancerdiagnosen och därför anser litteraturstudiens författarpar att sjuksköterskan inte bör arbeta standardiserat. Det innebär att sjuksköterskan bör se den enskilde individen och anpassa vården så att det täcker de specifika behoven. Följaktligen innebär det att den vård och stöd som kvinnan får leder till att patienten känner sig sedd och hörd vilket därmed kan uppmuntra till deltagande.

Enligt Amante m.fl. (2019) skapar förtroende mellan parterna en god relation som även bidrar till att patienten känner sig mer skyddad och bekväm. Vidare skrev Benetti m.fl. (2014) att förtroendet kräver att sjuksköterskan som tar hand om kvinnor med bröstcancer har teknisk och vetenskaplig skicklighet, känner till upplevelser av diagnos och vårdprocessen hos kvinnan och innehar redskap för att åtgärda stress. Följaktligen möjliggjorde förtroendet mellan sjuksköterskan och patienten god vård (a.a.).

Enligt författarnas uppfattning innebär det att sjuksköterskan kontinuerligt bör vara uppdaterad med aktuell forskning och vetenskap för att försäkra att den vård som kvinnan får är användbar. Följaktligen ligger det ett personligt ansvar hos sjuksköterskan att vara påläst. Således ger det kvinnan intrycket att sjuksköterskan är pålitlig och kunnig inom området. Det leder i sin tur till att kvinnan vågar lyfta eventuella frågor, oroskänslor och farhågor.

Vidare bör kvinnan förberedas inför mastektomin för att kunna uppleva lugn, förtroende och kontroll preoperativt (Amante m.fl. 2019). Däribland ingår information om den väntade operationen, ingreppet, storlek och placering så att kvinnan fullt ut kan förstå processen som väntar (Abner m.fl. 2017). Följaktligen främjar informationen en positiv och bekväm miljö (Drageset m.fl. 2010). Det framkommer från dessa studier att bedömningen som sjuksköterskan gör bör tydliggöra vad det är för information som kvinnan önskar och är i behov av. Således försäkrar bedömningen att det finns en ömsesidig förståelse kring vården som ska ges. Dessutom främjar det patientdeltagande eftersom kvinnan får möjlighet att uttrycka känslor, vilket i sin tur kan inge lugn. Vidare bör

sjuksköterskan utbilda kvinnorna om den preoperativa processen utifrån kvinnans förutfattade meningar och föreställningar kring mastektomin. Således kan

20

Med utgång i att sjuksköterskan bör utbilda kvinnan gällande den preoperativa fasen utifrån kvinnans förståelse är det viktigt att sjuksköterskan först identifierar vad kvinnan känner till. Eftersom en del kvinnor kan veta mycket om sin diagnos samt mastektomin medan andra vet mindre, skiljer mängden information som sjuksköterskan bör ge kvinnan, anser litteraturstudiens författare. Dock är det viktigt att sjuksköterskan har i åtanke att behov av information varierar och att alla kvinnor inte önskar mycket information (Drageset m.fl. 2012). Därför är det av vikt att ha en fortlöpande diskussion med kvinnan, enligt litteraturstudiens författare.

Informationen behövde dock inte alltid bara bestå av stora stycken text utan kunde istället vara foton som steg för steg förklarade den uppkommande proceduren kvinnan skulle genomgå (Jorgensen m.fl. 2015). Det kunde även finnas en risk för förändrad kroppsbild efter ingreppet relaterat till förlust av bröstet (a.a.). Därav var det viktigt att kvinnan tillgodoses med tillräcklig information inför

operationen (Jorgensen m.fl. 2015). Som Amante m.fl. (2019) vidare betonade var det dessutom viktigt att sjuksköterskan innehar egenskaper som krävs för att bemöta och försäkra patienten i den preoperativa perioden.

Likadant skriver Cutress m.fl. (2018) att en del kvinnor uppgav oro i den preoperativa fasen kring hur kroppsbilden skulle påverkas postoperativt. Det ansågs att foton var användbara och av hjälp för att kunna förse kvinnan med en realistisk bild av hur kroppen kommer att se ut efter kirurgin (Wolf 2003). Annars fanns risken att det skulle skapa en oro kring hur kvinnan skulle anpassa sig till den kirurgiskt förändrade kroppen (Abner m.fl. 2017).

Med hänsyn till att det föreligger oro preoperativt avseende förändrad kroppsbild anser författarna att sjuksköterskan bör anpassa informationen som ges till kvinnan. Genom att sjuksköterskan förser kvinnan med en kombination av olika typer av information ökar chanserna att kvinnan har förståelse för det som ska hända. Text som kompletteras med bilder kan därmed ge en tydligare förklaring av förloppet under operationen. Därmed ökar tydligheten i

informationsöverföringen.

Kvinnor uttryckte att oro är en faktor relaterad till kirurgin och den postoperativa vården (Jorgensen m.fl. 2015). Att preoperativt diskutera farhågor, exempelvis att reflektera över att se sin reflektion postoperativt, kunde göra det möjligt för kvinnor att uttrycka sin förståelse (Cesario m.fl. 2012). Genom att försiktigt uppmuntra till diskussion om tankar kring att se sig själv i spegeln postoperativt, samt utbildning om postoperativt utseende, kunde sjuksköterskan hjälpa till att lindra orealistiska förväntningar, förhoppningar och rädslor (a.a.).

Författarna anser att det är av vikt att ge kvinnorna tid att kunna verbalisera känslor tillsammans med sjuksköterskan och på så sätt uppmärksamma vad som tidigare inte har varit tydligt. På så sätt kan sjuksköterskan få förståelse för vad som är oklart och ytterligare förtydliga det för kvinnan. Därmed är det viktigt att sjuksköterskan intar sin roll som omvårdnadsansvarig och skapar en miljö som förenklar denna process. Därför bör sjuksköterskan individanpassa samtalet med kvinnan som möjliggörs genom att sjuksköterskan utgår från kvinnans förmåga att uttrycka sig. Därefter kan sjuksköterskan ställa ledande eller öppna frågor för att identifiera kvinnans behov. En åtgärd som kan implementeras är att kvinnan kan

21

skriva ner bekymmer och frågor i förväg så sjuksköterskan vet vad det är som bör lyftas först.

En annan viktig aspekt var tid, enligt Bennet m.fl. (2014). Tiden som tillhandahölls var inte tillräcklig för bearbetning av mängden information, i synnerhet precis innan kirurgin (a.a.). Följaktligen bidrog det till ytterligare en stressfaktor hos kvinnan (a.a.). Likadant påpekade Christensen m.fl. (2018) att kvaliteten av sjuksköterskans givna information var beroende av tiden som fanns till godo. Därtill skrev Abner m.fl. (2017) att det råder oro hos kvinnan avseende otillräcklig tid för mental förberedelse. Med hjälp av noggrann genomgång av viktig information i god tid samt identifiering av kvinnans föredragna

informationsmängd- och form, kunde tydlighet säkerställas innan operationen (Lally 2009).

Författarna i denna litteraturstudien menar att större arbetsbelastning på avdelningar kan medföra mindre avsatt tid till patienter. Således påverkar det kvaliteten på vården för kvinnorna diagnostiserade med bröstcancer. Det framgår att det i sjukvården är viktigt att som sjuksköterska hantera bristen på tid med stor omtanke. Tidsbristen har en negativ inverkan på kvaliteten av vården. Därav är det av vikt att sjuksköterskan är effektiv i tidshanteringen. Det väcker frågor kring vad det är som orsakar denna tidsbrist och det reflekteras kring att det ligger på organisationsnivå. Det innebär att det behöver ske en förändring längre upp i organisationen för att möjliggöra och optimera god vård.

En anmärkningsvärd faktor i litteraturstudien är skillnaden i året artiklarna har blivit publicerade. I en del nyare studier är problematik från äldre studier

återkommande. Exempelvis skrev Brown m.fl. (2000) att kvinnor upplevde att de fick lite till otillräcklig information från sjuksköterskan och att kvinnorna snarare vände sig till annan vårdpersonal, i detta fallet kirurgen, för information.

Problematiken lyfts likadant av Christensen m.fl. (2018) som underströk att informationsgivandet och stödet med utgång i de behov kvinnorna har var bristfällig. Följaktligen fick inte kvinnorna det stöd och den information som de behövde och önskade.

Enligt författarnas synsätt tyder ovanstående på att det fortfarande är ett bestående problem som behöver åtgärdas. Med avseende till att ett problem som presenterats så tidigt som år 2000 sedan återkommer i en studie 2018, talar för att det finns ett behov av förändring inom vården av kvinnor med bröstcancer. Det kan innebära att det råder en brist av utveckling av vården inom detta område. Därmed är det högst relevant att det lyfts fram och diskuteras.

Likadant påvisades annan problematik i andra studier. Wolf (2003) belyste att kvinnorna upplevde att den givna informationen i form av bilder ibland kunde upplevas som överväldigande eftersom det gavs i samband med annan

information. På samma sätt lyfte Cutress m.fl. (2018) att en del yngre kvinnor upplevde att uppvisandet av fotona var påfrestande eftersom fotona inte åskådliggjorde den åldersgrupp kvinnorna tillhörde. Enligt litteraturstudiens författare innebär det att foton som uppvisas inte är utifrån kvinnans önskemål samt att fotona visas vid fel tidpunkt. Gemensamt belyses ett problem av att sjuksköterskan inte identifierar vad kvinnorna informationsmässigt är i behov av. Det innebär i sin tur att det brister i den individanpassade vården. Därför är

22

författarna överens om att resultatet är av värde för litteraturstudien då problemet kvarstår.

KONKLUSION/SLUTSATS

Bröstcancer är en sjukdom som inger rädsla och drabbar nästan uteslutande kvinnor och en andel av kvinnorna väljer att genomgå en mastektomi. Mottagandet av en bröstcancerdiagnos och borttagandet av bröstet är en stor omställning i kvinnans liv. Därför är genomgående stöd grundläggande för att kunna underlätta den preoperativa vårdprocessen.

I resultatet framkom det att kvinnors upplevelser av sjuksköterskans stöd varierar. Kvaliteten samt mängden stöd avgör om kvinnorna upplever sig vara förberedda inför mastektomin. En del av kvinnorna upplever att den givna informationen inte alltid är utformad efter behov och önskan. Det innebär att det brister i

sjuksköterskans tillämpning på personcentrerad vård. Dock är vissa faktorer bortom sjuksköterskans och kvinnans kontroll, såsom arbetsbelastning.

Följaktligen påverkas effektiviteten av vården och således kvinnans upplevelse av god vård. Därmed är det essentiellt att sjuksköterskan identifierar, planerar och strukturerar omvårdnaden, tillsammans med kvinnan, för att kunna möjliggöra optimalt omhändertagande.

Tillfällen kvinnorna upplever sig sedda och tillfredsställda gällande tillgången till information har vidare bidragit till bättre kontakt med sjuksköterskan men även resten av vårdpersonalen. Faktorer som tillåter detta är exempelvis samtal där tiden finns för att lära känna sjuksköterskan och skapa tillit som därmed bidrar till ett förtroende. Förtroendet leder till att kvinnan är mer bekväm i relation till sjuksköterskan vilket underlättar deltagandet i vården. Således kommer kvinnan våga dela med sig av eventuella rädslor, upplevelser och åsikter som

sjuksköterskan kan dra nytta av för att kunna skräddarsy åtgärderna.

Som sjuksköterska är det viktigt att ha i åtanke att resultatet som studien medfört inte är generaliserbart för alla kvinnor med bröstcancer som ska genomgå en mastektomi. Därför är det viktigt att sjuksköterskan inte enbart har en klinisk bild utan ser individen bakom sjukdomen.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Det hade varit intressant att vidare undersöka om preoperativt stöd kan främja återhämtningen efter mastektomin. I litteraturstudien framgår det att preoperativt stöd ger en god förberedelse inför kirurgin och därför kan det vara intressant att undersöka om det kan ge kvinnan medel för att överkomma eventuella svårigheter som möjligtvis kan uppstå postoperativt.

I litteraturstudien saknas en redovisning av sjuksköterskornas kön. Det hade varit av intresse att undersöka och sammanställa om kvinnornas upplevelser av

sjuksköterskans stöd skiljer sig beroende på vilket kön sjuksköterskan har. Ytterligare saknades studier som rör svenska kvinnors upplevelser av

23

sjuksköterskans stöd. Således är det intressant att jämföra om studiens resultat även är implementerbart för svenska kvinnor eller om det råder en skillnad. Författarna träffade även på ett flertal studier som var av kvantitativ karaktär under litteratursökningen. Självfallet inkluderades inte artiklarna i studiens

resultat. Däremot upplevde författarna att artiklarna kan ge underlag för potentiell fördjupning. Därmed anses det att studien ytterligare hade kunnat fördjupas med kvantitativa studier och kompletterat resultatet samt medfört en bredare förståelse. Kvantifieringen hade exempelvis kunnat medföra en kartläggning av olika åldrar, grupper och socioekonomiska faktorer som spelar roll. Jämsides kan framtida forskning kvantifiera antal kvinnor som erhållit tillräckligt stöd preoperativt samt kvinnor som erhållit otillräckligt stöd och jämföra om det postoperativt bidrar till en snabbare återhämtning. En implementering av studiens resultat kan följaktligen bidra till en bättre och säkrare sjukvård

Med avseende till att varken ämnesordet eller fritexttermen “Woman” alternativt “Women” användes i litteratursökningen gjordes ingen avgränsning gällande kön. Därav borde det ha framkommit studier som belyser både kvinnliga och manliga patienters upplevelser. Däremot återfanns en övervägande majoritet av studier som lyfte kvinnors perspektiv. Dessutom är författarna medvetna om att bröstcancer är en sjukdom som till majoritet drabbar kvinnor. Därav är

sökresultatet begripligt. Därför hade det varit intressant att sammanställa en studie av liknande karaktär utifrån män med bröstcancer och eventuellt föra en

diskussion kring hur det skiljer sig från kvinnors upplevelser.

Dessutom hade det varit intressant att skriva en liknande studie utifrån sjuksköterskans perspektiv. Förslagsvis kan fokus vara att undersöka

sjuksköterskornas upplevelse av att vårda bröstcancerpatienter. Likadant bör även då en presentation av kön göras.

För litteraturstudien innebär det att kvinnornas upplevelser av sjuksköterskans stöd ska ge möjlighet till utveckling av vården så att den förbättras för nuvarande och framtida patienter. Det ska även ge en större och bredare förståelse för denna grupp av patienter samt de upplevelser som följer. Följaktligen kan studien bidra till kunskap som främjar en bekvämare yrkesroll som sjuksköterska och

förhoppningsvis i framtiden underlätta att föra svårare diskussioner. Vidare kan litteraturstudiens resultat ge underlag för bättre personcentrerad vård vilket i sin tur kommer att öka den enskilde individens och även samhällets tillit till

24

REFERENSER

Abner J, Brockopp D, Davies C, Lengerich A, Moe K, Wheeler P (2017), ‘Exploring the lived experience of women immediately following mastectomy’,

Cancer Nursing, Vol. 40, No. 5

Andersson I. (2004). Bröstdiagnostik. I Jönsson P-E. (red.) Bröstcancer. Södertälje: AstraZeneca. s. 105-132.

Anoosheh M, Nizamli F, Mohammadi E (2011), ‘Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study’, Nursing and

Health Sciences, 13, 481-487

Amante L.N, da Rosa L.M, dos Santos M.J, Girondi J.B.R, Oro J, Rolim J.M, Trescher G. P, Varela A.I.S (2019), Needs of Women with Breast Cancer in the Pre-Operative Period, Journal of Nursing UFPE, 13 (5), 1288–1294.

Bennett L.R, Dawe D.E, Kearney A, Westera D, (2014), Emotional and

informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer,

Canadian Oncology Nursing Journal, 24 (1), 20-30

Benetti E.R.R, Frohlich M, Stumm E.M.F, (2014) , Experiences of women with breast cancer and actions to reduce stress, Journal of Nursing, 8 (3), 537-44 Bentling, S. (1995) Sjuksköterskeprofessionen, Sjuksköterskeprofessionen - ett

kvinnoyrke (1:a upplagan). Gummessons Tryckeri, AB.

Bohler A, Landmark G TH, Loberg K, Wahl A K, (2008) Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context.

Journal of Clinical Nursing, 17, 192-200.

Bergh J, Brandberg Y, Ernberg I, Frisell J, Fürst C J, Hall P (2007) Bröstcancer.

Kirurgisk behandling av bröstcancer. Kristianstads Boktryckeri, AB.

Bergh J, Brandberg Y, Ernberg I, Frisell J, Fürst C J, Hall P (2007) Bröstcancer.

Vem drabbas av cancer. Kristianstads Boktryckeri, AB.

Brown M, Koch T, Webb C, (2000), Information Needs of women with non-invasive breast cancer, Journal of Clinical nursing, 9, 713-722

Cancerfonden, (2020) Cancersjukdomar som drabbar flest. > https://www.cancerfonden.se/ < HTML (2020-10-27)

Cancerfonden (2020) Bröstcancer

>https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer< HTML (2020-01-12)

Cancerfonden, (2018) Cytostatikabehandling (kemoterapi) >

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/cytostatikabehandling < HTML (2020-01-13)

25

Cancerfonden, (2018) Hormonell behandling. > https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/hormonbehandling < HTML (2020-01-13)

Cancerfonden, (2019) Strålbehandling. > https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/stralbehandling < HTML (2020-01-13)

Cesario S.K, Deutsch A.S, Freysteinson WM, Lewis C, Sisk A, Wuest L, (2012) The experience of viewing oneself in the mirror after a mastectomy, Oncol Nurs

Forum, 39 (4), 361-9

Christensen U, Halvorsen I, Kristensen M, Mygind A, Nyholm N, (2018), Diversity in cancer care: exploring social categories in encounters between healthcare professionals and breast cancer patients, Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 32 (3), s. 1108–1117

Cutress R.I, Eccles D, Foster C, Gerty S, Gilbert A.W, Recio-Saucedo A, (2018), “It’s Like We Don’t Exist”: Tailoring Education for Young Women Undergoing Surgery for Early-Stage Breast Cancer, Oncology Nursing Forum, Vol. 45, No. 2, 165-175

Danielson E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, (red)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad I (2:a

upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.

Drageset S, Giske T, Lindstrøm T C, Underlid K, (2011) Being in suspense: women’s experience awaiting breast cancer surgery. Leading global nursing

research, 67 (9), 1941-1951).

Drageset S, Giske T, Lindstrøm T, Underlid, K, (2012) “The support I need” Women’s Experiences of Social Support After Having Received Breast Cancer Diagnosis and Awaiting Surgery, Cancer Nursing, Vol. 35, No. 6, 39-47 Drageset S, Lindstrøm T.C, Underlid K, (2010), Coping with breast cancer: between diagnosis and surgery, Journal of advanced nursing, 66 (1), 149-158 Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier, fjärde utgåvan, (4:e) upplagan, Författaren och Natur & kultur. Stockholm

Friberg F (2017) Att göra en litteraturöversikt, Friberg F (red) Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbete, (3:e) upplagan,

Studentlitteratur AB. Lund

Graneheim U.H , Lundman B, (2004), Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse

Education Today, Volume 24, Issue 2, 105-112

Jorgensen L, Garne J.P., Sogaard M, Laursen B.S, (2015), The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: an interview study. European journal och oncology nursing, 19(6), 612-618.

Joseph D, Vaidya J. S, (2014) Fast Facts: Breast Cancer, 5th edition (Vol. 4th). Abingdon: Health Press Limited.