0
Min tröja håller mig varm
En studie om funktion och kritisk design
My jumper keeps me warm
A study concerning function and critical design
Klara Söderlind
Uppsats 14 hp, Kandidatexamen Material och produktutveckling, Kultur och samhälle, K3 Vt. 19
1
Sammanfattning
I denna studie undersöks hur man genom produktdesign kan ändra relationen till kläder genom att främja vikten av fysisk funktion. Syftet har varit att belysa vår relation till kläder för att på sikt minska klädkonsumtionen för en ekologisk hållbar utveckling. Genomförandet av studien har inneburit insamling av empiriskt material genom framförallt prober och kvalitativa intervjuer. Studien grundar sig på innehållet i det teoretiska ramverket som innefattar teorier inom kritisk design, funktion och ekologisk hållbar utveckling.
Slutsatsen visar att bristen av en viss typ av funktioner får oss att sätta högre värde på den. Den visar även att om man vill visa värdet av fysisk funktion genom att i viss mån utesluta den, är det viktigt att i viss mån inkludera icke-fysisk funktion för att användaren ska kunna relatera till produkten. Den produkt som studien resulterat i är endast ett exempel på hur man kan manipulera funktioner för att starta debatt.
Nyckelord: kritisk design, fysisk funktion, icke-fysisk funktion, relation till kläder. Antal ord: 11 123
2
Abstract
In this study research is conducted on how, through product design, our relation to clothes can be changed by promoting physical function. The aim has been to cast light upon our relation to clothes in order to reduce the consumption of clothes, for an ecologically sustainable development. The execution of the study has consisted of the gathering of empirical data, mainly by use of probes and qualitative interviews. The study is based on a theoretical framework comprised of theories in critical design, function and ecologically sustainable development.
The conclusion shows that the lack of a certain type of function makes us assign higher value to it. It also shows that if one desires to demonstrate the value of physical functions by excluding some of them entirely, it is important to include some degree of non-physical function, for the user to be able to relate to the product. The product in which the study resulted, is but one example of how functions may be manipulated in order to spark debate.
Keywords: critical design, physical function, non-physical function, relation to clothes, consumption.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
2 Frågeställning och syfte... 6
2.1 Frågeställning ... 6 2.2 Syfte och mål... 6 3 Avgränsningar ... 7 4 Etiska överväganden ... 8 5 Teoretiskt ramverk ... 9 5.1 Kritisk design ... 9 5.2 Funktion ... 10
5.3 Ekologisk hållbar utveckling ... 11
6 Metod ... 12
6.1 Prober ... 12
6.2 Brainstorming ... 14
6.3 Kvalitativ intervju ... 15
6.4 Konceptutveckling ... 16
6.5 Utforska koncept med prototyp ... 16
7 Resultat och analys ... 18
7.1 Resultat av probes ... 18
7.2 Analys av probes ... 19
7.3 Resultat av brainstorming ... 21
7.4 Angående analys av brainstorming ... 24
7.5 Resultat av kvalitativ intervju, del 1 ... 24
7.6 Analys av kvalitativ intervju, del 1 ... 26
7.7 Resultat av kvalitativ intervju, del 2 ... 28
7.8 Analys kvalitativ intervju, del 2 ... 29
7.9 Resultat av konceptutveckling ... 30
7.9.1 Slutprodukt ... 31
7.10 Resultat av utforska koncept med prototyp ... 32
7.11 Analys av utforska koncept med prototyp ... 33
8 Slutsats ... 35 9 Diskussion ... 36 10Källförteckning ... 39 11Figurförteckning ... 40 12Bilagor... 41 12.1 Bilaga 1 ... 41 12.2 Bilaga 2 ... 42 12.3 Bilaga 3 ... 44
4
1 Inledning
Den totala konsumtionen i Sverige 2017 omfattade 1 978 miljarder kronor. Hushållen har mellan 2016 och 2017 ökat konsumtionen med 2,3 procent och mellan 2007 och 2017 med 22 procent. Under 2017 bestod 10,2 procent av konsumtionen av möbler, hushållsartiklar, underhåll, kläder och skor (Roos, 2018). På grund av den ökade konsumtionen vill jag göra ett arbete som belyser vår syn på produkter. För att avgränsa till en specifik typ av produkter har jag valt att fokusera på konsumtionen av kläder. Konsumtionen av dessa produkter i Sverige har ökat med 21 procent mellan åren 2007 och 2017 (Roos, 2018).
Den åldersgrupp som i dag konsumerar mest kläder är unga i åldern 21 – 25 år (Ekström, Salomonson m.fl. 2012). Ur ett miljöperspektiv är detta är ett stort problem och att det är just den yngre generationen som konsumerar mest gör det extra problematiskt. Detta för att vi redan nu behöver förändra sättet vi konsumerar på och med en ung generation som inte tar sitt ansvar blir klimatet inte lättare att rädda.
Mode och konsumtion går starkt hand i hand. En teori som Thorstein Vebeln enligt Fredriksson beskriver är att en viss typ av konsumtion ger oss status. Till exempel, i det moderna konsumtionssamhället, konkurrerar vi om samhällelig status genom att konsumera. Denna status kan till exempel markeras genom att konsumera extra dyra eller unika saker. Detta skapar ett begär av nya unika saker som ska skapa exklusivitet (Fredriksson, 2012).
Inom modeologin menar man att begreppet mode är avskilt från begreppet kläder. Modeologin behandlar mode som ett sociologiskt begrepp som består av ett ”system av institutioner” (Kawamura, 2017). Det är ett abstrakt objekt som skiljer sig från det konkreta objektet kläder. Att tala om enskilda plagg som mode är därför felaktigt eftersom till exempel en tröja är en materiell produkt (Kawamura, 2017). I artikeln, The roles that artefacts play: technical, social and aesthetic functions, beskriver Nathan Crilly skillnaden mellan olika typer av funktioner. Han beskriver att produkter och artefakter innehar fysiska funktioner så som tekniska och mekaniska och även icke-fysiska funktioner så som sociala och estetiska (Crilly, 2010). För att utgå från modeologin där det enskilda plagget ses som en materiell produkt kan man alltså applicera Crillys teori om olika typer av funktioner på enskilda plagg. Detta eftersom det i ett
5
sådant fall inte handlar om att applicera Crillys definitioner på mode som fenomen utan på det konkreta objektet kläder.
Jag kommer i den här studien undersöka relationen till kläder och hur jag kan förändra den. Det kommer jag att göra genom att samla och tolka empiriskt material, använda mig av relevanta teorier samt genomföra en designprocess inom kritisk design.
6
2 Frågeställning och syfte
2.1 Frågeställning
Hur kan man genom produktdesign ändra vår relation till kläder genom att främja vikten av deras fysiska funktioner?
2.2 Syfte och mål
Syftet är att skapa en relation till kläder där vi värdesätter den fysiska funktionen eller jämställer den med den icke-fysiska för att minska klädkonsumtionen för en ekologisk och hållbar utveckling. Detta kommer undersökas med hjälp av forskning genom design. Målet är att ta fram en produkt som uppmanar till kritiskt tänkande och diskussion när det kommer till våra kläder och hanteringen av dem. Den här studiens designlösning kommer framför allt att ge ett kunskapsbidrag inom kritisk design då jag vill ifrågasätta sättet vi idag hanterar kläder på.
7
3 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa ekonomisk och social hållbar utveckling eftersom de ligger mitt ämne så pass nära. Jag fokuserar på problematiken kring konsumtion av produkter vilket hör till området ekologisk hållbar utveckling och har inte lika stark anknytning till områdena ekonomisk och social hållbar utveckling. Däremot kommer båda dessa områden att bli påverkade av min studie men inte i tillräckligt stor utsträckning att det behöver appliceras här. Jag har också valt att avgränsa mig till att undersöka konsumtionen av endast en typ av produkt i min studie, vilket är konsumtionen av kläder. Då inga män visade något intresse för studien när jag sökte deltagare till min förstudie har jag varit tvungen att avgränsa mig till att i den här delen undersöka endast kvinnors erfarenheter. Jag kommer dock inte att undersöka hur just kvinnans roll i klädkonsumtionssamhället ser ut och varför det ser ut som det gör. Jag kommer alltså att avgränsa genusfrågor från arbetet då dessa frågor hade krävt ett stort utrymme och därmed flyttat fokus från huvudfrågan.
8
4 Etiska överväganden
När det kommer till de frågor jag ställt under mina metoder har jag fått göra överväganden om huruvida jag ska ställa vissa frågor eller inte och på vilket sätt de i så fall ska ställas. En del av frågorna skulle kunna, av respondenterna, uppfattats som provokativa eller som att jag försöker ställa dem mot väggen. Då jag använder mig av kritisk design är detta dock fallet och jag valde därför att ställa dessa frågor. Däremot såg jag till att inte ställa frågorna på ett sätt som skulle kunna tolkas allt för riktat mot den specifika personen utan mer generellt. Samtliga respondenter kommer även att vara anonyma.
9
5 Teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket kommer följande teorier att tas upp:
Kritisk design - för att få förståelse kring hur jag ska förhålla mig till mitt designforskningsområde och hur jag ska använda det i min designprocess. Teorin kommer att användas vid analys av resultaten av de valda metoderna som beskrivs i nästa avsnitt.
Funktion - eftersom jag vill undersöka hur jag kan flytta fokus från en funktion till en annan är det viktigt att jag definierar vad funktion är och hur det kan definieras för att jag ska veta vad jag ska förhålla mig till i just det här arbetet. Även den här teorin kommer att användas vid analys av resultaten av de valda metoderna.
Ekologisk hållbar utveckling - det här avsnittet kommer att användas som hjälpmedel i uppsatsens diskussionsdel eftersom uppsatsens kunskapsbidrag på sikt ska hjälpa för en hållbar utveckling. Jag kommer därför att föra diskussion om huruvida mitt bidrag hjälper eller inte för en hållbar utveckling med hjälp av detta avsnitt.
Emotionell design – det här området lades till i början av arbetet med syfte att användas som hjälpmedel för att ta fram en produkt som användaren kan skapa ett starkt band till och därför inte göra sig av med. Under arbetets gång kom teorin dock aldrig till användning. Detta för att den stod i vägen för att fullt ut kunna använda teorier inom kritisk design samtidigt. På grund av teorins irrelevans valde jag därför att utesluta den från arbetet.
5.1 Kritisk design
Korrekt design kan beskrivas som den design som stärker till exempel hur kultur, samhälle och ekonomi ser ut just nu. Det mesta av all design som finns är av denna typ (Dunne, Raby, 2001). En motpol till korrekt design är kritisk design. Kritisk design sätter sig istället emot hur ovanstående exempel ser ut just nu. Man vill inom kritisk design kritisera samhälleliga värderingar genom att få oss att ifrågasätta och tänka (Dunne, Raby, 2001). Huvudsyftet med det mesta av dagens design är att så effektivt som möjligt ta fram nya och bättre produkter.
10
Kritisk design ifrågasätter att dessa nya, bättre produkter är saker som vi verkligen behöver. Syftet är alltså inte att skapa nya trender eller att tjäna pengar, utan att skapa debatt i offentligheten och designbranschen (Dunne, Raby, 2001). De produkter som skapas med hjälp av kritisk design är sällan syftade till att faktiskt användas då de huvudsakligen ska fungera som tankeställare (Bloch, 2013).
Det är viktigt att användaren kan föreställa sig hur det vore att använda en produkt skapad genom kritisk design eftersom det är då tankarna sätts igång (Dunne, Raby, 2001). Därför bör designern sträva efter att hitta en gyllene medelväg när hen skapar sin produkt. Produkten får inte uppfattas som allt för ”konstig” då det i så fall blir svårt för användaren att leva sig in i ett tänkt scenario. Är produkten, däremot, inte tillräckligt utstickande fångar den inte uppmärksamhet då den smälter in vardagen (Dunne, Raby, 2001).
5.2 Funktion
Funktion är ett koncept som talas om på flera olika sätt. Ett sätt att definiera det på är att skilja på fysiska och icke-fysiska funktioner. En fysisk funktion är de funktioner som är beroende av en produkts fysiska egenskaper och utformning (Crilly, 2010). Ett exempel på en fysisk funktion är en bil som ska kunna ta sig från punkt a till punkt b, transport är då bilens fysiska funktion eftersom transporten kräver vissa fysiska egenskaper (Crilly, 2010). Begreppet fysisk funktion har flera undergrupper. Man kan till exempel tala om tekniska, mekaniska och strukturella funktioner (Crilly, 2010). Att däremot uttrycka personlighet eller representera en tanke eller idé är inte grundat på fysiska egenskaper. Estetisk och social funktion är alltså exempel på vad som kallas för icke-fysiska funktioner (Crilly, 2010).
Att det ska finnas ett mål och ett syfte som ska fyllas med hjälp av en produkt är ett annat sätt att definiera funktion på (Crilly, 2010). Ett exempel på en sådan definition är “Function... serving given purposes: A set of physical dispositions such that any material object having them can be used in a way that contributes to the purposes” (Galle, 2009). Funktionen är alltså fristående från det specifika objektet och alla objekt med samma egenskaper kan fylla samma funktion (Crilly, 2010).
11
Anledningen till att jag valt att utgå från Crillys definition med fysisk och icke-fysisk funktion är för att den tydligt beskriver skillnaden mellan estetiska värden och praktiska värden. Eftersom mitt arbete handlar om hur jag kan jämställa en funktion med en annan har jag valt att använda mig av en och samma definition av begreppet för att kunna hålla en tydlig linje. Crilly beskriver även, med hjälp av Galles definition, att funktion kan beskrivas som står i direkt ovanstående stycke. Den här definitionen kommer användas till studiens diskussionsdel.
5.3 Ekologisk hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär ett samhälle som nyttjar jordens resurser och där människor kan få sina behov tillfredsställda utan att samtidigt förstöra de resurser som används (Nilsson, 2004). Vår överlevnad är helt och hållet beroende av naturens resurser, maten vi äter och kläderna vi har på oss. Sedan 50-talet har människans livsstil förändrats i så stor mån att naturen inte hinner återhämta sig eftersom förbrukningen av råvaror ökar i så pass hög takt (Nilsson, 2004). För att reparera de skador som människan orsakat har FN 2015 tagit fram Agenda 2030 för hållbar utveckling som innefattar 17 mål (Regeringskansliet, 2015). De uppsatta målen syftar till att uppnå jämställdhet, avskaffa alla former av fattigdom och att genom, bland annat, hållbar konsumtion rädda vår planet från klimatförändringarnas konsekvenser. Det mål som för detta arbete är mest relevant är mål 12, ”säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster” (Regeringskansliet, 2015), eftersom arbetet ämnar att på sikt minska konsumtionen av kläder. Mål 12:s avsikt är bland annat följande:
- Att uppnå hållbara konsumtions- och produktionsmönster och förvalta och nyttja naturresurser på ett hållbart och effektivt sätt (Regeringskansliet, 2015).
- Genom att förebygga, minska och återvinna minska mängden avfall (Regeringskansliet, 2015).
- Minska mängden kemiskt avfall och hindra det från att komma ut i naturen för att minska de negativa konsekvenser de har på miljön (Regeringskansliet, 2015). - Motivera större företag till att använda hållbara metoder (Regeringskansliet, 2015). - Människor ska äga kunskap och medvetenhet angående hållbar utveckling och
12
6 Metod
De metoder jag använt i det här arbetet följer:
Probes – för att undersöka hur informanterna förhåller sig till fysiska och icke-fysiska funktioner. Jag har i proben fokuserat på situationen när vi rensar garderoben eftersom just den situationen kräver att man går igenom de kläder man har och reflekterar över om man vill ha dem eller inte.
Brainstorming – för att utforska lösningar baserat på vad som framkommit i proberna.
Kvalitativ intervju – för att utveckla de svar som framkom från proberna. Under intervjuerna låg inte fokus enbart på situationen ”när vi rensar vår garderob”, utan generellt hur och varför vi hanterar våra kläder som vi gör.
Konceptutveckling – för att utveckla det bästa och mest lämpade konceptet som framkom under brainstormingen. Detta kommer att ske med den nya kunskapen som genererats fram ur intervjuerna.
Utforska koncept – för att ta reda på huruvida slutresultatet är positivt eller negativt behöver jag utforska människors upplevelser av min produkt.
6.1 Prober
Inom metoden probe får användaren själv analysera den kontext som ska undersökas. Användarna får alltså på egen hand granska och kartlägga hur de upplever en viss situation och vad det finns för behov. Användaren får till exempel genom att föra loggbok och/eller fotografera situationen som undersöks, samla in material till projektet (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Den här metodens syfte är att hjälpa designern att få en bättre inblick från användarens perspektiv genom att ge användaren verktyg så att de själva kan beskriva hur de beter sig i en viss kontext (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). De verktyg designern
13
förser användaren med kan till exempel vara papper, penna, kamera eller något annat som hjälper användaren att utforska kontexten (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Efteråt går designern igenom materialet tillsammans med användaren för att utveckla materialet. Detta görs genom att gå igenom varje bild och ord för sig som beskriver hur användaren betett sig i den undersökta situationen (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
I den här studien har tre personer inom målgruppen, alltså personer mellan 21 och 25 år, deltagit i en utvald situation där de rensat sin garderob och kartlagt och beskrivit tankar och händelseförlopp för att jag sedan ska kunna få ytterligare kunskap om problematiken när vi rensar kläder. Samtliga som utfört proberna är studenter, en från Lunds universitet och två från Malmö universitet. Endast en av dessa studenter studerar design. Personerna studerar inom olika områden och har ingen koppling till varandra. Studien har endast inkluderat kvinnliga respondenter till proberna på grund av bristande intresse från män. Resultatet ska sedan analyseras med teorier inom kritisk design och funktion. För att se till att det material som tagits fram till den här metoden går att använda har en testprobe utförts. Testet gick ut på att en testrespondent fick genomföra en probe med framtaget material för att sedan ge feedback på huruvida materialet gick att förstå och använda. Testrespondenten är en designstudent och kunde därför komma med relevant feedback. Resultatet i testgenomgången blev feedback angående förtydligande om hur många bilder som ska tas och att dessa bilder även kan komma att användas i uppsatsen. Då dessa ändringar är så pass små och inte påverkar resultatet i någon betydande mån kan även testrespondenten räknas in i till de tre personer som ska genomföra proben. Testrespondenten är alltså en av de tre som utfört proberna. Risken med att använda en designstudent dock, är att denna kan ha kunskap om diverse metoder inom design och därför svara annorlunda jämfört om de studerat något annat.
Den här designmetoden används i den här studien för att få ut information om vad användaren faktiskt gör i denna utvalda kontext som kanske inte kommit fram i en direkt intervju. Varje användare kommer tillhandahållas ett kit bestående av följande: block, penna och ett USB-minne. Det kommer även att finnas med en lista med instruktioner och frågor som användaren ska reflektera över (Bilaga 1). I det här arbetet kommer jag inte att tillsammans med användaren utveckla materialet efter varje utförd probe. Istället kommer jag göra detta efter att ha sammanställt all data från samtliga probes genom intervju. Resultatet av denna metod ska alltså användas som grund till de intervjufrågor som ska hjälpa mig i mitt vidare arbete. Det är därför viktigt att jag använder mig av samma respondenter till mina senare intervjuer som i proberna.
14
Jag kommer även, utifrån varje probe, genomföra mindre brainstorming-sessioner som ska hjälpa mig i mitt arbeta mot att nå en slutprodukt. De idéer som framkommer här ska även användas som grund till de intervjuer som senare ska utföras.
6.2 Brainstorming
Brainstorming är en metod som används vid framtagning av ett större antal idéer (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Det är här viktigt att man varken kritiserar sig själv eller varandra om man brainstormar i en grupp. De idéer som kommer fram vid brainstorming behöver inte vara genomförbara eller logiska (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Det är även viktigt att man definierar vad det är man ska brainstorma kring och vilken frågeställning man utgår ifrån (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Alla idéer som framkommer skrivs ned eller skissas upp på papper (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
Jag har valt att utifrån varje enskild probe genomföra en session brainstorming. Detta för att få en större höjd av idéer där jag sedan kan gå vidare och vidareutveckla de bästa idéerna. Dessa sessioner kommer utföras enskilt utan mina respondenter. För att ha en tydlig bild framför mig om vad jag skulle brainstorma kring började jag på en kravspecifikation och en funktionsanalys baserat på proberna. Detta gjorde jag genom att göra mindmaps på ord och meningar utifrån proberna. Med hjälp av kravspecifikationen, funktionsanalysen och min frågeställning kommer brainstormingen att genomföras. De idéer som framkommer under brainstormingen antecknas ned. Av samtliga idéer kommer ett urval av de bästa idéerna att göras utifrån kravspecifikationen och funktionsanalysen. Dessa idéer kommer sedan presenteras för respondenterna innan de analyseras.
15
6.3 Kvalitativ intervju
För att ta reda på vad en användare eller en målgrupp har för åsikter, upplevelser eller attityder angående en produkt eller en situation används ofta intervju (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Beroende på när i en process intervjun inträffar kan den användas i olika syften. Om intervjun sker i början av en process kan den bringa viktig information om hur användaren upplever en produkt eller hur de beter sig i en viss situation. Används däremot metoden senare under en process kan användaren istället ge feedback på det redan utförda arbetet, till exempel på modeller eller ett koncept (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
En intervju kan vara strukturerad, ostrukturerad eller semistrukturerad. I en strukturerad lämnar man ingenting öppet, utan det fokuseras enbart på de frågor som ställs. Man får alltså väldigt exakta svar på sina frågor (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). I en ostrukturerad intervju är frågorna mycket mer öppna. Det är snarare ett samtal där du tillsammans med användaren diskuterar ett specifikt ämne. En semistrukturerad intervju är som ett mellanting mellan en strukturerad och en ostrukturerad intervju. Här tas en lista med områden och frågor fram till det man vill ha svar på. Man ska som intervjuare vara flexibel och öppen gentemot den intervjuades utläggningar (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
För den här intervjun kommer en semistrukturerad variant att användas. Detta för att det finns specifika frågor som behöver besvaras men också för att respondenten ska få möjlighet att ta upp tankar som kanske inte är inom ramen för frågan men som är relevant för arbetet. För att vara säker på att de frågor som kommer att ställas är tydligt formulerade och kan leda till värdefull information kommer frågorna att testas på tre personer som inte utfört den probe som ligger till grund för intervjufrågorna. Jag kommer sedan att boka in varsin tid med de personer som har utfört proben för intervju. Intervjun kommer att bestå av två olika delar. Första delen innehåller frågor baserade på svaren från proberna. Svaren på dessa frågor kommer att ge mig en fördjupad förståelse om varför vi hanterar våra kläder som vi gör och hur förhållandet mellan fysisk funktion och icke-fysisk funktion upplevs för respondenterna. Här är det viktigt att jag använder mig av samma respondenter som till proberna då det är med hjälp av denna intervju som svaren från proberna utvecklas. I den andra delen kommer jag att visa de idéer och koncept som skissats fram utifrån varje probe. Respondenterna ska få kommentera och reflektera över vad de själva tycker om dem och vad de tror koncepten hade haft för effekt. Resultatet av
16
intervjun kommer att analyseras med hjälp av kritisk design och teorier inom funktion. Analysen ska sedan användas för vidare utveckling av de redan befintliga koncepten. Till den här delen hade jag kunnat välja att intervjua nya respondenter men jag valde att använda de jag använt tidigare. Detta för att jag valt att arbeta med just kvalitativ intervju och i och med det vill fördjupa mig så mycket som möjligt i en och samma grupp. Detta beslut ska alltså ge studien en fördjupad inblick i hur respondenterna tänker snarare än bred men ytlig kunskap.
6.4 Konceptutveckling
I den här fasen ska vidareutveckling av det koncept som gav starkast reaktioner under intervjuerna ske. Det är i den här fasen viktigt att man använder sin kreativitet till att fundera över hur ens slutlösning kommer att fungera som helhet så väl som på detaljnivå (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Ett exempel på hur man kan vidareutveckla idéer är genom den så kallade Osborns idésporrar. I hans metod arbetar man vidare med de idéer som framkommit tidigare under processen. Detta gör man genom att till exempel fundera över om det finns något som skulle kunna ersättas, utvecklas, kombineras eller tas bort (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
Jag kommer att med hjälp av den här metoden vidareutveckla ett av de koncept som framkommer under brainstormingen. Detta koncept kommer väljas ut enskilt baserat på svaren på frågorna i andra intervjudelen där respondenterna får säga hur de upplever och vad de tycker om koncepten. Utifrån vad respondenterna tycker kommer det mest lämpliga, för den här studien, att väljas ut. Jag kommer att med hjälp av mitt teoretiska ramverk, funktionsanalys och kravspecifikation reflektera och brainstorma kring det koncept som väljs ut. Jag kommer att ställa mig frågor som: på vilka sätt kan jag utveckla konceptet? Kan jag ta bort eller ersätta något? Finns det andra liknande lösningar som skulle kunna fungera bättre?
6.5 Utforska koncept med prototyp
Att designa är en utforskande process. Man kan till exempel utforska ett behov, en frågeställning eller en lösning (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Man kan till exempel
17
med hjälp av modeller utveckla sina insikter om en upplevelse, form, känsla eller vad det är hos en produkt som skapar engagemang (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016). Beroende på hur designerna använder sig av metoden kan olika typer av resultat framkomma. Hen kan till exempel ge bekräftelse eller inspiration till nya idéer men även feedback om de lösningar designern arbetat fram (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2016).
Utifrån analys av utförd probe och intervju ska jag ta fram en slutgiltig modell. För att ta reda på huruvida min produkt framkallar de tankar det är tänkt att den ska göra behöver jag utforska lösningen. Detta kommer jag att göra genom att utforska omgivningens reaktioner på den framtagna produkten. Jag kommer att ta med den till en offentlig plats där det vistas mycket människor. Jag ska där intervjua minst tjugo personer med olika kön och ålder. Svaren på de ställda frågorna ska ge mig insikt om huruvida min slutprodukt genererat förväntat resultat eller inte.
Syftet i den här studien med den här metoden är att ta reda på vad människor, både min målgrupp och personer utanför målgruppen, har för uppfattningar av den produkt som tagits fram under arbetet. Metoden ska alltså inte hjälpa mig att ta reda på hur jag kan ta fram en anpassad produkt till min målgrupp, utan den ska hjälpa mig att få en bild av människors reaktion till det jag skapat.
18
7 Resultat och analys
7.1 Resultat av probes
Vidare följer resultatet av metoden probes och de frågor som respondenterna reflekterat över som kan ses nedan i bilageförteckningen (Bilaga 1). Vad respondent A och B hade gemensamt på första frågan, om hur händelseförloppet ser ut när de rensar sina garderober var följande: Båda hade mycket att gå igenom. A har en garderob och resten förvarat huller om buller under sängen, vilket gör att hon inte blir särskilt sugen på att rensa. Respondent B började med att lägga ut allt i en hög på golvet för att inte glömma bort något.
För att ett plagg ska bli sparat krävs framför allt att kläderna ska passa till mycket och att de ska kunna användas i vardagliga situationer. Det är också viktigt att plagget fortfarande eller över huvud taget används. För att ett plagg inte ska bli utrensat krävs det också att det ska vara snyggt och/eller vara skönt - en annan gemensam tanke, för respondenterna. Respondent A stack dock ut och svarade även att vissa plagg sparas på grund av att hon har lagt mycket pengar på det och inte vet hur plagget ska användas än samt att det är skönt att ha ett stort urval.
En av anledningarna till att en del plagg sorteras bort är för att de av olika orsaker inte används och ett av skälen till att respondenterna inte längre använder sina kläder är på grund av att de tröttnat på dem. Detta var något alla respondenter hade gemensamt. En annan anledning som respondenterna A och C hade var att de själva ansåg att kläderna inte passar just dem på grund av att de inte sitter bra längre eller för att respondenterna känner sig obekväm i plagget. Samma två respondenter uppgav även att de har kläder som de aldrig använt och att till och med prislappen ibland sitter kvar och att plaggen därför rensas ut. Endast respondent A uppgav att kläder som blivit missfärgade eller trasiga rensas bort.
På frågan om respondenterna har några funderingar på eventuella konsekvenser när de rensar svarade respondent C att konsekvenserna inte är så stora och att hon aldrig har saknat något efter att ha rensat bort något. Hon menade att konsekvensen blir positiv eftersom det blir mer utrymme för nya saker. De övriga två, respondent A och B respondenterna hade funderingar
19
kring huruvida man ska skänka bort kläderna eller inte på grund av att kvaliteten inte når en viss standard. De menar alltså att det kan uppfattas som otrevligt att skänka bort något som inte går att använda.
Angående estetik och funktion gav respondenterna förhållandevis splittrade svar. Respondent A var väldigt tydlig med att estetik är viktigare än funktion. Om plagget är varmt eller bekvämt spelar mindre roll. Respondent B svarade precis tvärt om, att funktion går före estetik och att det är viktigt att kunna röra sig i plagget. Å andra sidan sa även B att estetik ändå har en viss relevans. Om ett plagg inte är estetiskt tilltalande sorteras det bort. Respondent C:s svar angående detta var att estetik var viktigt på det sättet att ett plagg måste passa ihop med många andra plagg och att basplagg ofta hamnar i den här kategorin. Om ett plagg inte går att kombinera med annat kommer det troligtvis att rensas bort. Samma person poängterade att funktioner som fickor är viktiga och att plagg med fickor ofta sparas.
I övrigt påpekade respondent A att många kläder är väldigt trendkänsliga vilket gör att man snabbare tröttnar på dem. Respondent C kommenterade att det är lätt att tänka att man vill spara något för att plagget är fint även om man inte använder det.
Eftersom en av respondenterna studerar design fanns risken att just hennes svar skulle skilja sig från de övriga på grund av att hon också är insatt i hur man ska tänka som designer. I just det här fallet har svaren varit så pass lika från alla respondenter att det inte i någon betydande utsträckning har påverkat studien.
7.2 Analys av probes
Att A och B har så pass mycket kläder att de är svåra att förvara eller lätta att glömma bort bekräftar att det är en norm i dagens samhälle att konsumera mer kläder än vad vi tidigare gjort. Att mycket av det rensas bort visar även att vi konsumerar mer än vad vi behöver. Att det för samtliga respondenter framförallt är viktigt att kläderna ska passa till mycket och kunna användas i vardagliga situationer tyder på att den icke-fysiska funktionen är viktigare än den fysiska eftersom det handlar om hur plaggens sociala sidor visas. Däremot visar det också att den icke fysiska funktionen inte behöver vara så stor. Detta eftersom många av de plagg de
20
visade att de sparar är väldigt neutrala. Det tyder på att ett plagg behöver vara neutralt för att över huvud taget kunna passa till mycket.
Att vissa plagg sparas för att det är skönt att ha ett stort urval förklarar också att icke-fysisk funktion går före fysisk funktion. Detta för att det inte är säkert att dessa kläder överhuvud taget kommer att användas eftersom de ligger i garderoben som en säkerhet eller garanti till att man har kläder i sin garderob. De fyller alltså enbart den sociala funktionen att man vill ha mycket att välja på.
De flesta av de anledningar som respondenterna uppgav som orsaker till att de inte längre använder en del av sina kläder är på grund av att de icke-fysiska funktionerna inte längre faller dem i smaken. Att tröttna på ett plagg eller att känna sig obekväm i ett plagg betyder bara att de icke-fysiska funktionerna inte uppfylls. Däremot betyder det inte att de fysiska funktionerna, till exempel att hålla en varm, inte uppfylls. Låt säga att man följer definitionen att funktion innebär att det ska finnas ett mål och ett syfte med en produkt och att målet och syftet är att användaren ska vara klädd så att hon håller sig varm och bekväm eller rörlig. I detta fall fyller ett plagg sin funktion även om plagget är missfärgat eller om användaren har tröttnat eller inte anser att plagget klär henne.
Samtliga respondenter är mer eller mindre överens om att den icke-fysiska funktionen är viktig. Även om de fysiska funktionerna, som att kunna röra sig i plagget, är viktiga hade plagget inte
Figur 1. Basic byxor som
sparats av användare B.
Figur 2. Basic tröja som sparats av
21
använts om det inte fyller sin icke-fysiska funktion, alltså om det inte är estetiskt tilltalande. Syftet och målet med kläder för respondenterna, är alltså inte i första hand de fysiska funktionerna utan de icke-fysiska. Däremot, som nämndes ovan, behöver inte den icke-fysiska funktionen alltid vara så stor eftersom det ofta är basplagg eller vardagskläder som fyller den icke-fysiska funktionen att de passar till mycket, som sparas.
På frågan om respondenterna har några funderingar på eventuella konsekvenser när de rensar bort något hade samtliga svar som helt uteslöt miljön. A och C svarade att de hade funderingar på om man ska skänka bort eller inte, men inte på grund av att det är dåligt för miljön att slänga utan för att det kanske inte uppfattas som trevligt att skänka bort något utslitet. C svarade även att de konsekvenser som hon upplever är positiva då hon får mer utrymme till nytt. Detta visar att man spontant inte tänker på hur miljön påverkas när vi konsumerar kläder vilket i sin tur visar hur vår livsstil ser ut idag. Det åskådliggör att kläder idag produceras genom korrekt design som inte ifrågasätter våra samhälleliga värderingar.
7.3 Resultat av brainstorming
Utifrån den brainstorming som genomfördes baserat på de utförda proberna framkom flera idéer. Följande nämns några exempel: brosch som tar sönder det plagg den sitter på, knappar som är så hala att de inte håller ihop plaggen. En väldigt platt garderob med vassa saker i som gör att det som läggs i den knappt får plats och väldigt lätt går sönder, kassar i minimal storlek så ingenting får plats, till klädaffärer. Orimlig omplanering av hus eller lägenhet där till exempel garderoben blir kök och vardagsrummet till garderob. Av samtliga idéer som framkom valdes de fyra bästa koncepten ut för att under senare intervju testas på målgruppen. Detta urval gjordes genom att ta hänsyn till funktionsanalysen och kravspecifikationen.
Figur 3. Funktionsanalys. HF = huvudfunktion,
22
Figur 4. Kravspecifikation
De fyra utvalda koncepten är följande:
Koncept 1, osynlig tröja. Baserat på att vi väljer plagg med icke-fysisk funktion före fysisk funktion när vi rensar våra garderober. Den osynliga tröjan skulle kunna vara den absoluta ytterligheten av vad icke-fysisk funktion innebär eftersom plagget inte existerar över huvud taget. Det blir alltså tydligt att fysisk funktion ändå är viktigt för oss.
23 Koncept 2, Jätteliten garderob. Baserat på det faktum att vi tenderar att spara neutrala basplagg när vi rensar våra garderober. Med denna garderob som är ytterst liten i sina dimensioner blir vi helt enkelt tvingade att prioritera vad och hur mycket vi faktiskt behöver i vår garderob.
Koncept 3, hopsydd tröja. Baserat på att icke-fysisk funktion går före fysisk funktion. De hopsydda ärmarna gör att plagget blir väldigt opraktiskt att använda samtidigt som plagget fortfarande uppfyller sina icke-fysiska funktioner, ett basplagg som passar till mycket annat. Plagget ifrågasätter alltså vilken typ av funktion som egentligen är viktigast.
Figur 6. Skiss på garderob med små dimensioner.
24 Koncept 4, oproportionerlig skyltdocka. Baserat på en av användarna som hävdade att fysisk funktion går före icke-fysisk men som ändå inte hade använt ett fult plagg även om det uppfyller hennes krav på fysiska funktioner. Skyltdockan framhäver därför varken fysisk eller icke-fysisk funktion på de kläder som sitter på den. Detta ska få oss att ifrågasätta varför vi använder kläder på det sätt vi gör och reflektera kring vad som över huvud taget är viktigt när vi klär oss.
7.4 Angående analys av brainstorming
Resultatet av brainstormingen kommer användas som underlag till andra delen av de intervjuer som ska genomföras. De fyra koncepten kommer presenteras för respondenterna som parallellt får svara på frågor angående koncepten (Bilaga 2). Först då kommer det material som framkom under brainstormingen att analyseras, se punkt 7.8 nedan, eftersom det i det här stadiet inte skett någon form av utvärdering av koncepten ännu.
7.5 Resultat av kvalitativ intervju, del 1
Resultatet på dessa frågor baseras på svaren på frågorna i bilaga 2. Eftersom analysen av proberna visade att icke-fysisk funktion prioriteras framför fysisk funktion ställdes frågan om vilken av dessa funktioner som respondenterna upplever som viktigast. Detta för att bekräfta eller dementera det analysen av proberna visade. Svaren från respondenterna varierade något.
Figur 8. Skiss på oproportionerlig skyltdocka.
25
Respondent A hävdade att icke-fysisk funktion går före eftersom personen alltid går efter utseende vid inköp av nya kläder. Respondent C svarade i helt motsatt riktning, att fysisk funktion går före eftersom det för respondenten är viktigt att kläderna sitter bekvämt. Svaret att båda typer av funktion är viktiga kom även fram. Denna respondent, respondent B, resonerade som så att hon inte varit bekväm i kläder med enbart icke-fysisk funktion. Respondenten hade inte heller köpt ett plagg som enbart fyller fysiska funktioner, till exempel vid köp av en regnjacka där den fysiska funktionen är viktigast hade hon även räknat in de icke-fysiska funktionerna.
Under intervjun talade jag om för varje respondent att analysen av proberna visade att icke-fysisk funktion vägde tyngre än icke-fysisk funktion. Här ställdes följdfrågan om varför de tror att det är så, varpå svaren som framkom var snarlika. De menar bland annat att den icke-fysiska funktionen handlar om att visa vem man är och att man ska må bra och att detta görs speciellt genom kläder eftersom kläder signalerar många olika saker, därför icke-fysisk funktion ofta går före.
För att sammanfatta svaret på frågan om hur respondenterna hade mått om de bara använt kläder som enbart uppfyller icke-fysiska funktioner kan följande konstateras: respondenterna hade känt sig mer eller mindre obekväma. Respondent A svarade att i vissa situationer hade det känts helt okej men att livet nog hade upplevts som lite svårare att leva. Respondent B och C menade att de nog inte mått så bra på grund av att de inte känts sig bekväma alls eftersom det hade varit så opraktiskt.
Resultatet på frågan hur respondenterna mått om de enbart använt plagg som bara uppfyller fysiska funktioner följer: respondent A menade att denna nog hade känt sig säkrare i sig själv då behovet av att synas genom kläder i så fall inte varit så stort. Hon menar då också att det hade varit skönt men dock begränsande. Respondent C menade att välbefinnandet troligtvis varit bättre av att bara ha kläder med enbart fysiska funktioner än enbart icke-fysiska då hon generellt känner sig mindre bekväm i kläder med övervägande icke-fysiska funktioner. Från respondent B framkom att det för denna gjort varken till eller från med välbefinnandet men att hon inte skulle göra det självmant. Respondenten menade att hon inte känt sig särskilt fin men att det ändå är bättre än motsatsen, att bara ha plagg med icke-fysiska funktioner.
26
På frågan om hur respondenternas konsumtionsvanor sett ut om de använt kläder med enbart fysisk respektive icke-fysisk funktion gav samtliga respondenter snarlika svar. Om de bara använt kläder med icke-fysisk funktion hade konsumtionen ökat. Detta eftersom de kläder man då har inte fungerat i speciellt många sammanhang. Respondenterna B och C menade att kläderna mestadels legat hemma utan att användas och att de därför blivit missnöjda med sina kläder. Hade respondenterna däremot bara använt kläder med fysisk funktion menar de att konsumtionen för dem hade minskat. De menar att vitsen med att shoppa hade försvunnit, att det inte hade behövts då de redan har vad som behövs i sin garderob. Först när något gammalt i deras garderober går sönder och inte kan användas mer hade de köpt nytt.
Till proberna ställdes frågan om respondenterna har något konsekvenstänk när de rensar sina garderober. Svaren här visade att ingen av dem spontant tänker på miljömässiga konsekvenser. Under intervjun ställdes frågan till respondenterna varför de tror att det är så. Respondent A menade att problemet ligger i när man köper ett plagg och inte efteråt och att det inte spelar någon roll att kläderna ligger och skräpar hemma eller på en soptipp. Hon menade även att om man har ett trasigt plagg har man inget annat val än att göra sig av med det. Respondent C svarade att det ju är bra att skänka kläder eller lämna in till textilinsamlingar, men om det efter det finns fler konsekvenser är detta ingenting hon varit medveten om. Från respondent B fick jag svaret att man nog är mer miljömedveten än vad man själv egentligen är medveten om. Denna respondent menade att om man skänker kläder eller bojkottar märken eller butiker som inte är miljömedvetna tar man ju ställning, men att man kanske inte gör det medvetet. Den här respondenten berättade att hon själv tar ställning mot märken som inte är miljömedvetna.
7.6 Analys av kvalitativ intervju, del 1
Att svaren på frågan om fysisk eller icke-fysisk funktion är viktigast var väldigt varierande visar att frågan är förhållandevis komplex. Även om den icke-fysiska funktionen ofta blir den avgörande faktorn när man ska göra sig av med ett plagg visar svaren att de fysiska funktionerna ändå oftast tas med i beräkningarna vid köp av nya plagg. Detta kan utläsas av svaren på frågorna om hur respondenterna hade mått om de enbart använt kläder med fysisk respektive icke-fysisk funktion. Till exempel att de känt sig obekväma och upplevde att livet allmänt skulle
27
bli svårare indikerar på att trots icke-fysiska funktionens större relevans är den fysiska funktionen ändå mer eller mindre inräknad. Att respondenterna menade att de känt sig bekväma och mått förhållandevis bra om de enbart burit kläder med fysiska funktioner visar att den fysiska funktionen är viktigare än vad respondenterna förmedlar. Eftersom proberna visade att icke-fysisk funktion går före fysisk funktion kan detta dock uppfattas som något motsägelsefullt. Respondenterna hade mått bättre av att bara använda kläder med enbart fysisk funktion men trots det väljer de den icke-fysiska funktionen främst. Detta innebär att den ena funktionen inte behöver utesluta den andra även om den icke-fysiska funktionen oftast väger tyngre. Att det frågades hur respondenterna hade mått om de använt plagg med enbart fysisk funktion respektive icke-fysisk funktion är inte i syfte att ta fram en produkt som enbart innehar den ena eller den andra typen av funktion. Syftet med att ställa frågorna på det här sättet var för att få respondenterna att tänka i dessa ytterligheter för att det skulle bli tydligare vilken av dessa funktioner som är viktigast för dem och hur de förhåller sig till dem.
Att det inom kritisk design är viktigt att användaren lätt ska kunna föreställa sig hur det vore att använda en produkt som är gjord genom kritisk design blir här relevant. Detta eftersom både fysisk och icke-fysisk funktion är mer eller mindre viktigt för användaren. Det betyder att jag i mitt designarbete inte helt och hållet kan utesluta vare sig fysisk eller icke-fysisk funktion då det för användaren hade blivit svårt att föreställa sig hur det vore att använda produkten. Eftersom mitt projekt handlar om att främja den fysiska funktionen på kläder genom kritisk design blir det därför viktigt att jag i designarbetet tar med det faktum att användarna trots allt tycker att det är viktigt med icke-fysisk funktion. Mina respondenter menade att man genom icke-fysisk funktion visar vem man är och ens självkänsla och därför är det viktigt att jag inte helt och hållet utesluter icke-fysiska aspekter utan i lagom mån framhäver dem. Detta för att användaren ska kunna föreställa sig använda produkten och inte avvisa den innan personen i fråga börjat fundera över vad produkten faktiskt förmedlar.
Att respondenterna menade att de konsumerat mer om de bara burit kläder med icke-fysiska funktioner och konsumerat mindre om de enbart använt kläder med bara fysiska funktioner tyder på att konsumtionen av kläder skulle kunna minskas om de fysiska funktionerna gjordes mer relevanta för användaren. Detta för att plagg med nedtonade icke-fysiska funktioner och många fysiska funktioner, till exempel basplagg, ofta sparas.
28
På frågan om varför respondenterna spontant inte reflekterar över miljömässiga konsekvenser visade svaren att respondenterna tänker att problemet enbart ligger vid köp av nya plagg och inte även när man gör sig av med dem. Att respondenterna inte reflekterar över vad som händer med ett plagg efter att det har rensats bort visar relevansen av att ta fram en produkt genom just kritisk design. Detta för att en sådan produkt inte är till för att faktiskt användas och för att den då inte blivit ytterligare en produkt på marknaden, utan för att den istället får användaren att reflektera över vad som verkligen är viktigt med kläder.
7.7 Resultat av kvalitativ intervju, del 2
Efter proberna togs fyra koncept fram baserat på de svar som framkom, vilka respondenterna fick ge feedback på under varsin intervju. Resultatet av den här delen visar respondenternas åsikter och reaktioner på de skisser som togs fram utifrån första brainstormingen (Bilaga 2). En av de produkter som respondenter upplevde störst problem med var den oproportionerliga skyltdockan. Dessa problem grundade sig i att de ansåg att fokus låg på fel aspekter. Det som de i första hand kom att tänka var samhällets kroppsideal och inte på fysisk funktion. Garderoben fick respondenterna att delvis tänka att det är viktigt att prioritera fysiska funktioner och bli mer mån om det de redan har, dock bara i mindre utsträckning. Respondent C påpekade även att man förmodligen bara uppdaterat innehållet i garderoben oftare och därför klarat av att använda den. Den osynliga tröjan fick positiv respons i den bemärkelse att respondenterna upplevde frustration och provokation då produkten inte faktiskt går att använda. Den hopsydda tröjan upplevdes av respondenterna som mysig och att den faktiskt går att ha på sig, dock enbart tills man behöver sina händer vilket man i princip alltid gör. De upplevde även med den här produkten skapar frustration och provokation och att den fick dem att tänka på vikten av fysiska funktioner.
29
7.8 Analys kvalitativ intervju, del 2
Då skyltdockan saknar rätt fokus blir den svår att arbeta vidare med. Även garderoben eftersom respondenterna alldeles för lätt kunde tänka förbi problemet med den. Respondenternas upplevelser av den osynliga tröjan kan delvis tolkas som positivt för att den provocerar mycket eftersom de fysiska funktionerna helt är uteslutna. Det kan dock också vara negativt eftersom den kan vara för svår att föreställa sig att använda för att man lätt kan ta på sig ett annat plagg under för att slippa blotta sig och fortfarande säga man har på sig den. Detta gör produkten meningslös om dess syfte är att provocera. Eftersom tröjan dessutom inte egentligen existerar är det även lätt att argumentera emot att plagget skulle ha några icke-fysiska funktioner. Att skapa ett plagg med enbart icke-fysiska funktioner är troligtvis omöjligt eftersom det hade krävt, även om det är i minimal utsträckning, fysiska funktioner för att kunna skapas. Eftersom den hopsydda tröjan både uppfattas som mysig och användbar gör det att den lätt går att ta till sig av respondenterna. Att den sedan provocerar och skapar frustration eftersom den egentligen inte går att använda och fick respondenterna att tänka att fysisk funktion är viktigt, innebär att de båda typerna av funktion framhävs på ett balanserat sätt. Jag kommer därför basera nästa idégenerering på den hopsydda tröjan.
30
7.9 Resultat av konceptutveckling
Utifrån konceptet med den hopsydda tröjan genomfördes brainstorming kring hur detta koncept skulle kunna utvecklas eller ändras. Då jag vill visa att de fysiska funktionerna på ett plagg är jämlika de icke-fysiska funktionerna har jag valt att begränsa fysiska funktioner för att visa att de faktiskt behövs. Det resulterade i en tröja där öppningarna för ärmarna är så pass små att man endast kan få ut spetsen av sitt långfinger. Detta skulle provocera användaren eftersom ett litet hål ger en lite hopp om att kunna få ut handen även om det egentligen är meningslöst. Ett annat resultat som framkom var en tröja där möjligheten till att röra sig är väldigt begränsad genom resårband placerade på insidan av tröjan. Banden skulle vara placerade på ett otympligt och stramande sätt för att förhindra rörelse. Ytterligare ett resultat var en tröja där funktionerna att kunna röra sig obehindrat, skyla och värma kroppen begränsades i stor mån. Detta genom att dela tröjan vertikalt på mitten både fram och bak.
Eftersom det sistnämnda resultatet försvårar flera fysiska funktioner genom endast en åtgärd valde jag att gå vidare med detta koncept och testa att kombinera det med originalidén med
31
hopsydda ärmar. Resultatet blev en vit tvådelad baströja med hopsydda ärmar. Det blev ett basplagg eftersom att detta är ett plagg som ofta sparas och därför är lätt att relatera till och vit för att detta är en vanligt förekommande färg på basplagg.
7.9.1 Slutprodukt
Slutprodukten är ett klassiskt basplagg. Det som dock skiljer detta plagg från befintliga baströjor är att flera av dess fysiska funktioner är manipulerade i den grad att plagget är ytterst svårt att använda. Eftersom tröjan är delad på mitten, vertikalt både fram och bak, värmer den inte kroppen som ett sådant plagg egentligen borde göra. Plagget saknar även förmågan att fullständigt skyla kroppen. Att ärmarna är hopsydda gör att händer och fingrar inte går att använda i samma utsträckning som vanligt. Kombinationen av att tröjan är tvådelad och har hopsydda ärmar bidrar till att plagget även blir obekvämt och frustrerande att använda. Detta för att det blir svårare för den som har plagget på sig att sätta tröjan på plats, efter den glidit av, utan full tillgång till sina händer. Att själva tröjan är en vit baströja gör att det blir lättare för den som ser plagget att relatera till det och kan föreställa sig hur det vore att använda det. Bristen av fysiska funktioner ska däremot göra att den som ser plagget ska ifrågasätta bristen av de
Figur 10. Kombination av hopsydd tröja och en tvådelad tröja för att begränsa så många fysiska funktioner som
32
fysiska funktionerna och därmed inse att den typen av funktioner är viktiga för oss. Detta ska i sin tur få betraktaren att tänka vidare på vilken typ av kläder som köps och sparas och av vilka anledningar, för att sedan göra bättre prioriteringar när det kommer till klädkonsumtion.
Figur 11. Slutprodukten. Tvådelad och hopsydda ärmar.
7.10 Resultat av utforska koncept med prototyp
Resultatet av den här metoden är baserade på svaren på frågorna i bilaga 3. Metoden utfördes på köpcentret Mobilia i Malmö på en lördag då det var många människor närvarande. Sammanlagt frågade jag 21 personer, tio män och elva kvinnor i åldrarna 21 - 80, om deras reaktioner på tröjan. Svaren på frågorna skilde sig i en obetydlig utsträckning mellan män och kvinnor och deras åldrar. På frågan om vad de tillfrågades spontana reaktioner var på plagget, var det vanligast förekommande svaret att tröjan var opraktisk. Det största problemet för de tillfrågade var att plagget var alldeles för öppet. De menade att plagget är väldigt utmanande och avslöjande och att det är det som gör den opraktisk eftersom man måste dra i den hela tiden för att hålla den på plats. En av de tillfrågade påpekade att man måste lägga stort fokus på att över huvud taget kunna ha den på sig. En annan sa att plagget hade gjort henne galen eftersom det hade varit så jobbigt att ha på sig. Flera menade att även att den inte fungerar då man kommer att frysa i den, speciellt under blåsiga dagar. Ett annat stort problem enligt de tillfrågade var de hopsydda ärmarna. Här skilde sig de tillfrågades beskrivningar av reaktionerna mellan
33
män och kvinnor. Många av de kvinnor som svarade beskrev att de förknippade ärmarna med en tvångströja medan männen beskrev att det är problematiskt att inte kunna använda sina händer eftersom man verkligen behöver dem. På frågan om vad de tillfrågade hade gjort för ändringar med plagget för att göra det mer användbart gav samtliga samma svar, med undantag för en 80-årig man som ville lämna över frågan till den yngre generationen. Svaren visade att både män och kvinnor oavsett ålder hade öppnat upp ärmarna och mer eller mindre sytt ihop plagget. Den här frågan ställdes för att få bekräftat eller dementerat att jag valt rätt funktioner att manipulera och inte för att ta reda på vad betraktaren hade för åsikter om hur plagget skulle kunna förändras ytterligare. Trots att de tillfrågade hade många problem med tröjan var det flera som också påpekade att plagget uppfattades som coolt och tilltalande i sitt utseende.
Efter att jag hunnit fråga dessa 21 personer blev jag och personen som bar tröjan tillsagda av flera vakter att sluta med vad de inte visste var en undersökning. Detta för att flera personer hade kommit fram till vakterna och klagat för att de blivit provocerade av den ”utmanande tröjan”.
7.11 Analys av utforska koncept med prototyp
Samtliga tillfrågade hade mer eller mindre problem med att plagget inte helt fyller vissa funktioner. Att begränsningen av händer och fingrars användning var ett stort problem för de tillfrågade, visar att funktionella ärmar är ett grundläggande krav. Dock innebär det inte att en tröja i alla lägen behöver fungera perfekt, men när funktionen inskränks i för stor utsträckning upplever vi oss som fångna och begränsade. Samma sak med det faktum att plagget knappt skyler eller värmer och är allmänt ansträngande att ha på sig. Även det gör att vi känner oss begränsade. Detta för att vi vill vara bekväma och som en av de tillfrågade menade, att man inte vill lägga fokus på att försöka ha plagget på sig. De tillfrågade reagerade på plaggets brist av fysiska funktioner vilket visar att när något som vi ser som självklart inte längre finns, ifrågasätter vi frånvaron av det. Vissa fysiska funktioner är alltså en självklarhet som inte många tänker på i dagens samhälle. Detta visar även svaren på frågan om vilka ändringar de tillfrågade hade gjort för att göra tröjan mer användbar. De hade alla tagit tillbaka de funktioner som tagits ifrån dem. Att tröjan av många uppfattades som estetiskt tilltalande visar att balansen mellan fysisk och icke-fysisk funktion var så pass stabil att de tillfrågade inte ratade produkten innan de hunnit tänka efter vad meningen med den var.
34
Att vi som var med och utförde metoden blev tillsagda att sluta på grund av provokation visar att plaggets funktioner är tillräckligt manipulerade för att starta debatt.
35
8 Slutsats
Den här studiens frågeställning har varit: hur kan man genom produktdesign ändra vår relation till kläder genom att främja vikten av deras fysiska funktioner? Syftet har varit att skapa en relation till kläder där vi värdesätter den fysiska funktionen eller jämställer den med den icke-fysiska för att minska klädkonsumtionen för en hållbar utveckling. Att vi ifrågasätter varför de fysiska funktionerna inte längre är helt och hållet närvarande och att vi vill ta tillbaka dem för att göra ett plagg användbart visar att fysisk funktion är viktigt för oss. Enligt förstudien visade resultatet motsatsen, att icke-fysisk funktion är den avgörande faktorn när vi köper eller gör oss av med kläder. Men det som händer när fysiska funktioner begränsas i allt för stor mån är att vi med ett kritiskt öga ifrågasätter produktens utformning. En slutsats som därför kan dras utifrån det här arbetet är att saknaden av fysiska funktioner gör att vi värdesätter den typen av funktion mer än vad vi i vanliga fall gör. Eftersom studien har tagit fram ett exempel som får människor att värdesätta fysisk funktion mer, är studiens lösning ett sätt att få människor att börja reflektera över vad som egentligen är viktigt med användningen av kläder och hur man på sikt kan minska sin klädkonsumtion.
Svaret på frågeställningen är en produkt där många av de fysiska funktionerna är manipulerade i den utsträckning att plagget är väldigt påfrestande att använda och där de icke-fysiska funktionerna finns kvar som igenkänningsfaktor. De icke-fysiska funktionerna finns kvar på det sätt att tröjan i sig inte är ett plagg med ny design. Det är ett klassiskt basplagg i ett material och färg som finns representerat i otaliga redan existerande exemplar som alla kan känna igen. Studien visar alltså att det går att få människor att värdesätta kläders fysiska funktion genom produktdesign. I det här fallet har det gjorts genom att manipulera de fysiska funktionerna på ett plagg som alla har någon form av relation till.
36
9 Diskussion
Crilly beskriver med hjälp av Galles definition av funktion ”att det ska finnas ett mål och ett syfte som ska uppfyllas med hjälp av en produkt”. Eftersom ena delen av syftet är att skapa en relation till kläder där vi värdesätter den fysiska funktionen, kan det konstateras utifrån denna beskrivning, att syftet delvis är uppnått. Detta för att plagget framkallade provokation och ifrågasättande på grund av bristen av fullt fungerande fysiska funktioner. Detta skulle kunna vara en början till en förändring i hur vi tänker på våra kläder och deras värde eftersom plagget fick människor att reagera. Det är dock värt att ställa sig frågan hur reaktionerna blivit om en person med till exempel en annan könstillhörighet än kvinna burit plagget när det testades. Kan tänkas att reaktionerna inte blivit lika starka om det varit till exempel en man. Om så är fallet, att plagget i ett sådant scenario inte väckt lika starka reaktioner, hade troligtvis utfallet av den här studien sett annorlunda ut. Samma sak om kvinnan som bar plagget när det testades hade haft någonting under som dolt kroppen mer. I ett sådant fall hade reaktionerna troligtvis inte heller blivit lika starka. Detta testades dock inte eftersom den typen av plagg som jag utgick från när jag skapade slutprodukten, ofta bärs utan något under. Det hade också varit intressant att utforska huruvida responsen sett ut från de tillfrågade på Mobilia om jag ställt frågan om plagget hade kunnat förändras ytterligare genom att manipulera fler funktioner. Den här frågan ställdes dock inte på grund av att det hade krävts att de tillfrågade hade haft kunskaper om kritisk design samt fysisk funktion för att kunna besvara frågan. Däremot utifrån de svar som framkom kan konstateras att plagget var tillräckligt manipulerat för att starta diskussion och att vidareutveckla det efter detta hade riskerat att plagget inte längre varit igenkänningsbart. Det är även omöjligt att besvara i den här uppsatsen huruvida relationen till kläder faktiskt har förändrats. Förändringar sker inte över en natt och det hade därför krävts mer omfattande undersökningar under en längre period för att se om människor kan förändra sin relation till kläder på grund av den här studiens resultat.
Huruvida studien kan hjälpa att minska klädkonsumtionen har inte heller kunnat besvaras under det här arbetet, eftersom även det hade krävt mer långtgående undersökningar om klädkonsumtionens förändringar efter att produkten gjort sig omtalad i offentligheten. Med detta kan konstateras att arbetet inte heller besvarar om resultatet verkar för en hållbar utveckling. Utifrån punkterna i mål 12 som beskrivs i det teoretiska ramverket, kan tänkas att
37
produkten skulle kunna vara en mindre del i ett större sammanhang. Sista punkten, om att människor ska äga kunskap och medvetenhet angående hållbar utveckling och livsstil är den punkt som först hade behövts uppfyllas med hjälp av min slutprodukt för att senare kunna verka på övriga punkter. Detta för att för att min produkt först och främst ska påverka människor. Om produkten påverkar människors tänkande kring vad som är viktigt med kläder skulle detta kunna påverka klädkonsumtionen. Om klädkonsumtionen i sin tur påverkas kommer övriga punkter i mål 12 att kunna uppfyllas. Detta för att det är människor som påverkar hur mycket stora företag säljer. Om företagen i sin tur säljer mindre eller ändrar sina produktionsmönster påverkas i slutändan mängden avfall och andra aspekter som har negativ påverkan på miljön. Att över huvud taget kunna bevisa att det skulle finnas ett samband mellan slutprodukten och en eventuell minskad klädkonsumtion hade också varit svårt. Det hade eventuellt kunnat vara en vidareutveckling av studien att undersöka produktens effekter på längre sikt. Att det är osäkert om delar av syftet är uppfyllda eller inte kan delvis bero på att jag använt mig av kritisk design. Kritisk design handlar om att sätta sig emot samhällskonstruktioner och samhällsproblem. Det handlar därmed om att starta debatt som ska leda till att människor ska tänka efter. Utifrån det perspektivet är syftet uppnått, de människor som blivit tillfrågade om produkten blev provocerade och ifrågasättande. Däremot kunde jag med enbart kritisk design inte undersöka om synen på kläder faktiskt förändrats. Hade jag däremot valt att använda mig av emotionell design hade jag kunnat utforska produktens effekter på mina respondenter och därmed eventuellt kunnat uppfylla syftet bättre. Risken hade då varit att jag anpassat produkten efter målgruppens önskemål istället för att ta fram en produkt ur ett kritiskt perspektiv. Som kan utläsas i introduktionen till det teoretiska ramverket, valde jag att inte arbeta med emotionell design eftersom kombinationen av det och kritisk design hade försvårat att arbeta med kritisk design fullt ut. Det hade blivit en krock mellan de två helt olika arbetssätten, att å ena sidan arbeta kritiskt gentemot målgruppen och å andra sidan ta stor hänsyn till målgruppen och anpassa slutprodukten efter deras behov. Jag fick därför ta ett beslut kring vilket av dessa två arbetssätt som lämpade sig bäst för just den här studien. Jag tror att valet att bara arbeta med kritisk design var bra eftersom jag därför inte tog fram en ny produkt som är tänkt att människor ska använda och därmed bidra till konsumtion, utan en som istället får människor att tänka. Däremot vid vidareutveckling av denna studie hade det varit lämpligt att använda sig av andra designforskningsområden, till exempel emotionell design.
Studiens resultat visar ett exempel på hur en produkts funktioner kan manipuleras i syfte att förändra samhälleliga problem. Detta är därmed studiens genererade kunskapsbidrag för
38
området kritisk design. På grund av den problematik som beskrevs i inledningen, att vårt sätt att leva på när det kommer till konsumtion inte är hållbart, ingår det i en designers yrkesroll att efter bästa förmåga bidra till en hållbar utveckling. Vid användning av studiens kunskapsbidrag är det också varje designers ansvar att med ett kritiskt förhållningssätt bruka kunskapen med rätt avsikter.
39
10 Källförteckning
Bloch, A.2013. Kritisk design. ADA 4 augusti 2013. http://www.adasweden.se/artikel/kritisk-design/ (Hämtad 2019-05-19).
Crilly, N. (2010). The roles that artefacts play: technical, social and aesthetic functions. Design Studies doi:10.1016/j.destud.2010.04.002
Dunne, A. & Raby, F. (2001). Design noir: the secret life of electronic objects. Basel: Birkhäuser
Ekström M. K., Gustafsson, E., Hjelmgren, D., Salomonson, N. 2012. Mot en hållbar konsumtion, en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder. Borås: högskolan i Borås, vetenskap för profession, rapport nr 20:2012
Fredriksson, C. (2012). Mode. Malmö: Liber
Galle, P. (2009). The ontology of Gero’s FBS model of designing. Design Studies, 30(4), 321e339.
Kawamura, Y. (2017). Modeologi: introduktion till modevetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Pahlén, M. & Nilsson, B. (2004). Design med omtanke: en bok om design för hållbar utveckling. Stockholm: Svensk byggtjänst
Regeringskansliet. 2015. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet
Roos, J. 2018. Konsumtionsrapporten 2018 [Under ytan]. Centrum för
konsumtionsvetenskap. Göteborg: handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2016). Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur
40
11 Figurförteckning
Figur 1. Anonym, X. 2019. Sparade byxor. [Fotografi] Figur 2. Anonym, Y. 2019. Sparad tröja. [Fotografi] Figur 3. Söderlind, K. 2019. Funktionsanalys. [Illustration] Figur 4. Söderlind, K. 2019. Kravspecifikation. [Illustration] Figur 5. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 6. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 7. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 8. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 9. Söderlind, K. 2019. Skiss, konceptutveckling. [Fotografi] Figur 10. Söderlind, K. 2019. Skiss, konceptutveckling. [Fotografi] Figur 11. Söderlind, K. 2019. Slutprodukt. [Fotografi]
