Elevinflytande i Särskolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Samhällsvetenskap och lärande

Examensarbete

Elevinflytande i särskolan

Pupils Influence in Special School

Maria Bengtsson

Zabina Svensson

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Jan Anders. Andersson

Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Bengt Cederberg

Sammanfattning

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsom elevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olika perspektiv. Utifrån detta ställde vi oss följande frågor:

• Hur utövas elevinflytande i särskolan?

• Vilka former av elevinflytande existerar på särskolan och varför används de? • Har särskolelever det elevinflytande som det står i styrdokumenten?

I bakgrunden diskuteras de formella och de informella formerna av demokrati samt vad de olika styrdokumenten säger angående elevinflytande.

Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år.

Resultatet av vår forskning blev att elevinflytande finns och utövas inom särskolan samt existerar inom vissa ramar. Den deliberativa informella formen används vid planering av det dagliga schemat som sker i samspråk mellan pedagog och elev. Den formella formen av demokrati existerar i klassråd på högstadiet och skolråd på mellanstadiet.

Innehållsförteckning

Syfte och frågeställningar ... 7

Bakgrund...8

Historisk bakgrund... 8

Läroplanen 94 ... 9

Grundskoleförordning... 9

Skollagen ... 9

Arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention ... 10

Demokrati i skolan ... 10 Informell demokrati ... 11 Formell demokrati... 13 Särskolan... 13 Metod ...15 Forskningsmetod ... 15 Urval ... 17 Avgränsningar ... 17 Material ... 18 Genomförande ... 18 Resultat...20 Elevernas resultat ... 20

Vad är elevinflytande för dig? ... 20

Hur går ett klassråd till?... 20

Hur går ett skolråd till? ... 21

Om du tycker något är för enkelt eller för svårt i undervisningen, hur kan du då påverka detta?... 21

Hur gör du om du vill ändra på saker i skolan? ... 22

Vad sker på praodagen/praoveckan?... 23

Går det som du vill ändra på i skolan igenom?... 24

Pedagogernas resultat ... 24

Vad är elevinflytande för dig? ... 25

Hur arbetar du för att förankra elevinflytandet i undervisningen och klassrummet?... 25

Hur ser formerna för elevinflytande ut på skolan?... 26

Har elevernas syn på elevinflytande utvärderats?... 27

Analys av resultat...28 Diskussion ...30 Avslutning ...33 Referenser ...34 Muntlig källa... 36 Internetkälla... 36 Bilagor ...37

Bilaga 1 Brev till föräldrarna angående tillåtelse att intervjua deras barn. ... 37

Bilaga 2 Intervjufrågor ... 38

Frågor till elever... 38

Inledning

”Their voices, even if listened to, go unheard.”1

Inflytande över sin skolsituation är en rättighet för alla elever men hur stort är inflytandet i särskolan egentligen? Studeras målen som berör elevinflytande så får man en ganska tydlig bild över hur skolverket och skollagen vill att inflytandet hos eleverna ska tillämpas. Elevinflytande är en form av demokrati som går som en röd tråd genom skolans arbete. Vi ville därför undersöka hur detta fungerar på särskolan och hur det utövas. Detta på grund av att vi anser att demokrati, då speciellt elevinflytande, har stor betydelse för elevernas engagemang i undervisningen. Har eleverna möjlighet att påverka sin undervisning ökar deras intresse och de blir mer motiverade till att utvecklas optimalt. All personal ska verka för att demokratin genomsyrar arbetsformer och arbetssätt. Demokrati är ett mycket aktuellt ämne samt barnens rättigheter enligt FN:s barnkonvention artikel 12 att kunna utöva elevinflytande på sin utbildning. Eleverna har rätt att säga sin åsikt och få gehör för denna.2

Enligt Lpo 94 ska eleverna få ta eget ansvar över sin undervisning och planera och utvärdera den tillsammans med pedagogerna. Eleverna i särskolan kräver andra former som är anpassade efter deras speciella förutsättningar.3 Dessa olika former som krävs i särskolan kommer att undersökas. Ett av målen i styrdokumenten är att eleven ska ta ansvar över sin egen utbildning efter egen förmåga. Därför undrar vi i vilken utsträckning klarar särskolelever att nå detta mål?

Demokrati kommer att diskuteras utifrån olika aspekter. Den första aspekten är den informella, då endast det deliberativa samtalet. Den andra aspekten är den formella formen av demokrati, såsom klassråd och skolråd. De olika formerna av demokrati påverkar eleverna dagligen. Det formella till exempel genom klassråd eller elevens val, där eleverna på olika sätt utövar sin åsikt och försöker påverka skolans uppbyggnad med hjälp av olika metoder. Det informella baseras på det dagliga samtalet med pedagogen där de i samråd kommer fram till olika beslut som rör eleven men även samtal som sker mellan elev och elev. Detta samtal är en beskrivning av det deliberativa samtalet. Genom dessa samtal byggs en demokratisk grund hos eleven.

1 _{Roberts Helen, Listening to children, research with children, perspectives and practices, s.228.} 2 _{Skolverket, Överenskommet!, artikel 12, s.68.}

3 _{Statens offentliga utredningar, För oss tillsammans, om utbildning och utvecklingsstörning,}

Vi har valt att göra detta för att vi har sett och hört många som har skrivit om elevinflytande men bara utifrån ett grundskoleperspektiv. Detta gjorde att vi blev intresserade av att ta reda på hur elevinflytande fungerar i praktiken på särskolan. Men även för att vi vet hur stor betydelse elevinflytande har för elevernas engagemang och intresse.

Definitioner

Här kommer vi att lista några av de viktigaste begreppen för vår undersökning. Begreppen definieras utifrån hur vi ser på dem.

Särskola

Särskolan är till för barn och ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning där de undervisas i samma ämnen som på grundskolan. Undervisningen på särskolan är anpassad efter varje elevs nivå. Det är en obligatorisk skolform som sträcker sig över nio år. Ett tionde år är frivilligt för eleverna att söka till.4

Informell demokrati

Informell demokrati är dagliga möten som sker mellan elev/pedagog eller elev/elev utan att ha som mål att ta ett beslut. Detta kan utforma sig som samtal. Dessa samtal, som även benämns deliberativa, kan vara avgörande för elevens demokratiska påverkan över sin utbildning. Mötet ger eleven möjlighet att agera för sina åsikter och att ta nya ställningstaganden. En annan form av informellt inflytande är eget arbete med utgångspunkt i ett ämnesområde där eleven planerar, genomför och utvärderar.

Formell demokrati

Med formell demokrati i skolan menar vi i det här arbetet elevinflytande genom olika formellt upprättade råd där eleverna är den påverkande faktorn, så som klassråd, elevråd, matråd och skolråd. Genom dessa råd får eleverna en förståelse för hur skolan är uppbyggd.

Lpo 94

I Lpo 94 beskrivs de mål som pedagogerna i skolans värd ska sträva mot. Dessa mål fastställs av regeringen.

4 _{Skolverket. Beskrivande data 2005. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och}

Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Vi kommer även att titta på de olika formerna av elevinflytande. De former som bör finnas är klassråd, skolråd och det deliberativa samtalet.

Utifrån nämnda syfte framkom baserat på våra funderingar följande fråge-ställningar.

• Hur utövas elevinflytande i särskolan?

• Vilka former av elevinflytande existerar på särskolan och varför används de? • Har särskolelever det elevinflytande som det står i styrdokumenten?

Bakgrund

I bakgrunden kommer elevinflytande att beskrivas utifrån ett generellt perspektiv. Detta på grund av att vi inte har hittat någon forskning om elevinflytande i särskolan.

”Undervisningen ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”5

Historisk bakgrund

Elevinflytande är ingen ny företeelse utan har funnits i skolans värld i många år. Redan under 1906 framhävde folkundervisningskommiten betydelsen av elevers inflytande som ett verktyg till att fostra barnen till ett tidigt gemensamt ansvarstagande. 1940 var motivet att eleverna blev skötsamma och respektfulla av att kunna pådriva inflytande inom skolan. 6 ”Det uppfordrar till aktivitet från

lärjungarnas sida och stimulerar deras självverksamhet och lust till egna initiativ.”7

I 1962 års läroplan för grundskolan beskrivs elevinflytande som en metod att avhjälpa de disciplinproblem som fanns. I denna läroplanen står det:

”Särskilt i en skola med elever i tonåren blir ett gemensamt elevråd, som har medinflytande på skolans liv och medansvar för gestaltningen av detta, betydelsefullt.” 8

Ett annat sätt att se på det är att under den största delen av 1900-talet bestod elevinflytande som ett medel att fostra goda demokratiska medborgare. Detta förändrades under 1990-talet och drevs mot att elevernas inflytande är ett verktyg att använda för att nå de olika mål som beskrivs i styrdokumenten.9

5 _{Lpo-94, kap 1.}

6_{Skolverket, Skola i utveckling, inflytandets villkor, s.14.} 7 _{Lindgren, Anita, Utmaning!, om elevinflytande i skolan, s.15.} 8 _{Ibid., s.16.}

Läroplanen 94

Läroplanen 94 kommer att skrivas som Lpo 94 hädanefter. I Lpo 94 tas det upp om de mål som berör elevinflytande och som bör uppnås men det som inte tas upp är hur man som pedagog ska arbeta för att nå dessa mål. De exempel som finns i läroplanen är att pedagogerna ska, tillsammans med eleverna, utveckla regler för arbete och samvaro. Eleverna ska få prova olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med pedagogerna planera och utvärdera undervisningen. För att eleverna ska utvecklas både kunskapsmässigt och socialt bör eleverna ta ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får reellt inflytande på utbildningens utformning. I Lpo 94 och skollagen finns de grundläggande dokumenten som rör elevinflytande och demokrati. De drivkrafter som ligger bakom dagens elevinflytande hittas i en av statens offentliga utredningar. Enligt denna utredning är det en mänsklig rättighet och det är ett av skolans många uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Eleverna behöver även vara delaktiga för att utvecklas socialt och ansvarsmässigt.10 ”de demokratiska

principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga skall omfatta alla elever” står det i Lpo 94.11 I samma läroplan tas det även upp att elevinflytande ska vara ett ”reellt inflytande” men Lpo 94 beskriver inte vilken metod som kan användas för att eleverna ska få ett ”reellt inflytande.12 De mål i Lpo 94 gäller även för pedagogerna i särskolan.

Grundskoleförordning

Denna förordning regleras av regeringen och bestämmer hur skolan ska aktivt arbeta för att ha demokratiska arbetsformer. I grundskoleförordningen benämns mål som berör elevers inflytande under följande citat:

”att undervisningstid avser arbete som planeras av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning” kap 1 § 2, skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och vårdnadshavare kap 2 § 23 och i varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med lärare behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. 3 kap § 6”.13

Skollagen

I denna lag beskrivs elevinflytande så här:

10 _{Statens Offentliga Utredningar, Var-dags-inflytande, i förskola, skola och vuxenutbildning s.9.} 11 _{Lpo94 s 15 punkt 2.3.}

12 _{Forsberg, Eva; Elevinflytande i ett didaktiskt perspektiv, s.60.} 13 _{Grundskoleförordningen.}

”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.”14

Arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention

Det finns många styrdokument som reglerar skolans arbetssätt och arbetsformer. Det finns till exempel arbetsmiljölagen som även gäller för elever i alla åldrar. Lagen innebär att eleverna ska känna sig nöjda med skolans verksamhet, samhörighet och att de ska ha möjlighet att påverka sin skolsituation. Ett annat dokument som tyvärr inte är en lag som skolan måste rätta sig efter, är FN:s barnkonventionen som tar upp bland annat om barns rättigheter att utrycka sin åsikt och få gehör för denna.15

Demokrati i skolan

En av skolans byggstenar är demokratin och denna går ut på att skolan ska agera enligt de demokratiska former som finns, utveckla demokratiska samhälls-medborgare men även att ge både barn och ungdomar kunskap om demokratins innehåll och form.16

För att eleverna ska få en möjlighet att påverka sin undervisning eller skolans värld kommer det att krävas att eleverna vet vad de kan utöva sitt inflytande över. De bör alltså få reda på de mål som pedagogerna har att arbeta efter samt de olika styrdokumenten. Detta inflytande regleras enligt mognad och ålder hos eleverna. Ju äldre eleverna blir, desto mer kan de påverka skolans värld. Eleverna kan exempelvis välja hur en kurs ska examineras eller hur formen för undervisningsmetoderna kan se ut. Ofta förekommande utvärderingar bör ske både enskilt och i grupp så att eleverna kan utrycka sina åsikter.17

De styrdokument som reglerar grundskolan gäller även för särskolan, men med specifika undantag. I målen om inflytande är tillägget av betydelse, gällande omyndiga elever eller elever med funktionshinder inom särskolan, att barn och ungdomar ”inbjuds att medverka utifrån sina förutsättningar och att frågorna

anpassas efter deras ålder och mognad”.18

14 _{Skollagen, 1985:1100}

15 _{Elevorganisationen i Sverige, Reagera!, gör något åt det som är fel i skolan!, s.19ff.} 16 _{Skolverket, Med demokratin som uppdrag, s.13.}

17 _{Skolverket, Skola i utveckling, inflytandets villkor, s.53.}

18 _{Statens Offentliga Utredningar, För oss tillsammans om utbildning och utvecklingsstörning,}

Eleverna kan påverka genom att prata med pedagogen och skolledningen, lämna in motioner till klassrådet. Ska beslutet tas högre upp går det vidare till skolrådet eller elevrådet. Efter skolrådet diskuteras ärendet av Barn- och Ungdoms-nämnden. Fortgår fortfarande problemet och eleven inte får sina demokratiska rättigheter sedda kan hon föra ärendet till Barnombudsmannen eller skolverket. Skolverket har dock inte någon laglig rätt på sin sida utan kan bara komma med råd och anvisningar. Det är regeringen som har rätt att utöva påbud mot den skola som inte följer målen i styrdokumenten. Som sista utväg och som tar många år

kan eleven kontakta den europeiska domstolen.19

Elevinflytande i skolan sker på olika nivåer. Den kollektiva som utövas i klassråd. Den enskilda som är elevens möjlighet att utöva eget ansvar över sin utbildning. Det är varje rektors ansvar att se till att det på skolan finns möjlighet för eleverna att aktivt praktisera inflytande på skolans värld. I nästa led är det pedagogen som har ansvaret att eleverna har inflytande.20

Eleverna måste få veta sina rättigheter, som exempelvis vad som står i FN:s barnkonvention och i styrdokumenten. Har inte eleverna någon insikt i detta vet de heller inte vad inom skolvärlden som de kan utöva inflytande över. Att ha inflytande kräver ett större ansvar vilket eleverna bör vara medvetna om. Att känna att de kan påverka sin utbildning och att deras åsikt blir hörd skapar elever som är motiverade och engagerade till att lära sig.21

Skolorna har sedan 1999 arbetat efter arbetssätt som sätter eleverna i centrum. Genom detta vill styrdokumenten att eleverna ska inse att de lär sig för sin egen skull inte för pedagogen.22

Informell demokrati

För att eleverna ska kunna har större inflytande på skolan och ta större ansvar över sin utbildning krävs det att elevinflytande utvecklas. Det som fordras är en större kunskap om värderingar och attityder i skolans värld. Att man som pedagog försöker hitta arbetsformer som möjliggör elevernas delaktighet. Dessa arbetsformer bör bygga på ömsesidig dialog mellan elev/elev eller elev/pedagog. En konversation som baseras på vördnad, förtroende, ansvar och ett bra tillåtande socialt klimat. Samtalet kan ske som ett tillfälle för eleven att planera med

pedagogen hur elevens inflytande och ansvar över undervisningen ska se ut.23

19 _{Roth, Klas, Demokrati och lärande, s.36.} 20 _{Skolverket, Jag vill ha inflytande över allt , s.32.}

21 _{Statens Offentliga Utredningar, Var-dags- inflytande, i förskola, skola, vuxenutbildning, s.17ff.} 22 _{Skolverket, Skola i utveckling, inflytandet villkor, s.13.}

Forskaren Paulo Freire anser att varje individ oavsett hur imbecill hon är kan förstå sig själv och sina möjligheter till utveckling. Denna utveckling sker i

samspråk med andra där hon lyssnar och får gehör för sina argument.24

Deliberativ demokrati utövas med diskussioner vars syfte är att hjälpa fram den enskilda rösten istället för majoriteten. Detta ska nås genom samstämmighet. Det är viktigt att betona att det inte är vanliga samtal utan de måste ha ett klart syfte och mål.25 _{Besluten som tas av diskussionerna är inte fasta utan kan ständigt}

omprövas. Eleverna kan då få möjlighet att tänka fritt, att formulera sin förståelse av världen såsom de själva upplever den. Eleverna kan i fria samtal möta varandras kulturtraditioner, men också tillsammans diskutera den beprövade vetenskapens syn på världen. Först då skapas förutsättningar för att skolan ska kunna svara mot sin demokratiska uppgift. Det är den sociala processen som sker i diskussion hos den enskilda individen som är grunden för den deliberativa demokratin. Med andra ord kan man säga att deliberativa samtal är grunden för den demokratiska värdegrunden som skolorna arbetar efter. Vissa punkter ska ingå i diskussionen som sker enligt den deliberativa principen. Dessa huvudpunkter är att fler perspektiv på ämnet som diskuteras ska lyftas fram. Eleverna måste vara förberedda och kan argumentera när de möter andra som har en annan åsikt. Vid diskussionens slut ska eleverna komma fram till ett samstämmigt beslut som kan ändras över tiden. Vilket beslut som blir gällande beror på vad majoriteten av klassen röstar fram. Det är viktigt att eleverna vågar kritisera maktstrukturer och gamla invanda rutiner. I samtalet på lika villkor får

man reda på vad andra tycker och tänker och det sker ett möte.I mötet måste varje

elev fundera på om det som samtalspartnern säger är ”sant, socialt korrekt och

uppriktigt.”26

Den kritik som har uppkommit mot att demokratin bör ske i skolans värld genom deliberativa samtal är, att det är de elever som är bäst på att argumentera fram sina åsikter som får dessa hörda. Det är pedagogen som bestämmer om dessa samtal ska utvecklas och om de ska finnas i klassrummet. Det står nämligen inget om deliberativa samtal i styrdokumenten och därför kan inte eleven hävda att det är hans rätt att utöva denna form av inflytande på undervisningen. Samtalen får eleverna att bli motiverade, engagerade och känna meningsfullhet i sin undervisning. Det är viktigt att det finns ett bra socialt klimat i klassen där allas åsikter blir mötta med respekt och inte blir förlöjligade. Förutom att eleverna ska få utrycka sina åsikter måste de kunna lyssna på varandra och acceptera att andra kan ha en annan åsikt än dem själva. Inom den deliberativa demokratin benämns tre olika principer. Dessa är ömsesidighet som är respekten för varandras åsikter, offentlighet där allas åsikter ska få höras och ansvaret inför varandra.27

24 _{Selberg, Gunvor, Främja elevers lärande genom elevinflytande, s.8.} 25 _{Roth , Klas, Demokrati och lärande, s.24.}

26 _{Roth, Klas, Demokrati och lärande, s.26.}

27 _{Sundgren, Gunnar, Demokratins skola om elevers tolkningsföreträde och rätt till egen}

Formell demokrati

Det formella inflytandet baseras på formella beslutsorgan som nämns i skolornas styrdokument. Exempel på sådana beslutsorgan kan vara klassråd, elevråd, skolråd, matråd etcetera. Eleverna tar beslut och diskuterar frågor som rör skolan, skolmiljön eller klassen. I klassråd eller i skolråd finns risken att pedagogerna tar över samtalet, vilket ger risken att samtalet sker på de vuxnas villkor och inte på elevernas.28

”För varje klass i grundskolan ska det finnas ett klassråd. Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande.”29

Klassråden är en av de första grundbaserande arbetsformerna som ger eleverna övning i att utöva elevinflytande och är ett av skolans steg i att fostra demokratiska samhällsmedborgare. ”Klassrådet ska behandla frågor som är

gemensamt intresse för klassens elever”30

I denna formella form av elevinflytande tränas även mötesteknik och beslutsprocesser. Eleverna ses som en social varelse som diskuterar tillsammans med andra på samma villkor oavsett kön, etnicitet eller klass.31

Skolråd kan benämnas som representationsprincipen där det finns en person från varje klass som representant och där det diskuteras motioner som kommer från klassråden. Dessa motioner kan beröra hela skolan, såsom allmän trivsel på skolan eller den yttre miljön. Nackdelen med detta råd är att det är bara en person från klassen som är aktiv vilket gör att resten av klassen inte får möjlighet att medverka aktivt i de beslut som tas inom skolrådet. Valet till skolrådet ska ske demokratiskt genom röstning men är det bara en elev som frivilligt anmäler sig till att representera klassen i skolrådet sker ingen demokratiskt process.32

Särskolan

I särskolan går barn och ungdomar som har en lindrig utvecklingsstörning vilket gör att de inte klarar av att gå i grundskolan. I denna skola går elever i åldrarna sju till sexton år. Föräldrarna bestämmer om deras barn ska gå i särskolan eller integreras i grundskolan.

28 _{Lindkvist-Larsson; Ingela; Elevinflytande som formell eller deliberativ demokrati, s.4.} 29 _{Grundskoleförordningen 3kap §6.}

30 _{Grundskoleförordningen 3kap §7.}

31 _{Lindkvist-Larsson, Ingela, Elevinflytande som formell eller deliberativ demokrati, s.6.} 32 _{Ibid, s.8.}

”Särskolan syftar till att ge en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt motsvarar det som ges i grundskolan och gymnasieskolan.”33

I kursplanen för Samhällskunskap inom den obligatoriska särskolan hittas betydelsen av att föra deliberativa samtal. Värdet att samtala med andra personer och debattera den demokratiska värdegrunden men även att kritiskt granska samhällsfrågor. ”Sådana frågor skall främja viljan att delta och påverka

samhället.”34

Målet som eleverna redan i årskurs fem ska kunna är ”känna till något om

demokrati och delta i några av skolans demokratiska processer.”35

Detta betonas starkt inom särskolan, att eleverna, också måste få utöva inflytande över sin utbildning och få lov att ta eget ansvar. Formerna för elevinflytande måste även jämkas efter varje individs specifika förutsättning. ”Detta kräver ..,en

speciell lyhördhet och både fantasi och kreativitet från personalens sida.”36

En bra pedagog som arbetar aktivt efter att eleverna ska ha elevdemokrati är noga med att ta vara på elevernas fallenhet och kvaliteter. Det är viktigt att pedagogen fokuserar på att ha arbetsformer där ett utökat elevinflytande infinner sig. Det som då krävs hos pedagogen är ”kunskaper, kreativitet och fantasi.”37

33 _{Skollagen 6 kap, §1.}

34_{Skolverket, Kursplaner för obligatoriska särskolan, s.37.} 35 _{Ibid, s.38.}

36 _{Statens Offentliga Utredningar, För oss tillsammans om utbildning och utvecklingsstörning,}

s.127.

Metod

För att närma oss våra frågeställningar om elevinflytande i särskolan kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Först presenteras forskningsmetod, urvalsgruppen, avgränsning och vilket material som använts.

Forskningsmetod

Metoden som vi använder är en kvalitativ form och formen på undersökningen som vi tänkt oss är intervjuer. Dessa intervjuer kommer att ske med elever och lärare inom särskolan.

Intervjufrågorna är öppna till karaktären för att få fram så många olika tankar och åsikter som möjligt. De har även en låg standardisering, för det kan vara svårt att förutse hur eleverna svarar eller reagerar vid intervjutillfället. Svaren på låg standardiserade frågor kan bli ostrukturerade men även detta var ett medvetet val. Fördelen med en låg standardisering är att intervjun anpassas efter respondentens förutsättning, som till exempel det språkbruk som används och ordningsföljden av frågorna.38

Vid en kvalitativ forskningsintervju bör man som intervjuare söka efter det budskap som respondenten inte uttalar, så kallat läsa mellan raderna, och sända det budskap tillbaka till den utfrågade som sedan bekräftar eller dementerar detta påstående. På grund av att både elever och pedagoger kommer att intervjuas krävs det en viss struktur för att kunna hitta mönster utifrån den senare

sammanställningen av intervjuerna.39

Vi valde att använda intervjuer istället för enkäter och detta beror på elevernas förmåga att förutse vilket svar som intervjuaren vill ha. Barn och ungdomar har ibland en förmåga att försöka förstå vad intervjuaren vill ha för svar och svarar enligt vad de tror är ”det rätta svaret”.40 Genom denna förmåga kommer inte deras åsikter och värderingar fram på sådant sätt som vi har intresse av. Ett medvetet val togs även att använda intervjuer istället för observationer. Detta för att vid observationer studeras bara elevers och pedagogers handlande och därför skrapar man bara på ytan. En annan orsak är att elever och pedagoger har svårt för att

38 _{Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, s.19.} 39 _{Ibid, s.304.}

agera som vanligt när det är någon som studerar dem som vid en observation.41 Det är många faktorer som spelar in vid intervjutillfället. Barnen kan ha sovit dåligt under natten eller någonting kan ha hänt som påverkar dem så att utfallet inte blir detsamma som om förutsättningar varit goda, vilket även gäller för pedagogerna.

Den kvalitativa undersökningsformen används för att få reda på vad urvalsgruppen anser om en viss företeelse, i detta fall om elevinflytande finns i särskolan. Enligt Trost används en kvalitativ undersökning när mönster och förståelse ska utvinnas som mål för studien.42 _{Intervjuerna kommer att spelas in}

för att kunna lyssnas på i efterhand så att inte något väsentligt missas. Fördelarna är att man kan fokusera på de ställda frågorna och svaren. Nackdelarna är att det sedan tar mycket tid att skriva ner och mimiken hos respondenterna inte kommer till sin rätt. Stödanteckningar under intervjun kommer även att föras, i fall att tekniken inte fungerar som den ska. Vid valet av intervjumetod bör man vara medveten om att även forskaren har egna värderingar eller ”glasögon” som kan spegla in i intervjun. Även hur intervjuaren beter sig eller klär sig kan påverka den tillfrågade.43

Förutom den kvalitativa metoden har vi använt oss av grounded theory, detta för att den ger möjlighet att dra slutsatser och hitta mönster utifrån öppna

frågeställningar.

”Inledningsvis är datainsamlandet öppet och ej påverkat av förutfattade föreställningar och teorier, men efter hand som materialet analyseras växer teoretiska idéer fram och påverkar fortsatt urval och insamlande av data… Genom att datamaterial konstant jämförs kommer de teoretiska idéerna att bli klarare samtidigt som forskaren kommer att utveckla en teoretisk känslighet för materialet. Efter hand växer kärnproblemet fram, dvs. det centrala problem individerna man undersöker står inför. ”44

Men även den fenomenologiska undersökningsmetoden kan nyttjas på vår forskning. Motiveringen till dessa metodval är att undersökningen ska få fram respondenternas åsikter om skolan och skolan som miljö. Man fokuserar sig på med andra ord mot den intervjuades livsvärld, upplevelser och erfarenheter om ett speciellt område.45 I Brymans Samhällsvetenskapliga metoder skriver forskarna Bogdan & Taylor om fenomenologisk metod på följande sätt:

”Fenomenologen betraktar mänskligt beteende…som en produkt av hur människor uppfattar och tolkar världen…För att kunna förstå innebörden i

41 _{Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, s.320.} 42 _{Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, s.14}

43 _{Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, s.36.}

44 _{Ne, http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=679214 &i_word=grounded}

%20%,26%20theory&i_h_text=1&i_rphr=grounded%20%26%20theory, 19 jan 2007.

en människas beteende försöker fenomenologen se saker och ting utifrån den personens perspektiv.”46

Att intervjua barn med utvecklingsstörning kräver att man anpassar sin frågeställning efter barnet. Kristina Szoni nämner i sin doktorsavhandling om forskaren Ringsby Jansson som har tagit upp vissa problem som dyker upp vid intervju av personer som är utvecklingsstörda. Dessa problem är, att man som intervjuare ställer frågor som är för abstrakta för respondenten, så att han eller hon inte vet hur frågan ska besvaras. Att intervjuaren inte är tillräckligt insatt eller har tillräcklig bakgrundsinformation för att förstå respondentens svar. Respondenten har en tendens att svara ja eller vet inte på alla frågor. Eller att respondenten har en romantisk vision om hur dennes liv bör vara och därför svara utifrån denna idyllasierande världsbild. En annan orsak är att respondenten i sin iver att tillgodose intervjuaren svarar på ett sätt som han eller hon tror att intervjuaren önskar.47

Urval

Urvalsgruppen är två skolor på särskolan, en låg- mellanstadie och en högstadieskola i en småstad i Skåne. Målgruppen som ska intervjuas är några pedagoger och ett antal elever. Valet av eleverna sker enligt frivillighetsprincipen, att de som ställer upp blir intervjuade. Detta för att minska onaturligheten i en redan svår intervjusituation och därför göra det lättare för eleverna att obundet utrycka sina åsikter. Frivillighetsprincipen gör att vi därför inte vet exakt hur många elever i varje klass som kommer att bli intervjuad. Det som vi vet är att det är sex elever i mellanstadieklassen och cirka femton elever i högstadiet. Eleverna i högstadiet är indelade i två parallellklasser.

Frågorna som ska ställas är öppna till sättet men kommer att framföras i en förutbestämd ordning. Intervjufrågorna kommer inte att skickas ut i förväg för att få så spontana svar som möjligt. Detta för att nå respondenternas livsvärld. alltså deras egna värderingar och åsikter om elevinflytande.

Avgränsningar

Forskningsunderlaget är av naturliga orsaker litet på grund av att överblicken över forskningsmaterialet kan vara svårt att övergripa om man har för stort underlag.

46 _{Bogdan & Taylor, Introduction to Qualitative Research Methods, s. 13-14, utdrag från Bryman.}

47_{Szonyi, Kristina, Särskolan som möjlighet och begränsning, elevperspektiv på delaktighet och}

För att man ska som forskare kunna se mönster och dra slutsatser från intervjuerna krävs det en mindre undersökning.

Vi kommer inte heller att undersöka begreppet kunskap, trots att elevinflytande och kunskap är intimt förankrade. Detta för att vårt undersökningsområde är de olika demokratiska formerna.

Material

För att närma oss vårt undersökningsområde om hur elevinflytande ser ut på särskolan har vi använt oss av en empirisk undersökning. Forskning om elevinflytande i särskolan är i närmaste obefintlig, i alla fall har inte vi hittat någon forskning om detta ämne. Detta gjorde att vi fick studera böcker som generellt berör elevinflytande och ta ställning om kunskapen kan utövas mot särskolan. Många forskare har gjort undersökningar om elevinflytande i grundskolan på uppdrag av skolverket. Den litteratur som har fått stor influens på vårt arbete är Skola i utveckling, ett projekt som studerade 270 skolors utvecklingsarbete. Projektet sammanställdes i en bok som gavs ut 1999. Under detta projekt framstod två olika sidor, dels de pedagoger som anser att elevinflytande främjar elevernas utveckling och ger en grund till ett meningsfullt lustfyllt lärande. Dels de som menade att elevinflytande motverkar elevens utveckling och lärande. Detta för att det produktiva eller lärarcentrerade lärandet minskar och istället ägnas tiden till samtal, reflektion och utvärdering.48

Genomförande

Intervjuerna utfördes under en dag på två olika skolor i en småstad i Skåne. Skolorna benämns som skola A och skola B. I skola A intervjuades sex elever och två pedagoger. I skola B utfrågades sju elever och två pedagoger.

Skola A är en låg- och mellanstadie skola där särskolan ligger i anslutning till grundskolan. Klassen består av sex stycken pojkar i årskurs 6. Majoriteten av dessa pojkar har olika koncentrationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. De olika koncentrationssvårigheterna är bland annat DAMP och ADHD.

Skola B är en högstadieskola där särskolan ligger i anslutning till grundskolan, men är mer som en enskild enhet än skola A. Ungdomarna är indelade i två klasser som är åldersblandade. Varje klass bestod av ca nio elever. Könsfördelningen var dock mera blandad men majoriteten var av det manliga könet.

Respondenterna intervjuades en och en för att få fram varje elevs enskilda åsikt och tankar. Eleverna fick inte reda på frågorna i förväg, för att svaren skulle vara så spontana som möjligt. Vid ett tillfälle intervjuades dock två elever samtidigt på grund av att de behövde varandras stöd. Om detta sätt inte tillämpats hade inte respondenterna medverkat i intervjun. Platsen för intervjuerna skedde i ett arbetsrum utan direkta störningsmoment. Tanken var att spela in alla intervjuerna men två skrevs ner istället. Detta sätt användes av två olika orsaker, den ena var ett tekniskt missöde och den andra för att elevens uttal var så outvecklat att det skulle bli svårt att uppfatta elevens åsikter i efterhand. Alla intervjuer antecknades i form av stödnoteringar i fall att inspelningen inte skulle lyckas. Detta sätt bidrog till att vissa av eleverna blev distraherade och hade svårt att koncentrera sig på de ställda frågorna. Svårigheten som uppmärksammades var att eleverna svarade mycket enstavigt, detta var vi dock förberedda inför. Frågorna blev därför ibland av en ledande karaktär vilket fick betydelse för intervjuernas resultat. Enligt Kvale så är det inte alltid negativt att ställa ledande frågor utan kan vara ett sätt att kontrollera sanningshalten i respondentens svar och att bestyrka intervjuarens tolkning av svaret.49 Att varje intervjusituation är unik trots att man har förutbestämda öppna frågor märktes tydligt. Eleverna har olika förutsättningar och är individer så det krävdes att man anpassade sitt bemötande eller intervjuteknik efter varje elev. Dessa olika förutsättningar var bland annat att man som intervjuare ibland var tvungen att hitta mera konkreta exempel vid abstrakta frågeställningar. På frågan har du möjlighet att ändra på något i skolan ställdes istället följdfrågan: hur gör du om du vill ha en femte gunga på skolgården. Vissa av frågorna blev inte av det öppna slag som var tilltänkt. Detta på grund av att eleverna svarade kortfattat eller bara vet inte.

Genomförandet av pedagogernas intervjuer skedde i deras klassrum. Även här valde två pedagoger att bli intervjuade samtidigt, orsaken till detta var tidsbrist. De andra pedagogerna intervjuades enskilt. Metoden som skulle användas var, att även pedagogerna inte skulle få reda på frågorna i förväg. Detta vägrade vissa av de tillfrågade pedagogerna. Den enda möjligheten att genomföra dessa intervjuer var att ge dessa pedagoger frågorna i förhand. Detta trots att de tidigare fått veta vad frågorna skulle handla om, i detta fall elevinflytande. Här var det lättare att inte ställa ledande frågor utan frågorna var av den öppna frågeställning som var tänkt. Vissa störningsmoment förekom, i form av andra pedagoger som kom och avbröt intervjun, men det kunde inte uteslutas. Intervjuerna svävade ibland ifrån ämnet och det krävdes styrning tillbaka mot frågornas ursprungspunkt. Detta var inte alltid negativt utan gav en mera nyanserad bild av arbetet i särskolan.

När intervjuerna var genomförda skrevs dessa ner i sin ursprungliga form med talspråk. Detta skedde inom en snar tidsrymd efter att intervjutillfället var avslutat, för ju längre tidsrymd desto större glömska. Bandinspelningen lyssnades av många gånger för att inte missa något av tonfall eller uttryck hos respondenterna.

Resultat

Resultatet kommer att beskrivas utifrån kvalitativa beskrivningar. Vi kommer inte att använda oss av former såsom ”hur mycket” eller ”hur bra”. Det är respondenternas åsikter, tankar och värderingar om begreppet elevinflytande som kommer att belysas ur olika perspektiv. Skola A är en mellanstadieklass och skola B är en högstadieklass.

Elevernas resultat

Vad är elevinflytande för dig?

Respondenterna visste inte vad ordet elevinflytande betydde, vilket ledde till att en förklaring av elevinflytande gjordes. Det är en form av klassråd, skolråd och olika sätt för eleverna att kunna ändra på, om det är något i skolan som inte är bra. Efter förklaringen ställdes frågan om intervjupersonen kunde berätta vad ett klassråd var.

Hur går ett klassråd till?

När vi ställde denna fråga upptäckte vi att eleverna i sexan hade svårt att förklara hur ett klassråd går till. Orsaken till detta var att man inte har klassråd så ofta.

Skola B

En av eleverna i de högre klasserna förklarade klassråd så här:

”På klassrådet pratar vi om vad som händer i skolan och omgivningen. Ny sekreterare och ordförande väljs varje vecka. Vi läser upp det förra gångens protokoll och sen skriver vi nytt och räcker upp handen och tar upp saker och så bestämmer vi vissa saker såsom rökrutor eller resor”(Pojke, 15 år). En annan elev sa så här:

”Man bestämmer grejer och kommer överens, utflykter. Det sitter en

sekreterare och en ordförande vid katedern. Ordförande tar upp med en massa saker och om det är någon som har frågor.”(Pojke, 15 år)

Valet av ordförande och sekreterare alternerade genom klassen. Detta val skedde genom röstning av de elever i klassen som frivilligt ville medverka. Pedagogen valde aldrig någon som inte själv anmälde sig frivilligt till någon av nämnda poster. ”Det är svårt, det för det är inte så många som vill, de sitter där så tyst.” (Pojke, 15år)

Vid frågan om vad de brukar diskutera var svaret utflykter för det hade de diskuterat på det förra klassrådet. Endast en flicka tog upp att de hade pratat om att förbättra sin skolmiljö och skaffa nya bekvämare stolar och bord till klassrummet. Vilka saker som diskuterades kunde även vara till exempel ”Prao,

om vi vill ha nya grejor i skolan eller mer lugn i skolan”(Pojke, 16 år)

Hur går ett skolråd till?

Skola A

Vi fick nu veta att de hade skolråd cirka en gång i månaden. En representant ifrån klassen gick på skolrådet. Beslutet om vem som skulle representera klassen skedde genom röstning. Vi pratade om vad som diskuterades på skolrådet och det var till exempel om den yttre skolmiljön skulle förbättras. Det som debatterades på det senaste mötet var om det skulle finnas en femte gunga på skolgården eller ej. Protokollen ifrån skolrådet lästes upp i klassrådet och sedan hängdes på anslagstavlan väl synliga i klassrummet. Eleverna på mellanstadiet var heller inte insatta i vad som diskuterades på skolrådet utan hänvisade till deras representant.

”Man säger det till ”representanten” och då skriver han upp det och pratar med dem som sitter i skolrådet (Pojke,12 år)

Så här sa representanten i skolrådet om vad som diskuterades: ”Vi har frågor från

klasserna och sådant vad de önskar och vad som ska ändras och sådant.” (Pojke, 12 år)

Vi frågade vem som brukade medverka i skolrådet och fick svaret att det var en elev från varje klass och någon vuxen.

Skola B

Eleverna på högstadiet kunde inte besvara frågan om hur ett skolråd går till. Detta på grund av att de inte medverkar i skolrådet.

Om du tycker något är för enkelt eller för svårt i undervisningen, hur

kan du då påverka detta?

Alla elever som intervjuades säger att de kan påverka om det är något som är för enkelt eller för svårt i undervisningen. Enligt eleverna lyssnar pedagogerna på dem om de vill ha något enklare/svårare i undervisningen.

Skola A

En elev på mellanstadiet berättade om problemet, att han kände sig sämre än resten av klassen om han fick en lättare uppgift än de andra:

”Ja, det brukar jag alltid säga till om jag får för enkelt för det är lite

skämmigt om alla har svårare uppgifter. Det är bara till att fråga.” (Pojke, 12 år)

Några av eleverna utryckte att om det var något som var för svårt med undervisningen, så gav de upp utan att meddela pedagogen och om det var för lätt, som till exempel en bok, så fortsätter de bara att läsa.

Skola B

Här var svaret att:

”Jag säger till läraren att detta är för lätt eller för svårt för mig. Om det är

lätt så får jag lite svårare och om det är för svårt får jag lite lättare.” (Flicka, 14 år).

På frågan om pedagogerna lyssnar på eleverna och motiverar dem till att försöka ta mera ansvar över sin utbildning, fick vi följande svar:

”Beror på, ibland ska man försöka trots det är för svårt och ibland kan man

få en ny uppgift som är enklare. Det beror på vilket humör de är på om man ger dem kakor så blir de på bättre humör.” (Pojke, 15 år)

Eleverna får möjlighet att vara med och planera det dagliga schemat tillsammans med pedagogen och utrycker sig så här om detta: ”Man får välja själv men man

får inte göra samma saker många gånger för då säger de till.” (Pojke, 15 år)

Hur gör du om du vill ändra på saker i skolan?

I årskurs sex går en elev iväg tillsammans med andra elever på skolan till skolrådet där man beslutar om hur det ska se ut och fungera på skolan.

”Vi har frågor och det från klassen och sådant vad de önskar och vad som ska ändras och sådant. Vi fixade klätterställningen för det hade samlats vatten runt hela, sen ska vi ta bort rampen och ha en U-ramp för ingen åker på den, fler cykelställ.”(Pojke, 12 år).

Skola B

Elever i de högre klasserna har valt att avstå från elevråd, skolråd etcetera på grund av att de känner sig annorlunda, att de inte förstår allt som sägs på de möten som hålls. Detta kan bero på att, som en av eleverna säger ”att vi inte har klassråd

Det är pedagogen som är den första som eleverna vänder sig till om de vill påverka saker på skolan.

”Om man vill ha något eller det finns något problem så pratar man med läraren. Vi pratar om det så snart vi kommer på det, desto längre man väntar desto värre kan problemet bli. (Pojke, 15år)

Det finns olika sätt att påverka skolan enligt eleverna. En elev menar att han pratar direkt med rektorn om det är något som han vill ändra på i skolan. Ett annan sätt var att prata med elevrådet som fanns på skolan. Vem som deltar i elevrådet var enligt eleven: ”Elever, lärare och rektorn men ingen av oss är med

där.” (Pojke, 15 år)

Vad gör du på elevens val?

Alla elever har elevens val och det är de själva som har valt de ämnen de har. I årskurs sex har de många olika valmöjligheter bland annat idrott, film eller hjärnkontoret. Elevens val sker på mellanstadiet en vecka per termin. En elev berättade om sitt val som var

”Film. Sista dagen fick vi se alla filmerna. Jag filmade och var med i

filmerna och det gick bra. De frågade om jag ville vara med och det ville jag.” (Pojke, 12 år).

Skola B

På högstadiet har eleverna också många olika alternativ att välja mellan. Här har eleverna valt svenska, bild, bollsport, styrketräning, dans. Detta val gäller en termin, sedan får man välja något annat. Här har högstadieeleverna elevens val en gång i veckan.

En elev kände sig inte riktigt nöjd med sitt val som är

”Rita. Tråkigt när man inte kommer på vad man ska göra. Ibland har

läraren en uppgift som man ska testa på och då får man göra detta annars får man välja själv.” (Pojke, 15 år).

Elevens val är mycket elevorienterad och består av få styrda uppgifter enligt eleverna, vilket elevens svar visar på. Eleverna får välja fritt vad de vill göra efter den fasta uppgiften har gjorts.

Vad sker på praodagen/praoveckan?

Både i årskurs sex och på högstadiet har man praodag/praovecka. Dagen/veckan bestäms av pedagogerna medan platsen praon ska utövas på ska eleverna själva

hitta. Praoplatserna blir mestadels hos familj eller vänner/bekanta. Detta ger eleverna möjlighet att få ta ansvar och delaktighet samt en ökad kontakt med omvärlden.

Skola A

På mellanstadiet hade eleverna en praodag som inträffade när skolan var stängd. Eleverna fick möjlighet att praktisera på arbete. De flesta eleverna var hos någon av sina föräldrar och fick prova på olika yrken. De olika yrkena var till exempel målare, lagerarbetare och lantbrukare. En elev hittade dock ingen praktikplats utan var istället i skolan. Valet av praktikplats fick de själva ordna utan hjälp av pedagogerna. Någon av eleverna sa att ”jag var hos min mormor och lastade på

lastbilar och hällde ner stenar.”(Pojke 12 år)

Skola B

På högstadiet sker praon en vecka per termin. Praktikplatsen får de själva välja

”men så bestämmer skolan vilka dagar och veckor det ska vara.”(Pojke, 16 år)

Går det som du vill ändra på i skolan igenom?

Här var svaret enstavigt och gav inte något större resultat. De svarade att de var nöjda och inte ville ändra på något.

Skola B

Eleverna tycker att ibland går det igenom det de vill ha. Någon elev säger att det är 50 % chans att det går igenom. Någon säger att det handlar om pengar om skolan har råd eller inte.

” Ja, det var någon som sa innan vi gick i den andra lokalen så hade vi

sådana sega datorer så det var någon som tog upp att vi ville ha nya bättre datorer, sen när vi flyttade in i det andra klassrummet så fick vi det” (Pojke, 16 år)

En annan elev påpekade att ”det beror på vad det riktigt handlar om så klart om

det är en stol som någon har råkat bryta av ett ben på då blir det en ny stol.”(Pojke 15 år)

Pedagogernas resultat

Här valde två pedagoger att bli intervjuade tillsammans. Pedagog 3 och 4 intervjuades enskilt i deras klassrum.

Vad är elevinflytande för dig?

Pedagog 1 tycker att det är nödvändigt att ha elevinflytande i skolan, för att eleverna ska tycka det vara engagerande att gå dit. Pedagog 1 säger också att det är inom vissa ramar som elevinflytande sker, speciellt inom särskolan.

”Man kan säga som ett exempel om de helt får bestämma vem de ska sitta

med, var de ska sitta och i vilka grupper de ska jobba med då är det väldigt kränkande för en del elever som inte blir valda och så vidare så där får man sätta gränser” (Pedagog 1).

Skola B

För pedagog 3 är det att eleverna är med och bestämmer om olika frågor, men att det inte är på samma nivå som på grundskolan. Pedagog 3 försöker att ha så mycket elevinflytande som möjligt. Pedagog 4 anser att det är medbestämmande, eleverna får vara med att besluta och välja och även komma med förslag.

Hur arbetar du för att förankra elevinflytandet i undervisningen och

klassrummet?

Skola A

Pedagog 1 har ett program på tavlan som säger vad som ska göras under dagen. Under varje del finns det viss valmöjlighet till att välja andra saker att göra. Vissa bitar av programmet är ett måste.

”När det gäller läsning så får de också välja böcker som de ska läsa fast

inom en ram av böcker som har ungefär rätt läsnivå för just det barnet så att säga. Fast där får man gå in att styra lite för få de helt välja själva så blir det för svårt och då tappar de intresset.”.

Enligt pedagog 2 så är det inom de estetiska ämnena som man har mer elevinflytande än någon annanstans. Inom dessa estetiska ämnen har den ansvariga pedagogen en fast uppgift under en termin, som eleverna måste göra, sedan kan de fritt välja i samråd med pedagogen. Då ges möjligheten för ett ökat ansvar över sin utbildning och det är det som pedagogen måste verka för inom skolan.

Skola B

Pedagog 4 ger olika förslag som sedan eleverna själva får välja mellan. Det finns elever som inte vill välja själva, därav lite elevinflytande och mer styrning från pedagogen. När det gäller frågor om vad som ska göras utanför undervisningen, får eleverna kämpa mer med att komma på förslag än att pedagogen ger idéer till dem.

Pedagog 3 tycker det är en självklarhet att låta eleverna vara med och bestämma, men att pedagogen inte kan sätta läroplanen i händerna på eleverna och säga till dem att detta ska ni kunna när ni går ut nian. När det gäller eget arbete får eleverna vara med och bestämma hur lång tid det får ta innan arbetet ska vara inlämnat och om vad de ska skriva om. De får även bestämma vilken arbetsform eller vilket arbetsätt de kommer att använda för att närma sig slutmålet. Pedagogen menar att detta görs för att eleverna ska lära sig ta ansvar över sin utbildning. Genom att själv planera, genomföra ett arbete inom en tidsram ges det dem en möjlighet till ett större inflytande i undervisningen. Efter att eleverna gjort planeringen diskuterar pedagog 3 denna med eleverna och om så behövs det föreslås ändringar:

”Detta behövs inte så ofta för de brukar vara mycket duktiga med att förutse hur mycket tid som de behöver för att bli färdiga med det egna arbetet”.

Motiveringen till eget arbete är att undervisningen kan individanpassas och därför ge eleverna större inflytande över sin utbildning. Eleverna får även möjlighet att arbeta i sin egen takt. Inom NO ämnena är pedagog 3 mer styrande, för då är klassen uppdelad tillsammans med en halva från parallellklassen. Eleverna får en uppgift som de ska läsa igenom först och sedan genomföra på egen hand. I de övriga ämnena finns det mer elevinflytande, fast med visst styrande genom olika valmöjligheter. Pedagog 3 är mycket noga med att lyssna på sina elever och låta dem komma till tals. Trivselreglerna i klassen har eleverna själva bestämt genom att rösta fram flera olika förslag.

Hur ser formerna för elevinflytande ut på skolan?

Pedagog 1 förklarar att en av eleverna går i väg till skolråd där han är ordförande och har varit vice ordförande. På skolrådet ges förslag till olika förändringar som ges vidare till BUF – barn och ungdomsförvaltningen. Vidare har de kamratstödjare på skolan, men som pedagog 2 nämner, hoppar eleverna av från dessa uppdrag för de känner sig utanför och för det ställs krav på dem som de inte förstår. Kamratstödjare ska agera som goda förebilder och stödja de kamrater som har det svårt i skolan. Elevens val sker en vecka åt gången per termin, nackdelen med att ha bara en vecka är att eleverna inte har något som de kan se fram emot varje vecka.

Skola B

Pedagog 4 säger följande angående denna fråga:

”Det finns klassråd, matråd och skolråd. I matrådet diskuteras vilken mat som ska serveras och hur om det är något med matsalsmiljön som bör förbättras. Men inga av våra elever är med för de vill inte. De tycker att det är jobbigt att vara med de andra barnen, de förstår inte, hänger inte med

vad de beslutar, de känner sig utanför så därför vill de inte. Vi har provat men ingen vill gå dit, till och med matrådet vägrar de vara med i. Så vi försöker istället med att någon gång när det var matrådet vad de vill ha in någonting. Ibland kan det vara så enkla grejer såsom de vill välja matsedel vad de vill ha. Så röstar vi fram här i klassrådet då och lämnar fram förslagen till matrådet, men vi har ingen representant för de vill inte. De är så nöjda med som det är.”

Pedagog 3 påpekar att de inte medverkar i de olika demokratiska formerna som finns på skolan. Deras elever vill nämligen inte detta för att de inte förstår.

Har elevernas syn på elevinflytande utvärderats?

Enligt pedagog 1 är varje elev i denna kommun skyldig att svara på en enkät på nätet om hur de tycker elevinflytande/elevdemokrati fungerar på deras skola. Pedagog 2 har ibland gett eleverna en post-it lapp innan dagens slut för att få reda på hur dagen varit.

Skola B

Pedagog 3 har utvärderingar i sin klass men eleverna själva tycker inte de är med och bestämmer. För att eleverna ska se att de har inflytande/bestämmande i klassen får pedagogen berätta olika saker för eleverna som de faktiskt är med och bestämmer om.

”Men jag tror att det beror på att när de kommer hit är det så inrutat att det är läraren som bestämmer så när de själva får bestämma så märker de inte det, för mig är det en självklar sak. ”

Pedagog 4 försöker att ha utvärderingar med eleverna men anser att responsen på dem är få eller ingen alls.

Analys av resultat

Vad vi kommit fram till utifrån att ha sett resultatet från båda grupperna är att elevinflytande existerar och fungerar inom vissa ramar. Dessa ramar innefattar till exempel klassråd som eleverna på de högre stadierna är väl insatta i. Eleverna där kan och vet hur ett klassråd går till.

Genom att bara ha klassråd oregelbundet signalerar pedagogerna att klassråd inte är viktigt. Vi anser att klassråd bör vara schemalagt en gång i veckan där dagordningen ska planeras i samråd med eleverna. I grundskoleförordningen 3 kap § 6 benämns betydelsen av klassråd:

”i varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med lärare behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna”.50

Eleverna kan påverka undervisningen om de vill, till exempel med en lättare bok eller en svårare. Här fick vi känslan av att de flesta eleverna går den lättare vägen, än att ta en liten utmaning. Då är det viktigt att pedagogen ger tillräckligt stöd eller krav så att eleverna kan få en optimal utveckling i sitt lärande.

När det kom till skolråd upptäckte vi att eleverna i sexan kan vara integrerade med resten av grundskolan medan eleverna från högstadiet känner sig mindre begåvade än de på grundskolan. Detta kommer även fram från en av pedagogerna:

”De tycker att det är jobbigt att vara med de andra barnen, de förstår inte,

hänger inte med vad de beslutar, de känner sig utanför så därför vill de inte.” (Pedagog 4).

Elevens val tycker vi fungerar mycket bra på särskolan med det elevinflytande som ska finnas. Även val av praoplats utnyttjas bra.

Baserat på våra tidigare erfarenheter av skolan och utifrån det svar som vi fick av en elev, styr anslagen elevernas inflytande på skolmiljön. Eleven påpekade att om beslut för förändring av utemiljön skulle accepteras, berodde detta på om skolan hade pengar eller ej.

Det vi kom fram till var att elevinflytande är något som skiljer sig från skola till skola, från årskurs till årskurs och även från klass till klass. Det beror på hur engagerad pedagogen är när det gäller att låta eleverna ta sitt ansvar över sin

utbildning och att låta eleverna ha inflytande över så mycket som möjligt. Det är här som det deliberativa samtalet kommer in där eleven planerar tillsammans med pedagogen. Förutom att pedagogen är engagerad och har en attityd som visar att elevdemokrati är viktigt, krävs det en trygg pedagog som våga släppa på kontrollen och släppa in eleverna i planeringen av undervisningen. Det är dock de vuxna som bestämmer i vilken utsträckning eleverna brukar sitt inflytande. Eleverna ansåg att de inte kan påverka sin undervisning i den stora utsträckning som pedagogerna anser att eleverna kan. Detta kan bero på att pedagogerna arbetar aktivt med styrdokumenten som mål, vilket gör att eleverna saknar den överblick som pedagogerna har.

Pedagog 4 nämnde att eleverna arbetar mycket med eget enskilt arbete, vilket vi har sett är ett bra sätt att anpassa undervisningen, så att alla elever får möjlighet att arbeta i sin egen takt. Här kan man då dra en koppling till skollagen, där det står att undervisningen ska anpassas efter elevernas ålder och mognads nivå.51 Eleverna arbetar även för sin egen skull inte för lärarens när de själva planerar. Att planera hur ett mål med ett ämnesområde ska nås, till exempel vilken arbetsform eller hur ämnet ska redovisas kan vara svårt och kräver en del självdisciplin hos eleverna. Risken med eget arbete är att det kan bli en rutin, där eleverna planerar och genomför på samma sätt. En annan risk är, om pedagogen låter eget arbete ta över för mycket som undervisningsform, att tillfällena för gruppdiskussioner som sker vid grupparbete minskar.

Diskussion

Om skolan behövs förändras, vad ska då ändras? Är det lärare, personal, elever eller är det de strukturer som omger skolan? En slutsats som kan dras från undersökningen är om elevinflytande är något som eleverna ska ges eller om de själva måste kräva det. Svårigheten att förändra skolan ligger ibland hos personal som är fast i de gamla vanorna och känner sig motsträviga mot nya förordningar. Ett mönster som vi kan se ifrån undersökningen är att om eleverna får en möjlighet att bli influerade i sin undervisning ökar deras motivation och intresse. Det som vi har upptäckt under vår undersökning är om de olika formerna av elevinflytande i särskolan är tillräckligt anpassade efter elevernas behov. En annan tanke är om eleverna känner sig delaktiga i de demokratiska besluten som tas.

Om pedagogen använder läroböcker och hela undervisningen utgår från böckerna minskar elevernas inflytande. Eleverna har ingen möjlighet att vara med och planera utformningen av dagens schema med pedagogen. Pedagogen bör erbjuda eleverna olika valmöjligheter för att öka elevinflytandet. Vi har hört genom intervjuerna att ge eleverna valmöjligheter på särskolan kan innebära problem. Detta på grund av att särskole elven har svårt att ta beslut och vill därmed att pedagogen ska bestämma.

Men om skolan ska förändras måste pedagogen vara medveten om de val som han eller hon gör. Pedagogen måste involvera eleverna i den dagliga planeringen, så att eleverna kan få möjlighet till ett meningsfullt lustfyllt lärande. Vissa av eleverna i särskolan är motvilliga till att ha ett större inflytande över sin utbildning, men får inte eleverna gehör för sina åsikter blir de oengagerade och svåra att motivera. Pedagogen måste vara flexibel, lyhörd och uppmuntra eleverna till att ta mera ansvar över sin utbildning. Men man måste även våga släppa det gamla konservativa sättet som ”så har vi alltid gjort” och släppa in eleverna i planeringen av undervisningen. Pedagogen är den som är ansvarig för hur stort inflytande eleverna har. För att eleverna ska kunna inverka på undervisningen bör pedagogen informera vid terminsstart hur resten av terminen är planerad. Sedan diskuteras denna planering med eleverna och de får möjlighet att komma med sina åsikter.52 Eleverna har själv svårt att få översikt och inse vad eller hur de kan inverka på skolan. De måste få övning i hur man går till väga för att utöva inflytande och vilka medel som krävs. Eleverna kanske inte vet varför de måste ha elevdemokrati eller kan har svårt att hantera det ansvar som inflytande innebär. Vilken arbetsmetod som pedagogen föredrar inverkar på elevernas möjlighet att

utöva inflytande över sin utbildning. Det bästa arbetssättet är en variation av olika arbetsmetoder.

De olika metoderna som ökar elevinflytandet på skolan, är till exempel att det finns klassråd en gång i veckan för att eleverna ska få träning i de demokratiska grunderna. Eleverna bör även ha möjlighet att bestämma tillsammans med pedagogen över både formen som innehållet i undervisningen. Elevråd vars medlemmar har blivit utbildade inom elevdemokrati möts och diskuteras minst två gånger i veckan. Olika metoder som ökar möjligheten för ett bra tillåtande socialt klimat bör finnas, såsom kamratstödjare, EQ övningar, loggbok och kompissamtal. Detta är viktigt för att eleverna ska våga utrycka sina åsikter. Att även eleverna medverkar i arbetslag tillsammans med pedagogerna. Att det finns olika råd såsom matråd, miljöråd, demokratiska råd etcetera. En annan viktig sak är att det kontinuerligt genomförs utvärderingar som bör ske anonymt.

Eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet och genom det deliberativa samtalet underlättas arbetet i skolan mot en större demokratisk miljö. En skola där inte eleverna har en möjlighet att påverka något är inte en demokratisk skola. Det som är det viktigaste är, när man ger eleverna utökat elevinflytande, att pedagogen måste anpassa elevinflytandet till den mognadsnivå eleven har.

Det vi kan se i våra resultat är att elevinflytande existerar på särskolan och den fungerar på den nivå som dessa elever klarar. Därför skiljer det sig också i de olika klasserna som vi undersökte. Hade det varit ett annorlunda utfall om vi hade haft fler respondenter? Detta är en svår fråga att svara på, men det vi tror och har kommit till insikt om, är att inflytande hos eleverna är i utsträckning beroende på om pedagogen låter det existera eller ej. Det behövs pedagoger som starkt tror på elevinflytande och som har en stor tillit till sina elever vare sig man är på särskolan eller på grundskolan, för att det ska fungera fullt ut.

Att låta eleverna medverka i den dagliga planeringen lär dem att ta ansvar över sin utbildning. Det är som John Dewey säger att: ”där man inte har något inflytande

finns inget personligt ansvar”.53

Det är viktigt att som pedagog se till den enskilda individens möjlighet att utöva inflytande, inte bara se hur klassen som grupp har elevinflytande.

Ett hot mot ett större elevinflytande är det som nämns i styrdokumenten, att pedagogerna på skolan ska planera terminen tillsammans. Om terminen redan är planerad vid terminstarten finns det inte så stor potential för eleverna att inverka på undervisningen.

Exempel på hur eleverna ska få utökat inflytande på sin utbildning är, att det finns ett jämlikt förhållande mellan pedagogen och eleverna, där båda arbetar mot

53 _{Dewey, John, Democracy and Educational Administration, School and society, Utdrag utifrån}

samma mål. Det bör ske ständiga utvärderingar av undervisningen och att pedagogen är noga med att variera arbetsformerna så att alla elever kan delta på sina villkor.