Elever och pedagogers syn på fysisk aktivitet i fritidshemmet

(1)

Fakulteten för lärande och samhälle Barn, unga och samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Elever och pedagogers syn på fysisk aktivitet i

fritidshemmet

Pupils' and teachers view on physical activities in

after-school programs

Josephine Lindén

Anette Wik

Grundlärare med inrikting mot arbete i fritidshem Examinator: Caroline Ljungberg 180 högskolepoäng Handledare: Camilla Löf

(2)

(3)

3

Sammanfattning

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett genusperspektiv.

För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både

pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet.

Resultatet visaratt både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs. Eleverna ser även skillnad gällande könsroller då både pojkar och flickor anser att pojkarna är mer fysiskt aktiva, men ser även att materialet är mest anpassat utifrån pojkars lek utomhus. Miljön är även betydelsefull för att kunna genomföra fysiska aktiviteter på fritidshemmet. Tyvärr har inte alltid fritidshemmet tillgång till en god fysisk miljö beroende på var skolan är belägen. Om skolan är belägen i stadsmiljö kan det bidra till begränsade ytor för eleverna att röra sig på utomhus.

(4)

(5)

5

Förord

Idrottsämnet är tyvärr inte lika prioriterat i jämförelse med de andra teoretiska ämnena. Vi vill därför i detta examensarbete uppmärksamma den fysiska aktivitetens påverkan för barn och unga i fritidshemmet. Vi har funderat över hur pedagogerna på fritidshemmet kan utnyttja tiden till fysisk aktivitet utöver idrottsämnet. De metoder vi valt är enkätundersökning, gruppintervju med elever samt en enskild intervju med en fritidspedagog på varje skola. Vi vill tacka alla som varit med och deltagit i undersökningen. Vi har därför fått en bra grund att ställa oss på för att besvara våra forskningsfrågor.

Vi vill även tacka vår handledare Camilla Löf för stort engagemang och tålamod under arbetets gång.

Tack

(6)

6

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Forskningsöversikt ... 9

2.1 Rörelse och kunskapsutveckling ... 9

2.2 Genus och miljö i förhållande till fysisk aktivitet ... 10

2.3 Verksamhetens roll ... 12

2.4 Fysisk aktivitet ur ett internationellt perspektiv ... 13

3. Metod och genomförande ... 15

3.1 Metodval och urval ... 15

3.2 Genomförande ... 16

3.3 Forskningsetiska överväganden ... 17

4. Analys och resultat ... 18

4.1 Miljöns utformning och fysisk aktivitet ... 18

4.2 Fysisk aktivitet och genus ... 20

4.3 Fysisk aktivitet kopplat till kunskapsutveckling ... 21

4.4 Resultat och analys av enkätundersökningen... 22

4.7 Fritidspedagogernas resonemang kring fysisk aktivitet utifrån hälsa ... 23

4.8 Fritidspedagogernas syn på genus och utformning av miljön... 24

4.9 Rörelseanpassat material i förhållande till fysisk aktivitet ... 25

5. Diskussion ... 27

5.1 Självkritisk reflektion ... 28

5.2 Relevans för professionen och fortsatt forskning ... 29

Referenslista ... 30

(7)

7

1. Inledning

Idrottsämnet är tyvärr inte lika prioriterat i jämförelse med de andra skolämnena, vilket är oroväckande. Raustorp (2004) menar att om vi blickar tillbaka ett decennium så var

idrottsämnet vanligare på schemat. Idag är det färre timmar idrottslektioner på skolorna, vilket kan leda till en försämrad hälsa bland eleverna. Vi har därför valt att göra en jämförelsestudie mellan våra VFU-skolor på hur den fysiska aktiviteten i fritidshemmet ser ut. Skolorna har vi valt att kalla för skola S respektive skola A. Skolorna är belägna i södra delen av Skåne, skola A är belägen i stadsmiljö och Skola S i ett naturrikt villaområde.

Utifrån en amerikansk rekommendation nämns det att alla individer bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter med måttlig intensitet varje vecka (Riksidrottsförbundet, 2009).

Aktiviteten ska helst spridas ut över olika dagar, med 75 minuters träning på hög intensitet utspritt över en vecka. Det beskrivs också utifrån Riksidrottsförbundet (2009) att en fysisk aktivitet bör vara i minst tio minuter, detta för att få ytterligare effekt som ökar den dagliga intensiteten via träning, vilket resulterar i att konditionen och styrkan förbättras. Enligt WHO (world health organisation) rekommenderas minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag.

I koppling till ovanstående stycke har eleverna på skola A i de lägre åldrarna endast två idrottslektioner per vecka, vilket är ovanligt lite. Jämför vi med skola S prioriteras

idrottsämnet mer då de bland annat har idrott två gånger i veckan. Skillnaden är att eleverna på skola S har tillgång till idrottshallen vid ett extra tillfälle i veckan utöver idrottsämnet. Detta är frivilligt och eleverna får själva anmäla sig. Skillnaden är även att skola S har lagt in ett extrapass idrott för elever med motoriska svårigheter. Hannaford (1997) nämner en studie om barn i Kanada som visar att mer än 500 kanadensiska barn klarade sina prov i skolan bättre när de tillbringade en extra timme per dag i idrottshallen. De barnen som var mindre fysiskt aktiva klarade sig inte lika bra på proven. Barns fysiska hälsa spelar enligt Ericsson (2005) en viktig roll för deras utveckling och lärande, därför borde fysiska aktiviteter prioriteras mer inom fritidshemsverksamheten. Fysiska aktiviteter bidrar till en bättre hälsa som resulterar i ökad kognitiv förmåga, där koncentrationen blir bättre, motoriken förbättras samt ger mer energi som gör att eleverna orkar mer och presterar bättre i skolan (Ericsson, 2005).

Wolmesjö (2004) menar att vi lever i ett samhälle där det råder brister på naturlig fysisk aktivitet i vardagen. Vuxnas och ungdomars vardag och fritid med fysisk aktivitet och lek

(8)

8

utomhus har förändrats till mer stillasittande aktiviteter framför datorer och tv. Hannaford (1997) påpekar att barn tillbringar mycket tid till TV-tittande, datorer och videospel och kan därför som vuxna utveckla en livsstil som utesluter regelbunden motion. Hannaford (1997) menar att dessa faktorer förminskar förmågan till inlärning, men också förmågan att vara kreativ.

På skola S har de efter många diskussioner valt att begränsa stillasittande aktiviteter på rasterna såsom t.ex. byte av fotbollskort under både lunch och fritidsrast. Efter en

överenskommelse med övrig personal får eleverna endast använda sina fotbollskort under förmiddagsrasten och inomhus under tiden på fritids. Tittar vi på skola A i jämförelse med skola S finns det mer tillgång till rörelseanpassat material. Exempel är Wii-spel (Just Dance, Wii-sports) som erbjuds dagligen under fritidsverksamheten.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att via intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur elever och pedagoger resonerar kring fysisk aktivitet på fritidshemmet. Rörelsens innebörd diskuteras också samt vilket tankesätt pedagogerna och eleverna har kring genusperspektivet i förhållande till miljön. De övergripande frågor som examensarbetet syftar till att svara på är:

• Hur resonerar pedagoger och elever kring fysisk aktivitet i relation till hälsa i fritidshemmet?

• Hur ser pedagoger och elever på fysisk aktivitet i relation till kunskapsutveckling?

• Hur resonerar pedagoger och elever kring genus och miljö i relation till fysisk aktivitet?

(9)

9

2. Forskningsöversikt

Vårt forskningsfält kommer således utgå från fysisk aktivitet i fritidshemmet. Vi diskuterar också genus och miljö. Den forskning vi främst har hittat har varit riktad mot skolan och ämnet idrott och hälsa, samt olika idrottsföreningar.

2.1 Rörelse och kunskapsutveckling

Hannaford (1997) beskriver att vi behöver bli mer medvetna om kroppens roll gällande barns rörelseförmåga, vilket kan kopplas till den fria leken på fritidshemmet då eleverna rör sig fritt. Enligt Hannaford (1997) blir eleverna mer medvetna om kroppens rörelser då de rör sig fritt. Larsson och Meckbach (2012) menar att genomförandet av daglig fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa kan bli en indirekt kritik mot idrottsläraren. Annerstedt (2007) menar att det är viktigt att planera genomtänkta aktiviteter som bidrar till att eleverna ska trivas samt kontinuerligt lära sig nya saker för att kunna förbättra den fysiska utvecklingen. Hannaford (1997) menar att varje gång vi rör oss uppstår en aktivering och integrering av hjärnan på ett balanserat sätt. Därmed öppnas en dörr till inlärning naturligt. Hannaford (a.a) nämner även teoretiker som Montessori, Ayres och Steiner som menar att rörelsen är viktig för barns kunskapsutveckling. Uteleken kan också i sig själv bidra till barns utveckling och lärande. Via uteleken kan barns fysiska och psykiska förmågor utmanas (Ärlemalm-Hagsér, 2003).

I artikeln ”Det rör sig om inlärning” beskriver Thors (2007) hur eleverna lär sig fysisk aktivitet i skolan samt vilken påverkan den fysiska aktiviteten har för deras

kunskapsutveckling. Han nämner också att rörelseglädjen är viktig när det gäller att hitta en blandning av bra fysiska aktiviteter från årskurs 1-9. Även Annerstedt (2007) menar att innehållet i fysisk aktivitet helst ska bygga på lekfullhet. Pedagogerna bör arbeta för att

försöka förmedla sitt innehåll med glädje samt att de strävar efter att motivera eleverna. Andra viktiga inslag en pedagog ska ha i sitt arbete är flexibilitet, kreativitet och fantasi. Annerstedt (2007) menar också att pedagoger måste ha förmågan att kunna organisera, leda och

kontrollera samt strukturera verksamheten. Pedagogen ska också kunna sätta gränser och vara flexibel och inspirerande.

I artikeln ”Det rör sig om inlärning” uppmanas pedagoger att fokusera på de grovmotoriska grundrörelserna i de lägre åldrarna. I de äldre åldrarna bör pedagoger hitta en variation av lockande aktiviteter som uppskattas bland eleverna. Exempel på lockande aktiviteter kan vara aerobics, bollsporter och friidrott. Andersson (2004) beskriver att det visar sig vara lättare att

(10)

10

anpassa fysiska aktiviteter för barn i de yngre åldrarna i jämförelse med de äldre åldrarna. Det anses vara svårare att hitta tid för organisering av former till daglig fysisk aktivitet. Lärarna lägger större vikt på de teoretiska ämnena än de praktiska.

Hannaford (1997) skriver att rörelser uttrycker kunskap om kroppens funktion samt att rörelsen blir kontinuerlig ju mer eleverna utför en rörelse. Hon nämner också att rörelsen inte bara förbättrar barns kunskapsutveckling utan även kreativitet och förebyggande av stress och hälsa. I enlighet med Hannaford (a.a) tar även Larsson och Meckbach (2012) upp barns rörelseförmåga utifrån kunskapsmålen. Läraren ska ha en möjlighet att själv bestämma vägarna till kunskapsmålen samt att det även ska ingå en uppföljning och dokumentation som i sin tur ska utvärderas. Efter att eleverna genomfört fysiska aktiviteter förbättras inte bara deras koncentrationsförmåga utan de får även en betydligt bättre kroppskontroll. Annerstedt (2007) menar att fokus ska ligga på ett engagemang gällande undervisningseffektivitet samt elevintresse. När hela klassen är engagerad i en aktivitet ska pedagogen vara försiktig med att störa eleverna genom att avbryta eller byta aktivitet för tidigt. Avbryts en aktivitet för tidigt kan det lätt bli att flytet i undervisningen försvinner (Annerstedt, 2007).

Larsson och Meckbach (2012) menar att fysisk aktivitet bidrar till upplevelser av fart, rytm och balans, men även kroppskontroll som kan bidra till känslan av lust och spänning. Strävan efter att ”klara av” samt viljan att pröva nya utmaningar är stor hos de flesta barn, samt en viktig drivkraft att ta vara på. Annerstedt (2007) menar att det inom den fysiska aktiviteten ska ske en progression där eleverna får utmaningar som de kan klara av. Detta genom förklaringar ifrån pedagogen där det läggs vikt på både förståelse av begrepp och sammanhang

2.2 Genus och miljö i förhållande till fysisk aktivitet

Nordin-Hultman (2011) nämner att materialets placering i miljön är viktig för att skapa ett intresse för det material som finns att tillgå. Tanken bakom materialets placering i förhållande till miljön är att materialet ska överraska och skapa en uppmärksamhet bland eleverna.

Nordin-Hultman (a.a) skriver att uppbyggnaden av klassrummetär en viktig faktor för den pedagogiska miljön samt undervisningens utformning vid en aktivitet. Sandberg och Vuorinen (2005) skriver att när barnen själva ska beskriva leken i skolan pratar de oftast om rasterna och utomhusmiljön. Inomhuslokalerna under skoltiden ses som begränsade enligt barnen. I

(11)

11

relation till Sandberg och Vuorinen (2003) beskriver Ärlemalm-Hagsér (2003) att lärare ofta däremot värderar inomhusaktiviteterna som mer värdefull än uteleken gällande barns lärande. Sandberg och Vuorinen (2005) skriver att hemliga platser är viktiga inslag i barndomsmiljöer. De hemliga platserna är utformade så att eleverna inte ska bli sedda. Exempel på detta kan vara ”kurragömma”. De hemliga platserna kan även skapa en känsla av skydd ifrån

vuxenvärlden. I relation till Sandberg och Vuorinen (2005) menar Nordin-Hultman (2011) att det ska läggas fokus på förändringar samt handlingar som sker i barns aktiviteter i mötet med material och miljö.

Sandberg och Vuorinen (2005) påpekar att det kan finnas brister i den fysiska miljön vad gäller utrymmet att röra sig på för eleverna. Sandberg och Vuorinen (2005) skriver även att forskning visar att barn som vistas på naturrika skolgårdar leker mer och bättre i grupp samt är mer uthålliga och tränar både koordination och balans

Sandberg och Vuorinen (2005) menar att utomhusmiljön är inriktad mer på pojkars lek, därmed stimuleras deras lekformer mer. Därför ifrågasätts det om flickorna har tillgång till vad de upplever intressant och spännande samt stimulerande i utomhusmiljön. Det skrivs även i Sandberg och Vuorinen (a.a) att både miljöer och rörelseanpassat material kan vara

könsmärkta då barn upplever att en viss plats och ett visst material kan vara anpassat för det egna eller motsatta könet. Därför kan barns möjligheter försvåras när det gäller att ta del av ett varierat lekutbud. Langlo-Jagtöien, Hansen och Annerstedt (2002) menar att det är viktigt att arrangera lekar som kan vara till inspiration åt de båda könen.

När barnen blir äldre ökar däremot möjligheterna att utforska omgivningen på egen hand. Sandberg och Vuorinen (a.a) beskriver även att när flickorna når skolåldern överger de inomhusleken och börjar i större omfattning leka mer utomhus. Pojkarna leker mest utomhus under den fria tiden då bollplaner oftast är tillgängliga. Rasterna kan ses ur en fysisk

synvinkel i skolan. Sandberg och Vuorinen (2005) refererar till Walter-Stupiansky och Findlay (2001) som menar att hjärnans kapacitet förbättras av fysisk aktivitet. De menar att elever som får möjlighet att röra på sig under hela skoldagen kan förbättra sin intellektuella prestationsförmåga. Sandberg och Vuorinen (a.a) refererar även till Björklund och Pelligrini (1996) som också nämner rastens betydelse för barns intellektuella förmåga.

Ser vi på skogen som plats där barnen kan få utlopp för fysisk aktivitet menar Sandberg och Vuorinen (2005) att både pojkar och flickor tar del av den fysiska aktiviteten. Det kan lättare bli könsintegrerat när barnen rör sig på större ytor och därför leker mer tillsammans. Utifrån

(12)

12

ovanstående stycke har det främst varit fokus på utomhusmiljön gällande skillnader hos respektive kön. Ärlemalm-Hagsér (2003) nämner också att skogen kan bidra till fysiskt samt praktiskt lärande, vilket bidrar till en naturvetenskaplig kunskap.

2.3 Verksamhetens roll

Enligt en artikel inom svensk idrottsforskning som handlar om ämnet idrott och hälsa rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag på en måttligt ansträngande nivå (Lundvall, 2004). Efter att ha läst artikeln slog det oss att tiden till fysisk aktivitet borde fördelas inom fritidsverksamheten, eftersom tiden till daglig fysisk aktivitet under skoldagen ses som omöjlig. På fritidstiden får även eleverna utlopp för den fysiska aktiviteten under rasterna. Utifrån timplanen (se bilaga 6) i grundskolan för ämnet idrott och hälsa ska det ägnas 500 timmar för eleverna under hela perioden i grundskolan (Skolverket, 2011). De fysiska aktiviteterna kan bidra till positiva upplevelser av rörelser och friluftsliv som under uppväxtåren ytterligare har stor påverkan om blir fysiskt aktiv senare i livet. Ericsson (2005) skriver om hur viktig fritidspedagogens roll är för barns fysiska utveckling. Fritidspedagoger har ett stort ansvar gällande krav på intresse och kunskap om hur barns motoriska lärande går till. Lärandet i skapande arbete och lek är väsentliga delar i skolans uppdrag. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Skolverket, 2011).

I en artikel om fysisk aktivitet och kunskapsutveckling i skolan skriven av Ericsson (2005) nämns det att det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan ska organiseras. Frågor som ställs inom verksamheten kan enligt Ericsson (2005) vara: Vilken typ av aktivitet som ska erbjudas och vilken tid ska användas? Är promenad fysisk aktivitet som barn behöver och motiveras av? Vem/vilka ska leda arbetet? Är det fritidspedagoger,

föreningsledare, skolans idrottslärare eller annan skolpersonal?

Jacobsson (2005) skriver i en facklig tidskrift ”Lärarnas tidning” om skolgårdens utformning där elever får för lite fysisk aktivitet. Därmed begränsas elevernas ytor att röra sig på.

Eleverna blir därmed inaktiva utöver ämnet idrott och hälsa. Därför har personalen valt att ta vara på idrottsprojekt som ”Handslaget” och ”Röris”.”Röris” är ett rörelseanpassat program för de lägre åldrarna, där eleverna bland annat får ta del av motorikbanor och utflykter.

(13)

13

Ericsson (2005) menar i artikeln ”Fysisk aktivitet och kunskapsutveckling i skolan” att mer forskning efterlyses som visar hur fysisk aktivitet påverkar lärmiljön och

kunskapsutvecklingen hos barn och unga.

Idrottslärare kan enligt Andersson (2004) stå inför en ny utmaning. Andersson (a.a) nämner även att regeringen satsar hårt på tre punkter där den första gäller ändringar i läroplanerna där daglig fysisk aktivitet är huvudfaktorn. Andra punkten är Handslaget där idrottsrörelser under en fyra årsperiod får en miljon kronor för att samverka med skolor. Den sistnämnda punkten är inrättande av ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet för barn och unga. I artikeln nämner även Andersson (2004) att skolan ska ha i uppdrag att inkludera ett arbete som når alla enligt läroplanen. Regeringen satsar även hårt på att få barn och unga att röra på sig mer och därmed bryta inaktiviteten och vanor för både barn, unga och samhällets skull. Skolan har i uppdrag att grundlägga goda livsvanor och en hållbar livsstil bland eleverna för att bygga upp ett gott självförtroende och en god självkänsla och därmed förebygga stress, depression, hjärt-/kärlsjukdomar och ätstörningar med mera. Det nämns också i artikeln att alla barn ska ha rätt till en hälsosam livsstil under sin uppväxt och därmed få jämlika förutsättningar. För att arbetet ska lyckas så krävs det att skolpersonalen involveras, idrottslärarna kan inte själva ta ansvaret.

2.4 Fysisk aktivitet ur ett internationellt perspektiv

Utifrån ett internationellt perspektiv hittade vi ett intressant stycke som är relevant för våra forskningsfrågor. Artikeln ”Fritid som diskurs och innehåll - En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem” nämns det att både i USA och Sverige, ges barnen möjlighet att utöva fysiska aktiviteter som inte är strikt akademiskt relaterade. Genom fysiska aktiviteter i form av lekar, skapande verksamheter, idrott och rekreation vidgas synen på lärande från att enbart handla om skolkunskaper till att även omfatta social kompetens och personlig utveckling, vilket också poängteras av Haglund (2009). Haglund (2009) menar också att aktiviteterna skulle kunna ge barnen möjlighet att prova på nya aktiviteter för att på så sätt eventuellt skapa nya fritidsintressen.

Med tanke på att forskningsfrågorna är kopplade till fritidshemmet hittade vi en relevant tidskrift inom norsk barnehageforskning som handlar om kunskapsmöjligheter i fritidshem skriven av Saar, Löfdahl & Hjalmarsson (2012). Det vi ansåg som mest intressant i artikeln var betydelsen av den fysiska aktiviteten och framförallt förebyggandet av passivitet och

(14)

14

stillasittande aktiviteter i fritidshemmet. Studien framhåller vikten av strukturerade fysiska aktiviteter i fritidshemmet som ofta var i någon slags form av idrott.

Utifrån en amerikansk rekommendation nämns det att alla individer bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter med måttlig intensitet varje vecka. Aktiviteten ska helst spridas ut över olika dagar, med 75 minuters träning på hög intensitet utspritt över en vecka. Varje aktivitet bör vara i minst tio minuter, detta för att få ytterligare effekt som ökar den dagliga intensiteten via träning. Detta resulterar i att konditionen och styrkan förbättras. Tittar vi på WHO (world health organisation) rekommenderas minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag. I

Riksidrottsförbundet (2009) nämns en undersökning från en forskargrupp vid University of Turin att utifrån de 32 länderna som deltagit i undersökningen inte lever upp till WHO´s rekommendationer. Resultaten visar att barnen på Irland är mest fysiskt aktiva och de som är minst fysiskt aktiva är barnen i Frankrike. Sverige hamnar på 12:e plats av dessa 32 länder. Åldern på undersökningsgruppen har varit barn som är 11-15 år (Riksidrottsförbundet, 2009).

Det har varit svårt att hitta forskning om den fysiska aktiviteten på fritidshemmet utifrån ett internationellt perspektiv. Utifrån pedagogens roll kan vi ur ett internationellt perspektiv se i Annerstedt (2007) att i USA har lärarkompetens och professionalitet diskuterats under de senaste decennierna. USA har försökt att fastställa kriterier för vad som karaktäriserar kvalité i undervisningen samt vilken kompetens en pedagog bör ha.

(15)

15

3. Metod och genomförande

I detta arbete har vi använt oss av kvalitativa studier i form av enkätundersökning med elever och intervjufrågor med både elever och pedagoger. Enkätundersökningen utförs som en kvantitativ metod, men redovisas kvalitativt. Intervjuerna med de utvalda fritidspedagogerna spelades in, likaså under gruppintervjuerna med respektive elevgrupp.

3.1 Metodval och urval

De metoder vi främst väljer att lägga vikt vid är intervjuer det vill säga gruppintervjuer med ca fem elever i varje grupp vid två olika tillfällen på två skolor. Backman (1998) menar att de vanligaste metoderna inom det kvalitativa perspektivet utgörs av intervjuer, observationer och intervjuer ställer även höga krav på den som genomför dem. Backman (a.a) rekommenderar även att i förväg förbereda den kommande empirin, detta underlättar även arbetet.

Vår motivering till varför vi valt dessa metoder är för att vi anser att vi via intervjuer och enkätundersökningar får en djupare inblick i hur pedagogerna arbetar för att främja fysisk aktivitet. Intervjun med fritidspedagogerna innehöll åtta frågor och gruppintervjun med eleverna innehöll fem frågor samt enkätundersökningen, tio frågor.

Vi valde att genomföra vår undersökning på våra VFU-skolor då vi redan känner både eleverna och personalen sedan tidigare. Vi tyckte det var lagom att genomföra

undersökningen på två olika skolor i två klasser då vi kände att tiden var begränsad samt att undersökningen inte skulle bli för stor. Intervjun med fritidspedagogerna genomfördes tillsammans med en kvinnlig fritidspedagog på varje skola. Båda pedagogerna har lång erfarenhet av arbete i fritidshem sedan tidigare. Enkätundersökningen gjordes i helklass på varje skola då vi ville få en överblick över vad eleverna tycker om den fysiska aktiviteten generellt på fritidshemmet. För att få diskussion i elevgruppen gjorde vi en gruppintervju med fem elever på varje skola varav tre pojkar och två flickor på skola S samt tre flickor, två pojkar på skola A. Frågorna är anpassade utifrån de elevgrupper vi valde att göra vår

undersökning med. De skolor vi genomförde vår undersökning på skiljer sig åt då skola A är belägen i stadsområde och skola S är belägen i ett villaområde. Vi ville se om det fanns skillnader gällande tillgången till den fysiska aktiviteten på fritidshemmet beroende på var skolan är belägen. Antalet inskriva elever på varje skola är lika då det är ca 50 barn inskrivna på fritidshemmen. Däremot skiljer sig miljön då det på skola S finns mycket tillgång till

(16)

16

grönområde som gräsmattor, kullar, samt nära till lekplats. På skola A är det mer begränsat gällande tillgång till större ytor att röra sig på.

Nylén (2005) beskriver att det empiriska materialet vid kvalitativ forskning ofta kan bli väldigt omfattande, därför måste delar av empirin väljas ut eller väljas bort och därefter sammanställs detta i logisk form. Nylén (2005) nämner även att det empiriska materialet bör vara tillräckligt genomtänkt för att kunna skapa en delaktighet mellan läsaren och den studerande empiriska miljön. I likhet med detta påpekar även Nylén (a.a) att det måste vara intressant och tillgängligt för läsaren.

3.2 Genomförande

Innan vi tog ställning till vilka metoder vi ville använda oss av i genomförandet krävs det att vi gör medvetna och genomtänka metodval som är relevanta för vår undersökning. Viktigt är även att ta ställning till svåra frågor samt att vara öppen för omprövning av dessa

ställningstaganden. Vi började med att kontakta respektive VFU-skola via mail och bestämde därefter datum för när undersökningen skulle genomföras. Undersökningen började på skola S där vi först genomförde intervju med den utvalda fritidspedagogen som spelades in, därefter utfördes enkätundersökningen i helklass på ca 25 elever. Vi läste först upp frågorna för att förtydliga och sedan fick eleverna kryssa i sitt svar men även ställa frågor om något var oklart. Sista momentet i undersökningen var gruppintervju med fem elever som redan valts ut av läraren. Anledningen till att läraren valt ut eleverna i förväg var dels för att underlätta tidsmässigt, men även att dessa utvalda elever har lätt för att ge utförliga svar. Vi satt i ett enskilt rum när gruppintervjun genomfördes, detta för att inte bli störda och därmed kunna utföra vår intervju på bästa sätt. Under gruppintervjun med eleverna spelade vi in deras svar och de diskussioner som uppstod. Detta var eleverna informerade om innan vi startade undersökningen.

Genomförandet av undersökningen på skola A såg något annorlunda ut än i jämförelse med skola S. På skola A började vi med enkätundersökningen i helklass, dock med något färre elever än väntat i jämförelse med den andra skolan. Till skillnad från skola S valdes eleverna till gruppintervjun ut i förväg av fritidspedagogen. Detta också för att underlätta med tiden samt för att bidra till så utförliga svar som möjligt. Även här informerade vi eleverna om att vi under intervjun kommer spela in deras svar och diskussion. Vi satt även här ostörda men i ett

(17)

17

klassrum istället för grupprum. Slutligen genomfördes intervjun med den utvalda fritidspedagogen i samma klassrum där både enkätundersökningen och gruppintervjun utfördes. Denna intervju spelades också in. Om man utgår ifrån den kvalitativa metoden menar Nylén (2005) att den sociala miljön har stor betydelse i koppling till

intervjusammanhang. Här blir direkta citat och detaljerad återgivning av inträffade händelser och människor en viktig faktor i undersökningen.

Innan vi genomförde vår undersökning på båda skolorna inledde vi besöket med att presentera vilka vi var och vad undersökningen skulle handla om. Besöken tog ca 1 timme 30 minuter sammanlagt på både skola A och skola S. Fältanteckningar gjordes även under intervjuerna på båda skolorna för att få ytterligare förtydligande i vår undersökning.

3.3 Forskningsetiska överväganden

När intervjuerna påbörjades tog vi del av Vetenskapsrådets (2014) fyra grundkrav. Ett av kraven är informationskravet som innebär att forskare ska informera de som tar del av forskningen om dess aktuella syfte. Det är även tillåtet att avbryta sin medverkan när som helst under undersökningen. Det andra kravet vi tagit del av är samtyckeskravet som innebär att deltagarna i en undersökning ska ha rätt att bestämma om de vill delta eller inte. Vi fick även godkännande via mail ifrån de involverade som skulle delta i undersökningen.

Konfidentialitetskravet har också använts som säger att alla de uppgifter som samlas in under en undersökning angående personer ska ges största konfidentialitet samt att personuppgifterna ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har även valt att använda fiktiva namn på informanterna, då de ska få lov att vara anonyma under vår undersökning.

Sista kravet vi tagit del av är nyttjandekravet som säger att all insamlad information om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Efter avslutat examensarbete kommer alla uppgifter och insamlad empiri att raderas.

(18)

18

4. Analys och resultat

I denna del diskuteras studiens resultat och analysen tar sin utgångspunkt i syfte och frågeställningar och relateras till tidigare forskning. Det empiriska materialet har inhämtats via gruppintervju med två elevgrupper, enkätundersökning med elever samt intervju med två fritidspedagoger. Svaren vi fått från intervjuerna har sammanställts och även utdrag i form av citat har gjorts där namnen ersatts med andra namn. Analysen innehåller jämförelser kring hur både elever och pedagoger på skola A och skola S resonerar kring den fysiska aktiviteten i förhållande till hälsa på fritidshemmet. Även hur pedagoger och elever ser på fysisk aktivitet kopplat till kunskapsutveckling samt utifrån miljöns utformning och kopplat till ett

genusperspektiv har undersökts.

4.1 Miljöns utformning och fysisk aktivitet

Eleverna på skola S var överens om att de rör sig mest utomhus på skolgården eftersom det finns större ytor att röra sig på. Eleverna ansåg att det finns begränsade ytor gällande

lokalerna inomhus att röra sig på. Eleverna får ibland gå till något som kallas ”infan” som är informationssalen på skola S där de får lov att springa och röra på sig. Skola S har även tillgång att gå iväg till lekplatser som ligger i närheten av skolan. En elev säger:

Jag tycker man rör sig mycket mer utomhus för man får ju inte lov att springa inomhus. Det ska ju bara vara lugna lekar inomhus, så om man är jättestirrig så får man gå ut en liten stund och springa av sig. (Bill, skola S)

Eleverna upplever själva att de får större utlopp för den fysiska aktiviteten utomhus i jämförelse med inomhus, då det i utomhusmiljön finns större ytor att röra sig på. Dock blir det inte att pedagogerna går till lekplatserna med eleverna på grund av bristande tid.

På skola A tyckte majoriteten av elevgruppen att det finns mer yta att röra sig på utomhus när de befinner sig på skolgården, eftersom eleverna inte får lov att springa inomhus. De har även utedagar en gång i veckan då de spelar bowling, bangolf, går till kasernplan (idrottshall) eller simhall. Aktiviteterna varierar. Det finns även parkområde samt strand i närheten av skola A, dock utnyttjas inte dessa miljöer så ofta.

Jag tycker utomhus för det finns mer utrymme, inomhus då så är det mycket barn och man får typ inte springa och sånt. (Paulina, skola A)

(19)

19

På tisdagar brukar vi gå och spela bowling, golf så det är faktiskt kul. Ibland så har vi utedagar och kasernplan. (Paulina, skola A)

Eleverna på skola A är också överens om att de får större utlopp för den fysiska aktiviteten utomhus eftersom de får springa där och inte inomhus. Eftersom skola A är belägen i

stadsmiljö finns det inte så mycket grönområde där eleverna kan röra sig. Därför går de oftast iväg till Kasernplan, spelar bowling eller golf. Sandberg och Vuorinen (2005) påpekar att det kan finnas brister i den fysiska miljön vad gäller utrymmet att röra sig på för eleverna. Jämför vi detta med våra VFU-skolor kan vi se att det på skola A finns stor brist på lokaler gällande utrymme att röra sig på. Utgår vi ifrån utomhusmiljön ser det lite bättre ut, men dock borde det prioriteras mer resurser vad gäller skolgården. I jämförelse med skola A finns det på skola S bättre tillgång till lokaler där barnen får större utlopp för den fysiska aktiviteten och därför stimuleras bättre. Vad gäller utemiljön på skola S finns det tillgång till material som

stimulerar barnen när de rör sig.

Sandberg och Vuorinen (2005) menar också att det kan finnas brister i den fysiska miljön så som plats samt trånga lokaler. Däremot är skolgårdens utformning en avgörande faktor för hur eleverna rör sig och vilka möjligheter det finns till fysisk aktivitet. På skola S finns det större ytor samt utbud av rörelseanpassat material. Exempel på rörelseanpassat material är rock-ringar, hopprep, bollar osv. Det rörelseanpassade materialet bidrar till ökad fysisk aktivitet. Sandberg och Vuorinen (2005) nämner att på naturrika skolgårdar leker eleverna betydligt mer och bättre i grupp där de får utlopp för den fysiska aktiviteten gällande uthållighet, koordination och balans.För att eleverna ska kunna få utlopp för den fysiska aktiviteten gällande uthållighet, kondition samt balans beror detta på hur skolgården är utformad. Skolgårdarna skiljer sig åt både på skola A och S. Skola S har mer grönområde där eleverna kan röra sig på kullar, stora gräsmattor samt grusplaner. Då skola A är belägen i stadsmiljö saknas grönområden i direkt anslutning till skolan, vilket innebär att elevernas yta att röra sig på blir begränsad.

(20)

20

4.2 Fysisk aktivitet och genus

Flickorna och pojkarna på både skola S och A ansåg att pojkarna rör sig mest överlag.

Eleverna på skola S tyckte att pojkarna rörde sig mest då det pågår en bollek i form av fotboll eller bandy. Flickorna rörde sig mest då de klättrar eller leker i sandlådan. Pojkarna gav uttryck för att flickorna inte uppskattade att vara med och delta i den fysiska aktiviteten då det pågår en bollsport eller bollek.

97% av 100%, nä jag menar 3% av 100%. Tjejerna är inte så, asså de gillar inte liksom så mycket sporter och så. (Bill, skola S)

Både flickorna och pojkarna på skola S var överens om att pojkarna är mer aktiva än flickorna gällande den fysiska aktiviteten. Dock tyckte flickorna även att de var fysiskt aktiva då de klättrar i träd under rasterna.

Eleverna på skola A var alla överens om att pojkarna är mer fysiskt aktiva på fritids än flickorna. Pojkarna befinner sig mer utomhus och spelar fotboll eller basket, medan flickorna föredrar att sysselsätta sig med lugna aktiviteter inomhus såsom rita, lägga pärlplatta, pyssla osv. Båda elevgrupperna på skola A och S var överens om att pojkar respektive flickors lek skiljer sig åt beroende på vilken miljö de befinner sig i. Dock arbetar både skola A och S för att motverka detta genom att planera aktiviteter där både pojkar och flickor kan delta.

Jag tycker både och för tjejerna klättrar och killarna spelar bandy. (Rebecka, skola S)

Killarna, för dom är mer ute vi brukar ju vara inne typ på ”Frille” (fritids) och så, vi typ ritar och håller på med Wii. (Stina, skola, A)

Killarna är typ mer och spelar fotboll och dom springer typ hela tiden. Dom är mer vilda. (Paulina, skola, A)

Både flickorna och pojkarna på skola A var överens om att pojkarna är mer fysiskt aktiva än flickorna under fritidstiden. Pojkarna springer mer utomhus och flickorna leker mest lugna lekar inomhus. Dock spelar flickorna biljard men även Wii inomhus och blir därmed fysiskt aktiva utan att springa.

I relation till ovanstående analys menar Sandberg och Vuorinen (2005) att utomhusmiljön är mer stimulerande vad gäller pojkars lek, därför stimuleras deras lekformer mer. Detta

(21)

21

synliggörs på både skola A och S enligt elevernas egna reflektioner. Sandberg och Vuorinen (a.a) menar därför att det finns mer fysiskt material utomhus för pojkar. Pojkarna befann sig mest utomhus under deras fria tid, då bollplaner oftast är tillgängliga.

I analysen har vi kommit fram till att eleverna på skola A och S överlag ansåg att den fysiska aktiviteten generellt sett upplevs som stimulerande beroende på vilken miljö de befinner sig i samt vilken aktivitet som pågår. Eleverna på båda skolorna var överens om att pojkarna är mer fysiskt aktiva än flickorna under den planerade tiden på fritidshemmet. Ärlemalm-Hagsér (2003) nämner att pojkar och flickor även leker tillsammans då det pågår en jaga-lek som till exempel pjätt. Eleverna på skola A och S var även överens om att det finns större yta att röra sig på i utomhusmiljön, då inomhusmiljön begränsar den fysiska aktiviteten. Enligt

Andersson (2004) visar det sig vara lättare att anpassa fysiska aktiviteter för elever i de yngre åldrarna F-3 än i de äldre 4-6. Andersson (a.a) menar också att det anses vara svårare att hitta och organisera tid för daglig fysisk aktivitet i årkurs 4-6.

4.3 Fysisk aktivitet kopplat till kunskapsutveckling

Eleverna på skola A ansåg att de får mer energi när de rör sig och därmed en förbättrad koncentrationsförmåga. Eleverna ansåg även att de sover bättre och är utvilade till att kunna fokusera på skolarbetet, eller i alla fall är det så de har lärt sig att det är.

Vi, asså vi får mer energi när vi rör oss och vi blir mer koncentrerade sen, man får typ spring i benen. (Paulina, skola A)

Jag lär mig att jag sover bättre och jag tänker bättre efter att jag rört mig. (Stina, skola A)

Eleverna tyckte också att de får mer spring i benen när de rör sig kontinuerligt. Eleverna på skola S ansåg att de får bättre kondition när de rör sig. Eleverna tränar även grovmotoriska rörelser så som klättra och springa.

Ja asså man tränar ju på konditionen och allt det och så tränar man ibland på att klättra i ribbstolar. (Bill, skola S)

Jaa, jag lär mig att ehh klättra, springa, springa snabbt, ehm ja och springa av mig. (Tobias, skola S)

Eleverna på skola S ansåg att deras kondition förbättrades efter genomförd fysisk aktivitet. Deras motoriska förmåga förbättras även ju mer de utövar en grovmotorisk rörelse.

(22)

22

Thors (2007) nämner hur eleverna lär sig fysisk aktivitet via skolan samt vilken påverkan den fysiska aktiviteten har för elevernas kunskapsutveckling. Hannaford (1997) menar att

stillasittande aktiviteter förminskar förmågan till inlärning. Utifrån stillasittande aktiviteter förminskas även elevernas kreativa förmåga. Efter genomförd fysisk aktivitet skriver Larsson och Meckbach (2012) att det inte bara är elevernas koncentrationsförmåga som förbättras utan de får även en bättre kroppskontroll. Utifrån förbättrad kroppskontroll sker rörelsen mer kontrollerat.

I förhållande till kunskapsutvecklingen kan vi enligt Thors (2007) konstatera att elevernas koncentrationsförmåga förbättras efter genomförd fysisk aktivitet. Eleverna tänker bättre och kan därför koncentrera sig. Ärlemalm-Hagsér (2003) menar att då eleverna rör sig fysiskt i skogsmiljö sker ett praktiskt lärande som bidrar till en ökad kunskap om naturen som miljö.

4.4 Resultat och analys av enkätundersökningen

I enkätundersökningen deltog 35 elever. Undersökningen bestod av 10 frågor som berör den fysiska aktiviteten på fritidshemmet (se bilaga 1). Färgerna vi använt oss av i

enkätundersökningen är grön = JA , gul = osäker eller inte vet samt röd = NEJ.

Utifrån de tio enkätfrågorna (se bilaga 1) visade sig att 54 % av eleverna på både skola A och S bland annat ansåg att det fanns tillräckligt med tid till fysisk aktivitet på fritidshemmet. De tyckte även att det var roligt men också givande och inspirerande med fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten påverkade eleverna positivt gällande skolarbetet och deras

koncentrationsförmåga. De ansåg även att deras rörelseförmåga förbättrades. Resultaten av undersökningen visade också att de upplevde att de sov bättre efter genomförd fysisk aktivitet. Eleverna nämnde också att de rörde sig mer när de leker tillsammans med en kompis, dock visar resultaten i enkätundersökningen mer av det gula fältet på denna fråga. Undersökningen totalt sett resulterade i 189 gröna gubbar, 79 gula samt 29 röda. Alltså övervägde ja-svaren. Vi är medvetna om att det inte går att dra några stora generella slutsatser baserat på denna enkätundersökning, eftersom enbart 35 elever deltog. Dessutom är vi

medvetna om att eleverna lärt sig vilka de korrekta svaren kan vara på de frågor vi ställt, men vi upplever ändå att eleverna i stort sett var positivt inställda till fysisk aktivitet.

Gällande tid till fysisk aktivitet beskriver Lundvall (2011) att i ämnet idrott och hälsa rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Enligt Skolverket (2011) ska det

(23)

23

ägnas 500 timmar under elevernas tid i grundskolan gällande ämnet idrott och hälsa (se bilaga 6). På både skola A och S brister tiden till fysisk aktivitet under fritidstiden då det pågår andra aktiviteter såsom fri lek och skapande verksamhet som är mer prioriterade.

4.7 Fritidspedagogernas resonemang kring fysisk aktivitet utifrån hälsa

Både Charlotte och Petra märkte skillnad på elevernas koncentrationsförmåga efter

genomförd fysisk aktivitet. Vi kunde då utläsa att eleverna behövde den fysiska aktiviteten utomhus då fritidspedagogerna uppmärksammade att den fria leken är viktig för elevernas koncentrationsförmåga. På skola S var det populärt att byta ”fotbollskort” vilket innebar att eleverna blev inaktiva på rasterna. Därför beslöt pedagogerna sig för att ta bort fotbollskorten från rasterna för att förebygga stillasittande aktivitet. Wolmesjö (2004) menar att det finns brister på naturlig fysisk aktivitet i vår vardag. Aktiviteterna har under åren förändrats till mer stillasittande. På skola A genomför man rastaktiviteter tre gånger i veckan i cirka 40 minuter. Detta bidrog till mindre bråk de dagarna man genomförde de. Petra märkte även skillnad gällande elevernas koncentrationsförmåga och många av lärarna/pedagogerna såg rastaktiviteten som en fördel.

Mmm, vi kan väl säga så att ett tag blev det väldigt populärt med de här fotbollskorten och då hade de dem ute på rasten och då rörde de inte sig och då spelade de kanske inte bandy. De lekte inte som de brukar och då märkte vi att de blev mer oroliga när de kom in. De behöver den här fysiska aktiviteten för att sitta stilla och koncentrera sig sen. (Charlotte, skola S)

Ja, så är det ju liksom. Har man tagit ut sig ordentligt så är man ju mer nöjd ju. Nu har ju vi också rastaktiviteter tre gånger i veckan så det är ju ett långt pass då 40 minuter och då är ju barnen väldigt aktiva. När de kommer in till lektionen då, ja de har fått utlopp för sin energi. (Petra, skola A)

Både Charlotte och Petra tror att elevernas koncentrationsförmåga förbättras efter genomförda fysiska aktiviteter. Eleverna är mer lugna när de kommer in eller tillbaka efter en genomförd fysisk rastaktivitet då de fått utlopp för sin energi. Annerstedt (2007) anser att det är viktigt att pedagoger måste ha förmågan att kunna leda samt organisera en meningsfull verksamhet. Det är även viktigt att pedagogen ska vara flexibel i sitt arbete samt ge eleverna inspiration. Thors (2007) skriver att rörelseglädjen är viktig. Sandberg och Vuorinen (2005) refererar till

Björklund och Pelligrini (1996) som nämner rastens betydelse utifrån elevers intellektuella förmåga. Elevernas lärande under dagen bidrar till att de blir mer engagerade i icke styrda

(24)

24

aktiviteter. Ärlemalm-Hagsér (2003) menar att pedagogerna ofta lägger mer fokus på inomhusaktiviteter då de anses vara mer betydelsefulla för elevernas lärande, men våra informanter Charlotte och Petra tyckte att eleverna får mer utlopp för sitt lärande samt sin energi i utomhusmiljön.

4.8 Fritidspedagogernas syn på genus och utformning av miljön

Enligt Charlotte på skola S var det stort intresse både från pojkar och flickor som anmäler sig till de fysiska aktiviteterna på fritidshemmet. Det gick därför inte att utläsa något speciellt mönster enligt henne. Dock är det så att avdelningen har fler flickor än pojkar inskrivna och det är flest pojkar som anmäler sitt intresse till de aktiviteter som sker på fritidshemmet. Orsaken till varför det är fler pojkar som anmäler sig än flickor tror Charlotte kan bero på att pojkarna överlag har mer engagemang då det erbjuds en fysisk aktivitet. Alltså fanns det ett mönster trots att Charlotte inte var riktigt medveten om det då frågan först ställdes.

Det finns skillnader enligt Petra på skola A gällande genus då pojkarna var mer fysiskt aktiva än flickorna. Större andel pojkar valde att spela fotboll medan flickorna föredrog lugna aktiviteter inomhus. Dock rörde sig flickorna även inomhus då de dansar till Wii. På

sportlovet valde fritidspedagogerna att gå iväg med enbart flickorna och spela innebandy så de får prova på och eventuellt skapa ett intresse för fysiska aktiviteter i form av lagsport med boll.

Men om en vuxen går in och spelar, då kan det vara med tjejer. (Charlotte, skola S)

Ja, där är skillnad ju. Det är mest pojkar som väljer att vara ute och spela. Flickorna vill ju hellre vara inne och dansa Wii och de har ju även fysisk aktivitet där. Även pingis och biljard spelar ju flickorna men inte i lika stor utsträckning som pojkarna. (Petra, skola A)

Både Charlotte och Petra var överens om att pojkarna var mer fysiskt aktiva än flickorna på fritidshemmet. Sandberg och Vuorinen (2005) menar att utomhusmiljön överlag skulle kunna vara utformad på så sätt att det finns mer fysiskt material för pojkar än för flickor.

Fritidspedagogerna på både skola A och S tyckte att pojkarna utan rörelseanpassat material ändå fick utlopp för deras fysiska aktivering, en boll kan räcka. Sandberg och Vuorinen (2005) ifrågasätter om flickorna har tillgång till en intressant och spännande utomhusmiljö. På

(25)

25

skola A har Petra uppmärksammat att flickorna hellre lekte inomhus då de bygger pärlplattor eller ritar. På skola S däremot lekte flickorna lika mycket inne som utomhus då det finns större utbud att tillgå i utomhusmiljön.

4.9 Rörelseanpassat material i förhållande till fysisk aktivitet

Charlotte på skola S nämnde att de har tillgång till gympasalen där det finns mycket rörelseanpassat material. De har tillgång till materialet i gympasalen när de vill. Charlotte nämnde även att skolan begärt att få ett utomhusförråd där tanken är förvaring av

rörelseanpassat material till utelekar.

Ja, gympasalen har ju tillräckligt med material. Utomhus så har vi bett om att få ett

utomhusförråd som passar för utelekar där de vuxna får gå in och hämta materialet. Vi delar detta på alla avdelningar. (Charlotte, skola S)

Alla fritidsavdelningar delar på materialet och det är de vuxna som går och hämtar material. Materialet är främst tänkt till rastaktiviteter både under skol- och fritidstid. Petra på skola A beskrev att de har trånga lokaler på skolan samt att skolgården borde byggas om då det inte finns en stimulerande utomhusmiljö. Petra nämnde också att det behövs mer utmaningar i utemiljön för eleverna. De har även på skola A format fritidsverksamheten utifrån fysisk aktivitet inomhus.

Asså vi har ju väldigt trånga lokaler. Vår gård är ju inte världens roligaste gård ju men det går ju en massa. Basket, killerboll, fotboll, även massa pjättlekar. Jag hade gärna sett lite mer utmaningar med vår utemiljö. (Petra, skola A)

Vi har ju ändå format fritids så att där är liksom fysisk aktivitet. Många är ju i det rummet där den fysiska aktiviteten är. (Petra, skola A)

Utifrån att eleverna får tillgång till rörelseanpassat material under skoldagen menar Larsson och Meckbach (2012) att eleverna får upplevelse av fart och rytm. Eleverna får även en förbättrad kroppskontroll samt en känsla av lust och spänning inför aktiviteten. Det

rörelseanpassade materialet kan enligt Sandberg och Vuorinen (2005) vara könsmärkta och därför leker pojkar och flickor med olika material. Nordin-Hultman (2001) menar att det är viktigt var materialet är placerat och hur mycket uppmärksamhet materialet tar från barnen när de kommer in i ett rum där de pågår en aktivitet. Nordin-Hultman (a.a) beskriver även att

(26)

26

utifrån materialets tillgång är placeringen av materialet avgörande för elevernas intressen. Det är viktigt att pedagogerna har en tanke bakom var de placerar sitt material för att fånga

(27)

27

5. Diskussion

Vår undersökning har visat att det var skillnader på hur skola A och S arbetar för att främja den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. En viktig faktor som gjorde skillnad är skolans resurser samt var skolan är belägen, då eleverna får en större variation gällande den fysiska aktiviteten under deras tid på fritidshemmet. Om vi utgår från syftet som är att ta reda på vilket synsätt elever och pedagoger har på den fysiska aktiviteten kan vi på skola S se att de arbetade mer med den fysiska aktiviteten än på skola A. Detta kan bero på att skolorna är belägna i olika kommuner i södra Skåne där vi upplevde att det på skola S finns mer resurser att tillgå samt större ytor gällande lokaler att röra sig på, men också mer rörelseanpassat material. Analysen visar att det finns brist på utrymme att röra sig på i inomhusmiljön i

jämförelse med utomhusmiljön. Fysisk aktivitet framhävdes mer i utomhusmiljön, då den sker både spontant och uppstyrt. Tidigare forskning enligt Ericsson (2005) visar att spontan leken borde prioriteras mer, då barns motoriska utveckling påverkas i god utsträckning än om den är planerad och konstruerad lång tid i förväg. Utifrån pedagogernas resonemang gällande

rörelsens innebörd för elevernas kunskapsutveckling visade intervjun med båda fritidspedagogerna att det skapades en motivation till ökad kunskap. Det är viktigt att

pedagogen har genomtänkta och välplanerade aktiviteter (Annerstedt, 2007). Aktiviteterna bör utformas så att eleverna ska trivas samt kontinuerligt lära sig nya saker. Innehållet av

aktiviteterna ska vara lekfulla där innehållet ska förmedla glädje och uppskattaning, därmed motiveras eleverna. Sandberg och Vurinen (2005) refererar till Björklund och Pelligrini (1996) som påpekar rasternas betydelse för elevernas intellektuella förmåga och menar att deras lärande även gynnas så att de blir engagerade i icke intellektuella aktiviteter under dagen. Detta kan vi bland annat utläsa efter att eleverna fått lov att springa av sig på både på fritidsrasterna, men även rasterna under skoltid. Det upplevdes att elevernas koncentration och rörelseförmåga förbättrades, då eleverna presterade bättre i klassrummet. Vid uppstyrda aktiviteter menar Annerstedt (2007) att pedagogen måste kunna organisera, leda och kontrollera, men även strukturera och vara flexibel. För att få en bättre kvalité i

fritidsverksamheten menar Larsson och Meckbach (2012) att det ska ingå en uppföljning och dokumentation som ska utvärderas efter genomförda fysiska aktiviteter, men även andra aktiviteter.

I analysen framgår det även att miljön har inverkan gällande den fysiska aktiviteten utifrån ett genusperspektiv. Eleverna på båda skolorna var överens om att pojkarna rör sig mest under

(28)

28

fritidstiden utomhus. Eleverna ansåg även att pojkarna använde sig mer av den fysiska aktiviteten då de spelar fotboll, bandy, basket osv, medan flickorna klättrade mer i träd eller lekte i sandlådan. Aktiviteterna ansågs fysiska enligt eleverna men de såg även aktiviteterna som olika. Exempel var när flickorna klättrade i träd då de ansågs mindre fysiskt aktiva enligt pojkarna eftersom de inte springer. Utomhusmiljön enligt Sandberg och Vuorinen (2005) är mer utformad för pojkars lek och på så sätt stimuleras deras lekformer mer än flickornas. Dock kan det enligt intervjun med fritidspedagogerna göra skillnad om en vuxen är med och deltar i en fysisk aktivitet då flickorna vågade ta för sig mer och ville därför vara med och delta. På Skola A under sportlovet 2015 valde fritidspedagogerna att gå iväg med enbart flickorna och spela innebandy då de fick prova på och eventuellt skapa ett intresse för fysiska aktiviteter. Sandberg och Vuorinen (2004) menar att skogen som plats för både pojkar och flickor har större utbud av den fysiska aktiviteten. Detta bidrar till att pojkar och flickor leker mer tillsammans då de befinner sig i skogen.

5.1 Självkritisk reflektion

Arbetet överlag har fungerat bra och vår tidsplan har gått enligt planerat hela vägen. Vi har även under arbetets gång fått ändra vårt syfte samt våra forskningsfrågor en hel del utifrån den insamlade empiri vi fått. Valet av ämne anser vi har varit relevant för vårt kommande yrke då vi båda läst idrott och hälsa som fördjupningsämne. Detta då det varit mycket diskussioner kring ämnet då timmarna för idrott och hälsa i läroplanen dragits ner, därför tyckte vi det var viktigt att uppmärksamma tid till fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. De problem vi stött på under arbetets gång har varit under insamling av empiri då frågorna i vår intervju samt enkätundersökning ibland varit svåra för eleverna att förstå. Vi upplevde att det var svårt att formulera fungerande frågor och en del tenderade att bli ledande med självklara svar (se bilaga 3-4). På skola A finns det fler elever med utländsk bakgrund och därmed uppstod svårigheter i språket gällande vad begreppet fysisk aktivitet innebar. Eleverna hade inte riktigt kunskap om vad fysisk aktivitet var. Därför har vi fått förklara innebörden av ett för oss självklart begrepp.

Det största problemet vi stötte på under vår undersökning var antalet elever som deltog. På skola S var det fler elever som deltog i enkätundersökningen. Vi har även genomfört

(29)

29

varit gamla vilket kan vara missvisande, men vi tyckte att kapitlet som berör

genusperspektivet hade tunt med forskningsinnehåll, vilket vi i efterhand är självkritiska till.

5.2 Relevans för professionen och fortsatt forskning

Med tanke på att vi endast gjort vår undersökning på två skolor blir det svårt att dra några slutsatser om den fysiska aktiviteten överlag främjas på alla fritidshem då alla skolor arbetar olika och trycker på olika saker. Efter avslutat examensarbete upplever vi att det hade varit intressant att utveckla arbetet vidare och genomföra det på fler skolor för att se hur pedagoger arbetar för att främja den fysiska aktiviteten utöver ämnet idrott och hälsa. Det hade även varit intressant att se vilken inverkan aktivitetens innehåll kan ha för elevernas kunskapsutveckling under en längre tidsperiod. Pedagogerna tyckte att det var viktigt med den fysiska aktiviteten och ville gärna sträva mot att öka den fysiska aktiviteten under fritidstiden. Dock brister det med tid och pedagogerna hinner därför inte prioritera den fysiska aktiviteten som önskat.

(30)

30

Referenslista

Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare AB Andersson, K (et. al) (2004-08-25): Nu står idrottslärarna inför en ny utmaning. Lärarnas tidning. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-15) http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2004/08/26/nu-star-idrottslararna-infor-ny-utmaning

Andersson, B. (2004). Idrottsläraren, tema rörelse varje dag. Vetenskaplig tidskrift årgång 2004 nummer 3.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Ericsson, I. (2005) //Fysisk aktivitet och kunskapsutveckling i skolan// Vetenskaplig artikel inom svensk idrottsforskning, nr 5,1-4 Malmö: Malmö högskola. Elektronisk tillgänglig (2015-01-07) http://www.mugi.se/dokument/05%20SvIFnr4%20Ericsson.pdf

Ericsson, I. (2005). Rör dig-lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Grindberg, T. och Lango, Jagtöinen, G. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur

Hannaford, C. (1997). Lär med hela kroppen. Falun: Scandbook AB

Haglund, B. (2009) //Fritid som diskurs och innehåll-En problematisering av verksamheten

vid ›afterschool-programs› och fritidshem//Vetenskaplig artikel för pedagogik och didaktik

Årg 14,nr 1,22-44 Göteborg: Göteborg universitet. Elektroniskt tillgänglig (2014-12-14) http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/haglund14_1.pdf

Jacobsson, E. (2005-10-11): Elever får för lite fysisk aktivitet. Lärarnas tidning. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-15) http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2005/10/12/elever-far-lite-fysisk-aktivitet

Langlo-Jagtöinen. G, Hansen. K & Annerstedt.C (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare förlag

Larsson, H. och Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB

Lundvall, S. (2004) //Ämnet idrott och hälsa, SIH-studien och folkhälsan// Tidskrift för pedagogik, idrott och fritidskultur nr 4,75-79 Stockholm: Stockholm Idrottshögskola. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-07)

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:570/FULLTEXT01.pdf

Nordin-Hultman, E (2011). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB

(31)

31

Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data- framställningstrategier för

empiriredovisning. Malmö: Liber AB

Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget. Elektroniskt tillgänglig (2015-02-11) http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33194/cf_394/Varf-r_idrott_och_fysisk_aktivitet_-r_viktigt_f-r_.PDF

Rolin, M. (2001). Fritidspedagogik och lärande. (s. 115-141). I Pihlgren, A. (red) (2011).

Fritidshemmet: fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. (1:a uppl) Lund:

Studentlitteratur.

Saar, Löfdahl & Hjalmarsson (2012) //Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem//Tidskrift för Nordisk förskoleforskning vol 5, nr 3,1-13 Karlstad: Karlstad universitet. Elektroniskt

tillgänglig (2014-12-18) https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/315/329 Sandberg, A. & Vurinen, T. (2005). Barndomens lekmiljöer- förr och nu.(s.13-36). I Sandberg, A. (red.) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-15)

http://www.linkoping.se/Global/Skola%20och%20barnomsorg/F%C3%B6rvaltning/gemensa mt/Fritidshem.pdf?epslanguage=sv

Skolverket (2011) Kursplan för idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-15)

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Timplan för grundskolan. Skolverket: Stockholm. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-27)

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for-grundskolan-1.159242 Thors, C. (2005-05-07): Det rör sig om inlärning. Pedagogiska magasinet. Elektroniskt tillgänglig (2015-01-15)

(32)

32

Wolmesjö, S. (2006). Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ och grupp. Stockholm: SISU idrottböcker

Ärlemalm-Hagsér, E (2003). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv.(s.107-136). I Sandberg, A (red.) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund:

(33)

33

Bilagor

Bilaga 1

Detta är en sammanställning utifrån de två olika skolorna vi gjorde

enkätundersökningen på. Den övre är resultaten från Skola S och den undre är resultaten från Skola A.

Fråga 1: Tycker du att det finns tillräckligt mycket tid till fysiskt anpassade aktiviteter på ditt fritidshem?

= 7 = 12 = 0

= 8 = 2 = 0

Fråga 2: Tycker du det är roligt med fysiskt anpassade aktiviteter på ditt fritidshem?

= 19 = 1 = 0

=8 = 2 = 0

Fråga 3: Tycker du att den fysiskt anpassade aktiviteten påverkar dig positivt i skolan?

= 20 =0 = 0

= 8 = 2 =0

Fråga 4: Har du märkt någon skillnad på din rörelse och koncentrationsförmåga efter du genomfört någon form av fysisk aktivitet?

= 10 = 9 = 1

= 5 =2 = 3

Fråga 5: Tycker du att din rörelseförmåga blir bättre då du rör dig ofta?

= 18 = 2 = 0

(34)

34

Fråga 6: Anser du att fysisk aktivitet påverkar din sömn?

=10 = 6 = 3

= 8 = 2 = 0

Fråga 7: Rör du dig mer när du är med en kompis?

=7 = 10 = 2

=9 =1 = 0

Fråga 8: Tycker du att det finns många olika fysiskt anpassade aktiviteter på ditt fritidshem?

=15 = 5 =0

= 6 = 4 = 0

Fråga 9: Anser du att det finns tillräckligt med rörelse anpassat material på fritids? (hopprep, bollar, twistband, rockringar)

= 9 = 6 = 5 = 3 = 4 = 2

Fråga 10: Upplever du att det kan kännas stressande i gruppen när du har en fysiskt anpassad aktivitet på ditt fritidshem?

= 7 = 6 = 7

= 2 = 3 = 5

(35)

35

Enkätformulär

Bilaga 2

1

2

3

4

5

6

7

8

9

(36)

36

(37)

37

Bilaga 3

Enkätfrågor

1.Tycker du att det finns tillräckligt mycket tid till fysiska aktiviteter

på ditt fritidshem?

2. Tycker du det är roligt med fysiska aktiviteter på fritids?

3.Tycker du att den fysiska aktiviteten påverkar dig positivt i skolan?

4.Har du märkt någon skillnad på din rörelse och

koncentrationsförmåga efter du genomfört någon form av fysisk

aktivitet?

5.Tycker du att din rörelseförmåga blir bättre när du rör dig ofta?

6.Anser du att fysisk aktivitet påverkar din sömn?

7.Rör du dig mer när du är med en kompis?

8.Tycker du det finns många olika fysiska aktiviteter på fritids?

9.Anser du att det finns tillräckligt med rörelse anpassat material på

fritids? (hopprep, bollar, twistband, rockringar)

10.Upplever du att det kan kännas stressande i gruppen när du har en

fysisk aktivitet på fritids?

(38)

38

Bilaga 4

Intervjufrågor till eleverna

1.Tycker du att det kan finnas några hinder/möjligheter med fysisk

aktivitet på fritids? Isåfall vilka?

2.I vilken miljö anser du att du rör dig mest, inomhus eller utomhus?

Fritids eller idrottshallen? Isåfall vilka är skillnaderna?

3.Vad anser du att du lär dig när du rör dig?

4.Vad föredrar du. Uppstyrd eller spontan fysisk aktivitet?

5. Vilka är mest fysiskt aktiva, tjejer eller killar, iså fall på vilket sätt?

Bollsporter/lek

(39)

39