• No results found

Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

DIABETES MELLITUS TYP 2

OCH LIVSKVALITET

EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER

SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN

HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2

SVETLANA TUNIEVA

ALMA ZVEROTIC

(2)

DIABETES MELLITUS TYP 2

OCH LIVSKVALITET

EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER

SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN

HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2

SVETLANA TUNIEVA

ALMA ZVEROTIC

Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet. En

litteraturöversikt av faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes mellitus typ 2. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som

påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar

livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad

sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet.

Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, egenvård, hälsorelaterad livskvalitet,

(3)

DIABETES MELLITUS TYPE 2

AND QUALITY OF LIFE

A LITERATURE REVIEW OF FACTORS THAT

AFFECT THE QUALITY OF LIFE OF ADULTS

WITH DIABETES MELLITUS TYPE 2

SVETLANA TUNIEVA

ALMA ZVEROTIC

Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus type 2 and quality of life. A literature review of factors that affect the quality of life of adults with diabetes type 2. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.

Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

Keywords: diabetes mellitus type 2, health related quality of life, literature

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

4

BAKGRUND

4 Symtom 4 Diagnos 4 Behandling 5 Komplikationer 5 Livskvalitet 6 Mätinstrument för livskvalitet 6

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter 7 Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2 8

SYFTE/FRÅGESTÄLLNING

9

METOD

9 Inkluderingskriterier 9 Exkluderingskriterier 9 Artikelsökning 10 Dataanalys 12

RESULTAT

12

Socialt stöd och livskvalitet 12

Egenvård och livskvalitet 13

Diabeteskomplikationer och livskvalitet 14

Psykologiska faktorer och livskvalitet 14

Socioekonomiska faktorer och livskvalitet 15

DISKUSSION

15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17

SLUTSATS

20

REFERENSER

21

BILAGOR

24

(5)

INLEDNING

Det valda ämnet är livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter eftersom denna

patientgrupp är stor och anses öka i framtiden (Hedner, 2007). Diabetes är att stort problem som blir allt vanligare över hela världen. (Svenska Diabetesförbundet, 2006). Eftersom diabetes är en kronisk sjukdom som följer patienten både dag och natt ställer den patienten inför många olika problem (Almås, 2006). Dessa

problem kan vara sviktande egenvård, stress med livsstilsförändringar, krisreaktioner vid diabetesdebut eller rädsla för hypoglykemi. Genom god omvårdnad tillsammans med den medicinska behandlingen kan patineten uppnå optimalt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt (Socialstyrelsen, 2009). Intresset för denna patientgrupp väcktes även under den verksamhetsförlagda utbildningen inom primärvården då vi fick träffa diabetespatienter med olika uppfattningar om sin sjukdom och livskvalitet. Det ansågs intressant att undersöka vilka faktorer som påverkade deras hälsorelaterad livskvalitet.

BAKGRUND

Diabetes mellitus är en vanlig folksjukdom som ökar varje år. I Sverige finns det minst 300 000 diabetiker, varav 85-90 procent är av typ 2, som främst drabbar individer i vuxen ålder. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som medför risk för komplikationer på kort och lång sikt (Hedner, 2007). Det som utmärker typ 2 diabetes är nedsatt känslighet för insulin i vävnaderna, så kallat insulinresistens. Orsakerna anses vara livsstilsrelaterade, bland dessa är ålder, övervikt, rökning, stress samt låg fysisk aktivitet, de vanligastt förekommande. Ärftlighet

tillsammans med livsrelaterade orsaker ökar risken för diabetes. Typ 2 benämns för Non-Insulin Dependent Diabetes Mellitus (a a).

Symtom

Enligt Ericson & Ericson (2002) utvecklas symtomen gradvis under flera veckor. De vanligaste symtomen för diabetes mellitus är stark törst, glukosuri och stora urinmängder, torr hud, torra slemhinnor, viktminskning, trötthet (särskilt muskeltrötthet) samt acetonliknande utandningsluft.

Diagnos

Trots att typ 2 diabetes förekommer allt mer hos ungdomar utesluts typ 1 om sjukdomen debuterar innan patienten fyllt 20 (Hedner, 2007).

Hos icke-diabetiker är normalt fasteblodsocker 4-6 mmol/l men under dygnet växlar blodglukosnivån mellan 4 och 8 mmol/l. När fasteblodsockervärdet är upprepade gågner över 6,1 mmol/l i kapillärblod eller över 7,0 mmol/l i venöst serum eller plasma föreligger enligt WHO:s kriterier diabetes mellitus. För att ställa diagnosen mäts patientens fasteblodsocker, ibland med hjälp av

glukosbelastning (Almås, 2006). Dessutom testas förekomst av ketonkroppar i urinen med testremsa, där även låga koncentrationer av ketonkroppar ger positivt utslag på reagensremsan (Ericson & Ericson 2002).

(6)

Behandling

Målet för behandlingen är att hålla blodglukoshalten normal och undvika hyper-och hypoglykemi hyper-och därmed reducera risken för komplikationer. Patienter med typ 2 diabetes kan reglera blodglukosnivån med hjälp av ökad motion och kostförändringar. Men förr eller senare kan det vara nödvändigt med

läkemedelsbehandling vilken i första hand består av perorala antidiabetika. De påverkar blodglukosreglering på olika sätt. Vissa antidiabetika ökar

insulinkänsligheten och därigenom minskar insulinresistensen och andra

stimulerar de insulinproducerande cellerna till ökad insulinsekretion. Då motion, kostreglering och tablettbehandling inte ger önskvärt resultat kan patienten behöva insulinbehandling (Almås, 2006). För att nå behandlingsmålet är det nödvändigt att veta den genomsnittliga blodglukosnivån (HbA1c) under de senaste sex-åtta veckorna. HbA1c kallas också för glykerat hemoglobin. Detta beror på att hemoglobindelen i röda blodkropparna (erytrocyter) binder till sig glukos. När erytrocyter efter 120 dagar bryts ner kan procentandelen av glykerat hemoglobin mätas. Diabetes patienterna brukar med jämna mellanrum mäta HbA1c (a a). Normal nivå är <5,3 %. Vid mindre än 6 % bedöms

insulininställningen som acceptabel. Mellan 6,0 och 7,5 % är en förbättrad inställning eftersträvansvärd. HbA1c över 7,5 % är en indikation för behandling, för att minska risken för komplikationer (Hedner, 2007). Dessutom kontrolleras värden av LDL-kolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider regelbundet. Dessa värden tillsammans med HbA1c ingår i det som kallas metabol kontroll (Wiener et al, 2008).

Egenvård är en viktig del i diabetes patienternas liv där det ingår aktivitet och kunskap om sjukdomen. Eftersom sjukdomen är kronisk och patienterna lever med den varje dag är det betydelsefullt att de får utbildning i egenvård.

Färdigheter som b-glukoskontroll, injektioner, kost, motion, men även vad som ska göras i krissituationer som hypoglykemi är centrala aspekter i egenvården (Wikblad, 2006).

Komplikationer

Vid diabetes mellitus nämns akuta komplikationer och senkomplikationer.

Akuta komplikationer är diabeteskoma (för hög blodsockernivå) och hypoglykemi (för låg blodsockernivå). Diabeteskoma kan utvecklas under flera timmar och tillståndet är livshotande om det inte behandlas. Blodprov visar högt p-glukos och sänkt pH. I urinen är teststickor positiva för glukos och syror. Diabeteskoma kan inträffa antingen vid otillräcklig insulintillförsel eller vid ökat insulinbehov t.ex. på grund av infektion. Hypoglykemi är en komplikation till insulinbehandlingen där insulineffekten blir för kraftig. Den kan orsakas av att patienten har tagit för stor insulindos, ätit för lite, haft för hög muskelaktivitet och inte justerat

insulindosen samt intagit alkohol i större mängder. Dessa orsaker leder till

insulinkänning med lågt b-glukos. När b-glukosvärdet sjunker till 2,5 mmol/l eller lägre får kroppen signaler för behovet av b-glukos höjning och symtomen

uppkommer (Hedner, 2007).

Senkomplikationer delas i makrovaskulära och mikrovaskulära. Vid

makrovaskulära komplikationer sker det förändringar i de stora blodkärlen med medföljande hjärt-kärlproblem. Hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken vid diabetes mellitus. Vid mikrovaskulära komplikationer uppstår skador på små kärl i kroppen, dvs. i arterioler, venoler och kapillärer. De vanligaste organ som

(7)

drabbas är njurar (nefropati), ögon (retinopati), nerver (neuropati) och hud. Vid autonom neuropati uppkommer skadan på de autonoma nerverna som reglerar inre organ ( blodkärl, hjärta, ventrikel, tarm). Till denna typ av komplikationer tillhör erektil dysfunktion och autonom neuropati i mag-tarmkanalen. Fotkomplikationer är ett stort problem som kan leda till invalidisering. På grund av neuropati och nedsatt känsel samt på grund av angiopati och försämrat blodflöde kan ett sår uppstå och bli infekterat vilket kan leda till gangrän (Hedner, 2007).

Livskvalitet

Diabetes är en sjukdom som drabbar individen på olika plan. Att få diagnosen kan innebära en svår upplevelse och medför en stor omställning i livet för den

drabbade. Många förknippar sjukdomen med de komplikationer som den kan medföra (a a).

Hur diabetes typ 2 individer upplever sin sjukdom är individuellt. Faktorer som påverkar uppfattningen är bland annat hur sjukdomen har utvecklats, hur

bemötandet inom sjukvården blir samt hur effektiv behandling som individen har fått är. Andra lika viktiga faktorer som har påverkan på upplevelsen av sjukdomen är vem den drabbade är som person, samt ålder, kön, livssituation och vilket stöd denne får (Gåfvels, 1999). Hur individen lever med sjukdomen påverkar också upplevelsen av den. Livskvaliteten är ett fenomen som är individuellt och saknar definition i ordböcker (Rustöen,1993).

Då begreppet livskvalitet används inom omvårdnadsforskning och fokuserar mer specifikt på individens funktion, välbefinnande och uppfattning av den egna hälsan kallas den också för hälsorelaterad livskvalitet (Bowling, 2003).

Nedan följer WHOs definition (1998) av livskvalitet som kommer att ligga till grund för arbetet:

“Quality of life is defined as individual’s perceptions of their position in life in the context of the culture and value system where they live, and in relation to their

goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept, incorporating in a complex way a person’s physical health, psychological state,

level of independence, social relationships, personal beliefs and relationship to salient features of the environment.”(s.27)

Mätinstrument för livskvalitet

Det finns ett flertal mätinstrument för mätning av livskvalitet. Vanligt förekommande mätinstrument inom omvårdnad är hälsoenkäter SF-36 och WHOQOL-Bref.

SF-36 är en hälsoenkät som används för mätning av självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, sammanfattad som hälsorelaterad livskvalitet. Enkäten är

vetenskapligt utprovad och har visat god tillförlitlighet. SF-36 utgår från WHO’s hälsobegrepp som omfattar fysisk kapacitet, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt välbefinnande samt negativa konsekvenser av sjukdom eller skada. Enkäten består av 36 frågor om hur individen uppfattar sin hälsa och förmågan att utföra dagliga aktiviteter, samt frågor om hinder eller besvär på grund av ohälsa. Svaren samlas och delas in i åtta skalor (hälsomått). Poängskalan är 0-100 där högre värden anger bättre hälsa, enligt HRQL gruppens webbsida (2009-04-22).

(8)

WHOQOL-Bref är en kortare version av original instrumentet som består av 100 punkter. Denna version består av 26 punkter, som mäter övergripande områden: fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer och miljö. Poängskalan är 0-100 där högre värden anger bättre hälsa och lägre värden sämre hälsa, anges på WHOs webbsida (2009-04-22).

Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter

De fyra centrala begrepp om livskvalitet som faller inom sjuksköterskans

arbetsområde är hopp, mening, gemenskap och identitet (Rustöen, 1993). Hoppet är viktigt för att uppleva livet som gott att leva samt för människans hälsa och välbefinnande. Det gör det lättare att bemästra svåra situationer och händelser i livet samt utgör en betydelsefull källa för livskvaliteten. Det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa individer att bevara hoppet samt fatta ett nytt mod och stärka sitt hopp. Detta sker främst genom god och rätt upplagd information. För att hjälpa individen finna mening i livet måste den som vill hjälpa känna till vad som hotar upplevelsen av meningen. Det är viktigt ur sjuksköterskans perspektiv att ha kunskaper om händelser och situationer som gör den upplevelsen av meningen hotad (a a).

Utanförskap och bristande gemenskap kan ge individen ångest och ha

konsekvenser för upplevelse av livskvalitet. Gemenskap ger trygghet och gör att man kan uppleva sig själv betydelsefull, samt har en skyddande effekt i kriser. Familj och närstående är betydelsefulla för att individen ska uppleva gemenskap. Sjuksköterskan har där en viktig roll då kännedom måste finnas om vad som kan hindra eller främja uppkomsten av en givande gemenskap hos patienten.

Sjuksköterskans ansvar för att tillfredsställa individens grundläggande behov, respekt för individens egenvärde samt förståelse för denne och dennes situation gör att individens upplevelse av gemenskap stärks (a a).

Identiteten, som den fjärde centrala punkten i begreppet livskvalitet, kan stärkas av sjuksköterskan, som måste ge individen chansen att vara delaktig i sin vård och behandling och på det sättet bevara dennes identitet samt stärka upplevelsen av livskvaliteten (a a). Uppfattningen om sjukdomen hos diabetes patienter varierar i hög grad. Enligt Gåfvels (1999) kan diagnosen diabetes för enskilda innebära förlust av friheten och ett förstört liv. Men för andra kan det vara en förändring av synen på livet, där diabetes lär dem att uppskatta livet mer och att inte ta allting för givet.

I diabetesvården ingår alltid en diabetessjuksköterska och en diabetesansvarig läkare. Vårdteamet kan även bestå av en dietist, fotvårdsterapeut, psykolog, sjukgymnast och socialarbetare. Teamarbete innebär ett samarbete med gemensamt mål, där alla yrkeskategorier med sina specifika kunskaper strävar efter patientens bästa. Främsta målet för en diabetessjuksköterska i vården av diabetespatienter är att informera, stödja och handleda patienten till att klara sin egenvård. Rådgivning och trygghet när problemen uppstår är ytterligare uppgifter för en diabetessjuksköterska, som också står för kontinuiteten i omvårdnaden (Wikblad, 2006). Eftersom diabetes, som kronisk sjukdom i sig, medför en påverkan på patientens livskvalitet och ändrade uppfattningar om sig själv är det väsentligt att öka kunskapen om sjukdomen samt om livskvaliteten och faktorer som påverkar den. Alla individer är unika och har olika uppfattningar. Därför går det inte att generalisera hur de ska bli bemötta (a a).

(9)

En allmänsjuksköterska ingår inte direkt i diabetesteamet, men är ständigt i kontakt med diabetespatienter, som för andra sjukdomar och anledningar söker vård i hälso- och sjukvården. I kompetensbeskrivningen för allmän sjuksköterska som Socialstyrelsen (2005) har utarbetat framgår det vilka kompetensområden och arbetsuppgifter en sjuksköterska ska kunna bemästra i sitt yrke.

Kompetensbeskrivningen vill tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning för att bidra till att ge patienten god och säker vård. Ett av kunskapsområden är omvårdnads- och medicinsk vetenskap där sjuksköterskan ska ha förmåga till att bland annat uppmärksamma och möta psykiska och fysiska förändringar som en sjukdom kan medföra. Eftersom diabetes är en sjukdom som för många medför lidande och försämrar livskvaliteten, vilket påverkar hur patienten ställer sig till behandling och dess följsamhet, är det viktigt att sjuksköterskan utifrån sina kunskaper om diabetes och genom delaktigheten i teamarbetet möta, förstå och åtgärda det lidandet. För att uppnå bättre resultat avseende patientens attityd om diabetes samt patientens livskvalitet ska dialog med patienten och/eller närstående angående vård och behandling finnas.

Information och patientundervisning som allmänsjuksköterskan ger är ytterligare ett sätt som påverkar patientens följsamhet till eventuell behandling av diabetes. Genom att motivera diabetes patienter till förändring av livsstilsfaktorer kan sjuksköterskan bidra till att förebygga komplikationer som sjukdomen kan åstadkomma (Socialstyrelsen, 2005). För varje allmänsjuksköterska ska kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ligga till grund för yrkesutövningen, där strävan är att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov därmed bibehålla och/eller förbättra patientens livskvalitet (a a).

Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2

Redekop et al (2002) hade som syfte i sin enkätundersökning att bedöma hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos diabetes typ 2 patienter i Nederländerna. Författarna undersökte även vilka patientkarakteristika som var associerade med livskvaliteten och behandlingstillfredsställelse. I studien ingick 1 348 diabetes typ 2 patienter som besvarade två frågeformulär om

livskvalitet och behandlingstillfredsställelse. Författarna belyser i sitt resultat att faktorer associerade med lägre livskvalitet var kvinnligt kön, högre ålder, insulinbehandling, komplikationer samt fetma.

En enkätundersökning gjord av Wexler et al (2006) påpekar vikten av prevention av de komplikationer som sjukdomen medför samt behandling av depression som kan förekomma. Både prevention och behandling i sig ökade patienternas

livskvalitet, eftersom diabeteskomplikationer och depression var starkast

relaterade till sänkt livskvalitet. Författarna till studien har även kommit fram till ytterligare faktorer som negativt påverkar livskvaliteten bland diabetes typ 2 patienter. Dessa är kvinnligt kön, högre ålder, låg socioekonomisk status, insulinbehandling och antal läkemedel som tas.

Syftet med tvärsnittsstudien av Maddigan et al (2006) var att undersöka och förstå avgörande hälsofaktorer som har starkast påverkan på hälsorelaterad livskvalitet bland individer med diabetes typ 2. Författarna fann bland annat att depression var starkast relaterad med upplevelsen av livskvalitet. Denna studie stödjer Wexler’s et al (2006) resultat. Även socioekonomisk status (socialt stöd och låg inkomst) samt insulinbehandling och utbildning var de tre viktigaste hälsodeterminanter i studiens resultat. Dessa var även förknippade med livskvaliteten. Eftersom diabetesutbildning påverkar kunskap om diabetes, förmåga att kommunicera med

(10)

vårdpersonalen, valet av behandlingsalternativ, följsamheten av egenvården, påverkar den i sin tur också livskvaliteten.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sin hälsorelaterad livskvalitet.

Frågeställning är: vilka faktorer påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt?

METOD

En litteraturstudie ansågs vara en lämplig forskningsmetod då artiklar av både kvalitativ och kvantitativ studietyp kunde användas, vilket ökar möjlighet att förstå verkligheten och människans subjektiva upplevelser (Granskär, 2008). Litteraturstudie är även en lämplig metod för att kunna identifiera behovet för vidare forskning, få fram evidensbaserad kunskap kring ämnet samt att använda den till att förbättra sjuksköterskans yrkesutövande (Polit & Beck, 2006). Mer än en databas användes för att få mer information om valt ämne, nämligen PubMed, Cinahl och Medline. Databaserna PubMed och Medline valdes för att dessa innehåller artiklar inom ett brett medicinskt område, bland annat omvårdnad. PubMed är världens största medicinska databas som uppdateras dagligen. I Cinahl handlar 65 % av innehållet om omvårdnad, vilket anses som en lämplig databas för artikelsökningen. Sökspråket är engelska i alla tre databaser och dessa tillåter begränsningar i sökningen (Willman & Stoltz, 2002 & Polit & Beck, 2006). Granskningen av artiklarna gjordes enligt en modifierad granskningsmall baserad på Carlsson & Eiman (2003), (Bilaga 1a, 1b).

Inkluderingskriterier

Diabetes typ 2 patienter valdes som en inklusionkriterie. Artiklar på engelska valdes eftersom de flesta vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska.

Åldersgruppen 45-64 år valdes med tanke på att patienterna befinner sig i mitten av livet, är i arbetsför ålder samt har fortfarande ett brett socialt nätverk.. Tidigare studier (Maddigan et al, 2006 & Wexler et al, 2006) har visat flertal faktorer som påverkar livskvaliteten hos medelåldersgruppen. Därför är det intressant att se vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos denna grupp. Eftersom området om diabetes typ 2 är väl beforskat användes begränsning de senaste tre

publiceringsåren i alla tre databaser.

Exkluderingskriterier

För att undvika övertolkning av forskningsresultatet exkluderades review (Granskär, 2008). I sökresultatet fanns artiklar som exkluderades på grund av otillgänglighet för läsning eller medförde utgifter. Artikeltitlar som inte ansågs relevanta för syftet exkluderades.

(11)

Artikelsökning

Den första sökningen gjordes 2009-03-31 i databasen PubMed (Tabell 1). Av 75 lästa abstrakts valdes 22 artiklar som studerade det valda ämnet, men 17 av dem svarade inte fullständigt på studiens syfte och frågeställning samt undersökte båda typer av diabetes eller det var oklart vilken typ av diabetes undersöktes. Dessa 17 artiklar var dessutom av kvalitetsgrad III (låg kvalitetsgrad) efter

kvalitetsgranskningen (Bilaga 1a, 1b). Därför exkluderades dessa artiklar. Till slut användes fem artiklar i studiens resultat, som höll hög kvalitet efter

artikelgranskning. För att se om det tillkommer fler artiklar som är relevanta för studiens syfte samt för att se vad som kan ha påverkan på livskvaliteten hos diabetes typ 2 patienter lades ytterligare ett tredje sökord till sökorden ”diabetes mellitus” och ”quality of life”, nämligen ”impact”. Sökordet ”impact” syftar till

vad som har effekt och verkan på patienternas livskvalitet och hurdan effekt det

har. Det nya sökordet har också använts i syfte att se om området är tillräckligt täckt och att det inte tillkommer ny information med betydelse för studiens resultat. Efter genomgång av sökresultatet, där titlar lästes och relevansen av artiklar kontrollerades, kunde inga nya artiklar erhållas för granskning. Detta på grund av att de lästa abstrakten visade att artiklar behandlade ämnet alltför ytligt och även att likadana artiklar fanns bland de 123 artiklar som kom fram efter första sökningen.

Tabell 1. Artikelsökning i databasen PubMed.

Databas Sökord / Meshtermer Limits Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar PubMed ”Diabetes Mellitus type 2” & “Quality of Life” English, Abstract, Middle age 45-64, 3 last years 123, varav 3 review 120 75 22 5 PubMed “Diabetes mellitus type 2” & “Impact” & “Quality of Life” English, Abstract, Middle age 45-64, 3 last years 60 60 17 0 0

Då fem artiklar från PubMed inte ansågs tillräckligt och omfattande för studieresultatet fortsatte sökningen i databasen Cinahl 2009-04-08 (Tabell 2). Sökningen resulterade i 93 träffar, varav en review som uteslöts. Lästa artikeltitlar som inte hade relevans för studiesyftet exkluderades. Återstående 47 lästa

abstrakts visade olika relevans för studiens syfte samt resultat. Av dessa artiklar valdes tio med relevans för syftet. Övriga 37 exkluderades för att de undersökte ämnet alltför ytligt och tog upp båda diabetes typer. Tio artiklar granskades vidare, (Bilaga 1a, 1b) varav fyra exkluderades på grund av att de var av låg kvalitetsgrad, det vill säga var av grad III. Detta resulterade att sex av tio artiklar användes i studiens resultat. Dessa sex artiklar höll hög kvalitet efter

kvalitetsgranskning.

Det gjordes ytterligare två sökningar i Cinahl 2009-04-24 där tidigare sökord kombinerades med sökorden ”impact” respektive ”experience” (Tabell 2). Dessa sökord användes för att hitta faktorer som har inverkan och effekt på

(12)

livskvaliteten hos patienter samt patienters egna upplevelser av sjukdomen och livskvaliteten. Sökningen resulterade att inga artiklar kunde erhållas för

användning, beroende på att de redan fanns i sökresultatet i föregående sökningar eller att de inte svarade på syftet. När ett nytt sökord användes, nämligen

”perception”, blev resultatet en ny artikel som kunde användas i studiens resultat. Sökordet ”perception” användes eftersom det fanns i WHO’s definition om livskvaliteten samt att det var ett nyckelord i några av artiklar om livskvalitet. Övriga artiklar visade ingen relevans för syftet.

Tabell 2. Artikelsökning i databasen Cinahl.

Databas Sökord Limits Antal

träffar Lästa titlar abstractLästa Granskade artiklar Använda artiklar

CINAHL ”Diabetes Mellitus” & “Quality of Life” Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non-Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 93, varav 1 review 92 47 10 6 CINAHL ”Diabetes Mellitus” & “Quality of Life” & “Impact” Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non-Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 50 50 12 0 0 CINAHL “Diabetes Mellitus” & “Quality of Life” & “Experienc e” Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non-Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 33 33 9 0 0 CINAHL “Diabetes Mellitus” & “Quality of Life” & “Perception ” Middle age 45-64, Diabetes Mellitus Non-Insulin Depende nt, Abstract, 2006-2009 23 23 6 1 1

(13)

Sökningen i databasen Medline gjordes 2009-04-20 (Tabell 3) som ett ytterligare försök att hitta fler relevanta artiklar utöver de som hittades i PubMed och Cinahl. Eftersom sökningen med sökordet ”impact” inte gav fler artiklar i de två

föregående databaser gjordes ingen ytterligare sökning i Medline med ”impact” som det tredje sökordet.

Tabell 3. Artikelsökning i databasen Medline.

Databas Sökord Limits Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar Medline ”Diabetes Mellitus type 2” & “Quality of Life” Middle age 45-64, Abstract, Engelska, 2006-2009 205 205 11 0 0 Dataanalys

Kvalitetsgranskningen resulterade i totalt 12 artiklar, (Bilaga 2) varav 1 av kvalitativ studietyp och 11 av kvantitativ studietyp. För att en artikel ska få kvalitetsgrad I skulle det resultera i att antalet poäng omvandlat i procent skulle vara över 80 %. Kvalitetsgrad II skulle bli över 70 % och kvalitetsgrad III över 60 % (Carlsson & Eiman, 2003). De 12 artiklar lästes igenom noggrant för att få en uppfattning om innehållet i hela materialet. Anteckningar och sammanfattning av de olika delarna från artiklarna gjordes. Sammanställning av de olika delarna fördes in i en tabell (Bilaga 2) för att få en översikt av använda artiklar samt deras viktigaste resultat (Friberg, 2006).

I nästa steg skapades en struktur för resultatet. Olika underkategorier hittades i artiklarna och markerades med olika färger i texten, där varje färg presenterade en underkategori. Sedan skrevs de olika underkategorierna på klisterlappar och varje klisterlapp som innehöll likartade underkategori samlades på ett ställe. Efter att ha gått igenom alla artiklars resultat och skrivit alla underkategorier på klisterlappar skapades kategorier (Friberg, 2006). Då det fanns underkategorier av samma slag representerade de en kategori. Det skapades slutligen fem kategorier som

presenteras i resultatet.

RESULTAT

Resultatet i litteraturstudien presenteras utifrån kategorierna: socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer.

Socialt stöd

I en deskriptiv studie av Göz et al (2007) var syftet att fastställa effekter av det upplevda sociala stödet på diabetes patienternas livskvalitet. I studien ingick 66 diabetes typ 2 patienter i åldern 18 + som hade haft diagnosen under minst sex månader innan studien påbörjades. Författarna kom i sitt resultat fram till att ju högre socialt stöd patienterna uppfattade att de fick desto högre livskvalitet

(14)

påvisade de. Män hade lägre livskvalitet om de enbart fick socialt stöd från ”en speciell person”, bland annat flickvän/pojkvän, släkting, granne och läkare. Däremot hade kvinnor högre livskvalitet om de upplevde socialt stöd från denna person.

Tang et al (2008) undersökte i sin tvärsnittsstudie socialt stöd samt dess

förhållande till diabetesspecifik livskvalitet. I studien ingick 89 afroamerikaner med typ 2 diabetes i åldern 40 +. Studiens resultat visade att tillfredsställelse med socialt stöd var anledning till förbättrad livskvalitet. Det sociala stödet kom främst från läkare i 43 % av fallen, följt av maka/make (20 %) och familjemedlem (19 %). I resultatet tar författarna upp begreppen positivt socialt stöd och negativt socialt stöd. Det positiva stödet leder till positiva egenvårdsåtgärder som

uppföljning av en hälsosam kostplan, fördelning av kolhydrater jämt under dagen samt till utförandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter om dagen. Män upplevde mer positivt socialt stöd och var mer tillfredsställda med det jämfört med kvinnor. Även gifta och de med lägre utbildningsnivå uppgav att de upplevde mer positivt socialt stöd. Att hitta stöd på jobbet, främst hos en kollega med samma diagnos kan få vissa diabetes patienter att känna sig mindre isolerade. En manlig patient i Phillips (2007) studie har hittat sitt stöd hos en kollega som han kunde diskutera om blodglukosnivåer och åsikter om behandling. Det negativa stödet var associerat med att patienter inte tog de mediciner som rekommenderats av läkaren (Tang et al, 2008). Flera diabetespatienter i Phillips (2007) studie har påvisat att vårdpersonalen fick dem att uppleva skuldkänsla. Enligt

vårdpersonalen berodde patienternas höga blodglukosvärden på saker patienterna gjort eller inte gjort. Patienterna levde med den skuldkänslan dagligen. I denna studie ingick åtta patienter, varav fyra män och fyra kvinnor.

Egenvård och livskvalitet

I en randomiserad studie av Wattana et al (2007) jämfördes diabetes typ 2 patienternas livskvalitet. De 147 patienterna som ingick i studien var indelade i två grupper, där den experimentella gruppen genomgick ett egenvårdsprogram och kontrollgruppen fick den ordinarie vården av sjuksköterskan.

Egenvårdsprogrammet innefattade undervisning och diskussioner kring

kostplanering, lämplig fysisk aktivitet, fotvård, korrekt medicinering, observation av tecken och symtom på komplikationer samt meditationsteknik för

stresshantering. Resultatet indikerade att den experimentella gruppen visade högre livskvalitet än kontrollgruppen (a a). En prospektiv studie av Braun et al (2008) stödjer resultatet i den föregående studien. Resultatet påvisade betydelsen av egenvårdsåtgärder vilka i sin tur förbättrar patienternas livskvalitet. Den starkaste effekten för förbättrad livskvalitet ansågs vara förbättring av den metabola kontrollen det vill säga lägre HbA1c-nivå.

En tvärsnittsstudie som undersökte 131 patienter med typ 2 diabetes visade att ju bättre egenvårdsåtgärder patienter utför desto högre livskvalitet upplevde de. Med egenvårdsåtgärder menas: fysisk aktivitet, diet, medicinering och

blodglukoskontroll, fotvård samt prevention av hög och låg blodglukosnivå (Huang & Hung, 2007). Utövandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter dagligen påvisades ha positivt samband med livskvaliteten även i en

tvärsnittsstudie av Al-Shehri et al (2008). När patienter startar med

insulinbehandling gör de ändringar i sitt dagliga liv, främst gällande hälsosam kostplan. En kvinnlig patient från Phillips (2007) studie sammanfattade vad andra patienter i studien uttryckte:

(15)

”When you go onto insulin you take your diabetes more seriously. If I eat the wrong thing I start to feel sluggish” (s 39).

Diabeteskomplikationer

I observationsstudien av Nicolucci et al (2007), där sammanlagt 2499 typ 2 diabetes patienter ingick, var syftet att värdera hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos dessa patienter. Resultatet visar att förekomst av makrovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt, stroke, koronara hjärtsjukdomar samt perifera vaskulära sjukdomar) samt hypo-och hyperglykemiska episoder leder till minskad livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter. Dessutom hade mikrovaskulära komplikationer (svår retinopati och neuropati) en negativ påverkan på livskvaliteten. Även Vexiau et al (2008) påvisar i resultatet av sin tvärsnittsstudie ett negativt samband med livskvaliteten och förekomsten av mikrovaskulära komplikationer samt ökad förekomst av hypoglykemiska symtom. Chyun et al (2006) har i sitt resultat visat att förekomst av tecken eller symtom på perifer eller autonomisk neuropati var associerat med lägre livskvalitet.

Al-Shehri et al (2008) och Akinci et al (2007) påvisade i sina studier att ju högre antal komplikationer patienterna fick desto lägre livskvalitet upplevde de. Alltså avsaknad av komplikationer leder till högre livskvalitet hos diabetes typ 2 patienterna (a a).

Eftesom en sämre metabol kontroll medför risk för diabeteskomplikationer, påverkar den också livskvaliteten. I resultatet av en randomiserad studie gjord av Chyun et al (2006) presenteras att lägre nivå av HDL-kolesterol och

LDL-kolesterol samt högre nivå av triglycerider var associerade med lägre livskvalitet. I studier av Paddison et al (2008) och Nicolucci et al (2007) har det kommit fram att högre nivåer av HbA1c än den normala medförde att diabetes typ 2 patienter uppfattade sin livskvalitet som sämre. Akinci et al (2007) visar signifikans i sitt resultat där HbA1c-nivå lägre än 7 % medförde förbättrad livskvalitet.

Psykologiska faktorer

Att få diagnosen diabetes innebar för många en chock (Phillips, 2007). Så upplevde en manlig patient beskedet om diagnosen:

”It was a horrible shock and something I can´t get out of, it’s with you for the rest of your life” (s 38).

I en randomiserad studie av Paddison et al (2008) var syftet att undersöka förhållandet mellan psykologiska variabler, metabol kontroll och livskvalitet bland vuxna med typ 2 diabetes. Författarna visade att uppfattningen om att det är möjligt att själv kontrollera utvecklingen av sjukdomen leder till bättre

livskvalitet. Tron om att diabetes medför allvarliga konsekvenser för individen samt att sjukdomen medför negativ emotionell framställning är relaterad till lägre livskvalitet.

Andra psykologiska faktorer som inverkar på patienternas livskvalitet är ilska, ångest och depression. Chyun et al (2006) har kommit fram till att dessa faktorer hade negativt samband med patienternas livskvalitet. I studien av Phillips (2007) framgår det att patienterna dagligen kände frustration då de inte förstod orsaken

(16)

till höga blodglukosvärden trots att de följde råd om egenvård. En kvinnlig informant uttryckte sig på detta sätt:

”You do exactly the same thing, the same food everything the same, but then suddenly you see these high sugars again and you sit down and go through

everything, but you can’t find a reason” (s 40).

Socioekonomiska faktorer

De socioekonomiska faktorer som har påverkan på livskvaliteten och tas upp i artiklarna är utbildningsnivå, civilstånd samt inkomst. Lägre utbildningsnivå har i Nicoluccis et al (2007) samt i Huang & Hungs (2007) studier påvisats ha en negativ påverkan på livskvaliteten. Ju högre utbildningsnivå patienterna hade desto högre livskvalitet upplevde de. Tvärtom har Akinci et al (2008) i sitt resultat visat att utbildningsnivå lägre än 8 år medförde ökad livskvalitet för patienterna. Att vara gift och bo med sin familj har ett positivt samband med livskvaliteten påpekar författarna till två artiklar (Akinci et al, 2008 & Vexiau et al, 2008). Inkomst påverkar livskvalitet på det sättet att ju högre månadsinkomst patienterna hade desto bättre livskvalitet upplevde dem (Huang & Hung, 2007 & Chyun et al, 2006).

DISKUSSION

Diskussionen har delats upp i metoddiskussion och resultatdiskussion.

Metoddiskussion

En litteraturstudie ger möjlighet att sammanställa flera olika forskningsresultat från olika länder, som forskar inom samma område. Det påvisar att diabetes är ett folkhälsoproblem, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Litteraturstudien ger en inblick i området samt skapar en sammanfattning av den forskning som finns inom det valda området och belyser behovet för vidare forskning (Polit & Beck, 2006).

Tre databaser som innehåller mest information om medicin och omvårdnad användes för att få fram material till studiens resultat. Dessa är PubMed, Cinahl och Medline. Andra databaser ansågs ha lite material om omvårdnad samt att begränsningar kunde ej göras på samma sätt som i de tre valda databaser (Polit & Beck, Willman & Stoltz, Granskär). Flera inkluderings- och exkluderingskriterier bestämdes innan sökningen påbörjades. Dessa kriterier medförde risk för

uteslutande av material som skulle vara av nytta för denna studie, men användes för att få ett hanterbart material. Antalet begränsningar som gjordes medförde risk för att tillgången av artiklar påverkades. Eftersom diabetes är ett välbeforskat område så valde vi ändå dessa begränsningar. Begränsningen att bara engelska artiklar söktes kan ha påverkat resultatet genom att begränsa urvalet. En svaghet med engelska artiklar kan vara feltolkningar på grund av bristande kunskaper i det engelska språket, där uppslagsböcker och lexikon har använts som stöd.

Åldersbegränsningen hos patienterna var medelåldersgruppen, mellan 45-64 år. Denna åldersgrupp var mest intressant att undersöka. Åldersgruppen har en lång

(17)

verksamhetsförlagd utbildning samt tidigare studier (Maddigan et al, Redekop et al & Wexler et al). Trots att åldersbegränsningen valdes har det ändå framkommit studier som inkluderade yngre samt äldre patienter. Åldersbegränsningen var nödvändig för att minska antal träffar, eftersom området är välbeforskat, då högre antal träffar skulle medföra risk för ohanterbar data. Att åldersintervallen i vissa artiklar har blivit utökad åt båda hållen med ca tio år, kan även ha påverkan på denna studies resultat. Patienter i åldersgruppen 45-64 befinner sig fortfarande i arbetsför ålder och har relativt god hälsa. Patienter över 65 år brukar få andra sjukdomar och bekymmer, som kan påverka livskvaliteten ytterligare. Av samma anledning som för åldersbegränsningen valdes även begränsningen gällande publiceringsår, nämligen tre senaste publiceringsåren. Detta anses vara både en svaghet och styrka. En svaghet kan vara att det fanns risk för att missa pålitliga och relevanta studier som gjordes, till exempel för fyra år sedan men är

fortfarande aktuella. Styrkan anses kan vara att de färskaste artiklar erhålls (Granskär, 2008). Trots att artiklarna söktes via Malmö Högskolas biblioteks hemsida fanns det en del artiklar som tycktes vara relevanta efter

abstraktgranskning men inte var tillgängliga i fulltext eller medförde utgifter. De två centrala sökord och meshtermer som användes vid varje sökning var ”diabetes type 2” och ”quality of life” eftersom de bäst knyter an till studiesyftet samt ger en bred överblick över forskningsfältet. Men då artikelsökningen pågick i databasen PubMed uppstod problem med sökordet ”quality of life” då det inte kunde användas som meshterm. Därför gjordes sökningen även med fritext i denna databas samt i ytterligare två databaser, nämligen Cinahl och Medline. 33 artiklar om det valda ämnet tycktes vara relevanta och granskades utifrån en modifierad granskningsmall (Bilaga 1a, 1b). Den modifierade mallen behandlade diabetespatienter istället för lungpatienter som originalmallen gjorde.

Granskningsmallen gav möjlighet att granska varenda artikel steg för steg det vill säga kvalitetsgranska varje del i artikeln samt poängsätta artiklarnas kvalitet. Granskningen av artiklarna gjordes först enskilt av båda författarna. Efter diskussion gjordes en sammanställning av tolkningarna och artiklarna

kvalitetsgraderades. Syftet med att kvalitetsgranskningen gjordes först individuellt och sedan gemensamt var att öka validiteten samt reliabiliteten. Eftersom det fanns gott om forskningsmaterial bestämdes att artiklarna av kvalitetsgrad I och II skulle användas i studiens resultat. De elva artiklarna som var av grad III

exkluderades. I studieresultatet ingick 12 vetenskapliga artiklar, varav en av kvalitativ studietyp. Att det blev en kvalitativ artikel i resultatet anses vara lite eftersom den inte speglar många patientupplevelser, då bara åtta patienter ingick i studien. Eftersom de kvalitativa studierna, enligt Granskär (2008) kan sakna abstrakt kan det vara anledningen till att antalet kvalitativa artiklar blev mindre i jämförelse med kvantitativa. Däremot kan den kvalitativa artikeln vara ett

komplement till de kvantitativa artiklarna.

Dataanalysen gjordes först på ett deduktivt angreppssätt, enligt Granskär (2008). Detta sätt innebär att kategorier formuleras först, sedan hittas underkategorier och placeras under kategorier. Ett deduktivt sätt resulterade i åtta kategorier. Dessa tycktes vara för många och det var osäkert om all information från de 12

vetenskapliga artiklarna blev hittad. Därför gjordes dataanalysen på ett induktivt angreppssätt, vilket resulterade fler teman än tidigare samt mindre antal

kategorier. Informationen med vikt för studiens resultat kondenserades väl och gav till resultat fem kategorier (Friberg, 2006).

(18)

Resultatdiskussion

Resultatet visade på faktorer som kan påverka livskvaliteten positivt och negativt hos patienter med diabetes typ 2 och svarade därmed på frågeställningen i

litteraturstudiens syfte.

I resultatet ingick 12 artiklar där studierna är gjorda i olika länder. Detta bevisar att problemet är aktuellt över hela världen och att forskarna tillsammans med vårdpersonalen eftersträvar evidensbaserad kunskap om hur vården kan utformas utifrån patienternas behov och önskningar. Samtliga studiers resultat belyser även behovet för vidare forskning eftersom denna patientgrupp redan är stor och även anses öka i framtiden. Därför är studierna av stor nytta för kvaliteten i den framtida sjukvården. Trots att problemet är gemensamt för många länder kan generaliserbarheten och tillämpbarheten av studiernas resultat i Sverige

ifrågasättas, då kulturella skillnader kan ha haft inverkan. Skillnader i hälso- och sjukvården samt ekonomiska skillnader i de olika länderna kan ytterligare påverka generaliserbarheten av resultatet.

Mätinstrumenten för livskvalitet som användes i studierna var inte av samma slag vilket kan vara ett problem för forskningen om livskvalitet. Det hade varit

önskvärt att ha ett gemensamt mätinstrument i alla studier för att uppskatta livskvaliteten hos just diabetes typ 2 patienter. Detta hade resulterat i en bättre sammanställning av resultatet och därmed större validitet. Närmare granskning visade att mätinstrumenten som använts i studier hade liknande utformningar vilket gjorde att resultaten ansågs jämförbara trots att livskvaliteten mättes med olika instrument. De flesta författare har använt sig av SF-36 och WHOQOL-Bref vilka utgår ifrån WHOs definition om hälsobegrepp.

Gemensamt för alla studier som ingick i denna litteraturstudie samt från tidigare forskning (Maddigan et al, Redekop et al, Wexler et al) är att kvinnligt kön och högre ålder är associerade med lägre livskvalitet. Dessa faktorer är opåverkbara och därför tas det som ett faktum, men däremot måste sjukvårdspersonal ha dessa faktorer i åtanke vid bemötandet av dessa patienter. Frågan är vad det kan bero på att män upplever livskvalitet på annat sätt än kvinnor? Kan det bero på kvinnans roll i samhället? Kvinnan är oftast den person som tar hand om familjen, barnen, hemmet och jobbar dessutom. Det är påfrestande för henne vilket gör att hon inte har lika mycket tid för sig själv jämfört med mannen. Varför upplever äldre sin livskvalitet som sämre? Är det så att de brukar ha sämre funktionsförmåga än de yngre vuxna? Detta väcker intresse och kan vara en anledning till fortsatt

forskning.

Högre livskvalitet har i flera studier (Göz et al 2007, Tang et al 2008, Phillips, 2007) visats vara associerat med det sociala stödet som patienterna fick. Dessa studiers resultat stärker resultatet från tidigare forskning (Maddigan et al, 2006) där socialt stöd också var associerat med livskvaliteten. Det sociala stödet kan ha olika inverkan på patienterna. Det kan antingen leda till uppföljning av

egenvården och förbättring av livskvaliteten eller leda till åtgärder som inte gagnar patienten. Detta även beroende på från vem stödet kommer ifrån. I studiernas resultat framgick det att patienten kan få stöd från olika individer, där vårdpersonal, familj, vänner, arbetskamrater och även grannar ingår.

(19)

Stöd och hjälp från personer i omgivningen är nödvändiga för att kunna leva med sin kroniska sjukdom. Genom att stödja och uppmuntra patienten kan

sjuksköterskan göra denne motiverad och stark för livsstilsförändring och därmed hjälpa till förbättrad livskvalitet (Socialstyrelsen, 2005). Det kan även medföra att patienter blir mer självständiga och tar egna initiativ och inte är beroende av andras insatser. Sjuksköterskan kan informera anhöriga om på vilket sätt de kan ge stöd till sina anhöriga med diabetes typ 2. Anhöriga bör försöka att komma med goda förslag och undvika pekpinnar. Att laga och äta nyttig mat tillsammans, att påminna sin anhörig att kontrollera sin blodglukos, att erbjuda sällskap till promenader, att som anhörig be att få följa med på besök hos sjuksköterskan mm är saker som en anhörig kan göra.

Stödet som patienten får från andra utom vårdpersonalen påverkar uppföljningen av egenvård och därmed livskvaliteten (Tang et al, 2008). Det kan vara en positiv upplevelse att få stöd från andra människor med samma sjukdom, exempelvis en kollega eller granne (Phillips, 2007). Att få det stödet kan för patienten betyda att denne inte känner sig ensam om sin sjukdom och sina problem. Detta gör det lättare för patienten att acceptera sin sjukdom. Tillsammans med individer med samma problem kan patienten ändra sin livsstil, vilket är nödvändigt för att ha sin sjukdom under kontroll samtidigt som patienten bibehåller sin livskvalitet. Det kan vara möjligt att hitta någon gemensam hobby, till exempel motionera tillsammans och dela med kunskaper om sjukdomen.

Alla artiklar som ingick i arbetet påvisade att egenvård hade stor betydelse för livskvaliteten. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt måste patienten engagera sig i sin egenvård genom att till exempel motionera regelbundet minst 30 minuter om dagen, inta hälsosammare kost och undvika höga blodglukosvärden. Författarna till samtliga studier visar att dessa

egenvårdsåtgärder kan förbättra patienternas livskvalitet. Om uppföljningen av dessa är dålig blir det en motsatt effekt på livskvaliteten. En sjuksköterska bör informera, stödja och motivera patienten till en bättre egenvård, vilket stämmer överens med kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska

(Socialstyrelsen, 2005). Bättre egenvård bidrar för patienten till en känsla av kontroll över sin livssituation, vilket kan förbättra livskvaliteten. Stöd från

sjuksköterskan är viktig för en välfungerande egenvård. Det leder till trygghet och ökat självförtroende samt har en god påverkan på livskvaliteten. God metabol kontroll påverkas också av egenvården och därmed minskar risken för

diabeteskomplikationer.

Uppkomsten av diabeteskomplikationer har en negativ påverkan på livskvaliteten påvisar Redekop et al (2002) och Wexler et al (2006). De nyare studierna stärker deras påståenden i sina resultat (Nicolucci et al, Vexiau et al , Chyun et al, Al-Shehri et al, Akinci et al, Paddison et al). En av orsakerna till uppkomsten av komplikationer är förändringar i den metabola kontrollen, det vill säga HDL-kolesterol, LDL-HDL-kolesterol, triglycerider och HbA1c. Genom god egenvård får patienten god metabol kontroll och kan därmed undvika komplikationer. Detta gör att patienten antingen bibehåller eller ökar sin livskvalitet.

Eftersom de flesta patienter är medvetna om vilka komplikationer som diabetes kan medföra uppstår det rädsla för invalidisering och för tidig död, vilket påverkar deras livskvalitet. Patienterna uppgav sig vara rädda för hypoglykemi (Phillips, 2007). Varje nytt symtom de fick tycktes vara symtom på komplikationer ( a a).

(20)

Utifrån detta ses ett behov för information om komplikationer samt prevention av dessa. En allmänsjuksköterska måste följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsen utarbetade Nationella riktlinjer för diabetesvården (2009) gällande prevention av diabeteskomplikationer. Målet är att förebygga uppkomsten av diabeteskomplikationer som skapar stora samhällskostnader och leder till patientens lidande, sjukskrivningar samt ökar vård- och omsorgsbehovet.

Sjuksköterskan kan i detta fall bidra med att fördröja eller förhindra uppkomsten av både akuta och senkomplikationer genom att försöka eliminera riskfaktorerna för uppkomsten av dessa. Eftersom komplikationerna medför stora konsekvenser för både patienten och samhället är det av stor vikt att framtida forskning

fokuserar på hur komplikationer kan minskas eller helt undvikas.

Tidigare studier gjorda av Wexler et al (2006) och Maddigan et al (2006) samt en ny studie av och Chyun et al (2006) har visat att uppkomsten av depressiva symtom och ångest, vilka diabetes kan medföra, har en negativ påverkan på livskvaliteten. Dessutom har Phillips (2007) i sitt resultat visat att rädsla för möjliga komplikationer och frustration över oförståelse för orsaken till oförklarigt höga blodglukosnivå påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Att få diagnosen diabetes kom som en chock för många av studiens deltagare. Vad kan det bero på? Är det för att patienterna måste ändra sin livsstil eller att de förknippar den

kroniska sjukdomen med isolering? Kan det vara rädsla för ett ofullständigt liv och för tidig död eller är det bara brist på kunskap om sjukdomen? För att kunna få svar på dessa frågor är vidare forskning inom området önskvärt. Depressiva symtom och andra psykologiska faktorer hos patienter med diabetes typ 2 är viktiga att uppmärksamma eftersom dessa patienter ofta är sämre på egenvård och skötsel av sin sjukdom. Detta i sin tur kan leda till en ökad risk för

diabeteskomplikationer och sänkt livskvalitet. Stöd från vårdpersonal, familj och vänner har även i den frågan god effekt på förebyggandet av psykologiska faktorer som har negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Stödet gör det lättare för patienter att hantera och behandla sin sjukdom och känna gemenskap samt är avstressande för denne. De ovannämnda psykologiska faktorer behöver minimeras eller förebyggas för att inte göra livet svårt för patienterna och även familj och närstående.

Det finns faktorer som vårdpersonalen inte kan påverka men som har tydlig påverkan på patienternas livskvalitet. Bland dessa finns utbildningsnivå, civilstånd och inkomst. Trots att dessa socioekonomiska faktorer är opåverkbara av

vårdpersonalen måste vi ändå ha i åtanke att patienter med lägre utbildningsnivå, de som är ensamma och de med lägre inkomst har lägre livskvalitet. Utifrån denna kunskap kan vi försöka att hjälpa patienten att skapa ett bredare socialt nätverk och ta kontakt med andra instanser. Dessa kan till exempel hjälpa patienten att ändra sin livssituation, som kommer att leda till förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Andra instanser kan hjälpa patienten hitta en sysselsättning som passar denne samt förbättra patientens ekonomiska situation.

Sjukvårdspersonal behöver bli informerade om hälsorelaterad livskvalitet hos typ 2 diabetes patienter och faktorer som påverkar den, så att de kan förbättra

kunskapen om vården av dessa patienter. Denna kunskap ska uppdateras ständigt för att ge patienterna vård av god kvalitet och få dem att kontrollera sin sjukdom samt bibehålla eller förbättra sin livskvalitet.

(21)

SLUTSATS

Studiernas resultat har visat att diabetes typ 2 patienter upplever lägre livskvalitet än friska individer. Figur 1 föreställer de faktorer som påverkar livskvaliteten hos dessa patienter. Bland dessa faktorer finns de som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. De flesta framkomna faktorer har både direkt och indirekt påverkan på livskvaliteten Med indirekt påverkan menas att vissa faktorer påverkar varandra och därigenom livskvaliteten.

Figur 1. Faktorer som påverkar livskvaliteten både direkt och indirekt.

Figur 1 visar att psykologiska faktorer, socioekonomiska faktorer, socialt stöd, metabol kontroll, diabeteskomplikationer samt egenvård påverkar livskvalitet på ett direkt sätt. Uppföljning av egenvården påverkar både den metabola kontrollen samt uppkomsten av diabeteskomplikationer och på det sättet inverkar även indirekt på livskvaliteten. Socialt stöd påverkar livskvaliteten också indirekt genom att påverka egenvården, som i sin tur också påverkar livskvaliteten. Att få en uppfattning om patienternas sjukdomsupplevelser och upplevelser av livskvaliteten är av stor betydelse för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. För att på bästa sätt kunna hjälpa patienten leva med den kroniska sjukdomen och tillgodose dennes grundläggande behov är det viktigt att veta vilka faktorer som påverkar patientens syn på sjukdomen samt livskvaliteten. På detta sätt kan vi som sjuksköterskor ge patienten en individuell anpassad vård som denne kan hantera och samtidigt uppnå ett önskvärt resultat med behandlingen.

(22)

REFERENSER

Akinci, F et al (2007) Assesment of health-related quality of life (HRQoL) of patients with type 2 diabetes in Turkey. Diabetes research and clinical

practice, 79, 117-123.

Almås, H (2006) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB.

Al-Shehri, AH et al (2008) Health-related quality of life in type 2 diabetic patients. Ann Saudi Med, 28, 352-360.

Bowling, A (2003) Current state of the art in quality of life measurement. I A. J. Carr, I. J. Higginson & P.G. Robinson (red) Quality of life (ss. 1-8). London: BMJ Books

Braun, A et al (2008) Effects of metabolic control, patient education and initiation of insulin therapy on the quality of life of patients with type 2 diabetes mellitus. Patient Education and Counseling, 73, 50-59.

Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för

undervisning inom projektet ”evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”.

Malmö högskola: Hälsa och samhälle.

Chyun, DA et al (2006) The association of psychological factors, physical activity, neuropathy, and quality of life in type 2 diabetes. Biological

research for Nursing, 7, 279-288.

Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Gåfvels, C & Lorenz, K (1999) Diagnos diabetes och alla känslor inombords. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Göz, F et al (2007) Effects of the diabetic patients’ perceived social support on their quality-of- life. Journal of Clinical Nursing, 16, 1353-1360 Hedner, L P (2007) Invärtesmedicin. Lund: Studentlitteratur.

HRQL gruppen (2007) Hälsoenkät SF-36

>http://www.hrql.se/content/frageformular/sf-36_halsoenkat.asp< 2009-04-22.

Huang, M-C & Hung, C-H (2007) Quality of life and its predictors for middle-aged and elderly patients with type 2 diabetes mellitus. Journal of

(23)

Maddigan, SL et al (2006) Understanding the determinants of health for people with type 2 diabetes. American Journal of Public Health, 96, 1649-1655. Nicolucci, A et al (2007) Clinical and socio-economic correlates of quality of life

and treatment satisfaction in patients with type 2 diabetes. Nutrition,

Metabolism & Cardiovascular Diseases, 19, 45- 53.

Paddison, CAM et al (2008) Psychological factors account for variation in

metabolic control and perceived quality of life among people with type 2 diabetes in New Zealand. International Journal of behavioural medicine,

15, 180-186.

Phillips, A (2007) Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin therapy. Nursing Standard, 23, 35-41.

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal,

and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.

Redekop, WK et al (2002) Health-related quality of life and treatment satisfaction in Dutch patients with type 2 diabetes. Diabetes Care, 25, 458-463. Rustöen, T (1993) Livskvalitet: en utmaning för sjuksköterskan. Arlöv: Berlings. Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

(Artikelnr 2005-105-1).

Socialstyrelsen (2009) Nationella riktlinjer för Diabetesvården – beslutsstöd för prioriteringar 2009 preliminär version. (Artikelnr 2009-126-135). Svenska diabetesförbundet (2006)

>http://www.diabetes.se/Templates/Extension____309.aspx< 2009-05-08.

Tang, ST et al (2008) Social support, quality of life and self-care behaviors among African Americans with type 2 diabetes. The Diabetes Educator, 34, 266-276.

Vexiau, P et al (2008) Hypoglykaemia in patients with type 2 diabetes treated with a combination of metformin and sulphonylurea therapy in France.

Diabetes, Obesity and Metabolism, 10, 16-24.

Wattana, C et al (2007) Effects of a diabetes self-management program on glycemic control, coronary heart disease risk, and quality of life among Thai patients with type 2 diabetes. Nursing and Health Science, 9, 135-141.

Wexler, DJ et al (2006) Correlates of health related quality of life in type 2 diabetes. Diabetologia, 49, 1489-1497.

(24)

Wiener, Ch et al (2008) Harrison's Principles of Internal Medicine,

Self-Assessment and Board Review. USA: McGraw-Hill.

Wikblad, K (2006) Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.

Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization (1993) WHO Quality of Life-BREF (WHOQOL-BREF)>http://www.who.int/substance_abuse/research_tools/whoqolbref /en/< 2009-04-22.

World Health Organization (1998) Health Promotion Glossary

>http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998 .pdf< 2009-04-23.

(25)

BILAGOR

Bilaga 1a: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).

Bilaga 1b: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).

(26)

Bilaga 1a: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).

(27)

Bilaga 1b: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).

(28)

Bilaga 2: Matris över använda artiklar

Författare, år och

land

Titel Syfte Studietyp Metod och

urval Resultat Kvalitets-grad

Akinci F et al 2007, Turkiet Assessment of health-related quality of life (HRQOL) of patients with type 2 diabetes in Turkey Att mäta hälsorelaterad livskvalitet och undersöka vilka patientens socio-demografiska och diabetes-relaterade kliniska egenskaper (karakteristika) är associerade med bättre livskvalitet Intervju-undersökning 376 typ 2 diabetes patienter. Medelåldern var 56,78 +- 9,06 år Patienterna uppgav mild till

måttlig hälsorelaterad livskvalitet vilket är relaterat till sociodemografi ska faktorer, behandlingshis toria samt dietskötseln (uppföljningen) Grad I 83,0% Al-Shehri H. A et al 2008, Saudi Arabien Health-related quality of life in type 2 diabetic patients Att bestämma hälsorelaterad livskvalitet och faktorer som påverkar den hos diabetes typ 2 patienter. Tvärsnitts-studie Totalt 432 patienter, varav 261 ingick i den experimentell a gruppen och 216 i kontrollgruppe n Hälsorelaterad livskvalitet var lägre hos den experimentella gruppen hos kontrollgruppe n och var påverkad av många faktorer. Grad I 91,4% Braun A et al 2008, Tyskland Effects of metabolic control, patient education and initiation of insulin therapy on the quality of life of patients with type 2 diabetes mellitus Att undersöka påverkan av insättning av insulinbehandlin g, metabolt kontroll samt strukturerad patientundervis ning på diabetesrelatera d livskvalitet hos insulinbehandla de patienter med typ 2 diabetes mellitus Prospektiv studie 71 patient med diabetes typ 2, äldre än 54 år Förbättring i den metabola kontroll visades ha en signifikant effekt på olika domäner av livskvaliteten hos diabetes patienter Grad I 85,1%

(29)

Chyun D.A et al. 2006, USA The association of psychological factors, physical activity, neuropathy and QoL in type 2 diabetes

Att fastställa ett samband mellan demografiska faktorer; diabetesrelatera de faktorer inklusive diabetesrelatera de mikrovaskulära komplikationer; hjärt-riskfaktorer; och psykologiska faktorer med livskvalitet. Randomisera

d studie 116 patienter i 30-årsåldern och äldre Alla faktorer visade ett samband med livskvaliteten Grad I 83,0% Göz F et al. 2007, Turkiet Effects of the diabetic patients’ perceived social support on their quality-of- life Att fastställa effekter av det upplevda sociala stödet på diabetes patienternas livskvalitet Deskriptiv studie 66 diabetes typ 2 patienter i åldern 18 +, fick diagnos minst 6 månader innan studien påbörjades

Det fanns ett positivt samband mellan patienternas upplevda sociala stödet och deras livskvalitet Grad I 85,1 % Huang, Mei-Chuan, Chich-Hsiu 2007, Taiwan Quality of life and its predictors for middle-aged and eldery patients with type 2 diabetes mellitus Att utforska livskvaliteten och aspekter som påverkar den bland medelålders och äldre patienter med diabetes mellitus typ 2 Tvärsnitts-studie 131 diabetes patienter i åldern 40 år + Aspekter som påverkar patienternas livskvalitet var egenvårds-åtgärder samt ekonomisk status Grad I 85,1% Nicolucci A. et al 2007, Italien Clinical and socio-economic correlates of quality of life and treatment satisfaction in patients with typ 2 diabetes Att värdera hälso-relaterad livskvalitet och behandlingstillfr edsställellse hos diabetes typ 2 patienter. Observations studie 2499 typ 2 diabetes patienter, från 203 diabetes kliniker i Italien. Ålder: Över 18 år gamla, behandlade med antidiabetika (1071), insulin (673), eller både och (755). Hälsorelaterad livskvalitet och behandlings-tillfredsställelse var relaterade till varandra av ett samspel mellan kliniska och socio-ekonomiska variabler Grad I 83,0%

(30)

Paddison C.A.M et al 2008, Nya Zealand Psychological Factors account for variation in metabolic control and perceived quality of life among people with type 2 diabetes in New Zealand Att undersöka förhållandet mellan psykologiska variabler, metabol kontroll och livskvalitet bland vuxna med typ 2 diabetes. Randomisera d studie 615 diabetes typ 2 patienter. Medelåldern var 63 år, varierade mellan 27 till 90 år. Psykologiska variabler har en bidragande till förklaring av skillnader i HbA1c och livskvaliteten bland människor med diabetes. Grad I 80,9% Phillips A 2007, England Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin therapy Att undersöka livsupplevelse hos diabetes typ 2 patienter som har påbörjat insulinbehandlin g Fenomenologi sk studie (intervjuunder sökning) 8 patienter ingick i studien, varav 4 män och 4 kvinnor Patienter upplevde rädsla för insulinterapi, men kunde ändå ha glädje av dagliga aktiviteter. De hade även bättre förståelse för diabetes och var villiga att dela med sig kunskapen. Grad II 79,2% Tang S. T et al. 2008, USA Social support, quality of life and self-care behaviors among African Americans with typ 2 diabetes Att undersöka socialt stöd samt dess förhållande till diabetesspecifik t livskvalitet och egenvårds beteende bland Africanamerikan er med typ 2 diabetes. Tvärsnitts-studie 89 vuxna Afroamerikan er, diagnostisera de med typ 2 diabetes Ålder: från 40 tom 84 år, medelåldern var 60 Socialt stöd visades kunna ha positiv effekt på glykemisk kontroll, livskvalitet samt egenvårds-åtgärder. Grad II 74,5% Vexiau P et al 2008, Frankrike Hypoglycaemi a in patients with type 2 diabetes treated with a combination of metformin and sulphonylurea therapy in France Att undersöka patientrapporter ade uplevelser av hypoglykemi, oro kring hypoglykemiska symtomen och effekten av hypoglykemi på patienternas livskvalitet i samband med användning av sulphonylurea med metformin. Tvärsnitts-studie 400 patienter med typ 2 diabetes, över

eller lika med 35 år, behandlade med sulphonylurea och metformin under minst de sista 6 månader. Livskvaliteten var lägre hos patienter som rapporterade (uppgav) hypoglykemi och varierade med svårighets-graden av hypoglykemi. Grad I 80,9%

(31)

Wattana C et al 2007, Thailand Effects of diabetes self-management program on glycemic control, coronary heart disease risk, and quality of life among Thai patients with type 2 diabetes Att fastställa effekter av egenvårdsprogr ammet på glykemisk kontroll, risken för koronar hjärtsjukdom och livskvalitet bland thailändska patienter med typ 2 diabetes. Randomisera d kontrollstudie 147 diabetes typ 2 patienter i åldern 56,8 +-10,2 Patienter som ingick i den experimentella gruppen visade en ökat livskvalitet än kontroll-gruppen Grad I 89,4%

Figure

Tabell 1. Artikelsökning i databasen PubMed.
Tabell 2. Artikelsökning i databasen Cinahl.
Tabell 3. Artikelsökning i databasen Medline.
Figur 1. Faktorer som påverkar livskvaliteten både direkt och indirekt.

References

Related documents

Slutsats För sjuksköterskor som möter individer med diabetes mellitus typ 1 är det viktigt att känna till de olika aspekterna av att leva med sjukdomen för att kunna ta hänsyn

I föreliggande litteraturstudie visade resultatet att livskvaliteten hos patienter med diabeteskomplikationer som stroke och hjärtinfarkt försämrades jämfört med patienter som ej

Andra hinder som framkom för fysisk aktivitet kunde vara orsaker som att föräldrarna arbetade, hade lite tid för att ta sina barn till aktiviteter, ville inte bråka, att barnen

Denna litteraturstudie beskrev även föräldrars upplevelser av stödet från vården, det bristande sociala stödet och konsten att vårda sitt barn samt oron över komplikationer som

Eftersom diabetes är kopplad till en starkt ökad risk för utvecklande av hjärt-kärlsjukdom är det också av vikt att fysisk träning i denna patient- grupp leder till

Resultatet av denna studie visar att det finns individer som har kunskap om DMT2 vilket bidrar till att de kan hantera sin sjukdom, men det finns också personer som inte tar ansvar

In Figure 2 we present our SCRM process which is constituted of two main elements; supply chain risk analysis and supply chain risk control, henceforth referred to risk analysis

Dåligt kontrollerad diabetes har starkare asso- ciation till parodontit än vad välkontrollerad dia- betes har och ökar också risken för initiering eller progression av parodontit