Fakulteten Lärande och Samhälle
Samhälle – Kultur - Identitet
Examensarbete i Samhällskunskap och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Att skapa motivation i samhällskunskap
En kvalitativ studie om motivation i samhällskunskap ur ett elevperspektiv
Creating Motivation in Social Civics
A Qualitative Study on Motivation in Social Civics from a Pupil Perspective
Sara Ali
Gabriela Zlata Vucic
Examen och poäng (Ämneslärarexamen,300 hp)
2
Abstract
Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och
värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem.
För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation.
Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.
3
Förord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Jan Anders Andersson som har tagit an tiden och väglett oss i vårt arbete. Sedan vill vi tacka våra nära och kära för stöttning då vi båda har haft svåra perioder.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Centrala begrepp ... 7
Tidigare forskning ... 8
Skolinspektionens kvalitetsgranskning- Rätten till kunskap ... 8
Nationell utvärdering - elevernas syn på samhällsorienterade ämnen ... 10
Samhällskunskapselevers lärande ... 10
Ett varierat arbetssätt och flexiblare läromedelsanvändning ... 11
Teoretisk grund ... 12
Yttre och inre motivation ... 12
Variationsteorin ... 14
Variationsteorin och motivation för lärande ... 15
Metod ... 17 Kvalitativ metod ... 17 Fokusgrupper ... 17 Urval ... 18 Genomförande ... 18 Etiska överväganden ... 19 Bearbetning ... 21 Tillförlitlighet ... 21
Resultat och analys ... 22
Elevers uppfattningar om skolämnet samhällskunskap ... 22
Relationer ... 23
Variation ... 26
Delaktighet ... 28
Slutsats ... 30
5
Idéer till vidare forskning ... 32
Litteratur- och källförteckning ... 33
Litteratur ... 33
Elektroniska källor ... 33
6
Inledning
Att finna motivation som student kan ibland vara svårt, men att få elever motiverade under vissa arbetsområden i samhällskunskap är ännu svårare. Under studietiden har vi arbetat som obehöriga lärare och kontinuerligt påträffat elever med låg motivation för skolarbete och skolutveckling. Under VFU och i arbetslivet har det varit svårt att motivera eleverna i So-ämnena och de har uttryckt sig att So-ämnena är svåra, komplexa och krävande. Hugo Martin är lektor inom pedagogik och förklarar i Pedagogiska magasinet att elevmotivationen brister i skolvärlden. Martin refererar till sociologen Mikael Stigendal som hävdar att1:
‘’Ett av de grundläggande problemen i dagens skola är att för många elever upplever mötet med skolan som meningslöst. Dessa elevers inre motivation för skolarbete minskar ju mer de är i en skola där de inte upplever sig delaktiga eller inte upplever att innehållet är på riktigt. Om skolan ska lyckas med de här eleverna så är det nog att ”skolan måste göra sig själv meningsfull”. Att det är möjligt att lyckas med att göra skolan meningsfull och motivera när ingen motivation finns2.’’
Problemet som beskrivs i citatet är att många elever upplever skolan som meningslös. Stigendal menar att det finns flera viktiga faktorer för elevmotivation, men att många elever saknar dessa förutsättningar. Utgångspunkten för en hållbar elevmotivation är att väcka elevernas inre motivation till exempel genom att få skolan som något meningsfullt för
eleverna. Skolverket menar likt Stigendal att skolan ska sträva efter samma förutsättningar för alla elever. I Läroplanen, Lgr11, ska skolan därför stimulera till lärande och en livslång lust till lärandet3. I teorin låter detta bra men kan uppfattas som bristfälligt för lärare. Problemet
som uppstår är att lärarna saknar tillräckligt med strategier för att öka motivationen bland eleverna.
1 Pedagogiska magasinet, Hugo, Martin, ’’När skolans lärande saknar mening’’, https://pedagogiskamagasinet.se/nar-skolans-larande-saknar-mening/ 2 Ibid 3 Skolverket: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSAM01 %26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1
7
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation i samhällskunskap samt vilka arbetsformer som leder till en ökad motivation bland eleverna. Studien utgår därför från ett elevperspektiv och frågeställningarna blir:
Vad motiverar elever i samhällskunskap?
Vilka arbetsformer inspirerar elevers motivation i samhällskunskap?
Centrala begrepp
NE förklarar begreppet motivation som en psykologisk term utifrån de olika faktorer hos individer som först väcker, formar och riktar ett beteende mot diverse mål. Teorier som finns om motivation ger en förklaring till varför individer handlar på ett sätt och varför vi utför vissa handlingar snarare än andra. Begreppet härleds ur latinets’ ’movere’’ som betyder att röra sig. Detta innebär att det finns olika processer som medför att individen sätts i
rörelse. När en annan individ har uppgiften att sätta en annan individ i rörelse benämns detta som motivatör4.
8
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer två olika rapporter att presenteras. Rapporternas syfte är att undersöka orsakerna till en låg elevmotivation samt hur detta påverkar elevernas skolresultat. Den centrala och gemensamma termen i båda rapporterna är hur man höjer elevernas motivation för att kunna nå längre i sin skolutveckling.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning- Rätten till kunskap
2010 utförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning ‘’ Rätten till kunskap’’ som omfattar 40 skolor i hela landet. Syftet var att granska om skolorna bedriver en undervisning som utgår från elevens förutsättningar, behov och bakgrund samt om undervisningen innehåller en hög aktivitetsnivå. Dessa faktorer undersöker man för att ta reda på hur elevmotivationen ser ut bland skolorna5.
I rapporten skrivs det att skolans uppgift är att ge alla elever möjligheten till att nå långt i sin skolutveckling samt att skolans ska kompensera elevers olika förutsättningar. Skolan ska därför ge alla elever en likvärdig utbildning. Enligt denna rapport har flera utvärderingar och studier visat på försämrade resultat inom flera ämnen sedan 1990-talet. En bristfällig
elevmotivation rådde då i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Med tiden har spridningen i resultatet ökat bland flera skolor, elevgrupper och i andra skolämnen. Skolverket kom fram till att anledningen till denna spridning berodde på fyra faktorer:
Segregering, differentiering, decentralisering och individualisering. Elevsammansättningen på skolorna har blivit mer homogen och har medfört att skillnaderna i betygen bland skolorna har ökat. En förklaring till de olika kunskapsresultaten bland skolorna kan förklaras med en ökad segregation i samhället som har medfört bättre förutsättningar på vissa skolor6.
5 Skolinspektionen, ’’Rätten till kunskap’’, s.6 ,
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2010/r atten-till-kunskap/ratten-till-kunskap-slutrapport.pdf
9
För att kunna ge alla elever möjligheten till att uppnå goda resultat, krävs det att
undervisningen bedrivs på ett sätt som får eleverna att bli intresserade och motiverade av skolutvecklingen. Skolinspektionens kvalitetsgranskning visade att om undervisningen inte anpassas efter elevernas behov eller om det exkluderar elevernas bakgrund och intressen, leder det till en minskad elevmotivation7. Granskningen visade att många elever inte förmås
att hålla motivationen och intresset under en längre tid. Istället tröttnar eleverna på
undervisningen och fördriver lektionen med annat. Undervisning som saknar ett aktivt-och reflekterande arbetssätt eller om eleverna får arbeta med samma undervisningsformer leder det till att elevernas motivation sänks8.
Flera skolor ansåg att det var svårt att ge alla elever samma förutsättningar och möjligheten till goda resultat i skolan. Skolor med begränsade resurser hade det svårare att få en ökad skolutveckling och elevmotivation. Resultatet visade att lärarna i dessa skolor sällan utgår utifrån elevernas egen erfarenhet, bakgrund och intressen. Detta har medfört konsekvenser för anpassningen av undervisningen men också elevernas individuella kunskapsutveckling9.
Hälften av de granskade skolorna som hade en låg elevmotivation, berodde på att lärarna hade för låg eller stereotypa förväntningar på eleverna. Lärarna på dessa skolor såg eleverna utifrån ett problemorienterat synsätt, tex att lärarna uttryckte ”de har för liten egen kraft eller
möjlighet” eller ”det här är en jobbig klass, oerhört krävande”. I Skolinspektionens
intervjuer och observationer för denna studie var det tydligt att skolan nöjer sig med att eleverna når ett godkänt betyg. Detta har lett till att eleverna inte kände sig motiverade för deras skolutveckling10. En annan slutsats i studiens granskning för en ökad elevmotivation är
relationen mellan lärare och elever. Skolorna med sämre resultat berodde på att eleverna inte hade en tillräcklig god relation till lärarna. Det fick eleverna att känna sig otrygga och obekväma under lektionstid. Påföljden blev att många elever inte var aktiva under lektionerna11. 7 Ibid, s.11 8 Ibid, s.12 9 Ibid, s.7 10 Ibid, s.7 11 Ibid, s.8
10
Nationell utvärdering - elevernas syn på samhällsorienterade
ämnen
2003 valde Vilgot Oscarsson att utföra en nationell utvärdering av grundskolan (NU03) där elevernas kunskap och attityder i samhällskunskap prövas. Den empiriska undersökningen baseras på enkäter där man undersöker ungefär 2000 elever som går i årskurs 9. Syftet med Oscarssons utvärdering är att undersöka hur eleverna uppfattar samhällskunskapsämnet samt hur man kan motivera dem i ämnet12.
Resultatet av denna nationella utvärdering visar att majoriteten av årskurs 9 elever inte har förutsättningar att nå upp till styrdokumentens mål gällande kunskap och förståelse om de politiska institutionernas funktionssätt, och politiska processer som konstituerar Sveriges demokrati. Elevernas attityd gentemot samhällskunskapens värdegrundsfrågor ligger långt ifrån visionerna och ideal som finns i styrdokumentet. Dock visar resultatet att detta är relevant för elevers möjligheter att kunna påverka eller förändra undervisningens innehåll, läromedel och examinationsform. Ytterligare visar rapporten att majoriteten av eleverna är mer engagerade i olika samhällsfrågor än vad tidigare nationella utvärderingar har visat13.
Majoriteten av eleverna anser att klassrumsklimatet ska vara god samt att de har en god relation till sina samhällskunskapslärare. Eleverna menar att klassrumsmiljön och relationen är viktig, eftersom läraren ska vägleda eleverna och ömsesidig respekt är givande för
motivationen. Skolfaktorer som har en betydande roll för främjandet av elevernas lärande är;
elevintresset för det aktuella kunskapsområdet, möjligheten till att kunna arbeta SO-integrativt
samt en god klassrumsmiljö. Utöver dessa faktorer framställs lärarnas engagemang som en självklarhet för elevernas intresse för ämnet och lärandet14.
Samhällskunskapselevers lärande
Eleverna som deltog i studien fick flera svarsalternativ när frågan ‘’När anser du att du lär dig bra?’’ ställdes. Majoriteten av eleverna gav svaret ‘’ När jag är intresserad av det vi arbetar med’’, ‘’när vi får själva välja vad vi vill jobba med’’ och ‘’när läraren berättar och förklarar
12 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.4
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23012/1/gupea_2077_23012_1.pdf
13 Ibid, s 4 14 Ibid, s.5
11
tydligt’’. I analysen framkommer det att elever uppskattar diskussioner i grupp och klass. Eleverna förklarar att de lär sig minst när de enbart skriver av från tavlan eller när de själva ska söka efter information på internet. Oscarsson anser därför att elevers motivation är centralt och avgörande för lärandeutveckling15. Rapportens (NU03) analys har medfört två
dimensioner när det gäller elevernas förhållningssätt till själva lärandet. Innehållet i
dimension 1 kan betraktas som ett självständigt förhållningssätt till lärandet. Det betyder att elever får möjligheten att självständigt välja ett innehåll som intresserar dem, som därmed kan leda till en ökad motivation till ett fortsatt arbete. Elever som föredrar denna typ av
dimension, tenderar till att ha låg prioritering av mer passiva eller anpassade läroformer tillexempel: skriva av lärarens ord på tavlan, läxhjälp eller ensamarbete vid deras datorer16.
Eleverna ger ett uttryck för antingen ett anpassat eller ett självständigt förhållningssätt till lärandet samt om det ska vara ett passivt eller ett aktivt förhållningssätt i
samhällskunskapsundervisningen. Däremot finns det elever som väljer att ge ett uttryck för det självständiga förhållningssättet till lärandet, men som föredrar det passiva
arbetssättet. Elever som istället ger ett uttryck för det anpassade förhållningssättet kan föredra det aktiva arbetssättet17.
Ett varierat arbetssätt och flexiblare läromedelsanvändning
Oscarssons undersökning (NU03) visar att elever som har en SO-organiserad undervisning har större tendens till en varierad undervisning, med avseendet på olika arbetssätt samt läromedelsanvändning. En varierad undervisning visar vara en fördel för majoriteten av eleverna, eftersom eleverna då kan utgå från sina egna förutsättningar och begåvningar18. En
annan fördel med variation är att det vidare ger olika möjligheter för att kunna utveckla kompetenser samt stimulation av undervisning, som ska anpassas till alla elevers behov och intressen. Oscarsson hävdar att en blandning av arbetssätt i undervisningen leder till att eleverna kan ta an sig informationen och kunskapen från läraren, får möjligheten till egna argumentationer och respektera andra. Det ska även leda till att eleverna kan söka,
sammanställa samt värdera information på egen hand19.
15 Ibid, s.73 16 Ibid, s.74 17 Ibid, s.74 18 Ibid, s.76 19 Ibid, s.76
12
Teoretisk grund
I detta avsnitt ska två olika teorier presenteras; Self-determination theory och variationsteorin. Self-determination theory valdes på grund av den inre motivationen. För att kunna besvara studiens frågeställning gällande hur man motiverar elever, är den inre motivationen i fokus. Self-determination theory beskriver skiljelinjen mellan den yttre och inre motivationen samt hur man kan aktivera den inre motivationen hos elever20. Att skapa variationsmönster i en
undervisning leder till att eleven känner att uppgiften är möjlig snarare än omöjlig. I sin tur leder detta till att uppgiften blir intressant och lärorik21. Variationsteorin valdes därför som
studiens andra teori, då en varierad undervisning kan vara en strategi för att skapa motivation hos eleverna.
Yttre och inre motivation
Inom motivationsforskningen har man bland annat utgått från Self-determination theory (SDT). SDT inkluderar inre och yttre motivation som belyser både teoretiskt och praktiskt hur man kan öka motivationen hos en individ. Denna typ av motivationsteori har ett antagande som bygger på att individer i grunden är aktiva aktörer med inre förutsättningar för att ta an sig kunskap, vilket leder till att den inre motivationen blir central. SDT tar fasta på hur en individs deltagande i olika sammanhang påverkar motivationen och välbefinnandet. Med bakgrund av detta används SDT för att ta reda på hur man kan väcka den inre motivationen hos elever22.
För att förstå skillnaden mellan den inre och yttre motivationen, har motivationsforskningen skapat en skiljelinje mellan termerna. 1952 förmedlande Jean Piaget iden att en individ har ett grundläggande motiv som kan utveckla den individuella kompetensen, kunna behärska sin miljö och användning av nya färdigheter. Ryan och Deqi utvecklade denna ide men fokuset är inte hur motivationsnivån ser ut i ett klassrum utan istället fokuserar man på vilken sort av
20Giota, Joanna, Skoleffekter på elevernas lärande, s. 285,
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/02/skoleffekter_pdf_13919.pdf,
21 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.49 22 Giota, Joanna, Skoleffekter på elevernas lärande, s. 285,
13
motivation man talar om. På grund av detta blir skillnaden mellan den yttre och inre motivationen viktigt23.
Inre motivation påminner i sina drag om det inre värdet. Ett inre motiverande beteende,
innebär att beteendet är självvalt av eleverna, och detta leder till att eleverna finner
studiematerial intressant, roligt och tillfredsställande. Resultatet blir att eleven finner glädje, dock kommer inte tillfredsställelsen från beröm av läraren till exempel med hjälp av
belöningar, utan eleven kommer att sträva mot målet på grund av den inre motivationen. Den inre motivationen är därmed viktig för individen och den viktigaste skillnaden mellan dessa två är det egna intresset, det vill säga om aktiviteten är engagerande och intresseväckande för eleven. 24.
Yttre motivation definieras som en aktivitet som enbart utförs för att uppnå den önskvärda
belöningen. Ryan och Deci ger en nyanserad bild av begreppet yttre motivation. Yttre motivation kan kategoriseras som antingen kontrollerad eller autonom motivation.
Kontrollerad yttre motivation innebär att en individ utför en bestämd handling på grund av
tvång eller någon annans vilja. Det kan uppstå i ett klassrum när eleven utför den bestämda handlingen enbart på grund av belöning eller för att undvika sanktioner. Ett annat exempel på en kontrollerad yttre motivation i klassrummet är när eleven utför den bestämda handlingen på grund av rädslan för misslyckanden eller för att slippa känslor som skuldkänslor och skam. I liknande situationer är det ingen belöning eller bestraffning som styr eleven utan krav från föräldrar eller lärare är det som styr eleven25.
En autonom motivation definieras som den kontrollerade yttre motivationens motsats. En elev som styrs utifrån en autonom motivation tar an sig skolans värderingar när det gäller beteende och strävar efter att klara alla ämnen i skolan. Problemet med detta är att eleven känner tillfredsställelse med att enbart få godkänt i ämnen. Det finns inga belöningar eller
bestraffningar som kan påverka elevens motivation till att utveckla sitt lärande. I sådana fall bör lärare skapa en inre motivation hos eleverna eftersom det är den starkaste drivkraften hos individen26.
Vilken typ av motivation som eleverna utvecklar påverkas av lärmiljön. För att kunna förstå miljöns viktiga roll behöver man observera en viktig premiss i Self-determination theory.
23 Ibid, s.286
24 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.59 25 Ibid, s.59
14
Premissen är att inre motivationen blir aktuell när miljön och aktiviteten tillgodoser tre betydelsefulla psykologiska behov27:
– Behovet av autonom eller medbestämmande. – Behovet av kompetens.
– Behovet att höra till28.
Behovet av autonomi eller medbestämmande innebär att eleven ska känna sig delaktig i undervisningen. Det innebär att elever ska ha en viss typ av inflytande och att de kan påverka vissa beslut i undervisningen. Dock krävs det att det eleverna gör det av fri vilja samt att de har flera alternativ att välja bland29.
Behovet av kompetens omfattar elevers förmågor, förväntningar på den individuella
förmågan, synen på ämneskunskaper samt förväntningar att vilja lyckas. Behovet att höra till handlar istället om elevernas sociala perspektiv till exempel att vara respekterad samt känslan för trygghet och tillit i skolan. Inom self-determination theory är autonomi därför i fokus. Lärare eller pedagoger som uppmuntrar elevernas känsla för autonomin benämns som autonomistödjande. Detta innebär att det krävs specifika handlingar från lärare för att autonomin ska råda bland eleverna30;
– Lyssnar på eleverna och låter dem komma med sina synpunkter. – Ger eleverna bra förklaringar till de val som görs.
– Ger så få direktiv som möjligt.
– Tar elevernas frågor, upplevelser och önskemål på allvar. – Uppmuntrar eleverna att ta eget initiativ 31.
Variationsteorin
I boken Variationsteori –för bättre undervisning och lärande av Lo Mun Ling, tar författaren upp Marton och Booths (1997) forskning om variationens betydelse för motivation och lärandet. Både Marton och Booth anser att lärandet är en funktion av urskiljning vilket kan upplevas som variation. Det råder inga möjligheter till inlärning av ett objekt, om det inte urskiljer sig från objektets kontext. För att denna urskiljning ska vara möjlig, bör objektet 27 Ibid, s.61 28 Ibid, s.61 29 Ibid, s.61 30 Ibid, s.62 31 Ibid, s.62
15
varieras. Människan har förmågan att notera föremål som varierar eller skiljer sig ifrån. Objekt är något man observerar varje dag, dock förblir det omöjligt att observera alla objekt samtidigt32.
Variationsteorin och motivation för lärande
De flesta studierna kring motivation och lärande fokuserar på de sociala aspekterna av lärandet. För att eleverna ska finna lärandet lustfyllt rekommenderas olika
undervisningsmetoder, strategier och aktiviteter. Inom variationsteorin har motivation fokus på förhållandet mellan elever och lärandeobjektet samt hur man ska skapa en
relevansstruktur. Detta innebär att lärandet ska uppfattas som meningsfullt för eleven. Marton
och Booth uttrycker sig så här:
”Varje situation, vare sig vi uppfattar den som en lärandesituation eller en situation där man tillämpar något man har lärt sig har en viss relevansstruktur: personens erfarenhet av vad situationen fordrar, vad den kräver”33.
Elever som ser kopplingen mellan det dem lär sig och deras vardagsliv, leder detta till respons men även förståelse av lärandeobjektet. Elever har tendens att döma lärandeobjektets
betydelse innan dem har påbörjat det. Om eleverna finner att lärandeobjektet är meningslöst leder det till en minskad motivation för att vilja lära sig om det. Lärare som skapar en relevansstruktur för eleverna leder detta till en positiv effektivitet i elevers lärande34.
Intresset för att lära sig hos eleverna beror på om de finner ämnet relevant och om det berör dem. Det leder i sin tur till hur deras prestation och lärande blir. Den största fördelen med att ha variationsmönster i undervisningen är att elever kan finna uppgiften möjlig istället för omöjlig. Genom att det finns relevansstruktur så ökar även lärarnas möjlighet att hjälpa elever att lära sig. Att använda sig utav strategier som motiverar elever, är det viktigt att dessa strategier även skapar relevansstruktur hos eleverna. När man använder sig utav aktiviteter i undervisningen är det viktigt att se till att dem inte distraherar eleverna så att de inte förstår lärandeobjektet, eftersom detta skulle i sin tur leda till att lektionstiden ödslas bort och att deras lärande blir negativt. För lärarna är det viktigt att inte enbart välja en aktivitet utan
32 Ling, Lo Mun, Variationsteori – för bättre undervisning och lärande, s.26 33 Ibid, s.141
16
lärarna ska ställa sig frågor som, till exempel: ” Kommer aktiviteten att väcka elevernas nyfikenhet och intresse för lärandeobjektet eller dess kritiska drag?”. Läraren ska välja
aktiviteter som motiverar elever att lära sig, men aktiviteterna ska även fokusera på de kritiska dragen hos lärandeobjektet35.
35 Ibid, s.146-147
17
Metod
I detta avsitt beskrivs val av metod, urval, genomförande, analys och etiska övervägande.
Kvalitativ metod
Studiens empiriska del utgår från kvalitativ metod då vi vill undersöka, beskriva och tolka elevernas syn på deras motivation i samhällskunskapsvisningen. För att få svar på studiens frågeställningar krävs det bredare reflektioner från ett elevperspektiv. Den kvalitativa
metoden ger studiens undersökning möjlighet till öppna frågor och diskussion. Frågorna som ska användas vid intervjun har konstruerats utifrån studiens teorier som senare ska
återkopplas till de valda teorierna36. Studiens intervjufrågor finns i Bilaga 1.
Fokusgrupper
I studiens empiriska del används fokusgrupper som intervjuform. Fokusgrupper är en variant av kvalitativ datainsamlingsmetod, som varken är deltagande observationer eller
ostrukturerade intervjuer. Användning av fokusgrupper inom beteendevetenskaplig forskning, är för att man vill samla in kvalitativa data till forskningsläget. Denna typ av metod, används när man studerar värderingar, attityder samt olika komplexa fenomen som tenderar att uppstå i sociala interaktioner37. Definitionen av fokusgrupper är:
‘’A focus group is a carefully planned discussion designed to obtain perceptions on a --defined area of interest in a permissive, nonthreatening environment It is conducted with approximately 7-10 people by a skilled interviewer. The discussion is comfortable and often enjoyable for participants as they share their ideas and perceptions. Group members influence each other by responding to ideas and comments in the discussion” (Kreuger, 1994 ).’’38
När man utgår från denna typ av intervjuform, karakteriserar det av de personer som
intervjuas med att alla har en gemensam upplevelse. Personerna som utför intervjun, gör en
36Hylander, Ingrid, Fokusgrupper samt kvalitativ datainsamling,
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:254017/FULLTEXT01.pdf, s.2
37 Ibid, s.2 38 Ibid, s.6
18
innehålls- eller situationsanalys av det material som ska leda till hypoteser. Syftet är att intervjupersonerna ska stimuleras till specifika, konkreta samt personliga svar. Svaren ska möjligtvis avspegla kognitiva, affektiva samt värderingsmässiga aspekter39.
Urval
Till vår empiriska undersökning har vi valt att avgränsa oss till en och samma skola. Vi
benämner skolan som Skolgården på grund av hänsyn till konfidentiellts kravet. Skolgården är ett index skola som har en generell låg elevmotivation. Skolgården efterliknar många andra skolor i segregerade områden i Malmö stad. Studiens intresse är att ta reda på hur man kan skapa motivationsstrategier i liknande miljöer, och därför ansåg vi att studien får mer kvalité om fokuset enbart ligger på en skola.
På Skolgården kom vi i kontakt med två samhällskunskapslärare som undervisar på
högstadiet. Lärarna hjälpte oss med urvalet till intervjun. Tillsammans med eleverna bestämde dem sig för vilka 4 elever från respektive klass som skulle delta. Intresset var stort i båda klasserna och därför röstade dem gemensamt fram deltagarpersonerna. Resultatet av röstningen blev 4 (två pojkar och två flickor) personer i vardera klassen40.
Genomförande
Intervjuerna ägde rum under samma dag på Skolgården. Lärarna hade i god tid informerat eleverna angående intervjun. Vi utförde intervjuerna på avskilda platser på skolan bland annat konferensrummet och ett avlägset grupprum. Detta eftersom vi ville skapa en lugn och trygg miljö för eleverna samt att diskussionerna skulle ske ostört. Innan vi intervjuade eleverna presenterades vårt examensarbete och dess syfte samt att det gavs möjligheten att diskutera detta ifall de hade funderingar. Vi var noga med att förklara att allt sker under anonymitet samt att vi inte var ute efter ’’rätt-eller fel svar’’ istället skulle de vara ärliga i intervjun. En av oss förde intervjun medan den andre antecknade ner elevernas svar. Varje intervju påbörjades med en öppen fråga ’’Vad tycker ni om samhällskunskap, vad är roligt och vad är tråkigt?’’ Anledningen till att vi påbörjade intervjuerna på detta sätt var att vi försökte skapa en naturlig miljö och låta dem prata utifrån deras personliga erfarenheter och upplevelser. Därefter lät vi
39 Ibid, s.2
19
resterande frågorna falla in naturligt i diskussionerna med eleverna. Vårt syfte var att ha diskussioner och inget förhör liknande.
Etiska överväganden
Denna studie baseras på intervjuer med individer därför var det ett krav att individernas rättigheter skulle upprätthållas. Vi tog hänsyn till de etiska aspekterna och därför informerade intervjudeltagarna om CODEX – regler och riktlinjer för. Vetenskapsrådet har fyra olika kategorier angående individskyddskraven: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentiellts kravet samt nyttjandekravet. Informationskravets gyllene regel är att forskarna skall informera till intervjudeltagarna om uppgiftslämnare, deras uppgift i projektet samt vilka villkor som är aktuella för deras deltagande.
Därför är det ett krav att upplysa intervjupersonerna att deltagande är frivilligt och att de har rätten att avbryta deras medverkan. Som tidigare nämnt, inleddes våra intervjuer med vårt examensarbete och varför vi behövde deras hjälp. Eleverna och lärarna ställde upp av fri vilja, men trots detta försäkrade vi situationen genom att informera dem att de får avbryta intervjun om de inte längre vill vara delaktig41.
Samtyckeskravets innebörd handlar om att de berörda individerna har rätten att bestämma
över deras deltagande. Vetenskapsrådet är tydliga med att forskarna skall inhämta
uppgiftslämnarens samt intervjudeltagarnas samtycke. Informationsblanketterna om vår studie skrevs ut och delades ut till lärarna. Eleverna som valdes att delta i studien fick sedan en informationsblankett som skulle signeras av deras vårdnadshavare och lämnas tillbaka42.
Konfidentiellts kravet innebär att alla uppgifter om de intervjudeltagande i
undersökningssyftet ska ges konfidentiellt samt att personuppgifterna ska förvaras där inga obehöriga kan ta del av informationen. Inledningsvist av intervjun var vi tydliga med att inga namn, ålder antecknas då vi finner det irrelevant till vårt arbete, dock påpekade vi att efter transkriberingen av intervju ska ljudinspelningen raderas43.
Den sista aspekten är nyttjandekravet som betyder att alla uppgifter om den enskilda enbart får och skall användas för forskningsändamål, det vill säga att uppgifternas inte får utlånas för
41 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s.7 42 Ibid, s.9
20
kommersiellt bruk eller för andra icke-vetenskapliga syften. Vi informerade detta till lärarna och eleverna samt att vi vid flera gånger upprepade förklaringar till varför vi intervjuar dem och vad det ska användas till44.
44 Ibid, s.12-13
21
Bearbetning
I intervjuerna med eleverna valde vi att ha ljudinspelning. Anledningen till det var för att vi ville ha exakta och konkreta svar från intervjuerna när vi senare skulle transkribera det. Transkriberingen utfördes genom att vi lyssnade igenom ljudinspelningarna och skrev ner ord för ord. När transkriberingen var klar, var nästa steg i processen att finna gemensamma termer utifrån elevernas svar. Det som uteslöts i transkriberingen var det som vi inte fann relevant för studien, till exempel när eleverna berättade om deras drömsemester etcetera.
När vi fann de gemensamma termer var nästa steg att återkoppla elevernas svar med studiens teorier i analysdelen. Det som stod i fokus i analysen var den allmänna tolkningsläran om hur man kan skapa förståelse för ett fenomen, det vill säga hur man kan motivera eleverna45.
Tillförlitlighet
Syftet med tillförligheteten i studien är att se om resultaten från intervjuerna skulle vara desamma om en annan forskare hade ställt samma frågor. I vår studie kan det vara svårt att bedöma detta eftersom intervjumetoden var fokusgrupper där intervjun blev mer som ett samtal. Om en annan forskare hade utfört intervjun på samma sätt hade resultatet varit desamma fast med andra ord. Det positiva för tillförligheten i denna studien var att den tekniska utrustningen fungerade utmärkt under intervjuerna, vilket ökar tillförlitligheten. Ett annat sätt att ta hänsyn till tillförlitligheten var att studien hade få ledande frågor, vilket blir en positiv aspekt för tillförlitligheten46.
22
Resultat och analys
I denna uppsats förs resultat och analysen tillsammans. Det förhindrar upprepning vilket gör uppsatsen trevligare att läsa. Utifrån elevintervjuerna fann vi tre gemensamma termer; relation, variation och delaktighet. Först presenteras resultatet från intervjuerna som därefter ska analyseras med hjälp av teorierna. Avsnitten börjas med att presentera elevernas generella syn på samhällskunskapsämnet.
Elevers uppfattningar om skolämnet samhällskunskap
Eleverna från Skolgården kommer från ett segregerat område i Malmö stad. Under de senaste 20 åren har elevsammansättningen på skolorna förändrats och blivit allt mer homogen. Det har lett till betygsskillnader bland skolorna. Forskningen visar att segregationen kan vara en orsak medan andra skolor har bättre förutsättningar47. Majoriteten av de deltagande förklarade
att samhällskunskap är ett ämne som de finner mindre intresse för, vilket förklarar deras låga betyg. För att förstå detta fick eleverna diskutera anledningen till deras inställning. Deras uppfattningar gällande samhällskunskap var långtråkigt, svårt och komplicerat. 2003 visade den nationella utvärderingen att majoriteten av eleverna i årskurs 9 inte kunde nå upp till styrdokumentens mål gällande de politiska institutionernas funktionssätt och politiska processer som konstruerar Sveriges politiska system48. Förklaringen till detta var att politik
hade tendensen att framstå som tråkigt och komplext.
‘’ EU, politik och sånt dära är skittråkigt. Men när vi hade hur man röstar i Sverige och sånt var riktigt roligt’’ (elev 2, åk 9)
‘’ Jag tycker att politik är också tråkigt, men när vi fick låtsas rösta i skolan var det mer roligt och lärorikt.’’ (elev 3, åk 7)
Eleverna från årskurs 7 och 9 tyckte gemensamt att politik var tråkigt för det innehöll mycket fakta och begrepp. Det intressanta här är att eleverna finner Sveriges politiska system
intressant. Vilket visar förändringar i elevernas attityd om Sveriges politiska system. Det som
47 Skolinspektionen, ’’Rätten till kunskap’’, s.10 ,
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2010/r atten-till-kunskap/ratten-till-kunskap-slutrapport.pdf
48 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.5
23
kvarstår som komplext och tråkigt för eleverna är andra politiska institutioner till exempel den Europeiska unionen. Framgången från Vilgot Oscarssons studie (NU03) är att de deltagande fann Sveriges politiska funktionssätt intressant, lärorikt och motiverande49.
Relationer
Alla elever förespråkade relationen med läraren som den viktigaste aspekten för
motivation. Eleverna tror utan någon speciell relation med sin lärare skapar det en barriär för lärandet. Dock hävdade eleverna att klassrumsmiljö är viktigt men om läraren inte har någon relation till klassen hämmar det studiemotivationen.
’’Om man vill att elever ska komma på lektionerna och jobba så måste läraren bry sig om alla elever…Läraren ska inte ha en favoritelev utan ska ha kontakt med alla elever så man känner sig speciell… Om jag känner mig speciell ex som läraren X gör, ja då tycker jag det blir roligare för då kan man prata annat med läraren också… Jag har en lärare som inte bryr sig om oss så, och då kommer det knappt med folk till hens lektion’’ (Elev 1, åk 9)
’’ Om min lärare favoriserar några elever i klassen, då tycker jag att det är orättvist så jag liksom börja känna mig arg. Inte hat utan jag vet inte jag vill inte bara gå dit. Jag tycker därför som Elev 1, att en lärare ska ha relation med alla i klassen för då blir det roligare också… Det blir roligare för då är alla i klassen och man kan göra mer tillsammans tillexempelvist kolla på film eller bara ha det chill medan vi pluggar. Jag tycker ett annat problem är att vissa lärare ger uppmärksamhet mer till dem är smarta.’’ (Elev 2, åk 9)
Båda eleverna har känt att vissa lärare favoriserar elever och menar att det drar ner på deras lust att närvara eller att vara aktiva under lektion. För att förhindra liknande situationer krävs det att lärare ska väcka elevernas inre motivation. Relationen mellan lärare och elever är viktig eftersom läraren är den som är kapabel att väcka den inre motivationen hos eleven. Inom self-determination theory krävs det vissa premisser för att den inre motivationen ska bli aktuell. Den viktigaste premissen är att läraren ska skapa en autonomisk känsla hos eleven, och därför benämns läraren som autonomistödjande. För att bli en autonomistödjande person
49 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.5
24
krävs det först och främst en relation mellan lärare och elever. I relationen ska lärare lyssna på alla elever och låta deras synpunkter träda fram, ta alla elevers frågor på allvar samt att man ska uppmuntra alla elever till ett eget initiativ50.
Eleverna anser att den indirekta favoriseringen från lärare medför att dem inte känner sig hörda. På grund av detta minskas elevernas motivation för att närvara på lektionen, och konsekvensen av detta blir att kvalitén på relationen och betygen försämras. I detta fall är det svårt att påverka elevernas inre motivation. Det som istället blir aktuellt för eleverna är en kontrollerad yttre motivation. Det innebär att eleven kommer att närvara på lektionen för att undvika sanktioner. Trots att det inte råder en speciell relation med läraren kommer eleven iallafall försöka arbeta under lektionstid för att undvika missnöje hos läraren51. De deltagande
förklarade vidare att i de värsta fallen nöjer dem sig med ett godkänt betyg, eftersom de kände att läraren inte gav tillräckligt med uppmärksamhet. Inom self-determination theory måste lärare ge alla lika mycket uppmärksamhet för att undvika den kontrollerande yttre
motivationen. Skillnaden mellan den kontrollerade och den autonomiska motivationen är att eleven enbart kommer kämpa för ett godkänt. I dessa fall betyder det inget om eleven tar an sig skolans beteendevärderingar eller inte. Eleven har inte förmågan att känna tillfredsställelse med ett högre betyg, vilket tyder på en låg motivation och låg lust till skolutveckling52.
Eleverna i årskurs 7 diskuterade istället hur en bristande relation till deras lärare kan missgynna deras motivation till lärandet. Kontexten var att det alltid finns någon elev i vardera klassen som inte väljer att närvara på lektion på grund av andra orsaker till exempel att eleven psykiskt mår dåligt. Eleverna diskuterade att en god relation till lärare kan tillföra tillit och trygghet vilket kan därmed få eleven att närvara på lektionen53.
’’ Jag tycker att man ska kunna prata med sin lärare om andra saker också... Ibland kanske det finns någon som har problem tillexempel hemma och man kanske inte vågar prata men om man har en lärare man kan prata med då kan man berätta och kanske orkar komma till lektionen...’’ (Elev 1, åk 7)
’’ Ja relation är viktigt. För som dem andra säger så kanske man mår dåligt eller tycker att läraren är tråkigt för man inte kan prata med läraren om andra saker. Men
50 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.62 51 Ibid, s.59
52 Ibid, s.59 53 Ibid, s.62
25
jag tycker faktiskt att lärare ska tänka på en sak och det är att lita på oss mer… Jag menar ja läraren ska bestämma och så vidare men om en lärare inte visar att hen kan lita på oss då blir det jobbigt tillexempel när hen alltid ska komma och fråga 1000 frågor och typ tro vi är dumma. Nej khalas (punkt slut på arabiska) hen ska ha bra kontakt med oss fast kunna lita på oss...’’ (Elev 2, åk 7)
’’Jag tycker som elev 2... Jag tycker man ska ha bra kontakt med sin lärare och då menar jag att man ska stötta om en elev är ledsen eller har något på hjärtat. Men jag tycker inte man ska göra som läraren X då hen hela tiden är på oss... Jag menar att bara för jag är ”kompis” med min lärare så vill jag inte att läraren ska vara på mig och tro jag är efterbliven. Ibland det känns som att läraren X bara vill hjälpa och vara en bra lärare men jag har sagt till mina andra klasskompisar att man inte är bra lärare för det. För då slutar jag jobba då det hela tiden känns som jag gör fel eller något…’’ (elev 3, åk 7)
I ovanstående citat kan vi notera att tillit är en bidragande faktor till en ökad motivation. Eleverna i årskurs 7 fokuserar inte enbart på skolresultaten utan anledningen till varför vissa elever har en sådan låg motivationsnivå. Om deras lärare hade skapat ett band med eleverna, kan dem i sådant fall berätta det som bekymrar dem. I self-determination theory har en autonomistödjare uppgiften att tillföra trygghet och tillit till sina elever. När en elev känner sig trygg och säker i relationen till sin lärare, finns det fortfarande en chans att väcka den inre motivationen hos elever med en låg motivation54. Dock ska den autonomistödjande låta
eleverna ta eget initiativ vid skolarbeten för att förhindra att eleven känner sig dumförklarad. Eleven i citat två, menar att man ska ha en god relation till sin lärare, men att det är viktigt att tilliten och tryggheten är ömsesidig. Annars kan liknande situationer uppstå som elev två förklarar, att dem känner sig sämre än dem som kräver mindre hjälp. Det som kan uppstå är att eleven kan styras utifrån den yttre kontrollerade motivationen. Anledningen till att eleven strävar mot ett mål är för att undvika känslor som skam och misslyckande från läraren. Detta innebär att eleven vill göra läraren eller föräldrarna nöjda, istället för att känna stolthet. Sådana fall tenderar till en låg motivation och därför kan dessa individer känna
tillfredsställelse för ett godkänt betyg55.
54 Ibid, s.61
26
Variation
Nästa del i diskussionen handlade om hur en lärare kan öka elevernas motivation i
samhällskunskapsämnet. Oavsett vilken fokusgrupp som diskuterades, påkom begreppet en varierad undervisning kontinuerligt. Eleverna anser att en varierad undervisning kan göra samhällskunskapsämnet mindre tråkigt.
’’ Jag tycker faktiskt om man endast läser böcker eller våra tråkiga SO-häften så tappar man bara lusten. Det är ett häfte på 40 sidor och massa svåra ord. Vi jobbar med den men problemet är att det är så tråkigt när vi gör samma sak och ja då slutar många bry sig. Vissa kastar till och med sina häften efter lektionen...’’ (elev 3, åk 9)
’’ Jag tycker faktiskt om man endast läser böcker eller våra tråkiga SO-häften så tappar man bara lusten. Det är ett häfte på 40 sidor och massa svåra ord. Vi jobbar med den men problemet är att det är så tråkigt när vi gör samma sak och ja då slutar många bry sig. Vissa kastar till och med sina häften efter lektionen...’’ (elev 3, åk 9)
’’ Asso det är okej om vi arbetar med dem dära fattiga SO-häften. För dem lär oss fortfarande men jag förstår vad elev 3 menar för man kan inte hela tiden börja lektionen på samma sätt. Varför inte kolla på film lite oftare som lär oss samma saker? ’’ (elev 1, åk 9)
’’Nej inte bara film utan varför gör vi inte som den andra skolan och åker till Stockholm till riksdagen? Varför gör inte vi sånt? Eller gå på museum, jag tycker studiebesök är roligt och viktigt för man lär sig på ett annat sätt samtidigt som man har kul. ’’ (elev 2, åk 9)
’’Jaaa, studiebesök! Men annars jag tror det kostar skolan för mycket pengar, men annars kan vi göra så som vi gjorde med läraren x??? Vi hade ju rättssystem och vi fattade ingenting hur är rättegång fungera men då sa läraren att vi ska ha
rollspel. Vi fattade ingenting först haha, men sen nu jag vet exakt hur en rättegång ser ut... Minns ni när jag var åklagaren och ville bränna allt och alla? Det var jättekul och vi lärde oss så mycket’’ (Elev 4, åk 9)
27
I diskussionen märker man tydligt att eleverna ofta får arbeta på samma sätt vilket får dem att tycka att samhällskunskap är ännu tråkigare och svårare. Samhällskunskapsämnet inkluderar svåra begrepp som eleverna inte är vana vid, och genom att ha samma struktur på
undervisningen minskas deras motivation. Resultatet i Vilgot Oscarssons utvärdering visade att en varierad undervisning är en strategi för en ökad elevmotivation. Genom en varierad undervisning kan eleverna utgå från sina egna förutsättningar och begåvningar56. När en elev
får utgå från sina egna förutsättningar, blir lärandeobjektet möjlig snarare än omöjlig. Elevens inre motivation framkallas eftersom eleven nu kan utgå från sitt inre motiverande beteende. Detta leder till att studiematerialet uppfattas som roligt, intressant och tillfredsställande57.
Eleverna önskar att man använder sig mer av film, rollspel och studiebesök i undervisningen. I diskussionen med årskurs 9 berättade dem att när de hade rättssystem som arbetsområde, tyckte dem att begreppen var svårbegripliga. Deras samhällskunskapslärare löste detta genom att variera undervisningen. Läraren la samhällskunskap häftet åt sidan och valde istället att ha rollspel. Eleverna kunde nu förstå till exempel vad en åklagare är och vilka uppgifter den har. Variationsteorin förespråkar olika undervisningsmetoder. Motivationsforskningen har visat att olika strategier eller aktiviteter i en undervisning leder till att eleven finner lärandet lustfyllt58.
Det som är fokus i variationsteorin är den relevansstruktur som läraren skapar för sina elever. När eleverna kan finna lärandeobjektet relevant till sin vardag bidrar det till en ökad
motivation. Den ökade motivationen blir möjlig eftersom eleverna nu kan visa respons och förståelse för lärandeobjektet. Situationer där lärare saknar relevansstruktur i sin undervisning leder till att eleverna dömer lärandeobjektets innebörd i ett tidigt skede. Det viktigaste för den inre motivationen är att eleven ska se känna att lärandeobjektet är möjlig. Sådana situationer uppstår enbart om läraren har förmågan att skapa variationsmönster i undervisningen59. Trots
att variationsteorin förespråkar aktiviteter i undervisningen finns det en risk att
undervisningen kan bli fel. Det viktigaste gällande aktiviteter i undervisningen är att läraren väljer ut aktiviteter som är relevanta för lärandet. En strategi för lärare är att man har en kritisk syn på aktiviteten innan man beslutar sig för en60.
56 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.76
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23012/1/gupea_2077_23012_1.pdf
57 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.60-61 58 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.141
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23012/1/gupea_2077_23012_1.pdf
59 Ling, Lo Mun, Variationsteori – för bättre undervisning och lärande, s.78 60 Ibid, s.146-147
28
Delaktighet
Den sista gemensamma termen från fokusgrupperna var delaktighet i undervisningen. Eleverna från båda årskurserna har lärare som ofta låter eleverna vara delaktiga i undervisningen dock sker detta på olika sätt.
‘’ Det jag gillar mest med läraren X det är att hen säger till oss vad vi ska arbeta med tillexempel andra världskriget. Men det hände jättemycket under den tiden så hen säger att vi får själva bestämma bland de olika krigen vilket vi vill ha...Och då det blir lättare och roligare...Varför? Jo, för då jag kunde välja det jag redan kunde lite om och det blev lättare att söka om det och sen skriva’’ (Elev 1, åk 9)
‘’Ja asso, jag minns innan när lärare X gjorde så för oss också. Jag valde palestina-israel konflikten och det var lätt... Jag valde det för jag kommer från Palestina så jag vet redan vad som händer. Och eftersom det är mitt hemland så kan jag mer och bryr mig mer. Därför jag fick ett A... ‘’ (Elev 2, åk 9)
‘’ Vår lärare brukar fråga oss hur vi vill lära oss till exempel om vi vill också ha film, läsa böcker, diskussion i klassen... jag tycker det är bra för jag lär mig jättemycket från film’’ (elev 1, åk 7)
‘’ Ja jag gillar också när läraren frågar oss hur vi vill ha prov. Jag är jättedåligt eller ja inte så duktig på att skriva så jag väljer alltid muntligt prov det är så mycket enklare för mig. ‘’ (elev 4, åk 7)
‘’Det bästa är ändå när läraren låter oss att välja fritt hur vi vill göra prov. Sara du vet själv jag har svårt med att skriva men visst när jag pratar så kan jag mycket? det är så mycket lättare jag fattar inte hur människor tycker det är enkelt med att skriva uppsats? Bara för att vi får datorer blir det inte lättare för det’’ (elev 2, åk 9)
Det som sägs i ovanstående citat är att eleverna får flera alternativ att välja bland oavsett om det gäller examinationen eller vad de vill arbeta med inom ett arbetsområde. Resultatet av att låta eleverna vara delaktiga på detta sätt var positivt för eleverna. Tidigare i uppsatsen har flera premisser i Self-determination theory beskrivits. En annan premiss är att elever har ett behov av medbestämmande. Det innebär att eleven ska ha ett inflytande och kunna påverka
29
undervisningen på något sätt. För att detta ska kunna råda krävs det att eleverna påverkar undervisningen av fri vilja samt att det måste finnas flera olika alternativ för dem att välja bland. På sådant sätt kan eleven välja det som intresserar hen och vilket leder till en ökad motivation61. När en undervisning inte anpassas efter elevernas behov, bakgrund eller
intressen leder det till en minskad motivation för lärandeobjektet. Skolinspektionens
granskning visade att de skolor som har en generell bristande elevmotivation berodde på att lärarna sällan utgick från elevers intressen och erfarenheter62. Eleverna från intervjun
beskriver att de blir motiverade för lärandeobjektet när läraren ställer fram flera alternativ för dem. Det blir möjligt nu för eleverna att välja det som intresserar dem. Elev 2 från årskurs 9 beskriver hur betydelsefullt lärande blev när han fick välja den konflikten han kunde relatera till. Eleven kände att uppgiften var möjlig, intressant och roligt vilket visar att elevens inre motivation har aktiverats63.
Vidare berättade eleverna att de ofta fick välja typ av examinationsform. Flera av eleverna kände sig stressade över skriftliga prov. När deras lärare tillåter dem att vara delaktiga i undervisningen och välja examinationsform, bidrar det återigen att eleven känner att
uppgiften blir möjlig att utföra. Detta resultat är oförändrat sedan Vilgot Oscarsson utförde sin studie 2003. I Oscarssons resultat har elevintresset och ett självständigt förhållningssätt en betydande roll för motivationen. Eleverna ska i sådana fall självständigt välja det innehåll som intresserar dem. Tillämpar man detta för eleverna kommer de att ha en låg prioritering av passiva eller anpassade läroformer tillexempel att eleven har ett stort bekräftelsebehov, behov av läxhjälp eller behov av datorer64.
61 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.61 62 Skolinspektionen, ’’Rätten till kunskap’’, s.11 ,
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2010/r atten-till-kunskap/ratten-till-kunskap-slutrapport.pdf
63 Skaalvik, Einar & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, s.59 64 Oscarsson, Vilgot, Elevers demokratiska kompetens, s.74
30
Slutsats
Genom vår studie kan vi konstatera att det råder en bristande elevmotivation i
samhällskunskap än idag. När Vilgot Oscarsson utvärderade elevernas inställning till
samhällskunskap påminde resultatet till studiens intervjudeltagarnas inställning. Den bristande elevmotivationen är oförändrad men gäller inte allt inom samhällskunskapsämnet. Det som har förändrats är elevernas attityd gentemot Sverige politiska system. En förklaring till denna förändring är att intervjudeltagarna ansåg att kunskapen om Sveriges politiska system är viktig, eftersom den är relevant för dem och deras framtid. När en elev känner att ämnet är relevant skapas en relevansstruktur. Studiens undersökning visar att ett sätt att skapa relevansstruktur är genom att inkludera elevernas erfarenheter, bakgrund och behov i undervisningen. Detta kan vara något svårt för lärare eftersom man kan uppleva det som tidskrävande och komplext. Intervjudeltagarna berättade hur deras lärare har försökt tillgodose eleverna behov trots den tidskrävande aspekten. Istället för att upprepa svåra begrepp valde deras lärare att variera undervisningen med rollspel.
Ett sätt att öka elevmotivationen är att variera undervisningen. Oscarssons forskning tar upp en varierad undervisning som en strategi för en ökad elevmotivation. Samhällskunskap tenderar att bli tråkigt, och genom att bryta den klassiska katederundervisningen kan det bidra till en ökad motivation. Intervjudeltagarna ansåg att en varierad undervisning kan få dem att tycka att ämnet är roligt, intressant och lärorikt. Dock talade eleverna för studiebesök och aktiviteter vilket kan vara svårt för lärarna att applicera i vartenda arbetsområde.
Variationsteorin och Oscarsson talar gärna för en varierad undervisning, men nämner inte att det kan vara svårt för en lärare att utföra detta arbete kontinuerligt. Som tidigare nämnt är Skolgården en typisk segregerad skola som har det bristfälligt med resurser. För att kunna utföra studiebesök eller större aktiviteter krävs det större resurser. Skolinspektionens granskning visade att segregerade skolor oftast har brist på resurser medan andra skolor har bättre förutsättningar. Vilket kan försvåra arbetet för läraren samt att lärarens möjligheter till större aktiviteter begränsas. Intervjudeltagarna har påverkats negativt av att skolan har begränsat med resurser då de jämförde Skolgården med andra skolor. Andra skolor har fått möjligheten att besöka riksdagen i årskurs 9, medan Skolgårdens elever har blivit nekade till detta upprepande gånger. Ett sätt att variera undervisningen med en aktivitet som inte kräver större resurser är utföra aktiviteten på skolan. Ett exempel på detta är att Skolgården
31
gemensamt med alla samhällskunskapslärare skapade ett ‘’riksdagsval’’ på skolan. Eleverna fick debattera, skapa planscher, rösta och detta skapade en positiv inställning bland eleverna.
I Vilgot Oscarssons studie och Skolinspektionens granskning har forskningen benämnt
relationen mellan lärare och eleven som en avgörande faktor för elevmotivation. Om en lärare har en god och rättvis relation till alla sina elever kan detta medföra trygghet och tillit för eleven. Detta kan ses som kontroversiellt eftersom det är nästintill omöjlig att ha samma relation till alla sina elever. Intervjudeltagarna hade upplevt i några situationer att deras lärare favoriserar andra. Utan att veta kontexten till händelserna kan vi inte veta om läraren
favoriserade eleverna medvetet eller omedvetet. Eleverna kan missuppfatta lärarens signaler vilket kan påverka eleven negativt. Därmed är kommunikationen mellan lärare och elever viktig för att skapa trygghet och tilliten. Syftet med att skapa trygghet och tillit är även för att väcka den inre motivationen hos eleverna. Detta kräver vissa premisser som tillexempel att eleven ska få vara delaktig i undervisningen. Problematiken är att eleverna kan missuppfatta begreppet ‘’delaktighet’’ och kan tycka att de ska få styra undervisningen. För att undvika detta problemet krävs det att läraren i ett tidigt skede visar vart gränsen går. Ett exempel som intervjudeltagarna berättade om är att läraren bestämmer undervisningen men ger eleverna olika alternativ eller att låta eleverna bestämma examinationsform.
Vi båda arbetar inom skolor i segregerade områden och studien har givit oss en annan syn på hur vi kan motivera våra elever. Intervjudeltagarna berättade direkt till oss hur vi kan
motivera dem och detta har bidragit nya strategier för vårt yrke. Genom att studien har påvisat olika undervisningsmetoder kan vi nu pröva dessa nya direktiv och riktlinjer för en ökad elevmotivation i våra klassrum.
Metoddiskussion
Till vår empiriska undersökning valde vi att utgå från en kvalitativ metod, detta genom att intervjua elever. Syftet var att undersöka hur elever upplever ämnet samhällskunskap samt vilka strategier i undervisningen som leder till en ökad elevmotivation. Studiens
intervjumetod är fokusgrupper eftersom vi var ute efter större diskussioner och inget förhör liknande. Vi ville att eleverna skulle känna sig trygga och att de skulle vara medvetna att vi inte är ute efter ’’korrekta’’ svar, utan deras erfarenheter inom samhällskunskap. Därför inleddes elevintervjuerna med öppna frågor tillexempel, ’Vad är kul i samhällskunskap?’’. De
32
resterande frågorna föll in naturligt och eleverna kunde fortsätta diskussionen utan att känna sig nervösa eller pressade. Detta kunde vi se när det tillbakadragna eleverna vågade uttrycka sig fritt. Fokusgrupperna fungerade utmärkt oavsett årskurs då eleverna skapade större diskussioner. I efterhand anser vi att studien hade fått mer kvalité om vi hade intervjuat flera elever i olika skolor.
Planeringen av intervjuerna borde ha arrangerats annorlunda, genom att ha besökt skolan strax innan intervjun. Eleverna hade olika lektioner på morgonen och därför kunde inte deras mentorer påminna dem om intervjun. När vi väl kom till Skolgården var vi tvungna att leta efter intervjudeltagarna vilket begränsade tiden för intervjuerna.
Idéer till vidare forskning
Vi fann elevmotivation som något intressant samt viktigt för vårt framtida yrke. Till en vidare forskning om elevmotivation hade det varit intressant om man hade undersökt ett bredare urval med kvantitativ metod. Vi tror att resultatet hade blivit mer likgiltig och realistiskt om man hade fått intervjua flera elever i olika skolor. Det hade varit intressant att se om det råder en skillnad i elevmotivation mellan indexskolor och skolor med bättre förutsättningar.
33
Litteratur- och källförteckning
Litteratur
Imsen, Gunn, Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi, 4., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lo, Mun Ling, Variationsteori: för bättre undervisning och lärande, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Skaalvik, Einar M. & Skaalvik, Sidsel, Motivation och lärande, Andra, rev. utgåvan, första tryckningen, Natur & Kultur, Stockholm, 2016
Elektroniska källor
Giota, Joanna. Pedagogisk forskning i Sverige. Skoleffekter på elevers motivation och
utveckling. 2002.
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/02/skoleffekter_pdf_13919.p df (Hämtat 2018-11-22)
Hedin, Anna, En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. 1996.
file:///C:/Users/ae6618/Downloads/Liten%20lathund%20om%20kvalitativ%20metod%20med %20tonvikt%20p%C3%A5%20intervju%2011-08-25.pdf (Hämtat 2018-11-27)
Hugo, Martin. Pedagogiska magasinet. När skolans lärande saknar mening. 2011-05-11. https://pedagogiskamagasinet.se/nar-skolans-larande-saknar-mening/(Hämtat 2018-11-19)
Hylander, Ingrid. Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet. FOG-RAPPORT NUMMER 42. Fokusgrupper samt kvalitativ datainsamling. 2001.
34
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:254017/FULLTEXT01.pdf (Hämtat 2018-11-27)
Lozic, Vanja. Skolverket. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. 2018-09-21. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang (Hämtat 2018-11-19)
Nationalencyklopedin, Motivation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation(Hämtat 2018-11-19)
Oscarsson, Vilgot. Göteborgs Universitet. Elevers demokratiska kompetens. Nr 2005:04. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23012/1/gupea_2077_23012_1.pdf (Hämtat 2018-11-23)
Skolinspektionen. Dnr 2010:1284. Framgång i undervisningen. 2010-10-10. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf (Hämtat 2018-11-22)
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer.
35
Bilaga 1
Intervjufrågor för elever för Skolgården
Till elever åk. 7 & 9
1. Vad tycker ni är roligast i ämnet samhällskunskap? Och varför? 2. Vad tycker ni är tråkigast/svårast i samhällskunskap? Och varför? 3. Vad är det som driver er till att kämpa för ett betyg i samhällskunskap?
4. Hur kan man göra samhällskunskap roligare/intressantare? Vad hade ni ändrat på? 5. Vad tror ni man kan göra så allt fler elever tar samhällskunskap seriöst?
6. Om ni fick bestämma, vad hade ni ändrat i samhällskunskapsundervisningen? 7. På vilket/vilka sätt anser ni att belöningar (uppmuntran etc) kan påverka er?
8. Vad tycker ni att lärare ska göra när elever tycker lektion är tråkig och inte vill jobba? 9. Hur tycker ni att en vanlig samhällskunskapslektion ska se ut?
