Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Ungdomars attityder till homosexuella
och homosexualitet
- Vad tycker ungdomar egentligen?
The attitudes among Youths towards Homosexuals and
Homosexual-ity
- What do Youths actually think?
Catarina Andersson
Lotta Kilic
Lärarexamen 270hp
Religionsvetenskap och lärande 2008-01-14
Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Torsten Janson
3
Abstract
This essay aims to attain insight into the attitudes of youths towards homosexuals and homosexuality. Thus, we have chosen to conduct an attitude survey concerning the view students in Upper Secondary School hold on homosexuals and homosexuality. Our method consisted of a quantitative questionnaire along with qualitative interviews in two focus groups. The results show that the youths considered themselves to hold a positive approach towards homosexuality and stated that homosexuals should be treated equally and have the same rights as heterosexuals. Nonetheless, it also became evident that, despite this pronounced positive approach towards homosexuals, the youths also expressed negative attitudes, such as the opinion that homosexuality is appalling. The results also demonstrated that girls were more positive than boys towards ho-mosexuals, and that the attitudes of the youths with foreign background were more posi-tive than we had expected.
Key words: homosexuals, homosexuality, youths, attitude survey, attitudes, human rights, values, teaching of religion
5
Sammanfattning
Denna studie syftar till att få en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homo-sexuella och homosexualitet. Således valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Vår metod bestod av en kvantita-tiv enkätundersökning samt kvalitakvantita-tiva intervjuer i två fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansåg sig vara positivt inställda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jämlikt med och ha samma rättigheter som heterosexuella. Dock visade det sig också att ungdomarna, trots denna uttalade positiva inställning mot homosexuel-la, även gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet är motbjudande. Resultatet visade också att flickorna var mer positivt inställda till homosexuella än pojkarna, samt att ungdomarna med utländsk härkomst var mer positivt inställda än vi väntat oss.
Nyckelord: homosexuella, homosexualitet, ungdomar, attitydundersökning, attityder, mänskliga rättigheter, värdegrund, religionsundervisning
7
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla ungdomar som tog sig tid att delta i vår studie och för att vi fick ta del av era attityder och resonemang kring homosexualitet, vilket har gett oss en ökad förståelse och insikt inför vårt stundande yrkesliv som gymnasielärare i religionskunskap. Utan er hade vi inte kunnat fördjupa oss i detta arbete som har skänkt oss ovärderlig kunskap.
9
Innehållsförteckning
INLEDNING... 11
Syfte och frågeställningar ... 12
KUNSKAPSBAKGRUND ... 13
Begrepp ... 13
Attityder till homosexualitet genom historien ... 13
Läroplaner och kursplaner ... 14
Tidigare forskning ... 15
METOD ... 21
Kvalitativ och kvantitativ metod ... 21
Undersökningsgrupp ... 22
Procedur ... 23
RESULTAT ... 25
Den kvantitativa undersökningen ... 25
Den kvalitativa undersökningen ... 34
DISKUSSION ... 45
Kritiska reflektioner ... 50
Förslag på fortsatt forskning ... 51
REFERENSER ... 53
Bilaga 1. ... 57
Bilaga 2. ... 59
11
Inledning
Människan är rädd för det okända. Vet man bara lite om ett fenomen, en grupp eller en företeelse kan den lilla vetskapen till och med förstärka rädslan. Är den kunskap man har dessutom baserad på felaktigheter och vanföreställningar kan rädslan övergå i skräck eller till och med hat. (Statens folkhälsoinstitut, 2003: 9)
Under vår verksamhetsförlagda tid på gymnasiet och grundskolan har vi mött åtskilliga elever som är fördomsfulla gentemot homosexuella och negativt inställda till homosex-uellas rätt att bli biologiska föräldrar och/eller adoptivföräldrar. Denna förekomst av negativa värderingar antyder att skolan inte fullföljer sitt lagstiftade värdegrundsupp-drag, vilket bland annat inbegriper att förmedla tolerans, solidaritet och respekt för alla människors lika värde till eleverna. Detta uppdrag är viktigt inte minst med tanke på att av Sveriges omkring 9,2 miljoner invånare (Statistiska Centralbyrån, 2007) uppskattas mellan 5-10 % vara homosexuella – vilket innebär cirka 500 000 till nära 1 miljon män-niskor - dock är mörkertalet stort (RFSL 2, 2007). Som blivande religionskunskapslära-re anser vi att det är av yttersta vikt att vi alla bidrar till att motverka fördomar, negativa attityder och felaktiga begreppsbildningar genom att öka vår egen och andras kunskap om homosexuella och deras situation i samhället. Således menar vi att fullgörandet av värdegrundsuppdraget är essentiellt och att ett medel för detta kan vara att ta upp homo-sexualitet i undervisningen. I detta arbete spelar ämnet religionskunskap, som innefattar etik- och moralundervisning, en viktig roll: även om uppdraget att förankra värdegrun-den och förverkliga en moralisk fostran ligger på alla lärares ansvar (Bergem, 2000: 28), finns huvudansvaret fortfarande hos religionslärarna (Lindskog, 2007: 16ff).
Med tanke på skolans ovannämnda värdegrundsuppdrag och våra egna upplevelser av fördomar bland elever på våra partnerskolor, anser vi att det är intressant att under-söka vilka attityder elever i skolan faktiskt har. Följaktligen har vi valt att göra en atti-tydundersökning om gymnasieelevers syn på homosexuella och homosexualitet. Under-sökningen kommer att utföras med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den sistnämnda har vi valt eftersom den mesta forskning som bedrivits inom detta område varit av det kvantitativa slaget. Dessutom menar Gunn Imsen i Elevens värld.
Introduk-tion till pedagogisk psykologi (2000: 33) att forskning om ungdomar ofta fokuserar på
den objektiva sidan av deras beteenden - det läggs inte lika mycket vikt vid vad de egentligen tycker och hur de ser på sin egen situation.
12
Vi kommer i denna uppsats att inrikta oss enbart på homosexualitet, inte bisexualitet och transsexualism. Torsten Österman och Lars Carpelan skriver i Föreställningar -
vanföreställningar: allmänhetens attityder till homosexualitet (2002: 20) att attityderna
till homosexuella som grupp och homosexualitet som begrepp är mycket likartade. Vi kommer därför fortsättningsvis inte alltid att särskilja de två begreppen.
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna studie är att via en enkätundersökning och intervjuer få fram ung-domars syn på homosexuella och homosexualitet. Den övergripande frågan är:
• Vilken är ungdomars attityd till homosexuella och homosexualitet?
Undersökningen kommer även att försöka besvara följande frågor:
• Hur resonerar ungdomar kring homosexuella och homosexualitet? • Vilka attitydskillnader finns mellan killar och tjejer?
• På vilket sätt avviker attityderna mellan ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med svensk bakgrund?
• Hur skiljer sig attityderna beroende på om ungdomarna läst om homosexualitet i skolan eller inte?
• I vilken utsträckning påverkas ungdomarnas attityder av huruvida de känner nå-gon som är homosexuell?
13
Kunskapsbakgrund
Begrepp
För att underlätta och förtydliga för läsaren, följer här definitioner av några av de be-grepp vi kommer att använda oss av i denna uppsats:
Attityd: en varaktig inställning, uppbyggd genom erfarenheter, som kommer till uttryck i
att individen är för eller emot något. Attityder växlar i styrka, från starkt positiva till starkt negativa, och en undergrupp av negativa attityder är fördomar (Nationalencyklo-pedin 1, 2007). Michael Hogg och Graham Vaughan skriver i Social Psychology (2005: 171) att attityder är inlärda, inte medfödda, och formas främst av erfarenheter, påverkan av andra och våra känslomässiga reaktioner (Hogg & Vaughan, 2005: 644).
Fördom: en negativ attityd mot personer och fenomen, grundad på lättigenkännliga
egenskaper - t.ex. hudfärg - utan hänsyn till annan tillgänglig information. Eftersom fördomar ofta utgörs av aversioner som baseras på felaktiga generaliseringar, är de svå-ra att påverka - även med starka motargument (Nationalencyklopedin 2, 2007).
Homofobi: individuell, ologisk rädsla för homosexuella människor, homosexualitet eller
egna homosexuella ingivelser. Begreppet kan också användas om samhällets intolerans mot och rädsla för homosexualitet (Nationalencyklopedin 3, 2007).
Homosexualitet: ”känslomässig och sexuell dragning till individer av det egna könet”
(Nationalencyklopedin 4, 2007).
Sodomi: äldre beteckning på sexuella handlingar som ansågs vara onaturliga. Oftast
avsågs orala eller anala samlag samt samlag med djur (Nationalencyklopedin 5, 2007)
Attityder till homosexualitet genom historien
Erik Centerwall skriver i Kärlek känns! Förstår du. Samtal om sexualitet och samlevnad
i skolan (2000: 30) att begreppet homosexualitet skapades år 1869. Begreppet består av
det grekiska ordet homo, vilket betyder samma eller gemensam, och det latinska ordet
sexualitet, som kommer från sexus, d.v.s. kön (RFSL 1, 2007). Eftersom samhället
14
Således finns det inte lika mycket dokumentation av uttryck för lesbisk kärlek, och följ-aktligen avser ordet homosexualitet oftast manlig homosexualitet (Centerwall, 2000: 31).
Människors negativa attityder till homosexualitet har skiftat genom historien bero-ende på samhälleliga förändringar. I ett fåtal samhällen, t.ex. Antikens Grekland och det tidiga Romarriket, har människor haft ett tillåtande förhållningssätt till homosexualitet (2000: 30). Vanligtvis har det dock ansetts vara bisarrt, onormalt, olagligt, socialt skad-ligt och smittsamt. Ett exempel på detta är att i den svenska brottsbalken från 1734 straffades sodomi hårdare än mord: halshuggning och sedan uppvisning eller brännande av kroppen (Innala, 1998: 25).
Under 1700- och 1800-talen humaniserades lagstiftningen efter hand, och trots att homosexuella handlingar officiellt var förbjudna, tilläts de i praktiken. Många länder tog bort dödsstraffen och så småningom blev homosexuella där helt straffria (Center-wall, 2000: 32). Trots detta fortsatte angreppen på och förföljelserna av homosexuella, som t.ex. under nazitiden i Tyskland då ett stort antal homosexuella sattes i koncentra-tionsläger och dödades (Centerwall, 2000: 33).
I Sverige avkriminaliserades homosexuella förbindelser mellan vuxna 1944 (Hen-ley, 2006: 52). Dock jämställdes inte homosexualitet med heterosexualitet: skyddsål-dern - den tillåtna ålskyddsål-dern för sexuellt umgänge - var 15 år för heterosexuella, men 18 år för homosexuella. Anledningen till detta var att man fortfarande ansåg att unga kunde förföras till att bli homosexuella och därför måste skyddas. Denna lag gällde ända till 1978, och inte förrän 1979 strök Socialstyrelsen homosexualitet ur sitt sjukdomsregister (Centerwall, 2000: 33).
År 1987 blev det förbjudet att diskriminera homosexuella, men inte förrän åtta år senare, 1995, infördes rättigheten för homosexuella att registrera partnerskap. Under 2003 inkluderades sexuell läggning i lagen om hets mot folkgrupp och samkönade par blev också berättigade till möjlighet att prövas för adoption (Henley, 2006: 52). Sedan 2005 har lesbiska par rätt till assisterad befruktning på svenska sjukhus (Orrenius, 2005). Dessutom är det från och med 2006 förbjudet att diskriminera barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium på grund av sexuell läggning (Riksdagen, 2006).
Läroplaner och kursplaner
I rapporten Intolerans: antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och
re-15
geringen år 2001 antog en nationell handlingsplan mot bl.a. rasism, homofobi och diskriminering. I handlingsplanen betonas vikten av förmedlandet av en gemensam vär-degrund i tidig ålder och regeringen framhåller skolan som en central aktör för detta arbete.
Detta värdegrundsuppdrag framgår tydligt i läroplanerna och kursplanerna: både
Lpo 94 och Lpf 94 slår fast att skolan har som ansvar att överföra grundläggande värden
och främja elevers lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska alltså förmedla de kunskaper som utgör den gemensamma refe-rensramen i samhället, vilket innebär: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla” (Lpo 94: 3, Lpf 94: 3).
Läroplanerna säger också att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkning på grund av t.ex. sexuell läggning och att tendenser till sådana handlingar aktivt ska motverkas (Lpo 94: 3, Lpf 94: 3).
I kursplanen för religionskunskap i grundskolan uttrycks att ämnets syfte är att öka elevernas etiska medvetenhet, utveckla deras känsla för tolerans och fördjupa deras kun-skaper om och problematisera grundläggande demokratiska värden som människans egenvärde, människors lika värde och omsorg om de svaga (Skolverket 2, 2000). Likaledes uttalar kursplanen för religionskunskap A på gymnasiet att det finns ett tydligt behov av en medveten etik baserad på samhällets allmänt accepterad värdegrund. Syftet för religionskunskapsämnet är att förse eleverna med kunskaper om de olika upp-fattningar i etiska frågor som de kommer att möta i samhället. Religionsundervisningen ska dessutom hjälpa eleverna att utveckla en personlig hållning i livs- och moralfrågor, grundad i respekt för grundläggande mänskliga rättigheter (Skolverket 1, 2000).
Tidigare forskning
Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia
Under 2003 genomförde Brottsförebyggande rådet tillsammans med Forum för levande historia en enkätundersökning bland skolungdomar i åldrarna 14-19 år. Studien under-sökte elevernas attityder gentemot olika minoritetsgrupper, bl.a. homosexuella, och bygger på svaren från sammanlagt 10 600 elever (Ring & Morgentau, 2004: 8). Resulta-tet visade att de flesta elever hade en positiv inställning till minoriResulta-teterna (Ring & Mor-gentau, 2004: 9). Dock var bortfallet på de yrkesinriktade, individuella och
specialut-16
formade programmen högre än det i grundskolan, vilket innebär att andelen elever med intoleranta attityder i viss mån kan ha underskattats (Ring & Morgentau, 2004: 8). Den största skillnaden mellan könen framträdde i synen på homosexuella: nio av tio flickor uttrycker en positiv inställning, mot sex av tio pojkar (Ring & Morgentau, 2004: 10). Ungefär hälften av eleverna var mer eller mindre positiva till att homosexuella ska få adoptera barn, 30 procent var mer eller mindre negativa och 22 procent tveksamma (Ring & Morgentau, 2004: 47). I en parallell undersökning, Ungdomsstyrelsens studie
De kallar oss unga. Ungdomsstyrelsens Attityd- och värderingsstudie 2003, ställde sig
däremot 50 % av respondenterna (16–29 år) negativa till att homosexuella ska ha rätt att adoptera på samma villkor som heterosexuella, medan 40 procent var positiva (Ung-domsstyrelsen, 2003: 134f).
De stora könsskillnaderna när det gäller attityder mot homosexuella förklaras med att det bland pojkar finns ett större avståndstagande på grund av det rådande mansidea-let: en homosexuell man uppfattas ofta som ”fjollig” jämfört med idealet en ”riktig man”. En annan förklaring är att eleverna, när de besvarar frågorna, oftare associerar begreppet homosexuell till homosexuella män än till homosexuella kvinnor.
Ytterligare skillnader framkom mellan eleverna beroende på etnicitet. Eleverna från familjer där samtliga familjemedlemmar var födda i Sverige uppvisade den lägsta gra-den av intolerans gentemot homosexuella. Skillnagra-den mellan dessa elever och eleverna med delvis utländsk bakgrund var liten. Emellertid fanns det stora skillnader mot de elever vars samtliga familjemedlemmar var födda utomlands. Även inom denna grupp fanns stora olikheter beroende på geografiskt ursprung: elever med ursprung i Nord-, Väst- eller Östeuropa låg genomsnittligt sett ungefär samma nivå av intolerans som ver från helsvenska familjer. Däremot var graden av intolerans betydligt högre hos ele-verna med sydeuropeiskt eller utomeuropeiskt ursprung (Ring & Morgentau, 2004: 51). Slutligen påvisade undersökningen att ju äldre eleverna var desto mindre intoleranta mot homosexuella var de. Således tycks ökad mognad och ökade kunskaper påverka attityderna gentemot homosexuella (Ring & Morgentau, 2004: 50).
Folkhälsoinstitutet: Benny Henriksson och Pia Lundahl
Under 1993 genomförde Folkhälsoinstitutet, i samarbete med bl.a. Civildepartementet, en intervjustudie som Benny Henriksson och Pia Lundahl redogör för i Ungdom,
sexua-litet, könsroller (1993: 284). Enligt studien använder sig ungdomar av negativa attityder
17
avståndstagande gentemot en grupp talar om vem de själva är eller vill vara. Detta tycks vara i synnerhet viktigt för killar. Ungdomarnas identitetsutveckling blir mer komplice-rad när de ställs inför ett mångkulturellt samhälle, även beträffande sexualiteten. Efter-som det i det mångkulturella och globaliserade samhället inte finns några givna regler för vad som är rätt och fel möts ungdomarna av många möjligheter. Således kan negati-va attityder till dem som ses som avvikande underlätta processen av att bygga den egna (Henriksson & Lundahl, 1993: 286). Denna teori återfinns även hos Hogg & Vaughan vilka skriver att en orsak till människors fördomsfullhet är att bekräfta sin egen positiva självbild: individen har behov av en stark självkänsla och höjer den egna självkänslan genom att förminska andra (Hogg & Vaughan, 2005: 127). Dock hävdar Hogg & Vaug-han också att barn lär sig fördomar tidigt i livet och att inlärningen av fördomar kan ske genom påverkan från föräldrarna, t.ex. om barnet bevittnar sina föräldrar uttrycka för-domar (Hogg & Vaughan, 2005: 377f).
Folkhälsoinstitutets undersökning visade att heterosexuella ungdomar endast i un-dantagsfall ser homosexualitet som något positivt. Dock tyder materialet också på att ungdomarna faktiskt är villiga att ompröva sina uppfattningar om de t.ex. får möjlighet att träffa homosexuella (Henriksson & Lundahl, 1993: 286). De flesta ungdomarna upp-gav att de inte trodde att de känner någon som är homosexuell (Henriksson & Lundahl, 1993: 307), dock kunde även den mest homofobiske killen tänka sig att modifiera sin negativa attityd om en kompis skulle visa sig vara homosexuell. Detta illustrerar att närhet och personliga relationer spelar en viktig roll för synen på homosexualitet. Följ-aktligen är osynliggörandet av homosexualitet i skolan är ett stort hinder för ökad tole-rans (Henriksson & Lundahl, 1993: 284). Detta bekräftas också av att det visat sig ha stor positiv effekt på ungdomarnas attityder om de i skolan får möta homosexuella i undervisningen (Henriksson & Lundahl, 1993: 320).
I studien framkom att trots att flera ungdomar ansåg att homosexuella par ska få lov att gifta sig, tyckte de inte att homosexuella tillsammans ska få ha vårdanden om barn (Henriksson & Lundahl, 1993: 312). Dessutom uttryckte några killar ett synnerligen starkt avståndstagande. Den gemensamma nämnaren för dessa killar verkade vara mycket traditionella könsroller.
Ungdomarna i undersökningen hade fått viss, men inte särskilt omfattande, informa-tion om homosexualitet i skolan (Henriksson & Lundahl, 1993: 315). En del berättade om lärare som varit negativt inställda till homosexualitet och öppet uttryckt detta. De möjliga effekterna av detta bör betraktas i ljuset av att de attityder som vuxna, t.ex.
lära-18
re, förmedlar spelar stor roll för den bild som ungdomarna får av homosexualitet (Hen-riksson & Lundahl, 1993: 285).
Folkhälsoinstitutet: Torsten Österman
Folkhälsoinstitutet stod under åren 1998-2000 även bakom en annan studie: Svenska
befolkningens attityd till homosexuella och homosexualitet, FSI i samarbete med
Folk-hälsoinstitutet, augusti 2000. Undersökningen var ett samarbete mellan Statens
folkhäl-soinstitut (FHI) och fil dr Torsten Österman från Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier (FSI). Underlaget, som utgjordes av ca 10 000 postenkäter från ett statistiskt urval av Sveriges befolkning i åldern 16-79 år, visade att mellan var fjärde och var tredje invånare var mer eller mindre negativ till homosexuella. Dessutom hade dubbelt så många män som kvinnor en negativ attityd till homosexuella och äldre per-soner var mer negativa än yngre (Österman & Carpelan, 2002: 21). I rapporten konstate-rades dock att jämfört med många andra länder så råder i Sverige en mer positiv attityd till homosexuella (Österman & Carpelan, 2002: 20).
I undersökningen påvisades även att ju mer kunskap och erfarenheter från arbets- och/eller privatlivet av homosexuella som människor får, desto positivare blir deras atti-tyder (Österman & Carpelan, 2002: 45). Med andra ord, ju mer kontakt en individ har med en viss grupp människor, desto mer kunskap får han eller hon om dem. Detta i sin tur minskar individens fördomar och negativa attityder gentemot gruppen (Österman & Carpelan, 2002: 33). Även Hogg & Vaughan hävdar att ju mer en individ exponeras för en grupp eller ett fenomen, desto mer förbättras dess attityder gentemot gruppen eller fenomenet – såvida inte kontakten är av negativt slag (2005: 377f). Inom psykologin kallas detta fenomen för kontakthypotesen (Hogg & Vaughan, 2005: 431).
Österman & Carpelan påpekar i sin undersökning att mycket återstår att lära om allmänhetens attityder till homosexuella och att fortsatt forskning således är värdefull (Österman & Carpelan, 2002: 46).
Skolverket
Skolverket genomförde 2003 en nationell utvärdering av den svenska grundskolan för att undersöka huruvida skolorna uppfyllde läroplanernas och kursplanernas mål. Utvär-deringens underlag utgjordes av enkäter som besvarats bl.a. av 10 000 elever från 197 olika skolor. Inom ramen för den nationella utvärderingen fick eleverna besvara enkäter angående specifika skolämnen. I Religionskunskap i årskurs 9. Rapport från den
natio-19
nella utvärderingen av grundskolan 2003 (2006: 58f) tar Rune Jönsson och Bodil
Liljefors Persson upp resultaten för ämnet religionskunskap. Dessa påvisade att prak-tiskt taget alla elever stod bakom värdegrunden, samt att de kunde föra resonemang om rätt och orätt. Dock visade en stor del av eleverna bristande känsla för solidaritet och medkänsla gentemot människor utanför sina egna grupper. Eleverna visade även bris-tande förmåga att leva sig in i främmande människors situation. Därtill påvisades diskrepans mellan elevernas uttalade värderingar och deras beslut i konkreta situationer. Följaktligen föreföll eleverna anamma generella värderingar utan att reflektera över dessa. De tycktes dessutom ovana vid att resonera kring och se konsekvenserna av sina ståndpunkter.
Skolöverstyrelsen
I Tonåringar, sex och samlevnad (1992: 9) redogör Karin Edgardh för resultatet från en enkätundersökning bland 17-åringar i Sverige som Skolöverstyrelsen utförde år 1989. I studien svarade 65 procent av pojkarna på yrkesinriktade linjer och drygt 40 procent av pojkarna på studieinriktade linjer att en sexuell relation mellan två personer av samma kön inte var ok (Edgardh, 1992: 76). Graden av tolerans var betydligt högre bland flick-orna, men likväl uppgav endast 15 procent av det totala antalet ungdomar att en sexuell relation mellan två personer av samma kön var helt i sin ordning. Emellertid påpekar Edgardh att man kan ställa sig kritisk till frågeformuleringen och undra huruvida ung-domarna kanske hade svarat annorlunda om de fått ta ställning till förälskelse och kärlek mellan personer av samma kön istället för en sexuell relation. Icke desto mindre illu-strerade ungdomarnas avståndstagande till homosexualitet att den tolerans som före-språkas i läroplanerna inte uppnåddes (Edgardh, 1992: 77).
Nedan följer en kort sammanfattning av ovannämnda forskningsresultat som vi tar med oss i vår egen undersökning och den fortsatta uppsatsen:
• Det råder markanta skillnader mellan flickors och pojkars attityder gentemot homo-sexuella: flickor är mer positivt inställda.
• Det råder delade meningar om ungdomars syn på homosexuellas rättigheter att ad-optera barn: en studie visade att ca 50 % av eleverna var mer eller mindre positiva till homoadoptioner, medan en parallell undersökning påvisade det motsatta.
20
• Skillnader i attityder till homosexuella finns också mellan elever från familjer där samtliga familjemedlemmar är födda i Sverige och elever vars samtliga familjemed-lemmar är födda utomlands: de förra uppvisade lägre grad av intolerans.
• Ungdomar använder negativa attityder för att bygga sin egen identitet: genom att ta avstånd från en grupp talar de om vem de själva är eller vill vara. Detta tycks vara särskilt viktigt för killar.
• De attityder som vuxna förmedlar spelar stor roll för den bild som ungdomarna får av homosexualitet.
• Flera ungdomar anser det i sin ordning att homosexuella par gifter sig, men inte att de skaffar barn.
• Eleverna i grundskolan uppvisar en diskrepans mellan sina uttalade värderingar och sina beslut i konkreta situationer.
• Ungdomarnas avståndstagande till homosexualitet visar att den tolerans som före-språkas i läroplanerna inte uppnås.
21
Metod
Kvalitativ och kvantitativ metod
I vår studie har vi valt att använda en kombination av både kvalitativ och kvantitativ metod. Alan Bryman påpekar i Samhällsvetenskapliga metoder (2004: 412f) att båda metoderna har sina fördelar och nackdelar. Metoderna kan stärka och bekräfta varandra ömsesidigt eller motsäga varandra men genom att använda två metoder ger det en bättre förståelse av en företeelse än att bara använda en metod (Bryman, 2004, 421). Kvantita-tiv forskning använder sig oftast av siffror vid mätning och analys, medan kvalitaKvantita-tiv forskning använder sig av ord. Där en kvantitativ undersökning lägger tyngden på kvan-tifiering och styrs av forskarens intressen och frågor, utgår en kvalitativ undersökning från deltagarens perspektiv. För att säkra objektiviteten distanserar sig kvantitativa fors-kare ofta från undersökningspersonerna. Kvalitativa forsfors-kare eftersträvar dock närhet till de personer som studeras för att bättre förstå dem (Bryman, 2004: 272). Kvantitativa undersökningar förknippas mest med deduktion (Bryman, 2004: 35), vilket innebär att forskaren utgår från en eller flera teorier innan undersökningen genomförs. Utifrån des-sa teorier ställs sedan olika hypoteser. Resultaten av undersökningen leder till att hypo-teserna antingen bekräftas eller förkastas. Förkastning innebär att forskaren måste om-formulera teorin (Bryman, 2004: 21f). Vid induktion skapar forskaren istället sin teori utifrån resultatet av undersökningen (Bryman, 2004: 22). Denna metod förknippas mest med kvalitativa undersökningar (Bryman, 2004: 35). Inom kvantitativ forskning efter-strävar man att data ska kunna generaliseras, men kvalitativa forskare fokuserar mer på kontextuell förståelse (Bryman, 2004: 273).
För att säkra kvaliteten på en kvantitativ undersökning är det noga med reliabilitet och validitet. Reliabilitet är ett mått på ett tests följdriktighet och tillförlitlighet (Bryman 2004: 86) och validitet betyder huruvida ett test verkligen mäter det som det utformats till att mäta (Bryman, 2004: 88). Inom kvalitativ forskning finns en stor osäkerhet kring hur man ska tillämpa den kvantitativa forskningens reliabilitets- och validitetskriterier på kvalitativa studier. Många föredrar att istället använda alternativa kriterier som på något sätt motsvarar reliabilitet och validitet. Dessa innefattar tillförlitlighet, överför-barhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera och är lika viktiga för kvalitativa forskare som de tidigare nämnda kriterierna är för kvantitativa forskare (Bryman, 2004: 258).
22
Ett annat viktigt forskningskriterium är replikerbarhet, vilket innebär att en under-sökning och dess resultat ska vara möjliga att upprepa. Därför är det viktigt att forskaren noggrant beskriver sitt tillvägagångssätt. Detta gäller såväl kvantitativa som kvalitativa forskare (Bryman, 2004: 43).
Den kvalitativa delen av vår undersökning kommer att genomföras i form av
fokus-grupper, vilket innebär att man samlar ett mindre antal personer i en informell
grupp-diskussion med fokus kring ett visst tema man vill undersöka. Syftet är att få intervjun att vara som ett vanligt samtal och interaktionen mellan respondenterna är en central aspekt av diskussionen. Forskaren verkar som en handledare vars uppgift är att ta upp frågorna, hålla igång diskussionen, uppmuntra respondenterna att delta, se till att alla får komma till tals och hantera eventuella kontroverser som uppstår i gruppen. Det är också viktigt att deltagarna vet i början vad som förväntas av dem (Wilkinson, 2004: 185fff) Forskaren bör skapa en lugn atmosfär där deltagarna kan känna att de fritt kan uttrycka sig själva (Wilkinson, 2004: 194).
Undersökningsgrupp
Vårt urval är vad Bryman benämner bekvämlighetsurval: det består av respondenter som för tillfället råkat finnas tillgängliga för oss (Bryman, 2004: 114).
Vi valde att genomföra undersökningen på gymnasiet eftersom vi som blivande gymnasielärare är intresserade av dessa ungdomars attityder. Skolan ifråga ligger i en kommun i södra Sverige med cirka 30 000 invånare och vi valde just denna skola efter-som eleverna här var tillgängliga och hade tid att delta.
Respondenterna i vår enkätundersökning bestod av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Bland dem var 19 stycken killar och 26 stycken tjejer. Till analysen använde vi dock endast enkäterna från 19 tjejer och 19 killar – sju enkäter från kvinnliga respondenter togs således slumpmässigt bort för att vi skulle få lika många killar som tjejer. Av det totala antalet ungdomar var det nio stycken som hade utländsk bakgrund eller föräldrar med utländsk bakgrund.
Intervjuerna genomfördes i två fokusgrupper, vilka bestod av tre ungdomar vardera. Urvalet av personer till fokusgrupperna var slumpmässigt utifrån de elever som ville delta i våra intervjuer. Den första gruppen bestod av två tjejer i åldern 18 år och en kille som är 19 år, alla med svensk härkomst. Den andra gruppen bestod av en tjej på 17 år vars föräldrar kommer från Irak, samt två killar som är 16 och 17 år och vars föräldrar kommer från Palestina. De huvudsakliga kriterierna när urvalet gjordes, var att vi hade
23
individer som var relevanta för studien d.v.s. ungdomar som går på gymnasiet samt att de var intresserade att vara med i undersökningen.
Alla respondenter, både i den kvantitativa och i den kvalitativa undersökningen går teoretiska program.
Procedur
Denna studie avser att med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod beskriva och analysera ungdomars attityd kring homosexuella och homosexualitet. Syftet med detta är att få en övergripande bild av attityderna hos en större mängd respondenter och sam-tidigt få en djupare inblick i och förståelse för ungdomarnas åsikter.
Vi tog kontakt med två gymnasielärare på en skola i södra Sverige och frågade om vi fick besöka ett par av deras klasser för att undersöka elevernas attityder till homosex-ualitet. Lärarna var väldigt positiva och vi kunde utföra undersökningen redan veckan därpå. När vi träffade klasserna, en årskurs tre från Medieprogrammet, en årskurs tre från Estetprogrammet och en årskurs två från Naturvetenskapliga programmet, presente-rade vi oss och berättade att vi skulle göra en attitydundersökning, och att det var frivil-ligt att delta.
Metoden inleddes med en enkät (se bilaga 1) som lämnades ut till respondenterna med ett försättsblad som eleverna behöll (se bilaga 2). Försättsbladets syfte var att sä-kerställa att alla deltagare fick samma information och på så sätt undvika att avvikande information skulle påverka hur respondenterna fyllde i formuläret. Dessutom innebar försättsbladet att ungdomarna fick tillgång till våra namn och e-mailadresser så att de kunde kontakta oss vid eventuella frågor och om de ville ta del av resultatet. Frågefor-muläret var graderat enligt en femgradig Likertskala, en metod för att mäta attityder som går ut på att visa ett antal påstående för respondenten som får svara i vilken ut-sträckning han eller hon håller med eller inte (Bryman, 2004: 138). Skalan sträckte sig från 1 (stämmer precis) till 5 (stämmer inte alls). I slutet på enkäten fanns det utrymme för ungdomarna att skriva ner övriga kommentarer. Som tidigare nämnts, tog vi bort sju av tjejernas enkäter för att få lika stort antal kvinnliga som manliga respondenter. Detta gick till så att vi lade alla 26 tjejers enkäter i en hög med baksidan uppåt och drog däref-ter slumpvis bort sju stycken som inte analyserades.
Urvalet till fokusgrupp 1 gick till så att eleverna på den utvalda gymnasieskolan tillfrågades om de ville delta i en intervju om ungdomars attityder till homosexuella och homosexualitet. Till intervjun med fokusgrupp 1 fanns bara två ungdomar tillgängliga
24
och därför tog de med sig en tredje respondent från en annan skola. Fokusgrupp 1 be-stod således av en tjej på 18 som vi kallar Lisa, en tjej på 17 år som vi benämner Petra och en kille på 17 år som vi kallar Mikael. Petra och Mikael går på samma gymnasie-skola, d.v.s. den skola vi utförde enkäterna på, medan Lisa går på en annan skola i södra Sverige.
Eftersom den utvalda gymnasieskolan har förhållandevis få elever med invandrar-bakgrund valde vi att till fokusgrupp 2 försöka få respondenter som inte hade helsvensk bakgrund. Vi kontaktade en fritidsledare på en fritidsgård i ett bostadsområde med hög invandrartäthet i södra Skåne och han gav oss namnen på några tidigare fritidsgårdsbe-sökare som numera går i gymnasiet. Vi kontaktade dem och de ville gärna delta i vår undersökning. Till denna grupp ändrade vi medvetet på sammansättningen av respon-denterna: vi valde att intervjua två killar och en tjej. Orsaken till detta är att vi i fokus-grupp 1 märkte att den manliga respondenten verkade ha svårt att komma till tals efter-som han var ensam kille bland fyra tjejer: två kvinnliga respondenter och två kvinnliga intervjuare. Fokusgrupp 2 bestod således av en tjej på 17 år som vi kallar Nessrin, en kille på 16 år som vi benämner Ali och en kille på 17 år som vi kallar Hassan. Hassan och Ali går på samma gymnasieskola, medan Nessrin går på en annan skola. Frågorna vi ställde till fokusgrupperna framgår av bilaga 3.
25
Resultat
I detta kapitel presenteras undersökningens resultat bestående av den kvantitativa enkä-ten med 38 ungdomar samt de kvalitativa intervjuerna med tre fokusgrupper med tre ungdomar i varje grupp.
Den kvantitativa undersökningen
Resultaten av enkätundersökningen presenteras i form av figurer och text. Varje fråga från enkäten presenteras med en efterföljande figur, vilken visar vad antalet ungdomar anser i frågan samt en uppdelning mellan killar och tjejer. Vi tittar även på responden-ternas etnicitet, om de läst om homosexualitet i skolan samt huruvida de känner någon som är homosexuell och jämför sedan utvalda frågor med varandra. Den kvalitativa delen av enkäten, där respondenterna kunde lämna övriga kommentarer sammanställs i form av en tabell. Sammanlagt analyserades 38 ungdomar: 19 killar och 19 tjejer.
Bild 1. Svar på frågan: Homosexuella kvinnor är lika bra föräldrar som heterosexuella.
9 3 7 0 0 3 4 8 3 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Resultatet visar bl.a. att nio tjejer och tre killar svarade stämmer precis på frågan om homosexuella kvinnor är lika bra föräldrar som heterosexuella. Det var tre killar som ansåg att det stämmer ganska dåligt. Ett svar som skiljer sig från de andra var en 17 årig kille som inte ansåg att det stämmer alls; de fyra sistnämnda ungdomarna har alla svenskt ursprung.
26
Bild 2. Svar på frågan: Homosexuella män är lika bra föräldrar som heterosexuella.
8 3 8 0 0 3 3 9 3 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Resultatet visar att det var åtta tjejer som tyckte att homosexuella män är lika bra föräld-rar som heterosexuella, d.v.s. en färre än på föregående fråga angående homosexuella kvinnor. Dessutom minskade antalet killar som svarar stämmer ganska väl från fyra till tre stycken jämfört med föregående fråga. Det var nästan lika många killar som tjejer som tyckte att det stämmer delvis/delvis inte. Samma fyra killar som ovan svarade åter-igen att det stämde ganska dåligt eller att det inte stämde alls.
Bild 3. Svar på frågan: Om jag fick veta att en kompis är homosexuell skulle detta inte
påverka vår vänskap. 10 7 2 0 0 6 6 3 3 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Majoriteten av tjejer och killar i frågan ansåg inte att det skulle påverka deras vänskap om de fick veta att en kompis är homosexuell. Dock skiljde sig två svar från de andra
27
tjejerna: två tjejer på 17 år ansåg att det stämmer delvis/delvis inte. Fyra killar ansåg att det skulle påverka deras vänskap.
Bild 4. Svar på frågan: Homosexuella bör inte ha arbeten med omvårdnad eller
utbild-ning av barn. 0 0 1 0 18 0 0 2 1 16 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Resultatet visar att ingen direkt är emot att homosexuella bör ha arbeten med omvård-nad eller utbildning av barn. Majoriteten av tjejerna var väldigt positiva; dock skiljde sig ett svar i förhållande till de andra tjejerna och det var samma 17 årig tjej som ut-märkte sig i den förra frågan. Även majoriteten av killarna var positivt inställda, men två svarade stämmer delvis/delvis inte.
Bild 5. Svar på frågan: Jag tycker manlig homosexualitet är motbjudande.
0 0 1 4 14 3 3 8 3 2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
28
På fråga 5 var det stor skillnad mellan killar och tjejer. På frågan om manlig homosexu-alitet är motbjudande svarade 14 tjejer att det inte stämmer alls medan endast två killar valde samma svarsalternativ. Tre killar svarade stämmer precis och lika många valde
stämmer ganska väl. Den tjej som skilde sig från de andra tjejerna är en tjej på 18 år
med utländsk härkomst.
Bild 6. Svar på frågan: Jag tycker kvinnlig homosexualitet är motbjudande.
0 1 1 6 11 0 2 4 5 8 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Resultatet på fråga 6 påvisar att tjejerna återigen var mer positivt inställda än killarna, dock var tjejerna mer negativt inställda till kvinnlig homosexualitet än till manlig. Två resultat som skiljde sig från de andra var två tjejer på 18 år, båda med utländsk här-komst, som svarade stämmer delvis/delvis inte samt stämmer ganska väl. Killarna var betydligt mer positiva till kvinnlig homosexualitet än manlig homosexualitet: 13 killar svarade att det stämmer ganska dåligt eller att det inte alls stämmer att kvinnlig homo-sexualitet är motbjudande; ingen tyckte det stämde precis.
29
Bild 7. Svar på frågan: Det är viktigt att ge homosexuella rätt att få gifta sig med
var-andra. 15 3 1 0 0 8 6 2 2 2 0 5 10 15 20 25
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Av de ungdomar som svarade positivt på frågan om det är viktigt att ge homosexuella rätt att få gifta sig med varandra, angav hälften att det stämmer precis. En kille kryssade i två alternativ; stämmer precis beträffande borgerlig vigsel, men stämmer inte alls be-träffande kyrklig vigsel. De fyra mest negativa killarna är en 16-åring och tre 17-åringar, alla med svenskt ursprung. Även på denna fråga var killarna mer negativa än tjejerna.
Bild 8. Svar på frågan: Homosexuella bör ha exakt samma rättigheter och skyldigheter
som heterosexuella. 16 3 0 0 0 14 4 0 0 1 0 5 10 15 20 25 30 35
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Resultatet visade att både tjejer och killar var väldigt positiva till att homosexuella bör ha samma rättigheter och skyldigheter som heterosexuella. Det var endast en kille som
30
skiljde sig från de andra ungdomarna, återigen den tidigare nämnda 17-åringen som var genomgående negativ.
Bild 9. Svar på frågan: Jag känner någon eller brukar umgås med någon som är
homo-sexuell. 7 5 0 3 4 4 2 1 5 7 0 2 4 6 8 10 12
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
Det var fyra tjejer och sju killar som inte känner någon eller brukar umgås med någon som är homosexuell. Däremot var siffrorna det omvända för svarsalternativet stämmer
precis, d.v.s. sju tjejer och fyra killar känner någon eller brukar umgås med någon som
är homosexuell.
Bild 10. Svar på frågan: Jag tycker att homosexuella ska behandlas jämlikt med
hetero-sexuella. 19 0 0 0 0 16 1 0 0 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
31
Detta resultat skiljde sig från andra svar eftersom samtliga tjejer och 16 av 19 killar an-såg att homosexuella ska behandlas jämlikt med heterosexuella. Ett svar saknas från en 16-årig kille som antingen har glömt eller undvikit att svara på denna fråga. Det var endast en ungdom som inte ansåg att homosexuella ska behandlas jämlikt med hetero-sexuella och det var återigen ovannämnda 17-åriga kille.
Bild 11. Svar på frågan: Om jag fick veta att en familjemedlem är homosexuell skulle
detta inte påverka vår relation.
14 2 3 0 0 10 5 1 1 2 0 5 10 15 20 25 30
Stämmer precis Stämmer ganska väl
Stämmer delvis/delvis inte
Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Killar Tjejer
På fråga 11 svarade 14 flickor och tio killar jakande till att det inte skulle påverka deras relation om de fick veta att en familjemedlem är homosexuell. Däremot skiljde sig tre killar från de övriga ungdomarna: en svarade att det stämmer ganska dåligt och två sva-rade att det inte stämmer alls, den ena av dem var återigen den 17-åriga killen.
Attitydskillnader beroende på etnicitet
Det är svårt att presentera attitydskillnader mellan ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med svensk bakgrund eftersom underlaget är så litet - endast nio elever. Den 17 åriga kille som är mest negativ av samtliga ungdomar är av svensk bakgrund, och av fem killar med utländsk härkomst var det två från England och en från Danmark som gav något negativa svar. Däremot var de mest negativa tjejerna av utländsk här-komst, från Finland och Italien.
32
Attitydskillnader beroende på skolundervisning
Hur skiljer sig då attityderna beroende på om ungdomarna läst om homosexualitet i sko-lan eller inte? För att underlätta redovisningen av detta resultat har vi slagit samman svarsalternativen stämmer precis och stämmer ganska väl till ett jakande svar och alter-nativen stämmer inte alls och stämmer ganska dåligt till ett nekande. Svarsalternativet
stämmer delvis/delvis inte utgör ett separat svar.
Bild 12. Svar på frågan: Jag har läst om homosexualitet i skolan.
Av de 25 ungdomar som uppgav att de har läst om homosexualitet i skolan ansåg alla utom en att homosexuella ska behandlas jämlikt med heterosexuella medan en inte sva-rade på frågan. Tre stycken ungdomar tyckte att manlig homosexualitet är motbjudande och lika många som ansåg detsamma om kvinnlig homosexualitet. Sju stycken valde
stämmer delvis/delvis angående manlig homosexualitet medan fyra valde detsamma
33
Bild 13. Svar på frågan: Jag har inte har läst om homosexualitet i skolan.
Det var 13 stycken som uppgav att de inte har läst om homosexualitet i skolan: tolv av dem svarade att homosexuella ska behandlas jämlikt med heterosexuella medan en sva-rade det rakt motsatta. Tre stycken tyckte att det är motbjudande med manlig homosex-ualitet och två valde stämmer delvis/delvis inte. På motsvarande fråga om kvinnlig ho-mosexualitet svarade en jakande och en valde stämmer delvis/delvis inte. Den kille som genomgående var mest negativt inställd i undersökningen hade inte läst om homosexua-litet i skolan.
Attitydskillnader beroende på relation
Samtliga ungdomar som känner eller brukar umgås med någon som är homosexuell var positiva till att homosexuella bör ha samma rättigheter som och behandlas jämlikt med heterosexuella. Dock svarade fem av dem stämmer delvis/delvis inte på frågan om man-lig eller kvinnman-lig homosexualitet är motbjudande. Av dem som inte känner eller umgås med homosexuella individer svarade nio jakande eller stämmer delvis/delvis inte på frågan om homosexualitet är motbjudande.
34
Den kvalitativa delen av enkäten
I slutet på enkäten fanns det utrymme för ungdomarna att skriva ner övriga kommenta-rer. Nedan följer de kommentarer som lämnades:
Tabell 1. Citat från ungdomar i enkätundersökningen
Kön/Ålder Citat
Tjej 18 år ”Om någon i min närhet skulle ’komma ut’ skulle jag först bli lite
för-vånad, men i längden skulle inte vår relation påverkas av det.”
Tjej 18 år
”Jag tycker verkligen inte någonting illa om homosexuella och dom har precis lika mycket värde som heterosexuella, men självklart skulle det ändå förmodligen påverka relationen mellan mig/syskon/kompis om det kom ut. Kanske inte negativt men i alla fall påverka på något sätt.”
Tjej 17 år
”När det gäller fråga 1 och 2 är det svårt att ta ställning eftersom jag har inga erfarenheter, jag är inte insatt. När det gäller fråga 11 skulle det självklart påverka då jag känt personen hela mitt liv, dock inte nödvändigtvis negativt.”
Kille 17 år ”Har ej träffat så många (några) homosexuella föräldrar”.
Kille 17 år ”Att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan är kristnas ensak, det är deras Bibel. Varför tro på en Gud som förbjuder dig?”
Kille 17 år ”När det gäller att gifta sig, det är väl kyrkans beslut”
Kille 18 år ”Det är klart att det skulle påverka vår vänskap!”
Kille 19 år ”Jag tycker bara att barn behöver en moder och en faders gestalt i sin
uppväxt”
Den kvalitativa undersökningen
Resultaten från den kvalitativa undersökningen presenteras utifrån hur de olika grupper-na besvarat frågorgrupper-na samt utifrån interaktionen inom gruppergrupper-na. Slutligen görs en jäm-förelse mellan de två fokusgrupperna för att upptäcka likheter och skillnader.
När vi träffade fokusgrupp 1 märkte vi att ungdomarna försökte ”läsa av koden”, det kändes som om de tittade granskande på oss för att försöka lista ut vad vi var ute efter eller vilka våra åsikter var. En tjej, Lisa, började prata väldigt fort och vad som kändes som lite nervöst, redan i hallen:
35
- Jag känner en kille som har fått hormon behandling i tre år, han ska bli tjej, han heter xxx. Nu ska han äntligen få opereras, jo det är sant.
I slutet av intervjun sade hon även:
- Jag är väldigt liberal i mina åsikter, jag tycker det mesta är OK, det märker ni, va?
På vår första fråga, Vad tycker ni om homosexuella och homosexualitet?, var det ingen av ungdomarna i de två fokusgrupperna som uttryckte direkt negativa åsikter. Dock antydde svaren från två av respondenterna på negativa åsikter: Mikael i fokus-grupp 1 och Ali i fokusfokus-grupp 2. Det verkade inte som om någon av de båda killarna egentligen ville svara på frågan, utan de gjorde det för att de andra i grupperna väntade på deras svar. Mikael verkade först ointresserad av intervjun, men log och tittade på tjejerna i sin grupp och svarade:
- Jae, ja vet inte. Ali svarade lite mer utförligt:
- Jag bryr mig inte om dem – bara de inte gör det framför mig.
Resultatet visade att de andra fyra ungdomarna ansåg att homosexualitet inte är något som individen själva väljer. De svarade bl.a.:
- Inget man väljer själv, de som är anti de är säkra på Gud och att det är något man själv har valt. Jag har läst i Illustrerad vetenskap att t.ex. de har fått mer kvinnliga gener från mamman, nä jag vet inte, något i generna xxyy, inte sä-ker på benämningen. Eller manliga från pappan (Lisa).
- Jag tror att det är slumpmässigt, jag vet inte om det sitter i generna att man skulle födas sån (Petra).
- De är också människor…födda till att vara homosexuella, det är inget de har valt. Det är deras grej, helt OK. Tänk om alla var homosexuella, tänk vad de skulle tycka om oss (Hassan).
- Jag tycker inte illa om någon. Ja, de är också människor (Nessrin).
Lisa i fokusgrupp 1 uttryckte redan från början extremt positiva åsikter; hon sade bl.a.: - Varför hatar man homosexuella? Min pappa hatar alla homosexuella, han
säger, att det är deras fel att HIV och AIDS finns. Det är ju roligt att de vill erkänna, alla som är extremt feminina eller homosexuella är snälla.
Här uppstod en kontrovers mellan Lisa och Petra, som sedan genomsyrade hela inter-vjun:
36
- Man kan inte säga att ALLA bögar och lesbiska är snälla, de är väl som alla andra (Petra).
- Men mina kompisar är (Lisa).
Resultatet på vår andra fråga i fokusgrupperna, Är homosexuella lika bra föräldrar
som heterosexuella?, visade att tre ungdomar ansåg att barnen skulle bli mobbade -
samtliga uttryckte detta utan betänkligheter, t.ex.:
- De är säkert bra föräldrar men det är synd om barnen, det är stor chans att de blir mobbade (Nessrin).
- Men barnen blir mobbade (Petra).
De tre ungdomarna med invandrarbakgrund gav även uttryck för en traditionell syn på könsroller i sina svar:
- Mammor och pappor har olika roller, mamman är mer hemma, pappan jobbar mer utanför hemmet. Mamman stannar hemma när barnet är sjukt, har man två mammor så måste ju båda stanna hemma…tror inte det blir bra. Det är stor chans att de blir mobbade (Hassan).
- De kan vara lika bra föräldrar men barn behöver både en mamma och en pappa (Nessrin)
Ali mumlade:
- Man behöver en moder och fadersgestalt.
- Det finns föräldrar som lär sina barn hat mot homosexualitet, som muslimer och kristna, förresten judar också, men de barn som växer upp med homosexuella föräldrar blir nog mer positiva till det (Hassan).
Ett svar som skiljde sig från de övriga i fokusgrupperna var Lisa som återigen var väl-digt positiv varpå hon hamnade i en kontrovers med Petra. Lisa avbröt Petra när hon hävdade att barnet kan bli mobbat och svarade:
- Nej, det tror jag inte, det är dumt sagt, barn bryr sig inte om vem de leker med. Jag läste i en artikel i Amelia om homosexuella adoptioner, det är inget fel på dem, barnen (Lisa).
Petra verkade irriterad när hon svarade:
- Jag sa inte att det var fel, jag vet hur taskiga barn kan vara. - Men, att bli mobbad är inte det värsta här i livet (Lisa). - Jo, det tror jag (Petra).
37
- Han som jag pratade om är inte alltid omtyckt och blir trakasserad, men han har haft en underbar uppväxt (Lisa).
Återigen skiljde Mikael sig från de övriga ungdomarna och svarade: - Det vet jag inte om, bryr mig inte så mycket om.
I båda grupperna ställde vi en följdfråga: Tror ni det är någon skillnad mellan att
växa upp med två mammor eller två pappor? I fokusgrupp 1 hade Petra en alternativ
uppfattning:
- Nej, ingen skillnad att växa upp med två mammor, det kan vara bättre. Två mammor kan vara bättre än en pappa och en mamma.
Medan de andra ungdomarna bl.a. diskuterade:
- Ja, ja barnet kan bli mer feminint om det har två mammor…mammor ger mer plåster….(Hassan).
- Men homosexuella män är ju lika feminina som kvinnor (Ali).
- Kanske de som växer upp med två mammor blir mer öppna och sociala (Has-san).
Lisa och Mikael hade olika åsikter om vem - mamman eller pappan - som är bäst läm-pad som förälder. Mikael svarade högt och snabbt denna gång:
- Det räcker med en förälder, ja han kan ju axla båda roller.
- Av åtta stycken i min klass som blivit gravida är två tillsammans med sina män, hm, skulle alla ensamma mammor vara sämre, det är ju dumt, fel att någon skul-le vara sämre. Det är värre för barnen att inte ha en mor men det finns män som kan vara duktiga. Men det är viktigt med rutiner. Det är värre att bli av med en mor, i vissa fall kan det finnas duktiga män som kan rutiner (Lisa).
Vi ställde ytterligare en fråga: Om ni fick veta att en kompis var homosexuell hur
skulle det påverka er vänskap? Alla ungdomar hade skilda åsikter utom Mikael i
fokus-grupp 1 och Ali i fokusfokus-grupp 2:
- Så länge han inte flörtar med mig (Ali). Han tittade på de andra och fortsatte:
- Man kan ju inte bryta kontakten med en kompis för det (Ali).
Lisa frågade Mikael vad han tyckte och han svarade med ett litet nervöst skratt. - Så länge han inte tafsar på mig är det lugnt (Mikael).
38
För Nessrin och Hassan spelade det ingen roll, de brydde sig inte. Däremot uttryckte Lisa återigen hur positiv hon var och överröstade de andra:
- De jag har träffat, var ärliga och berättade om sin homosexualitet och vi kom närmare varandra. Men när de först berättade var de rädda att jag skulle reagera negativt.
- Jag vet inte hur jag skulle reagera, jag skulle inte sagt upp bekantskapen men skulle undrat varför hon inte sagt det tidigare och jag skulle ha tänkt i början om hon var kär i mig (Petra).
Hon pausade ett par sekunder innan hon skulle fortsätta då blev hon avbruten av Lisa som sa:
- Jag blev arg, varför, varför har du inte sagt detta innan. Hade hon varit det, var-för skulle de bli var-förälskade i just dig, det finns så många människor i världen. Vi frågade samtliga ungdomar om de hade läst om homosexualitet i skolan, alla svarade nej utom Hassan:
- Ja, vi läste böcker av Jonas Gardell och diskuterade om sex…och jag gick också på kamratstödjarmöten och där pratade vi om att sexuell läggning inte spelar nå-gon roll och sånt.
De två tjejerna i grupp 1 uttryckte att de borde ha läst om homosexualitet i skolan: - Det skulle vi kanske (Petra).
- Jag borde kanske eftersom jag går omvårdnad (Lisa). - Definitivt, det skulle varit bra (Petra).
Samtliga ungdomar, utom Mikael, hade dessutom antingen homosexuella lärare, kompi-sar, syskon eller klasskamrater.
När vi ställde frågan Bör homosexuella inte ha arbeten med omvårdnad eller utbilda
barn? förstod fokusgrupp 1 först inte vad vi menade utan vi fick förtydliga frågan. Lisa
regerade först negativt på vår fråga och höjde rösten och nästan ropade ut sitt svar: - Va! Det var en dum fråga, det var det löjligaste man har hört. Vadå skulle de
vara okunniga, dumma människor? Men det är en viktig fråga. Skulle detta präg-la barnen, är de dumma i huvudet. Nä för helvete, men i USA är de lika för-domsfulla fortfarande. Medias bild av homosexuella är fel. Kvinnor blir stora och fula. Om man tittar på dragqueens, de behöver inte klä ut sig till någon jäv-la…
39
Trots detta utbrott av positiv art svarade Lisa även något negativt denna gång: - Bara de inte går ner på stan klädda så, jag hatar sånt.
Dock gjorde hon snart en tvärvändning och svarade: - Helt OK när de klär ut sig.
Ungdomarna i både fokusgrupperna var överlag positiva till frågan. Mikael skiljde sig emellertid från de andra ungdomarna genom att inte vilja svara på frågan; han bara fnis-sade och tittade på de andra i sin grupp. Hassan i fokusgrupp 2 började positivt men med vissa reservationer:
- Vadå? De kan väl vara vad som helst utom präster eller religiösa ledare eftersom de flesta, alla religioner är emot…förbjuder homosexualitet.
Utöver det gav även ungdomarna i fokusgrupp 2 positiva svar:
- Vi har homosexuella lärare i skolan, de är som alla andra (Nessrin). - Och det är ju inte så att de kan påverka barnen att bli homosexuella (Ali). - Och det är ju mer accepterat med homosexualitet nu än för 5 år sedan (Hassan). Ungdomarna verkade inte så insatta eller kunniga beträffande att homosexuella sak-nar rättigheten att gifta sig. När vi frågade grupperna om det ansåg att homosexuella borde få denna rättighet tittade fokusgrupp 1 frågande på oss en lång stund och i fokus-grupp 2 sa Hassan att det första kvinnliga homosexuella paret nyligen fått lov att gifta sig. Vi förklarade då för samtliga ungdomar att homosexuella får registrera partnerskap men inte gifta sig. Åsikterna mellan grupp 1 och 2 gick isär i denna fråga. Ungdomarna i grupp 2 tyckte att det går bra att homosexuella gifter sig borgligt men inte kyrkligt och de svarade bl.a.:
- Men av religiösa skäl inte i heliga ceremonier typ i kyrkan eller i moskén. Om man ska bevara religionen (Hassan).
Här började Ali och Nessrin diskutera sinsemellan; Nessrin sade att man inte brukar gifta sig i moskén, medan Ali invände att det finns de som har en form av ceremoni i moskén, men att själva bröllopsfesten inte hålls där. Nessrin höll med när Hassan sa:
- Enligt religioner så är ju kärlek mellan man och kvinna, och om nu t.ex. musli-merna vill bevara sin religion, det är ju inte religionerna som ska anpassa sig ef-ter dem utan de som får anpassa sig efef-ter religionen. Inte av religiösa skäl bör de få gifta sig, man ska bevara jorden som alla religioner vill ha kärlek mellan man och kvinna, man bör anpassa sig…borgligt ja (Hassan).
40
Fokusgrupp 1 var eniga om att homosexuella ska få gifta sig och skiljde varken på kyrk-ligt eller borgkyrk-ligt. De svarade bl.a. så här:
- Det är nöd och lust, det är ingen skillnad på deras kärlek och våran kärlek (Lisa). - Vadå, de är ju som alla andra människor (Petra).
- Ja, det stör mig inte (Mikael).
På frågan om homosexuella bör ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället och behandlas jämställt med heterosexuella var alla i fokusgrupp 2 slående överens om att detta stämmer:
- Ja, de ska inte behandlas speciellt, de är ju också människor (Ali)
- De ska ju inte t.ex. få lägre lön för att de gillar män, jag tycker inte de ska förlo-ra sin rösträtt (Hassan).
Däremot var två ungdomar i fokusgrupp 1 inte av samma uppfattning:
- Ja lite särbehandling tycker jag de ska få eftersom de är väldigt utsatta i fängel-serna. Man har ju hört om folk som har blivit hotade, slagna och till och med mördade i fängelser (Lisa).
Återigen var Lisa och Petra inte riktigt överens: - Jag tycker det ska vara lika för alla (Petra).
- Inte om det är fara för deras liv. I USA bildar de gäng i fängelserna, de dödar för minsta lilla. Där är det bra med särbehandling så att de kan flytta dem till andra avdelningar (Lisa).
- Det har väl inte med homosexualitet att göra, titta på Michael Jackson (Petra)… - I fängelserna behandlas hustrumisshandlare och pedofiler illa eftersom de anses
fega (Lisa).
Ännu en gång höll Mikael lite utanför diskussionen, men när han blev tillfrågad, svara-de han:
- Ja, det är OK, så länge de inte stör mig.
I fokusgrupp 1 avslutades den föregående frågan med att Mikael pratade om att om han hade haft en kille på sitt företag som var homosexuell skulle denne ha blivit utfryst. Han motiverade detta med att ”de är gamlingar hela högen och på mitt jobb är alla gam-lingar fördomsfulla”. Därför valde vi att, till båda fokusgrupperna, ställa följdfrågan
Tror ni äldre är mer fördomsfulla än yngre? Samtliga tjejer och killar var överens om
41
- Ja, för att för länge sedan var det helt förbjudet – och de är ju vana vid det (Has-san).
- Det har blivit mycket bättre, det är många fler som vågar sig ut. Varje generation förändras. Inte fler bögar bara att de vågar komma ut, utan att vara rädda. Jag känner en kille som har försökt ta livet av sig. När han berättade för sin pappa om sin homosexualitet pratade inte hans pappa med honom på ett halvår, bara artighetsfraser. Det är sjukt att de blir utsatta (Lisa).
I grupp 2 jämförde ungdomarna Sverige med andra länder:
- Det beror på var man bor. Här i Sverige är det okej med homosexualitet men i Irak är det katastrof (Nessrin).
- I Iran blir man ju stenad (Hassan).
Eftersom alla i fokusgrupp 2 var så eniga under hela intervjun valde vi att ställa yt-terligare en fråga till denna grupp: Varför är ni så positiva till homosexualitet? Nessrin svarade med ett litet skratt:
- Ja, det beror inte på föräldrarna i alla fall.
- Kanske för att vi inte bryr oss, så länge det inte påverkar mig så är det okej (Ali). Alla tre sade dessutom att deras positiva inställning nog beror på det samhälle de vuxit upp i, att det numera är mer accepterat med homosexualitet. Ali berättade att de har en homosexuell kille i klassen och Hassan tillade:
- Jag var ganska negativt inställd i högstadiet, men efter alla snacken i skolan och egna erfarenheter så blev jag mycket mindre negativ.
Här började Nessrin och Ali att fnissa och viska sinsemellan och förklarade att det be-rodde på att Hassan sade ”egna erfarenheter”, vilket kunde tolkas på två sätt. Hassan syftade dock på att han lärt känna homosexuella personer, t.ex. en av hans klasskamra-ter.
Resultatet från frågan Hur skulle ni reagera om en familjemedlem berättade att
han/hon var homosexuell? visade att samtliga ungdomar hade reagerat, dock hade de
inte reagerat på samma sätt:
- Jag hade inte tvingat honom att vara hetero. Jag hade blivit besviken, det kan jag säga helt ärlig, jag hade blivit väldigt besviken. Jag hade tänkt att nu får jag inga brorsbarn och att nu kommer han inte att få någon riktig familj, men jag kan ju inte tvinga honom att bli heterosexuell (Hassan).
42
- Jag hade nog blivit chockad, men inte besviken…kanske i början, jag vet inte (Nessrin).
Ett svar som skiljde sig från de övriga ungdomarna var Mikaels; det märktes att han inte ville svara, men sade till sist:
- Vet inte, jo, jag har problem med det. Petra och Lisa verkade bli lite sura och sade:
- Jag har aldrig träffat en tjej som är negativ. Killar vågar inte erkänna om de är positiva för de är rädda att man ska tro att de är bögar. Eller är de egentligen fega och inte vågar svara (Petra).
- Varför vill inte du knappt svara Mikael? När de frågar dig får de inget svar. Kil-lar svarar inte, de låtsas som om de inte hör, det ända man vill ha är ett svar, vad beror det på (Lisa).
Lisa stirrade på Mikael en stund och sa:
- Det är för jävligt, homofobi är det sjukaste någon kan vara med om. Fastän Lisa precis klagat på Mikaels svar, fortsatte hon själv så här:
- Jag bryr mig inte, min syster gillar både tjejer och killar, men det hade känts konstigt om min bror kom hem med en kille, men man vänjer sig.
I fokusgrupp 2 resonerade ungdomarna kring hur deras föräldrar hade reagerat: - Föräldrarna hade blivit besvikna (Ali).
Nessrin svarade Ali: - Det är kört då.
Grupp 2 såg ut att trivas väldigt bra i ”intervjusoffan” så vi valde att ställa ytterlig-gare en fråga till dem: Tycker ni det är skillnad på manlig och kvinnlig homosexualitet? Båda killarna svarade utan att tveka att det var skillnad:
- Ja, helt ärligt ja. Killar döljer det nog mer, det är ju lättare för tjejer, de kan ju gå och hålla varandra i handen utan att folk tror att de är homosexuella, men det är svårare för killar, de kan kramas i buskarna. Killar ändras mer, blir mer femini-na. Det är äckligare med två killar. Killar kan göra saker med varandra som inte tjejer kan, som är mer äckligt när killar gör det, rent fysiskt om ni förstår (Has-san).
Ali svarade på Hassans utlägg med:
43
Nessrin skiljde sig från killarna i sina åsikter. Hon var till en början tveksam och sade att hon inte visste, men svarade till slut:
- Jag tycker inte att det finns någon skillnad. Killarna fortsatte att diskutera:
- Jag blandar alltid ihop lebbar och grovfeminister, sådana som inte rakar sig och som luktar som fan. Det var ett lesbiskt par på min förra gymnasieskola som inte rakade benen och som luktade illa…det är svårare för killar att förstå själv att de är bögar. Tjejer pratar ju mer öppet om känslor och så. Dessutom kan tjejer säga att andra tjejer är snygga utan att folk tror att de är homosexuella...till exempel ”hon Britney Spears är skitfin”, men det kan inte killar göra, så om jag tycker ”fan vad David Beckham är snygg”, då skulle alla säga ”fan är du bög eller?”. Nessrin fnissade och Ali tittade småleende på Hassan och frågade:
