• No results found

Upplevelsen av gymnasievalet, elever i grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Upplevelsen av gymnasievalet, elever i grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Upplevelsen av gymnasievalet

Elever i grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval

The experience of choosing upper secondary education

Students in Compulsory School are looking back on their choice of

education in upper secondary school

Helen Andersson

Karolina Johansson

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: James Dresch

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med föreliggande examensarbete var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet. De upplevde heller inte att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Eleverna upplevde den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig, men också som tung och mastig, vilket gjorde att en del av dem hade svårt att ta den till sig. Alla elever uppgav att de valt eller valt bort valalternativ på grund av att de tagit hänsyn till sin egen förmåga. Genom att studera elevernas upplevelser av valet till gymnasiet har författarna fått uppfattningen av att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra valalternativ än de som de själva valt men att det finns en önskan om att få veta mer. En slutsats som görs i uppsatsen är att den bristfälliga kunskapen kan bero dels på den information som givits, dels på att eleverna selekterar information men också på att eleverna tidigt i valprocessen tvingades att välja ut ett fåtal alternativ. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Holland, Super och Gottfredsons karriärteorier samt Lewin och Festingers personlighetsteorier.

Sökord

(4)

Förord

Vi som skriver detta examensarbete är kurskamrater på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Under utbildningens tid har vi erfarit att det gymnasieval som elever i årskurs nio gör, ofta sätter en prägel på individen och dess fortsatta val i livet. Vi menar att de flesta som vi så småningom kommer att komma i kontakt med genom vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare någon gång kommer att stå eller har stått inför denna situation. Med tanke på detta anser vi att det är av vikt att känna till elevers upplevelser av och retroaktiva blick på ett nyligen genomfört val till gymnasiet. Vi tror att detta arbete är relevant för alla studie- och yrkesvägledare men att det också kan vara intressant läsning för föräldrar till ungdomar som står inför valet till gymnasiet. Med vårt gemensamma intresse för ungdomar och tillika engagemang för detta ämne beslutade vi oss för att än en gång samarbeta, vilket resulterade i detta examensarbete.

”Inom mig har jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är ”jag”. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare.”

(5)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ...7 1.1 Syfte ...8 1.2 Problemformulering...8 1.3 Avgränsning...8 2 BAKGRUND ...9 2.1 Kunskap om valalternativ ...10 2.2 Självbild ...11

2.3 Strukturering av vägledning i skolan ...12

2.4 Fyrstegsmodellen ...12

3 TIDIGARE FORSKNING ...14

3.1 Syokulturer i skolan ...14

3.2 UG 95 ...14

3.3 Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon ...16

4 TEORETISKA PERSPEKTIV ...17 4.1 Personlighetsteorier ...17 4.2 Karriärteorier ...18 5 METOD ...23 5.1 Litteratursökning...23 5.2 Val av metod ...23 5.3 Urval ...24

5.4 Datainsamling och bearbetning ...24

5.4.1 Bortfall...25

5.4.2 Sekretess ...25

5.5 Tillförlitlighet...25

6 RESULTAT...27

6.1 Vilken information anser eleverna sig ha fått i samband med gymnasievalet?....27

6.2 Vilken information anser eleverna har varit användbar?...28

6.3 Hur uppfattar eleverna sin kunskap om sig själva i relation till gymnasievalet? .30 6.4 Upplevde eleverna några svårigheter i samband med gymnasievalet?...30

6.5 Vad baserade eleverna sitt gymnasieval på?...32

(6)

7 ANALYS OCH DISKUSSION ...34 7.1 Analys ...34 7.1.1 Upplevelse av informationen...34 7.1.2 Användbar information ...35 7.1.3 Självmedvetenhet ...37 7.1.4 Upplevda svårigheter...38

7.1.5 Faktorer eleverna baserade sitt gymnasieval på ...41

7.1.6 Uppfattningar av gymnasievalet...41

7.2 Diskussion...42

REFERENSER ...45

BILAGA

(7)

1 Inledning

Skolans uppdrag enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, är att ”främja lärande där individen skall stimuleras att inhämta kunskap” (Lpo 94, s. 7) Dessa kunskaper mäts sedan individuellt mot mål och kriterier. Eleverna får en verifikation på sin kunskap bland annat genom ett betyg (http://www.skolverket.se). Enligt läroplanen skall skolan sörja för att eleven tillägnar sig tillräckligt med kunskaper och erfarenheter för att ta ställning till den egna framtiden men också för att undersöka olika valmöjligheter. Eleverna skall vidare få vetskap om olika möjligheter till vidare utbildning, så väl i Sverige som i andra länder.

I Skolverkets rapport Utvärdering av grundskola 1995 (UG 95), författad av Fransson & Kriegholm, står det att studie- och yrkesvägledning inte är en färdighet som lärs in en gång för alla utan skall ses som en dynamisk förmåga som utvecklas under livet och som individen anpassar sitt tänkande och handlande efter när beslut tas, som har samband med studie- och yrkesval. Vidare anses det i UG 95 att skolans måldokument är mycket oklart när det gäller elevers formella och efterfrågade studie- och yrkesvägledarkompetens. Där görs heller inte några försök till att beskriva den behövda och faktiska kompetensen för att klara av att välja. Individer utvecklar olika kompetenser i vardagen, via erfarenheter och media likväl som i skolan (Fransson & Kriegholm, 1995).

När det gäller området om ungdomars utbildnings- och yrkesval sett ur deras eget perspektiv återfinns en mer eller mindre uttalad uppfattning om att studie- och yrkesvalet skall ske utifrån ett underlag baserat på förnuft och kunskap. Med detta menas att valprocessen ses som en rationell handling. Utifrån denna idé förväntas den väljande individen att ha kunskap om både det som väljs och det som väljs bort (Fransson & Lindh, 2004). Rapportens författare menar också att det saknas kunskap om vad eleverna egentligen vet om områden som inriktningar på olika utbildningsprogram, vilka möjligheter som finns att studera i andra länder, vilka framtidsvägar som är möjliga, på vilket sätt utbildningar och arbete är sammanlänkade, vad man sysslar med i olika yrken, hur bestämmelser och lagar ser ut och hur studiestödet är utformat. Elevers kunskaper på dessa områden verkar således enligt Skolverket vara ett tämligen outforskat område (Fransson & Lindh, 2004).

(8)

I dagens postmoderna samhälle råder ett överflöd av information bland annat genom en utbredd informationsteknologi. Eleverna har svårt för att avgöra vilken del av informationsflödet som är objektiv, varför Internet inte är till någon stor nytta (Dresch & Lovén, 2003). Erfarenheter från våra olika praktikperioder säger också att elever hänvisas i allt större utsträckning till att själva ta del av och sålla den mastiga information som erbjuds digitalt. Vi har lagt märke till att den väljande individen i allt större utsträckning möts av reklamkampanjer och diverse marknadsföringstrix från skolor, vilket inte underlättar i sovrandet av information för bästa möjliga val av framtid.

1.1 Syfte

Vi vill ta reda på hur gymnasievalet upplevdes av elever i årskurs nio.

1.2 Problemformulering

– Vilken information anser eleverna sig ha fått i samband med gymnasievalet? – Vilken information anser eleverna har varit användbar?

– Hur uppfattar eleverna sin kunskap om sig själva i relation till gymnasievalet? – Upplevde eleverna några svårigheter i samband med gymnasievalet?

– Vad baserade eleverna sitt gymnasieval på?

– Vilken uppfattning har eleverna om sitt genomförda gymnasieval?

1.3 Avgränsning

Föreliggande undersökning handlar om de upplevelser som elever i årskurs nio har från sitt gymnasieval. Med detta avses uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio har om sitt genomförda val i ett backspegelperspektiv. Undersökningen görs således ur ett elevperspektiv. Vi har primärt inte för avsikt att undersöka vad eleverna har valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Information måste relateras till den egna personen och personligheten, varför vi har valt att se till personlighetsteorier och karriärteorier som försöker att förklara hur människor hanterar sina olika valsituationer i livet. Själva undersökningen begränsar sig till två skolor och åtta elever. Tillvägagångssätt och urval beskrivs under rubriken metod.

(9)

2 Bakgrund

Som ung är mottagligheten för nya intryck större då genomgripande förändringar sker. När samhället genomgår snabba och stora omdaningar uppkommer nya åsikter hos den yngre generationen som skiljer sig från den äldre generationens uppfattningar. Människor födda under en viss tidsperiod kan troligtvis formas av omständigheterna i samhället till att erövra vissa primära och likartade värderingsmönster. I det materiella samhället värderas saker som betonar säkerhet, tillväxt och trygghet högre, medan sådant som uttrycker, miljö/estetik, föränderlighet och valfrihet värderas högre i det postmateriella samhället (De kallar oss unga, 2003).

I den postmateriella erans start förfinades tekniken genom datorns absoluta intåg i skola och arbetsliv (Jonsson, 1999). Den nya teknologin har lett till ett överskott på information som kan upplevas svårtolkad (Dresch & Lovén, 2003).

Andra stora omvärldsförändringar som skett under den senaste tio åren är att vi nu mer lever i ett multikulturellt samhälle och att ungdomstiden har blivit utdragen genom en förlängd utbildningstid där en ökad mängd valalternativ och valtillfällen ges. Dessutom skapar snabba omställningar på arbetsmarkanden ytterligare utbildningsbehov, vilket pekar på att ett livslångt lärande är nödvändigt. (Dresch & Lovén, 2003)

Eftersom gymnasieskolans tid har förlängts och utbildningarna blivit allt mer teoretiserade har ungdomar ofta inget annat val än att vara kvar i olika utbildningar då arbeten som kräver kortare yrkesförberedande kunskaper har minskat radikalt och deras möjligheter att själva ta sig ut i arbetslivet är knappa. För att valet att studera vidare skall vara möjligt så är förutsättningarna att individen har vilja, motivation samt godkända och tillräckliga betyg. Dessa nya, snabba, strukturella förutsättningar har således omskapat individens handlingsutrymme (Bunar & Trondman, 2000). Det finns nu en förväntan på individuella, aktiva ställningstaganden samtidigt som man måste ha bra på fötterna för att kunna agera självständigt (Fransson & Lindh, 2004).

(10)

Även om förutsättningarna för det gamla moderna samhället försvunnit så verkar likväl det äldre paradigmets värderingar leva kvar hos många. Tydligt är att de som söker studie- och yrkesvägledning har olika förväntningar och att många förväntar sig att vägledaren ska ge information och vara ett stort stöd utan att de sökande själva behöver vara särskilt aktiva. Det finns dock sökande som klarar av att manövrera bland informationen, värdera och sätta den i relation till sig själv och omvärlden, vilket leder till att de gör adekvata val på egen hand (Listerman, 2001).

Skolan, en av samhällets olika institutioner, kan på flera sätt vara till hjälp då ungdomar skall utforska sina livsmöjligheter. Ett sätt att kunna skapa sig en bild av vad som står till buds på arbetsmarkanden är med hjälp av skolans så kallade övergångsmodeller, det vill säga den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv. Den svenska modellen för detta är reglerad det vill säga institutionaliserad och organiserad. Bland de olika samverkansformerna finns; yrkesrelaterad praktik, arbetsplatsförlagd utbildning, prao med mera (Arnell Gustafsson, 1999).

2.1 Kunskap om valalternativ

Informationskanaler/material gällande valalternativ inom utbildning och yrke har sedan 1940-talet utvecklats steg för steg genom att man tagit fram yrkesupplysningsblad, utbildningsbeskrivningar, broschyrer, bransch-broschyrer, yrkeslexikon med mera. Ett datoriserat sökningssystem har utvecklats av Arbetsmarknadsverket som innefattar stora delar av utbildningssamhället och yrkesvärlden (Borhagen & Lovén, 1991). När man ser till elever eller individers förhoppningar och behov är en betydelsefull fråga hur långt studie- och yrkesvägledarens kunskaper och kompetens skall sträcka sig. Finns det något rim och ranson i att elever skall erhålla detaljerad information om allt som finns om skola, utbildning och eventuella skillnader dessa alternativ emellan? I framtiden kommer informationskrävande elever att vara hänvisade till sig själva när det gäller att söka information och det kommer att bli tvunget för studie- och yrkesvägledaren att erbjuda informationssystem som främjar självsökandet hos eleverna (Borhagen & Lovén, 1991).

(11)

Beroende på var i valprocessen en individ befinner sig finns det olika behov av information. Detta behov är också relaterat till den egna personligheten och till individens klasstillhörighet. Den så kallade stabiliteten eller tryggheten som en elev har i sitt yrkessval är ytterligare en viktig faktor som påverkar om individen efterfrågar eller erhåller olika former av information av studie- och yrkesvägledaren (Lovén, 2000).

Information som påbjuds och erbjuds eleven måste kunna relateras till individens egen sfär, det vill säga den medvetenhet och uppfattning som eleven har om sig själv. Detta sker genom att individen filtrerar den information som givits genom värderingar, tidigare erfarenheter och intressen (Borhagen & Lovén, 1991). Andra orsaker till att olika grupper av elever har differentierade informationsbehov kan vara att de som siktar på att läsa vidare på högskolan vill ha information om högskolans utbud, medan de som läser på yrkesinriktade program söker information och fakta om olika påbyggnadsutbildningar men också arbets- och yrkesinformation. Vissa elever söker också information om specifika utbildningar, arbetsmarknadsläget eller yrken. Borhagen och Loven menar också att studie- och yrkesvägledaren bör se över hur informationen kommer eleverna till gagn, det vill säga att de har möjlighet att ta till sig och mentalt bearbeta informationen som de tar emot. Vägledaren bör speciellt granska hur information om högskola och gymnasieskolan presenteras men även hur information förmedlas direkt i enskilda vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledarna bör också tydligare klargöra vad de kan och vad de inte kan. Det är viktigt att veta att information bara är en del av studie- och yrkesvägledningen (Borhagen & Lovén 1991).

2.2 Självbild

Det personliga spelrummet i ungdomars studie- och yrkesval kan inskränkas av förhållanden i omgivningen som inte alltid är observerbara nämligen; självvärdering och självförtroende. Självkänsla är den grundläggande inställning som en individ har till sig själv genom att man accepterar sig själv för den man är och att man känner sig godkänd av andra. Den skapas i den tidiga barndomen genom att barnet känner en grundtillit för sin omgivning. Det råder ett obestridligt samband mellan vår egenbild och hur signifikanta andra, det vill säga de personer som har stark inverkan på oss, uppfattar oss som individer. Det har alltså stor betydelse att individens egna värderingar och

(12)

prestationer stämmer överens med andra gruppmedlemmars uppfattning för att en positiv självvärdering skall infinna sig. Självsäkerheten är det som utgör grundvalen för den drivkraft och handlingsberedskap ungdomar innehar inför till exempel sitt utbildnings- och yrkesval (Ahlgren, 1999).

2.3 Strukturering av vägledning i skolan

Studie- och yrkesvägledaren skall hjälpa den sökande att effektivt bearbeta problem och fatta beslut. Hon skall stödja och utveckla den sökandes självförtroende och självinsikt. Till detta behövs en speciell struktur som samordnar vägledarens och den sökandes resurser till användbara lösningar och beslut. Strukturen handlar till största delen om att den sökande tillsammans med vägledaren, bringar klarhet i och utreder problemsituationen, men också om att finna alternativa vägar och lösningar och välja det bästa av dessa alternativ samt att upprätta en handlingsplan och se till att den realiseras och slutligen utvärdera vägledningen. Det är de olika stadierna eller momenten som ger strukturen. De flesta modeller deklarerar också vilka insikter, förmågor och inställningar som vägledaren bör ha för att kunna utföra ett gott arbete enligt en given modell. Det finns alltid en risk med att allt för hårt luta sig mot en modell. Detta då modeller representerar en ideell verklighet med ordnade former och ideala rationella processer där handlingen beskrivs med ordnade former för vägledaren och sökande från start till mål. Att lära sig en modell som ett rinnande vatten är inte att likställa med att man kan vägledning. Verkligheten ser annorlunda ut där man ständigt skall vara beredd på omstarter och återkopplingar (Lindh, 1988).

2.4 Fyrstegsmodellen

Studie- och yrkesvalet beskrivs ibland annat i fyrstegsmodellen av Borhagen och Lovén (1991) som en process som influerats av ett antal faktorer i samverkan. Begrepp som återfinns och som beskrivs som väsentliga är insikt om individen, möjligheter, att fatta beslut och om övergångar. Denna modell tar liksom en mängd andra sin utgångspunkt i Frank Parsons tankar sedan tidigt 1900-tal, vilka bygger på att individen behöver kunskap om arbeten och förståelse för sig själv och att sedan diskutera nyktert kring dessa faktorer. Men också egenskaps- och faktorteorin som menar att människan skall matchas med sin utbildnings- och yrkesvärld. Till skillnad från matchningsteorin är inte

(13)

användningen av fyrstegsmodellen avhängt mätningar och tester utan kan appliceras direkt i vägledningssamtalet (Borhagen & Lovén, 1991). Som första steg i studie- och yrkesvalsprocessen är det nödvändigt att individen är medveten om sina intressen, anlag och strävanden. Därefter en medvetenhet om de olika alternativ som finns att tillgå inom arbetsmarknad, utbildning och yrken. I det näst sista steget skall individen fatta beslut för att sedan i sista steget genomföra beslut då ett eller flera av alternativen skall väljas (Lovén, 2000).

Samspel/Växelspel

1. Kunskap om mig själv 2. Kunskap om alternativen

3. Kunskap om att fatta beslut

4. Kunskap om att kunna genomföra sina beslut

(14)

3 Tidigare forskning

Nedan redovisas forskningsresultat och avhandlingar som är relevanta för vår studie

3.1 SYO-kulturer i skolan

Henryssons avhandling SYO-kulturer i skolan, elevers och skolpersonals uppfattningar

av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor, visar på hur

arbetslivsorienteringen och syoverksamheten uppfattas av skolpersonal och elever på ett antal högstadieskolor men också hur uppfattningarna skiljer sig åt mellan skolor och olika aktörsgrupper. Resultaten visar att många av eleverna i hans avhandling kände en osäkerhet inför valet till gymnasieskolan och att de saknade kunskaper om både gymnasielinjernas innehåll och utbud. Eleverna i allmänhet anser sig dock ha fått den hjälp de behöver av syo-funktionären och av det utdelade informationsmaterialet (Henrysson, 1994).

3.2 UG 95

Utvärdering av grundskolan 1995 (UG 95) är en rapport från skolverket där det bland

annat görs en utvärdering av den kompetens som elever i årskurs nio besitter om studie- och yrkesorientering. I centrum för undersökningen står dels drygt 2800 elevers val till gymnasieskolan dels arbetet med studie- och yrkesorienteringen i skolan i stort. Frågan behandlas ur elevers, lärares och skolledares perspektiv vilka har fått svara på enkäter i ämnet. I resultatet av undersökningen fastslås att könstillhörighet, social bakgrund och betyg är bärande faktorer för elevers val och synsätt. Trots att både personal och elever bedömer att elever har en god kompetens att klara av många syouppgifter så framkommer det att det finns exempelvis begränsningar i elevers färdigheter som att kunna ta till sig vanligt förekommande information i olika former. Kunskap om olika utbildningar och kunskap i att förstå vanligt förekommande begrepp i ämnet är begränsad (Fransson & Kriegholm 1995). Det var framför allt fem faktorer som eleverna tog hänsyn till i sitt val till gymnasiet.

”Att man väljer något som känns rätt, att utbildningen har ett intressant innehåll, att det är en bred utbildning som inte låser ens framtida valmöjligheter utan håller många vägar öppna, att

(15)

man är helt säker på sitt val, att det finns goda chanser att få jobb efter utbildningen” (Fransson & Kriegholm, 1995, s. 27 ff).

Det var få av eleverna som svarade att de hade;

”Tagit hänsyn till andras åsikter om olika alternativ, att bästa betygen från grundskolan styrde valet, att framtidsutsikterna var bra oavsett om utbildningen var rolig eller ej samt att krav på utbildningen motsvarade de egna förmågorna och önskningarna” (Fransson & Kriegholm, 1995, s. 27 ff.).

Undersökningen slår också fast att de personer som i första hand uppfattas ha givit dem mest hjälp och stöd inför gymnasievalet var föräldrar och studie- och yrkesvägledare. Resultatet var dock annorlunda när frågan om vem som givit mest stöd och hjälp för att göra förstahandsvalet. Visserligen svarade flest elever att det var föräldrarna men näst största svarsfrekvens fick alternativet ”ingen”. Även om många elever uppgav att de var nöjda med det stöd och den hjälp de fått från föräldrar och studie- och yrkesvägledare så ansåg ändå ungefär var femte elev att de inte har haft någon som stöttat dem. Kunskaperna om olika valalternativ hos eleverna var relativt dåliga. Av de 18 nationella program, som var uppräknade i enkäten, var det endast följande fem program, Samhällsvetenskapliga programmet, Barn och fritisprogrammet, Hotell och restaurang programmet, Naturvetenskapliga programmet och Estetiska programmet som fler än två femtedelar av eleverna ansåg sig ha kännedom om. De resterande programmen var mer eller mindre okända för flertalet av eleverna. Flest av eleverna hade valt Samhällsvetenskapliga programmet och Naturvetenskapliga programmet. Lärarna i studien uppgav att de aldrig eller endast någon enstaka gång haft någon form av syo inslag på lektionstid. En majoritet av eleverna tyckte att självkännedom är en viktig del för valet men att få har tagit hänsyn till den då de gjorde sitt gymnasieval. Författarna tolkar det som att elevernas uppfattningar om självkännedom är inskränkta och vidare att kunskaperna skulle behöva utvecklas mer men att behovet får stå tillbaka för information om valalternativ och mer faktakunskaper (Fransson & Kriegholm, 1995).

(16)

3.3 Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon

Bakgrunden till skolverkets rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och

andras ögon, av Lindh och Fransson är ett behov av att ta reda på mer om ungdomars

underlag till sina beslut samt hur de tänker och handlar inom områden som arbete och utbildning. En utgångspunkt är också att arbetsmarknaden har förändrats och möjligheten för lågutbildade ungdomar att finna arbete i princip har försvunnit tillsammans med att studietiden för ungdomar har blivit längre. Kunskapsöversikten kastar ljus på det rådande kunskapsläge såväl nationellt som internationellt utifrån befintlig forskningslitteratur, statistik, undersökningar mm från 1990-talet och framåt. Relevant för vår studie är avsnittet om vad som är av vikt för ungdomar i deras val- och socialisationsprocess ställt i relation till arbete och utbildning. I resultaten som framkommer där menar författarna att ungdomar inte är en enhetlig grupp och att de flesta föredrar trygghet. Utbyggnaden av utbildningssystemet har medfört större möjligheter men i förlängningen har det också inneburit mer ansvar och ökade krav för individen. Det erbjudna samhällsstödet till ungdomar i deras valprocesser ges framförallt av skolans personal och arbetsmarknadsverket. Författarna anser att det behövs mer forskning för att mer tillförlitligt kunna uttala sig om vilka erfarenheter och kunskaper som ungdomarna anser sig behöva för att kunna navigera och ta beslut i olika valsituationer (Fransson & Lindh, 2004).

(17)

4 Teoretiska perspektiv

Vi har under våra litteraturstudier bekantat oss med åtskilliga teoretiska infallsvinklar, vilka samtliga har en given relevans i förhållande till det här examensarbetets diskussion. Valet till gymnasiet är enligt våra erfarenheter en väldigt komplex företeelse för många skolungdomar. Det har en tendens att bli överdramatiserat i onödan, men det faktum att man faktiskt skall välja bort något/några alternativ kvarstår. För att eleverna skall kunna göra så väl underbyggda val som möjligt är det viktigt att varje enskild elev genomgår en vägledningsprocess. En sådan process innefattar ett antal olika dimensioner i den aktuella vägledningssituationen, vilka har som mål att främja en fruktsam beslutsprocess.

4.1 Personlighetsteorier

I sin bok Personlighetsteorier, ett systemperspektiv talar Lester om tre huvudsakliga angreppssätt när man skall förklara mänskligt beteende. Intrapsykiska förklaringar, handlar om och fokuserar på förekomsten av vissa behov, medvetande innehåll samt tankar och känslor, sådant som rör ”strukturer” och psykologiska processer i medvetandet. Ett annat fokuserar liksom det första på individen men ser mer till hjärnans fysiologi. Det tredje förklaringssättet till mänskligt beteende inriktar sig på den situation eller miljö som en individ befinner sig i. Att det slutgiltiga svaret på de flesta frågor utgör en kombination av de många svar som föreslagits är idag mer eller mindre en självklarhet. En kombination av de tre synsätten på en individs personlighet förklarar därför mänskligt beteende förmodligen bäst (Lester, 1996).

Leon Festinger har utvecklat en teori om kognitiv dissonans. Lester skriver att Festinger menar att individer strävar efter att hitta överensstämmelse och balans bland beteende och attityder. Festingers teori går i korta drag ut på att det som i en beslutssituation kan upplevas som svårt är att det finns både för och nackdelar hos de olika alternativ som en individ har att välja mellan. Detta kan upplevas som obehagligt och när beslutet väl är taget kan det uppstå dissonans mellan handling och tanke eftersom att man gjort ett val, vetskapen om nackdelarna till trots. Dissonansen ökar ju fler tankar som upplevs som oförenligt med beteendet och ju viktigare beslut desto större blir obehagskänslan och reaktionen på dissonansen. För att kunna undvika obehaget som den kognitiva

(18)

dissonansen medfört kan individen psykiskt förstärka olikheterna i attraktivitet mellan de olika alternativen. Det valda alternativet blir på så sätt mer åtråvärt än de bortvalda. Enligt Lester menar Festinger att individen bland annat kan; undvika dissonant information, bara umgås med människor som bekräftar attityden och/eller lägga till nya kognitiva element som förstärker något av alternativen, allt för att neutralisera dissonansen (Lester, 1996).

Lester beskriver vidare Kurt Lewins teori om att medvetandet är dynamiskt då olika krafter i omgivningen och i medvetandet förändras under interaktionen mellan yttre och inre enheter. Enligt Lester menar Lewin att det var nödvändigt för beteendet med psykisk energi och att varje psykiskt skeende har en kausal energi som grund. Spänningar kan ha sin grund i inre behov eller skapas av yttre objekt. Saker eller objekt i omgivningen som startar spänningar anses ha valens (giltighet) och de saker som påverkar individen i omgivningen kallar Lewin fältkrafter. Beteende är något som normalt leder till en spänningsreduktion. För att ett ting skall ha valens tillfredställer det ett behov hos individen och valenser i en människas omgivning samspelar med de behov som finns i individen. Hur människor skiljer sig mellan varandra är beroende av ett antal subsystem som finns i vårt medvetande och som utvecklas över tid. Enligt Lester skiljer Lewin två områden åt i en människas medvetande, verkliga och overkliga beteenden. I det senare förekom drömmar, fantasier, förhoppningar och hinder och begränsningar är mindre strikta inom detta område. Han definierade också begreppet livsrum som ”totaliteten av fakta som bestämmer individens beteende i ett visst ögonblick” (Lester 1996 s. 209). Med livsrummet menas individen själv och den uppfattade omgivningen med de objekt som upplevs som viktiga för individen. Livsrummet är ett personligt begrepp då det är vad individen uppfattar som verklighet.

Behov utgör de viktigaste processerna i individen och valenser i livsrummet (Lester, 1996).

4.2 Karriärteorier

I sin bok Kvalet in för Valet beskriver Lovén att karriärteorier förklarar människors studie- och yrkesval både i ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv och att dessa teorier gör anspråk på att ange orsaken till varför människor tar olika vägar under sitt

(19)

yrkesverksamma liv. Ingen av karriärteorierna anses vara heltäckande och olika forskare har gjort olika typer av indelningar (Loven, 2000).

John L Hollands teori om personligheter i arbetsmiljöer beskriver yrkesvalet som matchning mellan en individs olika egenskaper och motsvarande krav i ett yrke eller i en yrkesmiljö. Holland menar att majoriteten av människor kan delas in i sex personlighetstyper och han har dessutom indelat yrkesmiljöer i sex motsvarande kategorier. Varje yrkesmiljö domineras av en särskild personlighetstyp och består av specifika fysiska miljöer. Teorin bygger på antagandet om att individen försöker finna miljöer där denne får användning av sitt personliga intresse, sin kompetens och sina värderingar. Ibland kan miljön söka upp människan exempelvis i vissa fall av rekryteringar och vänskapsförhållanden. En individs beteende bestäms av samspelet mellan dennes personlighet och egenskaper (Holland, Powell & Fritzsche, 2005).

Centralt i Donald E. Supers utvecklingsinriktade teori står enligt Savickas människans strävan att realisera sin självuppfattning genom sitt yrkes- och karriärval. Teorins viktigaste begrepp är Life Span, Life Space och Self Concept. Utgångspunkten för Life Span tas i att individen hanterar sina karriärsförändringar med allt större mognad och ur ett bredare socialt och kulturellt perspektiv över tid. Individen intar många olika roller under sitt liv och flera av dem pågår samtidigt. Yrkesrollen är således ingen isolerad del i en människas liv. Det är dessa roller tillsammans med den sociala strukturen och olika omställningar i en individs liv som utövar inflytande på dennes karriär. Life Space avspeglar att varje roll som tas i besittning påverkas både av individen själv och av omgivningen samt att allt sker i ett slags rum. Genom vald yrkesroll stipuleras sysselsättning, olika skyldigheter likväl som socialt anseende. Samma arbete värderas dock personligt av var och en och dess betydelse kan därmed värderas högst olika av skilda individer. Self Concept beskriver processen då individen subjektivt bedömer innebörden av olika möjligheter och hur dessa intressen, val och värderingar kan införlivas med livet i övrigt. När en individ väljer och väljer bort olika möjligheter under sin karriär prövas dessa val mot individens självbild. Anledningen till att denna prövning sker är att individen strävar efter att utveckla och acceptera en mer realistisk och harmonisk bild av jaget genom sin roll i arbetslivet (Savickas, 2002).

(20)

I Linda S Gottfredsons karriärteori om begränsningar och kompromisser görs ett försök att kombinera de psykologiska och sociologiska perspektiven. Från psykologin hämtas framför allt inspiration från Hollands egenskaps och faktateoretiska synsätt och Supers utvecklingsinriktade teori som sätter fokus på individens strävan efter självförverkligande. Det sociologiska perspektivet influeras av socialisationsteorier som tar upp hur individer formas av omgivningen och på så sätt begränsas i sitt val av social bakgrund och kön (Loven, 2000).

I teorin beskrivs hur en individs självbild tillsammans med den sociala omgivningen bildar kognitiva kartor (en organisering av olika inneboende yrkesbilder) som styr personens val och väljande. Dock kan inte alltid individen uttrycka sin bild av sig själv så att den blir helt sannfärdig eftersom det finns brister eller avsaknad av kunskap om den egna personen och omvärlden. På grund av att individen skyddar sin självbild framstår dennes handlande inte heller alltid som rationellt för en utomstående. Eftersom individen skapar sina kognitiva yrkeskartor enligt samma mönster som självbilden blir dessa en bekräftelse på den samma. Kontentan blir alltså att individen tar till sig den information som gör att vederbörande kan behålla sin självbild. Yrkesbilderna jämförs med självuppfattningen och ju mer kongruens mellan de båda desto högre tillfredställelse för individen. Om det tvärtom är ett yrke som kommer i konflikt med jaget så sker en subjektiv rangordning av yrket och det kan förkastas helt. Valet av en utbildning eller ett yrke sker stegvis. Först sker en begränsningsprocess som innebär att individen skapar ett valutrymme (sitt sociala rum) genom att de alternativ som inte stämmer med självbilden väljs bort. Urvalsprocessen görs utifrån tre steg; kön, social tillhörighet och intresse. Det som är viktigt enligt Gottfredson är att barnets kognitiva utveckling pågår parallellt med den sociala utvecklingen samt att begränsningsprocessen startar i barndomen långt innan individen fullständigt förstår och har kännedom om innebörden av olika utbildningar och/eller yrken (Gottfredson, 2002).

Enligt Gottfredson sker det en ökning av förmågan till abstraktion genom livet men det är viktigt att ha i åtanke att individers abstraktionsförmåga kan skilja väsentligt trots ålder. Den interaktiva utveckling av självet och yrkespreferenserna beror på att yrket är knutit till hur människor placerar sig i det sociala livet och är en del av hur individen

(21)

presenterar sig i det samma. Begränsningen av det sociala rummet sker samtidigt som barnet assimilerar mer komplexa särtecken som socialklass och personligheter, könsroller mm i sina egna självbilder. Bilden blir förutom mer komplex också tydligare samtidigt som premisserna på vad som är ”fel”, till exempel kön, för hög respektive för låg nivå på utbildning/yrken, blir fler. Det är en progressiv och i princip en oåterkallig eliminering som sker parallellt med de ungas implementering av dessa mer abstrakta element i sin självbild. Begränsningsprocessen tas dessutom för given, det vill säga människor kan inte spontant se eller redogöra för den. Däremot verkar starka externa stimuli som byte av skola och/eller kompisar medföra att begränsningen kan synliggöras för individen (Gottfredson, 2002).

Gottfredson delar in den kognitiva mognaden i fyra stadier och varje stadium återspeglar en högre nivå av mental utveckling och personligt implementering av självbilden och yrkesönskningar. Redan när barnet befinner sig i steg två och är mellan sex och åtta år diskriminerar barnen yrken mot bakgrund av de upplevda könsrollerna och yrkens synliga attribut. När barnen når nio till 13 års ålder (steg tre) förstår de sambandet mellan inkomst, utbildning och yrke och har lärt sig vilka yrken som den egna familjen och omgivningen tycker är oacceptabla. Barnet har nu bildat sig en uppfattning om sin egen förmåga och sänker sig inte frivilligt under den yrkesprestigenivå som de nu skapat även om det kan omvärdera det om en signifikant person eller grupp anser att alternativet är rimligt. I steg fyra, då individerna är i en ålder från 14 år och uppåt, kan de förstå allt mer abstrakt information. Detta steg präglas av att de mest acceptabla, önskvärda och uppnåbara valmöjligheterna identifieras, till skillnad från de tidigare stegen som kännetecknas av att individen begränsar sina yrkesalternativ. En orientering sker i riktning mot det unika jaget där individen fokuserar sig på och fastställer mål som baseras på den egna självbilden. Dock har tonåringen svårt att precisera sina intressen, egenskaper och värderingar. Yrkesvalet ställs nu dessutom i ett livsperspektiv och individen startar en kompromissprocess i vilken yrkesambitionerna sammanlänkas och den externa verkligheten (Gottfredson, 2002).

(22)

Det kan vara mycket smärtfullt att kompromissa om valet ligger bland de alternativ som individen anser som oacceptabla. Den relativa ”viktigheten” av kön, prestige och intresse beror på hur svår kompromissen är. Det är svårare att kompromissa kön än prestige därför att det utgör ett större hot för självbilden. Är diskrepansen liten i jämförelse med det ideala valet så avgör intresset. Individerna arbetar på att nå ett tillräckligt bra val, inte det bästa möjliga och avstyr samtidigt det som inte är tillräckligt bra. Detta undvikande av icke önskvärda val kan ta sig uttryck i att individen söker fler alternativ, framhärdar ohållbara alternativ, omvärderar gränsen för vad som är acceptabelt eller skjuter på valet så länge som möjligt. Överskuggande för all tillfredställelse med någons yrke beror på i vilken utsträckning kompromissen tillåts integreras i önskad social självbild, antingen genom arbetslivet självt eller genom den livsstil som tillåts av familjen (Gottfredson, 2002).

Föreställningen om vad som betraktas av den enskilde individen som tillgänglig information beror både på den informationen de själva söker liksom på hur och var informationen är exponerad. Informationssökning tar både tid och kraft och individen handlar ekonomiskt i sitt sökande efter information. För det första brukar människor endast bry sig om information om tillgängliga yrken som de varseblir inom sina egna ”sociala rum”. Ju mer önskvärt yrke ju mer söker de information om det. För det andra så söker människor primärt information när de anser sig behöva den och dessutom bör informationen finnas bekvämt, nära till hands och framförallt hos de som individen har tillit till eller som dessa i sin tur rekommenderar. Det egna sociala nätverket är således av stor betydelse när människor söker information (Gottfredson, 2002).

(23)

5. Metod

5.1 Litteratursökning

För att få en fördjupad kunskap i ämnet har vi åter gått igenom den kurslitteratur som vi anser relevant för denna uppsats. Genom att ha läst flera av de böckerna och rapporterna igen och dessutom gått igenom åtskilliga referenslistor har vi funnit nya böcker och rapporter som i sin tur varit intressanta för att kunna ge en bakgrund till och möjliggöra bearbetning av vår studie. Vi har också sökt information på Internet via sökmotorer så som Google och Altavista, skolverkets hemsida, i Malmö högskolas databas MUEP och i Libris nationella bibliotekssystem. Vi är medvetna om att det finns mycket mer litteratur som kunde behandlas av oss i denna uppsats men vi anser att den vi medvetet valt ut ändå ger oss en väl underbyggd grund och är vad vi anser relevant i omfång inom ramen för en uppsats av detta slag. De teoretiska perspektiv som vi valt ut från litteraturen och som vi gör vår analys gentemot, påverkar vår analys och hur vi angriper de data som vi fått genom intervjuerna.

5.2 Val av metod

Kvantitativa metoder strävar efter att kvantifiera underlaget för att därigenom hitta mönster eller samband mellan olika grupper av fenomen. Genom svar på frågor som rör många, mycket eller i vilken utsträckning redovisas resultaten i siffror som därefter bearbetas med statistiska tekniker (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2002). Vi fann det mer lämpligt att använda oss av en kvalitativ undersökning, främst för att få en förståelse för helheten i vårt problem. Vi ville ta reda på vad eleverna subjektivt kände, tänkte och hur dehandlade inom problemområdet och på så sätt urskilja mönster. Vi använde oss av en tematiserad frågeguide med fasta öppna frågor under varje tema och ett stort utrymme att ställa följdfrågor baserade på den informationen informanten gav (http://infovoice.se (Göteborgs universitet)). Alla interjuver följde denna guide och intervjuerna genomfördes på elevernas respektive skola i ett rum där bara intervjuaren och informanten befann sig. Då intervjutillfällena genomfördes på liknande sätt och med liten variation så anses vår undersökning ha hög standardisering men låg grad av strukturering (Trost, 1997).

(24)

5.3 Urval

Eftersom det var elevernas upplevelse av valet till gymnasiet som vi ville undersöka var vår önskan att få intervjua just elever i årskurs nio som har erfarenhet av gymnasievalet. Vi tog kontakt med en studie- och yrkesvägledare i en mellanstor västsvensk kommun för att få hjälp med att skapa kontakt med eventuell urvalsgrupp. Hon vidarebefordrade oss till lärare i två olika skolor, en på landsbygd och en i staden som hon själv arbetade med. Efter kontakt med lärare på de olika skolorna då vi också presenterade vårt syfte med undersökningen, hjälpte de oss att komma i kontakt med klasser där det fanns elever som kunde vara intresserade. Bland de 104 tillgängliga eleverna i årskurs nio fick vi på vår begäran tilldelat oss åtta elever. Åldern på dessa deltagare var 15 eller 16 år beroende på när på året de fyller år. Totalt var det två killar och två tjejer från vardera skolan. De hade alla enligt våra önskemål gjort sitt val till gymnasiet tidigare i vår. Val av informanter kan motiveras med att eleverna enligt studie- och yrkesvägledaren fått samma erbjudande om att ta del av information om gymnasiet. Eleverna representerade också olika betygsnivåer vilket vi tyckte var viktigt då tidigare forskning till exempel

UG 95 visar att det spelar roll för hur elevers perspektiv ter sig (Fransson, & Kriegholm

1995). Vi anser härmed att vi fångat in de kvalitativt skilda uppfattningar som vi var ute efter.

5.4. Datainsamling och bearbetning

Vi åkte ut till respektive skolor och kom i kontakt med informanterna genom deras olika lärare. På avtalad tid mötte vi upp eleverna för att sedan ta oss till det rum som bokats för intervjun. Alla informanter intervjuades av en av oss för att neutralisera ett eventuellt maktförhållande från vår sida. Vi var ytterst noggranna med att tala om för eleverna att intervjuerna var strikt konfidentiella samt att deras namn skulle avidentifieras vid bearbetning och presentation av data. Intervjuerna spelades in på kassettband för att underlätta efterbearbetning av resultaten och för att vi under intervjutillfället skulle kunna koncentrera oss på intervjun och inte distraheras av att anteckna. Vi genomförde vår undersökning under sammanlagt två dagar och varje intervju varade mellan en halvtimma och en timme. Vid bearbetningen av svaren lyssnade vi tillsammans av kassettbanden och antecknade svaren vi fått ordagrant. Vi sammanfattade och sammanställde varje intervjuperson för sig och letade efter mönster

(25)

i de olika svaren. Under analysprocessen har vi reflekterat över de svar informanterna givit oss och vår egen eventuella påverkan av dessa svar.

5.4.1 Bortfall

Vi har tre interna bortfall det vill säga att ett par av våra informanter avstod från att svara på någon enskild fråga. Vi anser inte att detta interna bortfall är av vikt för resultaten i vår studie eftersom det gällde olika frågor. Förutom dessa har vi inget bortfall då alla våra informanter kom till intervjutillfället och ingen ersattes av någon annan än vad som ursprungligen blev bestämt.

5.4.2 Sekretess

För att informanterna skulle kunna utlämna sig och känna sig trygga och för att vi skulle få ut så mycket som möjligt i svaren på våra frågor informerades de deltagande redan vid tillfrågandet om att intervjuerna skulle ske under sekretess. Vi omtalade även detta vid tidpunkten för själva intervjun. Vi uppfattade dock informanterna som obesvärade kring frågan om sekretess så när som på två deltagare som gav uttryck för att det för dem var viktigt med tystnadsplikt för att delta. Alla informanter träffade oss båda strax innan intervjuerna genomfördes. Vi informerade de deltagande om att vi var två som skulle genomföra undersökningen och förutom den som genomförde intervjun skulle även den andra av oss två vara närvarande och ta del av det som sagts vid en senare bearbetning. Slutligen informerade vi de deltagande om att kassettbanden skulle raderas och kasseras efter det att analysen genomförts, samt att transkriptionen skulle skrivas på sådant sätt att det inte skulle kunna röja deras identitet.

5.5 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten kontrollerades vid en deltagarkontroll där informanterna gavs möjlighet att klargöra felaktigheter genom att vi speglade och/eller sammanfattade under intervjuns gång. De blev också tillfrågade om det var något de ville ändra, lägga till eller ta bort innan intervjun avslutades. Vår föresats är att presentera det vi finner genom vår undersökning och på vår väg. Vår avsikt är inte att statistiskt göra våra resultat generaliseringsbara eller signifikanta och det är ej heller möjligt eftersom vi har gjort en kvalitativ studie. Vi kan på så sätt inte heller statistiskt analysera våra resultat.

(26)

Vi kan utifrån våra resultat endast göra tolkningar av vad just de informanter som ingår i vår undersökning upplever. Det är alltså deras upplevelser och inga andras som vi återger.

Vi är medvetna om att det kan förekomma en påverkan på informationen som ges av informanten genom den interaktion som sker mellan deltagare och intervjuare under intervjutillfället. Vi är alla präglade av vad vi har med oss och vi är de vi är och har genom reflektion försökt att medvetandegöra detsamma. Vi anser att vi genom vår utbildning är tränade i samtalsmetodik på ett sådant sätt att vi kunnat skapa den relation till den intervjuade som behövs. Vi har båda egna erfarenheter att göra val till gymnasiet men då det har förflutit en tid och rutiner kring förfarandet har ändrat sig flera gånger om anser vi inte att de erfarenheter vi har med oss in i undersökningen påverkar följsamheten mot data från början eller under tiden av datainsamlingen. Våra erfarenheter från att ha praktiserat/arbetat på gymnasieskolor under nuvarande utbildning kan möjligen ha en negativ påverkanseffekt. Vår tekniska apparatur fungerade utan avbrott och incidenter. Ljudkvaliteten var till vår stora glädje utmärkt. Vår studie är relativt liten och även om intervjupersonerna kommer från centralort och landsbyggd så bor de i ett geografiskt litet område.

(27)

6 Resultat

Nedan redovisar vi de resultat som framkommit i undersökningen. Vi har valt att indela våra resultat utifrån de fem problemområdena som presenterades i syftet. Alla informanterna har kommit till tals och de citat som förekommer är valda för att åskådliggöra deras upplevelser än tydligare.

6.1 Vilken information anser eleverna sig ha fått i samband med gymnasievalet?

I detta första område väljer vi att redovisa elevernas upplevelser av den information de anser sig ha fått i samband med gymnasievalet.

I våra resultat finner vi mönster och tendenser till att den information som eleverna upplever att de fått är en muntligt presenterad information och då framförallt den som givits av studie- och yrkesvägledaren på skolan, det rör sig främst om klassvis information om gymnasieskolans olika program. Samtliga tillfrågade elever sa sig ha haft kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare och därigenom fått information om gymnasiet och möjliga valalternativ.

Andra upplevda källor till information som nämndes var Internet. Att hitta sidor med information på Internet hade eleverna fått hjälp med och tips om av kompisar. Eleverna berättade också att de hade besökt gymnasieskolan och fått en mer nära verklighetsuppfattning om det man eventuellt var intresserad av samt möjlighet att ta kontakt med lärare angående de eventuella frågor man hade.

Tidsmässigt upplevde någon att informationen om gymnasiets program och övriga alternativa framtidsvägar kom för sent på terminen vilket medförde att det blev svårt att smälta all överförd information på vad som för eleven upplevdes som alldeles för kort tid för att kunna basera sitt val.

(28)

6.2Vilken information anser eleverna har varit användbar?

I område nummer två har vi valt att redovisa vad eleverna upplever som användbar information och den kunskap eleverna anser sig ha om det val som de genomfört. Vi tar också upp vad eleverna anser sig veta om olika alternativ.

Det mönster som vi ser uppträda är att informanterna verkar vara nöjda med den informationen de fått ta del av. Flertalet poängterar just att det mesta av informationen har varit till nytta och somliga hade klara uppfattningar om vilken information som de ansåg sig ha användning för.

”Ja tyckte det va bra att vi fick papper å sånt å läsa. Jag tyckte allt va bra”

Andra var lite mer osäkra på vad som de hade nytta av

”Vet inte, kanske enskilt samtal”

Trots att informanterna överlag sa sig vara nöjda med all information gav vissa utryck för att den information som gavs vid enskilda samtal mellan en elev och studie- och yrkesvägledaren, där eleven fick styra innehållet, var mer givande. I dessa samtal upplevde eleverna att de fick mer specifik och individrelaterad information än den som gavs gemensamt i klassrummet. Det gavs tillfälle att under de enskilda samtalen gå mer djupare in på det som också intresserade dem kring val av program att besöka på gymnasieskolan samt om dessa program var av intresse sett ur ett framtida valperspektiv.

De mönster som tydligast framkommer när det gäller elevernas främsta kunskap om det alternativ de har valt är ämneskunskap, det vill säga vilka ämnen som ingår på det program de valt samt att det är ett brett program. Detta likställer eleverna med en allmänbildande utbildning som förutsätter att man studerar vidare på högskola, universitet eller liknande eftergymnasial utbildning. Att utbildningen är bred är för en del också ett medvetet alternativ då de inte vet vad de skall välja annars, på detta vis har de alla möjligheter och ingångar öppna.

(29)

En del hänvisar till praktisk erfarenhet som praktik ute på olika företag vars tjänster och/eller produktion sammanföll med elevens egna intressen. En annan hänvisade till arbete som hårmodell (Det vill säga att sitta modell för olika nya frisyrer inför frisörer på fortbildning eller kurs) som källa till kunskap om valt utbildningsalternativ.

En informant svarar inte utan skakade på huvudet och ryckte på axlarna vid frågan. Vissa av informanterna säger sig ha vetskap om gymnasievalet genom andras åsikter och vad man har hört.

”Jag har hört av andra att de har kul i skolan i motsatts till samhällsprogrammet så är det mer praktiskt och att man har kul.”

I våra resultat framkommer att informanterna allmänt inte anser sig veta särskilt mycket om andra alternativ än om de program som de själva valt. Det finns tendenser som tyder på att eleverna kan nämna något program men uppger samtidigt att det bara vet lite eller ingenting om de program som de inte valt.

”Egentligen så vet man ju inget riktigt.”

Somliga hänvisar till de tre besök som de fick lov att genomföra på olika program vid den lokala gymnasieskolan. Eleverna påpekar att de själva väljer ut vilka program de ska få information om och att de inte bryr sig om information om andra alternativ än dem som de valt.

Vissa sammankopplar sin vetskap om alternativen med information från släkt och vänner. En informant svarar inte verbalt på frågor eller följdfrågor rörande kunskap om alternativ.

(30)

6.3 Hur uppfattar eleverna sin kunskap om sig själva i relation till

valet?

Här redovisar vi elevernas kunskap om sig själva och den eventuella betydelse det har för gymnasievalet.

Alla informanter uppger att de valt eller valt bort alternativ på grund av hänsynstaganden de gjort gentemot sig själva. Somliga svarade också reflexivt varifrån denna medvetenhet kom. En del exemplifierade genom att nämna praktisk yrkeslivsorientering och andra genom att de lagt märke till hur en del drag i den egna personligheten kommer till nytta i andra sammanhang.

En del berättade att det egna intresset för ett program är otroligt viktigt för att man skall vara engagerad i skolan och att det egna engagemanget i valet är viktigt för att utbildningsprogrammet skall bli rätt. Någon sökande hade klar uppfattning om vad som var möjligt och inte, då hon hade dyslexi och var väl medveten om var hennes gränser gick.

6.4 Upplevde eleverna några svårigheter i samband med gymnasievalet?

I fjärde området tar vi upp de svårigheter som eleverna kan ha upplevt i samband med valet och den eventuella hjälp som de upplevde att de hade fått.

När de sökande ombads att beskriva de eventuella svårigheter som de upplevde i samband med valet till gymnasieskolan fann vi inga speciella tendenser eller mönster i svaren hos informanterna. Vissa berättelser koncentrerades på själva valet och beslutet, att det var definitivt och oåterkalleligt, rädslan för att ångra sig och att de valt fel.

(31)

Vissa menade också att de begränsades i sitt val på grund av betygen och att osäkerheten kring om man skulle komma in eller inte var stor. De syftade på att om betygen inte räckte till, blev de hänvisade andra än de högst önskade valalternativen.

”Om jag hade haft högre poäng än de jag har nu så hade jag kanske valt ett annat program först istället.”

Andra upplevda svårigheter var osäkerheten kring att behöva vara ensam på ett program, att inte känna någon, och att det var lättare att välja ett bredare program för då var chansen större att man kände någon. Det fanns också informanter som upplevde sig säkra i samband med sitt val och hade även varit så under en längre tid.

I vårt resultat syns en tendens till att föräldrarna varit en hjälp för vissa elever då de fattat sitt beslut. På vilket sätt informanterna berättar att föräldrarna har hjälpt till skiljer sig dock. Somliga menar att föräldrarnas tips som de bland annat baserat på sin bakgrund varit till hjälp medan andra i sina svar fokuserar på att möjligheten att just få prata och diskutera mycket om valet med dem därhemma varit stödjande. Särskiljande svar lades fram av den informant som påtalade att han som en hjälp upplevde den erfarenhet han fått på sin prao. Men också av den informant som uttryckte att man inte skulle välja som föräldrarna utan ta något som man själv ansåg sig vara duktig på. Det som hade hjälpt denne informant var således kunskapen han hade om sig själv. Andra särskiljande svar var att någon upplevde att denna tagit beslutet själv utan någon annans hjälp. Ytterligare någon annan uttryckte en osäkerhet om hjälp hade mottagits.

Den klara tendens som går att utläsa i resultatet är att somliga är nöjda med den hjälp som erbjudits medan andra menar att de upplever att de vill ha mer hjälp. De mönster som framkommer över önskemålen på mer stöd visar att det är en ökad hjälp från Studie- och yrkesvägledaren som efterfrågas och då främst hjälp med kunskap om alternativ. Lärarna och föräldrarna anses inte veta så mycket ändå. Att få träffa Studie- och yrkesvägledaren inför valet oftare är en önskan som uttrycks. Somliga elever upplevde att de var tvungna att skynda sig i samtalet med studie- och yrkesvägledaren, att det var ont om tid liksom att hjälpen av densamma borde erbjudas tidigare.

(32)

6.5 Vad baserade eleverna sitt gymnasieval på?

Inom detta område låter vi eleverna komma till tals om de faktorer som de upplever att de baserat sitt val på.

Bland informanternas svar på frågan om vilka faktorer de upplevde som betydelsefulla i förhållande till beslutet om gymnasieprogram urskiljer vi en liten variation. De mönster som framträder är att de vill läsa ett brett program med ämnen som bidrar till möjligheter att i princip bli vad man önskar. Alla möjligheter skall finnas tillgängliga efter tre år på gymnasiet. Att de ämnen man läser skall var till nytta för den framtid man ännu är osäker om var också åsikter som uttrycktes.

”Bred linje jag kan bli nästan vad som helst.”

Andra viktiga faktorer var sådana som baserades på framtidsförhoppningar och möjliga yrken, medvetenheten om sig själv och vad man har för talanger och visioner för att åstadkomma något med, så väl ur ett långt framtidsperspektiv som mer kortsiktigt.

6.6 Vilken uppfattning har eleverna om sitt genomförda

gymnasieval?

Det mönster som framkommer i vårt resultat är att informanterna upplevde att det kändes svårt att genomföra valet till gymnasiet. Eleverna har känt oro och somliga upplevde att det var mycket svårare att välja än vad de föreställt sig. Andra menar på att det var ett viktigt och svårt val som kräver mycket tankekraft. Någon efterfrågade hjälp till matchning mellan sig och program.

Någon uttryckte att vederbörande känt osäkerhet i det sista men att han liksom alla upplevde att det kändes bra och var otroligt lättade när valet väl var genomfört. Att allt ställs på sin spets och man är tvungen att verkligen bestämma sig är andra åsikter som kommer till uttryck. En informant hade en särskiljande upplevelse av sitt genomförda val till gymnasiet. Hon menade på att det hade varit kul och uppgav att processen inte varit svår.

(33)

”Kul man tar ju ändå något som man är intresserad av.”

Ingen av de intervjuade ungdomarna uppger att de hade valt annorlunda om de gjort sitt val till gymnasiet i dag.

(34)

7 Analys och diskussion

Nedan följer vår analys och diskussion. Vi har valt att analysera utifrån de problemområden som vi utgick ifrån i resulatdelen vilka också är våra problemformuleringar.

7.1 Analys

7.1.1 Upplevelse av information

De resultat som vi fick fram var att samtliga tillfrågade elever sa sig ha haft kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare och därigenom fått information om gymnasiet och möjliga valalternativ. I våra resultat finner vi således mönster och tendenser på att den information som eleverna upplever att de fått är den muntligt presenterade informationen och då framförallt den som givits av studie- och yrkesvägledaren på skolan om gymnasieskolans olika program. Andra källor till information som nämndes var Internet och det med hjälp från tips från kompisar om sidor med information. Vi kan således se att eleverna precis som Gottfredson menar söker information på ett bekvämt och nära håll. Framförallt letar de information bland dem de har tillit till eller efter sådant de blivit rekommenderade av från för dem viktiga personer. ”People actively seek information and guidance on where to get it primarily from sources that are convenient and trusted” (Gottfredson, 2002, s. 102). Vi tolkar därför att Studie- och yrkesvägledaren är en person som eleverna har förtroende för, något som även stöds av Henryssons forskning (Henrysson, 1994) och i UG 95 (Fransson & Kriegholm, 1995). Vidare anser Gottfredson att människor primärt söker information när de anser sig behöva den. Även detta beteende kan vi se hos somliga av eleverna eftersom de själva sökt information på Internet på egen hand tillsammans med den information de redan fått av skolan.

Vissa av våra informanter nämnde också att de hade besökt gymnasieskolan och fått en mer nära verklighetsuppfattning om det man eventuellt var intresserad av. Möjligheten att ta kontakt med lärare angående de eventuella frågor man hade ökade också därigenom. Vi håller med Gottfredson som talar om en ökad abstraktionsförmåga med stigande ålder, och från 14 år och uppåt förstår individen allt mer abstrakt information.

(35)

Det kan dock finnas individuella skillnader i förmågan till detta tänkande trots samma ålder. (Gottfredson, 2002). Med detta som grund tolkar vi att vissa av eleverna upplevde att de behövde en mer konkret information för att kunna ta till sig den. Vi menar att det resultat som framkom i UG 95, som pekar på att det finns begränsningar i elevers färdigheter att kunna ta till sig vanligt förekommande information i olika former, stöder detta påstående (Fransson & Kriegholm, 1995).

När det handlar om hur en individ väljerinformationen menar Gottfredson att individen tar till sig den information som gör att vederbörande kan behålla sin självbild. ”Individuals identify the occupations they most prefer by assessing the compatibility of different occupations with their images of themselves” (Gottfredson, 2002, s. 91). Detta är då en förklaring till vilken information som elever upplever att de tagit del av och fått i samband med valet till gymnasiet.

7.1.2 Användbar information

I område nummer två har vi valt att redovisa vad eleverna upplever som användbar information och den kunskap elever anser sig ha om det val som de gjort. Vi tar också upp vad eleverna anser sig veta om andra alternativ

I likhet med Henryssons (1994) studie så verkar informanterna i vår undersökning vara nöjda med den informationen de fått ta del av. En del informanter hade dessutom klara uppfattningar om vilken information som de ansåg sig ha användning för medan andra var lite mer osäkra. Vissa gav utryck för att den information som gavs vid enskilda samtal mellan en elev och studie- och yrkesvägledare, där eleven fick styra innehållet, var den allra mest givande informationen.

Den upplevelse eleverna verkar ha om att all information är bra tror vi är ett uttryck för att de redan gjort en selektering i enlighet med det vi beskrev med hänvisning till Gottfredson under rubriken ”Upplevelse av information”. Att information som påbjuds och erbjuds eleven måste kunna relateras till individens egen sfär det vill säga den medvetenhet och uppfattning som eleven har om sig själv. Det sker på så sätt att individen ”filtrerar” information genom värderingar, tidigare erfarenheter och intressen

(36)

(Borhagen & Lovén, 1991). Detta uttrycks också av Lester då han beskriver Lewins teori om valens som innebär att för ett ting skall ha valens tillfredställer det ett behov hos individen. Valenser i en människas omgivning samspelar alltså med de behov som finns i individen (Lester, 1996). Vi tänker oss då att informationen de anser sig ha nytta av, som ges av eller aktivt söks upp av eleverna i omgivningen, är ett slags ting som har värderats och bedöms fylla ett behov hos eleverna i vår undersökning.

Vi tror att de som var osäkra inte kommit lika långt i sin valprocess och därför inte heller sorterat ibland sina valalternativ. En anledning till att det kan finnas olika informationsbehov hos ungdomarna tror vi kan bero på att de har kommit olika långt i sin bearbetning av gymnasievalet. Att de enskilda samtalen upplevs särskilt positiva tolkar vi som att eleverna söker någon form av bekräftelse på att de urval de gjort ur en större mängd information har giltighet. Det har stor betydelse att individens egna värderingar och prestationer stämmer överens med andra gruppmedlemmars uppfattning för att en positiv självvärdering skall infinna sig. Ahlgren anser att självsäkerheten är det som utgör grundvalen för den drivkraft och handlingsberedskap som ungdomar har inför till exempel sitt utbildnings- och yrkesval (Ahlgren, 1999).

I Henryssons avhandling framkommer att eleverna saknar kunskaper om både gymnasieprogrammens innehåll och utbud (Henrysson, 1994). Vårt resultat stämmer inte överens med Henryssons då vi kan se mönster att eleverna anser sig ha kunskap om vilka ämnen, det vill säga innehållet, i programmen de valt. Anledningen till skillnaden kan kanske härledas till att vi separerat det valda alternativet från de övriga dito och att eleverna i Henryssons studie ännu inte hade genomfört sitt val till gymnasiet. När det gäller övriga valalternativ stämmer våra resultat väl överens med Henryssons. I våra resultat framkommer följaktligen i likhet med UG 95 att informanterna allmänt inte anser sig veta särskilt mycket om andra alternativ än de som de själva valt. Ytterligare mönster som vi finner är att eleverna kan nämna något program men uppger samtidigt att det bara vet lite eller ingenting om andra alternativa program som finns att välja mellan. En del i vår undersökning hänvisar till praktisk erfarenhet genom praktik och som hårmodell som källa till kunskap om valt utbildningsalternativ.

(37)

Detta stämmer väl överens med vad Arnell Gustafsson skriver om att kunna skapa sig en bild av vad som står till buds på arbetsmarkanden med hjälp av skolans så kallade övergångsmodeller det vill säga den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv till exempel prao, APU med mera (Arnell Gustafsson, 1999).

Vissa informanter i vår studie sammankopplar sin vetskap om alternativen med information från släkt och vänner medan vissa hänvisar till de tre besök som de fick lov att genomföra på olika program vid den lokala gymnasieskolan. Att den närmsta och innersta kretsen runt en individ har stor betydelse för de val man gör menar vi i likhet med Ahlgren beror på att det råder ett obestridligt samband mellan vår egenbild och hur betydelsefullaandra, dvs. de personer som har stark inverkan på oss, uppfattar oss som individer (Ahlgren, 1999).

7.1.3 Självmedvetenhet

Alla informanter uppger att de valt eller valt bort alternativ på grund av hänsynstaganden de gjort gentemot sig själva det vill säga medvetenhet om sig själva. En del berättade att det egna intresset för ett program är otroligt viktigt för att man skall vara engagerad i skolan och att det egna engagemanget i valet är viktigt för att utbildningsprogrammet skall bli rätt.

Vi kan se likheter med Holland då han beskriver att individen försöker finna miljöer där denne får användning av sitt personliga intresse, sin kompetens och sina värderingar (Holland, Powell & Fritzsche, 2005). I UG 95 framkommer att en majoritet av eleverna tycker att självkännedom är en viktig del för valet men som få har tagit hänsyn till då de gjorde sitt gymnasieval. Författarna tolkar det som att elevernas uppfattningar om självkännedom är inskränkta och att kunskaperna skulle behöva utvecklas mer men behovet får stå tillbaka för information om valalternativ och mer faktakunskaper. (Fransson & Kriegholm, 1995). Till skillnad från UG 95 så visar våra resultat att eleverna upplever sig ha gjort valet med hänsyn till sig själva. Däremot hade somliga svårigheter att precisera vilken hänsyn som tagits förutom intresset. Det kan möjligen vara så att eleverna har svårigheter i att uttrycka sig verbalt och att precisera sina egenskaper och värderingar vilket också Gottfredson menar (Gottfredson, 2002).

(38)

Någon hade en klar uppfattning om vad som var möjligt och inte, då denne hade dyslexi och var väl medveten om sina gränser. Vi refererar till Savickas och Super som ger en bra förklaring anser vi när det gäller de mekanismer som ligger bakom hennes tänkesätt då han hänvisar till Self Concept. Det beskriver processen då individen subjektivt bedömer innebörden av olika möjligheter och hur dessa intressen, val och värderingar kan införlivas med livet i övrigt (Savickas, 2002).

Gottfredson menar att när en individ väljer och väljer bort olika möjligheter under sin karriär prövas dessa val mot individens självbild. ”Individuals settle for a good choice, not the best possible choice” (Gottfredson, 2002, s. 106). Anledningen till att denna prövning sker är att individen strävar efter att utveckla och acceptera en mer realistisk och harmonisk bild av jaget genom sin roll i arbetslivet (Gottfredson, 2002).

7.1.4 Upplevda svårigheter

I fjärde området tar vi upp den eventuella hjälp och de svårigheter som eleverna kan ha upplevt i samband med valet.

I likhet med ett av resultaten i UG 95 har våra informanter berättat att de personer som uppfattas ha givit dem mest hjälp och stöd inför gymnasievalet är föräldrarna. På vilket sätt informanterna berättar att föräldrarna har hjälpt till skiljer sig dock. En del i vår undersökning menar att föräldrarnas tips som de bland annat baserat på sin bakgrund varit till hjälp medan andra i sina svar fokuserar på att möjligheten att just få prata och diskutera mycket om valet med de där hemma varit stödjande.

I UG 95 framkommer dessutom studie- och yrkesvägledarna som betydelsefulla när det gäller att hjälpa eleverna. I vår studie framkommer dock inte under ovan specifika frågeställning att de fått någon direkt hjälp av studie- och yrkesvägledaren, men tolkar vi det som sagts och omtalats tidigare i vår undersökning om studie- och yrkesvägledarna, så uppfattar vi att de har varit till stor hjälp i frågan om valet till gymnasiet. Fransson och Lindh (2004) skriver att det samhällsstöd som erbjuds ungdomarna i valprocessen ges av skolans personal. Vi håller med om att skolan är det

References

Related documents

Bark et al (2002 .s 35) menar att samtlig information kring ett ämne bör samlas på ett ställe inom ett intranät. Författarna lyfter ett exempel med möten och hur dessa

In ‘Deflowered Revolution: An Ethical Examination of Neo-Liberal Tactics of Pacification’ Euripides Altintzoglou, takes the Tottenham riots to discuss the relationship between

Speciallärarna beskriver också många andra uppgifter de har som inte är direkt arbete med elever eller planering och efterarbete med detta men som ingår i deras uppdrag.. De gör

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning om rymdbaserade system till gagn för civila och militära aktörer och tillkännager detta för regeringen..

Även sälen ställer till med stora problem i vår skärgård för våra yrkesfiskare och riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att snarast vidta konkreta åtgärder för att minska

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen eller den myndighet man utser ska återkomma med ett förslag till nytt namn på inlåningskonton som drivs

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa speciella tillstånd att bygga i störningsbelastade miljöer och tillkännager detta för

om årets avtalsrörelse kan ros i hamn utan konflikter eller inte - är att regeringen för en ekonomisk politik som begränsar pris- och skattehöjningarna och ger