• No results found

Lärande lek

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärande lek"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle

Examensarbete

1

Lärande lek

0 poäng/15 högskolepoäng

Vad är lek och vad är lärande

enligt några pedagoger och förskolebarn?

Learning by playing

What is playing and what is learning according to

some teachers and nursery school children

Kristina Andersson

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Jutta Balldin Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Caroline Ljungberg Slutexamentation 2007

(2)
(3)

Abstract

Arbetets art: Examensarbete 10 poäng/ 15 högskolepoäng i Barn unga samhälle Sidantal: 43

Titel: Lärande lek

Författare: Kristina Andersson Handledare: Caroline ljungberg Datum: 2007-05-14

Syftet: Syftet är att belysa barns lek och lärande dels utifrån verksamma pedagogers reflektioner

och dels utifrån hur lek och lärande organiseras i praktiken i en förskolemiljö.

Metod: Jag har baserat min undersökning på främst kvalitativa intervjuer. Dessutom har jag

observerat en del barn under lekens gång.

Resultat: Min bild om lek och lärande stämde bra överens med vad många filosofer, forskare och

pedagoger tycker om lek och lärande. Det är svårt att definiera vad som är lek och vad som är lärande. Ända sedan antikens Grekland har man sysselsatt sig med denna fråga.

Diskussion: Det mesta av mitt arbete fungerade relativt bra förutom att ämnet jag valt är alldeles

för stort och min disponibla tid inte räckte till.

(4)

Förord

Jag vill tacka de förskolor, som har gjort detta arbete möjligt att genomföra. Ett stort tack även till de föräldrar som lät mig observera deras barn, samt till alla förskolelärare, som ställde upp på att bli intervjuade. Jag vill även tacka barnen på förskolorna för att de tillät mig observera dem under deras lekar och för att de hjälpte mig att svara på några frågor. Även ett stort tack till vänner och bekanta som stöttat mig under arbetets gång. Jag vill också passa på att tacka min lille son för att han haft stort tålamod, då jag varit tvungen att ägna mycket tid till studier och datorn. Till sist ett stort tack till vår handledare Caroline Ljungberg som har varit till stor hjälp för mig under tiden jag skrev mitt examensarbete.

(5)

Innehållsförteckning

Introduktion...8

Syfte ...9

Frågeställningar ...9

Vad säger läroplanen om lärande, miljö och lek? ...9

Teoretiska utgångspunkter ...10

Metod och Material ...11

Disposition ...11

Forskning om lärande och lek ...12

Vad är lek och vad är lärande? ...12

Jean Jacques Rousseau ...13

Johann Heinrich Pestalozzi ...14

Friedrich Fröbel...15

Johan Huizinga ...15

Jean Piaget...17

Semenovich Vygotskij ...17

Donald W. Winnicot ...18

Erik Homburger Erikson ...18

Gregory Batesson ...19

Margareta Öhman...19

Birgitta Knutsdotter Olofsson ...19

Maria Montessori ...20

Sammanfattning av olika filosofer och forskares teorier om lek ...20

Tillvägagångssätt och empirisk studie ...21

Metodval...21

Urval...22

Undersökningsgrupp ...23

Genomförande ...23

Presentation av empiriskt material ...24

Observation av barns fria lek ...24

Intervju 1 ...26 Intervju 2 ...27 Intervju 3 ...28 Intervju 4 ...28 Intervju 5 ...29 Barnintervju 1...29 Barnintervju 2...30 Barnintervju 3...30 Barnintervju 4...31 Forskningsetiska övervägande ...31 Analysbeskrivning...32 Analys...32

Kort sammanfattning av barnintervjuerna och observationerna ...36

Resultat av mitt empiriska material...37

Diskussion och kritisk reflektion...38

(6)

Bilaga 1 ...42 Bilaga 2 ...43

(7)
(8)

Introduktion

Alla barn föds med ett grobart frö av lek inom sig. Det ligger där och väntar inom barnet som en möjlighet att utvecklas. Hur detta frö ska komma gro, beror på hur vi planterar det. (Öhman 2007:89)

Mitt examensarbete handlar om lärande lek i förskolan. Barns lek och lärande har alltid

intresserat mig. Intresset för dessa ämnen har ökat betydligt under utbildningens gång, eftersom jag sett hur lek påverkar barn positivt. De blir gladare, frimodigare och mer harmoniska. Varje dag kommer jag i framtiden att möta leken på min arbetsplats. Jag hoppas att denna uppsats kan ge en djupare förståelse och kunskap i vad lek är och vad barn kan bearbeta och lära sig genom lek och lärande.

Barns erfarenhet tar nästan alltid lekens form. Att leka i barndomen är det samma som att samla erfarenheter, och dessa samlade erfarenheter föder i sin tur nya kunskaper, nya känslor, nya önskemål, nya handlingar och nya färdigheter. (Jorup 1980:8 med hänvisning till Tjukovskij 1975)

Varje hjärna är lika unik som våra fingeravtryck. Vi kan därför aldrig finna någon metod, som är gemensam för alla barn i deras lärande. Ändå är det så en stor del av världens undervisning fungerar, en metod för alla. Forskningen visar alltså på att varje individ har ett eget sätt att lära sig på. Den mänskliga hjärnan är fantastisk på att ta emot och sortera information. Vi har olika sätt att ta till oss, bearbeta och lära oss ny och svår information. Dessa sätt är ett resultat av hur våra biologiska och våra inlärda beteenden samverkar. Vi kan notera att olika individer har helt skilda stilar i lärandet. Det gäller att inse, att vad som kanske är rätt för en person, inte

nödvändigtvis är rätt för en annan. Barn är olika och detta är deras starka sidor. För att kunna lära barnen måste vi ta reda på dessa starka sidor (Svantesson 1977:4).

Det sociala mönstret påverkar också lärandet. Barn imiterar gärna varandra. De använder ofta saker då de inte behärskar språket. Om en kastar klossar, gör ofta de andra det också, så småningom övergår leken med saker, till lek med varandra, där sakerna bara är ett hjälpmedel (Olofsson 1989:47f med hänvisning till Garvey 1977).

Mitt intresse för lek och lärande har nu ökat betydligt, då jag nu fått en son och kan på mycket nära håll se vad lek och lärande innebär. ”Barn föds till att vara lärande och lekande människor med en vilja att förstå och bemästra sin omvärld” (Pramling 2003:220).

(9)

Syfte

Syftet är att belysa barns lek och lärande dels utifrån verksamma pedagogers reflektioner och dels utifrån hur lek och lärande organiseras i praktiken i en förskolemiljö.

Frågeställningar

För att kunna hitta svar på min huvudfråga som vad är lek och vad är lärande kommer jag att använda mig av följande frågeställningar:

1. Vad är lek?

2. Vad kan barnen lära sig genom att leka? 3. Vad är lärande?

4. Hur kan pedagoger påverka barnen positivt i deras lek och lärande?

5. Vilken betydelse kan leken ha för barns lärande och utveckling?

Vad säger läroplanen om lärande, miljö och lek?

Det finns en grundmurad tro på lekens centrala roll för barns utveckling och lärande. Lekens roll beskrivs som följer i förskolans läroplan från 1998 (Lpfö 98).

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I leken och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 1998:9)

Jag utgår från Lpfö 98 i mitt resonemang. I Lpfö 98 klargörs det att den centrala delen i

förskolans verksamhet skall vara lek, för att barn ska kunna utveckla och lära sig. Även Pramling & Sheridan menar att leken är ett viktigt inslag i den vardagliga verksamheten.

Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Lek och lekfullhet bör därmed ses som en betydelsefull dimension i allt lärande. (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999:83)

(10)

I sin bok Lärandets grogrund kommenterar Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan förskolans nya läroplan (Lpfö 98). Där understryker de att ett för stort fokus riktas mot lärande. De tycker att man förbiser omsorg och fostran som viktiga komponenter i förskolan. (Lillemyr 2002:76 med hänvisning till Samuelsson & Sheridan).

Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. (Lärarens handbok 2007:26)

Upplevelser måste få en central roll, liksom barns upplevelse av sig själv, när det gäller lärandet. Man tycks numera vara på väg mot ett vidgat perspektiv på lärande på grund av praktiska

erfarenheter, nyare forskning och rekommendationer. Lärande och lek är viktigt för barnet vid övergången mellan förskola och skola (Lillemyr 2002:290).

Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lpfö 1998:9)

Det är väsentligt att inte ge barnet ett färdigt förpackat kunskapsstoff. Det gäller att förmedla känslan att jag kan förstå (Jonstoij 2000:38).

Teoretiska utgångspunkter

Lekens betydelse uppmärksammades redan för 2300 år sedan i det antika Grekland. Då var leken grundläggande i all utbildning. Den betydelse leken har för barnens utveckling har i flera

decennier betonats. Värdet av leken har förklarats på olika sätt. Under 1970-talet var man mer intresserad av språket och det sociala inslaget. Det framhölls att barn imiterade vuxenvärldens språk och kommunikation. Däremot under 1980-talet hamnade eftertanken, fantasin och

reflektionen i fokus. Man menade att leken var en zon/friutrymme i samhället där barn skulle få vara barn på egna villkor. Dessutom menade man lek var ett sätt att lära. Här grundades intresset för lärande, vilket kom att spela en framträdande roll i slutet av 1990- och i början av 2000- talet. Leken blev en naturlig del till lärandet i barnens vardag. Socialstyrelsen menade att lek är själva fundamentet i förskolans verksamhet (Socialstyrelsen 1990:41).

(11)

Metod och Material

Jag har baserat min undersökning på främst kvalitativa intervjuer. Dessutom har jag observerat en del barn under lekens gång. Jag använde mig av en bandspelare som redskap för att kunna

dokumentera intervjuerna. Min största källa att finna material till mitt examensarbete har varit biblioteket. Genom att slå på lärande lek i sökregistret i deras databas har jag funnit det mesta av litteraturen. Viss litteratur har jag redan blivit bekant med under min utbildning. För att hitta en teoretisk grund till mitt arbete slog jag på sökkombinationen lek och teori.

Disposition

Mitt examensarbete kommer att bestå av fem kapitel. Första kapitlet innehåller inledning, syfte, mina frågeställningar, läroplanen, metod, material och undersökningsgrupp. Andra kapitlet innehåller en diskussion kring vad lek och lärande är samt teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. Tredje kapitlet innehåller metod och urval av mitt empiriska material, forskningsetiska övervägande, genomförandet och presentation av mitt empiriska material. Fjärde kapitlet innehåller analysbeskrivning, studiens huvudsakliga slutsatser och avslutande diskussion. Sista och femte kapitlet innehåller en slutlig sammanfattning.

(12)

Forskning om lärande och lek

Vad är lek och vad är lärande?

Jag kommer att inleda kapitlet med att defienera vad lek och lärande är och olika teoretikers tidigare forskning kring ämnet genom historien.

Vi kan göra det enkelt för oss och säga att lek vet ju alla vad det är, för alla har vi lekt. Men just detta faktum leder också till att det finns lika många definitioner av lek som det finns lekande människor. (Öhman 2003:87)

Det finns inte en självklar definition av vad lek är, men många författare som har skrivit om lek, försöker utifrån sina erfarenheter definiera begreppet lek. Lek är barnens egna uttryckssätt. Det är barnets eget sätt att lära sig. Härigenom bearbetar och reflekterar det sina upplevelser. Den viktigaste platsen för leken är förskolan (Öhman 2003:18). Genom lek behandlas upplevelser och vardagsproblem. Detta kan ske tillsammans med andra barn med vuxna eller när barnen är

ensamma. Leken behöver inte bara vara ett sätt för barnen att roa sig. Genom leken skapas relationer med andra barn eller med en påhittad rollfigur eller låtsaskompis. Lek är barns

huvudsakliga sysselsättning. Det är som ett arbete. För barnet fyller leken många funktioner. Den utvecklar barnets kreativitet, så att barnet kan lära känna sig själv och andra. Leken stimulerar även på andra områden emotionellt, intellektuellt, motoriskt och socialt. Den hjälper barnet att uppfatta, forma och bevara sin jagidentitet. Genom leken kan barnet lättare bearbeta

känslomässiga upplevelser, så som ilska, sorg och glädje (Lindqvist 1942).

Leken är en förutsättning för liv och utveckling. Hindras barnet från att leka hindras det också att utveckla andra delar av sig själv. Ett barn har svårt att lära in fakta om det inte får leka. Det stannar också i sin känslomässiga utveckling. Allt som inte bearbetas ligger kvar som ett hinder för fortsatt utveckling (Grönwall 1993:97).

Jag kommer att belysa vad några lekforskare och författare menar med begreppet lek och lärande. Enligt Lillemyr kan skillnaden mellan lek och lärande beskrivas genom att barnet är i leken men lärandet är något som föregås i barnet (Lillemyr 1999:64).

(13)

Ordet lek är väldigt omfattande. Små barn leker hela tiden. Långt innan barnet kommer till förskolan har det lekt, pip- och killekar, härm- och fnitterlekar. Det mest betydelsefulla för barns utveckling och lärande är leken. Med en vidare syn på ordet lek är det lättare att förstå barns och även vuxnas beteende. Det är inte så att lärandet tar över när leken upphör när barnet börjar skolan och slutar förskolan. De flesta fortsätter att leka hela livet. ”Man slutar inte leka för att man blir gammal. Man blir gammal för att man slutar att leka” (Granberg 2004:8f).

Genom lek, språk och lärande gör barn nya erövringar och skaffar kunskaper som är avgörande för livet. Genom att delta i aktiviteter försöker de skapa mening i tillvaron. Vad barn kommer att lära är beroende av vilka förutsättningar och erfarenheter de har. Barn lär sig mer under sina första levnadsår än de någonsin kommer att göra under motsvarande tidsperioder senare i livet (Samuelsson & Sheridan 2006:9f).

De flesta människor som skriver om lek startar med att beskriva begreppet lek och redogöra för olika teorier om vilken betydelse leken har för barns utveckling, vad lek är och hur den uppstår. Resultatet av vetenskapens sätt att ordna sina kunskaper, sina erfarenheter och sina observationer så att de i ett större sammanhang blir förståeliga är teori (Olofsson 1989:17).

Tänkare och vetenskapsmän har ägnat mycket tid att undersöka vad lek är och vad den har för funktion i det mänskliga samhället. Olika forskare menar ofta helt olika saker när de talar om lek. Deras syn på leken påverkas av den tid de verkar i, av deras människo- och samhällssyn och även av deras privata upplevelser och utbildning. En sak är de dock eniga om lekens oerhörda

betydelse för oss människor (Hägglund 1989:2f).

Nedan följer en kort historik och en presentation av vad några forskare och lekteoretiker menar med lek och lärande. Jag har tagit med dessa för att de har stor betydelse för dagens pedagogik. Dessutom tycker jag att det är ganska intressant att se hur deras teorier stämmer överens med vad mina intervjupersoner tycker om lek och lärande.

Jean Jacques Rousseau

Jean Jacques Rousseau föddes 1717. Enligt hans teorier om samhällsutveckling och barnuppfostran är dessa fortfarande relevanta vad det gäller självstyrning, delaktighet och

(14)

uppgiftsbaserat lärande. Människan har i alla tider diskuterat påverkan från arv och miljö. Rousseau intresserade sig mycket för detta. Allt kan förklaras med hänvisning till naturens ordning. Kunskapen frigör och förändrar samhället. För Rousseau var att leva naturenligt, att lämna det konstlade stadslivet och att återgå till den ursprungliga enkla livsformen. Känslans primat över förnuftet pläderade han för. Det växande barnets kunskapsförmåga följer en utvecklingsgång, naturlig och åldersrelaterad och kan inte påverkas med pedagogiska metoder. Rousseau menar att det lärande barnet ska stå i centrum. Man måste utgå från den lärandes intresse och mognadsnivå. Tvärtemot sin samtid tyckte Rousseau att barn skulle tillåtas vara barn så länge som möjligt. Barnet skall lära sig genom konkret verklighet; det är saken, inte ordet som ska stå i centrum (Egidius 2000:20ff). Enligt Rouessau har barndomen sitt eget sätt att se, att tänka och att känna. Om detta skriver han i sin pedagogiska roman Emilé (Hägglund 1989:6).

Johann Heinrich Pestalozzi

Johann Heinrich Pestalozzi född 1746 påverkades i hög grad av Rousseaus tankar och idéer. Han kallas även för folkskolans fader. Hans grundtanke var att en allsidig och harmonisk

personlighetsutveckling och fostran till gemenskap är lika viktig som inlärningen. Hemmets betydelse var, enligt Pestalozzi, viktigt för barns utveckling. Pestalozzi såg uppfostran och undervisning som medel att höja hela folket ekonomiskt, intellektuellt och moraliskt. Han hade en mycket stark medkänsla med de socialt utsatta barnen, de som utnyttjades i lantarbete och industri. Hans verksamhet syftade främst till att förbättra de socialt utsatta barnens livsvillkor. Han ville göra pedagogiken tillgänglig för folket. Målet i Pestalozzis pedagogik är en allsidig utveckling av hjärnans, hjärtats och handens krafter. Genom att barnet lär sig att se, upptäcka detaljer i det sedda och sammanfoga detaljerna till en helhet utvecklas hjärnans kraft. Genom att barnet lär sig goda vanor, uppskatta vardagliga arbeten och lyda vuxna utvecklas hjärtats krafter. Genom hantverk, lekar och idrotter utvecklas handens (kroppens) krafter (Stensmo 1994:123-128).

(15)

Friedrich Fröbel

Friedrich Fröbel föddes 1782 och är den person som präglat förskolepedagogiken mest i vår tid. Han öppnade år 1839 sin första verksamhet som han kallade ”Spiel- und Beschäftigungsanstalt” (lek- och sysselsättningsanstalt). Detta för att ta vara på barnens naturliga behov av aktivitet. Senare kallade han sin verksamhet för ”Kindergarten”, föregångare till Sveriges barnträdgårdar som sedan blev förskolor. Han tänkte sig barnet som en planta som ska utveckla de anlag det bär inom sig. Hans väl genomtänkta och snillrika lekmaterial används än idag. Barnets

verksamhetslust skulle stimuleras med hjälp av bollar, klossar och klot. Fröbel menar att om vi ger ett barn möjlighet till att utveckla alla sina resurser i leken, den fria leken, utvecklas barnet till en harmonisk vuxen. Barnets självverksamhet och lekens betydelse är två grundprinciper i

Fröbels uppfostringssystem (Hägglund 1989:7ff).

Johan Huizinga

Johan Huizinga var en nederländsk kulturfilosof född 1872. Han skrev i förordet till sin bok Den

lekande människan – HomoLudens att all mänsklig verksamhet är bara lek. Djur och människor

leker på samma sätt. Det finns en meningsfull och social funktion. Enligt Huizinga är all lek först och främst ett fritt handlande. Påtvingad lek är inte någon lek utan bara efterliknad lek. Riktig lek innebär att barnet flyr verkligheten och träder in i en värld som är på låtsas. Enligt Huizinga är leken förutsättningen för all utveckling. Det är igenom leken vi lär oss. Lekfullheten är

nödvändig för att lärandet, kreativiteten och utvecklingen skall bli optimal. Man talar idag om flow, som det tillstånd då en människa är i fullständig harmoni mellan skicklighet och utmaning som i leken (Huizinga 2004:16f). Huizinga är en lekteoretiker och här är fem av hans teorier om lek. Dessa har jag valt att belysa för de är viktiga komponenter i dagens förskoleverksamhet.

1. Lek är en frivillig aktivitet

Beordrad lek är inte längre lek, då blir leken imitation. Att leka växer fram och barnets fria vilja skall ses i ett vidare perspektiv. Barn känner att de måste leka, det vill säga lekbehovet finns som en inbyggd kraft i barnens natur. Barn leker för att de tycker att det är roligt att leka och däri ligger friheten. Leken finns oavsett om den är nyttig eller inte. Leken fyller snarare ett kulturellt behov. Lek hos vuxna är onödigt, men vuxna sysslar med olika former av likartade aktiviteter för

(16)

att det är roligt vilket gör dem till behov. Först när leken övergår till tävling och konkurrens, upphör leken och blir en nödvändighet, genom plikt och tvång.

2. Lekens andra egenskap är att den är skild från verkliga livet

Barn vet när det är på lek eller på allvar. Forskare menar att barn redan under det första året kan urskilja vad som är lek i samspelet med andra. Att något är på lek utesluter inte att leken för barnet kan vara högst allvarlig. Leken uppfyller hela barnet, och skärper dess koncentration och fångar deras uppmärksamhet. Gränsen mellan lek och allvar är flytande. Barn lär i samspelet med andra och när leken övergår till allvar, till exempel om någon skadas eller om regler överträds.

3. Lek tjänar inte något bestämt ändamål

Leken tillfredställer inte några biologiska behov, det vill säga näringstillförsel, reproduktion och självbevarelse. Tvärtom kan dessa underordnas leken. Leken är inte nödvändig för att

uppehålla livet. Den har främst en kulturell funktion både för samhället och individen.

4. Leken karakteriseras av avskildhet och gränsdragning

Leken utspelas inom tidens rum och rummets begränsningar. Den har ett eget förlopp och sin

egen innebörd. Lek börjar och slutar vid bestämda tidpunkter och under tiden fortlöper den i rörelse, förändring, växlingar, rollbyte och separation. Leken utspelas på bestämda platser som definieras av de lekande eller uppstår under lekens förlopp. Lekens form och funktion samspelar med lekplatsen till exempel förbjudna, isolerade, inhägnande eller avgränsande platser.

5. Lek kännetecknas av ordningsskapande

I en förvirrande och en ofullkomlig värld skapar leken temporär ordning. Lek kräver ordning.

Avvikelse från ordningen förstör leken, berövar den dess egenart och gör den värdelös.

Huizinga ser behovet av att skapa ordning och att detta behov är lekens drivkraft. Ordning, regler kännetecknar inte bara det vi kallar regellek. En ettårings tittutlek har sitt eget regelsystem. Ett barn som till exempel avviker från sin elevroll i att leka skola återförs snabbt till en ordning som i leken är så sträng att den blir en karikatyr av skolans ordning (Lindh-Munther 1989:150ff).

(17)

Jean Piaget

Schweizaren Jean Piaget född 1896, var en stor pedagog för vår tid. Han studerade barn från födelsen till tonårstiden. Han anser att barnet först och främst lär sig genom egna erfarenheter. Genom att agera i sin omvärld begriper individen hur världen är och uppfattar den då så att rörelser och handlingar fungerar. Piaget menar att utvecklingen går från reflexrörelser till det abstrakta och logiska tänkandet under tonåren. Han menar att levande varelser konstruerar verkligheten som de uppfattar den (Egidius 2002:97). I dagligt tal och daglig praxis handlar lek om barn och de flesta definitioner av lek tar sin utgångspunkt där. Jean Piaget beskriver barnets lek i stadier; från spädbarnets sensomotoriska lek till symbollek, och till sist regellek och

övningslek. Leken är viktig för att barnet ska kunna utvecklas och lära sig. Piagets kategorier har haft en mycket stor betydelse för förståelsen av barns utveckling och är alltjämt en grund för synen på lek i förskolan. Symbollek är en fantasilek, föreställande lek den kännetecknas av barnens omformande av verkligheten så den passar lekens syfte. Regellek föregås av en social överenskommelse om reglerna för leken att följa reglerna och diskutera reglerna är ett väsentligt innehåll. Övningslek är lek där barnets kroppsliga och tankemässiga förmåga övas. Detta gäller även samordning av rörelser och sinnesförnimmelser samt prövande och undersökande av föremål och dessas funktion (Jorup 1980:26,29,33).

Lev semenovich Vygotskij

Semenovich Vygotskij född 1896 var verksam i Sovjetunionen. Han var den förste som översatte Piagets tidiga skrifter till ryska. Piaget betonar lekens betydelse för individens utveckling.

Vygotskij däremot ser leken som en social process. Ändå menar han som Piaget att varje stadium i barnets utveckling har sina egna motiv och drivkraft. De flesta teoretiker påstår att barn drivs av ett slags lustprinciper att leka. Vygotskij däremot menar att det finns andra aktiviteter som ger barnen mer intensiva lustupplevelser, som t.ex. tävlingslekar, där bara en kan vinna. Han menar dessutom att leken kommer in i barnens liv först vid treårsåldern. Han hävdar att alla lekar har regler. Han påstår, att man lär sig snabbt att leken blir roligare om man håller sig till de ramar som lekens struktur och situation spontant leder fram till. (Hägglund 1989: )

(18)

Donald W. Winnicott

Donald Woods Winnicott var engelsman, föddes 1896 och utbildades till barnläkare. Han verkade även som psykoanalytiker. Han beskriver övergångsfenomenet det vill säga att det lilla barnet inte ser någon skillnad mellan sig själv och omgivningen. Gradvis måste barnet frigöra sig från illusionen att modern och bröstet är en del av barnet. I den frigörelseprocessen använder sig barnet av sin egen hand sen en filt, leksak eller något liknande för att representera modern. Dessa ting (övergångsobjekt) används innan frigörelsen börjat och används efter det att illusionen är bruten. Lek är för Winnicott något som börjar mycket tidigt i människans liv. För att hantera denna övergång skapar barnet ett tredje rum. Leken är inte en inre process eller något som förekommer i yttervärlden den sker i ett område där emellan. Han pratar om det tredje rummet som ligger någonstans mellan vår individuella personlighet, vår fantasi och verkligheten. Detta tredje rum skapar en brygga mellan det yttre och det inre. Det tredje rummet är nödvändigt för människan det är det mellanrum vi leker i här utvecklar människan sin kreativitet och sin förmåga att tänka mångsidigt, med flera lösningar och idéer (Hägglund 1989:26ff).

Erik Homburger Erikson

Erik Homburger Erikson föddes 1902 i Tyskland. Han var först konstnär, sedan började han studera psykoanalys. Han anses som en av de grundläggande teoretikerna inom psykoanalysen. Han försöker se jagets utveckling i ett mer psykologisk, biologiskt och kulturellt sammanhang. Erikssons teori går ut på att barnet leker ut problemen. Det blir till en naturlig

självläkningsprocess, som vi behärskar redan som små. Han menar att barn leker på olika

utvecklingsstadier. Första stadiet kallar han autokosmisk lek. Här rör sig aktiviteterna kring egna kroppen. Nästa stadium kallar Erikson för mikrosfären. Denna värld bygger barnet upp med leksaker. Här kan det syssla med det egna jaget. Sista stadiet kallar han markosfären. Här lär sig barnet att samarbeta. Det är viktigt att barnet får leka. I leken sker den viktigaste inlärningen (Hägglund 1989 20fff).

(19)

Gregory Bateson

Gregory Bateson föddes 1905 i Amerika. Han var en socialantropolog och studerade människan som social varelse. För att klassificera lekarna använde han sig av Eriksons teorier. Bateson skapade en egen lekteori. Han intresserade sig för leken ur en kommunikationsteoretisk aspekt. Han intresserade sig för hur man lär sig att lära. Detta kallar han för deutorolärande. En

vetenskap som kallas för cybernetik uppstod i slutet av 40-talet. Inom denna teknik fann han möjlighet att utveckla sin syn på leken. Två viktiga grundbegrepp hos Bateson är text som betecknar det som sägs eller görs, samt kontext i vilket det sägs eller görs. Metakommunikation är ett tredje grundbegrepp som utgörs av vårt undermedvetna budskap som vi skickar till

varandra. Han menar att det råder en slags överenskommelse om förhållande till verkligheten som om denna vore något annat än vad den är (s.k. Metanivå.) (Hägglund 1989:54-57).

Margareta Öhman

Öhman är en legitimerad barnpsykolog. Hon har handlett många pedagoger i förskolan och arbetat med barngrupper. Hon vill utveckla ett arbetssätt som främjar en positiv utveckling av lek och empati hos barn. Hon säger att lek är bra för barnets allsidiga utveckling. Vi sätter barnet i fokus, när vi sätter leken i fokus. Genom att tillrättalägga den yttre miljön och ge ett positivt bemötande, skapas ett klimat där barnets självvalda verksamhet tillmäts ett större värde. Barnet ökar härigenom sin förmåga till självkännedom och att ta ansvar. Barnet utforskar genom lek sin förmåga att förstå en annan människas signaler genom att först och främst förstå sin förmåga till omsorg, handling, mod och inlevelse. Vidare beskriver hon lek som en spontan aktivitet där barnens nyfikenhet leder till ökad förståelse för sin omvärld. Hon anser därför att det nästan är omöjligt för barn att låta bli att leka. Barn signalerar när de vill leka med glimt i ögat, mimik och tonfall att det är lek. De pratar både i leken och om leken (Öhman 2000:11,88).

Birgitta Knutsdotter Olofsson

En person som betyder mycket för dagens forskning om lek är Birgitta Knutsdotter Olofsson född 1929. Hon är professor i psykologi och en bland Sveriges främsta lekforskare. Enligt Olofsson är

(20)

lek en spontan handling fri från prestation. Ett barn som inte vill delta i en vuxenledd lek deltar, menar Olofsson, endast om det har lust och vill. Barn leker där det finns utrymme, både i fysisk bemärkelse som en plats att leka på men även i mental bemärkelse fodrar leken utrymme. Pedagogerna måste värdera lek som en viktig verksamhet att ägna sig åt. Leken fodrar även utrymme i tiden utan att ständigt bli avbruten. Finns dessa förutsättningar leker barnen också. Metakommunikation är en grundsten i hennes teori. Denna teori har hon lånat av Bateson. Olofsson menar att varje barn föds med en förmåga att leka. Hon menar att vi måste leka med barnen så att de lär sig både leksignalen och att veta skillnaden mellan fantasi och verklighet. Det Winnicott kallar för tredje rummet kallar hon för lekområdet, ett område mellan fantasi och verklighet. Liksom Bateson menar hon att lek signaleras via tydliga signaler att lek är kommunikation på metanivå (Öhman 2000:87,106).

Maria Montessori

Maria Montessori föddes i Italien 1870. Mot sina föräldrars vilja och mot den tidens anda utbildade hon sig till läkare och blev Italiens första kvinnliga sådan.1894 började hon som volontär på den psykiska kliniken vid Roms universitet. Här kom hon i kontakt med s.k. ”idiotförklarade barn”. Dessa barn var utvecklingsstörda. De var inlåsta och placerades med psykiskt störda kriminella. Hon iakttog barnen i deras ansträngningar att leta smulor med

händerna. Hon såg att detta var en tydlig ansträngning från barnens sida att försöka lära sig något med hjälp av händerna. Detta blir ett huvudtema i hennes pedagogik att vägen till intellektuell utveckling går genom händerna. Montessori sammanförde kunskap och metoder från

pedagogikens och medicinens område och utvecklade den så kallade ”Montessorimetoden”. Hon hämtade idéer från både Rousseau, Pestalozzi och Fröbel (Britton 1992:147ff).

Sammanfattning av olika filosofer och forskares teorier om lek

Rousseau ansåg att all undervisning borde grundas på lek. Vygotskij såg leken som skapande verksamhet. Han ansåg att leken var den viktigaste källan till utveckling av tanke, vilja och känsla. På detta sätt tillägnade barnet sociala normer och moral. Winnicott han företräder objektrelationsteorin det vill säga betydelsen av tidiga känslomässiga relationer speciellt mellan mor och barn, där ur växer leken. Piaget menar att leken återspeglar barnens tankemönster. Leken

(21)

var den viktigaste formen för barnets bearbetande och prövande av erfarenheter. Erikson poängterar lekens betydelse för barns identitetsutveckling. Precis som Piaget menar Erikson att barn som leker bearbetar händelser i sitt verkliga liv. Huizinga menar att leken främst utmärkes av fritt handlande. Barnen leker för att de roas av det. Enligt honom hör ordning, spänning, rörelse, festlighet och entusiasm till lekens särdrag. Fröbel lyfter fram lekens egenvärde och dess betydelse för lärandet. För honom var leken ett arbete och på så sätt blir lärandet lustfyllt.

Olofsson anser att själva lekprocessen är det viktigaste. I leken behandlas med fantasins hjälp verkligheten. Hon anser att lek och skapande har gemensamma drag och kräver samma förutsättningar d.v.s. leken är skapandets föregångare. Montessori menar att lärandet är en process som ligger hos det aktiva barnet. Barn lär sig genom att använda alla sina sinnen. Pedagogerna måste visa respekt för barnen. De måste ge barnen tid att lösa sina problem, hjälpa barnen att hjälpa sig själva. Materialet är enbart ett redskap för barnens lärande (Granberg 2003:22-28).

Tillvägagångssätt och empirisk studie

Metodval

Jag kommer att basera min undersökning främst på kvalitativa intervjuer. Kvalitativa

forskningsintervjuer ska enligt Kvale (1997) utföras i en ostörd miljö där endast den intervjuade och intervjuaren är närvarande. Jag kommer också att använda mig av observationer.

Observationer är ett bra sätt för mig att få fördjupande kunskaper om hur barn beter sig i leken. Repstad menar att studier av människor i syfte att se vilka situationer de naturligt möts i och hur de brukar uppföra sig är en observation. Pedagoger skiljer mellan begreppen se och observera. Då man observerar har man en avsikt och väljer ett perspektiv. Att återge allt ett barn säger och gör klarar ingen av i ord eller bild. Den dokumenterande konstruerar en relation mellan sig själv och barnet. Det man dokumenterar är ett val, ett val i vilket pedagogen själv är partisk. På samma sätt blir det vi väljer bort ett val (Repstad 1980:17). Jag kommer inte att använda mig av kamera och videokamera i mina intervjuer och observationer. I boken Att fånga lärandet påpekas det att många barn och vuxna kan tycka det är obehagligt och störande att bli filmade. Under inspelningen kommer man mycket nära. Risken för att kränka någons integritet finns alltid närvarande (Godée 2000:19,79). Jag kommer istället att använda bandspelare som

(22)

dokumentation, det vill säga dokumentation med påföljande reflektion. Även i yrket som förskollärare är dokumentation ett vanligt arbetssätt. Att använda sig av pedagogisk

dokumentation för att synliggöra verksamheten i förskolan framhålls i Lpfö 98 (Johansson & Pramling 2003:83). Dokumentation är ett viktigt underlag i diskussionen kring bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Detta är en viktig del i mitt arbete för på så vis synliggörs och tydliggörs arbetet. Inte minst sker reflektion kring det man gjort och här kommer en viktig del i lärandet in - medvetenhet om sitt eget lärande. För oss pedagoger handlar

dokumentation och reflektion om hur vi når målen med verksamheten, och tydliggör hur vi kan förändra saker och ting i arbetet med barnen. Det finns flera fördelar med att använda

bandspelare vid intervjuer. En fördel enligt Repstad är att intervjuaren slipper att ägna tid åt att skriva utan kan ägna sig åt vad den intervjuade säger. Om man inte använder sig av bandspelare under intervjuerna, menar många att en del information går förlorad. Repstad skriver att om man är upptagen med att anteckna förlorar man ofta mycket av vad den intervjuade säger. Dock kan bandspelaren ses som ett stressmoment för både mig och den som blir intervjuad. Många som blir intervjuade blir hämmade av bandspelare och det hela blir mycket konstlad (Repstad 1980:17,47f).

Min största källa att finna material till mitt examensarbete har varit biblioteket. Genom att slå på lärande lek i sökregistret i deras databas har jag funnit det mesta av litteraturen. Viss litteratur har jag redan blivit bekant med under min utbildning.

Urval

För att finna informanter till min undersökning valde jag att först ta kontakt med en förskola där jag arbetat tidigare. Detta för att personalen på enheten, föräldrarna och barnen kände mig sedan tidigare, vilket förmodligen gjorde barnen och pedagogerna tryggare och öppnare under

intervjun. Detta underlättade naturligtvis för mig också. Jag tog även kontakt med en dagbarnvårdare som jag kände sedan tidigare. Jag träffade också en bekant som numera är pensionerad efter att ha arbetat i många år som förskollärare.

(23)

Undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen är två stycken förskolepedagoger och en barnskötare. De arbetar på en förskola strax utanför Lund. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år. Vad det gäller barnen

kommer jag att delta mer aktivt i deras lek, då det blir lättare för mig att uppfatta och komma ihåg vad barnen säger och gör. Jag kommer även att ställa några frågor till 5-6 åringarna under lekens gång, därför att man oftast får mer spontana svar då. Leken är ju barnens naturliga,

utvecklingsmässigt betingade sätt att förhålla sig till omvärlden. Jag har även ställt några frågor en och en lite mer enskilt. Eftersom det fordras föräldrarnas tillstånd att observera och

dokumentera barnens lek och lärande, har jag skriftligen inhämtat tillstånd av föräldrarna för detta (se bilaga 1). Jag har även betraktat barnen på avstånd för att se hur de fungerar ihop med de andra barnen och pedagogerna. Dessutom har jag intervjuat en dagmamma som bor ute på landet och en förskolepedagog som har gått i pension. Jag har även ställt några frågor till en vikarie. Han har bara jobbat som vikarie i snart ett halvår. Jag valde honom för han har ingen som helst utbildning inom barnomsorgen, bara olika erfarenheter. Det som är intressant i detta läge är hur han tänker med tanke på att han inte har någon utbildning inom pedagogik.

Genomförande

Efter att ha skrivit ner mina intervjufrågor till barnen och pedagogerna se bilaga 2, tog jag kontakt med barnens föräldrar för att få deras tillåtelse att observera och ställa några frågor till deras barn. När jag fått alla föräldrars tillstånd ringde jag till pedagogerna och bestämde en tid då jag kunde komma och observera barnen. Observationerna ägde rum i två dagar, en inne och en utedag. Efter genomgången av observationen var det dags för intervjuerna med barnen. Jag gick tillväga på följande vis att jag frågade barnen om jag fick ställa några frågor till dem. Alla barnen var väldigt tillmötesgående och framförallt nyfikna på mina frågor. Vi hade inget privat rum att sitta i under intervjuerna så vi fick sitta i korridoren till en början. Detta blev störande och barnen kunde inte koncentrera sig för allt ljud och barn som sprang i korridoren. Allting blev för

störande så jag fick skjuta upp intervjuerna till dagen efter. Denna gång gick det betydligt lättare med tanke på att vi fick sitta i ett eget rum. Samtliga frågor blev besvarade, men jag märkte på en del barn att det tog för lång tid. Då jag märkte detta, avbröt jag en liten stund och lekte med

(24)

barnen istället. Senare fortsatte jag intervjuerna utan problem. Barnintervjuerna tog ungefär mellan 20-30 minuter.

Vid genomförandet av samtalen med pedagogerna samt timvikarien såg jag till att få sitta ostört. Innan det bandade samtalet påbörjades hade jag först en kort pratstund för att ge informanten möjlighet att ställa några frågor om min undersökning. Jag påminde även om de etiska principerna igen, samt att deras identitet inte kommer att röjas i det färdiga materialet. När informanten kände sig redo, sattes bandspelaren på och intervjun startade. Samtalens längd varierade mellan 30 till 60 minuter. Eftersom jag hade träffat alla berörda informanter tidigare så kunde intervjun genomföras på det avslappnade sätt jag hoppats på. Dagbarnvårdaren Lena intervjuade jag hemma hos henne. Den pensionerade förskolläraren Monika intervjuade jag hemma hos mig.

Presentation av empiriskt material

Observation av barns fria lek

Jag har observerat sexton barn under deras fria lek. Barnen är mellan 1-6 år och går på en

förskola utanför Lund. Jag observerade barnen i två dagar, den ena dagen inomhus och den andra dagen utomhus.

Barnen är i dag i lekhallen. Den påminner om en mindre gymnastiksal, bestående av ribbstolar på väggarna, bänkar, trapetsringar och mjuka kuddar i olika färger och former. De har även en rutschkana. Barnen älskar att vara i lekhallen och de sprudlar av glädje och skratt. Där är två barn en pojke och en flicka som heter Per och Lisa (namnen är fingerade). Per och Lisa leker och klättrar i ribbstolarna. De leker att de är apor och klättrar i träd. Nedanför ribbstolarna har de byggt sitt bo av kuddar. Jag frågade dem varför de ville just leka apor? Jo, svarade de för de är roliga djur, och att Lisa varit på Ölands djurpark och sett apor där. Två pojkar, Sven och Erik, kör rally med var sin trekantig kudde. De har ställt upp kudden på högkant och kör runt i hela

lekhallen, som en rallybana. Det visar sig sen att egentligen är de på Danmarks tivoli och kör radiostyrda bilar. Lena, Sofia, Lisa och Anders håller på att bygga en affär av kuddarna. Det ska

(25)

man hör hur han försöker sjunga glassbilsmelodin. De säljer glass till mig från glasskiosken. Jag leker affär med barnen ett tag. Linnea och Malin håller på att kasta och rullar boll till varandra. Linnea blir sur och ledsen på Malin eftersom Malin råkade kasta bollen rakt på Linneas huvud. Efter en stund börjar jag leka bollpjätt med några av barnen och de tycker att det är jättekul. Efter detta börjar de större barnen bygga hus, de staplar kuddar och lägger filtar ovanför rutschkanan. Barnens rum finns under kanan. Sen går några av barnen på cirkus. Några barn åker till Amerika och leker att de är pandor. De säger att de måste bygga en ny koja som pandorna ska bo i. Mitt i allt börjar de diskutera Bolibompa och vad som händer där. De blir ganska irriterade på varandra för de kommer inte riktigt överens. Två av barnen säger att nu är vi trötta på att höra er så nu dyker vi under marken. De säger att det är ett pandahål. En av flickorna gör en knut av ett snöre och hon säger att hon är jätteduktig som klarar av detta för hon är ju en panda. Senare blir snöret både en kanonkula och en pistol. Lisa skriker: Släck alla lampor det är natt och dags att sova! Några svarar: Vi är inga barn. Vi är pandor. Nej, svarar en annan, vi är ju apor. Då svarar den ena pojken vi behöver väl inte bråka om vi ska vara pandor eller apor. Vi kan ju vara både och. Ja, svarar den ena flickan, du är ju klok. Då vill jag vara mammapanda sa Anders. Jag blev nyfiken varför Anders just ville vara mammapanda? Då svarar han: För jag får aldrig annars vara mamma mer än när vi leker.

När barnen är utomhus så springer de överallt. Nu får de verkligen utlopp för sin energi. Det är väldigt tydligt hur mycket barnen tycker om att vara ute, speciellt när det är fint väder. Idag är barnen extra lyckliga för att få komma ut. De har fått nya cyklar till förskolan. Det blir lite liv om vem som ska ha dem, men barnen löser det fint tycker jag. Några av barnen cyklar för fullt runt omkring på gården. Bakom på cykeln har de satt fast en cykelkärra, som några av barnen åker på. Längre bort ser jag några barn stå och sjunga på rutschkanan. Jag går bort för att fråga vad de gör. De säger att jag ska sätta mig ner och lyssna på melodifestivalen, det är uttagningen säger barnen. Jag sitter där ett tag och fascineras av vad barnen kan. De kan många låtar utantill och sjunger faktiskt riktigt bra. Jag går vidare bort till sandlådan där sitter några pojkar och leker. Jag pratar lite med dem och frågar vad de gör. Till svar får jag att de bakar. Jag frågar om de brukar baka hemma. De brukar baka sockerkaka hemma. Att de brukar hjälpa till hemma förstår jag, när jag hör dem prata om socker, ägg, mjöl och vanilj- och bakpulver, allt medan de öser sand i en bunke. Det roliga är att barnen tar alla ingredienserna precis som när man bakar sockerkaka. Några barn håller på att gunga och säger att de är ute och flyger i luften. En del barn håller på att

(26)

leka Wild Kids de springer mellan några träd och buskar upp och ner för en backe. De kallar sina lag för tigrar och lejon. De säger till mig att Wild Kids är ett tv-program där man tävlar i olika grenar. Barnen berättar för mig att deras favoritprogram Wild Kids har slutat att visas på tv. Det tycker de är tråkigt. Barnen, som cyklar, vill att jag ska vara polis och ha körkortskontroll och hastighetskontroll. För att skoja med barnen, låtsas jag att jag skriver ut böter. Några flickor hämtar varsin spann. I den lägger de blad och gräs och lite blommor. De ska nämligen samla nyckelpigor, som det finns gott om på buskarna. Jag frågar flickorna varför de lägger gräs och blommor till nyckelpigorna. De menar att nyckelpigorna bor så och att de har sett det på tv. Några pojkar frågar efter vatten. De vill måla. Jag blir naturligtvis nyfiken. Hur kan man måla med vatten? För pojkarna är det inte vatten utan färg. De vill färglägga klätterställningen, så de stryker med penslar doppade i vattnet på den.

I detta kapitel framkommer mitt resultat av min undersökning. Inledningsvis presenterar jag Intervjupersonerna för att läsaren ska få en översikt över vilka som medverkar i min

undersökning. Jag kommer använda fingerade namn eftersom jag vill att deras identitet ska skyddas. De nämns vid namnen Lena, Monika, Eva, Kajsa och Markus.

Intervju 1

Dagbarnvårdaren Lena har arbetat i många år. Hon har egna barn i åldrarna 4, 6 och 8.

Dagbarnen är i åldrarna 2-8. För henne är det perfekt att vara dagbarnvårdare, dels för att hennes egna barn fick lekkamrater och dels för att hon kunde tjäna en slant. Lena tycker att genom leken lär sig barnet om livet. Hon berättar för mig att hon använder sig av vad hon själv kallar

fjärrbevakning, d.v.s. hon iakttar barnen i deras lek på avstånd, att hon inte lägger sig i deras lek, om inte det föreligger direkt fara för barnen. Lena anser att barnen leker bäst, om man inte styr dem. Miljön anser hon är viktig. Lena menar att man inte får ha det för fint. Barnen måste få möjlighet att röra sig. Lena och hennes man flyttade ut på landet, just för att barnen skulle få möjlighet att leka och lära sig om djur och natur. Lena tycker att genom att låta barnen leka fritt, blir det roligt för barnen, och på så sätt lär de sig mera. Hon anser att någon direkt skillnad mellan lek och lärande inte föreligger Hennes barn får en naturlig syn på liv och död genom att man har egna djur. Leken blir lärande och lärandet blir till lek. Jag frågar Lena huruvida hon följer

(27)

Hon säger att när de är ute och åker lär hon dem att räkna bilar och man pratar om färger. Är man ute och går i skogen, lär hon dem namnen på träden, blommorna och djuren man ser. Barnen får ofta vara med och hjälpa till med allehanda sysslor som finns på en gård, som att mata djuren, plantera och skörda. Inomhus får de alltid hjälpa till med lättare matlagning, städning och dukning. Barnen får hjälpa till i den mån de kan med tanke på ålder och färdighet.

Intervju 2

Monika har varit förskollärare och hon har jobbat som det i 20 år. Numera är hon pensionerad. Monika säger att lek är glädje och upplevelse. Det du gör med kroppen fastnar i knoppen. Hon anser att barnens lek lärde dem att upptäcka sig själva och det gav dem social träning samt lärde dem att ta, ge och dela med sig av saker och tjänster. Monika tycker att miljön har betydelse för lärandet. Det är viktigt att pedagogerna går in och styr (hjälper till och stöttar) och framförallt går in och leker med barnen. Monika tycker att allt för många pedagoger bara sitter och pratar med varandra eller solar istället för att leka med barnen. Enligt Monika går lek och lärande in i varandra. Hon tycker det är svårt att skilja dem åt. Du lär när du leker, och du leker när du lär. Lek och lärande är viktigt för barnens sociala utveckling därför att de lär sig umgås med andra barn och vuxna. Barnen lär sig även att ha empati, förståelse och turtagande gentemot andra. Monika som många andra anser att lek och lärande ska vara lustbetonat. Det barnen tycker om gör de gärna. Hon anser att tv och data blåser bort mycket av barnens fantasi. Det hon menar är att barn glömmer bort hur man leker, därför att barn idag spenderar alldeles för mycket tid framför tv-n och datorn istället för att vara ute och leka. Monika tycker att pedagogerna avbryter barnens lek alldeles för ofta av bagatellartade orsaker (så som att städa före mellis). Hon tycker att man gärna ska följa läroplanens föreskrifter. Monika älskar att pyssla och experimentera med barnen.

(28)

Intervju 3

Eva har arbetat som förskollärare i 37 år. Enligt Eva utvecklas barnen intellektuellt, språkligt och socialt genom att leka. Deras föreställningsförmåga, kreativitet och uttrycksförmåga ökar. Genom lek lär de sig bemästra känslor och få en djupare inlevelse. Miljöns betydelse för lek och lärande har enligt Eva stor betydelse. Hon säger att vuxnas förhållningssätt engagemang och förmåga till samspel är viktigt för barnens möjligheter till lek och lärande. Eva menar att lek och lärande går in i varandra. Eva tycker att lekens betydelse för utveckling och lärande leder till mognad och förståelse. Leken ökar barnens inlärningsförmåga och den är språkutvecklande, tränar sociala spelregler och tränar fin- och grovmotorik. Eva använder hela tiden lekens positiva förmåga till inlärning. Den genomsyrar hela hennes verksamhet. För att du ska kunna påverka barnens

inlärning måste vi vuxna engagera oss, inspirera och skapa ett bra inlärningsklimat. Leken är inte enligt Eva något tidsfördriv. Det är barnens sätt att lära sig något om världen. Eva tycker det är tråkigt att de med jämna mellanrum behöver avbryta barnens lek. Jag frågar även Eva om de ibland bestämmer vad barnen ska leka då svarar hon både ja och nej. Flexibiliteten och

helhetssynen gör att vi kan använda oss av alla situationer och tillfällen för inlärning. Barn lär sig hela tiden.

Intervju 4

Kajsa har jobbat som förskollärare i 20 år. Enligt henne lär sig barnen allt genom att leka. Det är deras sätt att upptäcka och undersöka. Hon tror att en miljö med inspirerade saker inbjuder till lek, men för många saker kan skapa kaos. Lek och lärande går hand i hand. Genom att vara lyssnande, delaktiga och närvarande kan pedagogerna påverka barnen positivt i deras lek och lärande. Kajsa menar att leken har mycket stor betydelse för barnens inlärning. Utan tillfällen till lek missar barnen möjligheter att upptäcka hur saker hänger ihop och fungerar. Leken är viktigast för den sociala utvecklingen. Kajsa använder verkligen leken som arbetsmetod. Lek är viktigt för barnen. Det är deras arbete och måste enligt Kajsa tas på allvar. Vi försöker alltid förbereda barnen när det är slut att leka.

(29)

Intervju 5

Markus har jobbat som timvikarie i snart åtta månader. Markus tycker barn tränar sig i förmåga till samspel, social träning och att ta hänsyn till andra barn när de leker. Leken innefattar även språk, räkning, motorik och problemlösning. Markus tycker att miljön har stor betydelse. Den ska vara både lugn och spännande. Han tycker att lek och lärande går hand i hand. Han menar att ett barn som är intresserad av hästar gärna leker häst. Det du är intresserad av vill du lära dig mer om. Pedagogerna kan påverka barnens inlärning genom att besvara och förklara frågor barnen har. De kan förklara rätt och fel. De kan ge uppgifter, berätta och visa. Genom temalek kan man enligt Markus styra och påverka barnens inlärning. Markus tycker inte leken är något tidsfördriv utan den kan vara oändlig. Fantasin är enda begränsningen. Gör man saker om och om igen lär man sig. Själva lärandet försvinner inte, leken utvecklas hela tiden. Markus vill gärna inte avbryta barnen i deras fria lek, så vida inte barnen bråkar eller gör sig illa. Han tycker om man använder leken som en inlärningsmetod kan det vara bra att styra leken för att lära barnen förstå. Huruvida Markus följer läroplanens föreskrifter kan han inte svara på, då han inte har någon kännedom om denna.

Barnintervju 1

Sofia är fem år och bor ihop med sin mamma och pappa. Sofia tycker man lär sig saker genom att göra det. Hon tittar mycket på Bolibompa för där lär man sig också en hel del som är viktigt. Jag frågade Sofia vad hon tyckte var viktigt då svarade hon att kunna vara snäll och mycket mera. Sofia brukar ofta läsa och skriva. Med hjälp av Sofias syskon brukar de räkna i en mattebok. Sofia sa att när hennes syskon hjälper henne klarar hon av att lära sig lättare. Sofia tycker lek är när man har roligt. Men hon lär sig inte mycket genom att leka, förutom hur man ska vara som en snäll kompis och att det är viktigt att dela med sig. Sofia leker helst mamma, pappa och barn. Då vill hon vara storasyster. Hon älskar att leka med dockor, framförallt dockor med långt hår. Hon menar att de är roliga att göra olika frisyrer på. Att leka inomhus eller utomhus har ingen som helst betydelse för henne. Sofia tränar gymnastik på sin fritid. Det är jobbigt men roligt. Hon tycker att en lekkamrat ska vara snäll, rolig och skratta mycket. Sofia sa att för det mesta när hon ska leka med andra barn är de nästan aldrig överens om vad de ska leka. Samtidigt tycker hon att

(30)

de för jämnan blir avbrutna i leken av pedagogerna och det är tråkigt. Kan man inte bara få leka säger Sofia.

Barnintervju 2

Kalle är sex år och bor i ett hus med sina föräldrar och syskon. Kalle lär sig saker genom att göra dem. För honom är lek något man kan göra med andra. Han tycker inte man lär sig något genom att leka. Det är bara roligt. Kalle tycker bäst om att vara ute och leka men bara om det är fint väder. Jag frågade honom varför han föredrog att leka utomhus? Jo svarade han, det är större plats att leka på. Kalle tycker bäst om att leka Lasse-Maja och wild kids men även mamma, pappa och barn. Han älskar att leka med bollar. Det är nog det bästa han vet. Kalle spelar nämligen fotboll på sin fritid. Dessutom tycker han om att spela spel. Vad för spel föredrar du? Inget speciellt allt möjligt som t.ex. fia med knuff. För Kalle ska en bra lekkamrat vara snäll, lekig och sånt. Han tycker att alla som vill vara med och leka får det och det är ingen som bestämmer vad som ska lekas utan alla är överens. Jag frågade även om Kalle tycker de blir störda i leken någon gång av fröknarna? Nej inte av fröknarna, svarar Kalle, utan av andra störiga barn från andra avdelningar.

Barnintervju 3

Linda är sex år och bor med sina föräldrar och syskon i ett eget hus med trädgård. Hon lär sig bäst genom att se sakerna. Lek för henne är att vissa lekar är roliga och en del är tråkiga. Men hon säger också att det spelar stor roll på vilket humör hon själv är på. Hennes favoritlek är mamma, pappa och barn och favoritleksak är små dockor som kallas för Pollys. De har gummikläder. Jag frågade henne varför just mamma, pappa och barn var favoritleken? Då svarade hon mig, jo jag måste ju träna på att ha barn, därför jag blir ju mamma själv en dag när jag blir stor. Linda tycker bäst om att vara ute om det är fint väder annars inne för hon hatar dåligt väder. Vad hon leker med sina kompisar varierar för hon säger att de hittar på en ny lek att leka varje dag. Linda spelar piano, går på simning och balett på sin fritid. Hon tycker inte att det finns så mycket tid över till lek mer än på förskolan. Hon tycker att en bra lekkamrat är om de tycker som hon. Linda tycker inte att alla barn som vill vara med och leka får det. Hon menar att vissa barn är störiga och bråkiga och hela tiden vill bestämma vad som ska lekas. Linda hatar även när fröknarna avbryter deras lek hela tiden bara för att städa.

(31)

Barnintervju 4

Anders är fem år och bor med sin mamma i en lägenhet. Han lär sig saker bäst om mamma eller någon annan vuxen berättar om det. För Anders är lek att ha roligt och använda sin fantasi. Anders tycker att han lär sig om världen genom att leka och framförallt att titta på Bolibompa. Han leker helst zoo och han föredrar att vara utomhus för det är större plats att röra sig på. Hans favoritleksak är att bygga med lego eller hålla på med sin bilbana. Jag frågar Anders vad han vill leka när han är med en kompis? Då svarar han att det är lite smått och gott men mest privata saker. Anders håller på med simning och spelar fotboll på sin fritid. Han tycker att hans lekkamrater ska vara snälla, samt att alla som vill vara med och leka får det. Anders tycker att fröknarna avbryter dem för ofta medan de leker. Ibland känner Anders att han blir sur på fröknarna för precis när de leker som bäst ska de alltid göra något annat.

Forskningsetiska övervägande

Efter att ha läst häftet forskningsetiska principer har jag gått tillväga på följande vis för att skydda mina informanter. Häftet ger rekommendationer om hur man skyddar sina intervjupersoner för intrång och otillbörlig insyn i sina livsförhållande. De intervjuade personerna får inte utsättas för psykisk eller fysisk skada ej heller förödmjukelse eller kränkning. Namnen på mina

intervjupersoner är fingerade. Jag informerade föräldrarna vad arbetet skulle innehålla samt att inga namn på barnen kommer med i undersökningen, och allt material inklusive inspelningen på band förstörs efter att examensarbetet blivit godkänt. Det är viktigt som forskare att man skyddar identiteten på förskolor och personer som är inblandade i undersökningen. Den som blir

intervjuad kan när som helst avbryta intervjun, och det måste accepteras. Enligt Repstad (1999) och Vetenskapsrådet (2002) ska personerna som man intervjuar känna till varför man gör denna intervju och att det är frivilligt att medverka. De tar även upp att uppgifterna ska behandlas konfidentionellt och förvaras på en trygg plats och uppgifterna om enskilda personer får bara användas i forskningssyfte. Det ska inte kunna läsas ut i arbetet vem det är som har sagt vad i intervjun.

(32)

Analysbeskrivning

Resultaten från min empiriska undersökning grundar sig på mina intervjuer med dagbarnvårdare Lena, förskollärarna Eva och Kajsa samt numera pensionerade Monika och timvikarien Markus. Vid alla intervjuerna använder jag mig av samma frågor samt spelar in dem under liknande förutsättningar, det vill säga i ett rum på tu man hand. Jag tar även hänsyn till mina intervjuer med och observationer av barn. Samtidigt kommer jag genom att knyta samman teori och empiri, diskutera och få svar utifrån mina frågeställningar. Intervjufrågorna (bilaga 2) utformade jag så att de skulle vara passande både för arbetets syfte och frågeställningar. För att intervjuerna skulle bli så intressanta som möjligt, tänkte jag noga igenom på vilket sätt jag skulle utforma frågorna.

Analys

Med hjälp av frågan vad är lek? ville jag få reda på mina intervjupersoners personliga tankar om vad de anser lek är. Svaren jag fick var likartade. Jag blir överraskad av hur väl deras tankar stämmer överens med varandra, samt med vad olika filosofer och forskare har sagt om lek. De flesta av pedagogerna ser leken som det viktigaste för barnen. Mina vuxna intervjupersoner tycker följande om lek. Lena tycker att genom leken lär sig barnet om livet. Monika säger att lek är glädje och upplevelse. Det du gör med kroppen fastnar i knoppen. Enligt Eva utvecklas barnen intellektuellt, språkligt och socialt genom att leka. Deras föreställningsförmåga, kreativitet, uttrycksförmåga ökar. Genom lek lär de sig bemästra känslor och få en djupare inlevelse. Enligt Kajsa lär sig barnen allt genom att leka. Det är deras sätt att upptäcka och undersöka. Markus tycker barn tränar sig i förmåga till samspel, social träning att ta hänsyn till andra barn när de leker.

De flesta av pedagogerna ser leken som det viktigaste för barnen. Det är deras liv. Detta med att leken är viktigt för barnen stämmer överens med vad många filosofer och forskare tycker. Piaget menar att leken återspeglar barnens tankemönster. Leken är den viktigaste formen för barnets bearbetande och prövande av erfarenheter. Erikson poängterar lekens betydelse för barns

identitetsutveckling. Precis som Piaget menar Erikson att barn som leker bearbetar händelser i sitt verkliga liv. Olofsson anser att själva lekprocessen är det viktigaste. I leken behandlas med fantasins hjälp verkligheten.

(33)

Min nästa fråga handlar om vad kan barnen lära sig genom att leka? I förskolans läroplan (Lpfö 98) står det att

leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98:6)

Vidare ska förskolan sträva efter att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet där barnets nyfikenhet och intresse för att lära stärks och får därmed nya erfarenheter och färdigheter. Verksamheten bör innehålla en variation av olika aktiviteter under dagen och ge utrymme för fantasi och kreativitet i lek och lärande, både inomhus och utomhus. De jag intervjuade tycker följande. Lena tycker att genom att låta barnen leka fritt, blir det roligt för barnen, och på så sätt lär de sig mera. Monika anser att barnens lek lär dem att upptäcka sig själv, ger dem social träning, samt lär dem sig att ta, ge och dela med sig av saker och tjänster. Eva menar att genom lek lär barnen sig bemästra känslor och få en djupare inlevelse. Kajsa menar att leken har mycket stor betydelse för barnens inlärning. Utan tillfällen till lek missar barnen möjligheter att upptäcka hur saker hänger ihop och fungerar. Markus tycker att barnen kan lära sig språk, räkning, motorik och problemlösning genom leken.

Flera av intervjupersonerna menar att leken ska vara lustfylld och rolig för att barnen ska utvecklas och lära sig förstå sin omvärld. Vygotskij såg leken som skapande verksamhet. Han ansåg att leken var den viktigaste källan till utveckling av tanke, vilja och känsla. På detta sätt tillägnade barnet sig sociala normer och moral. Rousseau menade att inlärandet är åldersrelaterat. När man är mogen för något, lär man sig det också. Därför ansåg han att inlärning inte kan påskyndas genom pedagogiska metoder. Pestalozzi betonade hemmets betydelse. Genom den vardagliga levnadssituationen lär sig barnen samspel med andra och goda vanor. Enligt Fröbel kan du stimulera barnet i dess fria lek.

Min nästa fråga är vad är lärande? Lärande som begrepp har traditionellt definieras som en process en beteendeförändring uppstår pågrund av erfarenheter, övning eller liknande. Man betraktar lärandet som en varaktig förändring i upplevelse och beteende som en följd av tidigare erfarenhet. (Lillemyr 2002:51). Intervjupersonerna tycker följande om lärande. Lena anser att någon direkt skillnad mellan lek och lärande inte föreligger. Hennes barn får en naturlig syn på

(34)

liv och död genom att man har egna djur. Leken blir lärande och lärandet blir till lek. Enligt Monika går lek och lärande in i varandra. Hon tycker det är svårt att skilja dem åt. Du lär när du leker, och du leker när du lär. Lek och lärande är viktigt för barnens sociala utveckling därför att de lär sig umgås med andra barn och vuxna. Barnen lär sig även att ha empati, förståelse och turtagande gentemot andra. Eva menar att lek och lärande går in i varandra. Eva tycker att lekens betydelse för utveckling och lärande leder till mognad och förståelse. Kajsa tycker lek och lärande går hand i hand. Genom att vara lyssnande, delaktiga och närvarande kan pedagogerna påverka barnen positivt i deras lek och lärande. Markus tycker att lek och lärande går hand i hand. Han tycker det är svårt att skilja på begreppen.

Intervjupersonernas tankar kring lärandet är ganska snarlika. De tycker precis som många av våra filosofer och forskare att lärandet ska vara lustfyllt, för det som är roligt fastnar lättare. Rousseau ansåg att all undervisning borde grundas på lek. Montessori menade att lärandet är en process som ligger hos det aktiva barnet. Både Pestalozzi och Montessori menade att det du gör med handens kraft och alla dina sinnen fastnar och man lär sig lättare. Pedagogerna måste visa respekt för barnen. De måste ge barnen tid att lösa sina problem, hjälpa barnen att hjälpa sig själva. Materialet är enbart ett redskap för barnens lärande. Fröbel lyfte fram lekens egenvärde och dess betydelse för lärandet. För honom var leken ett arbete och på så sätt blir lärandet lustfyllt. Synen på lek har förändrats under tidens gång. Lekens betydelse har påvisats då och då av både filosofer och pedagoger från antiken fram till nutid. Rousseau var banbrytande och efterföljare som Fröbel, Piaget och Vygotskij har skapat en plattform som dagens pedagogik utgår från. All forskning är enig om att leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande.

Min nästa fråga är hur pedagoger kan påverka barnen positivt i deras lek och lärande? Det är viktigt att ta till vara på barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje, därför att genom lek lär man sig nya saker om varandra och livet. Detta håller mina intervjupersoner med om. Lena säger att när de är ute och åker lär hon dem att räkna bilar och man pratar om färger. Är man ute och går i skogen, lär hon dem namnen på träden, blommorna och djuren man ser. Barnen får ofta vara med och hjälpa till med allehanda sysslor som finns på en gård, som att mata djuren,

plantera och skörda. Inomhus får de alltid hjälpa till med lättare matlagning, städning och dukning. Barnen får hjälpa till i den mån de kan med tanke på ålder och färdighet. På detta sätt

(35)

stimuleras barnen positivt. Monika anser att tv och data blåser bort mycket av barnens fantasi. Det hon menar är att barn glömmer bort hur man leker, därför barn idag spenderar alldeles för mycket tid framför tv-n och datorn istället för att vara ute och leka. Eva använder hela tiden lekens positiva förmåga till inlärning. Den genomsyrar hela hennes verksamhet. För att du ska kunna påverka barnens inlärning måste vi vuxna engagera oss, inspirera och skapa ett bra inlärningsklimat. Kajsa tycker att man genom att vara lyssnande, delaktig och närvarande kan man påverka barnen positivt i deras lek och lärande. Markus tycker att om man använder leken som en inlärningsmetod kan det vara bra att styra leken för att lära barnen förstå.

De personerna som jag intervjuade har många olika tankar och funderingar angående hur man kan påverka barnens lärande i positiv riktning. De tycker det är viktigt att man skapar,

experimenterar och leker med barnen. Precis som intervjupersonerna säger tyckte även Rousseau att det lärande barnet ska stå i centrum. Man måste utgå från den lärandes intresse och

mognadsnivå. Öhman säger att genom tillrättalägga den yttre miljön och ge ett positivt bemötande, skapas ett klimat där barnets självvalda verksamhet tillmäts ett större värde. Pestalozzi betonade att genom förbättring av barnens sociala livsvillkor lär de sig lättare.

Min sista fråga är vilken betydelse leken kan ha för barnens lärande och utveckling? I artikel 31 i FN:s konvention om barnens rättigheter slås barnens rätt till lek fast. Klingvall barnmiljörådets ordförande talar om den svåra men nödvändiga balansgången mellan lek och säkerhet barn måste få leka fritt och under spännande former för att utvecklas (Grönwall 1993:171).

Intervjupersonerna tycker följande: Lena anser att barnen leker bäst, om man inte styr dem. Miljön anser hon är viktig. Lena menar att man inte får ha det för fint. Barnen måste få möjlighet att röra sig. Lena och hennes man har flyttat ut på landet, just för att barnen ska få möjlighet att leka och lära sig om djur och natur. Monika tycker att lek är viktigt för att de lär sig umgås med andra barn och vuxna. Enligt Eva utvecklas barnen intellektuellt, språkligt och socialt genom att leka. Kajsa menar att leken är viktigast för den sociala utvecklingen. Kajsa använder verkligen leken som arbetsmetod. Lek är viktigt för barnen. Det är deras arbete och måste enligt Kajsa tas på allvar. Markus säger att genom temalek kan man styra och påverka barnens inlärning. Fantasin är enda begränsningen.Gör man saker om och om igen lär man sig. Själva lärandet försvinner inte, leken utvecklas hela tiden.

References

Related documents

Berätta lite om vad reklamfilmen har för funktion för er och vad ni vill förmedla till mottagarna (budskap).. ICA ville förmedla värme, personlighet och humor

Utifrån detta anser vi att leken är viktig för barns och elevers lärande och att det skulle vara lärorikt att införa mer av lek i förskolans och framför allt skolans verksamhet

Pramling Samuelsson & Sheridan (1999 s.88) skriver vidare att med tanke på lekens betydelse för barns utveckling och lärande är det den vuxnes uppgift att skapa möjligheter

Denna uppsats tar en annan utgångspunkt och syftar istället till att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och beskriver Letterbox Club med fokus på barnets lärande

Vidare skriver hon om Henckel (1990) som anser att det finns brister i förskollärares uppfattning om lek mellan teorin och praktiken. Där förskollärarna betonar vikten av lekens

Labour vill förbli ett riksparti och satsar inte speciellt p å till exempel Skottland eller Wales. Vad gäller arbetarklassens röstning har de borgerliga partierna

Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarns- omsorg som snart funnits i 20 år syftar till att öka skyddet för barn genom att förhindra

Det borde vara naturligt för Sverige att med sitt ansvar för ett gemensamt världskulturarv ta initiativ inom EU och andra internationella sammanhang för att i samverkan