Skolgårdens gömda platser En studie över platser för gränsöverskridande handlingar

Skolgårdens gömda platser

En studie över platser för gränsöverskridande handlingar

TACK

Det här är ett arbete som speglar mina tre

år på programmet Arkitektur, Visualisering

och Kommunikation på Malmö Högskola.

Jag vill tacka mina lärare Sabina Jallow,

Kathrine Winkelhorn, Karin Westerberg, Finn

Gustavsson och alla ni andra som delat med

er av er kunskap och tid. Jag vill också tacka

mina klasskamrater.

Tack till alla som gjort detta kandidatarbete

möjligt, vilket inkluderar Bo Westerlund som

låtit mig besöka Höjaskolan i studien och alla

elever som har varit inblandade.

Ett extra stort tack till mina handledare

Karin Westerberg och Johan Wirdelöv. Tack

för alla värdefulla kommentarer och för att

ni är så engagerade till hjälpt mig framåt i

arbetet.

Kandidatuppsats i byggd miljö. Arkitektur, visualisering och kommunikation,

Urbana studier, Malmö Högskola Producerat av: Haidar Almadani Malmö 2016

Skolgårdens gömda platser

En studie över platser för gränsöverskridande handlingar

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö

I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner.

För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan.

För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna

Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing a study on the schoolyards hidden sites on Höjaskolan in Malmö.

In my study I show that these sites can be used to break school rules and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends.

To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan.

To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Innehåll

Barnens geografiska positioner på skolgården

1. Syfte

1. Inledande observation

2. Fotografisk studie av skolgårdens byggda miljö

3. Workshop

4. Deltagande observationer

5. Visualisering av observationer och workshop

6. Analys av det empiriska materialet 1. Hard space

2. Slack space

3. Kan platser ha grader av hard space och slack space?

1. Var befinner sig barnen?

2. Högstadieelevernas platser: att vara i offside

V. Barnens platser på skolgården VI. Stationära gömda platser

VII. Rörliga gömda platser

VIII. Skiftande gömda platser

IX. Slutsatser X. Källförteckning

1. Otrygga platser som favorit gömställe

1. ”Orkar inte med lektionen” : Exempel på hur barnen använder stationära gömda platser. 2. Stationära gömda platser: Hard space eller slack space?

1. ”Om de kommer, gittar vi” : Exempel på hur barnen använder rörliga gömda platser.

2. Rörliga gömda platser: Hard space eller slack space?

1. ”Bakom den blåa containern” : exempel på hur barnen använder skiftande gömda platser

2. Skiftande gömda platser: hard space eller slack space? s.26 s.32 s.34 s.36 s.36 s.38 s.39 s.40 s.42 s.43 s.44 s.46 s.49 I. II. III. IV.

I. Inledning

Barn som bor i Sverige har skolplikt, vilket innebär att grundskolan är obligatorisk för barn mellan 7-16 år (Nationalencyklopedin 2016). Enligt 17 § i skollagen (SFS 2010:800) får den obligatoriska verksamheten omfattas högst 190 dagar på ett år och eleverna får ha max åtta timmars skoltid på en dag, sex timmar för de två lägsta årskurserna (SFS 2010:800). Under dessa timmar är det skolan som ansvarar för elevernas trygghet och omsorg. I en artikel på hemsidan Lärarnas nyheter skriver förbundsjuristen på lärarförbundet

Karin Enfors om skolans ansvar för eleverna ser ut under olika tider och i olika rum. Enfors skriver att skolpersonalen har ett ansvar att ge barn och unga den tillsyn och omsorg de behöver för en trygg och säker skolmiljö (Enfors 2010). Ansvaret för tillsyn och omsorg tonas ut när barnen blir äldre, men det grundläggande tillsynsansvaret kvarstår. Detta betyder att skolpersonalen ska hålla koll på barnen tills de når en mognad, därefter får de lämna skolans område under skoltid, på raster och håltimmar. Även föräldrarna har ett ansvar att se till att barnen uppför sig och inte skadar sig själv eller andra, skriver Enfors i artikeln.

När barnen är i skolan ska de känna sig trygga och hela skolan, inklusive skolgården, är en del av den pedagogiska verksamheten (Skolverket 2012). Enligt Enfors och skollagen har skolpersonalen alltså ett tillsynsansvar för barnen under skoltid, även på raster, både i skolbyggnaden och på skolgården. Det som pågår i skolan ska därför ske under vuxnas tillsyn, så att eleverna ska kunna känna sig trygga. Skolgården är en viktig plats i skolan där många konflikter kan uppstå och barn kan skada sig under rasterna. Enligt skollagen har skolpersonalen ansvar att vidta både omedelbara och tillfälliga åtgärder som försäkrar barnens trygghet (SFS 2010:800).

Vårterminen 2015 jobbade jag på Höjaskolan i Malmö. Jag jobbade främst med förskoleklassen och var därför ofta ute på skolgården med barnen. Under lunchrasterna blev det alltid fullt på skolgården. Barnen lekte och busade. Jag uppmärksammade dock att högstadieeleverna varje dag gick runt

matsalsbyggnaden och gömde sig där. Det väckte mina egna minnen.

Syfte

Syftet med arbetet är att utforska skolgårdens gömda platser. Vilka egenskaper och karakteristiska drag har platser där barn gömmer sig från vuxna eller varandra? Vad händer på dessa platser och vad använder barnen dem till? Finns det olika sorters sådana platser? Var finns de? Förändras de över tid eller beroende på vilka elever som använder dem?

För att försöka få svar på dessa frågor har jag gjort en fältstudie på Höjaskolan och dess åldersintegrerade skolgård. Jag har även gjort en workshop med

mellanstadieeleverna om trygga och otrygga platser på skolgården.

Som barn gick jag i Johannesskolan i Malmö. På högstadiet spenderade vi rasterna ute bakom skolgården men fortfarande inom skolans territorium. Där hängde vi på rasterna, rökte och hittade på annat bus. Vid några enstaka tillfällen blev det bråk, jag blev slagen och ville inte gå till skolan dagen efter. Skolan kändes inte som en trygg plats att vara på. Jag hade önskat vid dessa tillfällen att någon i personalen hade tittat förbi och stoppat bråket. Idag röker jag fortfarande och om personalen hade uppmärksammat det hade jag kanske slutat redan då. Våra gömda platser på Johannesskolan befann sig alltid bakom en byggnad. Mina erfarenheter av gömda platser har inspirerat mig att utforska dessa platser nu när jag är äldre.

Jag insåg att det fortfarande finns ställen på

skolgården som fungerar som gömställen, platser som hamnar utanför de vuxnas synfält.

För att undersöka platser där barn gömmer sig har jag gjort en fältstudie på Höjaskolan i Malmö. Höjaskolan är en grundskola från förskoleklass till nian och har ca 530 elever (Malmö stad). Höjaskolan har även en stor skolgård som utgjorde fältet i mitt fältarbete. Tidigare har jag jobbat på Höjaskolan och känner igen skolgården, personalen och lågstadieeleverna. Detta har hjälpt mig på så vis att jag kunde gå runt i skolan utan att barnen och personalen sett mig som en främling. Det har även hjälpt mig att leva mig in i elevernas vardag och deras berättelser. Beskrivningen av skolgårdens platser blev också lättare för mig att skriva. Eftersom jag spenderade mycket tid genom att gå runt och observera skolgårdens platser.

Under min fältstudie har jag använt flera olika metoder som Inledande observation, Fotografisk studie av skolgårdens byggda miljö, workshop och deltagande observationer. Jag började arbetet med att träffa skolans rektor Bo Westerlund. Till mötet fick jag sällskap av min handledare Karin Westerberg. Inför mötet hade jag förberett en planeringsrapport över hur studien skulle genomföras. Under mötet med Bo diskuterade vi dels hur studien skulle läggas

med. Jag ville komma i kontakt med högstadieeleverna och studera deras platser. Westerlund menade dock att: ”högstadieeleverna kommer inte ge dig någon information om deras platser”. Westerlund föreslog istället en mindre och konkret workshop med

mellanstadieeleverna. Detta skulle göra studien lättare att utföra. Han menade att mellanstadieeleverna skulle vara mer hjälpsamma än högstadieeleverna. Som rektor kom Westerlund att spela rollen som så kallad

gatekeeper, en nyckelinformant (Kaijser och Öhlander

2011). Det var viktigt att gå via honom för att få ett godkännande att utföra min studie på Höjaskolan. Genom honom kunde jag också planera workshopen tillsammans med berörda lärare. Han gav mig även tillgång till skolsalar, korridorer och skolgård.

Inledande observation

Den första observationen som jag gjorde på Höjaskolan var att kartlägga låg-, mellan- och högstadieelevernas platser på skolgården under lunchrasten. Eftersom jag tidigare hade arbetat på Höjaskolan kunde jag urskilja eleverna från de olika årskurserna. Detta gjorde det

mina observationer gjorde jag en visualiseringskarta över Höjaskolan och markerade var låg-, mellan- och högstadieeleverna var på rasterna. Visualiseringskartan över var eleverna befann sig hjälpte att mig se vilka platser som används av vilken årskurs och vilka platser som är mer

Fotografisk studie av skolgårdens byggda

miljö

Under påsklovet fotograferade jag Höjaskolans skolgård med större fokus på de gömda platser som jag hade upptäckt genom min första observation. Förutom min tidigare observation, använde jag mig också av mina tidigare erfarenheter av Höjaskolan när jag valde platser att fotografera.

Jag valde att fotografera under påsklovet eftersom eleverna då var lediga. Det första skälet till att jag fotograferade när eleverna var lediga var ett etiskt skäl, man får inte fotografera barn utan samtycke. Det andra skälet var praktiskt, barn blir störda i sin lek när någon fotograferar i närheten. Hela påsklovet använde jag till att skapa en fotosamling över skolgården och platser som jag börjat uppfatta gömda platser.

Jag fotograferade två till tre bilder på varje plats i olika vinklar. Den tyske arkitekten, läraren och

teoretikern N. John Habraken skriver i sin bok Palladios children hur fotografier underlättar platsbeskrivningen

för arkitekterna när de är borta från fältet (Habraken 2005). Fotografierna hjälpte mig att beskriva skolmiljön när jag inte var på Höjaskolan.

Efter att jag hade fotograferat klart beskrev jag den byggda miljön på skolgården med hjälp av fotografierna. Beskrivningen av platserna gav mig en större förståelse för olika sorters gömda platser och dessa platsers kvaliteter. Jag valde att göra beskrivningen av

skolgården innan jag konstruerade och genomförde min workshop. Detta för att kunna jämföra min och barnens bild av skolgården, dess gömda platser och huruvida dessa upplevdes som trygga eller otrygga.

Workshop

Efter att jag hade skrivit klart beskrivningen av den byggda miljön gjorde jag materialet till workshoppen. I samråd med rektor och berörda lärare, bestämdes att jag skulle göra workshoppen med klass 5A. Detta eftersom de gick i mellanstadiet, kände skolgården bra och att de hade en mentorstid som var leding att ha workshoppen på. Klassen innehåller 30 barn och av dem var deltog 25 stycken i workshoppen. Workshoppen hade två syften, det ena var att jag skulle introducera mitt arbete för barnen, så att de senare skulle veta vem jag var när jag gjorde deltagande observationer på skolgården. Det

andra syftet var att få reda på skolgårdens gömda platser: var de finns, vad som karaktäriserar dem, vad barnen gör där och hur de upplevs.

För att fånga in olika aspekter av de gömda platserna valde jag att bryta ner workshoppen i flera olika moment och teman. Det gjorde jag genom att fråga barnen vart det är tryggt och otryggt, vart deras plats och favoritgömställe är och vilken plats de tycker är ovanlig på skolgården. Jag valde dessa frågor för att se var barnen känner sig trygga, otrygga och varför. Jag ville även se om barnen använder otrygga platser till att gömma sig på. Med ovanliga platser ville jag fånga in om barnen uppfattade att det fanns platser på skolgården som skilda sig mycket från de övriga miljöerna.

Till varje fråga konstruerade jag en karta med fotografier. Fotografierna låg på den högra sidan och under kartan. De var numrerade och markerade med siffror på kartan. Detta gjorde jag för att hjälpa barnen att lättare orientera sig på kartan. Den aktuella frågan satte jag längst upp på arket. Eleverna fick även motivera sina svar på den vänstra sidan av arket.

Bilden på workshops material, uppgiften om trygga och otrygga platser på Höjaskolan. Här kan du se hur layouten är konstruerad med fotografier av skolgården för att hjälpa barnen att orientera sig på kartan.

Layouten underlättade för barnen att förstå kartan. Det underlättade även sammanfattningen av workshopen för min del. Jag valde att presentera materialen i A3 format, för att inte fotografierna och kartan skulle se små ut. Samtidigt fångade jag barnens intresse med stora pappersark, då de inte i vanliga fall brukar använda dem.

Jag valde att låta barnen svara enskilt på första och andra uppgiften. Första uppgiften handlade om trygga och otrygga platser, uppgift två handlade om barnens plats på skolgården och deras favoritgömställe. Vid den tredje uppgiften blev de indelade i par. Uppgiften handlade om vad de tyckte sågs eller kändes som en ovanlig plats på skolgården. Anledningen till att de blev indelade två och två inför denna sista fråga var att de skulle diskutera och komma fram till något som båda tyckte var en ovanlig plats.

Jag sammanfattade resultaten av workshoppen och gjorde ett kartdiagram för varje uppgift. Kartdiagrammen visade en samlad bild av de olika platser som barnen markerat som trygga/otrygga, gömda/egna respektive ovanliga platser. Jag la de olika kartdiagrammen i förhållande till varandra, för att

lättare kunna analysera materialet från workshoppen. Detta gjorde att jag såg vilka platser som var

intressanta och sedan göra en deltagande observation på dessa utvalda platser.

Deltagande observationer

När jag hade kommit fram till vilka platser jag och mellanstadieeleverna tyckte var bra gömställen, åkte jag till Höjaskolan för att observera platserna. Det jag ville fånga in var vilken funktion dessa platser har, vad eleverna attraheras av, vilken aktivitet som platsen gynnar och hur platsen förändras över tid.

För att göra detta hängde jag med barnen på rasterna. Jag mötte främst högstadieeleverna och observerade och deltog i deras dialoger och aktiviteter. Mitt sätt att arbeta kan liknas vid det som kallas för

”street-corner-metoden”. Författaren Rolf Lindner

skriver i sin bok Walks on the wild side att street

corner metoden används av sociologiska fältforskare som forskar om gäng, undgommar och slumområden (Lindner, 2013). Det som var intressant i street-corner- metoden för mig är att det är en metod att få tillträde

till platser och grupper som man kanske inte annars kommer åt. Genom att inspireras av street-corner-metoden kunde jag närma mig barnen på deras villkor, genom att hänga med dem på deras platser och tala om det de gjorde där. På så sätt kunde jag fånga in högstadieeleverna på deras egna platser, anteckna dialogen och använda deras röster i arbetet.

Under observationerna märkte jag att det framför allt var pojkarna som använda de gömda platserna på skolgården. Flickorna verkade oftare stanna inne på rasterna.

Jag letade därför upp flickorna inne i skolan och pratade även med dem om vad de brukar göra på rasterna. Detta gjorde jag för att få ett större perspektiv på skolgården - och skolans - olika gömda platser från både flickorna och pojkarnas perspektiv. Eftersom studiens fokus var gömda platser på skolgården, kom studien dock att främst handla om pojkars användning av gömda platser. För att få en djupare bild av flickornas gömda platser, behövs därmed forskning som fokuserar både inom- och utomhusmiljön.

Visualisering av observationer och workshop

Som sista moment gjorde jag visualiseringskartor utifrån workshoppen och observationerna. Syftet med detta var att kunna jämföra kartorna med varandra för kunna dra slutsatser.

Underlaget bestod av två kartor som jag fått från Höjaskolans rektor. Den ena kartan var över skolbyggnaderna och skolgården, den andra över ingångarna till byggnader och skolgård.

Jag la ihop kartorna till en karta och bearbetade in observationer.

På kartan över barnens positioner på skolgården (sida 22) gjorde jag cirklar som markerar fält där barnen var på. Cirklarnas transparens visar hur

populärt fältet är. ju mer transparens är det, ju mindre populärt blir fältet.

I visualiseringskartorna över workshopresultatet (sida 27, 29, 31, 33) har jag lagt prickar och fält. En prick (liten cirkel) betyder att en person markerat platsen i workshopen. Varje fält betyder en rumslig avgränsad plats som barnen har nämnt i kommentarerna i workshopen. Te.x ”Bakom matsalen

är det otryggt” bakom matsalen blir den rumsliga avgränsningen.

Analys av det empiriska materialet

Det samlade empiriska materialet och de kartor som jag konstruerade, låg sedan till grund för min analys. Basen för analysen utgjordes av mina forskningsfrågor: Vilka egenskaper och karakteristiska drag har platser där barn gömmer sig från vuxna eller varandra? Vad händer på dessa platser och vad använder barnen dem till? Finns det olika sorters sådana platser? Var finns de? Förändras de över tid eller beroende på vilka elever som använder dem? Med hjälp av dem kunde jag urskilja tre olika former av gömda platser som presenteras i resten av studien. De tre formerna skiljer sig åt genom sin materialitet, genom vilka barn som använder dem, hur de uppfattar platsen och vad de gör där.

I artikeln Skolgården som ett socialt rum har pedagogen Maria Rönnlund gjort en översikt över tidigare forskning om hur barn upplever och använder olika platser på skolgården. Den forskning som gjorts har haft fokus på sociala relationer och identitetsskapande processer på skolgården (Rönnlund 2015, s. 201). Studierna visar att skolgården har en stor betydelse för hur eleverna upplever skoldagarna. Den har även en stor betydelse för barnens informella lärande och deras sociala uppfostran (Rönnlund 2015, s. 201). Det betyder att det som händer på skolgården har stor betydelse för det lärande som sker i skolan. Därför vill jag benämna skolgården som en viktig pedagogisk arena.

Denna arena styrs av dess rum, utrymmen, fysiska och materiella utrustning. Alla dessa faktorer påverkar elevernas liv på så sätt att den reglerar, begränsar eller möjliggör beteenden och ageranden (Rönnlund 2015, s. 201). I mitt arbete studerar jag hur barnen, lärarnas och arkitekturen tillsammans skapar gömda rum på skolgården och vad barnen använder dessa rum till. För att förstå varför vissa rum blir gömda rum studerar jag platsernas egenskaper med hjälp av begreppen hard space och slack space. Jag har gjort det därför

att begreppen slack space och hard space beskriver egenskaper hos en plats. Med dessa begrepp kan jag även se om barnen följer platsens arkitektoniska kontroll eller om det är platsen som följer barnens aktivitet. Därefter kan jag kategorisera olika former av gömda platser utifrån dess egenskaper och se hur de stöttar eller förändras av barnens aktiviteter.

Hard space

Arkitekten Jeremy Till, skriver i sin bok Architecture Depends att arkitekter ritar och planerar ytor som är specifikt anpassade till en viss aktivitet (Till 2009 s. 120). Dessa specifikt anpassade rum kallar Till för hard space (Till 2009, s. 119 ff). Hard space skapar ytor som styrs av arkitekturen och som tydligt visar platsens karaktär. Till menar att arkitekterna bestämmer vilka egenskaper platsen förväntas ha. Till kopplar sitt begrepp hard space till möbler, en möbel har en viss form och storlek, de utesluter vissa aktiviteter som äta, sova, titta på tv och så vidare. Det Till menar är att möblerna är formade på ett avgränsande sätt.

Ett cykelställ vid kanten av ett torg har hard space egenskaper. Utan ett cykelställ finns det flera sätt att

III. Teori

parkera en cykel: mot ett träd, vid en husfasad, fastlåst vid en lyktstolpe. Det cykelstället gör är att både avgränsa en plats - här ska du ställa din cykel - och ett sätt att använda platsen - du ska låsa din cykel i en ordnad rad som bestäms av cykelställets utformning. Om cykelparkering dessutom omges av tak eller räcken som inte går att flytta markerar det ytterligare platsen och hur den ska användas. Taket och räcken gör att användarna inte parkerar sina cyklar utanför denna cykelparkering. Cykelparkeringens utformning bestämmer en ordning på var cyklarna ska ställas. Hade inte cykelparkeringen funnits, hade cyklarna kanske ställts var som helst på torget och hindrat andra aktiviteter där.

Slack space

Jeremy Till använder även begreppet slack space i sin bok Architecture Depends (Till 2009, s. 133 f.). Till skriver att slack space inte följer en tydliga princip, norm, eller ordning och har inte lika tydlig arkitektonisk kontroll som Hard space (Till 2009). Det Till menar är att platsens egenskap kan ändras utan att följa en viss norm eller ordning, motsatsen till hard space.

Slack på engelska betyder många saker och är elegant valt. En ospänd lina på en båt slackar. Slack-water på engelska är när havsvattnet slår upp på stranden och sedan vänder tillbaka till havet. Ett outnyttjat utrymme i en butik kallas för slack space, liksom ett outnyttjat utrymme på en diskett. Det som är gemensamt för betydelserna är att de byter egenskaper och visar möjligheter till förändring. En bandyplan på en skolgård kan byta egenskaper. Bandyplanen används inte bara för en sorts aktivitet (bandy), förskolebarnen använder även planen till att spela fotboll. Under varma dagar använder fritidsverksamheten bandyplanen som ett avgränsat område för vattenkrig. Bandyplanen är ett exempel på öppna ytor som har möjlighet till förändring utifrån användningen.

Kan platser ha grader av hard space och slack

space?

Kanske är det dock så att en plats inte helt och hållet, eller alltid, har hard eller slack space-egenskaper? Kanske kan platser också vara mer eller mindre det ena eller det andra? För att förklara vad jag menar ska jag använda bandyplanen som ett exempel.

Bandyplanens användning slackar och skapar möjlighet till förändring på planen. Däremot är bandyplanen markerad med hjälp av ett räcke som går runt hela planen. Det gör att man inte kan flytta planen till ett annat ställe. I min studie vill jag därför undersöka i vilken mån skolgårdens gömda platser kanske har grader av hard space och slack space.

Jag går in till Höjaskolan, barnen har rast. Jag ser att barnen spelar fotboll på en grusplan, bollen kommer flygande åt mitt håll. Jag aktar mig, den träffar skolans tegelfasad och studsar in i buskarna. Ett av barnen kommer springande åt mitt håll, han går fram till busken och tar ut bollen. Sedan sparkar han tillbaka bollen till grusplanen och de fortsatte spela.

Vid grusplanen finns en asfalterad plan med ett kort träräcke runtom. Det finns även två basketkorgar på varsin sida av planen. Barnen har ritat ut bandymål och spelar bandy. Bredvid den asfalterade planen finns en triangelformad sandlåda med en balansstock i mitten.

Jag ser ett barn som springer runt och ser ut som om han letar efter någon. Han går bakom fotbollsplanen in i en liten paviljong. Han skriker: ”du är tagen, sluta fuska”. Det andra barnet, som gömmer sig i paviljongen ger upp och går ut mot skolans tegelfasad. När barnet är framme vid tegelfasaden lägger han ihop sina armar

IV. Barnens

geograf-iska positioner på

skolgården

mot väggen, blundar och börjar räkna. Barnen börjar springa runt och gömma sig i buskar, paviljonger, bakom räcket på den asfalterade planen och några springer runt hörnan på skolbyggnaden på väg till den andra sidan av skolgården.

Jag förstår att barnen leker kurragömma. Barnen använder den byggda miljön på skolgården för att komplettera leken. De väljer plats efter aktivitet och de har sina egna gömställen.

Ett av barnen som leker kurragömma springer plötsligt långt bort och ville gömma sig bakom matsalens norra fasad. Innan barnet hinner komma ut från vännernas blickfång, hör jag ett annat barn skrika:

”Där får man inte vara”. Jag undrar varför man inte får vara där, det är ju fortfarande inom skolgårdens gränser. Det verkar alltså som det bakom matsalen finns en plats där man inte får vara på. Finns det andra sådana platser? Var finns barnen under rasterna? Jag bestämmer mig för att göra en karta, ett diagram över var barnen från de olika stadierna befinner sig på skolgården.

Var befinner sig barnen?

Lågstadiebarnen verkade hålla sig inom ett område som bestämdes av rastvakterna/lärarnas synfält. En gräns som skapas av någons synfält är dock hela tiden rörligt. Rastvakterna står inte på samma plats hela tiden utan rör sig runt och tittar. Barnen får inte befinna sig var som helst på skolgården, eftersom rastvakterna måste se till att barnen är oskadade och trygga. Rastvakterna håller också koll på tiden så barnen inte blir sena till lektion.

Mellanstadieeleverna höll sig runt låg-/

mellanstadiebyggnaden och använde halva skolgården. De har en grusplan med stora fotbollsmål, en liten asfalterad basket- och bandyplan, en sandlåda med en ställning för balansgång och en annan sandlåda med klätterställning. De har även tre små paviljonger som ligger placerade bakom grusplanen. Jag tyckte att mellanstadiesidan ser lite mer grusig ut, då grusplanens grus är lite utspritt. Det lätt utspridda gruset gör att man lät kan halka och trilla. Mellanstadieeleverna övar upp sin balans dagligen när de leker på skolgården. De har övat upp mer balans jämfört med lågstadiebarnen. Deras område är även vidare än lågstadiebarnens, då de har blivit mer mogna och börjat ta ansvar.

Några mellanstadieelever befann sig också framför expeditionen, på den södra delen av skolgården. Den här delen av skolgården är den plats där flest barn leker under rasterna, eftersom förskolebarnen alltid rastar här. Under lunchrasten var det cirka fyra rastvakter på plats och såg till att barnen var trygga.

Det som även gör denna plats populär är att den erbjuder många aktiviteter. Det finns en stor bandyplan och på bandyplanen finns det två bandymål och fyra basketkorgar. Två basketmatcher kan spelas samtidigt. Jag såg förskolebarnen spela basket och fotboll

samtidigt utan att störa varandras lekar. Det finns också två sandlådor. Den ena, som ligger bredvid bandyplan är triangelformad och innehåller sandleksaker,

rutschkana och hinderbana. Den andra sandlådan ligger bortom idrottshallens västra fasad, och den innehåller två gungor och en klätterställning.

Bakom idrottshallen finns ett cykelställ, där jag såg några barn jaga varandra. Barnet som blev jagat såg förskräckt ut, men dessvärre var han inte inom rastvakternas synfält. Barnen sprang runt idrottshallen och när de kom ut på andra sidan stoppade en rastvakt dem och sa: ”sluta gå bakom idrottshallen, vi ser inte

Matsalen Högstadiet Expedi-tionen låg-/mellanstadiet Idrott-shall park-ering Lågstadieelever Mellanstadieelever Högstadieelever

sa till barnen att inte gå bakom idrottshallen, eftersom byggnaden gör att det inte går att se vad som händer bakom den.

Den södra delen av skolgården innehåller även paviljonger och pinigsbord. Pinigsborden ligger på en upphöjd platå bredvid bandyplanen. Pinigsborden är stationära och går inte att flytta. Bredvid pinigsborden på den upphöjda platån finns två paviljonger och i dem hängde mellanstadieeleverna. Lite bortom dessa två paviljonger finns det ytterligare en paviljong, som användes av högstadieeleverna.

Högstadieeleverna höll sig framför matsalen. De har inte en tydlig gräns för var de får och inte får vara.

Många från högstadiet går ut från skolgården för att till exempel handla i butikerna runt skolan. Västra sidan av skolgården har en otydlig skolgårdsgräns. Det är ett tydligt tecken på att högstadieeleverna får gå långt utanför skolansgränserna och är oberoende av vuxnas tillsyn.

Under mina observationer upptäckte jag att det framför allt var högstadiekillarna som använde skolgården under rasten. Jag såg väldigt få tjejer ute. Jag bestämde mig därför för att gå in i

högstadiebyggnaden för att se om jag kunde hitta högstadietjejerna där. När jag kom in i högstadiet hörde jag nästan bara tjejer, tjejer som skrek, tjejer som

skrattade och dansade. Tjejerna spelade upp en låt från en mobiltelefon som de dansade till. Det såg ut som att de hade lika roligt som de andra barnen på skolgården, men högstadietjejerna var inomhus.

Högstadietjejerna berättade för mig att de inte hänger ute på rasterna för att de har korta raster. ”De som brukar gå ut på rasterna är typ bara killar, för att de vill röka”, sade en av tjejerna. Brukar ni alltid vara i byggnader, blir ni inte uttråkade? frågade jag. ”Jo, när vi blir uttråkade dansar vi eller lyssnar på musik, vi gillar inte att anstränga oss på rasterna, vi tar det lugnt för det mesta”

Högstadieelevernas platser: att vara i offside

Rektorn på Höjaskolan Bo Westerlund berättade för mig att det finns högstadieelever som går utanför skolan och röker. De väljer att gå utanför skolan för att undvika skolpersonalen när de röker. Men det finns också ställen på skolgården där man kan undvika skolpersonalens blick och bryta mot skolans regler. Högstadieeleverna har kanske ingen tydlig gräns för var de får vara, men de har en gräns för vad de får göra. Genom att de får befinna sig var de vill kan de göra grejer de inte får, eftersom ingen skolpersonal får syn på dem. Denna sorts plats vill jag kalla för offside. Offside är ett

begrepp från fotbollen. Offsideposition uppstår om lag A:s spelare är närmare lag B:s mållinje än både bollen och den näst sista lag B-spelaren (spelregler för fotboll, 2013).

Att stå i offsideposition är inte ett regelbrott (spelregler för fotboll 2013), men om bollen passas vidare och personen fortfarande befinner sig i

offsideposition stoppas spelet och domaren bestraffar spelaren. Högstadieeleverna får vara i offsideposition men de får inte bryta mot skolans regler genom att till exempel röka eller slåss.

Offsidepositionen kan uppstå både inne i skolbyggnaden och på gården. Högstadiekillarna röker på skolgården utan att lärarna ser det och några högstadietjejer snusar. Högstadiekillarna berättade för mig: ”Några tjejer i nian snusar istället, tror inte de gillar ta höga risker.” När man röker tar man inte bara en risk att bli påkommen under tiden man röker, utan även efter, eftersom cigarettlukten sitter kvar. En av högstadiekillarna nämnde även att: ”De snusar tjejsnus så det syns inte på dem.” Tjejerna har sina egna sätt att vara i offsideposition utan att bli påkomna av lärarna. Genom att hålla sig inne, genom att snusa istället för att röka och genom att snusa små portioner snus minskar de risken för att bli påkomna.

Genom mina studier av skolgården och barnens geografiska positioner har jag sett att:

Lågstadiebarnen höll sig inom ett område som bestäms av rastvakterna/lärarnas synfält. Mellanstadieeleverna höll sig runt Låg/ mellanstadiebyggnaden och använde halva skolgården.

Den södradelen av skolgården är den plats där flest barn leker under rasterna.

Högstadieeleverna höll sig framför matsalen. De har ingen gräns på var de får eller inte får vara, men de har gränser för vad de får göra. För att bryta mot regler, till exempel röka, utnyttjar de därför de möjligheter som skolbyggnaderna ger för att hålla uppsikt över personalen och förflytta sig från deras kontroll. Det är dock framför allt högstadiekillarna som använder skolgården på detta sätt. Högstadietjejerna använder skolgården mycket mer sällan och är istället inomhus. Också de bryter mot skolans regler, men genom att till exempel snusa kan de göra detta i närheten av lärarna utan att det •

•

•

V. Barnens platser på

skolgården

Som jag har beskrivit i metodkapitlet, använde jag mina observationer, fotografier och visualiseringar för att genomföra en workshop med klass 5A. Workshopen bestod av tre delar. Under de två första delarna arbetade barnen enskilt, under den sista arbetade de två och två.

Den första uppgiften handlade om trygga och otrygga platser på skolgården. Barnens uppgift var att markera ut två platser, en trygg plats och en otrygg plats. De skulle också beskriva vad det var som gjorde en plats trygg eller otrygg och om de själva använde de platserna eller inte.

De otrygga platser som barnen markerade var

bakom matsalsbyggnaden, bakom idrottshallen, framför högstadiet och runt hörnan på högstadiebyggnaden. Anledningen att barnen valde dessa platser som otrygga var att det inte finns någon personal och att de upplever att platserna används av större elever som är otrevliga. Fler av barnen skrev att det finns högstadieelever som röker på dessa platser. De otrygga platserna på skolgården kändes även gömda, skrev

“Vid fotbollsplanen

är det tryggt för att

det finns barn som

jag kan leka med.”

Otygga platser

Trygga platser

Den andra uppgiften handlade om barnens

favoritplatser och favoritgömställen. Barnen markerade ut platser där de brukar vistas och umgås på

skolgården.

Platserna som markerades befann sig runt låg-/ mellanstadiebyggnaden. Barnen valde sina platser utifrån vilken aktivitet de brukar ägna rasterna åt såsom fotboll, basket, balansgång, klättra och sitta med vännerna och ta det lugnt. Några av barnen

påpekade även att deras favoritplatser på skolgården är platser där deras klasskamrater också är och där det finns personal i närheten. Det fanns även ett barn som markerade ut sin favoritplats bakom idrottshallen, som kommentar skrev eleven: ”Jag känner mig ostörd i min hemliga plats.” Eleven beskriver platsen som en hemlig och lugn plats för att den ligger gömd och för att små barn inte får vistas där. Flera barn tycker att bakom idrottshallen är ett bra gömställe. Barnen skrev som kommentarer att byggnaden täcker och att man kan gömma sig bakom träräcket till cykelstället när man leker kurragömma. Detta visar att barnen använder platsen av olika skäl, man kan vara där utan att bli störd, ställa sin cykel men även använda platsen för kurragömmalek.

En annan plats som barnen markerar som gömd var bakom matsalen. Barnen har kommenterat att matsalen täcker utsikten och är ett bra ställe att gömma sig på (även om de inte får vara där). Barnen påpekade även att ingen brukar vara där. Platsen beskrivs i tredje uppgiften, som handlar om ovanliga platser på skolgården, som en plats för snöbollskrig och en plats att tävla sprint med kamraterna på.

“Bakom idrottshallen

kan jag äta godis

utan att någon

ser, det är ett bra

gömmställe.”

Favoritgömställe

Favoritplats

Workshopens tredje uppgift var att barnen i grupp skulle markera ut en ovanlig plats (en plats där de inte brukar vara på) på skolgården.

Platser känns ovanliga för barn om det pågår en aktivitet på platsen som barnen inte får ta del av. Vid högstadiets västra fasad kommenterade barnen att det finns högstadieelever som står och röker. Platsen är gömd och är definierad som en ovanlig plats på skolgården.

Tre grupper har markerat högstadiets skolgård. De har kommenterat att högstadieeleverna inte är trevliga mot dem. Vid ett tillfälle har en elev frågat högstadiekillarna om han får vara med och spela fotboll och de svarade nej. Det som gör att eleverna i 5A tycker att högstadieelevernas skolgård känns ovanlig, är att det är högstadiekillarnas plats. Det är de som bestämmer över platsen och vilka som får vara där. Mellanstadieeleverna upplevde att högstadiekillarna inte vill ha dem där och därför är otrevliga för att köra bort dem.

“Vi får inte spela

fotboll med

högstadiekillarna.”

Otrygga platser som favoritgömställe

Workshopens resultat över trygga och otrygga platser visar att en plats är trygg om den är synlig för andra på skolgården. Den trygga platsen är barnens favoritplats. Barnens favoritplats var nära deras vänner och där det finns underhållande aktiviteter som fotboll- och basket. Platser som betraktas som otrygga är de platser som även fungerar som gömställen, en plats där man syns mindre. Detta betyder att även om barn gömmer sig på skolgården kan de känna sig otrygga för att platsen inte innehåller en programmerad aktivitet och inte är inom vuxnas synfält.

”Bakom matsalen, där kan man bli kidnappad om man inte är där med en vuxen”, skrev en femteklassare som en förklaring till varför bakom matsalen var en otrygg plats. Hen känner sig otrygg bakom matsalen själv utan något sällskap av en vuxen. Otrygga gömda platser kan också vara spännande platser för eleverna, eftersom dem inte får vara där.

“Skolpersonalen gör

mig trygg”

VI. Stationära gömda

platser

I de kommande kapitlen har jag gått vidare med min analys av skolgårdens gömda platser. Jag kommer att berätta om vilka dessa platser är, vilken aktivitet platsen gynnar och vilka elever den attraherar. I dessa kapitel skriver jag även vilka egenskaper platsen har utifrån begreppen slack space och hard space.

Jag nämnde förut att lågstadiebarnen inte får vara överallt på skolgården, utan de måste befinna sig inom rastvakternas blickfång. Detta gör att lågstadiebarnen blir begränsade på skolgården utifrån var vuxna

befinner sig. De vuxna vill att barnen ska befinna sig på platser med god uppsikt. Barnen får därför inte vara på platser med dålig uppsikt och de platserna blir därmed också möjliga gömställen. Den dåliga uppsikten skapas av arkitekturen och platsens materialitet: en byggnad

som står i vägen, en cykelparkering som skymmer sikten. Jag vill kalla sådana platser för stationära gömda platser.

Idrottshallen på Höjaskolan ligger framför

bandyplanen, lågstadiedelen av skolgården. Byggnaden är placerad fritt på skolgården utan koppling till någon annan byggnad. Bakom idrottshallen finns ett cykelställ, buskage och en ingång till skolgården. Lågstadiebarnen får inte befinna sig bakom idrottshallen vid cykelstället, eftersom idrottshallen täcker utsikten mot cykelstället från bandyplanen.

Denna plats blir attraktiv då den är gömd. Barnen får vara ifred från alla vuxna och andra elever när de befinner sig bakom idrottshallen. Där kan två bästa vänner från lågstadiet vara och berätta hemligheter för varandra utan att bli störda, tills de blir upptäckta av en vuxen som letat efter dem. Bakom idrottshallen används inte bara som en plats där barnen berättar hemligheter för varandra och undviker de andra på skolan. Platsen kan även kännas som en otrygg plats, barn kan lätt hamna i bråk bakom byggnaden. Platsen kan kännas otrygg då vuxna inte har uppsikt över den.

När jag jobbade på Höjaskolan i förskoleklassen, såg jag vid olika tillfällen hur barnen kom gråtande ut från platsen bakom idrottshallen. Barnen klagade på att någon hade varit taskig, sagt något dumt eller i värsta fall slagit dem.

Stationära gömda platser har en tydlig funktion, bakom idrottshallen är funktionen att parkera sin cykel. Barnen kan känna sig trygga där, de är ifred från andra på skolgården men platsen kan även bli otrygg då den attraherar andra elever.

”Orkar inte med lektionen” : exempel på hur

barnen använder stationära gömda platser.

Det var fullt med barn på Skolgården. Klockan var tolv och barnen hade lunchrast. Barnen lekte i buskarna och klättrade på träden vid trä staketet som avskärmar skolgården mot bilvägen. Jag gick runt och observerade vad barnen gjorde. Jag gick bakom idrottshallen, fick syn på tre lågstadiebarn som satt på marken bakom räcket till cykelstället. Jag gick fram till dem och hälsade. Jag frågade vad de gjorde där och de svarade att de gömmer sig. Vem är det ni gömmer er från? ”Lärarna, men säg inte till dem att vi är här”,

svarade en av dem. Varför gömmer ni er från lärarna? ”För att vår lektion börjar nu, och vi orkar inte ha lektion nu”, svarade barnen. Vill ni bli sena eller vill ni skolka? ”Nä vi ska bara bli lite sena”, sade ett av barnen. Om läraren frågar er varför är ni sena, vad ska ni säga? ”Vi var på toa”.

Efter att läraren hade lagt märke till att barnen inte hade kommit in blev läraren orolig och kom ut. Läraren viste exakt var hon skulle leta efter dem. Läraren blev riktig arg på dem och tog med dem till klassrummet. Det såg ut som att de lekte kurragömma med sin lärare. Kanske ville de att hon skulle komma ut och hämta in dem, så att de fick lite uppmärksamhet.

Stationära gömda platser: hard space eller

slack space?

Stationära platser gömda platser har för de mesta hard space-egenskaper. Jeremy Till radar upp tre egenskaper för hard space: abstraktion, normalisering och ordnande (Till 2009). Av dessa egenskaper menar jag att ordnande passar in på stationära gömda platser. Cykelstället är placerad bakom idrottshallen för att skapa en ordning på skolgården, annars hade det varit

parkerade cyklar över hela skolgården. Egenskapen ordnande som Till nämner finns även hos själva cykelställen, då cyklarna förankras med sina främre cykelhjul. Hard space skapar arkitektonisk kontroll som tydligt visar platsens karaktär (Till 2009). Cykelställen sitter fast i marken och går inte att flytta på. Det tolkar jag som att de styr och ordnar platsen och ger platsen dess egenskaper som stationär gömd plats.

Men har platsen bara hard space egenskaper? Platsen ligger gömd bakom idrottshallen och därför skapas möjligheter för aktiviteter som rastvakterna inte kan se. Barnen använder platsen till att gömma sig. Användningen av platsen slackar, alltså byter karaktär från ett cykelställ till gömställe. Träräcket till cykelstället kan även användas som en sittplats.

VII. Rörliga gömda

platser

De rörliga gömda platserna vill jag koppla till offside-begreppet. Dessa platser är rörliga längs med

offsidepositionen. Det skapas en offsidelinje som är rörlig och beroende av var elever och skolpersonal befinner sig. Den gömda platsen skapas och skiftar beroende på rörelser, snarare än enbart av fysiska egenskaper eller materialitet. En sådan rörlig gömd plats hittade jag bredvid personalrummet.

Anledningen att den finns bredvid personalrummet är för att eleverna som använder platsen ska ha uppsikt över lärarrummet, eleverna ska se vilka lärare som går ut och in. Blicken här är vänd åt andra hållet. Eleverna håller koll på var lärarna befinner sig snarare än att lärarna håller koll på var eleverna befinner sig.

Runt den sydvästliga fasaden av

högstadiebyggnaden går en gång som används för att man ska kunna komma runt byggnaden. Denna gång går längs med en fasad som bara har ett fönster i utkanten av fasaden. Byggnaden skymmer utsikten bakom. Det skapar en möjlighet för eleverna att gömma sig bakom den.

Sträcka A till B är längre än B till C, eleverna hinner springa undan innan skolpersonalen kommer fram runt hörnan.

Det finns en hel mängd cigarettfimpar på platsen som tyder på att någon har stått och rökt längs med denna sida.

Högstadiet Expedi-tionen

”Om de kommer, gittar vi” : Exempel på hur

barnen använder rörliga gömda platser.

På min väg förbi expeditionen fick jag syn på högstadieelever som stod och rökte. När de fick syn på mig rörde de sig in mot byggnadens ingångar. Högstadieeleverna trodde att jag var en av skolpersonalen, och försökte röra sig undan från min blick. Jag följde efter dem, och när de upptäckte att jag inte tillhörde personalen men vill tala med dem stannade de upp och tittade på mig. Jag hälsade

vänligt på högstadieeleverna och presenterade mig och sa att jag skriver ett arbete om skolgårdar och platser där barn gömmer sig och kanske bryter mot skolans regler. Eleverna mötte upp mig mycket vänligt och sa att de ville hjälpa mig med mitt arbete. De började berätta om platser där barn brukar bryta regler på skolgården, var de befinner sig och vilka aktiviteter de stödjer. Högstadieeleverna sa att ca 90 % av killarna i nian röker.

Varför är det så många killar som röker i nian? ”Grupptryck”, svarade en av killarna jag pratade med. Jag tror att högstadiekillarna som går i nian alltid

brukar vara med varandra. Deras sällskap på platser där barn bryter regler skapar möjligheter för dem att röka. ”Ciggen gör våra raster”, sa en av killarna. Jag undrade därefter om det kanske inte är rökningen som gör deras rast utan känslan att vara på en plats som inte har en aktivitet eller aktiviteten är bortglömd. En sådan plats drar till sig aktiviteter, såsom rökning.

Under tiden jag pratade med dem sa en av dem att de börjar om tio minuter och att de har nationella prov. Han nämnde även att han måste röka innan de går in. Eleverna började röra sig tillbaka till platsen runt den korta sidan av högstadiebyggnaden. Han tog ut en cigarett och bjöd andra vänner, han bjöd även mig men jag sa till honom att det var lugnt, jag hade nyligen rökt så jag var inte cigg-sugen.

Vi stod fortfarande vid Höjaskolan-skylten bakom den korta sidan av högstadiebyggnaden. Eleverna rökte klart sina cigaretter och jag frågade dem varför har ni valt att röka på denna plats? ”Den ligger nära våra skåp och inga lärare kommer förbi och om de kommer, gittar vi”, svarade de. Gitta betyder dra eller gå ifrån.

Högstadieeleverna har inte långa raster, möjligheten att gå långt från skolan och röka finns inte. Även om

de befinner sig utanför skolan, finns det andra aktörer som de måste se upp för. Den bästa lösningen för eleverna är att vara nära sina skåp, det vill säga nära klassrummet. En plats som de styr över. ”Är denna plats en ny plats som ni har format som en rökruta eller har den alltid funnits?” frågade jag. ”Den har alltid funnits, sen vi gick i ettan, niorna stod alltid här och rökte och det kommer alltid att vara så”. Platsen som killarna har valt är en plats de har fått ärva av förra niorna. Platsen har en större betydelse än bara en rökruta för eleverna, då den har använts som en plats där barn bryter regler sedan en lång tid tillbaka.

Rörliga gömda platser: Hard space eller slack

space?

Rörliga gömda platser skapar möjligheter till en smidig rörelse utan barriärer. Där högstadiekillarna röker, vid lärarrummet är rörelsen smidig. Högstadiekillarna rör sig runt byggnadens hörn när de får syn på någon skolpersonal. Platsen används som en passage till personalrummet eller södra delen av skolgården. Jeremy Till använder ordet slack för att beskriva slack space (Till 2009). Det Till menar är att slack

space-egenskap ändrar platsens användning med tiden. Därför vill jag nämna att rörliga gömda platser för det mesta har slack space egenskaper.

42

VIII. Skiftande gömda

platser

Matsalen är den tredje största byggnadskroppen och är belägen i norra delen av skolgården. Byggnaden används under lunchtider, mellanmål och en liten del av byggnaden används för textil/träslöjd och hemkunskap. Den största delen an byggnaden blir inaktiv när det inte serveras mat i salen.

Bakom matsalen mot den norra fasaden finns det trappor som kretsar runt matsalen ända fram till ingången. Vid trapporna finns det en löparbana på 100 meter. Under varma sommardagar används ytan för friidrottslektioner.

Platsen ligger inom skolans territorium men har otydliga gränsövergångar då den får många elever att bli förvirrade kring var de får vara och inte vara. Jag blev nyfiken på platsen efter att ha hört barnen säga att man inte får leka där när de lekte kurragömma. Platsen skärmas av från resterande skolgård med buskar, staket, trappor och bommar. Det gör att platsen blir svårtillgänglig och känns lite utanför skolan.

Under lunchtiderna då matsalen är full av liv slutar

platsen vara gömd, eftersom matsalens fasad har ett fönsterband som riktar sig mot löparbanan. Under lunchtiderna äter barnen och då finns det ingen som använder platsen. Annars i övriga tider då ingen äter lunch eller mellanmål blir platsen gömd. Eftersom det inte finns någon i matsalen då.

Matsalen Högstadiet Expedi-tionen låg-/mellanstadiet Idrott-shall Staket Buskar Buskar Trappa Bommar Bommar

Kartan visar platsen bakom matsalsbyggnaden

”Bakom den blåa containern” : Exempel på

hur barnen använder skiftande gömda platser

Högstadieeleverna sa att bakom matsalen är en bra plats att röka på. ”Den ligger nära matsalen, perfekt plats för en efter-maten cigg”, sa en av dem. En annan elev sa emot. ”Bakom matsalen är riktigt knas ställe att röka på, där går alltid lärare in och ut till deras bilar men däremot bakom den blåa containern”, sa eleven. En tydlig aktör som styr dessa platser där barn bryter regler är skolpersonalen. Skolpersonalen förstör platsen när de passerar förbi eller vistas på platsen. Platsen förstörs tills skolpersonalen går därifrån. Högstadieeleverna kan stå bakom matsalsbyggnaden och röka men då tar de en större risk att bli påkomna.

Mellanstadieeleverna hade markerat tydligt att det var otryggt bakom matsalsbyggnaden för att de har sett högstadiebarnen stå och röka där. Om många av mellanstadieeleverna har sett platsen så måste det vara en dålig plats att röka på.

Bakom den blåa containern är en bra plats påstår högstadiekillarna. ”Man kan röra sig runt containern utan att bli påkommen”, sa en av dem.

Det som kännetecknar en bra plats att röka på enligt högstadiekillarna är möjligheten att röra sig runt. Det innebär att man rör sig runt en byggnad eller ett stort föremål. Rörligheten ger olika positioner som blockerar andras syngräns. Containern räknar jag som en rörlig gömd plats.

Skiftande gömda platser: Hard space eller

slack space?

Platsen bakom matsalen är både stationär och rörlig därför lägger jag den i en annan kategori skiftande gömda platser. Platsen har både hard space- och slack space-egenskaper. Till argumenterar att slack space har en mer robust bakgrund än en raffinerad förgrund (Till 2009). Platsen är stor och har en öppen yta som ger möjligheter till flera aktiviteter. Sprintbanans markering visar platsens bakgrundssyfte, friidrottsgympa. Platsen används även för snöbollskrig under vinterperioden. Det Till menar är att platsen inte är findesignad för just en specifik aktivitet, den stöttar flera sorters aktiviteter så som snöbollskrig och ett är ett riktigt bra gömställe.

Platsen kan också räknas som stationär för att den ligger gömd och även har hard space-egenskaper. Jag ser även ordnande egenskaper på platsen då den är ”instängd” av buskar, staket och bommar. Den ordnande egenskapen på platsen gör det möjligt att ha en idrottslektion bakom matsalen utan att bli störd av elever som har rast. Matsalsbyggnaden, trappor, buskar, staket och bommar kopplar bort platsen från resterande

skolgård. Detta i sin tur kan göra att platsen känns otrygg under övriga tider, när man inte har en lektion där med en lärare.

IX. Slutsatser

Arbetet har handlat om gömda platser på skolgårdar. Den första frågan som jag ställde var: Vilka egenskaper och karakteristiska drag har skolgårdens gömda

platser? Den byggda miljön ger oss många möjligheter, bland annat att skydda oss mot vädret och att vara ifred utan att någon ser en. Byggnader täcker vårt synfält och ger oss även möjligheter att göra saker utan att andra ser. På en skolgård kan en sådan plats vara bakom en skolbyggnad eller runt ett hörn. Det kan vara ett gömställe eller en plats man inte får vara på, för att den saknar uppsikt av skolpersonal. Eftersom skolpersonalen inte har uppsikt över platsen skapar den möjligheter för eleverna att bryta mot skolans regler. Som en slutsats vill jag därför kalla dessa platser för platser som möjliggör gränsöverskridande handling.

Sådana här gömda platser som möjliggör

gränsöverskridande handling är viktiga för eleverna. De skapar möjligheter att gömma sig från andra barn och från de vuxna. De skapar utrymme där barnen kan vara för sig själva eller med sina vänner. Men de skapar också möjligheter att tänja på gränser och bryta skolans regler. Vi har därför kunnat se att sådana här platser både kan upplevas som spännande och otrygga.

gömda platser på skolgården? Var finns de? Svaret som jag har kommit fram till är att det finns tre olika typer av gömda platser. Det finns stationära, rörliga och den tredje typen som är både stationär och rörlig. Den tredje typen kallar jag för skiftande gömda platser. Den stationära gömda platsen har en tydlig aktivitet och styrs av arkitekturen på platsen. Stationära platser har mer hard space-egenskaper och platsen styr barnens aktivitet. Hard space-egenskaperna på platsen skapar gömställen för barnen. De yngre barnen attraheras till platsen för att gömma sig. Skolpersonalen vet att platsen finns och de brukar gå dit och titta efter barnen kontinuerligt. En stationär gömd plats på Höjaskolan finns bakom idrottshallen. Platsen används som mest under lunchrasten, för att det finns många lekande barn på skolgården då och rastvakterna har svårt att hålla koll på vem som går bakom idrottshallen.

Jag har gjort en skala som visar vikten av slack space-egenskaper och hard space-egenskaper i förhållande med hur statisk och rörlig platsen är.

Slack space Hard space

Statisk Rörlig

Ju fler hard space-egenskaper platsen har, ju mer statisk blir den. Det är den byggda miljön som skapar gömstället och som också gör det möjligt att använda platsen för att bryta mot skolans regler.

Rörliga gömda platser är platser som inte har ett tydligt syfte. På Höjaskolan ligger platserna också gömd bakom en byggnad. Men på denna plats gömmer man inte sig tills man blir påkommen, utan man har koll på skolpersonalen. En rörlig gömd plats fungerar som en offsideposition, den är rörlig. Rörelsen på platsen styrs av aktörer som skolpersonalen, grannar och föräldrar. Elever som befinner sig på en rörlig gömda plats håller koll på aktörernas position och undviker deras blick. Platsen stöttar en lätt och smidig rörelse. Rörliga platser har mer slack space-egenskaper och låter eleverna styra platsen utifrån sin aktivitet. Platsen behöver inte ligga långt från de platser där de andra aktörerna befinner sig, utan den behöver ha en uppsikt över aktörerna. Platsen ligger nära

personalrummet, och den används under alla raster som högstadieeleverna har.

Den tredje kategorin som jag kallar för skiftande gömda platser ligger vid utkanten av skolgården, den har karakteristiska drag både från stationära och rörliga gömda platser. Den har egenskaper av både slack space och hard space. Den stationära egenskapen är att det finns en tydlig aktivitet som gynnas av platsen, idrottsaktivitet. Platsen används för idrottslektioner under sommaren och även för snöbollskrig under vintern. Matsalsbyggnaden, buskar och staket täcker platsen och gör den gömd. Platsen känns en aning utanför skolan. Den rörliga egenskapen är att rörelsen på platsen är smidig och följer offsideregeln då eleverna kan gömma sig bakom den blåa containern och se upp för aktörernas blickar.

Jag har varit anställd i förskoleklassen och jobbat på Höjaskolan. Min jobberfarenhet hjälpte mig mycket. Sen tidigare visste jag att bakom idrottshallen var en plats för gränsöverskridande handlingar. Men jag ville

Slack space Hard space

Statisk Rörlig

Slack space Hard space

Statisk Rörlig

utforska det mer, som jag gjort genom arbetet. Arbetet hade säkert sett annorlunda ut om jag inte hade jobbat på skolan. Det skulle vara svårt att gå igenom rektorn (nyckelinformant) om jag inte tidigare hade jobbat på skolan och kände rektorn. Det hade även varit svårt att komma i kontakt med eleverna i skolan under de deltagande observationer jag gjorde. Eleverna på skolan kände igen mig sen tidigare och tog mitt arbete på allvar och hjälpte mig med svaren.

• Enfors, Karin (2010). Vilket krav ställer tillsynsansvaret på skolledare och lärare?.

Lärarnas Nyheter: http://www.lararnasnyheter.se/ chef-ledarskap/2010/12/02/vilket-krav-staller-tillsynsansvaret-pa-skolledare-larare (hämtad 2016-05-05)

• Habraken, N. J. (2005). Palladio’s children: [seven essays on everyday environment and the architect]. 1. ed. Abingdon: Taylor & Francis

• Kaijser Lars och Öhlander Magnus (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur • Lindner, Rolf (2013). Walks on the Wild Side: en

historia om stadsforskning. 1. uppl. Malmö: Égalité • Malmö stad (2016). Höjaskolan. http://malmo.se/

Forskola--utbildning/Grundskola/Grundskolor-och-forskoleklass/Grundskolor-A-O/Grundskolor/ Hojaskolan.html (hämtad 2016-05-10)

• Nationalencyklopedin, skola, http://www.ne.se/ uppslagsverk/encyklopedi/enkel/skola (hämtad 2016-02-15)

• Rönnlund, Maria. (2015). Skolgården som socialt rum. Nordic studies in education, Universitetsforlaget

• SFS (2010:800). Skollagen. http://www.riksdagen.

se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (hämtad 2016-05-05)

• Skolverket (2012). Annan pedagogisk verksamhet, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.126246!/ Menu/article/attachment/Annan%20pedagogisk%20 verksamhet%20feb%202012.pdf (hämtad 2016-02-15)

• Spelregler för fotboll 2013. (2012). Solna: Svenska fotbollförlaget

• Till, Jeremy. (2009). Architecture Depends. Cambridge, Mass.: MIT Press