Examensarbete
Kandidatuppsatts
Föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn
vårdas på sjukhus - En litteraturöversikt.
Parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized - A literature review.
Författare: Sanna Fredheim & Josefin Söderberg Handledare: Sefija M. Larsson
Examinator: Alexandra Eilegård Wallin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 20-05-28
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstrakt
Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt
missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om
föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj.
Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus.
Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer.
Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4.
Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla
huvudkategorierna.
Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området.
Abstract
Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families.
Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized.
Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees.
Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories.
Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized.
Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Historisk bakgrund av föräldrar i barnsjukvården ... 1
Barns upplevelse av vård på sjukhus ... 2
Föräldrars syn på omvårdnad ... 3
Sjuksköterskans ansvarsområde ... 4 Familjecentrerad omvårdnad ... 5 Problemformulering... 7 Syfte ... 7 Definitioner ... 7 Metod ... 8 Design ... 8 Urval/Datainsamling ... 8 Tillvägagångssätt ... 9 Kvalitetsgranskning av artiklar ... 9
Analys och tolkning av data... 10
Etiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Kommunikation ... 13
Informationens kontinuitet ... 13
Förståelsen av information ... 14
Delaktighet i sitt barns vård och omvårdnad ... 15
Sjuksköterskornas bemötande... 16
Att skapa en relation ... 16
Relation med barnet ... 17
Sjukhusmiljö ... 17 Fysisk miljö ... 17 Psykosocial miljö ... 18 Diskussion ... 19 Sammanfattning av huvudresultat ... 19 Resultatdiskussion ... 19 Metoddiskussion ... 21 Etikdiskussion ... 23
Klinisk betydelse för samhället ... 23
Slutsats... 24
Förslag till framtida forskning ... 24
Referenser ... 25
Inledning
Om ett barn blir så sjukt att det måste vårdas på sjukhus påverkar det också föräldrarnas välmående. Det krävs då en omvårdnad som inkluderar hela familjen i vården, där familjen ses som en helhet som är i behov av vård (Shields, Pratt, Davis & Hunter, 2007). Som sjuksköterska är det en utmaning att sköta omvårdnaden av en hel familj. Författarna har under sin verksamhetsförlagda utbildning fått en upplevelse av att förväntningarna och kraven från föräldrarna när deras barn är patient kan vara mer krävande än de från patienten själv. En utökad kunskap om föräldrarnas upplevelser av omvårdnad är därför av intresse, där det kan bidra till en bredare förståelse och stöd i författarnas kommande roll som sjuksköterska. Det kan hjälpa författarna att med större trygghet kunna hantera och bemöta barn som patienter med dess föräldrar som en familj och tredje part inom vården.
Bakgrund
I bakgrunden beskrivs och presenteras befintlig kunskap och forskning som är relevant för förståelsen av resten av litteraturöversikten och för att introducera läsaren för ämnet. Bakgrunden leder fram till problemformuleringen och litteraturöversiktens syfte.
Historisk bakgrund av föräldrar i barnsjukvården
Ett av Sveriges första barnsjukhus startades på 1850-talet. Då var atmosfären mer hemlik och mödrarna uppmuntrades att vara närvarande på sjukhuset med sitt barn. I början av 1900-talet blev föräldrar förbjudna att besöka sina barn på sjukhus på grund av infektionsrisk. Först på 1950-talet kom evidens som påvisade de negativa konsekvenserna av att inte låta föräldrar vara närvarande med sina barn på sjukhuset och på 1970-talet kom Socialstyrelsen ut med föreskrifter som gällde vård av barn på sjukhus, där föräldrarnas närvaro togs upp som en viktig del (Ygge, 2004).
Sedan dess har föräldrars närvaro på sjukhuset återinförts. Vårdarbetet har idag rationaliserats och styrs till stor del av ekonomiska villkor, något som medför att behandlingar ska
genomföras på kortare tid, mindre tid för uppföljning och reflektion finns och personalen har en större arbetsbörda i administrationsarbete. Därför har föräldrarnas närvaro på sjukhuset nästan blivit en nödvändighet för att omvårdnaden av barnet ska fungera. Men trotts detta
Barns upplevelse av vård på sjukhus
För ett barn är ett sjukhus är en främmande miljö och barn upplever ofta ensamhet vid inlagd vistelse på sjukhus. Den främmande miljön triggar känslor som ensamhet, rastlöshet och rädsla hos barnet. Ensamheten är något som leder till att ett barn tenderar till att övertänka olika situationer, som i sin tur skapar en ökad rädsla, irritation och nedstämdhet. Ett barn eftersöker skydd och stöd i sin sjukdom och sjukhusvistelse. Inte skydd som i att inte behöva genomgå den medicinska behandlingen utan ett skydd som i att ha någon som finns där vid barnets sida som stöd och trygghet under sjukhusvistelsen. Barn beskriver sina föräldrar och sjuksköterskorna som sina tryggaste punkter vid en sjukhusvistelse (Wilson, Megel,
Enenbacht & Carlson, 2010).
Barn tenderar till att i första hand söka stöd och skydd hos sina föräldrar när rädslan och oron sätter in. Även stöd och sällskap från sjuksköterskor har visat sig vara viktigt för ett barn som vårdas på sjukhus. I många fall är barnet medvetet om att sjuksköterskor är den
personalkategori som arbetar mest med och runt barnet och det skapas därför ofta en djupare relation med sjuksköterskor än med andra yrkesgrupperna inom vården (Jepsen, Haahr, Eg & Jørgensen, 2019). Sjuksköterskor uppfattas som medmänniskor snarare än vårdgivare av barn, där egenskaper som tillgänglighet, vänlighet och ett medmänskligt varmt beteende värderades högt (Coyne, 2006).
När ett barn drabbas av sjukdom ökar behovet av såväl fysisk som emotionell närhet till sina föräldrar, där barnen är beroende av förädlarnas stöd och trygghet för att kunna hantera situationen. Ett barns största specifika rädslor vid sjukhusvistelse är att bli separerade från sina föräldrar och sin familj när de befinner sig i en främmande och otrygg miljö (Coyne, 2006). Yngre barn i förskoleålder är större utsträckning beroende av föräldrars närhet, men även äldre barn i tonåren som kan vara mer självständiga, har i grunden sin trygghet i sina föräldrar. Eftersom föräldrarna är barnets trygghet, så är det också en naturlig del i att deras stress, rädsla och oro smittar av sig på barnet (Jepsen et al., 2019). I många fall upplever barn att de inte inkluderas tillräckligt i omvårdnaden och känner sig ständigt exkluderade i besluten kring deras behandling (Jensen, Jackson, Kolbæck & Glasdam, 2012). Barnets upplevelse av stöd från föräldrarna är väsentlig för barnens grad av delaktighet (Coyne, 2006; Jensen et al., 2012).
Föräldrars syn på omvårdnad
Föräldrar kan se deras roll på sjukhuset som väldigt oklar där de efterfrågar ett stöd i omvårdnaden och behöver en ständig guidning från sjuksköterskor i sin roll som förälder (Shields, Pratt & Hunter, 2006). När ett barn vårdas på sjukhus existerar det vissa skillnader i synsätt på omvårdnad mellan föräldrar och sjuksköterskor. Föräldrars synsätt på omvårdnad i sin roll som närstående skiljer sig mot sjuksköterskors synsätt i sin professionella arbetsroll. Dessa skillnader i synsätt kan orsaka missförstånd och barriärer som förhindrar en förbättrad upplevelse av omvårdnad för föräldrar (Avis & Reardon, 2008; Mcdonald, Liben, Carnevale & Cohen, 2012). Bakomliggande faktor kan tros vara att sjuksköterskors synsätt på
omvårdnadsåtgärder ofta styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar (Mcdonald et al, 2012) medans föräldrars synsätt, och barns synsätt, istället styrs av känslor (Miceli & Clark, 2005). Missförstånd, barriärer och en brist på empati uppstår lätt om den ena parten inte förstår den andres synsätt (Mcdonald et al, 2012). Föräldrar efterfrågar en tydlig och ärlig kommunikation för att underlätta deras tillvaro (Ygge, 2004). En ökad kommunikation kan skapa ett mer samspelt synsätt och minska risken för missförstånd och förhindra att barriärer uppstår (Mcdonald et al, 2012).
I dagens vård är både föräldrar och sjuksköterskor väl medvetna om den positiva betydelsen av att föräldrar är med och fysiskt vistas på sjukhuset där deras barn vårdas (Aldrigde, 2005). Föräldrars närhet och deltagande i omvårdnaden är i många fall förmånlig för barnets
emotionella trygghet och bidrar till reducerad stress och oro hos både föräldrar och barn. Rätt grad av delaktighet från föräldrar i barnets omvårdnad bidrar även till att underlätta
sjuksköterskans arbete. Föräldrar kan ofta hjälpa till att lättare förstå och tolka sitt barns behov, beteende eller fysiologiska förändringar i en större utsträckning än vad sjuksköterskan kan (Watts, Zhou, Shields, Taylor, Munns & Ngune, 2014; Ford & Turner, 2001).
Det är dock viktigt att skilja på föräldrars deltagande och föräldrars delaktighet i omvårdnaden, då det är två begrepp med väldigt olika innebörd. Föräldrars deltagande innebär nödvändigtvis inte att föräldrarna själva är med och utför eller planerar olika
omvårdnadsmoment, utan endast att de ’’är med’’ som i att närvara när det sker. Att föräldrar är delaktiga innebär däremot att de är aktivt indragna i en tanke-, vilje- eller beslutsprocess
Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskan har omvårdnad som sin specifika kompetens och har ett ansvar att utföra en god omvårdnad. I omvårdnaden ingår det i sjuksköterskans ansvarsområde i att arbeta utifrån en personcentrerad vård, där sjuksköterskan ser och förstår patienten och dess närstående som unika individer med individuella behov, värderingar, förväntningar och resurser.
Sjuksköterskan ska kunna identifiera och anpassa omvårdnaden i största mån utifrån vad hälsa betyder för den enskilda individen/individerna (Svensk Sjuksköterskeförening SSF, 2017; Shields et al., 2006).
Sjuksköterskan får inte glömma bort att inkludera barnet själv i sin medverkan i vården. Det är det av stor vikt att barn också får känna sig delaktiga och hörda i allt som rör deras
sjukhusvistelse (Jensen et al., 2012). Föräldrar har ett stort inflytande över barnet och är oftast de som ger tillåtelse till och styr graden av barnets medverkan i sin egen vård. Föräldrar kan i vissa fall till och med motarbeta barnets medverkan i sin egen vård. Om föräldrars upplevelser av vården är positiv så finns det en större chans barnet inkluderas mer. Sjuksköterskan har därför ett ansvar i att aktivt arbeta för att främja föräldrars upplevelser av omvårdnaden (Coyne, 2006). Sjuksköterskan måste hela tiden väga in barnets och föräldrarnas åsikter och tankar mot sin professionella yrkesroll i sina beslut (Coyne, 2006) och anpassa språket och termerna så att det motsvarar mottagarens intellektuella status och förmåga (Jensen et al., 2012).
Att ett barn vårdas på sjukhus är en stor stressfaktor för föräldrarna till barnet. Sjuksköterskan ska inte bidra till ytterligare stress hos föräldrarna (Ferreira et al., 2019). Omvårdnad av en hel familj på sjukhus bygger på att sjuksköterskan skapar en relation till hela familjen.
Sjuksköterskan ska eftersträva att försöka sätta sig in i familjens situation och att skapa sig en bättre förståelse och empati för barnet och dess familj (Giacomello & de Lione Melo, 2019). Sjuksköterskan behöver vara medveten om att relationen med barnet och dess föräldrar ej får bli för djup eller för personlig. Risken med en för djup relation är en försämrad professionell bedömningsförmåga och känslomässigt negativa konsekvenser för Sjuksköterskan. Det är en balans som är viktig att den hålls på rätt nivå (Ford & Turner, 2001).
När ett barn vårdas på sjukhus ska sjuksköterskan i sin specifika yrkesroll tillämpa en medvetenhet i att vården och omvårdnaden ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt
mot den enskilda patienten såväl som ett familjecentrerat förhållningssätt om en familj finns med i bilden, eftersom familjens betydelse är stor (SSF, 2015; SSF, 2017). Sjuksköterskan ser ofta familjen och dess närvaro på sjukhuset som en tillgång och en förutsättning för barnets trygghet i vården och är nödvändig för att en god vårdrelation ska kunna etableras (Ferreira, de Oliveira, Goncalves, Elias, de Medeiros & de Sá Mororó, 2019).
Familjecentrerad omvårdnad
Den personcentrerade omvårdnaden när hela familjer inkluderas i vården benämns idag med ett eget begrepp: Familjecentrerad omvårdnad (SSF, 2015). På engelska benämns begreppet som Family-Centered Care (FCC) (Shields et al, 2006). FCC fungerar precis som den personcentrerade vården men riktas mot individer som är beroende av sin familj för
välmående (Smith, Swallow & Coyne, 2015). FCC är särskilt tilltänkt att tillämpas vid vård av barn där familjen vanligtvis måste inkluderas i större utsträckning än vid vuxna patienter (Nethercott, 1993).
Begreppet familj innebär en grupp med individer som besitter starka känslomässiga band till varandra och själva väljer att definiera sig som en familj. En familj kan beskrivas som ett slutet system med olika delar, där om en del påverkas så påverkas alla delar (SSF, 2015). Barn ses som de mest sårbara individerna i en familj (Lindahl & Lindblad, 2011). Den enskilda individens hälsotillstånd påverkar alltid hela familjens hälsotillstånd (SSF, 2015). Vid omvårdnad av en familj är det viktigt att sjuksköterskor förstår den sociala situationen och den ömsesidiga relationen som finns mellan familjemedlemmarna (Frazier, Frazier & Warren, 2010). Sjuksköterskans förhållningssätt måste bygga på en icke hierarkiskt, systematisk, ömsesidig relation med familjen, där hänsyn tas till allas kunskap, föreställningar och kompetenser (SSF, 2015).
FCC är ett tilltänkt koncept för att skapa och stärka ett ömsesidigt fördelaktigt partnerskap gällande samarbete och delaktighet i vården mellan patienten, familjen och vårdgivaren. FCC bygger på fem grundkoncept; respekt och värdighet, samarbete, delaktighet, kommunikation och support för familjen (Kou et al., 2012). Respekt och värdighet beskrivs enligt FCC som att sjuksköterskan uppvisar respekt mot familjens perspektiv, val, tidigare kunskaper, tro och
begreppen i sjuksköterskans värdegrunden för omvårdnad som beskriver att varje människa har rätt att forma sitt liv och bli bekräftade som den unika person individen är (SSF, 2016). Etablera ett samarbete beskriver FCC som att sjuksköterskan skapar en relation och ett partnerskap med patienten och familjen. Partnerskapet ligger sedan till grund för att ett effektivt samarbete mellan sjuksköterskan och familjen ska kunna uppnås (Harbaugh, Tomlinson & Kirschbaum, 2004; Kou et al., 2012; O’Connor et al., 2019). Ett bra samarbete är viktigt för att omvårdnaden ska upplevas som god. Samarbete innebär också en viss förhandling (Mikkelsen & Frederiksen, 2011) där det behövs bestämmas tydliga roller och ansvarsområden inom barnets omvårdnad, vem som ska göra vad (MacKean et al., 2005; Hughes, 2007; Espezel & Canam, 2003). Delaktighet innebär enligt FCC att patienten och dess familj ska bli uppmuntrade till att vara delaktiga i patientens vård och beslutstagande, med respekt för den graden av delaktighet de själva känner sig bekväma med (Holm, Patterson & Gurney, 2003; Hurst, 2001; Kou et al., 2012; O’Connor et al., 2019).
Kommunikationen beskrivs enligt FCC som att vårdgivarna ger information som patienten och familjen finner relevant på ett sådant sätt att mottagagaren kan tillgodogöra sig
informationen, men även att vårdgivaren tar in och lyssnar på det föräldrarna har att förmedla. Patienten och dennes familj ska även få ta del av en kontinuerlig information för att skapa bra förutsättningar för delaktighet och beslutstagande (Kou et al., 2012; O’Connor et al., 2019). Support för familjen beskriver FCC som att sjuksköterskan har ansvar att uppmärksamma behov av emotionellt stöd och erbjuda det för patienten och föräldrarna i rätt tid (Mikkelsen & Frederiksen, 2011; Kou et al., 2012; Shields & Tanner, 2004).
FCC är ett teoretiskt perspektiv som med evidens bevisats ha god effekt på omvårdnaden (Rathert, Wyrwich & Boren, 2013) och används därför idag som standard för grunden till pediatrisk omvårdnad på många sjukhus, avdelningar och vårdenheter (Feeg at al., 2016, Kuo et al., 2012; Hsu et al., 2019). FCC är ett multidimensionellt koncept (Khajeh, Nayeri,
Bahramnezhad & Hoseini, 2017) där det saknas en tydlig modell för hur FCC ska utföras för att bäst fungera i den praktiska verksamheten (Coats et al., 2018; Feeg et al., 2016; Smith et al., 2017). Majoriteten av förklaringar till vad FCC är och vad det innebär är löst definierade, allmänna och abstrakta och är därför svåra att omvandla till mätbara beteenden och handlingar i praktiken. Det saknas en enhetlig bestämd definition av FCC (Kuo, Houtrow, Arango, Kuhlthau, Simmons & Neff, 2012). Många sjuksköterskor upplever en brist av mer fasta riktlinjer inom FCC att luta sig emot (Feeg et al., 2016; Coats et al., 2018).
Problemformulering
Föräldrar har en viktig roll i omvårdnaden när ett barn vårdas på sjukhus. Föräldrarna fungerar som barnets största trygghetspunkt vid en sjukhusvistelse, där allt som påverkar föräldrarna indirekt också påverkar barnet och tvärt om. Det är i många fall föräldrarna som styr och påverkar barnets upplevelser och medverkan i vården. Föräldrar påverkar även sjuksköterskornas arbete där de kan både bidra med betydelsefull information och medverkan, men kan också påverka vården negativt. Föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför viktiga för omvårdnaden. Tidigare forskning visar att synen på omvårdnad skiljer sig mellan föräldrar och sjuksköterskor där det lätt uppstår missförstånd och barriärer till följd av detta. Sjuksköterskan är den professionella vårdgivaren och har ett ansvar i att aktivt arbeta för att etablera ett partnerskap som ska minska risken missförstånd. Genom att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus skapas en utökad kunskap för sjuksköterskor om föräldrars roll i omvårdnaden.
Syfte
Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad, när deras barn vårdas på sjukhus.
Definitioner
I den här litteraturöversikten definierar författarnas barn som individer 0-18 år. Att vårdas på sjukhus definieras som att vara inskriven i slutenvården >24 timmar.
Metod
I metod-delen beskrivs studiens design, vilka metoder som använts för urval och analyser, inklusionkriterier, hur författarna har gått tillväga, kvalitetsgranskning och etiska
överväganden (Friberg, 2017).
Design
Studien är utförd som en litteraturöversikt. Friberg (2012) beskriver att en litteraturöversikt ska innefatta en samling av kunskap och aktuell forskning, där arbetsmetoden är att samla in och sammanställa vetenskap, i form av vetenskapliga artiklar, till ett resultat som svarar på litteraturöversiktens syfte.
Urval/Datainsamling
Litteraturöversiktens syfte är grunden till artikelsökningen. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed eftersom dessa är riktade mot omvårdnad och medicin (Östlundh, 2017). CINAHL och PubMed var därför relevanta för den här
litteraturstudien. Sökorden baserades på huvudorden i syftet. Sökningar i databaserna utfördes med förbestämda sökord i olika kombinationer (se bilaga 1). Sökorden var; hospital care AND parents AND experience AND nurs*. Vid sökning på begreppet nurs* användes trunkering för att få bredd på sökningen. Mesh användes för att översätta medicinska termer (Karolinska Institutet, u.å.). En boolesk söklogik användes där Östlundh (2017) beskriver att operatorerna AND och OR är vanligast. OR kan användas mellan söktermer som var
synonymer och AND används genom att styra sökmotorn att få träff på alla söktermer som valts.
Författarna begränsade sökningarna med inklusionskriterier och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna var; artiklarnas resultat ska motsvara syftet som litteraturstudien eftersträvar att undersöka, artiklarna ska vara; publicerade mellan årtalen 2010 – 2020,
skrivna på engelska, originalartiklar, godkända av en etisk kommitté och studierna ska baseras på barn 0-18 år som vårdas på sjukhus. Exklusionskriterierna var; artiklar med studier som var utförda på neonatalavdelningar och prematurt födda barn.
Metoden för urval av artiklar gjordes genom olika steg som presenteras i en sökmatris (bilaga 1) och de vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet presenteras i en artikelmatris
(bilaga 2). Med relevans till litteraturöversiktens syfte lästes titlarna först. Titlar som ansågs vara relevanta för syftet granskades genom läsning av abstrakt. Om författarna ansåg att abstrakt överensstämmer med syftet analyserades hela artikeln. Utifrån en djupare analys av hela vetenskapliga artiklar valdes artiklar ut till litteraturöversiktens resultat med villkoret att vara godkända för inklusions- och exklusionskriterierna och av god kvalitet enligt
granskningsmallar (bilaga 3 & 4).
Tillvägagångssätt
Litteraturöversikten utfördes av två författare som studerar i termin 6 på
sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan dalarna. Genomförandet skedde genom fysiska träffar på campus men även genom videoträffar via dator eller konversationer via telefon. Sökningar i databaser och analys av material utfördes först individuellt, sedan gemensamt. Materialet i litteraturöversikten skrevs med en viss fördelning av arbetet, där båda parter alltid läste igenom, gav synpunkter på vad den andra skrivit och godkände texten. Fördelningen av arbetsbördan motsvarade 50% vardera.
Kvalitetsgranskning av artiklar
Valda vetenskapliga artiklar lästes noggrant upprepade gånger för att klargöra om resultatet var relevant och besvarade litteraturöversiktens syfte. För kvalitetsgranskning av artiklar användes granskningsmallar (bilaga 3 & 4). Granskningsmallarna är Högskolan Dalarnas modifierade versioner av för kvalitativa artiklar Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och för kvantitativa artiklar Forsberg och Wengström (2008). Granskningsmallarna bygger på ja- respektive nej-frågor som gav en poäng om svaret var ja och noll poäng om svaret var nej. Granskningsmallen för kvalitativa artiklar hade en poängskala på 0-25 poäng (Willman et al., 2006) och granskningsmallen för kvantitativa artiklar hade en poängskala från 0-29 (Forsberg & Wengström, 2008). Denna poäng omvandlades till en procenthalt som i sin tur avgjorde om kvaliteten på artikeln är låg (<60 %), medel (61-79 %) eller hög (>80%). Vid artiklar med mixad metod utfördes en kvalitetsgranskning utifrån både den kvalitativa och kvantitativa granskningsmallen, där procenten av den sammanlagda poängen redovisades. Vetenskapliga artiklar som bedömdes vara av hög kvalitet inkluderades i resultatet i litteraturöversikten. Artiklar som bedömdes vara av medel eller låg kvalitet sorterades bort.
Analys och tolkning av data
Efter urval granskades relevanta vetenskapliga artiklar enligt Fribergs (2012) analysmetod. I första steget lästes artiklarna i sin helhet var för sig för att skapa en första uppfattning om hur vida deras resultat speglade litteraturöversiktens syfte och inklusionskriterier. Därefter utfördes ett urval av artiklar som gick vidare till en djupare granskning. Dataanalysen för granskning av vetenskapliga artiklar utvalda till resultatskrivningen genomförde i olika steg (figur 1). Först utfördes en enskild analys av de valda vetenskapliga artiklarna. Författarna identifierande sedan enskilt olika kategorier som de två författarna sedan jämförde och diskuterade. Efter det gjorde författarna ett gemensamt urval av kategorier och
underkategorier, innan resultatet gemensamt skrevs. Målet med resultatet var att besvara litteraturöversiktens syfte. Alla vetenskapliga artiklars nyckelfynd diskuterades mellan författarna för att minimera risken för misstag och feltolkningar relaterat till översättning av språket.
Figur 1. Process av dataanalys för resultatskrivningen.
Varje författare gjorde en enskild analys av utvalda artiklar.
Varje författare identifierade olika återkommande kategorier.
Författarna jämför identifierade kategorier med
varandra. Gemensamt urval av
huvudkategorier och underkategorier fastställs i relation
till syftet. Sammanfattning av resultaten
skrivs ihop under respektive kategori eller underkategor.
Etiska överväganden
Författarna strävade efter att vara objektiva, konkreta och sanningsenliga vid tolkning av information för att minska risken att vinkla eller misstolka utgiven information i
litteraturöversikten. Vetenskapsrådet (u.å) beskriver att det finns etiska huvudkrav på forskning. Etiken ska utgå från individskyddskravet och dess fyra underkategorier; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Helsingforsdeklarationen har utfärdat bestämmelser om etiska regler som ska tillämpas vid forskning som utförs på människor som all medicinsk forskning ska följa. En av de
grundläggande principerna i deklarationen är att omsorgen för individen ska stå i centrum där risker och eventuell utsatthet måste vägas in vid ett forskningsprojekt (World Medical
Association, 2020). Forskaren har alltid det yttersta ansvaret att etiska riktlinjer följs. Etiska kommittéer bekräftar med sitt godkännande att studier utförts med hänsyn till
Resultat
Resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar (n=14) där sex artiklar har kvalitativ ansats, sju artiklar har kvantitativ ansats och en artikel har en kombinerad metod där både en kvalitativ och kvantitativ ansats användes. Alla artiklar är publicerade mellan 2010 - 2020. Artiklarna genomfördes i Finland (n=1), Grekland (n=1), Kanada (n=1), Libanon (n=1), Norge (n=1), Nya Zeeland (n=1), Polen (n=1), Sverige (n=3), Tanzania (n=1) och Usa (n=3). Syftet är att belysa föräldrarnas upplevelse av omvårdnad, när deras barn vårdas på sjukhus. Fyra
huvudkategorier bildades; kommunikation, delaktighet i sitt barns vård och omvårdnad, sjuksköterskors bemötande och sjukhusmiljön, där några av huvudkategorierna
underkategorier. Se (figur 2) för översikt av kategoriernas indelning.
Figur 2. Resultatets syfte, huvudkategorier och underkategorier. Huvudkategorier har som funktion att
tydliggöra resultatet mot syftet. Underkategorier har som funktion att tydliggöra olika aspekter av huvudkategorierna.
Föräldrars upplevelse av omvårdnad
Kommunikation Informationens kontinuitet Förståelsen av information Delaktighet i sitt barns vård och omvårdnad Sjuksköterskors bemötande Att skapa en relation
Relation med barnet
Sjukhusmiljön
Fysisk miljö
Kommunikation
Kommunikation innebär ett utbyte av information mellan två eller flera individer, i detta fall mellan sjuksköterskor och föräldrar. För att föräldrar ska kunna följa med i ett
händelseförlopp behövs en kontinuitet i informationen som ges av sjuksköterskorna. Det är viktigt att mottagaren också kan förstå det som sägs för att informationen ska vara ska vara meningsfull. Kommunikation kunde ses som förutsättningen grunden för omvårdnad, där en bra kommunikation bidrog till en bättre omvårdnad (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Ehwerhemuepha, Schultz & Feaster, 2018; Feng, Toomey, Elliott, Zaslavsky, Onorato & Schuster, 2019; Foster & Whitehead, 2017; Majdalani, Doumit & Rahi, 2014; Mattsson, Arman, Castren & Forsner, 2014; Saria, Mselle & Siceloff, 2019; Tavallali, Jirwe & Kabir, 2017; Tsironi & Koulierakis, 2018; Uhl et al., 2013). Föräldrar upplevde
sjuksköterskorna som en väsentlig del i kommunikationen, som var de som i störst
utsträckning förmedlade den information föräldrarna eftersökte (Mattsson et al., 2014; Uhl et al., 2013). En effektiv kommunikation mellan föräldrar och sjuksköterskor skapade en upplevelse av empowerment (Uhl et al., 2013) och ökad trygghet hos föräldrar (Dahav & Sjöström-Strand, 2018). Om vårdpersonalens attityd upplevdes som negativ så hade föräldrar en sämre upplevelse av kommunikationen (Ehwerhemuepha et al., 2018; Marcinowic et al., 2014; Mattsson et al., 2014; Uhl et al., 2013).
Informationens kontinuitet
En kontinuerlig information bidrog till att föräldrar upplevde sjuksköterskor som kompetenta och att de kände sig trygga, bekväma och involverade i sitt barns vård (Mattsson et
al., 2014; Dahav & Sjöström-Strand, 2018) vilket kapade en djupare relation och tillit till sjuksköterskorna (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Foster & Whitehead, 2017; Majdalani et al., 2014).) Föräldrar uppskattade när sjukvården var uppriktiga och ärliga med informationen som gavs ut (Majdalani et al., 2014). Information om olika procedurer, utrustning och barnets medicinering gjorde så att föräldrarna upplevde situationen mindre skrämmande och fick en bättre förståelse för omvårdnaden (Solheim & Garratt, 2013). Möjlighet till kommunikation med sjuksköterskor när föräldrar befann sig utanför sjukhuset var en förutsättning för att bibehålla en kontinuerlig information och bidrog till en ökad upplevelse av trygghet (Dahay & Sjöström-Strand, 2018). Föräldrar vågade då lämna sjukhuset för att själva få vila (Foster och Whitehead, 2017). En tydlig information inför barnets utskrivning uppskattades av föräldrar
sätt som barnet kunde förstå och inte enbart pratade om saker som var relaterade till sjukdomen eller behandlingen, främjade detta föräldrarnas upplevelse av omvårdnaden (Mattson et al., 2014; Marcinowic et al., 2014).
Vissa föräldrar upplevde ett behov av att få en mer kontinuerlig information om situationen (Dahay & Sjöström-Strand, 2018; Feng et al., 2019; Foster & Whitehead, 2017; Majdalani et al., 2014), men för mycket information om situationen för långt i förväg kunde upplevas som överväldigande och istället orsaka ökad stress (Dahav & Sjöström-Strand, 2018). En del föräldrar efterfrågade en utökad information kring sitt barns medicinering (Uhl et al., 2013) men detta tillhörde inte deras högsta prioritering i omvårdnaden (Feng et al., 2019). Om det fanns personalbrist på avdelningen där barnet var inneliggande, så upplevde föräldrar en försämring i kommunikationen generellt men framför allt i kontinuiteten av informationen (Saria et al., 2019).
Förståelsen av information
Om föräldrar upplevde att de kunde förstå informationen bidrog det till att de även kände sig säkrare, lugnare och mer övertygade med den vård som utfördes (Mattsson et al., 2014). Förståelsen av information medverkade även till att föräldrar vågade vara mer delaktiga vården och kunde etablera ett bättre samarbeta med vårdgruppen (Foster & Whitehead, 017; Mattsson et al., 2014; Uhl et al., 2013).
Föräldrar upplevde ibland svårigheter med att ta in information under sitt barns sjukhusvistelse, delvis relaterat till den stressande situationen men också relaterat till informationens innehåll och sätt att framföra den på (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Majdalani et al., 2014). Föräldrar hade en önskan om att förstå vårdbehovet för sitt barn, där förståelsen av informationen som delgavs var en förutsättning (Foster & Whitehead, 017; Mattsson et al., 2014; Uhl et al., 2013). Upplevelser av att inte förstå, inte få en
tillräcklig, eller i föräldrarnas öron adekvat information om sitt barns situation var
frustrerande (Foster & Whitehead, 2017; Mattsson et al., 2014; Saria et al., 2019; Uhl et al., 2013), till exempel om det talades för mycket i medicinska termer (Majdalani et al., 2014). Språkbarriärer eller minskad förståelse av informationen på grund etniska
bakgrundsskillnader skapade en försämrad upplevelse av kommunikation för föräldrar (Tavallali et al., 2017).
Delaktighet i sitt barns vård och omvårdnad
Hur föräldrar upplevde sin delaktighet i sitt barns vård var individuellt för varje enskild förälder (Romanuik, O’Mara & Akhtar-Danesh, 2014; Marcinowic, et al., 2014; Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Mselle & Siceloff, 2019). Att som förälder få älska, spendera tid med sitt barn och bidra med trygghet, komfort, tröst och även glädje under sjukhusvistelsen beskrev föräldrarna som en av de viktigaste upplevelserna. Till exempel genom att få vara delaktiga i sitt barns dagliga aktiviteter som att gå på toaletten, hjälpa till med maten eller byta kläder (Foster & Whitehead, 2017; Romaniuk et al., 2014; Uhl et al., 2013). Sjuksköterskorna fungerade som en bro av kunskap som skapade stöd och tillit mellan föräldrarna och
barnet. Föräldrar var i behov av stöd från sjuksköterskorna för att våga och kunna vara delaktiga i sitt barns vård (Mattson et al., 2014) och var tacksamma om sjuksköterskorna tog initiativet att involvera föräldrarna (Foster & Whitehead, 2017; Dahav & Sjöström-Strand, 2018).
Generellt hade föräldrar en bra upplevelse av att vara delaktiga i sitt barns vård (Mattsson et al., 2014; Saria et al., 2019; Uhl et al., 2013) där delaktighet stärkte och förtydligade deras roll i omvårdnaden (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Mattsson et al., 2014; Romaniuk et al., 2014; Saria et al., 2019; Uhl et al., 2013). Valmöjlighet för föräldrar att kunna få vara med och vara delaktiga på de medicinska ronderna, eller när det ansvariga vårdteamet planerade kring deras barn uppskattades (Uhl et al., 2013; Majdalani et al., 2014; Saria et al., 2019).
Föräldrar upplevde sin delaktighet som en insats som kunde underlätta sjuksköterskornas arbetsbörda (Marcinowic et al., 2014) men att i vissa fall tillät sjukvårdspersonalen inte föräldrarna vara så delaktiga som de önskade (Dahav & Sjöström-Strand, 2018).
Många föräldrar upplevde en önskan om att få vara mer delaktiga i sitt barns vård än vad de redan var (Romanuik, O’Mara & Akhtar-Danesh, 2014; Marcinowic, et al., 2014; Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Mselle & Siceloff, 2019). Föräldrar upplevde rädsla, stress,
maktlöshet och en overklighet av att enbart stå och se på när vårdpersonalen arbetade och de själva inte kunna medverka i vårdmomentet och förse sitt barn med närhet och trygghet (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Saria et al., 2019). Praktisk delaktighet i olika medicinska procedurer eller behandlingar upplevdes av vissa föräldrar som skrämmande där önskan om
Sjuksköterskornas bemötande
Sjuksköterskornas bemötande var en viktig del för föräldrars upplevelse av omvårdnad och för skapandet av en relation mellan parterna. Omvårdnaden bygger på att sjuksköterskorna skapar en relation med barnet och dess föräldrar, både som enskilda individer och som familj (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Foster & Whitehead, 2019; Tavallali et al., 2017; Uhl et al., 2013).
Att skapa en relation
En del föräldrar såg sig själva som vårdtagare tillsammans med barnet och eftersökte en relation med sjuksköterskorna där de blev bemötta och behandlade som om de vore lika mycket vårdtagare som barnet (Marcinowicz et al., 2016). Sjuksköterskor som var empatiska, omtänksamma, som bemötte framför allt barnet med en trevlig attityd och visade en mer personlig sida av sig själva, uppskattades mer av föräldrar än sjuksköterskor som inte visade dessa sidor (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Saria et al., 2019). Ett trevligt, artigt och vänligt bemötande från sjuksköterskorna, med en omvårdnad som byggde på respekt och varsamhet mot barnet och föräldrarna bidrog till att en bättre relation med sjuksköterskorna skapades (Majdalani et al., 2014; Marcinowicz et al., 2016; Tavallali et al., 2017). En djupare relation med sjuksköterskorna som vårdade barnet skapade en ökad trygghet hos föräldrarna (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Foster & Whitehead, 2017; Mattsson et al., 2014; Saria et al., 2019; Tavallali et al., 2017; Uhl et al., 2013). Föräldrar uppskattade sjuksköterskor som visade kunskap och respekt för familjens tro och religion om sådan fanns (Tavallali et al., 2017). En relation där föräldrar fick känna sig viktiga och bidragande till sitt barns välmående skapade en förbättrad upplevelse av omvårdnaden (Foster & Whitehead, 2017; Hakio, Rantanen, Åstedt-Kurki & Souminen, 2014).
Föräldrar ansåg att det var sjuksköterskornas ansvar att en relation skapades (Dahav & Sjöström-Strand, 2018). Förtroendet för sjuksköterskan sjönk om denne, från föräldrarnas synvinkel, inte utförde tillräckligt med fysisk omvårdnad eller bibehöll en tillräckligt hög standard i de praktiska vård- eller omvårdnadsmomenten (Uhl et al., 2013). Om
sjuksköterskorna hade ett negativt röst/tonläge så upplevdes bemötandet som sämre, vilket bidrog till en sämre relation (Marcinowic et al., 2014). En brist på relation resulterade i att föräldrar var mindre benägna att rekommendera sjukhuset till någon annan (Ehwerhemuepha et al., 2018).
Relation med barnet
Föräldrar uppskattade när sjuksköterskorna såg barnet som en hel och egen person (Mattson et al., 2014) och kommunicerade direkt med barnet (Ehwerhemuepha et al, 2018). Om barn själva upplevde sig vara nöjda med vården var föräldrar också mer nöjda (Feng et al., 2019). Föräldrar upplevde generellt att deras barn blev bra bemötta av sjuksköterskorna (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Marcinowicz et al., 2016; Mattsson et al., 2014; Uhl et al., 2013). Sjuksköterskor som lyckades att lindra barnets smärta blev mer omtyckta av föräldrar (Solheim & Garratt; 2013). Sjuksköterskorna upplevdes generellt som tålmodiga, varsamma och snälla mot barnet, men att de ibland kunde vara stressade och ville göra saker lite för snabbt. Bemötandet av barnet kunde skilja sig mellan olika sjuksköterskor. Generellt upplevde föräldrar att yngre sjuksköterskor var bättre på att bemöta barn än äldre sjuksköterskor (Marcinowicz et al, 2014).
Sjukhusmiljö
Sjukhusmiljön består av den fysiska miljön, det vill säga miljö som i rummet, avdelningen eller andra utrymmen i byggnaden och dess struktur som barn och föräldrar befinner sig i. Sjukhusmiljön består också av en psykosocial miljö som bygger på barn och föräldrars upplevelser eller känslor som uppstår när de befinner sig i den fysiska sjukhusmiljön. Till exempel är stress eller arbetsklimatet mellan vårdpersonalen en del av den psykosociala miljön (Marcinowicz et al, 2016; Majdalani et al., 2014; Uhl et al., 2013).
Fysisk miljö
Renligheten på avdelningen och i barnets rum skapade en ökad trivsel och trygghet för föräldrar (Majdalani et al., 2014; Marcinowicz et al, 2016; Uhl et al., 2013). Föräldrar
uppskattade om det fanns tillgång till böcker, spel och leksaker på avdelningen då dagarna på sjukhuset kunde bli väldigt långa för ett barn (Ehwerhemuepha et al, 2018). Möjlighet för föräldrar att på avdelningen ha tillgång till mat, sovplats och att kunna sköta sin egen hygien främjade upplevelsen av sjukhusmiljön (Foster & Whitehead, 2017). Föräldrar belyste att det fanns många saker som kunde förbättras inom den fysiska sjukhusmiljön (Marcinowicz et al, 2016; Majdalani et al., 2014; Uhl et al., 2013). Föräldrar värdesatte besöksmöjligheten på avdelningen, men upplevde ett missnöje med att det var för strikta och för få besökstider (Saria et al., 2019). Vissa föräldrar upplevde att trånga sjukhusutrymmen för familjetid och
2014). För mycket oväsen på avdelningen under nätterna blev under en längre tid påfrestande för barn och föräldrar (Uhl et al., 2013; Ehwerhemuepha et al, 2018).
Psykosocial miljö
Den psykosociala sjukhusmiljön på barnavdelningar upplevdes som väldigt annorlunda mot övriga avdelningar på sjukhuset. Föräldrar upplevde barnavdelningen som mer trivsam med snällare och trevligare sjuksköterskor, där skratt och humor skapade ett mer lättsamt klimat (Dahav & Sjöström-strand, 2018;Marcinowic et al., 2014). Sjuksköterskor som arbetade aktivt för att skapa ett lugnt och trivsamt klimat på avdelningen upplevdes främja ett starkare familjeband (Mattsson et al., 2014).
En gemensam upplevelse som majoriteten av alla föräldrar hade under sitt barns sjukhusvistelse var stress, oro och/eller rädsla (Dahav & Sjöström-Strand, 2018;
Tsironi & Koulierakis, 2018; Uhl, Fisher, Docherty & Brandon, 2013;). Det fanns en tydlig korrelation mellan att högre upplevelse av stress från föräldrar under vårdtiden orsakade större missnöjdhet med omvårdnaden överlag (Tsironi & Koulierakis, 2018). Inskrivning och utskrivning av barnet var en stor stressfaktor för föräldrar (Uhl et al., 2013; Dahav &
Sjöström-Strand, 2018). Vid en upplevelse av osäkerhet och förvirring i olika vårdmoment (Uhl et al., 2012), en oväntad eller fördröjd väntetid (Solheim & Garratt, 2013) eller om barnets sjukdomstillstånd eller hälsa försämrades så ökade nivån av stress hos föräldrarna (Dahav & Sjöström-Strand, 2018; Tsironi & Koulierakis, 2018; Solheim & Garratt, 2013).
Diskussion
Under diskussion diskuterar författarna litteraturöversiktens resultat i förhållande till bakgrund, annan forskning, resultatets kliniska betydelse, vidare forskning, etik och den metod författarna använt sig av i litteraturöversikten.
Sammanfattning av huvudresultat
Litteraturöversikten hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Resultatet visade att de upplevelser som var av störst betydelse för föräldrar var kommunikation, delaktighet i sitt barns vård och omvårdnad, sjuksköterskornas bemötande och sjukhusmiljön. Helhetsupplevelsen av omvårdnaden var en komplex
samverkan mellan kommunikation, delaktighet, sköterskornas bemötande och sjukhusmiljön där föräldrarna var beroende sjuksköterskans stöd omvårdnaden. Kommunikationen kunde ses vara grunden för all omvårdnad, där en god kommunikation mellan sjuksköterskor och
föräldrar var en förutsättning och främjade omvårdnadens alla delar.
Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens resultat visar att föräldrars upplevelser av omvårdnaden är många och av bred och sällan entydig karaktär, där en komplex samverkan mellan många olika upplevelser bidrog mer eller mindre till utfallet av föräldrars helhetsupplevelse av omvårdnad.
Litteraturöversiktens resultat visade att kommunikationen mellan sjuksköterskor och föräldrar var en viktig del i all omvårdnad. En bra kommunikation främjade en bra upplevelse av omvårdnad. En bra kommunikation innebar att föräldrar upplevde att de fick ta del av en tillräcklig och kontinuerlig information, som framfördes på ett sätt som de kunde förstå. Många av tidigare existerande problem med omvårdnaden som föräldrar upplevde kunde förebyggas med en god kommunikation (Mcdonald et al., 2012). Både Shields och King (2001) som säger att en otillräcklig kommunikation är föräldrars största oros-moment under sitt barns sjukhusvistelse och Moore och Kordick (2006) som säger att de flesta konflikter som uppstår mellan sjukvården och patienter beror på brist i kommunikationen, stärker resultatets belysning av kommunikationens betydelse för omvårdnaden. Bedells och Bevan (2016) problematiserar hur kommunikationen i början av ett barns sjukhusvistelse inte är optimal, relaterat till avsaknaden av relation mellan familjen och sjuksköterskan. En relation
upplevelsen av omvårdnaden för föräldrar. Giacomello och de Lione Melo (2019) tar också upp vikten av att sjuksköterskornas etablerar en relation med föräldrarna som en förutsättning för att främja upplevelsen av omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskor i många fall agerade medlare av information. Espezel och Canam (2003) stödjer att sjuksköterskor ofta får agerar medlare av information framför allt mellan föräldrar och läkare, där föräldrar i många fall är i behov av sjuksköterskornas kommunikativa färdigheter för att förstå informationen. Litteraturöversiktens resultat konstaterar att föräldrars upplevelse av sjuksköterskors
bemötande samverkar med förutsättningarna för kommunikation och tvärt om.
Kommunikationens betydelse kunde även ses i föräldrars upplevelse av delaktighet i barnets vård och omvårdnad. Resultatet visar att föräldrar ständigt var beroende av vårdpersonal för sin delaktighet i vården, framför allt stöd, kunskap och initiativtagande från sjuksköterskorna. Många föräldrar önskade en ökad delaktighet i sitt barns vård, men för att göra det möjligt efterfrågades också ett ökat stöd från sjuksköterskorna. Shields et al. (2006) tar upp hur det är sjuksköterskans ansvar att inkludera föräldrar i barnets vård och förse föräldrarna med
tillräckligt stöd och kunskap för att de ska kunna uppfylla rollen som förälder. Även
Socialstyrelsen (SOSFS 2005:12) beskriver patienten och dess närståendes rätt att informeras och göras delaktiga i vården. Hopia, Tomlinson, Paavilainen och Åstedt-Kurki (2005) stödjer kommunikationens betydelse i föräldrars delaktighet, där de menar på att sjuksköterskornas kommunikation med föräldrar är grunden för att föräldrar ska kunna vara delaktiga i sitt barns vård. Espezel och Canam (2003) beskriver att föräldrar upplevde en sämre delaktighet om det fanns brister i kommunikationen. Enligt Bedells och Bevan (2016) så försämrades
upplevelsen av delaktighet om sjuksköterskor valde att göra antaganden gällande föräldrars delaktighet istället för att föra en dialog och fråga föräldrarna. Föräldrar önskade en
förhandling mellan föräldrarna och sjuksköterskorna där tydliga roller för vem som gör vad klargjordes (Bedells & Bevan, 2016). Kommunikation var även grunden för att en sådan förhandling skulle kunna bedrivas. Smith et al. (2015) visade att en otillräcklig tydlighet i kommunikationen, eller en brist på initiativ till förhandling från sjuksköterskornas sida skapade en upplevelse av stress och övergivenhet hos föräldrar. Stress var också en upplevelse som resultatet visade korrelerade men föräldrars upplevelse av omvårdnad.
Litteraturöversikten har tillämpat Familjecentrerad omvårdnad (FCC) som teoretisk
anknytning. FCC är handlar till stor del om att skapa ett partnerskap i omvårdnaden mellan föräldrar och sjuksköterskan, genom respekt och värdighet, samarbete, delaktighet,
kommunikation och stöd från sjuksköterskorna (Kou et al., 2012). Ett ömsesidigt partnerskap bygger på förhandlingar mellan sjuksköterskan och föräldrarna där det tidigt i omvårdande klargörs tydliga roller och ansvarsområden, vem som ska göra vad (Mikkelsen & Frederiksen, 2011). Shields, Pratt och Hunter (2008) tog upp problematik kring oklarheten i föräldrarnas roll på sjukhuset, vilket ofta orsakade missförstånd och barriärer mellan sjuksköterskor. Bredden och komplexiteten i litteraturöversiktens resultatets säger att det fortfarande finns en oklarhet i föräldrarnas roll i omvårdanden. Precis som i den personcentrerade vården krävs respekt och förståelse för varandras behov, värderingar, förväntningar och resurser för etablerande av ett partnerskap (SSF, 2017; Shields et al., 2006). Förhandlingarna kunde i resultatet ses som viktiga för skapandet av en relation och samarbete mellan sjuksköterskan och föräldrarna, samtidigt som en relation behövdes för att skapa förhandlingar och
samarbeten. Tydliga roller var en förutsättning för föräldrarnas delaktighet. Bestämmandet av roller var förutsättningen för ett partnerskap. Partnerskapet var i sin tur är en förutsättning för att sjuksköterskan skulle kunna möta föräldrar som tredje part i omvårdnaden. Resultatet visade att kommunikationen spelade en viktig roll och sågs vara en förutsättning för att skapa en relation, utföra förhandlingar om roller, ingå i partnerskap med god samarbetsförmåga och för upplevelsen delaktighet. Utan kommunikation kunde heller ingen respekt och förståelse för den andra parten skapas. En dålig kommunikation hämmade partnerskapet mellan
sjuksköterskan och föräldrarna och därmed minskade förutsättningarna för en god omvårdnad. Alla upplevelser föräldrarna hade av omvårdnaden samverkade med varandra och var alla beroende av en god kommunikation för att fungera.
Metoddiskussion
Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt. Arbetsmetoden var att samla in och sammanställa vetenskap i form av vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar är inkluderade i resultatet för att stärka och få en bredare bild av valt ämne. De inkluderade artiklarna i resultatet är publicerade mellan år 2010 och 2020. 10 år sattes som tidsspann för att litteraturöversikten skulle baseras på så aktuell forskning som möjligt för att få fram ett resultat av relevans för nutiden. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, då dessa databaser enbart är riktade mot omvårdnad och medicin (Östlundh, 2017). Författarna anser det som en styrka att använda databaser riktade mot det aktuella ämnet. Avgränsningar på barnets ålder 0-18 år och uteslutande av neonatal och prematurt födda barn gjordes. Under
inom valt ämne har missats. Barnets ålder påverkade föräldrarnas delaktighet i vården (Jepsen et al., 2019), det breda åldersspannet kan därför ha skapat ett resultat som blev väldigt
varierande. Ett snävare åldersspann skulle kunna gett ett mer enhetligt resultat.
Litteraturöversikten baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Från början var 15 artiklar utvalda att ingå i resultatet, men en av artiklarna visade sig i slutet av urvalet inte uppfylla alla inklusionskriterier och valdes därför bort. De resterande 14 artiklarna bedömdes vara tillräckliga för att ge litteraturöversikten ett resultat som besvarade syftet.
I litteraturöversikten användes artiklar skrivna på engelska. Att tolka kunskap på ett annat språk än sitt modersmål ökade risken för feltolkning relaterat till översättningen. Eventuella missförstånd vid översättning bedöms som en svaghet som skulle kunna hämma arbetets trovärdighet. Översättningsverktyg användes vid behov. Artiklarna har lästs och analyserats individuellt innan gemensam analys. Efter individuell analys av utvalda artiklar diskuterades nyckelfynden och uppfattningar systematiskt för att minimera risken för misstag, feltolkningar eller eventuell vridning av informationen, vilket ses som en styrka i arbetet.
Systematisk kvalitetsgranskning tillämpades av alla utvalda artiklar. Detta stärker trovärdigheten och tillförlitligheten av forskningsläget i de utvalda artiklarna. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa artiklar (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2006) och kvantitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2008). Artiklar som inte uppfyllde en hög kvalitet sorterades bort. Utvalda artiklar innefattade föräldrar av båda könen. Det ses som en styrka eftersom mycket av tidigare forskning är överrepresenterat av det ena könet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet valdes ut utan en geografisk begränsning. Något som hade både positiva och negativa effekter på resultatet. Resultatet representerade många olika länder och fick en större global betydelse, samtidigt blev resultatet väldigt brett med förhållandevis lite data kopplat till varje land. Olika länder innebar också olika kulturer, religioner, synsätt, förutsättningar och
hälso-sjukvårdssystem som behövde beaktas. Dessa aspekter resulterar i minskad trovärdighet för allmän implementering av resultatet.
Etikdiskussion
Föräldrar inom sjukvården är i en underlägsen och sårbar position, där det kan finnas risk för utnyttjande. Litteraturöversikten innehåller enbart vetenskapliga artiklar som är godkända av etiska kommittéer. Forskaren har det yttersta ansvaret att garantera att studien utförs med hänsyn till forskningsetiken, men den etiska kommitteen granskar och bekräftar att etiska riktlinjer har följts. Standarden på de forskningsetiska kraven kan skilja sig beroende på land som artikeln kommer ifrån. Litteraturöversiktens artiklar var alla granskade och godkända av en etisk kommitté, vilket anses försäkra att ingen person utnyttjades mot sin vilja eller skadades genom forskningen. Många människor på individ såväl som på samhällsnivå kan gynnas av att forskningen utvecklas, men detta får inte ske på bekostnad av den enskilda individen. Helsingforsdeklarationen beskriver forskningsetiska riktlinjerna som medicinsk forskning ska följa, det innebär att risker och eventuell utsatthet för den enskilda individens deltagande måste vägas in mot nyttan i ett forskningsprojekt (World Medical Association, 2020).
Klinisk betydelse för samhället
Litteraturöversikten bidrar med en ökad kunskap i hur föräldrar upplever omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus, samt olika faktorers påverkan på föräldrars upplevelse av omvårdnad. Resultatet ger kännedom om kommunikationens betydelse för omvårdnad, som talar för ett behov av kompetensutveckling för sjuksköterskor inom kommunikation. En
kunskapsutveckling om kommunikation kan rimligen ses som ett viktigt underlag för hur sjuksköterskor, som individuella personer men också som yrkesgrupp, på ett mer
tillmötesgående och effektivt sätt kan bemöta föräldrar. Men framför allt kan en utökad kunskap om kommunikation stärka partnerskapet mellan sjuksköterskan och förädlarna genom att tydliggöra fördelningen av roller, vilket ger föräldrar mer utrymme för ansvar och delaktighet i vården. En bättre kommunikation minskar missförstånd, skapar en ökad
patientsäkerhet och etablerar en djupare relation med sjuksköterskan som bidrar till ökad upplevelse av trygghet hos föräldrarna. Att minska lidande och främja föräldrarnas mående är att även främja barnets mående. Det är därför rimligt att förmoda ur ett samhällsperspektiv att vårdpersonalen som besitter djupare förståelse för hur föräldrar upplever omvårdnad i större utsträckning kan bidra till att främja hälsa och motarbeta ohälsa inom den familjecentrerade omvårdnaden. En ökad kunskap om föräldrars upplevelser är också grunden för
Slutsats
Resultatet visar att föräldrars upplevelser av omvårdnaden var många och av olika karaktär, där helhetsupplevelsen var en komplex interaktion av många upplevelser och faktorer. Kommunikationen mellan vårdpersonal och föräldrar påvisades i resultatet som en
förutsättning för all omvårdnad. Om föräldrar upplevde en bra kommunikation var chansen större att de upplevde en bättre omvårdnad än de föräldrar som hade en sämre upplevelse av kommunikationen. De upplevelser föräldrar tyckte främjade en god omvårdnad belyste vikten av den familjecentrerade omvårdnaden. Upplevelser som föräldrar var mer missnöjda med talade för att den familjecentrerade omvårdnaden hade vissa brister och behövde en bättre följsamhet inom vården.
Förslag till framtida forskning
Vidare forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad och hur dessa interagerar med varandra är av vikt för att kunna utforma en omvårdnad som bättre möter en familjens behov. Framtida forskning med syfte att förbättra sjuksköterskans kommunikativa färdigheter kan vara av betydelse för att förbättra omvårdnaden. Ytterligare forskning om föräldrarollen på sjukhuset skulle vara av intresse relaterat till dagens befintliga oklarhet i vilken roll
föräldrarna egentligen har i vården. En utökad kunskap om föräldrarnas roll i vården skulle kunna bidra med att underlätta omvårdnaden för sjuksköterskan. Mer kvalitativ forskning om föräldrarnas upplevelse av omvårdnad rekommenderas för att utöka sjuksköterskans kunskap och skapa en djupare förståelse och struktur av dessa upplevelser. Mycket av dagens
forskning kunde ses vara utförd på ett relativt litet antal deltagare eller mindre populationer. För att skapa en kunskap som kan antas besitta en högre trovärdighet i ett större sammanhang skulle ytterligare kvantitativ forskning vara önskvärt för att kunna undersöka en större
population på ett effektivt sätt. Större sammanställningar av befintlig forskning är också av intresse för att skapa ett mer enhetligt perspektiv av föräldrarnas upplevelser av omvårdnad och stärka den familjecentrerade omvårdnaden som teoretisk referensram inom vården. Även mer forskning som tittar på upplevelser av omvårdnad från barnet perspektiv skulle vara intressant, då barnet i dessa fall faktiskt är primärpatienten och den individ som omvårdnaden ska utgå ifrån.
Referenser
Aldridge, M. D. (2005). Decreasing parental stress in the pediatric intensive care unit: One unit’s experience. Critical Care Nurse, 25(6), 40-50.
doi:https://doi.org/10.4037/ccn2005.25.6.40
Avis, M., & Reardon, R. (2008). Understandning the views of parents of children with special needs about the nursing care their child recieves when i hospital: A qualitative study. Journal of Child Health Care, 12(7), 7-17. doi:10.1177/1367493507085615
Bedells, E., & Bevan, A. (2016). Roles of nurses and parents caring for hospitalised children. Nursing Children and Young People, 28(2), 24-28. doi: 10.7748/ncyp.28.2.24.s22
Coats, H., Bourget, E., Starks, H., Lindhorst, T., Saiki‐Craighill, S., Curtis, J.
R., ... Doorenbos, A. (2018). Nurses' reflections on benefits and chal‐ lenges of implementing family‐centered care in pediatric intensive care units. American Journal of Critical Care, 27, 52–58. https://doi. org/10.4037/ajcc2018353
Codex. (2017). Forskning som innehåller människan. Hämtad 4 Maj, 2020, från Codex regler och riktlinjer för forskning, http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Coyne, I. (2006). Consultation with children in hospital: children, parents’ and nurses’ perspective. Journal of Clinical Nursing, 15(1), 61-71. doi:
https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1111/j.1365-2702.2005.01247.x
Espezel, H. J. E., & Canam, C. J. (2003). Parent-nurse interactions: care of hospitalized children. Journal of Advanced Nursing, 44(1), 34-41. doi:
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1046/j.1365-2648.2003.02765.x
Feeg, V. D., Paraszczuk, A. M., Çavuşoğlu, H., Shields, L., Pars, H., & Al Mamun, A. (2016). How is family centered care perceived by health‐ care providers from different countries? An international compar‐ ison study. Journal of Pediatric Nursing, 31(3), 267–276. https://doi.
Ferreira, L. B., de Oliveira, J. S., Goncalves, R. G., Elias, T. M. N., de Medeiros, S. M., & de Sá Mororó, D. D. (2019). Nursing care for the families of hospitalized children and
adolescents. Journal of Nursing, 13(1), 23-31. doi:https://10.5205/1981-8963-v13i01a237672p23-31-2019
Ford, K., & Turner, deS. (2001). Stories seldom told: paediatric nurses’ experience of caring for hospitalized children with special needs and their families. Journal of Advanced Nursing, 33(3), 288-295. doi: https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1046/j.1365-2648.2001.01678.x
Frazier, A., Frazier, H., & Warrren, N. A. (2010). A discussion of family-centered care within the pediatric intensive care unit. Critical Care Nursing Quarterly, 33(1), 82-86.
doi:10.1097/CNQ.0b013e3181c8e015
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friberg. F. (2017). Dags för uppsats (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström W. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Giacomello, K. J., & de Lione Melo, L. (2019). The meaning of the care of hospitalized children: experiences of nursing professionals. Revista Brasiliera de Enfermagem, 72(3). doi:https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0597
Harbaugh, B. L., Tomlinson, P. S., & Kirschbaum, M. (2004). Parents’ perception of nurses’ caregiving behaviors in the pediatric intensive care unit. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 27(3), 163-178. doi: 10.1080/01460860490497985
Holm, K. E., Patterson, J. M., & Gurney, J. G. (2003). Parental involvement and family-centered care in the diagnostic and treatment phases of childhood cancer: results from a qualitative study. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 20(6), 301-313. doi:
Hopia, H., Tomlinson, P. S., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Child in hospital: family experiences and expectations of how nurses can promote family health. Journal of Clinical Nursing, 14(2), 212-222. doi: https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/j.1365-2702.2004.01041.x
Hsu, C., Gray, M. F., Murray, L., Abraham, M., Nickel, W., Sweeney J. M., … Reid, R. J. (2019). Actions and processes that patients, family members, and physicians associate with patient- and family-centered care. BMC Family Practice, 20(1), 1-11. doi: 10.1186/s12875-019-0918-7
Hughes, M. (2007). Parents’ and nurses’ attitudes to family-centred care: an Irish perspective. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 2341-2348. doi:
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/j.1365-2702.2007.01967.x
Hurst, I. (2001). Vigilant watching over: mothers actions to safeguard their premature babies in newborn intensive care nursery. Journal of Perinatal and neonatal Nursing, 15(3), 39-57. Från https://oce-ovid-com.ezproxy.its.uu.se/article/00005237-200112000-00005/HTML
Jensen, C. S., Jackson, K., Kolbæk, R., & Glasdam, S. 2012. Childrens’ experience of acute hospitalisation to a paediatric emergency and assessment unit – A qualitative study. Journal of Child Health Care, 16(3), 263-273. doi:10.1177/1367493511431071
Jepsen, S. L., Haahr, A., Eg, M., & Jørgensen, L. B. 2019. Coping with the unfamiliar: how do children cope with hospitalization in relation to acute and/or critical ilness? A qualitative metasynthesis. Journal of Child Health Care, 23(4), 534-550.
doi:10.1177/13674935188004097
Karolinska Institutet. (u.å.). Svensk MeSH. Hämtad 2020-05-16 från https://mesh.kib.ki.se/
Khajeh, M., Nayeri, N. D., Bahramnezhad, F., & Hoseini, A. S. S. (2017). Family centered care of hospitalized children: a hybrid koncept analysis in Iran. Health Promotion
Kou, D. Z., Houtrow, A. J., Arango, P., Kuhlthau, K. A., Simmons, J. M., & Neff, J. M. (2012). Family-centered care: current applications and future directions in pediatric health care. Matern Child Health Journal, 16(2), 297-305. doi: 10.1007/s10995-011-0751-7
Kou, D. Z., Mac Bird, T., & Tilford, M. J. (2011). Associations of Family-centered care with health care outcomes för children with special health care needs. Matern Child Health J, 15(6), 794-805. doi:10.1007/s10995-010-0648-x
Lam, L., Chang, A. M., & Morrissey, J. (2006). Parents’ experiences of participation in the care of hospitalised children: a qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 43(5), 535-545. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2005.07.009
Lindahl, B., & Lindblad, B. M. (2011). Family members’ experiences of everyday life when a child is dependent on a ventilator: A metasynthesis study. Journal of family nursing, 17(2), 241-269. doi:10.1177/1074840711405392
MacDonald, M. E., Liben, S., Carnevale, F. A., & Cohen, R. (2012). An office or a bedroom? Challanges for family centered care in the pediatric intensive care unit. Journal of Child Health Care, 16(3), 237-249. doi:10.1177/1367493511430678
McKean, G. L., Thurston, W. E., & Scott, C. M. (2005). Bridging the divide between families and helath professionals’ perspectives on family-centred care. Health Expectations, 8(1), 74-85. doi: 10.1080/01028421119100254
Miceli, P. J., & Clark, P. A. (2005). Your patient- my child: Seven priorities for improving pediatric care from parents perspective. Journal of Nursing Care Quality, 20(1), 43-53. Från https://oce-ovid-com.ezproxy.its.uu.se/article/00001786-200501000-00008/HTML
Mikkelsen, G,. & Frederiksen, K. (2011). Family-centred care of children in hospital – a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 67(5), 1152-1162. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05574.x
Moore, J. B., & Kordick, M. F. (2006). Sources of conflict between families and health care professionals. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 23(2), 82-91. doi:
10.1177/1043454205285871
Nethercott, S. (1993). A concept for all the family. Family centred care: a concept analysis. Professional Nurse, 8(12), 794-797. doi: 10.1080/h.1734.2398.3445/jpgd.94
O’Connor, S., Brenner, M., & Coyne, I. (2019). Family-centred care of children and young people in acute hospital settings: a concept analysis. Journal of Clinical Nursing, 28(17-18), 3353-3367. doi: 10.1111/jocn.14913
Rathert, C., Wyrwitch M. D., & Boren, S. A. (2013). Patient-centered care and outcomes: a systematic review of the literature. Medical Care Research and Review, 70(4), 351-379. doi: 10.1177/1077558712465774
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Hämtad 2 februari, 2020, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2003:615. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2 februari, 2020, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-2003615-om-etikprovning-av_sfs-2003-615
Shields, L., & King, S. (2001). Qualitative analysis of the care of children in hospital in four countries-part 1. International Pediatric Nursing, 16(2), 137-141. doi:
https://doi.org/10.1053/jpdn.2001.23466
Shields, L., & King, S. (2001). Qualitative analysis of the care of children in hospital in four countries-part 2. International Pediatric Nursing, 16(3), 206-213. doi:
