Fysisk Aktivitet på Recept : how FaR are we?

Full text

(1)

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:44

Fysisk Aktivitet på Recept

- how FaR are we?

Day, Teodor

Koonce, Lisa

(2)

Examensarbetets titel:

Fysisk Aktivitet på Recept - how FaR are we?

Författare: Day, Teodor & Koonce, Lisa

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK17h

Handledare: Ann-Britt Thorén

Examinator: Johan Herlitz

SAMMANFATTNING

Många människor drabbas idag av sjukdomar som tydligt kan kopplas till livsstil. Fysisk aktivitet kan vara ett botemedel mot detta på grund av dess positiva inverkan på människans fysiska och psykiska hälsa. Tidigare forskning har påvisat dessa positiva aspekter samt undersökt användandet av fysisk aktivitet som behandling, både i olika delar av landet samt runtom i världen. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod sjukvården kan använda för att öka graden av fysisk aktivitet bland sina patienter. Med den kunskap som finns tillgänglig ställs frågan om i vilken utsträckning förskrivning av FaR sker på vårdcentraler i VGR och vilka eventuella hinder åberopar sjuksköterskorna för att förskriva FaR?

Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen. Studiedesignen är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var kvinnor med över 10 års yrkesverksamhet som sjuksköterska. Nästan alla deltagare brukade diskutera fysisk aktivitet med sina

patienter. Sjuksköterskorna uppgav FaR-utbildning i olika utsträckning och majoriteten saknade vidareutbildning inom ämnet. Ordinering av FaR skedde både bland de som hade FaR-utbildning och de som saknade det. De vanligaste indikationerna till FaR var: övervikt, hypertoni och diabetes. De hinder som flest respondenter angav som barriär för FaR var tidsbrist samt kunskapsbrist. Överlag hade sjuksköterskorna en positiv inställning till FaR som behandlingsmetod. Under diskussionsdelen belyses resultatens huvudfynd, hållbar utveckling i relation till FaR samt metodval.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Folkhälsa _________________________________________________________________ 1 Fysisk aktivitet på recept ____________________________________________________ 1 Tidigare forskning _________________________________________________________ 2 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 3 SYFTE ______________________________________________________________ 3 METOD _____________________________________________________________ 3 Studiedesign ______________________________________________________________ 3 Data _____________________________________________________________________ 4 Webbenkät _____________________________________________________________________ 4 Undersökningsgrupp _____________________________________________________________ 4 Datainsamling __________________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 Etiska överväganden _______________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 5 Deltagare _________________________________________________________________ 5 Förskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept. ____________________________________ 6 Hinder för förskrivning av FaR ______________________________________________ 8 Uppfattning om Fysisk aktivitet på Recept (FaR) ________________________________ 9

Övriga kommentarer från deltagarna ________________________________________________ 9 DISKUSSION _______________________________________________________ 10

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10

Indikation för förskrivning _______________________________________________________ 10 Tid- och kunskapsbrist som hinder för förskrivning av FaR _____________________________ 12 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 13

Metoddiskussion _________________________________________________________ 14

Studiedesign __________________________________________________________________ 14 Datainsamlingsmetod ___________________________________________________________ 14 Utomstående faktorer som påverkade studien ________________________________________ 15 SLUTSATSER _______________________________________________________ 17 REFERENSER ______________________________________________________ 18

(4)

INLEDNING

Fysisk aktivitet är en naturlig del av människans liv, men hur länge till? Den mängd fysisk aktivitet som tidigare uppstått genom kroppsligt arbete och förflyttning är snart ett minne blott i vårt alltmer moderniserade samhälle. Hur har detta påverkat oss människor, har våra kroppar anpassat sig eller blir vi sjuka av vårt sätt att leva? Har sjukvården adekvata verktyg för att vända denna trend och främja hälsa?

BAKGRUND

Folkhälsa

Många människor drabbas idag av sjukdomar som tydligt kan kopplas till livsstil. Enligt Socialstyrelsen (2018) behöver hälso- och sjukvården arbeta aktivt med det förebyggande arbetet relaterat till levnadsvanor för att främja befolkningens hälsa. Primärvården och dess legitimerad vårdpersonal skall vara den första sjukvårdskontakten och har därför ett ansvar att arbeta preventivt. Fysisk aktivitet har många positiva effekter såsom minskad risk för diabetes, stroke och hypertoni samt för att förebygga hjärt och kärlsjukdomar (Missud, Parot-Schinkel, Connan, Vielle & Huez 2019). Folkhälsomyndigheten (2019) menar att även i Sverige ses ett växande problem i form av hypertoni, fetma och psykisk ohälsa hos befolkningen. Enligt forskning från Centrum för idrottsforskning (2015) var befolkningen i åldrarna 50–65 år inaktiva i över 50% av sin vakna tid och under tio procent av deltagarna i undersökningsgruppen uppnådde riktlinjerna om fysisk aktivitet. Vidare rapporterar Centrum för idrottsforskning (2017) att få barn och ungdomar uppnår de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet.

Världshälsoorganisationen (2009) uppger att de fyra ledande riskfaktorerna till förtida död är högt blodtryck, tobaksanvändning, högt blodsocker och fysisk inaktivitet. Även Missud et al. (2019) rapporterar att otillräcklig fysisk aktivitet är den fjärde största riskfaktorn relaterat till förtida död. Enligt Henriksson och Sundberg (2016) kan enstaka pass med fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på blodtryck samt blodsocker. Sammanfattningsvis betyder det att fysisk aktivitet är en viktig komponent för att motverka tre utav fyra ledande riskfaktorer till förtida död.

Enligt Socialstyrelsen (2018) är hälso- och sjukvården skyldig att informera patienter om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Trots detta har det förebyggande arbetet inte förankrat sin plats inom hälso-sjukvård (ibid). Fysisk aktivitet på Recept är en strategi som sjukvården kan använda för att stärka folkhälsan.

Fysisk Aktivitet på Recept

Enligt Folkhälsomyndigheten (2012) är det centrala i Fysisk aktivitet på recept (FaR) att individen ses i centrum och att aktiviteten anpassas efter patientens egna förutsättningar samt önskemål. Legitimerad vårdpersonal skall erbjuda förslag på lämplig träning med hänsyn till diagnos, livssituation samt personligt intresse. Det viktigaste är att aktiviteten leder till pulshöjning (ibid). I vårdpersonalens arbete kan det även ingå att hitta gruppaktiviteter för patienten där stöd erbjuds för att nå samt bibehålla önskad aktivitetsnivå. På 1177 (2017) finns information som styrker att fysisk aktivitet både kan

(5)

förebygga samt behandla flertalet sjukdomar. Fysisk aktivitet ses både som komplement till, och i vissa fall som ersättning till läkemedelsbehandling. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är många; det sker förändringar i kroppen som bland annat även förbättrar sömnen samt ökar känslan av välbefinnande och lycka. Även människors stresshantering förbättras med hjälp av fysisk aktivitet (ibid). Dessa positiva effekter uppnås oavsett tidigare vana av fysisk aktivitet (ibid). Fysisk aktivitet på recept består av tre delar (ibid). Den första delen innebär att patient och vårdgivare samtalar om fysisk aktivitet med mål att utröna vilken aktivitet patienten kan acceptera att utföra. Del två innebär en skriftlig ordination av den fysiska aktiviteten som är anpassad utifrån patientens och vårdgivarens överenskommelse. Del tre är en uppföljning utifrån patientens behov där reflektion, utvärdering och anpassning av ordinationen får ta plats.

Inom VGR finns särskilda FaR- mottagningar och patienter kan där få stöd och råd inför träningen/aktiviteten (Västra Götalandsregionen 2020a). PÅ FaR- mottagningar erbjuds hjälp med anpassad aktivitet samt anpassad intensitet av aktivitet. Även kontakt med dietist finns att tillgå för de som önskar. Hjälp och stöd erbjuds till alla, detta innefattar även patienter med hörsel/synnedsättning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning samt rörelsehinder (Västra Götalandsregionen 2020b).

Tidigare forskning

Tidigare undersökningar inom samma område finns i form av en kandidatuppsats från Agerbjer och Karlsson (2009) och magisteruppsats utförd av Pfeiffer och Uusitalo (2018). Båda studierna visar på likartade resultat. I studien som är utförd av Agerbjer och Karlsson (2009) framkom det att 22 % av sjuksköterskorna som arbetade på en vårdcentral någon gång hade förskrivit FaR. Majoriteten ansåg att det var patientens egna ansvar att vara fysiskt aktiv. Detta menar Agerbjer och Karlsson (2009) kan vara en förklaring till att endast 22 % av respondenterna förskrivit FaR. Pfeiffer och Uusitalos (2018) studie visade att en tredjedel av respondenterna aldrig har förskrivit FaR och att endast en liten andel ordinerade FaR flera gånger per vecka. Vidare kunde ett statistiskt signifikant samband ses mellan 1) huruvida sjuksköterskor erhållit utbildning i förskrivning av FaR och 2) antal utförda ordinationer till patienter. Av de sjuksköterskor som angett att dom aldrig ordinerat FaR hade 90% inte genomgått någon utbildning inom ämnet. Liknande fynd rapporteras av Turin (2015) som skriver att sjuksköterskor finner okunskap relaterat till ordination av FaR som ett hinder. Turin (2015) nämner även tidsbrist som ett hinder vid förskrivning. En studie utförd av Gustavsson et al. (2018) speglar dessa resultat och studien identifierade både kunskap- samt tidsbrist som hinder för förskrivning. Gustavsson et al. (2018) bekräftar även att vårdpersonal har en låg tilltro till effekten av FaR vilket anses vara en barriär till verktygets användning.

Utifrån denna bakgrund så är det av vikt att utvärdera om de preventiva verktyg som finns tillgängliga, för att bromsa samt behandla uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar, används av vårdgivare. Fysisk aktivitet är ett verktyg som kan användas i ändamål att förbättra människors hälsa (Henriksson & Sundberg 2016) och FaR kan förskrivas av legitimerad vårdpersonal, däribland sjuksköterska. Sjuksköterskan bör inta patientperspektivet för att nå en individanpassning av FaR. Med patientens livsvärld som utgångspunkt (Ekebergh 2016, s. 19) innebär patientperspektivet att uppmärksamma hur hälsa erfars av den enskilda individen. Sjuksköterskan har som uppgift att främja hälsa,

(6)

vilket kan uppnås i samråd med patienten genom individanpassad fysisk aktivitet på recept.

PROBLEMFORMULERING

Enligt Folkhälsomyndigheten (2012) utvecklades FaR som verktyg redan 2001. Detta evidensbaserade verktyg har funnits tillgängligt för sjuksköterskor att förskriva under 20 års tid. Det finns en tydlig koppling mellan otillräcklig fysisk aktivitet och ökad ohälsa bland befolkningen. Detta kan ses i studien utförd av Missud et al. (2019) som beskriver sambandet mellan inaktivitet - sjukdom och därför kan det ses som ett växande problem att människor idag lever ett mer stillasittande liv.

Hälsofrämjande arbete är en del av sjuksköterskans profession. Trots detta används fysisk aktivitet som behandling enligt Socialstyrelsen (2018) i otillräcklig utsträckning inom hälso-sjukvården. Det lidande som förknippas med låg fysisk aktivitet och dess komplikationer kan liknas vid det Wiklund (2003, s. 102) beskriver som en upplevelse av att vara begränsad, oförmögen att leva livet till fullo. Med patientens livsvärld som utgångspunkt innebär patientperspektivet att uppmärksamma hur hälsa erfars av den enskilda individen (Ekebergh 2016, s. 19). Sjuksköterskan har som uppgift att främja hälsa, vilket kan uppnås i samråd med patienten genom individanpassad fysisk aktivitet. Med utgångspunkt från Agerbjer och Karlssons (2009) kandidatuppsats utförd i Växjö samt Pfeiffer och Uusitalos (2018) magisteruppsats gjord i Falun väcktes intresset för att kartlägga förskrivning av FaR inom Västra Götalandsregionen (VGR). Agerbjer och Karlssons (2009) studie utfördes för 11 år sedan vilket därför gör det intressant att undersöka dagens läge relaterat till FaR. Pfeiffer och Uusitalos (2018) magisteruppsats är intressant då den är utförd senare och erbjuder en möjlighet att jämföra om denna studie kom fram till liknande resultat, trots två års mellanrum. Med den kunskap som finns tillgänglig ställs frågan om i vilken utsträckning förskrivning av FaR sker på vårdcentraler i VGR och vilka eventuella hinder åberopar sjuksköterskorna för att förskriva FaR? Mot denna bakgrund är det av vikt att studera detta ämne.

SYFTE

Syftet med undersökningen är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler inom VGR.

METOD

Studiedesign

Studiedesignen är en kvantitativ tvärsnittsstudie (Gunnarson 2009) där datainsamling sker endast en gång, utan relation till framåt eller bakåt i tid. Denna studiedesign används till stor del inom vård-och hälsovetenskap (Borg & Westerlund 2012, s. 17).

(7)

Data

Webbenkät

Studiens resultat inhämtades via en webbaserad enkät. Enkäten gjordes tillgänglig genom att använda en enkättjänst från hemsidan Survio (2020). Denna tjänst valdes då utformningen av enkäten var enkel att skapa och intuitiv för respondenterna att besvara. De två enkäter som låg till grund för studien kommer från Agerbjer och Karlsson (2009) samt Pfeiffer och Uusitalo (2018) som har studerat sjuksköterskors användning av FaR. Utifrån dessa två enkäter valdes de frågor ut som besvarade vår studies syfte och sammanfogades till den enkät som användes i detta examensarbete. Viss modifikation till frågorna gjordes varvid ett exemplar av enkäten (bilaga 3) sändes till handledaren som besvarade enkäten samt responderade med feedback gällande frågornas utformning. Undersökningsgrupp

Deltagarna i undersökningsgruppen består av legitimerade sjuksköterskor verksamma inom primärvård i Västra Götalandsregionen. Enkäten vänder sig såväl till grundutbildade- samt specialistsjuksköterskor och inkluderar även sjuksköterskor som aldrig ordinerat fysisk aktivitet på recept. Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor inkluderades i studien.

Totalt kontaktades 36 verksamhetschefer vid vårdcentraler runt om i Västra Götalandsregionen. Av dessa tackade åtta verksamhetschefer nej vid förfrågan om att delta. En orsak till att vissa vårdcentraler tackade “Nej” var att förskrivning av FaR enligt verksamhetscheferna inte skedde på deras arbetsplats. Utifrån de 28 vårdcentraler som tackat “Ja” sändes 59 enkät länkar ut till sjuksköterskor varvid 51 sjuksköterskor besökte enkäten för att besvara den. Totalt antal besvarade enkäter är 39 stycken vilket betyder en svarsfrekvens på 75% med ett bortfall på 25%.

Datainsamling

Studien strävade efter att nå sjuksköterskor från hela regionen varvid Närhälsans (2020) hemsida användes för att identifiera samtliga vårdcentraler i regionen. Sedan valdes vårdcentraler ut med tanke på deras geografiska position för att inkludera sjuksköterskor både från centralort samt landsbygd. Detta urval kallas av Gunnarson (2005) för ett icke slumpmässigt urval. De 39 sjuksköterskor som tackade ja till enkäten var de som undersöktes och således representerar studieresultatet. En del av de vårdcentraler som kontaktades hade studieledarna personlig kontakt med från tidigare praktikperioder och valdes därför utifrån det Gunnarson (2005) kallar bekvämlighetsurval. Efter att vårdcentralerna valdes ut kontaktades verksamhetschefen via telefon för att informeras om studiens syfte, urval, förväntad tidsåtgång och efterfrågan om sjuksköterskors delaktighet. Om verksamhetschefen ansåg att studien var av vikt samt om arbetsplatsen ansågs kunna delta skickades ett mail till verksamhetschefen. I detta mail (bilaga 1) fanns återigen information gällande studiens syfte, målgrupp samt forskningsetiska ställningstaganden. I brevet fanns en förfrågan om att verksamhetschefen skulle återkoppla med samtycke samt mailadresser till de sjuksköterskor som kunde tänka sig

(8)

att delta i studien. Efter att verksamhetschefen återkopplat med mailadresser till sköterskorna kontaktades sjuksköterskorna via e-mail (bilaga 2) med information gällande studiens syfte, forskningsetiska ställningstagande samt en länk till enkäten (bilaga 3). Efter en vecka skickades påminnelser ut till de verksamhetschefer som tackat “Ja” till att delta i studien, men som ännu ej återkopplat med sjuksköterskornas mailadresser. Vid två tillfällen sändes påminnelser ut till sjuksköterskorna. Detta för att säkerställa att enkäten besvarades av minst 30 deltagare i enlighet med Högskolan i Borås riktlinjer för examensarbete på kandidatnivå (2019).

Dataanalys

Svaren från enkäten sammanställdes via Survio (2020) där resultaten synliggjordes i procent och tabeller/diagram. Författarna organiserade sedan enkätsvaren och delade in dem i fyra delområden; Deltagare, Förskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept, Hinder för förskrivning av FaR samt Uppfattning av FaR. Studieresultaten kommer presenteras i löpande text samt visuellt genom tabeller. På frågan som berörde respondenternas uppfattning av FaR räknades median samt medelvärde ut. I slutet av resultatdelen presenteras även ett fåtal kommentarer från studiedeltagarna som redovisas i sin helhet.

Etiska överväganden

Studien anses vara av vikt då den erbjuder en inblick i användandet av FaR i VGR. FaR är ett evidensbaserat verktyg som kan användas för att bland annat förebygga/behandla hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, övervikt och vid lätt till måttlig depression samtidigt som det främjar folkhälsa och är hållbart ur flera perspektiv. Studien och dess information har utgått från Vetenskapsrådet (2011) forskningsetiska principer vilket innefattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. I informationsbrevet som skickades ut till verksamhetschefer (bilaga1) samt respondenter (sjuksköterskor) (bilaga2) synliggjordes studiens syfte, hur resultatet skulle användas, att det var frivilligt att delta samt att svaren skulle lämnas in anonymt och inte kommer kunna kopplas till person. På så sätt uppfylldes de forskningsetiska principerna och deltagarnas integritet och konfidentialitet kunde bevaras intakt.

RESULTAT

Deltagare

Deltagarna i undersökningsgruppen består av sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler runt om i Västra Götalandsregionen. Av dem som besvarade enkäten var flest kvinnor (35 av 39) medan manliga deltagare (4) utgjorde en minoritet. Majoriteten av de som besvarade enkäten var distriktssjuksköterskor (23 av 39) och resterande respondenter bestod av lika delar grundutbildade- (8) respektive specialistsjuksköterskor (8).

De flesta av respondenterna (26 av 39) hade varit yrkesverksamma sjuksköterskor i över tio år men enkäten besvarades även av sjuksköterskor som hade arbetat mellan fem till tio år (9) samt mindre än fem år (4). Nästan alla (38 av 39) av de tillfrågade uppgav att de har varit anställda på sin nuvarande arbetsplats i mer än tre månader och endast en

(9)

respondent svarade att hen jobbat på sin arbetsplats mindre än tre månader. Just under hälften (16 av 39) av sjuksköterskorna hade någon gång genomfört en utbildning inom fysisk aktivitet på recept. Majoriteten av dem var distriktssjuksköterskor (11 av 16). Av de som angett specialistsjuksköterska med annan inriktning hade hälften (4) fått utbildning inom FaR och endast en av de grundutbildade sjuksköterskorna hade tidigare genomgått FaR-utbildning.

Sjuksköterskorna fick i enkäten möjlighet att skatta sin egen grad av fysisk aktivitet. Frågan grundade sig i de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet som innebär att individen bör vara aktiv minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Nästan alla (31 av 39) respondenter ansåg sig vara tillräckligt fysiskt aktiva. Just under en fjärdedel (7) av de tillfrågade svarade nej och endast en respondent ansåg sig osäker gällande frågan.

Förskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept.

I mötet mellan patient och sjuksköterska uppstår en chans att diskutera fysisk aktivitet. Flertalet (27 av 39) svarade att de ofta diskuterar fysisk aktivitet med vissa patientgrupper. En del (6) av de tillfrågade uppgav att de sällan diskuterar fysisk aktivitet och något färre (5) rapporterade att de alltid diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter, oavsett diagnos. Bara en respondent uppgav att hen aldrig tog upp ämnet med sina patienter.

Inte alla respondenter hade förskrivit FaR. Av de som hade gjort det (27 av 39) uppgav en del (11) att de förskriver FaR några gånger i månaden. Aningen färre (9) svarade att de förskriver FaR några gånger per år medan de resterande (6) uppgav att förskrivning av FaR sker i mindre utsträckning än någon gång per år. Endast en av respondenterna uppgav att hen förskrev oftare än en gång per vecka.

Hälften av sjuksköterskorna som hade genomgått utbildning (8 av 16) inom ämnet ordinerade FaR några gånger i månaden (Tabell 1). Det var lika många sjuksköterskor (3) som ordinerade FaR ett par gånger per år som de som aldrig hade gjort det (3). Endast en av respondenterna som genomgått utbildning inom FaR uppgav att hen ordinerade FaR några gånger i veckan och en av dessa respondenter uppgav att hen ordinerade FaR mindre än ett par gånger om året.

Tabell 1. Förskrivning bland sjuksköterskor som har FaR-utbildning. n=16

Frekvens Antal sjuksköterskor

Några gånger i månaden 8

Ett par gånger per år 3

Mindre än ett par gånger om året 1

Några gånger i veckan 1

(10)

Även de sjuksköterskor som inte hade FaR-utbildning uppgav att de förskrivit FaR (Tabell 2). De flesta (6) rapporterade att de ordinerar FaR ett par gånger om året och en något mindre del (5) förskriver det mindre än ett par gånger om året. Några sjuksköterskor utan utbildning (3) inom ämnet ordinerar FaR några gånger per månad. En del (9 av 23) av de som inte fått utbildning inom FaR har aldrig ordinerat FaR.

Tabell 2. Förskrivning bland sjuksköterskor utan FaR-utbildning. n=23

Frekvens Antal sjuksköterskor

Ett par gånger om året 6

Mindre än ett par gånger om året 5

Några gånger per månad 3

Aldrig ordinerat FaR 9

Vid förskrivning av FaR finns VGRs ordinationsblankett tillgänglig för sjukvårdspersonal att tillgå på vårdgivarwebben (Västra Götalandsregionen 2020c). Majoriteten av de tillfrågade (23 av 27) svarade att de använder VGRs blankett vid ordinering av FaR. Få respondenter (3) svarade nej på frågan och endast en deltagare uppgav att hen använder den ibland.

En enkätfråga tog upp om sjuksköterskan använder sig av boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) som stöd vid förskrivning av FaR. De allra flesta (17 av 27) svarade att de inte använder FYSS som stöd vid förskrivning av FaR. Av de resterande var det ett lika många (10) som svarade att det använt FYSS ibland som de som svarade att de använt FYSS någon enstaka gång.

Enligt FYSS (2016) kan fysisk aktivitet vara hälsofrämjande vid många olika tillstånd och respondenterna tillfrågades på vilka indikationer de förskriver Fysisk Aktivitet på Recept (Tabell 3). De flesta av de tillfrågade sjuksköterskorna förskriver FaR till patienter med övervikt (19) tätt följt av patienter med hypertoni (18). Efter detta angavs diabetes (16) som den tredje vanligaste indikationen för förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Även hjärt-kärlsjukdomar (15), psykisk ohälsa (13) och stillasittande (13) var relativt vanliga indikationer för FaR. Sjuksköterskorna kunde ange “Annan indikation” för FaR och där angavs följande beskrivningar: KOL (2) samt “förnya recept” (1).

(11)

Tabell 3. Indikationer för förskrivning av FaR. n=26, 1 missing

Indikation Antal svar*

Övervikt 19 Hypertoni 18 Diabetes 16 Hjärt-kärlsjukdom 15 Psykisk ohälsa 13 Stillasittande 13 Muskel/skeletala besvär 9 Cancer 2 Annan indikation 3

*flera svarsalternativ möjliga.

Uppföljning samt utvärdering av patientens upplevelse är en del av Fysisk Aktivitet på Recept. Många respondenter (25 av 39) svarade att de följer upp patientens ordination. Ungefär hälften (12 av 25) såg ofta till att en uppföljning genomfördes. Några (8) gjorde det sällan, medan en liten del av sjuksköterskorna (3) alltid såg till att följa upp FaR. En minoritet av respondenterna (2) uppgav att de överlåter ansvaret för uppföljning av FaR till patienten.

Hinder för förskrivning av FaR

Deltagarna fick svara på frågan om de ansåg att hinder låg till grund för utebliven förskrivning av FaR och vilka hinder de upplevde (Tabell 4). Totalt uppgav en tredjedel (13 av 39) att de upplevde något eller några hinder. Av de som hade angett att hinder fanns var det 10 sjuksköterskor som uppgav tidsbrist som det största identifierade hindret. Därefter har sex respondenter angett att otillräcklig kunskap om förskrivning av FaR, bidrar till att hinder uppstår. Svårigheter att följa upp patientens följsamhet till FaR ansåg fem sjuksköterskor vara ett hinderför förskrivning av FaR (se bilaga 3). Ytterligare två angav svar på frågan om hinder trots att de ej uppgav att hinder förelåg.

(12)

Tabell 4. Identifierade hinder till förskrivning av FaR. n= 15

Identifierat hinder Antal svar*

Tidsbrist 10

Otillräcklig kunskap om förskrivning av FaR 6

Svårigheter att följa patienters följsamhet 5

Otillräcklig kunskap om rådgivning av fysisk aktivitet 3 Otillräcklig kunskap om effekterna av fysisk aktivitet 2

Bristande tilltro till patientens följsamhet 1

*flera svarsalternativ möjliga

Uppfattning om Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Deltagarna fick själva skatta sin allmänna uppfattning om FaR som behandlingsmetod. Skalan sträcktes från 1–10 där 1= låg tilltro som behandlingsmetod och 10= hög tilltro som behandlingsmetod. Såväl medelvärdet som medianvärdet på skattningen var 7,5 vilket gav en uppfattning om att de flesta ansåg att FaR som verktyg är positivt. Av alla respondenterna ansåg majoriteten (33 av 39) att det ingick i deras profession som sjuksköterskor att förskriva FaR. Endast fem av 39 ansåg att det ingick i andra professioners ansvarsområden. De yrkeskategorier som respondenterna i högre grad ansåg ha ansvar att förskriva FaR var läkare, fysioterapeut, dietist eller psykolog. I denna fråga kunde deltagarna ange mer än ett svar vilket är en möjlig förklaring till att sex svar inkom på fysioterapeuternas ansvar samt fem svar på läkare.

Övriga kommentarer från deltagarna:

I slutet av enkäten fick deltagarna möjlighet att lämna kommentarer angående FaR. “-Uppföljning sker av mig på de recept jag själv skriver”

“- Finns mycket mer att jobba på vad gäller FaR. Ekonomiska incitament för VC hade gjort att många fler FaR hade förskrivits, bara se hur det var fram till 2014!”

“- Min åsikt är att pga tidsbrist skrivs inte FaR. det blir nedprioriterat, extra tid att skriva själva receptet.”

(13)

DISKUSSION

Genom att utföra enkätundersökningen blev en kartläggning av sjuksköterskors förskrivning av FaR, inom VGR, möjlig att genomföra. Vår undersökning belyste att trots brist på utbildning i hur man förskriver FaR var det många som någon gång hade ordinerat FaR. Majoriteten av sjuksköterskorna diskuterade fysisk aktivitet med patienterna, dock oftare vid särskilda diagnoser som exempelvis övervikt, hypertoni och diabetes. Samtliga diagnoser ledde även till förskrivning av FaR. En tredjedel av sjuksköterskorna upplevde hinder för förskrivning. Tidsbrist var det hinder som de flesta angav, följt av bristfällig kunskap om hur man förskriver FaR. Sjuksköterskorna fick skatta sin allmänna uppfattning kring fysisk aktivitet på recept och majoriteten av sjuksköterskorna uppgav sig vara positivt inställda till verktyget.

Resultatdiskussion

I diskussionen som följer kommer följande huvudfynd att belysas; Indikationer för FaR, Tid- och kunskapsbrist som hinder för förskrivning av FaR. Dessutom kommer hållbar utveckling att diskuteras i relation till FaR.

Indikation för förskrivning

I resultatet framkom att de vanligaste indikationerna till FaR var övervikt, hypertoni, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, det vill säga de sjukdomar som ofta är livsstilsförvärvade.Levine (2015) styrker att de livsstilsförvärvade sjukdomarna kan leda till en högre mortalitet då stillasittande är dödligt. Inaktivitet är kopplat till fetma och mer än 30 andra sjukdomar och tillstånd, vilket epidemiologisk samt fysiologisk data ger stöd för. Levine (2015) fortsätter med att påpeka att överdrivet stillasittande är ett omänskligt fenomen. Människor är tvåbenta och gjorda för att vara aktiva. Ett exempel utgör tiden före den industriella revolutionen då människor konstant var i rörelse under hela dagen, till skillnad från nutid.

Lamarche och Vallance (2013) har visat på liknande resultat, och styrker därmed denna studies resultat. FaR förskrevs främst till patienter med övervikt och fetma, diabetes typ 2, hypertoni samt hjärt och kärlsjukdom (ibid). Vid jämförelse så syns också liknande resultat i studien utförd av Pfeiffer och Uusitalo (2018), där även de såg att de vanligaste indikationerna för att förskriva FaR var övervikt, hypertoni och diabetes. Däremot skilde förskrivning till patienter med hjärt och kärlsjukdom. Enligt vår studie var detta den tredje vanligaste indikationen tillsammans med diabetes, medan i Pfeiffer och Uusitalos (2018) undersökning var hjärt och kärlsjukdom den sjätte vanligaste indikationen. Alla ovannämnda tillstånd är de indikationer som påvisats leda till flest FaR, utifrån studien genomförd av författarna.

Lundqvist, Börjesson, Larsson, Cider och Hagberg (2019) menar att det finns ett slags dos-respons förhållande mellan aktivitet och hälsa. Vid låg aktivitet syns lägre hälsa och vid högre aktivitet syns en högre nivå av hälsa. Detta blir tydligt för de patienter som är mest stillasittande och sedan påbörjar någon form av aktivitet. Det är dessa som gör den tydligaste hälsoförbättringen. Följsamheten samt motivationen, vilka är betydande faktorer för fysisk aktivitet, blev bättre med FaR än utan FaR (ibid). Dos-respons förhållandet styrks vidare av Hagströmmer, Mattsson och Jansson (2016) som menar att

(14)

dosen av fysisk aktivitet påverkar graden av effekt på hälsa. De fortsätter med att lägga vikt vid att det krävs en förståelse för vad som påverkar dosen av fysisk aktivitet samt hur denna kan varieras för att uppnå optimal effekt.

Att fysisk aktivitet reducerar risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom visas i en studie av Riera-Sampol et al. (2017). Ett liknande dos-respons förhållande har påvisats även i deras studie. Man fann att fysisk aktivitet i minst 90 minuter per vecka drastiskt sänker risken att utveckla kärlsjukdom. Den låga incidensen av insjuknande i hjärt-kärlsjukdom förklaras av Riera-Sampol et al. (2017) kunna bero på att en ökning av fysisk aktivitet ger en sänkning av både blodfettsnivåer och blodsocker. Även förebyggande av övervikt, sänkt hjärtfrekvens, större hjärtslagvolym och en bättre elasticitet av blodkärl är följden av en ökad fysisk aktivitet (ibid). Därför är fysisk aktivitet en god metod för att både behandla samt förebygga många sjukdomar kopplat till inaktivitet såsom hjärt-kärlsjukdom, övervikt och diabetes.

Fysisk aktivitet har även en positiv inverkan på patienter med diabetes typ 2. Regelbunden aktivitet används som behandling samt för att kontrollera diabetes typ 2 (Mendes et al. 2016; Jendle & Tornberg 2016). Mendes et al. (2016) har genom sin studie även styrkt att regelbunden fysisk aktivitet ger förbättrad glykemisk kontroll och en ökad insulinkänslighet. Jendle och Tornberg (2016) har visat att enda träningspass visar synbara positiva effekter i kroppen, genom en ökad insulinkänslighet och sänkt blodsockernivå. Effekten av ett träningspass kvarstår i upp till 16 timmar efter aktivitet, men avklingar efter 48 timmar. Därför är det viktigt att utföra träning varannan dag. Upprepad fysisk aktivitet leder till insulinmedierat glukosupptag och underlättar insulinkänsligheten (ibid). En kombination av både konditions och styrke- träning är den träningsform som visats ha störst effekt på Hba1c (långtidsblodsocker kontroll) och rekommenderas därför i första hand.

Sammanfattningsvis har det tydligt visats att fysisk aktivitet är ett effektivt verktyg för att förbättra folkhälsa genom att förebygga många sjukdomar som kan kopplas till inaktivitet. Det har också visats att det är kostnadseffektivt. Vi anser att primärvården behöver bli bättre på att förskriva FaR till patienter som riskerar att drabbas av

sjukdomar som är relaterade till livsstil, men även som behandling av dessa sjukdomar. Det ingår i sjuksköterskans profession att lindra lidande samt att stärka patientens autonomi. Genom att informera patienter om hur god hälsa upprätthålls, får patienterna de verktyg de behöver för att kunna bli självständiga i att upprätthålla en god hälsa. Wiklund (2003, s. 49) menar att människan upplever världen genom sina sinnen, det som vi med kroppen upplever. Det innebär att om kroppen förändras genom skada eller sjukdom, förändras också vår upplevelse av oss själva samt vår tillgång till världen. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) framgår det att en legitimerad sjuksköterska ansvarar för de kliniska beslut som erbjuder ökade

möjligheter att bibehålla samt förbättra sin hälsa. Det är även sjuksköterskans ansvar att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga välbefinnande genom kunskap att hantera hälsoproblem och sjukdom. Det är via primärvården som den första vårdkontakten etableras. Därför är det viktigt att primärvårdssjuksköterskan etablerar en god vårdrelation till patienten.

(15)

Tid- och kunskapsbrist somhinder för förskrivning av FaR

Denna studies resultat visar att följande fynd; tidsbrist och kunskapsbrist är de största barriärerna för sjuksköterskor att förskriva FaR. Tidsbrist är ett fenomen som tyvärr kan anses vara synonymt med dagens situation inom sjukvården och är den barriär som flest respondenter angav som hinder vid förskrivning av FaR.

Enligt Statistiska Centralbyrån (2018) har Sverige en ökande befolkning som blir allt äldre, vilket kan resultera i ett högre antal patienter per sjuksköterska. I Sverige finns även en brist på sjuksköterskor (Mirsch 2019). Är det denna personalbrist som resulterar i att sjuksköterskan upplever tidsbrist och därför inte förskriver FaR? Finns det även en risk att tidsbrist leder till utebliven uppföljning, och att FaR tappar kontinuitet? Detta kan leda till att patienten inte fortsätter med sin fysiska aktivitet i ett längre perspektiv, med minskade hälsovinster som följd. Utan uppföljning av FaR tappar verktygen en stor del av sin potentiella kraft till att främja folkhälsa.

Tidsbrist som ett hinder för förskrivning av fysisk aktivitet rapporteras från olika håll runt om i världen. Lamarche och Vallance (2013) studerade “nurse practitioners” i Kanada och fann att tidsbrist var det största hindret till förskrivning av fysisk aktivitet. Samma observation gör Stanton, Happell och Reaburn (2015) som rapporterar att tidsbrist hos psykiatrisjuksköterskor i Australien resulterar i minskad förskrivning av fysisk aktivitet. Utifrån dessa fynd kan man dra slutsatsen att tidsbrist verkar vara ett internationellt problem som resulterar i minskad förskrivning av FaR. Eftersom tidigare studier har visat att tidsbrist är ett hinder, så måste framtida studier undersöka vad denna tidsbrist beror på. Genom att belysa orsaken till tidsbrist kan vårdpersonal i framtiden öka sin medvetenhet om orsakerna. Detta medvetandegörande liknas vid det som Ekebergh (2016, s. 239) kallar för reflexion och kan resultera i en ökad handlingsberedskap. En ökad handlingsberedskap och medvetenhet kan leda till att sjuksköterskorna i framtiden vet hur de ska arbeta för att kunna förskriva mer FaR.

Tidsbrist kan vara en fristående faktor, eller är det bara en produkt av kunskapsbrist relaterat till FaR? Är det sjuksköterskornas uppfattning om att FaR är en tidskrävande procedur som leder till att sjuksköterskorna åberopar tidsbrist som ett hinder? Att respondenterna uppgav kunskapsbrist som ett hinder för förskrivning kan förklaras av att utbildning inom ämnet inte har en fast punk inom dagens grundutbildning för sjuksköterskor. Utifrån studiens resultat verkar det som att FaR-utbildning är ett moment som tillkommer vid specialistutbildning. Endast en grundutbildad

sjuksköterska som deltog i studien uppgav att hen har FaR-utbildning. Denna studie visar dock att sjuksköterskor utan FaR-utbildning fortfarande förskriver FaR. Detta kan anses positivt då det leder till en ökad användning av FaR som förhoppningsvis kan leda till att patienten får ökad hälsa. Trots att sjuksköterskorna utan FaR-utbildning

förskriver FaR anser författarna att frekvensen bör vara högre, oavsett om

sjuksköterskorna har FaR-utbildning eller ej. Endast en respondent ordinerade FaR någon gång i veckan och mindre än en tredjedel av alla respondenter ordinerade FaR några gånger per månad. Majoriteten av sjuksköterskorna utan FaR-utbildning hade aldrig förskrivit, trots att de har rätt till det. Med den kunskap som finns om fördelarna med fysisk aktivitet, så borde förhoppningsvis förskrivningen öka. Dock bygger detta på att hinder för FaR undanröjs i framtiden. En fråga som kan lyftas är om den FaR-utbildning som vissa respondenter erhållit är likartad eller om det skiljer sig, samt hur eventuella skillnader i utbildning påverkar den stöttning som patienten får vid FaR.

(16)

Studier har visat att sjuksköterskor runt om i världen rapporterar att kunskapsbrist vid ordination av fysisk aktivitet leder till minskad förskrivning (Lamarche & Vallance 2013; O’brien, Shields, Oh & Fowles 2016; Pfeiffer & Uusitalo 2018.) I magisteruppsatsen utförd av Pfeiffer och Uusitalo (2018) framgår det att nästan alla de sjuksköterskor som inte hade FaR-utbildning inte heller ordinerade detta. Vad är det som skapar den stora skillnaden mellan sjuksköterskor på vårdcentraler i Västra Götaland och Dalarna? Kan det vara så att kunskapen om fysisk aktivitet har ökat mycket under de senaste två åren eller är det någon regional skillnad såsom ekonomiska incitament från landsting eller kunskap från exempelvis FaR-mottagningar som påverkar? Från Sverige kommer forskning (Gustavsson, Nordqvist, Bröms, Jerdén, Kallings & Wallin 2018) där vårdpersonal inom primärvården tillfrågats om vad som krävs för att implementera FaR i större utsträckning. Studien från Gustavsson et al. (2018) framhäver bland annat att det uttrycks ett behov av större kunskap gällande FaR för att vårdpersonal ska känna sig trygga med metoden och dess användning. Enligt studien visar vårdgivare osäkerhet vid FaR och har problem med att följa dess struktur; från personcentrerat möte till ordination och uppföljning.

Att utbildning inom ordination av fysisk aktivitet leder till ett ökat antal ordinationer framgår i studien av O’brien, Shields, Oh och Fowles (2016). De undersökte vårdgivares uppfattning av att förskriva fysisk aktivitet före och efter en utbildning vars syfte var att ge deltagarna ökad kunskap i ämnet. De fann att majoriteten av sjuksköterskorna fick högre självförtroende att förskriva fysisk aktivitet efter avslutad utbildning. Det krävs kunskap för att tackla de olika hinder som kan relateras till fysisk aktivitet och patienter. Ett unikt hinder beskrivs av Sefcik et al. (2019) som tyder på att socioekonomiska skillnader kan leda till att patienter i utsatta områden upplever fysisk aktivitet utomhus som osäker. Detta fynd kräver mer forskning och sådan kunskap är aktuell för sjuksköterskor som strävar efter att kunna erbjuda lika vård till alla. Eftersom kunskapsbrist är ett återkommande hinder betyder det att behovet av FaR-utbildning bör mötas redan under sjuksköterskornas grundutbildning för att säkerställa att verktyget används i större utsträckning. Västra Götalandsregionen (2020d) erbjuder en kostnadsfri fortbildning inom ämnet och utbildningen lägger fokus på att utbilda vårdpersonal i FYSS, FaR som behandlingsmetod samt individuellt anpassad uppföljning. En intressant aspekt är hur kunskap kring FaR kan leda till ökad förskrivning som i sin tur kan verka gynnsamt för en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är något som samtliga professioner inom vård och omsorg måste bidra till för att tillsammans värna om kvalitén på den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen av världen. De tre dimensionerna av hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk (Kungliga Tekniska Högskolan 2018) kan kopplas till Fysisk Aktivitet på Recept ur olika perspektiv.

Den sociala dimensionen kan stärkas då fysisk aktivitet leder till en positiv förändring, både fysisk och psykiskt, för den som genomför aktiviteten. Detta är gynnsamt för de patienter som har någon av de indikationer vilka presenteras i studiens resultat. Om sjuksköterskan i samråd med patienten kan sträva efter att aktiviteten sker utomhus så ökar den positiva effekten. Tidigare forskning utförd av Loureiro och Veloso (2014) visar att människor som utför fysisk aktivitet i naturen lättare kan knyta band till, och skapa en

(17)

relation till, naturen omkring sig. En relation till naturen kan enligt Ranheim och Dahlberg (2016, ss. 176–177) även verka läkande för människan som helhet.

En hypotes är att en FaR ordination med aktivitet utomhus kan leda till att människan har det ekologiska perspektivet i åtanke vid olika val som kan påverka naturen negativt. Ur det ekologiska perspektivet kan FaR innebära en minskning av farmakologisk behandling vilket potentiellt leder till lägre läkemedelsutsläpp i naturen och minskad mängd tillverkningsmaterial, förpackningsmaterial och transportutsläpp. För att testa denna hypotes kan det i framtida studier vara av intresse att mäta om patienter som erhåller FaR minskar sin läkemedelsanvändning. Mindre produktion leder även till lägre energiförbrukning hos läkemedelsproducenter samt minskade transportkostnader.

Ur detta perspektiv kan Fysisk Aktivitet på Recept gynna den ekonomiska dimensionen och samtidigt främja hälsa. Detta kan leda till att kostnaden för sjukvården minskar i form av färre inläggningar på sjukhus och mindre användning av läkemedel vilket sänker läkemedelskostnader både för landsting och patient. Ett av studiens fynd, att sjuksköterskor utan FaR-utbildning föreskriver fysisk aktivitet, är positivt för hållbar utveckling då det betyder att varje ordination gynnar ovanstående dimensioner. Dock kan frekvensen av förskrivning öka, exempelvis som komplement till farmakologisk behandling. Således är det viktigt att utbildning inom FaR genomförs för att nå en ökad förskrivning bland sjuksköterskor som ett led i arbetet med hållbar utveckling.

Metoddiskussion

Studiedesign

Till denna studie valde författarna att utföra en kvantitativ enkätstudie. Denna kvantitativa ansats valdes då syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av FaR inom VGR. Om valet av ansats hade blivit en kvalitativ sådan hade syftet varit svårt att besvara. Studien mäter ett tvärsnitt, vilket Gunnarson (2009) kallar för “cross-sectional study”. Detta tillvägagångssätt försvaras med att examensarbete har en någorlunda knapp tidsram på cirka tio veckor. En studie som samlar in flertalet mätvärden, en så kallad longitudinell studie (Gunnarson 2009), hade varit svår att utföra inom examensarbetets tidsram, trots att dess fynd hade varit av intresse. Den valda studiedesignen har både för- och nackdelar. Det som kan anses fördelaktigt är att studien snabbt går att utföra när det endast föreligger ett mättillfälle. Nackdelen med studiedesignen är att det inte går att studera förändring över tid. Med andra ord tillåter en tvärsnittsstudie möjligheten att observera hur läget är just här och nu, samtidigt som chansen att se en potentiell förändring ej är möjlig.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkätundersökning bestående av 18 frågor. Denna insamlingsmetod valdes på tre grunder; effektivitet, enkelhet och hållbarhet. En webbenkät anser studieledarna vara effektiv då den inom en relativ kort tidsram gick att skapa, från idé till verklighet. Studiens enkät grundade sig på två sedan tidigare använda enkäter (Agerbjer & Karlsson 2009; Pfeiffer & Uusitalo 2018) för att sträva efter att säkerställa validitet. Detta tillvägagångssätt är i enlighet med det Olsson och Sörensen (2011, s. 148) skriver angående hur god forskningskvalitet kan uppnås.

(18)

Valet av hemsidan, Survio, baserades på att studieledarna fann enkätens utformning som enkel att följa och fylla i. Om enkäten hade varit svår att följa och slutföra hade det kunnat resultera i att färre sjuksköterskor fullföljde den, vilket hade resulterat i ett större bortfall. En webbaserad enkät kan också anses enkel ur respondenternas perspektiv. Eftersom deltagarna själv bestämmer när hen vill fylla i enkäten är det möjligt att besvara enkäten då respondenterna finner tid till detta, och ur respondenternas perspektiv kan detta ses som positivt.

Att använda en webbaserad enkät anser studieledarna vara hållbart ur två aspekter. Den första aspekten är att en webbaserad enkät resulterar i att färre papper används. Den andra aspekten är att en webbenkät når sin målgrupp virtuellt, det vill säga att datainsamlingen kan ske utan att studieledarna behöver transportera sig mellan olika platser för datainsamling. Dessa aspekter bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Det finns dock några negativa aspekter med en webbaserad enkätstudie. Det finns en möjlighet att deltagande i studien uteblir då enkäten nås via en länk i ett e-mail, något som lätt kan försvinna i flödet av inkommande e-mail. Detta kan till viss del åtgärdas genom att personerna som utför studien sänder ut påminnelsemail om att delta i studien. Ännu en svaghet som författarna identifierade med användandet av en webbenkät är att respondenterna inte kan ställa en direkt fråga samt få svar om så önskas. Detta synliggjordes på fråga 12 samt följdfråga 13 där det är möjligt att några av deltagarna har missuppfattat frågan. På fråga 12 har tretton respondenter (13 av 39) svarat att det förelåg hinder att förskriva Fysisk Aktivitet på recept. På efterföljande fråga (fråga 13) hade ytterligare två respondenter fyllt i olika hinder.

Vid planering av studien synliggjordes ett etiskt problem bestående av att sjuksköterskan tar tid från sin arbetsdag för att besvara enkäten. Att delta i studien resulterar således i minskad patient tid. Enkätens tidsåtgång var beräknad till ett genomsnitt på två till fem minuter. Denna tidsåtgång anser studieledarna vara inom ramarna för vad som kan accepteras varvid beslutet togs att inte korta ner enkäten till förmån för en kortare svarstid. Eftersom studien var frivillig att delta i, anser vi att sjuksköterskorna som ansåg att studien resulterade i för lång tidsåtgång skulle välja att inte delta eller slutföra enkäten. Författarna till studien strävade efter ett omfattande och representativt geografiskt urval för att nå en rättvis bild gällande förskrivning av FaR inom VGR. Från landsbygd, tätort samt socioekonomiskt starka förorter fanns vårdcentraler som deltog samt avböjde. Merparten av vårdcentralerna belägna i socioekonomiskt utsatta områden avböjde från att delta i studien, därav är det svårt att ge en rättvis kartläggning av sjuksköterskors förskrivning inom VGR. Det finns en risk att resultatet kan vara missvisande då det var frivilligt för vårdcentraler och dess sjuksköterskor att delta. Utifrån de forskningsetiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2011) har tagit fram så skall det vara frivilligt att delta i studier. Detta faktum leder till följande fråga: är det möjligt att endast sjuksköterskor och vårdcentraler som har tid att utföra FaR-recept valde att delta i studien och kan resultatet därigenom vara missvisande?

Utomstående faktorer som påverkade studien.

Studien lanserades i början av mars 2020 vilket betyder att målgruppen bestående av sjuksköterskor kontaktades i ungefär samma tid som världspandemin COVID-19 hade

(19)

sitt utbrott. Detta kan vara en möjlig orsak till bortfallet av deltagare. Verksamhetscheferna gav även uttryck för att vårdcentraler och sjuksköterskor blir tillfrågade om att delta i enkätstudier med jämna mellanrum vilket kan vara en bidragande faktor till bortfall.

(20)

SLUTSATSER

Kartläggningen av sjuksköterskors förskrivning av FaR inom VGR gav information om att:

• De vanligaste indikationerna till FaR var: hypertoni, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

• Det största hinder som identifierades var tidsbrist.

• Sjuksköterskorna inom VGR, som saknade FaR-utbildning, ordinerade FaR i större utsträckning än vad tidigare forskning har visat från andra delar av landet.

Vidare kan denna studie ligga till grund för framtida förbättringar gällande förskrivning av FaR, folkhälsa, samt hållbar utveckling genom att:

• I framtida studier är det av intresse att utforska vad sjuksköterskans upplevda tidsbrist grundar sig i.

• Utbildning bland sjuksköterskor kan leda till ökad förskrivning av FaR vilket kan leda till ökad fysisk aktivitet och är således positivt för folkhälsan.

• Ett högre antal förskrivningar av FaR kan ses som ett led i arbetet med hållbar utveckling.

Vi författare vill rikta ett stort tack till alla vårdcentraler och sjuksköterskor som tagit sig tid att hjälpa oss genom att besvara vår enkät. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie.

(21)

REFERENSER

Agerbjer, E. & Karlsson. M. (2009). SJUKSKÖTERSKORS INSTÄLLNING OCH

ANVÄNDANDE AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR®) - en enkätstudie. Växjö

universitet. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:220035/FULLTEXT01.pdf [2020-01-28]

Centrum för idrottsforskning (2015). Svenskar rör sig för lite.

https://www.idrottsforskning.se/svenskar-ror-sig-for-lite/ [2020-05-19]

Centrum för idrottsforskning (2017). De aktiva och de inaktiva - om ungas rörelse i skolan och på fritid.

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de-inaktiva_komp.pdf [2020-05-19] Ekebergh, M. (2016). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska

grunder för vårdande. Stockholm; Liber. ss. 15-24.

Ekebergh, M. (2016). Reflexionens roll för vårdande vård. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm; Liber. ss 238-242. Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsans utveckling.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e54da c4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf [2020-03-20]

Folkhälsomyndigheten (2012). FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff6 f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf [2020-03-20] Gunnarson, R. (2005). Urvalsstrategier. http://www.infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml [2020-03-30] Gunnarson, R. (2009). Design av forskningsprojekt.

http://www.infovoice.se/fou/bok/10000034.shtml [2020-03-30]

Gustavsson, C., Nordqvist, M., Bröms, K., Jerdén, L., Kallings, L. & Wallin, L. (2018). What is required to facilitate implementation of Swedish physical activity on

prescription? – interview study with primary healthcare staff and management. BMC

Health Serv Res 18(1), 196.

doi.org/10.1186/s12913-018-3021-1

Hagströmmer. M., Mattsson. M. & Jansson. E. (2016). Fysisk aktivitet -begrepp och definitioner. FYSS- Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

(22)

Henriksson, J. & Sundberg, CJ. (2016). Biologiska effekter av fysisk aktivitet. FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf

[2020-02-05]

Högskolan i Borås (2019). Riktlinjer för examensarbete på kandidatnivå - vårdvetenskap.

https://www.hb.se/Global/Akademi%202/Student/Riktlinjer%20och%20mallar/H19_Ri ktlinjer%20-%20KANDIDAT_exarbete_V%c3%a5rdvet.pdf [2020-03-30]

Jendle. J. & Tornberg. Å. (2016). Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus-typ 2 -diabetes.

Fyss- Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-2.pdf [2020-04-21] Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (2017) Svensk

sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-27]

Kungliga Tekniska Högskolan (2018). Hållbar utveckling.

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 [2020-02-01]

Lamarche, K. & Vallance, J. (2013). Prescription for physical activity: A survey of Canadian nurse practitioners. The Canadian nurse. 109(8).

Levine, J.A. (2015). Sick of sitting. Diabetologia. 58. ss. 1751-1785. doi.org/10.1007/s00125-015-3624-6

Loureiro, A. & Veloso, S. (2014). Outdoor Exercise, Well-Being and Connectedness to Nature. PSICOLOGIA AMBIENTAL. 45(3). ss. 299-304

doi: 10.15448/1980-8623.2014.3.19180.

Lundqvist, S., Börjesson, M., E.H. Larsson, M., Cider, Å. & Hagberg, L. (2019). Which patients benefits from physical activity on prescription (PAP)? A prospective

observational analysis of factors that predict increased physical activity. BMC Public

Health 19, 482.

doi.org/10.1186/s12889-019-6830-1

Mendes, R., Sousa, N., Almeida, A., Subtil, P., Guedes-Marques, F., Machado Reis, V., Luis, L. & Themudo-Barata, J. (2016). Exercise prescription for patients with type 2 diabetes-a synthesis of international recommendations: narrative review. British Journal

of Sports Medicine 2016; 50 (22), ss. 1379–1381.

(23)

Mirsch, H. (2019). Fortfarande stor brist på legitimerad personal. Vårdfokus. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/februari/fortsatt-stor-brist-pa-legitimerad-personal/ [2020-04-16]

Missud, D.C., Parot-Schinkel, E., Connan, L., Vielle, B. & Huez, J-F. (2019). Physical activity prescription for general practice patients with cardiovascular risk factors–the PEPPER randomised controlled trial protocol. BMC Public Health 19, 688.

doi.org/10.1186/s12889-019-7048-y

Närhälsan (2020). Hitta mottagning. https://www.narhalsan.se/hitta-mottagning/ [2020-03-27]

O’brien, M., Shields, C., Oh, P. & Fowles, J. (2016). Health care provider confidence and exercise prescription practices of Exercise is Medicine Canada workshop attendees.

Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, ss. 384-390. doi.org/10.1139/apnm-2016-0413

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

Pfeiffer, M. & Uusitalo, E. (2018). Fysisk aktivitet på recept - En kartläggning av

sjuksköterskors förskrivning. Falun: Högskolan Dalarna. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177391/FULLTEXT01.pdf [2020-01-28]

Ranheim, A. & Dahlberg, K. (2016). Det ekologiska vårdandet. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm; Liber. ss. 169– 178.

Riera-Sampol, A., Tauler, P., Bennasar-Veny, M., Leiva, A., Artigues-Vive, G., De Pedro-Gómez, J., Pericás, J., Moreno, C., Arbos, M. & Aguilo, A. (2017). Physical activity prescription by primary care nurses using health assets: Study design of a randomized controlled trial in patients with cardiovascular risk factors. Journal of

advanced nursing, 73 (9), ss. 2191–2200.

doi:10.1111/jan13318

Sefcik, J., Kondo, M., Klusaritz, H., Sarantschin, E., Solomon, S., Roepke, A., South, E. & Jacoby, S. (2019). Perceptions of Nature and Access to Green Space in Four Urban Neighborhoods. International Journal of Environmental Research and Public Health. 16(13). Article number: 2313.

doi.org/10.3390/ijerph16132313

Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning.

(24)

Stanton, R., Happell, B. & Reaburn, P. (2015). Investigating the exercise- prescription practices of nurses working in inpatient mental health settings. International Journal of Mental Health Nursing. 24, ss. 112–120.

doi:10.1111/inm.12125

Statistiska Centralbyrån (2018). Sveriges framtida befolkning 2017–2070.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/statistik nyhet/sveriges-framtida-befolking-20182070/ [2020-04-16]

Survio (2020). www.Survio.com [2020-03-27]

Turin, R. (2015). Physical activity prescriptions in healthy populations: Resources for Canadian nurse practitioners. The Nurse Practitioner. 40(2), ss. 45-54.

doi: 10.1097/01.NPR.0000459731.77403.c1

Världshälsoorganisationen (2009). Global Health Risks - Mortality and burden of disease attributable to selected major risks.

https://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_report_full. pdf [2020-05-19]

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Västra Götalandsregionen (2020a). FaR- mottagningarna i Göteborg.

https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/sa-soker-du-vard/aktivitetskatalog-far/far-goteborg/far-mottagning/ [2020-04-06]

Västra Götalandsregionen (2020b). För dig med funktionsnedsättning.

https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/sa-soker-du-vard/aktivitetskatalog-far/far-goteborg/far-mottagning/for-dig-med-funktionsnedsattning/ [2020-04-06]

Västra Götalandsregionen (2020c). Vårdgivarwebben - fysisk aktivitet på recept, FaR. https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/levnadsvanor-och-sjukdomsforebyggande-metoder/fysisk-aktivitet/far/ [2020-04-08]

Västra Götalandsregionen (2020d). Utbildning. https://www.vgregion.se/halsa-och-

vard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/levnadsvanor-och-sjukdomsforebyggande-metoder/fysisk-aktivitet/centrum-fa-gbg/utbildningforskning/ [2020-05-20] Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm; Natur och kultur. 1177 (2017). FaR - fysisk aktivitet på recept. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far--fysisk-aktivitet-pa-recept/ [2020-03-20]

(25)

Bilaga 1: Informationsbrev till verksamhetschef

Hej!

Vi är två studenter som studerar till sjuksköterskor vid Högskolan i Borås.

Vi har valt att skriva vår kandidatuppsats om fysisk aktivitet på recept och vi skulle vara tacksamma om er vårdcentral vill delta i vår enkätundersökning.

Syftet med undersökningen är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler i VGR.

Vi hoppas på ert samtycke att få kontakta vårdcentralens sjuksköterskor för deltagande i studien . Undersökningen kommer ske genom en snabb och enkel webbaserad enkät med svarsalternativ. Förväntad tidsåtgång är två till fem minuter

Deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Det går när som helst avbryta deltagandet utan att ange motivering. Medverkan kommer vara helt anonym, det kommer alltså inte vara möjligt att urskilja arbetsplats, identitet eller liknande.

Vi vill härmed be om ett returmail från er med samtycke samt mailadresser till de sjuksköterskor som vill delta så vi kan vidarebefordra enkätlänken till dem.

Vi tar gärna emot svar så fort som möjligt, tack på förhand!

Studien kommer att presenteras i form av en kandidatuppsats under våren år 2020. Uppstår frågor innan deltagande, var vänlig kontakta ansvariga:

Borås 2020-02-28 Teodor Day Student s171821@student.hb.se Lisa Koonce Student s171754@student.hb.se Ann-Britt Thorén Handledare

(26)

Bilaga 2: Informationsbrev till respondenter

Hej!

Vi är två studenter som studerar till sjuksköterskor vid Borås Högskola. Vi har valt att skriva vår kandidatuppsats om fysisk aktivitet på recept (FaR) och vi önskar att just Du vill delta i denna undersökning.

Syftet med undersökningen är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning av fysisk aktivitet på recept vid vårdcentraler i VGR.

Vill vill ha dina svar!

Enkäten består av ca 15 frågor med fasta svarsalternativ. Förväntad tidsåtgång är två till fem minuter

Du når enkäten genom att klicka på länken som finns i detta brev.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att ange orsak. Medverkan via enkäten är helt anonym, det kommer inte gå att urskilja arbetsplats eller identitet. Delta gärna oavsett om du skrivit ut fysisk aktivitet på recept tidigare eller om du aldrig har gjort det. Just ditt svar är viktigt!

Länk till enkät: XXXXX

Vi önskar svar snarast (senast XXX) så att just Ditt svar ska bli en del av studien.

Om inte länken fungerar så kopiera och klistra in den i webbläsarens adressfält.

Studien kommer att presenteras i form av en kandidatuppsats vid Högskolan i Borås under våren år 2020.

Hör gärna av dig om du har frågor innan du tar beslut om medverkan. Önskas fler upplysningar lämnas dessa av nedanstående ansvariga;

Borås 2020-02-28 Teodor Day Student s171821@student.hb.se Lisa Koonce Student s171754@student.hb.se Ann-Britt Thorén Handledare

(27)
(28)
(29)
(30)
(31)

Figur

Tabell 1. Förskrivning bland sjuksköterskor som har FaR-utbildning. n=16

Tabell 1.

Förskrivning bland sjuksköterskor som har FaR-utbildning. n=16 p.9
Tabell 2. Förskrivning bland sjuksköterskor utan FaR-utbildning. n=23

Tabell 2.

Förskrivning bland sjuksköterskor utan FaR-utbildning. n=23 p.10
Tabell 3. Indikationer för förskrivning av FaR. n=26, 1 missing

Tabell 3.

Indikationer för förskrivning av FaR. n=26, 1 missing p.11

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :