Föräldrasamarbete i förskolan

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn - Unga - Samhälle

Examensarbete

Föräldrasamarbete i förskolan

Co-operation between pre-school and home

Emma Brandin

Paulina Andersson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap

2012-11-06

Examinator: Fanny Jonsdottir

Handledare: Fanny Jonsdottir

3

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är ta reda på hur tre förskollärare på en förskoleavdelning tänker kring och beskriver att de arbetar med föräldrasamarbete. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat urskilja olika aspekter i deras arbete med föräldrasamarbete. Föräldrarna är involverade i bitar som inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten. Samtliga förskollärare anser att föräldrasamarbetet fungerar bra. De menar att föräldrar och barn känner sig trygga i deras verksamhet och då är föräldrarna nöjda. Vikten av trygghet, öppenhet, dialog, kommunikation, anknytning, bemötande och behov framkommer i intervjuerna.

Nyckelord: Daglig kontakt, föräldramöte, förskollärare, föräldrasamarbete, inskolning, utvecklingssamtal.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

2 Syfte och frågeställning ...8

2.1 Syfte ...8 2.2 Frågeställningar...8 3 Litteraturgenomgång ...9 3.1 Inledande litteratur ...9 3.2 Teoretisk utgångspunkt ... 10 3.3 Inskolning ... 11 3.4 Föräldramöte ... 12 3.5 Utvecklingssamtal ... 12

3.6 Den dagliga kontakten ... 13

3.7 Övrig föräldrasamverkan ... 14 4 Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Genomförande ... 18 5.1 Inskolning ... 21

5.1.1 Sammanfattning och slutsatser ... 22

5.2 Föräldramöte ... 23

5.2.1 Sammanfattning och slutsatser ... 24

5.3 Utvecklingssamtal ... 24

5.3.1 Sammanfattning och slutsatser ... 25

5.4 Den dagliga kontakten ... 26

5.4.1 Sammanfattning och slutsatser ... 27

5.5 Övrig föräldrasamverkan ... 27

6

6 Slutsatser och diskussion ... 29

Referenslista ... 31

Bilaga 1 ... 33

7

1 Inledning

Vårt examensarbete handlar om förskollärares syn på föräldrasamarbete i förskolan. Genom egna iakttagelser när vår VFT (verksamhetsförlagd tid) har ägt rum har vi som studenter märkt att föräldrasamarbetet på partnerförskolorna är begränsat. Eftersom vi har varit på samma förskola en längre tid under vår utbildning har detta kunnat uppmärksammas. Vad detta beror på vet vi inte men hoppas kunna ta reda på det genom denna studie.

I begreppet föräldrasamarbete ingår flera olika områden. Vi har valt att fokusera på fyra utav dem;

inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöte och, fram för allt, den dagliga kontakten. I Läroplan för förskolan Lpfö 98/rev. 2010 (Skolverket, 2010b) står det att förskollärare ska ansvara för:

• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i • förskolan,

• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och • att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. (s.13)

I skollagen (2010a), i kapitel fyra som handlar om kvalitet och inflytande, står det att varje förskola ska ha ett eller flera forum för samråd för både barn och vårdnadshavare. I dessa forum ska det tas upp frågor som är betydelsefulla för verksamheten och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Det är förskolechefen som ansvarar för att dessa

forum finns.

Föräldrasamarbete är ett väldigt väsentligt ämne för både föräldrar och förskollärare. Detta ämne rör förskolans personal och föräldrar, antingen genom arbete eller föräldraskap. Det är inte minst för att föräldern är barnets länk mellan hemmet och förskolan. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 ska förskolans personal visa respekt för föräldrarna samt ansvara för att samarbetet utvecklas till en tillitsfull relation (s.13). Är föräldern trygg med förskollärarna och valet av förskola speglar detta barnets trygghet och utveckling. Flising, Fredriksson och Lund (1996) menar att alla föräldrar och barn ska kunna känna trygghet i förskolan och att de har en naturlig kontakt med förskolans personal.

8

2 Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Syftet med undersökningen är att ge en inblick i och beskriva hur tre förskollärare verksamma i en förskola ser på föräldrasamarbete.

2.2 Frågeställningar

 Hur arbetar förskollärarna på förskolan med föräldrasamarbete?

9

3 Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer det att redogöras för relevanta teorier och tidigare forskning inom föräldrasamarbete i förskolan. Efter inledningen som handlar om Juul och Jensens (2009) syn på föräldrasamarbete har vi valt att beskriva studiens teoretiska utgångspunkt som är Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Bronfenbrenners teori är angelägen för att hans modell ger en konkret förklaring till barns relationer och hur omgivningen påverkar dess utveckling.

För att få en tydligare överblick har tidigare forskning delats upp i fyra ämnesområden som berör vår studie; inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten. Det kommer även finnas ett stycke där vi tar upp övrigt om föräldrasamarbete.

3.1 Inledande litteratur

Juul och Jensen (2009:173) anser att man som pedagog vid samtal med föräldrar gör klokt i att dra nytta av och utvidga föräldrarnas unika kunskap om sitt barn. Men samtidigt menar de att förskollärarna ska ha i åtanke att föräldrar kan vara "blinda på ena ögat" när de ser på sitt eget barn. En del föräldrar romantiserar sitt barns beteende och andra är så uppe i problemen så de förbiser sådant som kan vara uppenbart för andra i barnets närhet. Juul och Jensen (2009:177) nämner att en aspekt som kan komma att påverka föräldrasamarbetet är förskolans kultur i relation till föräldrar. Alltså hur förskolan i fråga arbetar med bemötandet av föräldrarna. Författarna menar att en del förskolor har en trevlig, humoristisk, nästan familjär ton, medan andra förskolor är mer åt det formella hållet. I en förskola med en familjär anda kan det vara svårt för föräldrar att ta upp och prata om saker som kan ses som allvarliga. När det gäller den formella andan kan det vara så att föräldrar är mer benägna att undvika att tala om personliga och känsliga frågor. Det kan vara så att de hellre pratar allmänt om barnets dag på förskolan. Men å andra sidan menar Juul och Jensen också att föräldrar ofta kan finna det svårt att vara kritiska mot sin förskola och pedagogerna som arbetar där. Författarna poängterar att det största syftet med samtalen mellan föräldrar

10

och pedagoger är att barnet ska få en upplevelse av att världen hänger ihop och att de viktiga vuxna i barnets liv har en god relation med varandra. Detta ger barnet trygghet (2009:179).

3.2 Teoretisk utgångspunkt

Hwang och Nilsson (2003:53) skriver att under 1980-talet utvecklades en modell,

utvecklingsekologiska perspektivet av Urie Bronfenbrenner. Där visade han att miljön

påverkar individens utveckling. Han utvecklade denna modell för att få en ökad förståelse för sambandet mellan dessa. Bronfenbrenner intresserade sig för vad som händer mellan individ och samhälle. Modellen består av fyra olika system på olika nivåer: mikro, meso, exo och

makro. Mikrosystemet är den närmiljö som omger barnet, föräldrar, syskon och det

ömsesidiga samspelet med familjemedlemmarna. När barnet blir äldre ändras även mikrosystemet och andra saker blir viktigt som kompisar, förskolan, skolan – där nya kamrater och vuxenkonstellationer blir viktiga. Mesosystemet har kopplingar till

mikrosystemet som påverkar varandra under livets gång. De normer som ingår i mikrosystemet gör att det kommer att vara gynnsamt för barnet som till exempel att

föräldrarna engagerar sig i förskolan, kommer på föräldramöten och utvecklingssamtal. I

exosystemet blir barnet påverkat undermedvetet, till exempel föräldrarnas arbetssituation,

personalen på förskolan. Och vad som händer på föräldrarnas arbeten kan indirekt påverka barnets situation i familjen. Till sist har vi makrosystemet som handlar om vår levnadsstandard, familjepolitik, skolpolitik och andra kulturella faktorer som individen lever med i samhället idag.

11

Figur 1. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Bilden är hämtad från Persson (1991), s. 89.

3.3 Inskolning

Jensen och Jensen (2008) skriver att föräldrar idag ofta möter förskolan för första gången via den aktuella kommunens eller förskolans hemsida. De framhåller att många föräldrar undersöker olika förskolor innan de bestämmer sig. En del pratar med vänner och bekanta om förskolan innan de träffar personalen. Att föräldrar undersöker sina möjligheter anser Jensen och Jensen är för att de har friheten att välja förskola. De skriver också att en del föräldrar väljer det alternativ som ligger närmst eller den förskola som erbjuds. Samarbetet har alltså redan startat innan föräldrarna träffar pedagogerna för första gången. När barnet sedan ska inskolas menar de att pedagoger och föräldrar lägger mycket tid på att utbyta information om barnet.

Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg (2012:38) skriver om John Bowlby och hans anknytningsteori. Bowlby menar att en relation kan växa fram mellan förskollärare och barn exempelvis under inskolningen. Barnet känner trygghet och kommer att kunna utvecklas i förskolan. Förskolläraren ska vara känslomässiga som gör det lätt att ge tröst och beskydd till barnen. Förskolläraren som har haft hand om inskolningen har störst möjlighet att bli deras anknytningsperson på förskolan. Andra förskollärare kan snabbt bli favoriter men i olika sammanhang när det gäller lek till exempel. Under de första levnadsåren utvecklas anknytningen, det är en process mellan föräldrar och barn som blir som ett specifikt psykologiskt ”band” mellan dem. När barnen kommer till förskolan blir förskollärarna ersättningsperson för föräldrarna under dagen. (2012:197)

12

3.4 Föräldramöte

Jensen och Jensen (2008:65) skriver att föräldramöten på förskolor oftast äger rum en eller två gånger per termin. De menar att det finns tre huvudområden som generellt behandlas vid föräldramöten:

1. "Information om förskolan (ekonomi, pedagogisk grundsyn och traditioner etc.).

2. Det pedagogiska arbetet i förskolan, till exempel berättelser om livet i barngruppen just nu: Vad är barnen intresserade av? Vilka särskilda aktiviteter pågår och vilka är planerade? Finns det utmaningar som kräver samarbete? Det kan finnas möjlighet för en rundfråga till föräldrarna så att alla får berätta om hur deras barn har det just nu i förskolan.

3. Samarbetet i föräldragruppen: värderingar och uppfostran, frågor som föräldrarna med fördel kan diskutera med varandra och komma överens om"

Alfakir (2004:50) presenterar sina tankar på hur man kan planera och förbereda sig inför ett föräldramöte. Hon tar upp fyra olika punkter i sin bok. Alfakir menar att den fysiska miljön är viktig. Man kan möblera klassrummet så att alla kan se varandra, att sitta i en ring kan vara bra. Detta är bra för att alla deltagande då kan se varandra utan att någon ska behöva känna sig utsatt på något vis. Vidare anser Alfakir att deltagande är viktigt. Alla ska kunna delta i ett föräldramöte därför är det viktigt att inom största möjliga mån erbjuda tolk till föräldrar som inte talar svenska. Hon poängterar även att dialogen ska finnas med under ett föräldramöte. Att låta föräldrarna diskutera i små grupper, ta ställning och ge förslag. Det kan vara bra att skriva ner all information i punktform så det blir överskådligt för alla deltagande. Som lärare är det att största angelägenhet att ha en bra inställning. Att behandla alla föräldrarna som jämlika, lyssna på alla förslag och visa samarbetsvilja är egenskaper som en lärare bör ha.

3.5 Utvecklingssamtal

Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 skriver i kapitel 2.4 Förskola och hem att arbetslaget ska ”föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal”. Markström (2009:201) skriver att ett utvecklingssamtal bör ske antingen under dagtid i ett

13

avskilt rum på förskolan eller på kvällstid i en av förskolans lokaler. Utvecklingssamtalet kan ses som en fortlöpande process som börjar långt innan ett samtal mellan förskolläraren, föräldrar och barn äger rum. Innan samtalet förbereder förskolläraren sig och gör en kartläggning av barnet i förskolan. Föräldrarna brukar få hem ett dokument med relevanta frågor och ämnen de kan fundera över. Detta ska de svara på och ta med till samtalet. På så sätt kan man säga att föräldrarna är med och påverkar samtalet och får inflytande. Jensen och Jensen (2008) beskriver ett utvecklingssamtal som ett professionellt och strukturerat samtal. I dessa samtal sätter pedagogen ramarna eftersom denne är ledaren. De skriver att det är viktigt som pedagog att innan ett utvecklingssamtal äger rum tänka igenom

vad som ska sägas, varför och hur. Att utbyta ”bilder” av barnet utifrån olika perspektiv kan

utgöra en stor del av samtalet. Det är bra att sedan undersöka om något av perspektiven kräver extra samarbete mellan de vuxna. Pedagogen ska alltid bygga sin beskrivning av barnet på observationer som gjorts på barnet. Pedagogen ska vara konkret och använda ett beskrivande språk.

I Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 under kapitel 2.4 Förskola och hem beskrivs det

att förskolläraren ska ansvara för ”utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande”.

3.6 Den dagliga kontakten

Markström (2007:197) poängterar att barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan. Det sker många möten mellan förskola och hem. En del föräldrar anses sig inte veta hur de har det i förskolan eller beter sig, hur de blir bemötta av andra. Det dagliga samtalet är ett bra tillfälle att byta information med varandra vid lämning och hämtning mellan förälder och förskollärare a.a. (2007:198) De flesta dagliga möten sker för det mesta på en speciell plats, hallen, mellan förälder och förskollärare. Föräldern och personal byter information med varandra, både mutligt och det kan även vara skriftligt. Informationen kan handla om allt ifrån om det har hänt något med barnet, ta med rätt kläder, extra kläder och så vidare a.a. (2007:199) I det dagliga samtalet mellan förälder och förskollärare skapas ett relationsarbete

14

Halldén (2007:101) skriver att det sker möten dagligen i hallen som blir då en central plats på förskolan. Det är där barn, föräldrar och personal möts dagligen, men även en plats för information, normer och sociala relationer. Hallen är en plats för separation från föräldrarna, där barnet blir överlämnat från hemmet till institutionen. Det sker möten mellan barn och personal. Hallen är också en plats för återförening mellan barn och föräldrar eller andra familjemedlemmar a.a. (2007:103) Halldén lyfter fram att det är stor skillnad mellan lämning och hämtning. Halldén anser att personalen inte lika ofta går ut i hallen när det är dags för barnen att gå hem som när de lämnas på förskolan. På eftermiddagen är förskollärarna oftast upptagna med någon form av aktivitet, vilket då oftast blir att de bara ”hejar” eller att de pratar mellan olika rum till varandra a.a. (2007:109) Halldén menar att när det är dags att lämna barnen på morgonen brukar vissa föräldrar tydligt visa att de har bråttom, medan andra inte alls tycks ha någon brådska alls. Föräldrar och personal nickar eller hälsar på varandra, personalen kommer oftast ut i hallen på morgonen och pratar med barnet och föräldern. Det framkommer att de har en ambition till att möta barnen i hallen men att det ibland kan bli lite svårt på grund av praktiska skäl som till exempel att man är upptagen med andra barn. När personal och förälder pratar på morgonen byter de information, om det har varit något hemma nu på morgonen a.a. (2007:104) Vid lämningen med barnet och föräldern utformas och skapas det ritualer men samtidigt får man inte inkräkta för mycket på det kollektiva livet. När det är dags för överlämningen ska det ske så det passar barnet, föräldrar och personal a.a. (2007:116)

Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 skriver i kapitlet 2.4 Förskola och hem att arbetslaget ska” visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”.

3.7 Övrig föräldrasamverkan

Flising, Fredriksson och Lund (1996:13) hävdar att: ”relationen mellan pedagog och föräldrar bygger i stor utsträckning på att pedagogen anser att föräldrarna har något att tillföra verksamheten i förskolan”. De poängterar också att alla föräldrar och barn måste kunna känna sig trygga i förskolan och känna att de kan umgås med pedagogerna på ett naturligt sätt. De skriver också att man inte kan ställa samma krav på alla föräldrar, precis som man inte kan

15

ställa samma krav på alla barn. Föräldrarna måste veta sina möjligheter för att de ska kunna vara med och planera och komma med förslag. Personalen behöver föräldrarnas kunskaper om sina barn för att kunna bedriva en individanpassad verksamhet. Det är viktigt att föräldrar och personal har en bra relation men det är även bra om det föräldrarna emellan har en kontakt eftersom deras påverkas av andra barn. För personalen krävs det olika mycket engagemang och tid för att få en bra kontakt med de olika föräldrarna. I Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 står det skrivit att arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

16

4 Metod

I detta kapitel beskrivs val av metod samt hur vi har gått till väga för att samla in materialet till studien.

4.1 Metodval

För att kunna besvara frågeställningarna har intervjuer använts. Vi ansåg att det skulle vara

lättare att få fram fördjupade svar när diskussion och följdfrågor var möjliga att ställa. För att samla in materialet har vi valt kvalitativa intervjuer som mer liknar samtal för att det ska bli så avslappnat som möjligt för både den intervjuade och för oss som intervjuar. Att medverka båda två vid alla intervjuer var en självklarhet från början. Detta för att inte missa någon intressant information eller viktiga intryck som den andre kanske inte skulle uppfatta. Trost (2005:46) skriver att en fördel med att vara två som intervjuar är att man kan få in en större informationsmängd och förståelse än om en person skulle utföra intervjun själv. Han nämner också nackdelar med att vara två intervjuare. Till exempel att den intervjuade kan känna sig i underläge, vilket gör att vi som intervjuare får ett visst övertag. Detta var inget som funderades på innan vi började intervjua men i efterhand har vi tänkt över detta. Om intervjuerna skulle gjort om intervjuerna hade vi inte gjort annorlunda. Vi tror ändå att de som blivit intervjuade har känt sig trygga i situationen eftersom intervjun hölls på deras arbetsplats.

Trost (2005:7) beskriver kvalitativa intervjuer som intervjuer där det ställs enkla frågor men får innehållsrika svar. Vid en kvalitativ intervju finns det inga i förväg formulerade frågor, men intervjuaren kan ha en lista på olika områden som önskas beröras under intervjuns gång. Vi hade en lista med olika områden som skulle tas upp under intervjuernas gång. Trost menar att om frågeställningen intervjuaren vill ha svar på gäller att förstå eller hitta mönster så är det en kvalitativ studie som ska utföras. Vi tyckte att dessa ”kriterier” passade in på våra frågeställningar, därför har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer a.a. (2005:15) Trost poängterar även att med kvalitativa intervjuer är det meningen att

17

intervjuaren ska sträva efter att förstå den intervjuade personens erfarenheter, känslor och

tankar a.a. (2005:23)

Miljön där intervjun hålls kan också påverka resultatet. Därför är det viktigt att intervjun hålls på en ostörd, neutral plats. Intervjuerna utfördes i ett avskilt rum där vi satt tillsammans med en förskollärare åt gången. Rummet är ett stort kontor där det i ena sidan står ett runt bord med fyra stolar. Vi satt bredvid varandra och den intervjuade mitt emot.

Repstad (2007:93) skriver positivt omatt spela in vid intervjutillfällen. Han menar att man

då kan fokusera helt och hållet på den intervjuade och dennes svar istället för att behöva anteckna. Han tar även upp en nackdel med inspelning - att det kan finnas vissa personer som blir lite tillbakadragna och att svaren kan bli mer begränsade. Repstad lyfter fram vad det är som kännetecknar kvalitativa metoder är att detta med att gå ut öppet, att man bara har några punkter för det viktigaste att ta upp under intervjun. Det ställs generella frågor som ”kan Du beskriva hur din dag ser ut” a.a. (2007:58) Denna metod använde vi under våra intervjuer för

att på ett smidigt sätt komma till ämnet.

Krag Jacobsen (1993) anser att frågorna inte bör lämnas ut i förväg för då, menar han, att intervjuaren kan förutsäga svaren eftersom intervjupersonen kan fundera över frågorna och öva in sina svar. Vi valde att inte lämna ut våra frågor på grund av just detta för att vi ville ha

spontana svar.

Krag Jacobsen (1993) skriver att det är viktigt att intervjuaren agerar som att allt den intervjuade säger är väldigt intressant. Att ge den intervjuade all sin uppmärksamhet är angeläget när det gäller intervjuer.

4.2 Urval

Förskolan där vår studie genomförts ligger i en medelstor stad i Skåne. Det är en kommunal förskola som har sex avdelningar, tre småbarnsavdelningar och tre avdelningar med barn mellan tre och fem år. Tillsammans har avdelningarna ca 120 barn. Denna förskola valdes

eftersom en av oss har varit i kontakt med den tidigare.

Förskolan har ett föräldraråd. Sammanträden äger rum två gånger per termin. Där deltar två föräldrar och en pedagog per avdelning tillsammans med förskolechefen på förskolan. På

mötena diskuteras angelägenheter som rör förskolan och verksamheten.

18

Totalt intervjuades tre förskollärare.

Förskollärarna som intervjuats är tre kvinnor i åldrarna 37-59 år. De har arbetat som förskollärare i 15-25 år och alla tre har svensk bakgrund. Förskollärarna arbetar på den avdelning där en av oss har haft vft. De blev utvalda då vi ansåg att de har stor erfarenhet av föräldrasamverkan och därför skulle kunna bidra med många synpunkter.

4.3 Genomförande

När valet av förskola skulle göras ansåg vi att det smidigaste var att använda en av de förskolor som vi haft vår vft på. Vilket så blev fallet, och vi tog kontakt med handledaren på denna förskola och pratade med henne. Hon i sin tur pratade med förskolechefen och vi fick klartecken att utföra studien på den aktuella förskolan. Förskollärarna tyckte att det skulle vara roligt att delta i studien. Vid ett senare tillfälle ringde vi till handledaren igen och bokade in en dag då intervjuerna skulle genomföras tillsammans med förskollärarna. När den

bestämda dagen kom intervjuades förskollärarna direkt efter varandra.

Intervjuerna genomfördes på förskolan i ett avskilt rum där vi satt tillsammans med en förskollärare åt gången. Intervjuerna hölls inne på ett stort kontor. Där fanns ett runt bord med fyra stolar. Vi satt bredvid varandra och den intervjuade mitt emot. Precis vid bordet finns ett stort fönster. Varje intervju inleddes med att vi poängterade att allt material kommer att raderas så fort examensarbetet är färdigt och godkänt. Vi nämnde också att det kommer användas fingerade namn i studien. Vi fick även samtycke till att spela in samtalen, alla intervjuade tyckte det var okej att bli inspelade. En förskollärare sa: "Ja, bara jag slipper höra mig själv". Före varje intervju startades båda våra telefoner för att spela in samtalet. Vi valde att använda båda två av säkerhetsskäl. Man vet aldrig om något händer med en mobiltelefon. Nu i efterhand har funderats kring om det hade varit bättre att använda en diktafon, då hade vi kanske uppfattats som ”proffsigare”. Varje intervju inleddes med att ställa en allmän fråga för att sedan gå djupare in på ämnet som skulle undersökas. Under intervjun ställdes följdfrågor på de intervjuades svar. Varje intervju varade mellan 20 och 25 minuter. I efterhand har komplettering av våra intervjuer gjorts. Detta genom en fördjupad intervju med de tre respondenterna. Vi kände att vi saknade material för att kunna besvara våra forskningsfrågor på ett uttömmande sätt. När dessa kompletterande intervjuer genomfördes

19

medverkade endast en av oss. Transkriberingen av kompletteringen skedde i anslutning till intervjuerna och denna gjorde vi tillsammans.

4.4 Bearbetning och analys

Under våren utfördes intervjuerna med förskollärarna. Transkriberingen av dessa samtal har skett under sommaren. Nu i efterhand känner vi att det hade varit bäst att transkribera så fort

en intervju avslutats då man har samtalet färskt i minnet.

Vi har sedan sammanställt materialet genom att jämföra svaren mellan de olika förskollärarna samt att vi har försökt se samband och skillnader. Vi anser att våra frågeställningar har blivit besvarade med hjälp av relevant forskning och de genomförda intervjuerna.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002), och dess fyra

huvudkrav, har vi tagit hänsyn till när vi genomfört våra intervjuer.

Det första huvudkravet som tas upp är informationskravet. Med detta menas att personen som deltar i intervjun ska få ta del av all information som rör dennes deltagande i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002:7). Vi informerade intervjupersonerna om vad studien kommer att handla om men även om att de får lov att avbryta sin medverkan när som

helst under samtalet.

Det andra huvudkravet är samtyckeskravet och det innebär att forskaren i fråga ska få samtycke från alla personer som deltar i studien (Vetenskapsrådet, 2002:9). Personerna vi valde ut till intervjuerna samtyckte alla till att delta. De gav oss även samtycke att använda

ljudinspelning vid intervjuerna.

Konfidentialitetskravet är det tredje huvudkravet som tas upp. Med detta menas att vi som forskare ska garantera deltagarnas anonymitet men även att materialet endast kommer att läsas av oss studenter och sedan förstöras vid studiens slut (Vetenskapsrådet, 2002:12). Vid varje intervju har vi varit noga med att berätta för deltagaren att materialet endast kommer att

20

användas av oss samt att de inspelade intervjuerna kommer raderas när examensarbetet är färdigt. Vi nämnde även att det kommer användas fingerade namn i studien. Det fjärde, och sista, huvudkravet som Vetenskapsrådet (2002:14) tar upp är

nyttjandekravet. Detta innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om vad

materialet kommer att användas till samt att forskaren garanterar att materialet inte kommer användas till något annat än det han/hon sagt. Detta har vi tagit hänsyn till och kommer endast använda materialet till studien, precis som våra deltagare har blivit informerade om.

21

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

Här nedan kommer resultatet på studien att presenteras. Vi kommer jämföra och analysera förskollärarnas svar i den löpande texten. Fingerade namn kommer att användas när vi skriver om de enskilda förskollärarna. Vi kommer även knyta an till den relevanta litteratur samt teorier som presenterats i litteraturgenomgången. Under intervjuerna märktes det att samtalen delades upp i olika kategorier och därför har även resultatet blivit indelade likadant. De fem kategorierna är; inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och övrig föräldrasamverkan. Detta görs för att få en bättre struktur och överblick.

5.1 Inskolning

När frågan ställdes till förskollärarna om hur de som förskollärare ser på inskolning, var förskollärarna ganska eniga om att föräldrar och barn ska känna sig välkomna och välbemötta innan inskolningen börjar. Detta kan ske när föräldrar och barn exempelvis kommer och besöker avdelningen, det är viktigt att förskollärarna får en bra kontakt med föräldern redan då. I Läroplan för förskolan lpfö98/rev.2010 i kapitel 2.4 skrivs det att förskolläraren ska ansvara för ”att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan”. Förskollärarna på den aktuella avdelningen har en inskolningsplan för hur inskolningen ska utformas men har föräldrarna önskemål på något annat försöker förskollärarna och föräldrarna lösa det tillsammans. En av förskollärarna berättar att de brukar ha en ”hälsa-på-dag” där föräldrar och barn får komma och hälsa på innan inskolningen börjar. När det är dags för inskolningen att börja är föräldern med de första dagarna. Allt eftersom barnet känner sig tryggare kan föräldern gå iväg en liten stund. Denna stund ökas sedan på för att till sist resultera i en full introduktion för barnet. Förskollärarna anser att det är väldigt viktigt att föräldrar och förskollärare hela tiden för en dialog och samtalar under

introduktionen. Att alla ska vara nöjda står ”högst på listan”.

Att ge barn och föräldrar ett gott intryck av både sig själv och verksamheten är något som alla våra intervjuade förskollärare ser som en hög prioritet. Förskollärarna menar också att det är viktigt att barnen vid inskolningen verkligen får chansen att knyta an till personalen så att

de kan skapa trygghet och tillit.

22

för de små barnen, för att de ska känna trygghet och kunna utvecklas i förskolan. Förskolläraren ska vara känslomässig, detta gör det lätt att ge tröst och beskydd. Som förskollärare har du störst möjlighet att bli barnets anknytningsperson på förskolan om du har hand om barnet från början med inskolning. I olika sammanhang kan andra pedagoger snabbt bli favoriter, till exempel när det gäller lek. Begreppet anknytning är något som hänger ihop med något mindre och som är beroende av något större. Samspelet och omvårdnaden hör också ihop med anknytning. Under de första levnadsåren utvecklas anknytningen, det är en process mellan föräldrar och barn som blir ett specifikt psykologiskt ”band” mellan de båda parterna. Anknytningsteorin är den viktigaste psyklogiska teorin idag som beskriver hur barn och vuxna förhåller sig till närhet, beskydd, omsorg, självständighet och upptäckarglädje a.a. (2012:33) Förskollärarna blir ersättningspersoner, istället för föräldrarna, när barnen kommer till förskolan. En eller två anknytningspersoner är barnet i behov av och dessa har en betydelse för barnet under dagen på förskolan. De viktigaste personerna i småbarns liv är först föräldrarna därefter är det upp till fem personer som barnet kan knyta an till a.a. (2012:197) Förskollärarna på avdelningen jobbar med föräldrasamarbete genom att de pratar mycket med varandra, förskollärare och förälder. Detta är viktigt för att samarbetet ska bli så bra som möjligt mellan de båda parterna och att de ska kunna förlita sig på varandra. Vad de olika förskollärarna berättar om inskolningen stämmer ganska bra överrens med varandra. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö98/rev.2010 ska arbetslaget ”visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (s.13). Förskollärarna använder sig av Lpfö98/rev.2010 i sin verksamhet men även när det gäller kontakten med föräldrarna. Förskollärarna berättar att det är viktigt att känna av så att det stämmer överrens från båda hållen för att det ska bli ett bra samarbete och en bra inskolning för barnet.

5.1.1 Sammanfattning och slutsatser

Förskollärarna på avdelningen poängterar att samtalet mellan föräldrar och förskollärare är väldigt angeläget för att kunna ge barnet en god introduktion. Att ge barnet möjlighet att knyta an till personalen på avdelningen talar förskollärarna om. De menar att detta är viktigt eftersom barnet då kan skapa tillit och trygghet.

23

5.2 Föräldramöte

Två av förskollärarna anser att ett bra sätt att öppna ett föräldramöte är att ha någon liten aktivitet som involverar föräldrarna. De berättar att de senast haft en aktivitet där föräldrarna skulle gissa vilket påstående som stämde in på vilken förskollärare. Detta hade föräldrarna tyckt var roligt och de hade, som personal, fått mycket beröm. Anledningen till att förskollärarna tycker att detta är ett bra sätt att öppna ett möte på är att de anser att det då blir en mer lättsam stämning bland föräldrarna. Samtidigt så "varnar" förskollärarna för att inte välja en alltför avancerad aktivitet eftersom föräldrarna då kan bli avskräckta att komma på fler föräldramöten i framtiden. Pernillas åsikt skiljer sig en del från de andra förskollärarnas. Pernilla tycker inte man ska ha aktiviteter tillsammans med föräldrarna; "Och jag är helt emot

att man ska leka lekar och tramsiflams, för det är föräldramöte.". Samtidigt berättar hon om

aktiviteten som de hade med påståendena, och den, menar hon, var rolig. Hon anser att den gjorde så att det blev en mer lättsam stämning, precis som de andra nämnt i sina intervjuer. Samtliga förskollärare berättar om föräldramöten som ett tillfälle att försöka fånga alla föräldrarna. Förskollärarna anser att det är väldigt viktigt att hela tiden bjuda in föräldrarna till diskussion istället för att de som förskollärare hela tiden ska stå och prata inför föräldrarna. Jensen och Jensen (2008) nämner att ett huvudområde som kan vara bra att använda sig av vid ett föräldramöte är samarbete i föräldragruppen. Det kan vara en idé att använda sig av frågor som föräldrarna kan diskutera tillsammans. Även Alfakir (2004) tar upp vikten av att använda sig av att låta föräldrarna diskutera med varandra, förslagsvis i grupper. Författaren nämner också att hur man möblerar inför ett föräldramöte kan påverka hur det går. Hon menar att det är bra att möblera så att alla kan se varandra, till exempel i en ring. Hon anser att alla vinner på att samarbeta. Att få reda på hur förskollärarna brukar möblera inför sina föräldramöten hade varit intressant men det är tyvärr inget som framgår i intervjuerna. Vid diskussion av intervjuerna har vi dock fått bilden av att förskollärarna står framför föräldrarna som sitter.

Detta är dock ingen fakta utan bara våra spekulationer.

Förskollärarna menar att det är viktigt att föräldrarna får vara med och tycka och att det samtidigt ska vara ett lättsamt möte där alla får lov att känna sig välkomna. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 ska arbetslaget ”beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller

planering och genomförande av verksamheten” (s.13)

24

inför möteskvällen. Förskollärarna berättar också att de fått positiv respons från föräldrar som sagt att de tycker att det var bra och överskådligt. Föräldrarna tyckte det var bra att veta vad man skulle ta upp innan mötet ägde rum så att de hade chans att hinna tänka till. Förskollärarna nämner inte om det finns något övrigt samarbete mellan föräldrar och förskollärare när det gäller utformningen av föräldramötena så vi kan inte säkert veta hur det går till på just denna förskola.

5.2.1 Sammanfattning och slutsatser

Gemensamma tankar som förskollärarna delar är att det är viktigt att föräldrarna ska känna delaktighet i föräldramötet. Förskollärarna anser att gemensam diskussion är angeläget. Att inleda ett föräldramöte med en gemensam aktivitet anser två av förskollärarna är att föredra. Den tredje förskolläraren tycker inte att ”man ska leka lekar och tramsiflams”.

5.3 Utvecklingssamtal

När det är dags för utvecklingssamtal på avdelningen finns det ett dokument som skickas hem till föräldrarna där de kan fundera över områden som kommer tas upp under samtalet. Föräldrarna tar sedan med sig detta dokument när det är dags för utvecklingssamtal. Förskolläraren har också ett dokument som de har med sig till samtalet, detta har de diskuterat inom i arbetslaget. I Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 skrivs det att förskolläraren ska ansvara för ”utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande” (s.13).

Jennifer säger:

”Ja, ja det tycker det är bra att som förälder att man får lova att tycka till. Det handlar om vårt arbete som är ett samarbete med hemmet, vi är ett komplement och vi får inte GLÖMMA att det är ett samarbete. Liksom där brukar jag säga till föräldrarna att det är

du och jag tillsammans!”

Markström (2009:201) skriver att vid lämningen på morgonen brukar det oftast bli lite prat mellan förskollärare och förälder i hallen, detta kan sedan vara underlag när det är dags för utvecklingssamtal. Samtalet sker antingen under dagtid i ett avskilt rum på förskolan eller på kvällstid i en av förskolans lokaler. Utvecklingssamtalet kan ses som en fortlöpande process som börjar långt innan ett samtal mellan förskollärare, föräldrar och barn äger rum. Innan

25

samtalet förbereder förskolläraren sig och gör en kartläggning av både barnet i förskolan och hemmet. Föräldrarna brukar få hem ett dokument med exempelvis frågor de ska svara på och ta med till samtalet. På det sättet kan man säga att föräldrarna är med och påverkar samtalet och får inflytande. Detta är något som förskollärarna också tar upp under våra intervjuer. De menar att de som förskollärarna pratar mycket med föräldrarna när barnen lämnas och hämtas. En av förskollärarna säger att hon ”ändå tycker man ska erbjuda utvecklingssamtal, det står liksom i läroplanen”. I Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 i kapitel 2.4, förskola och

hem, står det att arbetslaget ska ”föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om

barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal”.

Flising, Fredriksson och Lund (1996:36) anser att de viktigaste delarna att ta upp på ett utvecklingssamtal är; den motoriska utvecklingen, den känslomässiga utvecklingen, den kognitiva utvecklingen samt den sociala kontakten. Förskollärarna berättar vidare att det föräldrarna oftast vill veta är hur det går för deras barn. Barnens olika utvecklingsfaser är också en stor del av det som föräldrarna undrar över. Förskollärarna poängterar också genom intervjun att de anser det vara väldigt viktigt att utvecklingssamtalet är ett ”lättsamt” möte. Att alltid ha en bra kommunikation med föräldrarna anser de vara högst angeläget. Förskollärarna menar också att de alltid försöker ha en diskussion med föräldrarna på utvecklingssamtalet. De vill inte att det ska vara en ”envägskommunikation”. Att ha frågor till föräldrarna att fundera över gör att de kan få vara mer delaktiga under samtalets gång så det kan bli en diskussion. Samtalet ska vara lättsamt och som förskollärare ska man försöka att vara avslappnad. Det ska inte bli någon press eller börda för föräldrarna utan förskollärarna ska vara sig själva. Det är viktigt att det är en bra kommunikation mellan föräldrar och förskollärare.

5.3.1 Sammanfattning och slutsatser

Föräldrasamarbetet inom utvecklingssamtal är jätteviktigt. Förskollärarna poängterar att ”vi gör det här tillsammans och att vi är här för föräldrarna”. Innan utvecklingssamtalet funderar både förskollärare och föräldrar på förbestämda områden som kommer tas upp på mötet. På så vis blir föräldrarna mer involverade i samtalet.

26

5.4 Den dagliga kontakten

Pernilla anser att den dagliga kontakten är jätteviktig. Hon menar att det är det första intrycket som betyder mest. Inte bara det första intrycket den första gången man är på förskolan, utan det första intrycket varje dag. Hon nämner också att hon alltid brukar prata med barnet först innan hon pratar med föräldern. Detta gör hon för att barnet ska få ett välkomnande intryck. Hon tycker inte om när "man pratar över huvudet" på barnen. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 ska arbetslaget ”visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (s.13). Markström (2007:199) menar att vid det dagliga mötet mellan förskolan och hemmet skapas rutiner, vanor och regler. Föräldern och personal byter information om barnet med varandra, både mutligt och det kan även vara skriftligt. Informationen kan handla om allt ifrån om det har hänt något med barnet, att ta med rätt kläder, extra kläder och så vidare. Förskollärarna anser att det viktigaste med den dagliga kontakten är att förskollärarna har en bra kommunikation med föräldrarna när de lämnar och hämtar. Det är viktigt att båda parter känner att de alltid kan prata med varandra. Förskollärarna vill att det ska vara lättsamma och spontana samtal i den dagliga kontakten. De anser att både förskollärarna och föräldrarna ska kunna ta upp olika saker som känns angelägna. Det är viktigt med ett öppet klimat, samt att ge och ta. Förskollärarna poängterar flera gånger att en av de viktigaste sakerna med den dagliga kontakten är att förälder och barn alltid ska känna sig välkomna. Jennifer säger att ”det du gör som förskollärare, vad du säger och hur du formulerar dig kan gör en hel dag för någon som kommer”. Hon anser att bemötandet är något som alltid ska prioriteras. Jennifer berättar vidare att ”Hur hade jag själv velat ha det? Om jag lämnar det bästa jag har, hur skulle jag

vilja bli bemött? Så tänker jag ofta.".

Förskollärarna anser att det är bra att känna av hur varje förälder vill ha det, när det gäller den dagliga kontakten, så att en trygghet kan skapas, för både barnet och den vuxna. Förskollärarna menar att när de kan se att barnet och dess föräldrar är trygga så kan de också känna sig trygga och utföra ett bra arbete. Förskollärarna menar också att det är viktigt att vara ärlig, de anser ”att man kommer längre då”. Halldén (2007:104) menar att när det är dags att lämna barnen på morgonen brukar visa föräldrar visa tydligt att de har bråttom, medan andra inte alls tycks ha någon brådska alls. Föräldrar och personal nickar eller hälsar på varandra, personalen kommer oftast ut i hallen på morgonen och pratar med barnet och föräldern. När personal och förälder pratar på morgonen byter de information, om det har

27

varit något hemma nu på morgonen. När det är dags för överlämningen ska det ske så det passar barn, föräldrar och personal. Enligt Halldén går personalen inte lika ofta går ut i hallen när det är dags för barnen att gå hem som när de lämnar dem på morgonen. På eftermiddagen är förskollärarna oftast upptagna med någon form av aktivitet, vilket då oftast blir att förskollärare och förälder bara ”hejar” eller att det pratas mellan olika rum till varandra. Förskollärarna nämner faktiskt inte under intervjuerna om de brukar gå ut i hallen för att möta barnen eller inte. De nämner bara att de alltid möter barnet och föräldern men inte vart. Huruvida detta möte sker i hallen eller inte kan bero på en så enkel sak som hur förskoleavdelningen ser ut. Ligger kapprummet i anslutning till avdelningen, eller ligger den lite mer avlägset?

5.4.1 Sammanfattning och slutsatser

För att skapa en bra daglig kontakt anser förskollärarna att det är viktigt att alltid ha ett bra bemötande gentemot föräldrar och barn. Att skapa trygghet både för föräldrar och barn kan ske i den dagliga kontakten. Förskollärarna berättar också att en hel del information utbyts mellan förskollärare och förälder vid hämtning och lämning.

5.5 Övrig föräldrasamverkan

Förskollärarna nämner föräldrarådet i sina intervjuer. En av förskollärarna berättar att det sitter med två föräldrar från varje avdelning, tillsammans med en personal från varje avdelning, samt förskolechefen. Föräldrarådet äger rum en gång per termin. Vid föräldramöten diskuterar man tillsammans med alla föräldrar om det är något de vill ska tas upp på ett föräldraråd. Förskollärarna förklarar att den sista tiden har de arbetat med förskolans likabehandlingsplan på föräldrarådet. Föräldrarna har fått läsa igenom den och ge eventuella synpunkter. Förskollärarna berättar även att de på föräldrarådet har tagit fram nya lokala mål för förskolan. Dessa har diskuterats på föräldrarådet, men även på föräldramöten där alla föräldrar haft chansen att tycka till. I skollagen (2010), i kapitel fyra som handlar om kvalitet och inflytande, står det att varje förskola ska ha ett eller flera forum för samråd. Detta ska finnas för barnen och deras föräldrar. I dessa forum ska det tas upp frågor som är betydelsefulla för verksamheten. Det är rektorn och förskolechefen som ansvarar för att dessa

28

forum existerar.

När vi talar vidare med förskollärarna tar de upp ytterligare punkter som de ser som viktiga i föräldrasamverkan. De nämner att om en förälder har synpunkter tar denne upp dessa med den förskolläraren det berör. De säger också att det kommit föräldrar med olika förslag t.ex. om att komma och hälsa på på deras arbetsplats. De berättar att de flesta föräldrar verkar ganska nöjda och inte vill påverka så mycket. I Läroplan för förskolan Lpfö98/rev.2010 står det skrivet att förskolläraren ska ansvara för ”Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska

planeringen” (s.13).

Förskollärarna poängterar att de som förskollärare alltid försöker vara öppna och tillmötesgående när det gäller föräldrarna och deras synpunkter. Men de berättar också att det inte är så många föräldrar som tycker så mycket. De tror att de är nöjda. Förskollärarna säger att om en förälder kommer med ett förslag till verksamheten tar de emot det med glädje. Sedan diskuterar förskollärarna tillsammans för att se om det är något som är möjligt att genomföra. En sak som alla tre poängterar flera gånger är att det är väldigt viktigt att vara öppen och ha ett öppet klimat på förskolan. Ekman och Sundell (1992:15) menar att alla föräldrar har rätt att få lov att vara med och påverka verksamheten. Alla synpunkter ska ses som betydelsefulla och tas till vara på. De anser att det är viktigt att alla föräldrar känner sig välkomna i verksamheten och att de kan komma med idéer och förslag.

5.5.1 Sammanfattning och slutsatser

Förskolan har ett föräldraråd där olika angelägenheter kan diskuteras. I detta samråd har föräldrarna chans att påverka verksamheten. Att alltid ha en öppen dialog och vara öppen för föräldrars synpunkter tycker förskollärarna är viktigt.

29

6 Slutsatser och diskussion

Här nedan kommer det diskuteras och reflekteras kring resultatet av studien. Vi kommer ta hjälp av våra frågeställningar. Den framtida yrkesroll som väntar kommer att finnas med i

våra tankar.

På den aktuella förskoleavdelningen jobbar förskollärarna med föräldrasamarbete på många olika sätt. I studien har inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten diskuterats. Löpande genom hela studien har förskollärarna tagit upp aspekter som de anser viktiga när det gäller all sorts föräldrasamarbete. Förskollärarna menar att det är viktigt att alltid ha en öppen dialog och kommunikation med alla föräldrar. Att kunna känna av olika barns, och föräldrars, behov och känslor är något som förskollärarna arbetar med, detta är bra för anknytningen. M. Broberg, B. Hagström och A. Broberg skriver om Bowlby och hans anknytningsteori. Bowlby menar att anknytningen mellan förskollärare och barn växer fram genom förskollärarens närhet och trygghet. Det är viktigt att barnet ska kunna

känna vart det kan få ”tröst och beskydd”.

Förskollärarna poängterar flera gånger under intervjuerna vikten av att bjuda in föräldrarna att tycka till. De anser att föräldrarnas åsikter och förslag alltid är varmt välkomna. Eftersom förskoleavdelningen lägger så stor vikt vid föräldrasamarbetet undrar vi hur det hade sett ut på avdelningen om föräldrarna inte hade fått ta en så stor del/plats som de gör idag? Finns det ett fungerande samarbete mellan förskollärare och förälder, så fungerar det bra mellan

förskollärare och barn.

När diskussion angående vår framtida yrkesroll har ägt rum har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter, som tas upp i studien, vi skulle vilja ta med oss ut i arbetslivet. Ord som anknytning, öppenhet, dialog, kommunikation, trygghet, bemötande och behov är ord som under hela studien varit centrala. Dessa ord beskriver ett gott föräldrasamarbete och

det är ord som vi kommer ta med oss i yrket som förskollärare.

I kapitlet som handlar om studiens metod skriver vi om Thomsson (2010) som anser att det är lagom att utföra mellan fem och tio intervjuer när man skriver en C-uppsats. Han menar att det då är möjligt att komma in på ämnet så pass att forskningsfrågorna kan besvaras. När studien utfördes så gjordes tre intervjuer. Dessa har kompletterats i efterhand då materialet var för tunt för att kunna besvara frågeställningarna. Det är dock bara tre olika personer som

30

intervjuats. Hade vi gjort om studien hade fler förskollärare intervjuats, kanske från olika

avdelningar för att kunna se olika perspektiv på föräldrasamarbete.

Huruvida det ska vara en eller flera intervjuare närvarande vid en intervju är något som Trost (2005) berör. Han nämner att en fördel med att vara två intervjuare är att det då är lättare att få ut så mycket information av intervjun som möjligt. Trost nämner också att en nackdel kan vara att den intervjuade känner ett underläge som gör att de som intervjuar får ett visst övertag. Det var redan från början bestämt att båda skulle närvara vid intervjuerna. Detta såg vi som naturligt eftersom det då skulle vara möjligt för oss att kunna ta in mer information, känslor och uttryck än om det endast skulle varit en av intervjuare närvarande. Vi funderade aldrig över att den intervjuade skulle kunna känna sig hotad på något vis, eftersom intervjuerna hölls på deras arbetsplats fick vi intrycket att de kände sig trygga. Vi har även funderat på hur den fortsatta forskningen skulle kunna se ut inom området föräldrasamarbete. Vi anser att det framgår i studien hur förskollärare ser på föräldrasamarbetet, detta var också vårt syfte. Något som hade varit intressant att undersöka är hur föräldrarna ser på det. Föräldrarnas och förskollärarnas tankar skulle man sedan kunna jämföra och undersöka hur de eventuellt skiljer sig åt. Föräldrasamarbete är ett väldigt angeläget ämne som måste fortsätta forskas kring. Detta menar vi för att hur föräldrasamarbetet fungerar påverkar barnens tid i förskolan. En annan aspekt som har diskuterats under studiens gång är huruvida förskoleavdelningens miljö och utformning påverkar barnens trygghet, utveckling och lärande. Hwang och Nilsson (2003) skriver om Urie Bronfenbrenner och hans utvecklingsekologiska perspektiv. Bronfenbrenner menar att miljön påverkar individens utveckling. Han har gjort en modell som beskriver hur en individs olika ”samhällen” påverkar dess utveckling och lärande. Han utformade denna modell för att kunna få en ökad förståelse och se samband mellan dessa. Detta anser vi hade varit intressant att forska vidare kring.

31

Referenslista

Alfakir, Nabila och Runa förlag (2004). Skapa dialog med föräldrarna - Integration i

praktiken. Malmö.

Broberg, Malin, Hagström, Birthe och Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten

av trygghet för lek och lärande. Natur och kultur.

Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla och Lund, Kjell (1996). Föräldrakontakt - En bok om

att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete. Informationsförlaget och

författarna.

Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Carlsson bokförlag. Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi – natur och kultur.

Författarna och bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.

Jensen, Elsebeth och Jensen, Helle (2008). Professionellt föräldrasamarbete. Liber AB. Juul, Jesper och Jensen, Helle (2009). Relationskompetens – I pedagogernas värld. Liber AB. Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju – Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid och Eva Änggård (2009). Barn,

barndom och föräldraskap. Respektive skribent och Carlsson Bokförlag.

Persson, Sven (1991). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Persson och Studentlitteratur. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010a). Skollagen 2010:800.

Skolverket (2010b). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

32

Vetenskapsrådet (2002). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer – inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf Tillgänglig 2012-05-27

33

Bilaga 1

Våra intervjufrågor nedan är en bas för våra intervjuer. Under själva intervjun har vi ställt följdfrågor som leder in på olika sidospår, men vi har hållit oss inom vårt ämne.

Frågor till förskollärarna:

 Berätta om dig själv och hur du har hamnat just på den här förskolan.

 Vad anser du att föräldrarna får lov att vara med och påverka? Hur jobba ni här?

 Anser du att ni uppnår målen i lpfö98 rev. 2010 under kategori förskolan och hem? På

vilket sätt? (gå igenom målen med pedagogerna)

 Har du varit med om att en förälder har kommit med idéer angående verksamheten?

Hur bemöttes i så fall idén?

 Har du som pedagog några tankar och idéer på hur ni skulle kunna förbättra eller

utveckla föräldrarnas delaktighet i verksamheten?

34

Bilaga 2 - komplettering

Frågor till förskollärarna:

 Berätta om dig själv.

 Hur vill DU som förskollärare beskriva föräldrasamarbetet på din avdelning?

Inskolning, föräldramöte, daglig kontakt och utvecklingssamtal?

 Vad har föräldrar möjlighet att påverka i er verksamhet?

 Har föräldrar kommit med förslag till aktivitet?

 Vad har DU som förskollärare för erfarenhet av att föräldrar vill ha insyn i förskolans

verksamhet?

 Har DU som förskollärare några tankar och idéer på hur DU skulle kunna förbättra

eller utveckla föräldrarnas delaktighet i verksamheten?