• No results found

Islamofobi i västvärlden - ett skolproblem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Islamofobi i västvärlden - ett skolproblem"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete i Religion och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Islamofobi i västvärlden – ett

skolproblem

Islamophobia in the Western World – A School Problem

Mauritz Andersson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 270 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng Handledare: Ange handledare 2019-01-14

Examinator: Erik Alvstad Handledare: Martin Lund

(2)

2

Förord

Det här arbetet har skrivits på egen hand av Mauritz Andersson. Forskning, sökning och skrivning har skett på egen dator hemifrån. Handledare till arbetet har varit Martin Lund.

(3)

3

Abstract

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna

översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

Nyckelord: främlingsfientlighet, islam, islamofobi, lärarstrategier, motverkan, muslimer,

(4)

4

Innehållsförteckning

Förord 2 Abstract 3 Innehållsförteckning 4 1. Inledning 5 - 1.1 Bakgrund 5 - 1.2 Syfte 6 - 1.3 Metod 6 2. Resultat 9 - 2.1 Islamofobi i västvärlden 9

- 2.2 Att motverka islamofobi i skolsituationer 11

- 2.3 Slutsats 19

- 2.4 Diskussion 21

(5)

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Det här arbetet består av en översikt över forskning kring islamofobins utveckling och stegring i västvärlden under 2000-talet och framförallt hur situationen gällande islamofobi ser ut i skolor, samt hur man kan motverka att det får uttryck i skolor. Islamofobi är ett problematiskt koncept, och någonting som mycket väl kan vara förekommande hos elever. Under 2000-talet har islamofobi ökat. Terrorattackerna i New York den elfte september 2001 ledde till stor ökning av paranoida tankar om muslimer (Kallis, 2015, s. 28). Det har bara blivit mer förekommande vid den nuvaranda flyktingskrisen, och rädslan och

motståndet till invandring leder till att man röstar på främlingsfientliga partier (Sandelind, 2016). Hirvonen (2013) poängterar att islamofobins ökning har fått uttryck i Sverige, och bland ungdomar har det blivit prevalent genom att Sverigedemokraterna får höga resultat i skolval (s. 80). Det är inte bara Sverige som det fokuseras på i den här översikten, utan även länder i Nordamerika och Europa. Länderna som det fokuseras på i den här

översikten kan grupperas i vad som kan beskrivas som västvärlden. Den här grupperingen och benämningen har gjorts i den här översikten då dessa länder ofta har liknande

värderingar och samma tänkande kring sociala och samhällsmässiga problem och

situationer, vilket innebär att situationen kring islamofobi och främlingsfientlighet kan likna varandra i dessa länder.

Om man tittar i svenska läroplanen står det klart och tydligt direkt i början att människor ska värderas lika och inte kränkas oavsett vad det är för människa (Skolverket, 2018, s. 5). På grund av sådana ordval blir det väsentligt för lärare i den svenska skolan att förmedla allas lika värde för eleverna och förebygga och motverka kränkningar som kan ske av olika skäl. Dessa värderingar kopplat med islamofobins existerande runt om i världen är grunden till varför jag har gjort min forskningsöversikt om just det ämnet jag valt. I dagens samhälle är det viktigt som lärare att utgå ifrån värderingarna som tas fram i läroplanen i

skolsituationen, och därför är det viktigt att se vad forskning säger om ämnet, för att få ett grepp om hur situationen ser ut, samt hur den kan motverkas, förebyggas och arbetas med. I översikten kommer islamofobi först och främst att nämnas, men liknande termer

(6)

6

varandra i dagens samhälle, särskilt eftersom merparten av flyktingar, och därmed de principiella mottagarna för merparten av främlingsfientlighet och xenofobi, i den nuvarande krisen har muslimsk bakgrund.

1.2 Syfte

Syftet med det här arbetet är att det ska vara en kunskapsöversikt över vad forskning, svensk och internationell, säger om hur islamofobi kan få uttryck, och hur man kan motverka islamofobi i skolsituationer. Fokusen ligger på hur det ser ut i Sverige och andra relevanta länder som normalt och historiskt sett har liknande värderingar och utveckling som Sverige, exempelvis Frankrike, grupperat under benämningen ”västerländska länder”, eller ”västvärlden”. Utgångspunkt för översikten är att se vad forskning säger om hur islamofobi kan få uttryck, och framförallt kommer en insikt ges i vad forskning säger om hur det kan hanteras och motverkas i skolsituationer. Hur det ser ut i skolsituationer blir relevant då islamofobiska värderingar har blommat upp och blivit mer vanligt

förekommande under 2000-talet och har en tendens att genomsyra befolkningens åsikter och värderingar, och ungdomar och barn är inte undantagna från det. En fråga har formulerats utifrån det här, som det fokuseras på i arbetet:

Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?

1.3 Metod

I början av arbetet utgick jag ifrån att jag skulle titta på och studera vad forskning säger om islamofobi i västvärlden. Jag utgick ifrån ”västvärlden”, ett koncept jag inte än hade smalnat av eller definierat särskilt väl. Jag hade också tänkt titta på vad forskning säger om

islamofobi i klassrummet, hur man kan hantera det och hur man kan motverka det. Delar av det jag ville titta på i början är kvar i den här kunskapsöversikten, men arbetets fokus har smalnat. Efter möte med handledare blev ”västvärlden” som koncept nertunnat och

definierat: ”västvärlden” i det här arbetet innebär nu länder som har erfarenhet av liknande värderingar, lagstiftning och kulturell bakgrund som Sverige. Efter samma möte med handledare smalnade frågeställningen. Jag hade inledningsvis inte en idé om var min forskning om islamofobi skulle börja, men idén om att den nuvarande vågen av islamofobi blev mer definierad och förekommande efter terrorattackerna elfte september 2001 dök upp vid det här mötet. Därmed kunde jag smalna mitt fokus och veta var jag skulle börja titta vad det gäller forskning om islamofobins utveckling. Efter vidare grubbel om hur

(7)

7

frågorna skulle vara utformade fick jag sedan förslag från min handledare om att skära ner antalet frågor till två istället för tre. Vid det här laget var Sveriges del av islamofobins utveckling en ensam fråga, jag valde efter förslaget från min handledare att inkorporera den här frågan i samma fråga som gäller västvärlden. Efter det här var det klart att två frågor skulle studeras och forskas utefter i det här arbetet, en fråga gällande islamofobins utveckling under 2000-talet, och den förnämnda frågan gällande islamofobi i skolsituationer.

När frågorna var tillräckligt väl utformade och arbetet var på väg i rätt bana började sökprocessen. Först och främst är det viktigt att påpeka att varenda artikel som användes och söktes på är peer-reviewed. Den första databasen jag använde mig av var Eric via EBSCO vilket jag ansåg var relevant då databasen specialiserar sig på pedagogisk och didaktiskt forskning. Mina sökningar kring islamofobins utveckling gav dock inte särskilt mycket resultat på en databas som fokuserar på pedagogik. Jag började med att söka information kring islamofobins utveckling efter elfte september 2001. På sökfrasen ”islamophobia 9/11” dök bara ett resultat upp, och detsamma gällde sökfrasen

”islamophobia september”. Artikeln som hittades på ”islamophobia september”, skriven av Sheridan (2006), valdes ut. För att få bättre sökresultat gällande islamofobins utveckling valde jag att byta databas. Jag hoppade över till Libsearch, där resultaten i det här området var betydligt mycket mer fruktbara. Först och främst sökte jag på ”islamophobia Sweden” för att få fram resultat om Sverige. 85 resultat dök upp och två relevanta, intressanta artiklar valdes, skrivna av Jakku (2018) och Hirvonen (2013). Hirvonens artikel i synnerhet var intressant då den nämner skolor, vilket jag ansåg var en bra övergång till andra delen av resultatet. Jakkus artikel fokuserar på kvinnors erfarenheter, något jag också tyckte var synnerligen intressant. Efter den här sökningen valde jag att söka på ”islamophobia Europe”, men insåg att det var för brett. 877 resultat dök upp, därför valde jag att smalna åren som resultaten kunde vara publicerade under till mellan år 2015 och 2019. Det här var bra årtal för att artiklarna skulle vara nya och användbara. Resultaten var fortfarande många, 479, men en artikel av Kallis valdes ut (2015), då den gav en bra och ingående förklaring på islamofobins utveckling. För att smalna av ännu mer sökte jag på

”islamophobia Europe 9/11” och fick tolv resultat. Två artiklar valdes ut som har relevans till fler punkter än bara vad sökfrasen antyder, artiklar av Garner & Selod (2015), samt av van Meeteren & van Oostendorp (2018).

(8)

8

Efter det gällde det om att hitta information om hur islamofobi ser ut i skolan, och hur det kan motverkas i skolan. Alla artiklar som valdes ut här valdes ut av ett stort syfte: idéerna i artiklarna verkade väl genomtänkta och hade fokus på pedagogiska aspekter. Nu användes Eric via EBSCO igen, då databasens fokus på pedagogik var relevant. Först användes sökfrasen ”islamophobia” vilket gav 54 resultat. Av dessa 54 resultat valdes två artiklar ut, skrivna av Hossain (2017) och Merchant (2016). Merchants var extra intressant då den ger inblick i hur muslimska elever kan känna själva. Trots Eric via EBSCOs fokus på

pedagogik var jag inte helt nöjd med sökresultaten. Därför hoppade jag över till Libsearch igen. Jag sökte på ”islamophobia school” och fick upp 712 resultat. Alldeles för mycket, men två artiklar, skrivna av Baltaci & Kayacan (2019) samt Thijs, Hornstra, & Charki (2018), fångade direkt ögat, då den talar om vikten av bra relationer mellan lärare och elev och valdes därför ut. För att smalna resultaten sökte jag istället på ”islamophobia school pedagogy” vilket gav 17 resultat. En av dessa artiklar valdes ut, skriven av Wesselhoeft (2017). Efter det sökte jag på ”islamophobia pedagogy” vilket gav 29 resultat, en artikel valdes ut, skriven av Dorroll & Dorroll (2017). Sist tyckte jag att en artikel till behövdes för att arbetet skulle bli komplett. Jag sökte på ”islamophobia classroom” vilket gav 93 resultat, varav ett av resultaten valdes ut, skriven av Flensner, Larsson, & Säljö (2019). Den här artikeln såg väldigt bra ut då den fokuserar på Sverige och situationen i svenska klassrum.

Efter opponeringen på mitt arbete insåg jag att min första fråga borde tas ner och förkortas till en initiell bakgrund i stället, samt att största fokus på arbetet borde ligga på den

didaktiska delen. Efter förslag från examinator använde jag mig av en text av Otterbeck & Bevelander (2006) för att stärka bakgrunden i texten. Jag valde även att utöka didaktikdelen med två avhandlingar med specifikt fokus på svenska skolan, som valts ut efter förslag av examinator, dessa skrivna av Kittelmann Flensner (2015), och Halvarsson Britton (2014). Dessa två texter nåddes genom att söka efter avhandlingarnas specifika namn i SwePub.

I min sökning efter material har jag mycket möjligen haft förutfattat meningar som målat hur jag sökt och hur jag gjort i mitt urval. Jag kom in i skrivandet med en tanke om att islamofobi var vanligt förekommande, och det kan mycket väl ha förändrat urvalet av texter. Det här är någonting som jag måste ha mer i åtanke vid skrivandet av framtida texter, och någonting som bör tas i aktning när den här översikten studeras.

(9)

9

2. Resultat

2.1 Islamofobi i västvärlden – en kort inblick

Innan det här arbetet tar upp vad forskning säger om hur islamofobi kan motverkas i skolsituationer är det viktigt att ge en kort bakgrund till hur islamofobi utvecklats under 2000-talet i västvärlden, och kort hur diskriminering kan ske och se ut mot muslimer. Det är viktigt att veta hur det ser ut för att få en klar bild av situationen och för att ha så mycket förståelse och kunskap som möjligt när potentiella islamofobiska situationer dyker upp..

Kallis (2015) tar fram poängen att högerextremism har ökat markant i västvärlden som en följd av ökandet av islamofobiska och xenofobiska tankar. Efter den elfte september 2001 började folk gå igenom en slags rädsla för att utsättas för terrordåd utförda av Al-Qaeda, vilket stämmer överens med Sheridans (2006) forskning, och på senare tid har den rädslan istället ändrats till en rädsla för terrororganisationen IS. Högerpartier med islamofobisk retorik etablerar sig mer och mer i världen och får mer genomslag hos befolkningen. Dessa partier använder sig av en retorik som anspelar på och talar till människor som är rädda, någonting som pågått sedan den elfte september 2001, och som fortsatt med ökningen av muslimsk invandring vid den rådande flyktingsituationen (Kallis, 2015, s. 28-29). Kallis (2015) menar att dessa högerextrema partier försöker måla vanliga muslimer som en stor problematik, och som inkompatibla med traditionell inhemsk kultur (s. 32). Ökandet av islamofobisk argumentation och retorik har lett till att islamofobi blivit normaliserat och att hat mot muslimer och islam blivit mer förekommande. Det här stöds av forskning från multipla håll, exempelvis från van Meeteren & van Oostendorp (2018), som kommit fram till att retoriken kring islam blir mer och mer misstänksam och xenofobisk (s. 537). Media ger även uppmärksamhet åt situationer och problem som gäller muslimer, till exempel flyktingkrisen, med sensationell rapportering, vilket Kallis (2015) poängterar är en anledning för den vanliga befolkningen att bli ännu mer osäkra och leder till mer hat och förakt mot muslimer (s. 36). Högerextrema partier med islamofobiska agendor utnyttjar den här osäkerheten för deras egen vinning. Kallis (2015) tar även upp att problematiken inte nödvändigtvis enbart ligger i politisk retorik, utan att en stor del av problematiken är hur rotat islamofobi blivit bland den vanliga befolkningen runt om i världen (s. 36). Kallis (2015) poängterar även att fysiska attacker, diskriminering och hot mot muslimer har ökat

(10)

10

under 2000-talet (s. 29). Samtidigt som Kallis (2015) nämner hur viktigt och bra det är att flera länder infört lagar mot diskriminering och våld och att många grupper som fokuserar på mänskliga rättigheter jobbar hårt med att försöka motverka islamofobi påpekar han att det är farligt att islamofobin ökar (s. 30). Han kommer även fram till att segregationen mellan olika grupper ökar, vilket också är en nämnvärd problematik.

Enligt Katarina Hirvonen (2013) har Sverige inte undvikit vågen av islamofobi och xenofobi. Hirvonen (2013) poängterar att ökningen av stöd för högerpartiet

Sverigedemokraterna under senare år har skett jämte en stadig ökning av migrationen in i Sverige (s. 78-79). Ökningen av både migrationen och stödet för Sverigedemokraterna har därför en självklar korrelation. Hirvonen (2013) ser även att det xenofobiska tänkandet emot migranter och flyktingar har lett till vandalisering av en stor del boende för migranter (s. 79). Byggandet av ett centrum i Vallentuna för nyanlända barn och ungdomar, samt barn och ungdomar som nyss fått undantagstillstånd, är ett exempel på ett sådant boende som råkat ut för hot och trakasserier. Redan från att det meddelades att just ett sådant centrum skulle byggas möttes det med motstånd, och vid öppnandet tvingades poliser konstant att vara på plats på grund av det underliggande hotet av våld och förstörelse (Hirvonen, 2013, s. 79-80). Hirvonen (2013) utforskar också hur internet kan ha negativ påverkan och hjälpa med spridningen av hatfulla tankar och xenofobiska värderingar. I hennes forskning hittar hon att vågen av högerextrema hemsidor ökat på senare tid och att språket som används på sådana sidor är extremt hatfullt och fyllt av rasistisk retorik, och även retorik som

förespråkar våld och trakasserier (Hirvonen, 2013, s. 80-84). Vågen av högerextrema åsikter går därmed hand i hand med diskriminering, både offline och online, och vad folk ser online kan styrka islamofobiska värderingar och tankar. Ofta förespråkar människor online också våldsakter i verkliga livet. Ett viktigt exempel Hirvonen (2013) tar upp gällande hur högerextrema åsikter ökat är resultaten på ett skolval på en skola i Vallentuna, då

Sverigedemokraterna lyckades kamma hem 70% av rösterna (s. 80), vilket är ett tecken på att islamofobi och xenofobi råder bland ungdomar också, inte bara bland vuxna.

Att unga har tendenser mot islamofobiska värderingar och sämre inställning till muslimer är någonting som framgår i forskning av Otterbeck & Bevelander (2006) också. Som

bakgrund för deras studie hade de som underlag från tidigare studier att samtidigt som en ganska stor grad ungdomar är toleranta gentemot muslimer lider muslimer större chans att

(11)

11

bli utsatta för intolerans än andra grupper människor (Otterbeck & Bevelander, 2006, s. 41-42). En intressant aspekt som framförs i Otterbecks & Bevelanders (2006) studie är att det framkommer att pojkar har större tendenser att luta mot islamofobiska tankegångar än flickor (s. 47). Det finns även flera faktorer som påverkar hur eleverna är inställda till muslimer, exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund, där elever med föräldrar som har bakgrund som tjänstemän på relativt hög nivå, och högre utbildning, visar mer tolerans, eller lokala och regionala faktorer för eleverna, då attityderna gentemot muslimer ofta är annorlunda beroende på varifrån eleverna härstammar eller bor (Otterbeck & Bevelander, 2006, s. 50). Andra faktorer som också påverkar är familjeförhållanden, skolfaktorer, vänner och umgängeskretser, hur utanför elever är och känner sig, stereotypiskt etablerade könsroller hos ungdomarna, och psykologiska aspekter hos eleverna (Otterbeck &

Bevelander, 2006, s. 50-51). Otterbeck & Bevelander (2006) kommer i sin studie också fram till att flickor har tendens av att vara mer utsatta på grund av sin religiösa tillhörighet, medan pojkar löper större risk att utsättas för fysiskt våld (s. 52). Muslimer som anser sig själva vara spirituella, aktivt troende och aktiva utövare av religion löper större risk att bli utsatta för kränkningar och diskriminering (Otterbeck & Bevelander, 2006, s. 54). Det är klart och tydligt från deras forskning att muslimer löper större risk för utsatthet än andra grupper, vilket tyder på att islamofobi också är prevalent bland svenska ungdomar.

2.2 Att motverka islamofobi i skolsituationer

Efter den korta överblicken på islamofobins utveckling och en inblick på hur situationen kan se ut bland ungdomar är det klart att det har blivit vanligt med politisk islamofobi, xenofobisk retorik och att det finns tendenser av ungdomar att luta i den riktningen också. Muslimer utsätts lätt för kränkningar, särskilt kvinnor. Det finns också tendenser att muslimer ”rasifieras”, det vill säga att de ofta definieras utifrån fysiska och kulturella attributer, och att islamofobi därför liknar traditionell rasism i många aspekter (Garner & Selod, 2015, s. 11-14). Jag såg genom Hirvonens (2013) forskning, att ungdomar kan tendera att rösta högerpopulistiskt i skolval (s. 80), och att muslimer är mer utsatta än andra grupper framgår genom Otterbecks & Bevelanders (2006) forskning. På grund av det här finns det risk att islamofobi kan få uttryck i skolsituationer. Det är därför viktigt som lärare att veta hur man kan hantera sådana potentiella situationer, och hur man kan motverka att sådana situationer dyker upp. I följande avsnitt tänker jag se vad forskning säger om islamofobi i skolsituationer och hur lärare kan motverka det.

(12)

12

Thijs, Hornstra & Charki (2018) studerade, i Nederländerna, hur muslimska elever påverkas av deras uppfattning gällande religiös diskriminering och även vikten av förhållandet mellan lärare och elever, och vilken roll det har i deras välmående. Studien utfördes på islamiska skolor, där inte nödvändigtvis alla lärare är muslimer, och gjordes för att se hur självbilden hos barn samt deras känsla av nationell identifiering kan påverkas av deras förhållande till lärare. Thijs, Hornsta & Charki (2018) kom fram till att muslimska elever som känner att de får ta emot diskriminering givetvis har svårt att känna sig hemma i ett sekulärt land där de inte är en del av majoritetsbefolkningen (s. 2532). En viktig aspekt av vad Thijs, Hornsta & Charki (2018) kom fram till är att det krävs inte direkt diskriminering mot en enskild person, utan diskriminering mot muslimer som grupp kan vara tillräckligt för att hota enskilda elevers självkänsla (s. 2532). Studien poängterar att relationen mellan elev och lärare är extremt viktig i sådana här situationer, och att lärare påverkar elevernas

självförtroende, självkänsla och identifiering med landet de befinner sig i. Lärarens religiösa tillhörighet kvittar egentligen om relationen mellan lärare och elev är positiv. Thijs, Hornsta & Charki (2018) poängterar att det är viktigt att inte favorisera elever med muslimsk

bakgrund om man som lärare vill förstärka elevernas känsla av tillhörighet i landet, då vissa lärare med sådana tendenser kan tendera att underminera den icke-muslimska befolkningen (s. 2523-2524). Det måste finnas en slags balans i hur man helst ska hantera situationen, och man ska inte gå alltför hårt på den inhemska befolkningen om man vill att eleverna ska känna sig hemma och säkra. Thijs, Hornstas och Charkis (2018) slutsats att lärarens attityd gentemot inhemska befolkningen eller muslimska personer spelar stor roll på elevernas självkänsla och nationella identifiering visar hur viktigt det är att bygga en bra relation till elever med muslimsk bakgrund, särskilt nu när islamofobi är mer utsträckt, samt att islamofobi mycket väl kan genomsyra lärande och elevers skolgång.

Wesselhoeft (2017) utförde en studie där hon tittade på hur olika faktorer påverkar det franska skolsystemet och hur det har skötts sen terrorattackerna i landet 2015. Hon tittade på det ur två olika synvinklar: den franska staten från ett håll, och muslimska

samhällsaktivister från andra. Wesselhoeft (2017) anser att båda två sidorna ser det franska skolsystemet som ett slags slagfält, där relationen mellan lärare och studenter är på

frontlinjen, då lärare ses som personerna som ska leda undervisningen i rätt riktning (s. 628-629). Medan staten försöker etablera ett skolsystem där det jämlikhet lärs ut och radikalisering bekämpas, ser muslimska aktivister det som att deras religion trycks undan och att elever utsätts för islamofobi och diskriminering på en rad olika sätt. På senare år har

(13)

13

franska staten försökt spela på att landet ska återvända till moral som fanns i landet förr, och det här har blivit mer spelat på sedan terrorattackerna 2015 (Wesselhoeft, 2017, s. 638). Wesselhoeft (2017) ser också att människor med muslimsk bakgrund blir dömda av lärare utefter deras religion, särskilt efter de förenämnda terrorattackerna. Återigen dyker det upp att sådant här sker lättare när det är flickor, någonting som Jakku (2018) fokuserar på i sin studie och som kan ses i forskningen av Otterbeck & Bevelander (2006) också, då deras religiösa tillhörighet är mer synlig (Wesselhoeft, 2017, s. 637). Wesselhoeft (2017) kommer fram till att när en sådan här miljö av överdriven säkerhet är förekommande på en sådan hög nivå, nationellt, leder det till att muslimer får problematik att vara sig själva socialt, då deras religion blir deras absolut största personliga drag, men det leder även till att aktivister fokuserar på för snäva problem vad det gäller institutionell diskriminering, vilket leder till vidare sprickor. Wesselhoeft (2017) kommer fram till slutsatsen att det aldrig är bra med en lärmiljö som är alldeles för stängd och där elever möjligen kan känna sig förtryckta, samt att man genom att sänka säkerheten och öppna undervisningen, kan få alla elever att känna sig mer hemma och att undervisningen blir bättre (s. 638). I den ökade vågen av islamofobi är det alltså en bra idé att öppna undervisningen, inte döma efter religion och att utföra en undervisning som anses öppen av alla.

Dorroll & Dorroll (2017) kom fram till att det kan hjälpa att använda sig av ansvarsfull digital media för att få elever att känna empati för elever med flyktingbakgrund. Det här är någonting som de kom fram till genom att studera effektiviteten av användandet av sådana metoder i USA, där islamofobi har trängt igenom och mycket väl kan visa sig hos elever. Eftersom det är lätt att råka på islamofobiska åsikter online kan det här påverka hur elever ser på muslimer, och Dorroll & Dorroll (2017) anser att man kan använda dem positiva sidorna av digital media för att motverka just islamofobi också (s. 304). Genom att använda sig av hemsidor som eleverna är bekanta med, till exempel YouTube, kan man ge eleverna en insikt till flera olika aspekter av andra kulturer på ett igenkännbart sätt. Det här utfördes genom att en YouTube-sida startades med multipla intervjuer med muslimska personer om olika aspekter av deras liv. Eleverna fick förståelse och uttryckte sig i efterhand om

muslimer på ett förändrat sätt (Dorroll & Dorroll, 2017, s. 308-310). En märkvärd förändring som Dorroll & Dorroll (2017) la märke till var att elevernas inställning till kvinnors roll inom islam förändrades en del, då eleverna fick ta del av deras erfarenheter på ett helt nytt sätt (s. 310). Som tidigare nämnt av Otterbeck & Bevelander (2006) och

(14)

14

Wesselhoeft (2017), och stöttat från forskning av Jakku (2018), utstår kvinnor mer förakt och diskriminering än män. Genom att använda sig av en sådan här taktik kan man alltså väcka empati och medkänslor hos eleverna för muslimer och sänka och motverka islamofobiska värderingar.

Merchant (2016) utforskade hur muslimska flickor reagerar på hur skolan är utformad i USA gällande lärandet om islam. Merchant (2016) poängterar även hur vidspritt islamofobi blivit i USA sedan den elfte september 2001 och att media och politik tenderar att

demonisera muslimer och ha nedsättande retorik om islam (s. 183), någonting som stöds av annan forskning, exempelvis från Hossain (2017). Merchant (2016) tar även upp hur islamofobi existerar inom islam också, då det finns tendenser mellan olika grupper inom islam att vara fientliga mot varandra. Därför är flickorna Merchant (2016) tagit hjälp av i studien tillhörande Shia, en minoritet inom islam (s. 184). Flickorna svarade att de ofta är nervösa när islam är på agendan för lärande, och ansåg att det bästa sättet att lära ut islam när islam är en minoritetsreligion i ett samhälle som inte är muslimskt, är att hitta saker inom islam som är jämförbara och likadana som i andra religioner, till exempel kristendom. Det här ansåg flickorna leda till att islam kunde demoniseras mindre, då det visar att

religionerna är lika i vissa aspekter (Merchant, 2016, s. 192-194). Merchant (2016) tittade på hur de muslimska flickorna försökte arbeta emot islamofobi i klassrummet, och märkte att alla försökte bygga broar mellan religionerna för att hitta gemensamma saker. Det

föregående med att hitta jämförbara saker inom islam och andra religioner är ett exempel på sådant brobyggande. Ett annat exempel är hur en av flickorna föreslog att använda sig av muslimska gästtalare istället för att enbart använda sig av läroböcker (Merchant, 2016, s. 193). Merchant (2016) anser att metoderna som föreslagits av eleverna i undersökningen kan vara relativt bra metoder, men metoder som enbart är nödvändiga då samhället i sig själv har tendenser att ha islamofobiska värderingar och normer (s. 194). För att

islamofobiska värderingar och normer ska existera på mindre skala bör istället läroplanen vara skarpt inriktad på att motverka just dessa värderingar. Läroplanens fokus bör vara fokuserad på att utöka kulturell kunskap och olika, varierande aspekter av folks liv som gör att deras religiösa tillhörigheter ser ut som de gör, samtidigt som den är inkluderande för allihopa, och inte enbart fokuserar på ritualer och tro (Merchant, 2016, s. 194-195). Tyvärr är det vidspritt att enbart lära ut religioner baserat på just ritualer och tro, en väldigt rättfram taktik för att lära ut religion.

(15)

15

Hossain (2017) poängterar samma sak som flera andra; att media genom sin rapportering hjälper till med spridandet av islamofobi på grund av hur det rapporteras kring, samt att internet och sociala medier har stor betydelse för folks värderingar och åsikter (s. 35-36). Hossain (2017) poängterar att spridandet av islamofobi hos befolkningen har fått

manifestation i klassrummet, både hos lärare och elever (s. 36). Hossain (2017) kommer fram till samma sak som många andra forskare; det är viktigt att lärare är kunniga inom islam och lär ut rätt saker, på ett sätt som hindrar islamofobi och främlingsfientliga värderingars framkommande. Till exempel finns det bra aspekter av att lära ut likheter mellan religioner, som Merchant (2016) också nämner. Den här taktiken hjälper lärare lära ut att flera misstankar om islam kan ha varit felaktiga och misstolkade (Hossain, 2017, s. 39). En annan taktik som Hossain (2017) ser som hjälpsam är att ta upp olika historiska händelser där muslimer varit viktiga som positiva frontfigurer, eller uppfinningar som påkommits av muslimer, till exempel talet ”noll” i nummersystemet som används i hela världen (s. 37-38). En annan användbar taktik är att poängtera hur mycket variation det finns inom islam, och att muslimer inte helt och hållet är en homogen religion, som många människor tror. Till exempel har Indonesien, landet med störst muslimsk befolkning i hela världen, väldigt annorlunda seder och kultur från länder i Mellanöstern (Hossain, 2017, s. 38). Grundtanken kring Hossains (2017) idéer är att det är bäst att vara kunnig vad det gäller frågor kring islam när man pratar om det för att förhindra islamofobi så mycket som möjligt, och olika varierande taktiker kan vara användbara för det här ändamålet.

Kittelmann Flensner (2015) försöker i sin avhandling hitta möjliga sätt som man kan anpassa undervisning i religion i den svenska skolan (s. 20). I sin studie fann hon att när det talas om islam i skolan finns det ibland toner av fobiska värderingar (Kittelmann Flensner, 2015, s. 148). Samtidigt som religion ofta som helhet kan ses som ett problematiskt

koncept bland elever ligger ofta fokus på att islam är mer problematiskt än andra religioner (Kittlemann Flensner, 2015, s. 197). Mycket av diskursen i klassrummen handlade om att elever tenderade att relatera till kristendom som mer individualiserat och därför i linje med svenska värderingar, medan islam inte stod för samma principer, och att muslimer blir presenterade som en slags annan entitet (Kittelmann Flensner, 2015, s. 213-214). Ofta blir muslimer associerad med negativa aspekter, som terrorism, och diskursen kring islam är mycket mer främlingsfientlig och negativ (Kittelmann Flensner, 2015, s. 221). Bland elever

(16)

16

som ser sig själv som mer sekulära målades kristendom också upp i ett negativt ljus, men bland elever som själva ansåg sig själv vara kristna föll islam in i en negativ benämning, då jämförelser mellan båda religionerna gjordes, och islam bedömdes vara den omoderna och oanpassningsbara religionen utav dem två (Kittelmann Flensner, 2015, s. 261). Kittelmann Flensner (2015) anser att om religionslektioner är konstruerade så som de var under hennes studier kan leda till väldigt problematiska förhållande, då religion ofta betraktas som

någonting exotiskt och annorlunda, och religioner, samt personer som är religiösa, beskrivs på ett stereotypiskt sätt (s. 267). Hon anser att generaliseringar är viktiga, men att de måste kopplas till olika sammanhang, som exempelvis sociala sammanhang, för att ge en hel bild och inte bli överdrivet simpla (Kittelmann Flensner, 2015, s. 271). Hon förespråkar att lära ut religion utifrån ett tematiskt lärosätt och att jämförelser bör göras. När det presenteras att religioner varierar inuti sig själva, och inte bara att olika religioner har olikheter, leder det till att analysering av religioner blir mer nyanserad (Kittelmann Flensner, 2015, s. 271-272). Att jämförelser är viktigt och en bra lärarstrategi är någonting som stöds av forskning på andra håll också, bland annat av Hossain (2017). Det blir alltså viktigt att lära ut elever bakgrunden till varför religioner ser ut som det gör och att eleverna får ta del av större sammanhang och flera olika synpunkter och sidor, för att analysering och tolkning av religioner ska vara mer nyanserade och inte lika stereotypiska.

Flensner, Larsson & Säljö (2019) gjorde en studie där de tittade på hur man som lärare kan använda sig av teaterbesök där pjäserna är relevanta och handlar om, samt bjuder in till diskussion om, rådande konflikter i Mellanöstern. Med en sådan taktik kan man låta elever med flyktingbakgrund få utrymme att berätta sin historia i efterhand då erfarenheterna de har gått igenom personaliseras. Personalisering av muslimers liv för att motverka

islamofobi är någonting som också nämns av andra forskare, till exempel Dorroll & Dorroll (2017) med deras idé om att visa videoklipp, eller Merchants (2016) taktik om att använda muslimska gästtalare. Flensners, Larssons och Säljös (2019) studie utfördes på två gymnasieskolor med heterogena blandningar av elever. Där fanns elever med

flyktingbakgrund, men även elever som uttryckt nationalistiska synpunkter. Flensner, Larsson & Säljö (2019) kommenterar att det blivit svårare för många lärare att lära ut om islam på grund av dessa heterogena blandningar av elever, då ämnet har blivit mer känsligt (s. 1-2). I uppgifterna som gavs ut i samband med pjäserna förväntades att eleverna skulle svara fritt och utifrån egna tankar. Det var dock en del av eleverna som uppfattade det här

(17)

17

som väldigt ensidigt, då de uppfattade det som att ett särskilt svar väntades, och att egna tankar egentligen kvittade. Flensner, Larsson & Säljö (2019) tolkar det som att eleverna i fråga inte kunde ta sig över hindret som sa att det här fortfarande var en skoluppgift, och att det därför inte fanns mycket utrymme för olika svar egentligen (s. 15). Det fanns dock också elever som uppfattade pjäserna som positiva då de bjöd in till diskussion om aktuella, kontroversiella problem och som uppskattade att dessa problem presenterades utifrån en synvinkel som tillhör personer som gått igenom dessa problem. Därför kan slutsatsen att vissa elever förstod det politiska hela dras, men inte alla elever. Om man planerar att använda sig av en sådan här teknik poängterar Flensner, Larsson & Säljö (2019) att det är viktigt att läraren förbereder tillräckligt, förklarar varför teaterbesöken ska göras och relaterar till kursplanen, och ger konkreta uppgifter, för att undvika att vissa elever missar att förstå hela sammanhanget (s. 15).

Halvarsson Britton (2014) studerade i sin avhandling också hur man kan använda sig av studiebesök i religionsundervisning, hennes idé för studiebesök var att ta med eleverna till moskéer. Halvarsson Brittons (2014) studie, som gjordes med hjälp av skolklasser och lärare, innefattade besök av moskéer för att se hur elevers tankar förändrades kring muslimer och islam. Som en förberedande aspekt tittade hon på hur elever innan

studiebesöket yttrade sig om religionen, hur det såg ut under själva besöket, och hur det såg ut efter besöket. Eleverna fick frågor att planera som skulle ställas när själva studiebesöket skedde (Halvarsson Britton, 2014, s. 59). Dessutom förbereddes eleverna med olika aspekter i förväg, till exempel citat från Koranen (Halvarsson Britton, 2014, s. 73). Gällande elevernas inställning till islam innan studiebesöket beskrevs islam övergripande som en homogen, mindre värd och ej anpassningsbar religion där tolkningen av kvinnors rättigheter inte stämmer överens med västvärldens syn och därmed betraktas som

inkorrekt. Dessutom kopplade väldigt många av eleverna ihop islam med terrorism, och mycket av deras syn på islam var baserade på vad som sägs och framförs i media vilket tyder på att elevernas värderingar var problematiska (Halvarsson Britton, 2014, s. 83-85). Många av frågorna var också generaliserande, vilket tyder på att många av eleverna tänker att muslimer alltid är väldigt lika varandra i sitt utövande av religionen (Halvarsson Britton, 2014, s. 76-77). Under besöket beaktar Halvarsson Britton (2014) att eleverna visade hög artighet och fokuserade mycket på den aspekten, vilket mycket väl kan begränsa elevernas möjligheter att genuint uttrycka sig själva (s. 116). Hon observerar dock också att den här

(18)

18

uppfattningen inte delades av alla elever, då vissa elever ansåg att andra visat brist på respekt, samt att vissa elever var öppna i sin frågeställning som inte nödvändigtvis lutat åt ett traditionellt artigt sätt att ifrågasätta, men inte nödvändigtvis oartigt i heller (Halvarsson Britton, 2014, s. 116-118). Halvarsson Britton (2014) observerar dock själv att eleverna är betydligt mycket mer fokuserade under det här studiebesöket än tidigare studiebesök på andra religiösa platser, samt att generaliserande frågeställningar inte dykt upp särskilt mycket under besöket i moskén, vilket kan betyda att eleverna visar mer respekt åt religionen när de möter den mer direkt (Halvarsson Britton, 2014, s. 117-118). Efter besöket skrev eleverna två loggar, en lektionen efter besöket, den andra fyra veckor efter, när studierna om islam hade mynnat ut och lidit mot sitt slut (Halvarsson Britton, 2014, s. 120). Frågan om kvinnans roll inom islam låg kvar och många var fortfarande kritiska i just den här frågan. Frågor om genus var inte vanligt förekommande under besöket på moskén, vilket mycket väl kan vara på grund av att eleverna fokuserat på att vara artiga. Trots att moskérepresentanten etablerat frågan om genus ur ett perspektiv som förespråkar jämna roller mellan man och kvinna drar många elever egna slutsatser utifrån information de fått ifrån andra ställen (Halvarsson Britton, 2014, s. 147-150). Vad som skrevs om islam av eleverna ändrades till viss del efter besöket, exempelvis genom att religiösa utförandet ändrades till att diskuteras mer specifikt utifrån vad som sker inom en moské, till skillnad från tidigare då mycket fokus låg på saker som ej är tillåtna inom islam (Halvarsson Britton, 2014, s. 156). Den generella bilden från eleverna är att besöket av en moské varit en bra upplevelse trots att många elever visat tveksamhet till besöket innan det skedde

(Halvarsson Britton, 2014, s. 166-167). Vissa elever lade inte sin tro till

moskérepresentanten utan drar i stället egna slutsatser utifrån vad som själv upplevts tidigare eller vad eleverna möjligtvis hört från andra källor (Halvarsson Britton, 2014, s. 170). Dessutom var vissa elever skeptiska till moskérepresentanten då han är etniskt svensk, en aspekt som dock vissa elever såg som intressant och omvärderande (Halvarsson Britton, 2014, s. 160-161). Halvarsson Britton (2014) förespråkar användandet av besök på moskéer som en potentiellt bra lärmetod då det bjuder in eleverna till reflekterande arbete, men har också vissa fallgropar, då vissa elever som har problem med reflektion tar allt som sägs i moskén som bestämd sanning, eller att vissa förutfattade fördomar blir värre vid besöket av en moské (s. 186). Det finns även vissa aspekter av studiebesök på moskéer som kan vara förvirrande i viss mån för eleverna, exempelvis att lyssna på en person eller

föreläsare som givetvis inte kommer in i undervisningen i ett neutralt läge, som lärare i svenska skolan vanligtvis gör (Halvarsson Britton, 2014, s. 174). Sammanfattningsvis kan

(19)

19

man etablera att besök av moskéer kan vara en användbar taktik för att få elever att reflektera och värdera om, men det måste vara väl förberett, både före och efter själva besöket, och man måste vara medveten om vilka fallgropar och hinder som kan tillkomma.

Det är inte bara elever som tenderar att ha islamofobiska tendenser, utan även lärare, enligt en studie av Baltaci & Kayacan (2019). Genom intervjuer med multipla lärare i olika europeiska länder kom Baltaci & Kayacan (2019) fram till att islamofobi definitivt är ett problem bland lärare i moderna skolor, både öppen islamofobi och gömd islamofobi (s. 5). Återigen kommer åsikter om att islam inte är kompatibelt med traditionell västerländsk kultur fram, någonting som Kallis (2015) och Garner & Selod (2015) också poängterar i sin forskning. Flera av lärarna som deltog i studien erkände att flera elever diskriminerar muslimska elever och att lärarna själva ofta ger muslimska elever sämre utvärderingar (Baltaci & Kayacan, 2019, s. 22-23). Trots att det ofta är svårt i sådana här lägen, och ofta extra svårt när det gäller religion, poängterar Baltaci & Kayacan (2019) att det viktigaste steget att ta för att motverka fördomar är att kommunicera sinsemellan. Flera av lärarna som deltog i studien var medvetna och själva föreslående om att kommunikation är den ultimata vägen till förbättring. Om kommunikation existerar trots att det inte finns någon särskild koppling eller gemenskap mellan folks bakgrunder och religiösa tillhörigheter kan det hjälpa till med att människorna i fråga ska kunna bilda en fungerande grupp av individer (Baltaci & Kayacan, 2019, s. 23). Med tanke på att lärarna är medvetna om det här själva och ofta till och med föreslår en sådan slags lösning kan man därmed definitivt säga att om lärarna får bättre förståelse för islam, öppnar klara och bra kommunikationsvägar samt minskar sina egna fördomsfulla tankar leder det till att klassrummet får minskad chans för islamofobi. Att islamofobiska värderingar finns hos lärare och inte bara elever är någonting som Hossain (2017) också påpekar, och idén om att lärare måste vara mer öppna och mindre islamofobiska stöds av forskningen av Thijs, Hornstra & Charki (2018).

2.3 Slutsats

Forskning om islamofobi i västvärlden under 2000-talet kan summeras till ett större drag: islamofobi har blivit betydligt mycket mer förekommande. Den elfte september är en bra startpunkt för att se vart de nuvarande pågående trenderna må ha börjat, då attackerna i New York ledde till en skarp förändring av folks syn på muslimer, eller en vass förstärkning av redan existerande, underliggande främlingsfientlighet. På senare tid har islamofobi

(20)

20

förstärkts och förvärrats. Islamofobi får uttryck bland befolkningen genom diskriminering, öppet förakt och normalisering av främlingsfientlighet. Enligt flera källor, till exempel Otterbeck & Bevelander (2006), Jakku (2018) och Wesselhoeft (2017), löper flickor och kvinnor större risk att utsättas för diskriminering, på grund av att det är lättare att tolka dem som muslimer, på grund av att muslimska kvinnor ofta använder muslimska

klädesdräkter och slöja. Garner & Selod (2015) pratar om att muslimer rasifieras, vilket är klart och tydligt då muslimer ofta döms utifrån sitt utseende. Sverige har också blivit en del av den islamofobiska vågen, och muslimer har utsatts för trakasserier och hot där också. Den islamofobiska vågen sträcker sig därmed över västvärlden och får uttryck i öppna arenor och bland befolkningen, och muslimer diskrimineras och får utstå trakasserier.

Skolvärlden har också problem med islamofobi, och dessa värderingar genomsyrar

undervisning till stor del. Det är inte bara en problematik bland elever, utan lärare har också islamofobiska tendenser. Hur man motverkar det är tufft, men forskning säger att vägen till förståelse och gemenskap är öppenhet och kommunikation. Att motverka islamofobi kan genomföras på olika sätt och flera forskare, till exempel Kittelmann Flensner (2015), poängterar vikten av att sammanhang presenteras i undervisning och att generaliseringar inte ska göras utan full kontext. Merchant (2016) och Flensner, Larsson & Säljö (2019) kommer fram till att det är fruktbart att låta elever ta del av muslimers erfarenheter genom att låta muslimer själva berätta sin historia. Det här kan hjälpa med det genomsyrande problemet att muslimska kvinnor och flickor utsätts för stora mängder diskriminering, enligt Dorroll & Dorroll (2017). Flensner, Larsson & Säljö (2019) samt Halvarsson Britton (2014) studerade användandet av studiebesök, vilket kan vara en bra metod om rätt

förberedelser tas i förväg. Flera forskare poängterar också att det är viktigt att elever och lärare har bra relationer till varandra, och att man har förståelse för islam. Dock är det viktigt att inte vara alltför hård mot den inhemska befolkningen, någonting Thijs, Hornsta & Charki (2018) kom fram till. Det är därför viktigt att vara förstående i båda riktningarna. Vikten av det här syns också i att vissa elever kan tendera att inte förstå vikten av att vara öppen, utan istället ser det som ett tvång att vara öppen och förstående för att uppnå bättre bedömningar, vilket Flensner, Larsson & Säljö (2019) poängterar. För att motverka det här är det viktigt att lärare vet fullt ut vad de pratar om och lär ut, har förståelse för alla sidor, inte talar om islam på ett exotiskt sätt, utan på ett sätt som får elever att tänka positivt och förstående om islam, och att lärare lär ut på varierande sätt om islam. För mycket slutenhet

(21)

21

är inte bra i en lärmiljö, och desto öppnare undervisningen är, desto mer välkomna känner sig människor, och muslimska elever kan trivas mer.

2.4 Diskussion

Att islamofobi är vanligt förekommande på många platser, inklusive skolor, är givetvis en problematik som kommer behöva hanteras av nutida och framtida lärare. Taktikerna som beskrivs i den här kunskapsöversikten är användbara exempel på hur man som lärare kan hantera och motverka problematik gällande islamofobi i skolsituationer. Introduktionen till resultatet, det vill säga beskrivningen av vad forskning säger om islamofobins utveckling i västvärlden under 2000-talet är användbar för att förstå varifrån den nuvarande vågen av islamofobi uppstod, och hur det kan få uttryck. Eftersom mycket av forskningen jag gått igenom här säger att det är viktigt att lärare är öppna och förstående är det viktigt att förstå just varför islamofobi har blivit så vanligt förekommande som det har blivit. Desto mer man vet om situationen, desto mer vet man om hur man kan lösa och hantera den. I nutida läraryrket är islamofobi en av de största problemen som uppstår i klassrumssituationer, därför är det enormt viktigt att man som lärare är medveten om att problemet existerar, och att man har taktiker för hanteringen av sådan potentiell problematik.

Forskningen jag gått igenom nämner flera olika taktiker på hur man kan motverka islamofobi i skolsituationer. En sak som dock saknas i min forskning är klara och tydliga sätt man kan hantera islamofobi vad det gäller kvinnor och flickor, särskilt i skolsituationer. Forskningen jag gått igenom nämner hur man kan hantera islamofobi som helhet mot en hel grupp, och beskriver allt som relativt homogent. En liten del av forskningen jag hittade, Dorroll & Dorroll (2017), nämnde snabbt att deras metoder lett till förbättring av synen på muslimska kvinnor och flickor, men deras forskning var inte konstruerad för enbart flickor. Merchant (2016) använde sig av muslimska flickor i sin forskning, men återigen är själva målet av forskningen islam som helhet, inte enbart flickor och kvinnor. Eftersom mycket av forskningen direkt säger att muslimska kvinnor och flickor får utstå mer diskriminering och förakt, eller att synen på kvinnors roll inom islam sviktar som Halvarsson Britton (2014) kom fram till, hade det varit viktigt i min framtida forskning att titta på taktiker som kan vara fruktbara för hanteringen av sådana relevanta situationer som kan uppstå. Det här kan vara basen för framtida forskning inom ämnesområdet, och resultaten av framtida forskning kan leda till ännu vidare förståelse och kompetens.

(22)

22

Referenser

Baltaci, A., & Kayacan, M. (2019). Islamophobia in European Schools: A Multinational Phenomenological Research. ULUM, 2, 5-28. https://doi.org/10.5281/zenodo.3353411

Dorroll, C., & Dorroll, P. (2017). Teaching Islam in Contemporary America: Digital

Ethnography and the Affective Challenges of Islamic Studies Pedagogy. Teaching Theology &

Religion, 20, 304-313. https://doi.org/10.1111/teth.12410

Flensner, K. K., Larsson, G., & Säljö, R. (2019). Jihadists and Refugees at the Theatre: Global Conflicts in Classroom Practices in Sweden. Education Sciences, 9, 1-17.

https://doi.org/10.3390/educsci9020080

Garner, S., & Selod, S. (2015). The Racialization of Muslims: Empirical Studies of Islamophobia. Critical Sociology, 41, 9-19. https://doi.org/10.1177/0896920514531606

Halvarson Britton, T. (2014). Studiebesök i religionskunskapsundervisningen [Elektronisk resurs]

elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök. Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads

universitet, 2014. Karlstad.

Hirvonen, K. (2013). Sweden: When Hate Becomes the Norm. Race & Class, 55, 78-86.

https://doi.org/10.1177/0306396813486604

Hossain, K. (2017). Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom.

Multicultural Education, 25, 35-40. Hämtad från https://eric.ed.gov/?id=EJ1170615

Jakku, N. (2018). Islamophobia, Representation and the Muslim Political Subject. A Swedish Case Study. Societies, 8, 1-17. https://doi.org/10.3390/soc8040124

Kallis, A. (2015). Islamophobia in Europe: The Radical Right and the Mainstream. Insight

Turkey, 17, 27-37. Hämtad från

https://www.researchgate.net/publication/311935510_Islamophobia_in_Europe_The_rad ical_right_and_the_mainstream

Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.

Merchant, N. H. (2016). Responses to Islam in the Classroom: A Case of Muslim Girls from Minority Communities of Interpretation. International Journal of Multicultural Education,

(23)

23

18, 183-199. Hämtad från

https://ijme-journal.org/index.php/ijme/article/view/1087/1139

Otterbeck, J. & Bevelander, P. (2006). Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och

unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia.

Sandelind, C. (2016). Högerpopulistiska partier. Hämtad från

https://www.migrationsinfo.se/attityder/framlingsfientliga-partier/

Sheridan, L. P. (2006). Islamophobia Pre- and Post-September 11th, 2001. Journal of

Interpersonal Violence, 21, 317-336. https://doi.org/10.1177/0886260505282885

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad

2018. [Stockholm]: Skolverket.

Thijs, J., Hornstra, L., & Charki, F. Z. (2018). Self-Esteem and National Identification in Times of Islamophobia: A Study Among Islamic School Children in The Netherlands.

Journal of Youth and Adolescence, 47, 2521-2534. https://doi.org/10.1007/s10964-018-0906-6

van Meeteren, M. J., & van Oostendorp L. N. (2018). Are Muslims in The Netherlands Constructed as a ’Suspect Community’? An Analysis of Dutch Political Discourse on Terrorism in 2004-2015. Crime, Law and Social Change, 71, 525-540.

https://doi.org/10.1007/s10611-018-9802-y

Wesselhoeft, K. (2017). On the ’Front Lines’ of the Classroom: Moral Education and Muslim Students in French State Schools. Oxford Review of Education, 43:5, 626-641.

References

Related documents

Samtliga lärare anser att det finns förutsättningar för muslimska flickor att delta i en könsseparerad simundervisning, där eleverna tror att deras lärare skulle

Resultatet visar att samtliga kvinnor har utsatts för kränkningar i samhället och att de anser att majoriteten av det svenska samhällets individer har fördomar om islam som

Exempel på andra ord som kan användas istället för underkastelse, skulle enligt eleverna kunna vara att människan visar respekt till Gud eller har tillit till Gud.. Samtalet kommer

Elever får idag lära sig om religion istället för att lära sig i religion, vilket var hur man uttryckte det fram till 1960-talet då man ändrade på formuleringen vilket

Andra mål kan förstås vara vällovliga och välfärdshöjande i bred mening, men de kan också ge upphov till insatser vars effekter på ekonomisk tillväxt är för små, eller

Till att börja med är en fast lön ett billigare sätt för företaget att ersätta vd eftersom rörliga ersättningar alltid inkluderar en riskpremie.. Dessutom är den fasta lönen

Människor behöver inte bo på landet för att få effekten av naturen i sin vardag, men befolkningen i städer behöver tillgång till naturliga miljöer så som parker för att

Både Affleck och Klein anklagar sina motståndare för att vara islamofobiska, medan Harris och Sturmark menar att de sysslar med religionskritik, vilket inte är islamofobiskt.