KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
Svenska och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Lässtrategier som ett hjälpmedel för
elevernas lärande
Reading strategies as an aid to students’ learning
Teresia Svennergård
Lara Al-Edili
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet Svenska, 15hp
Slutseminarium: 2021-01-13
Examinator: Camilla Jonasson Handledare: Karin Jönsson
2
Förord
Inom ramen för grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, i kursen självständigt arbete på grundlärarnivå, 15hp, via Malmö Universitet, har vi fått i uppgift att göra en kunskapsöversikt inom vårt fördjupningsämne svenska.
De som ligger bakom denna kunskapsöversikt är Teresia Svennergård och Lara Al-Edili. Vi har erfarenheter både genom verksamhetsförlagd utbildning, och efter att ha varit vikarier ute på skolor. Vi känner att hur eleverna skapar förståelse för en text med hjälp av lässtrategier är en intressant aspekt som vi gärna vill ta upp då vi märkt att det är något lärare arbetar med ute på skolor.
Vi har delat upp arbetet i olika steg. Kunskapsöversiktens layout, rubriker, stycken, innehållsförteckning och referenslista har Teresia gjort då hon har bättre kunskaper i det. I början av vårt arbete, under vår sökprocess, har vi arbetat enskilt då vi sökt upp artiklar och läst dem. Därefter har vi träffats och diskuterat dem tillsammans. De två första delarna i avsnitt tre har Teresia skrivit och i sista delen av avsnitt tre där artiklarna beskrivs kortfattat, har vi skrivit ungefär hälften var. De fem första har Teresia skrivit och de fyra sista har Lara skrivit. Artikeln där Walldén är författare har vi hjälpts åt med. Vi har även hjälpts åt vid behov. Vi har haft ett dokument där vi båda haft tillgång och skrivit i detta, både hemifrån enskilt och även träffats och suttit tillsammans. I resultatsdelen har vi suttit var för sig och läst igenom de artiklar som vi själva har hittat och skrivit delarna utifrån dessa. Vi har skrivit en del var för sig och en del tillsammans. Del ett är skriven av Teresia, del två är skriven av Lara och del tre är skriven av båda tillsammans. Vi har träffats och suttit tillsammans och diskuterat det vi skrivit, och om där varit frågetecken som uppkommit. I slutsats och diskussion samt avslutning har vi även där suttit tillsammans, diskuterat och skrivit för att få fram ett så bra resultat som möjligt.
3
Sammandrag
Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande.
Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställning ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Sökmetod ... 8
3.2 Metoddiskussion ... 9
3.3 Valda artiklar ... 10
4. Resultat ... 15
4.1 Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen ... 15
4.2 Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande ... 17
4.3 Meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande... 18
5. Slutsats och diskussion ... 20
6. Avslutning och framtida forskning ... 22
7. Referenser ... 23
5
1. Inledning
Denna kunskapsöversikt kommer att rikta in sig på hur elever skapar förståelse för en text med hjälp av lässtrategier.
I dagens samhälle används lässtrategier i skolan till mer än bara svenskämnet. Lässtrategier används exempelvis när elever arbetar med läsförståelse inom svenskämnet eller inom so ämnena när elever arbetar med faktatexter och informationstexter. Läsförståelse anses vara en mycket central förmåga och är ett återkommande kunskapskrav i alla språkämnen och årskurser, i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Skolverket, 2019). Vi diskuterade från början att skriva om “att samtala om texter” och lägga fokuset på hur eleverna diskuterar innehållet de har tagit till sig i de texter de läst. Men vi kände att det inte gav oss det vi ville ha fram. Därför valde vi att istället gå djupare in på hur elever skapar förståelse för en text med hjälp av lässtrategier. Hur elever använder sig av lässtrategier både medvetet och omedvetet.
Denna kunskapsöversikt behandlar hur olika lässtrategier påverkar eleverna i sitt lärande och om dessa är nyttiga för att skapa förståelse för en text. För att eleverna ska kunna skapa en förståelse för den de text de läser kan det vara bra att tillämpa lässtrategier. Det finns flera olika lässtrategier som eleverna kan använda sig av för att bygga upp en förståelse av en text. Forskarna AnnMarie Palinscar och Ann Brown (1984) har forskat kring lässtrategier i undervisningen. De har genom åtta års forskning, funnit fyra strategier som utvecklas genom att elever tillsammans med läraren sitter och diskuterar texter. Det finns fyra strategier som anses vara betydelsefulla för elevernas lärande. Dessa fyra innebär att eleverna kan förutsäga, ställa frågor, summera och klargöra (predicting, questioning, summarizing and clarifying). Palinscar och Brown (1984) fann att användningen av lässtrategier kan ge eleverna en mer ökad förståelse och även uppmärksamma dem på vad det är de läser.
I läroplanen (Skolverket, 2019) står det att elever ska lära sig att skapa tilltro till sin egen förmåga och kompetens för att lärandet ska bli så lustfyllt som möjligt. För att göra detta möjligt kan lässtrategier tillämpas när elever arbetar med exempelvis läsförståelse. Läsförståelse handlar om att elever ska skapa förståelse för texten, vad det är för innehåll, budskap, kunna ta ut det som är väsentligt och vad som kan vara bakomliggande, alltså
6
läsa mellan raderna. Det kan finnas elever som har svårigheter med att skapa förståelse för texten, vilket kan påverka deras läsutveckling när de kommer upp i högre årskurser. Alla elever ska ha möjligheten att få stöd och hjälp för att kunna utvecklas vidare till kritiska läsare. Läraren ska finnas till för att hjälpa och vara ett stöd för eleverna att motiveras och skapa intresse för de uppgifter de får. Som lärare är det också viktigt att uppmärksamma elevernas styrkor och svagheter för att kunna hjälpa dem vidare med deras utveckling.
Att använda lässtrategier handlar inte bara om att tillämpa det inom språkämnena utan det förekommer även inom andra ämnen som exempelvis matematik. Inom matematik arbetar elever med bland annat problemlösningar, där eleverna måste läsa uppgiften för att kunna förstå vad det är för lösning som ska genomföras. Eleverna ska med hjälp av lässtrategier kunna skapa förståelse för den text de läser. Det kan påverka även andra ämnen och även genom hela skoltiden (Westlund, 2016). Lässtrategier kan därför vara ett bra hjälpmedel för alla elever då det hjälper dem att själva orientera sig när det kommer till att förstå texter.
När vi var ute på vår verksamhetsförlagda utbildning upptäckte vi att läsförståelse är en aktivitet som tillämpas frekvent under svensklektionerna. Men för att eleverna ska kunna skapa förståelse för en text, kan det vara bra att tillämpa lässtrategier för att underlätta processen. Att arbeta med läsförståelse är ett sätt för eleverna att utveckla sin läsförmåga genom att använda sig av avkodning, tolka och skapa sig en förståelse för texten (Myrberg, 2007). Under vår egen utbildning återkommer det hela tiden att vi ska bilda oss förståelse för den kurslitteratur vi läser.
När vi diskuterade vår frågeställning, vilken betydelse kan lässtrategier ha för elevers förmåga att förstå texten, kom vi fram till att estetiska och multimodala uttrycksformer kan stimulera barns språkutveckling (Andersson, 2014). Genom estetiska uttrycksformer får barnen möjlighet att associera känslor, kunskaper, erfarenheter och få en uppfattning av en helhet. Detta är betydelsefullt för barns språkutveckling, då positiva erfarenheter av att klara av olika saker ger självkänsla och passion att pröva nya utmaningar (Andersson, 2014).
7
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva hur elever med hjälp av lässtrategier kan skapa förståelse för texter. Även hur motivation påverkar elevernas förmåga att tillämpa olika lässtrategier. Frågan som ligger till grund för denna kunskapsöversikt är: Vilken betydelse kan lässtrategier ha för elevers förmåga att förstå texten?
8
3. Metod
I denna del kommer vi beskriva hur vår sökmetod gick till och de avhandlingar och artiklar vi valt ut kommer beskrivas kortfattat, för att få en grund till vad vi i resultatsdelen kommer att beskriva vidare.
3.1 Sökmetod
För att göra en systematisk undersökning måste nyckelord finnas för att underlätta i sökprocessen. För att utöka sökningen kan det vara bra att ha med fler varierade nyckelord och därefter sålla bort de artiklar som inte anses vara relevanta. För att hitta de artiklar och avhandlingar vi använt, började vi med att söka runt i de olika sökmotorerna som vi har fått tillgång till, ERIC, Swepub och ERC.
Vi började att söka med hjälp av sökmotorn ERIC (the Education Resource Information Center). Där skrev vi in nyckelorden reading comprehension strategies AND young
children. På detta sätt fick vi upp många olika artiklar och avhandlingar. Men därefter
smalnade vi av genom att klicka i årsspannet 2010–2020. Vi valde dessa årtal för att få fram så relevant forskning som möjligt då lässtrategier kom till redan på 80-talet och vi ville ha så ny forskning som möjligt. På detta sätt fick upp sju träffar varav vi valde att använda två utav dem. Båda dessa artiklar handlar om hur lärare kan hjälpa elever som antingen kan läsa och behöver förbättra sin läsning eller elever som är på väg att börja lära sig läsa. Vi gjorde ytterligare en sökning med nyckelorden reading comprehension AND meaningful AND cognitive theory. Här fick vi endast fram två artiklar och vi valde att använda en utav dessa två. Denna artikel handlar om att barn ska lära sig läsa i tidig ålder, för att kunna utveckla tidig läskunnighet som innebär att lära sig läsa korrekt och avkoda ord.
Därefter gick vi över till den svenska sökmotorn Swepub. Vi använde oss av nyckelordet
läsförståelse och satte även här in årtalen 2010–2020. Vi valde även att smala ner det till
att endast få upp rapporter i vår sökning för att få fram undersökningar där läsförståelse används som ett hjälpmedel. Detta för att se hur elever arbetar med läsförståelse i skolan.
9
På detta sätt fick vi upp sex träffar varav vi valde att använda en av dessa. Denna rapport diskuterar textens betydelse i undervisningen för elevers läsförståelse. Vårt ämne är brett och vi har valt att fokusera på förståelse av texter, vilket gjorde att vi gjorde flera varierade sökningar med andra nyckelord. Vi använde oss av nyckelorden förståelse för texten,
lässtrategier, läslust och läsfrämjande. På detta sätt fick vi fram ett stort spann av artiklar,
mellan 10 och 50 stycken kom upp. Vi sållade bort många då de inte gav oss den information vi behövde för att kunna svara på vår fråga. Det slutade med fyra stycken artiklar som vi anser är lämpliga för vårt arbete. Dessa fyra artiklar beskriver lässtrategier, kunna läsa innan elever börjar skolan och djupläsning av texter.
Vi valde att även göra en ny sökning där nyckelordet estetiska lärprocesser användes för att få fram mer forskning gällande meningsskapande. Detta för att vi märkte det är kopplat till lässtrategier då vi sökte runt på databaserna. Vi klickade även i doktorsavhandlingar, där sex stycken kom upp. Vi valde att använda en utav dessa som handlar om hur eleverna själva kan använda sig av olika språkliga uttrycksformer och optimera sitt språk genom estetiska lärprocesser.
Efter att ha använt dessa sökmotorer valde vi att även gå in och kolla på ERC (Education Research Complete) som är en internationell sökmotor och här använde vi oss av sökorden reading comprehension strategies AND primary school för att få ner till den åldersnivå/skolnivå, vi ville undersöka. I denna sökmotor fick vi fram fem resultat efter att ha ändrat till peer review, full text och årtalen 2010–2020. Vi har valt att inte använda någon av artiklarna vi hittade då de inte var relevanta för vår frågeställning.
3.2 Metoddiskussion
För att få fram de artiklar och avhandlingar vi valt att använda oss av har vi hjälpts åt och sökt på olika ord och databaser för att få ett så bra resultat som möjligt. Dock har sökprocessen varit svårare än vad vi förväntade oss, då det har tagit längre tid att söka fram artiklar och avhandlingar som har varit relevanta för vår kunskapsöversikt.
När vi sökte runt i den databasen Swepub fick vi fram över 40 resultat efter att ha använt endast ett nyckelord, lässtrategier, och efter att ha läst alla rubriker och läst igenom abstracts kom vi fram till att det var endast två stycken artiklar som var relevanta. I
10
Swepub märktes det tydligt att det var svårt att hitta artiklar för just det ämne vi valt när vi började söka. Detta för att det ämne vi valt kommer ursprungligen från USA och det gjorde så att vi inte fick fram lika många artiklar och avhandlingar i den svenska sökmotorn. I Swepub var vi tvungna att komma på synonymer till lässtrategier och
läsförståelse och även söka efter andra nyckelord för att få fram en mer varierad sökning.
När vi gjorde sökningar i de internationella databaserna ERIC och ERC med hjälp av olika nyckelord, ledde det till att endast ett fåtal artiklar dök upp under varje sökning, vilket underlättade i vår urvalsmetod då vi kunde söka fler gånger och använda olika nyckelord och synonymer. Dock efter att ha sökt i den ERC, märkte vi att de artiklar vi fann inte var relevanta för vår kunskapsöversikt, så de valdes bort efter att ha jämfört dem med de andra artiklarna och avhandlingarna vi fann i ERIC respektive Swepub.
Det som vi märkte tydligt i vår sökprocess var vilka nyckelord vi använde oss av, det var de som styrde vår sökprocess. De engelska nyckelorden gav mer än de svenska till en början, men med hjälp av synonymer och andra nyckelord fann vi många på svenska tillslut. Vi valde att korta ner vår sökprocess genom att klicka i exempelvis rapporter och
avhandlingar, eller peer review och på detta sätt fick vi fram ett färre antal artiklar och
avhandlingar, och kunde därmed välja ut de mest relevanta.
Vi har under vår sökprocess haft en tabell för sammanställning av vilka artiklar och avhandlingar vi valt att använda oss av. Efter detta har vi fört samtal om innehållet i varje artikel och avhandling för att kunna välja ut just de som vi anser är relevanta för denna kunskapsöversikt. Vi har tillsammans skrivit ner kortfattat om varje artikel och avhandling för att underlätta när vi sedan skrivit resultatsdelen och slutsatsen. Vi har dragit slutsatser tillsammans genom att vi märkt att de flesta artiklar och avhandlingar tar upp samma aspekter, men framför dem ur olika perspektiv.
3.3 Valda artiklar
I följande del kommer de tio vetenskapliga artiklar som vi valt, presenteras kortfattat i bokstavsordning. Den tabell som utgör grunden för dessa artiklar ligger som en bilaga i avsnitt åtta i denna kunskapsöversikt. Artiklarna kommer upplysa om vad studien bygger på och vem som har medverkat i dem och hur den genomfördes.
11
Anna Lindholm (2019) har forskat om vilka strategier flerspråkiga elever drar nytta av för att lösa stimulerande uppgifter med att läsa och förstå ämnestexter. Hon undersöker hur eleverna reflekterar över sin egen läsning och tillämpning av lässtrategier. Studien,
Flerspråkiga elevers textförståelse och reflektioner kring användning av lässtrategier,
gjordes på en F-9 skola där alla elever på skolan deltog (står ej antal). Studien handlade om att få fram hur textbaserade intervjusamtal får elever att reflektera över sin förståelse för texter när de arbetar med läsförståelse. Hon fick fram att om dialogerna mellan elever utgår från texter, får eleverna chansen att reflektera över det de läst.
Caroline Liberg (2010) har i denna rapport, Texters, textuppgifters och undervisningens
betydelse för elevers läsförståelse – Fördjupad analys av PIRLS 2006, gjort en
fördjupningsstudie med material hämtat från PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy Study). Denna rapport belyser hur den svenska skolan hjälper elever i årskurs fyra, att komma vidare i sin förståelse av texter. Men även att den svenska skolan inte stödjer eleverna i deras vidare utveckling av avancerade förmågor att läsa. Rapporten bygger på analyser av svenska tioåringar i skolan, hur de presterar på läsförståelsetester och andra prov med texter. Den belyser även hur svenskämnet inte bara är grunden för elevers läs- och skrivförmåga, utan rapporten tar även upp hur läraren ska hjälpa och stödja elever i läsinlärningsprocessen.
Fiona Maine (2013) beskriver i sin studie, How children talk together to make meaning
from texts; a dialogic perspective on reading comprehension strategies, att läsförståelse
är att skapa en dialogisk mening utifrån texten genom att använda sig av multimodala hjälpmedel samt skrivna texter. Studien riktar in sig på elever i de lägre årskurserna, där åtta elever har fått sitta parvis och diskutera en text och Maine har spelat in deras samtal, för att senare kunna analysera och svara på de frågor som satts upp inför analysen. Maine skriver att genom att skapa en dialog mellan eleverna, kan detta ge liv till olika tolkningar av texten och det kan även framkomma hur eleverna förstår texten. Studien beskriver dialogen mellan elever som ett hjälpmedel när det kommer till läsförståelse.
Lena Ivarsson (2008) skriver i sin akademiska avhandling, Att kunna läsa innan
skolstarten – läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare, om hur barns
läsutveckling börjar innan de börjar skolan, att några elever kan läsa innan skolstart. Avhandlingen behandlar områden om hur det är att lära sig läsa hemma och i skolan. För att få fram det resultat hon var ute efter, gjordes det en mängd olika lästester på över tusen
12
elever, i förskoleklass och upp till årskurs tre. Dessa innebar att eleverna fick frågor med olika svårighetsgrad, som de fick svara på och därefter utvärderades dessa för att kunna identifiera ”tidiga läsare”, ”genomsnittliga läsare” eller ”icke-läsare”. Detta för att se vilka faktorer som påverkar. Hon jämför hur åldern spelar roll när det gäller läsinlärning och när elever lär sig läsa i skolan.
Lori McKee och Gay Carr (2016) skriver i sin studie, Support Beginning Readers in
Reading to Learn: A Comprehension Strategy, om hur läraren ska vara ett stöd för elever
som håller på att lära sig läsa. Denna studie är ett hjälpmedel för lärare då den beskriver en strategi bestående av fem steg, som lärare kan använda i sin undervisning, för de elever som behöver extra hjälp när det kommer till att börja lära sig läsa. Studien beskriver strategin i fem steg; läsa, stoppa, tänka, fråga och därefter gå tillbaka och tänka på hur elever kan koppla ihop texten med det de redan vet. Studien utgår från två klasser ur årskurs ett och själva idén skapades under ett personalmöte. Administratörerna på skolan hade precis lagt fram ett mål om att förbättra elevers läsning, och då kom McKee och Carr på denna femstegs strategi för att hjälpa eleverna. De använde hjälpmedlet själva på sina egna två klasser (årskurs ett) för att få fram ett resultat. Varje gång eleverna skulle arbeta med texter, berättade McKee och Carr om lässtrategierna tills de efter några veckor observerade att eleverna själva använde sig av dem omedvetet.
Mary Ingemansson (2018) har skrivit en artikel Djupläsning och lässtrategier som är byggd på en studie. Studien handlar om hur elever på svensk grundskolenivå, årskurs ett till åtta, med hjälp av olika lässtrategier kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att komma igång med att förstå det lästa. Studien genomfördes på 14 elever i en mindre skola i Sverige, som fick läsa de fyra första kapitlen i två skönlitterära böcker och därefter sitta tillsammans i grupp och diskutera frågor som bygger på innehållet utifrån böckerna. Hon tar även upp äldre studier såsom PIRLS 2011 och PISA 2012, för att visa hur viktigt omläsning är för eleverna, då genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande. Ingemansson skriver också om hur betydelsefullt det är att öka elevernas motivation genom att låta dem agera socialt via textsamtal. Resultatet av denna studie är att motivera eleverna i sitt lärande och där läraren ska finnas med som stöd.
Märtha Andersson (2014) har genomfört en studie med fyra olika projekt. Hennes avhandling Berättandets möjligheter - Multimodala berättelser och estetiska
13
i estetiska lärprocesser. Syftet med denna studie har varit att eleverna ska få möta och på egen hand tillämpa sig av olika språkliga uttrycksformer i sitt berättande samt att optimera sitt språk genom estetiska lärprocesser. Det empiriska materialet som Andersson använt sig av har begränsats till elevers bilder, texter och muntliga berättelser. Andersson har även med hjälp av andra forskares arbeten genomfört klassrumsobservationer där hon studerat hur elever i årskurs ett till fem samt förskoleklass, skapar mening i sina multimodala berättelser och vilka möjligheter och lässtrategier de tillämpar i sitt meningsskapande. De fyra olika projekten granskar också lärarnas uppfattningar kring estetiska lärprocesser och multimodalt berättande. Forskningen som Andersson har genomfört bygger på fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan olika grundskolor. Det har sammanlagt varit ungefär över tusen elever (blandat mellan förskoleklass och upp till årskurs fem) och över tjugo lärare (klasslärare, musiklärare, fritidspedagoger, dramalärare, sånglärare, bildlärare och danslärare) som deltagit i undersökningarna. Resultatet av denna studie menar Andersson att eleverna i sitt meningsskapande använder sig av olika resurser som exempelvis sinnesintryck, känslor, gester eller kroppsrörelser som de kan anknyta till deras egen vardag.
Nell Duke och Meghan Block (2012) skriver i sin studie, Improving Reading in the
Primary Grades, om hur elever kan förbättra läsningen i grundskolan (årskurs F till 4) i
de amerikanska skolorna. Studien bygger på en äldre studie som fokuserade på hur lärare kunde förebygga svårigheter i att läsa hos elever i årskurs fyra. Duke och Block har använt sig av en tabell där de har utgått från sju punkter för att få fram ett resultat genom en undersökning gjord i grundskolor i USA. De har genom att analyserat olika undersökningar, gjort en sammanställning av hur det ser ut i de amerikanska skolorna. Duke och Block vill med sin studie visa hur skolan har hjälpt till att förbättra lässvårigheter hos elever i de yngre årskurserna, från årskurs fyra och neråt. Detta handlar generellt om grundskolor runt om i USA. De tar upp tre viktiga hinder som lärare ska förebygga. De diskuterar även hur många olika instruktioner det finns gällande effektivitet inom läsförståelse, begreppslig kunskap och läsa utanför skolan.
Robert Walldén (2019) har undersökt textsamtal i syfte att studera hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan bidra till nyttjandet av lässtrategier. Han har samlat empirisk data genom observationer, ljudinspelningar och insamling av undervisningstexter, medan analysen grundar sig på genreteori samt ramverk för
14
läsförståelse och litteracitet. Hans artikel, Genrekunskap som ett led i
läsförståelsearbetet: textsamtal i årskurs 1 och 6, bygger på studier kring hur två lärare i
årskurs ett respektive årskurs sex använder sig av genrebaserad undervisning och pedagogisk kommunikation i klassrummet. Walldén skriver om hur viktigt det är med genrekunskaper för elever, då det kan konkretisera och tydliggöra undervisningstexter samt eleverna har möjligheten att skapa en mer fördjupad förståelse för texten.
Susan Trostle Brand och Elizabeth M. Dalton (2012) har gjort en studie, Universal Design
for Learning Cognitive Theory into Practice for Facilitating Comprehension in Early Literacy, som handlar om hur elever i alla åldrar runt om i världen utvecklar sin
läsinlärning. De tar upp UDL (Universal Design for Learning) som är en metod uppdelad i fyra olika principer som handlar om representation och engagemang, handling och hur lärare och elever uttrycker sig, bedömning och ledande till förståelse. Dessa fyra principer använder sig lärare runt om i världen av i sitt klassrum. Artikeln belyser hur lärare kan med hjälp av olika lässtrategier hjälpa elever att utveckla deras läsförmåga.
15
4. Resultat
I detta avsnitt presenteras vårt resultat. Vi har utifrån den tematiska analysen under vår sökprocess som ges i del tre, kommit fram till tre aspekter som vi anser ger svar på vår frågeställning. De rubriker som framkommer i denna resultatsdel har vi kommit fram till genom att diskutera och hitta svaren på frågeställningen genom de artiklar och avhandlingar vi läst. Vi använde oss av tematisk analys när vi gjorde vår undersökning i de olika databaserna för att få ut så mycket information som möjligt som vi anser är relevant. Enligt Virginia Braun och Victoria Clarke (2006) är tematisk analys en kvalitativ metod som används för att beskriva och analysera det datamaterial som man finner. Vi kom på detta sätt fram till tre rubriker som vi anser svarar på vår frågeställning, men som också anses vara relevanta utifrån de artiklar och avhandlingar vi använt oss av. De rubriker som presenteras i följande del är Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande.
4.1 Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen
I så gott som samtliga artiklar framställs lässtrategier som något positivt och som ett hjälpmedel. McKee och Carr (2016) beskriver lässtrategier som ett positivt hjälpmedel för elever i skolan. I deras studie skriver de om en femstegsstrategi som kan vara bra att ha som ett hjälpmedel till läraren när denna undervisar. Lindholm (2019) skriver om att elever som läser och ska skapa sig en förståelse för texter är aktiva på olika sätt. Men för att skapa förståelse för texter krävs det att lärare tillämpar undervisning i lässtrategier. Lindholm menar på att detta är något som har visat sig vara en positiv effekt för elever när de arbetat med läsförståelse. Att undervisa “i lässtrategier är ett sätt att visa hur elever konkret kan gå tillväga för att förstå innehållet i texter de läser samt ge dem verktyg att använda om problem med förståelsen uppstår” (Lindholm, 2019, s.71). McKee och Carrs femstegsstrategi börjar med att elever läser den text de fått till sig, för att få igång läsningen hos de elever som kanske har svårt för att läsa. Andra steget handlar om att stanna upp och tänka efter vad det är man har läst och om där finns svåra ord som behövs ses över. Nästa steg är att tänka efter vad eleverna har läst, hur textens struktur är uppbyggd och hur den formar ämnet, om den hjälper eleven med att skapa förståelse för
16
ämnet. Detta steg kan också vara ett hjälpmedel för elever att summera det de har läst för att komma ihåg för fortsatt läsning. Det fjärde steget handlar om att diskutera den text de har läst tillsammans med andra elever. För att se hur de har uppfattat den text de läst. Precis som McKee och Carr skriver i sitt fjärde steg att diskussioner är en del av lässtrategier påvisar även Maine (2013) hur diskussioner mellan elever är något positivt. Hon skriver att genom diskussioner mellan elever, ges de en möjlighet att använda olika sorters tolkningar och prioriteringar av ämnet de läst om. För att förstå texten använder elever fantasi och empati för att komma in i textens värld. Detta skapar kreativa svar och eleverna kan lättare förstå varandra. Maine pratar också om att det är läraren som ska uppmuntra till en dialog mellan eleverna genom att exempelvis läsa tillsammans. Detta för att främja undervisningen av förståeselfärdigheter hos eleverna.
McKee och Carrs sista steg handlar om att eleverna ska lära sig koppla vad det är de har läst med något de redan vet om eller har upplevt. Det handlar om att elever ska lära sig skapa förståelse för ny information med den information de redan vet. Lindholm (2019) skriver i sin artikel om hur elever som har svenska som andraspråk, alltså flerspråkiga elever har en tendens att anpassa de lässtrategier de lärt sig till den text de läser jämfört med ej flerspråkiga elever. Lindholm menar på att elever som är flerspråkiga har lättare att koppla den information de redan vet med den nya informationen som kommer fram. McKee och Carr uppmuntrar lärare att inkludera elevernas tidigare lärande, textval och multimodalt stöd för att det ska underlätta i undervisningen. De elever som är i början av sin läsning kanske detta steg kan hjälpa dem att skapa en större förståelse för texten om det möjligen handlar om något som de redan varit med om. Det svenska skolsystemet är anpassat i enspråkig kontext, vilket gör att elever som är tvåspråkiga har lättare att anpassa lässtrategier till texterna än elever med endast svenska som språk.
Lässtrategier kom till redan på 80-talet av forskarna Palinscar och Brown (1984), Walldén skriver i sin avhandling gjord 2019, om en annan sorts lässtrategi som är uppbyggd på ett liknande sätt i förhållande till McKee och Carrs (2016) samt Maines (2013). Den strategi som Walldén (2019) skriver om kommer ursprungligen från Palincsar & Browns
avhandling från 1984. Lässtrateginheter ‘reciprocal teaching’ som innebär att summera,
att ställa frågor till texten, att reda ut oklarheter och att göra förutsägelser (Walldén, 2019). Palinscar och Brown menar att summera och ställa frågor är ett sätt att greppa textens innehåll.
17
4.2 Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande
Det är utifrån flera av de källor vi funnit som vi märkt att motivation är något som är betydelsefullt för elevernas lärande, då det är viktigt som lärare att motivera eleverna till att lära sig. Ivarsson (2008) skriver om motivation och intresse i sin avhandling. Hon tar upp det sociokulturella perspektivet som en betydelsefull del i att motivera eleverna i deras lärande. Det sociokulturella perspektivet innebär att alla exempelvis i ett klassrum ska vara delaktiga. Det ska finnas ett socialt samspel. Ivarsson (2008) påpekar att barns lärande börjar långt innan skolstarten, vilket gör att barns förkunskaper och erfarenheter bör utgöra en naturlig startpunkt för lärande och utveckling i skolan. För att eleverna ska motiveras krävs det att lärandet sker på ett meningsfullt och stimulerande sätt för individen.
Ivarsson (2008) tar även upp att med hjälp av olika hjälpmedel kan lärare motivera och intressera eleverna för något specifikt, något som läraren vill att de ska få kunskaper om. Det handlar alltså inte om att läraren ska styra eleverna. Utan det handlar om att läraren medvetet ska sätta fokus på sådant som eleverna anser vara betydelsefullt och på detta sättet locka deras intresse. Det kan exempelvis ske genom att läraren väljer att läsa en intressant skönlitterär bok med känsla och inlevelse, vilket kan öka intresset och motivationen för bokläsning. Vidare, kan detta leda till samtal om innehåll, ord och bokstäver med mera.
För att motivationen inte ska upphöra är det viktigt att läraren ska vara flexibel och uppmärksam för att motivationen ska finnas kvar. Ingemansson (2018) skriver i sin artikel om hur elever kan tappa motivationen om det de läser är väldigt långa texter. Hon hävdar att forskare har noterat att det är de långa löpande texterna som eleverna har svårt att tolka och ta till sig innehållet i, vilket inte enbart sker i svenskan utan även i andra ämnen. Ingemansson skriver att motivation är en viktig faktor och har en stor betydelse för elevernas läsning. Hon tar upp tre kriterier för ökad läsmotivation. Den första handlar om att läsningen är aktuell för den utvecklingsprocess eleverna befinner sig i. Den andra handlar om att eleverna har tillgång till en stor mängd olika texter och den tredje, att de har möjlighet att få stöd från läraren vid tolkning av en text.
En annan viktig synpunkt som Ingemansson (2018) tar upp för motivation, är att elever behöver läsförebilder där läraren ska redogöra för sin egen läsning på ett produktivt sätt.
18
Läsningen börjar vid lärarens textval, vilket är oerhört betydelsefullt för att alla elever ska få möjlighet att komma in i texten. I början av en text handlar det mycket om att tänka, diskutera och samtala. Under elevernas skoltid ska flera lässtrategier integreras i läsningen så att eleverna tar till sig varje ny läsning med rimliga frågor.
4.3 Meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande
Meningsskapande är en aspekt som är betydelsefull för att utveckla elevernas lärande. Vi har hittat en avhandling där forskaren Andersson (2014) har gjort en undersökning med hjälp av andra forskares arbeten, tagit upp olika aspekter och perspektiv kring hur meningsskapande är betydelsefullt för elevernas lärande. Andersson (2014) skriver om berättandets möjligheter. I avhandlingen refererar Andersson till Liberg, som konstaterar att inom forskningen talas det om att meningsskapande alltid är medierat, vilket innebär att det konstant sker via språkliga uttrycksformer eller kanaler. I olika kontexter i vårt dagliga liv uppför vi oss på olika sätt och tillämpar olika sinnen och varierande redskap för att kommunicera. Liberg menar på att meningsskapande är något som kommer från våra sinnen och hur vi väljer att kommunicera med andra.
Andersson (2014) refererar även till Fast, som har forskat kring barns lärande och berättande. Fast undersökte hur sju barn engagerade sig i sociala och kulturella praktiker i sina hem. Fast har analyserat barnens situation genom att synliggöra informella och vardagliga kontexter där barn praktiserar läsande och skrivande. I sin undersökning upptäckte hon att barn genom kultur, traditioner, språk och genom religion, i hemmen, socialiseras med aktiviteter fyllda av läs- och skrivövningar. Fasts slutsats visar att barnen redan innan de utsätts för formell undervisning praktiserar sitt läsande och skrivande i olika kontexter. Barnen kommer alltså till skolan med ett bagage fyllt med tidigare erfarenheter av läsande och skrivande samt olika texter, vilket gör att läraren utifrån elevernas intressen och erfarenheter kan genom att läsa och skriva skapa en meningsfull undervisning.
En viktig aspekt som vi uppmärksammat är att om eleverna inte får den hjälp och stöd de behöver så finner de ingen mening med det de ska lära sig. Meningsskapande ska vara betydelsefullt för eleverna då det är något de använder sig av hela tiden. Liberg (2010)
19
har uppmärksammat att det svenska skolsystemet hjälper och stödjer elever i deras utveckling kring att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Men också att det svenska skolsystemet inte stödjer de elever som behöver utvecklas på en mer avancerad nivå, exempelvis att läsa och förstå faktatexter eller skönlitterära texter (Liberg, 2010). Liberg nämner vidare att det är viktigt att man som lärare utvecklar kunskapen att kunna se hur man ska kunna stödja eleverna i deras möte med olika textvärldar. Det ska finnas en möjlighet till att få hjälp och stöd av läraren i skolan.
En annan intressant aspekt som vi uppmärksammade då vi läste om meningsskapande är estetiska uttrycksformer. Andersson (2014) refererar till Bamfords studie kring hur estetiska uttrycksformer i skolan gynnar elevernas kunskapsutveckling, genom att de får associera känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och få en uppfattning av en helhet. Andersson (2014) refererar även till Häikö. Häikö menar att barn som får utforska sin värld genom skapande visar sig ha lättare för att uppfatta omvärlden på ett mer djupare plan. Det estetiska skapandet blir ett stöd för barnen, där de får möjlighet att bli medvetna om vad de känner och vet.
Utifrån barnets perspektiv har livet olika meningserbjudanden. Vilket innebär att det är den enskilde individen som avgör vad som är meningsfullt. Anledningen till detta är att barnens intressen och erfarenheter utvecklas utifrån kulturellt och socialt anpassade fysiska miljöer, samt att det skapas meningsfulla handlingssätt via den fysiska miljön. Andersson (2014) refererar även till Kress och Selander. De påpekar att mening skapas i olika teckenvärldar, där exempelvis bilden är ett sätt att skapa mening. Mening kan också skapas genom teckenvärldar som skrift, rörelse eller ljud. Andersson (2014) skriver också i sin avhandling att meningsskapande sker konstant, då vi parallellt konstruerar kunskap och utvecklar våra resurser. Andersson menar att lärande, meningsskapande och kunskapande är tre centrala begrepp för att definiera vad som sker i en aktiv process. När eleverna exempelvis får ta del av en grundberättelse genom att lyssna på den, arbetar de med att konstruera en ny mening. Den nya meningen förvandlas till en funktionell kunskap som eleverna tillsammans tar sig an när de gemensamt konstruerar mening i sina nya berättelser.
20
5. Slutsats och diskussion
Ur vår frågeställning “Vilken betydelse kan lässtrategier ha för elevers förmåga att förstå texten?” har vi kommit fram till att de avhandlingar och artiklar, gemensamt pekar på att för att skapa förståelse, krävs det att elever börjar läsa och lära sig att använda olika strategier i tidig ålder.
Vi som blivande lärare har märkt att lärare inte använder sig av lässtrategier i undervisningen trots att forskare menar på att användningen av lässtrategier är något positivt, tycker vi att det är något lärarna borde arbeta med i undervisningen. Andersson (2014) anser utifrån sin studie att det är eleverna som påverkar vad undervisningen ska handla om, då det är de som avgör vad som är intressant och meningsfullt och inte läraren. Läraren ska anpassa undervisningen efter eleverna samtidigt som den ska utgå från de styrdokument som finns.
I läroplanen (2019) står det att elever själva ska kunna söka information och skriva egna berättelser, skapa historier och hitta fakta. De avhandlingar och artiklar som vi har läst, visar på att läraren ska använda sig av lässtrategier i undervisningen och måste även ta del av och utgå från det som eleverna redan kan och vet, exempelvis lära sig läsa och skriva. För att på så sätt bygga vidare och lägga undervisningen på den nivå som eleverna är på. Men vi har märkt att efter att ha varit ute på vår verksamhetsförlagda utbildning, att lärarna inte använder sig av lässtrategier i sin undervisning. Forskarna pekar dock på att användning av lässtrategier är en positiv egenskap, för att skapa förståelse för texten som eleverna läser. Lässtrategier kan hjälpa elever att själva söka en förståelse för den text de läser. Det krävs att man som lärare ska lägga in en strategi i sin undervisning för att underlätta för eleverna så att de ska kunna skapa en förståelse för texten.
Lässtrategier är inte det enda vi uppmärksammade i avhandlingarna och artiklarna, vi märkte även att motivation är något som uppmärksammas. Ingemansson (2018) menar på att motivation är en viktig faktor och har en stor betydelse för elevers intresse för läsning. Hon anser att elever ska ha en läsförebild och att lärarens val av text är en stor del i att eleverna lär sig att skapa förståelse för texten. Läraren kan använda olika hjälpmedel som kan motivera och fånga elevernas intresse för något som läraren vill att de ska få insikt om.
21
Det handlar inte bara om lässtrategier och motivation, utan det handlar även om vilket perspektiv läraren arbetar utifrån. Ivarsson (2008) menar att det sociokulturella perspektivet, är en oerhört viktig aspekt för lärandet. Vi som blivande lärare kan definitivt tänka oss att arbeta utifrån de sociokulturella tankarna kring socialt samspel i klassrummet där alla elever är delaktiga.
Vi har även uppmärksammat att det inte bara handlar om att använda sig av olika strategier för att skapa förståelse för en text, utan det handlar också om meningsskapande. Att skapa mening handlar om mycket mer än att bara diskutera en text, det handlar om att exempelvis en bild kan vara ett sätt att skapa mening. Det är viktigt att lärarna kan reflektera kring vad som är meningsfullt för eleverna men samtidigt också låta eleverna själva vara delaktiga och påverka sin undervisning.
Avslutningsvis vill vi påpeka att vi som blivande lärare kommer att ha stor nytta av de strategier vi har stött på i de artiklar och avhandlingar vi läst. Då vi tycker att lässtrategier, motivation, sociokulturella perspektivet och meningsskapande är fyra betydelsefulla aspekter som kan hjälpa elever att skapa en mer ökad förståelse för en text. De strategier som intresserar oss mest av de vi har tagit upp i denna kunskapsöversikt är McKee och Carrs femstegsstrategi då denna är lätt att använda i undervisningen och kan få eleverna att själva gå efter dessa steg efter några veckor.
22
6. Avslutning och framtida forskning
Även om samhället ständigt utvecklas och förändras, har vi uppmärksammat att de gamla undervisningsmetoderna fortfarande finns kvar i skolan. Det digitala samhället blir större och större. Men när det kommer till läsning och att hålla uppe motivationen hos elever och få dem att skapa förståelse för en text självmant, krävs det att de tillämpar lässtrategier för att gå tillbaka, tänka efter, diskutera och skriva ned vad det är de har kommit fram till. I vår kunskapsöversikt valde vi att inte gå längre tillbaka än till år 2010 för att vi ville ha så ny forskning som möjligt. Vi har med några artiklar som är gjorda ännu längre tillbaka, detta för att den information de tar upp anser vi är viktiga i vår fråga.
I vidare forskning, inför vårt examensarbete vill vi vidare undersöka hur lässtrategier används i skolor och hur lärarna använder sig av dem i undervisningen. Då samhället är under ständig utveckling kommer det behövas flera olika variationer av lässtrategier. De strategier som tas upp i denna kunskapsöversikt kanske inte är relevanta om några år, för att det hela tiden kommer nya idéer och tankar kring hur lärare ska använda sig utav det i undervisningen. Vi är nyfikna på att forska vidare kring hur forskare ser på utvecklingen kring lässtrategier eftersom samhället ständigt utvecklas. Avslutningsvis vill vi påpeka att det är viktigt att undersöka både positiva och negativa faktorer, exempelvis elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur dessa använder sig av lässtrategier gentemot de elever som inte har någon svårighet, för att få ett så relevant resultat som möjligt, för att få en
23
7. Referenser
Andersson, Märtha. (2014). Berättandets möjligheter - Multimodala berättelser och
estetiska lärprocesser [Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet]. Hämtad
2020-11-23 Märtha Andersson III.pdf (diva-portal.org)
Braun, Virginia & Clarke, Victoria (1984). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology 2006(3) s.77-101 Hämtad 2020-11-25
http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Caroline Liberg (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers
läsförståelse: [fördjupad analys av PIRLS 2006]. Stockholm: Skolverket. Hämtad
2020-11-16 Fördjupad analys av PIRLS 2006 - Skolverket
Duke, K. Nell. & Block, K. Meghan. (2012). Improving Reading in the Primary Grades.
Future of children 22(2) s.55-73 Hämtad 2020-11-10 Improving Reading in the Primary Grades: EBSCOhost (mau.se)
Ingemansson, Mary. (2018). Djupläsning och lässtrategier. Acta Didactica Norge 12(2),
Art. 8 DOI: http://dx.doi.org/10.5617/adno.5627 Hämtad 2020-11-23
Ivarsson, Lena. (2008). Att kunna läsa innan skolstarten. Läsutveckling och
lärandemiljöer hos tidiga läsare [Akademisk avhandling, (nr 87) Pedagogiska
Institutionen Umeå Universitet] Hämtad 2020-11-18 FULLTEXT01 (diva-portal.org)
Lindholm, Anna. (2019). Flerspråkiga elevers textförståelse och reflektioner kring
användning av lässtrategier. Nordand, (I-2019), s.69–92 Hämtad 2020-11-10 DOI: DOI:
10.18261/issn.2535-3381-2019-01-04 (idunn.no)
Maine, Fiona. (2013). How children talk together to make meaning from texts: a dialogic perspective on reading comprehension strategies. Literacy UKLA, volym (nr 3)
(xxxx2013), s.150-157 Hämtad 2020-11-16 How Children Talk Together to Make
24
McKee, Lori. & Carr, Gay. (2016). Supporting Beginning Readers in Reading to Learn: A Comprehension Strategy. The Reading Teacher 70(3), s.359-363. Hämtad 2020-11-10
Supporting Beginning Readers in Reading to Learn: A Comprehension Strategy: EBSCOhost (mau.se)
Myrberg, Mats. (2007). Del 4 Läs- och skrivsvårigheter. I: Att läsa och skriva: forskning
och beprövad erfarenhet. ([Rev. uppl.]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Palinscar S. AnnMarie. & Brown L. Ann. (1989). Classroom Dialogues to Promote Self-Regulated Comprehension. Research on Teaching vol.1, s.35-71
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket. Hämtad 2020-11-10
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019) - Skolverket
Trostle Brand, Susan. & Dalton, M. Elizabeth. (2012). Universal Design for Learning:
Cognitive Theory into Practice for Facilitating Comprehension in Early Literacy. Forum
on Public Policy [University of Rhode Island] Hämtad 2020-11-18 ERIC - EJ979433 -
Universal Design for Learning: Cognitive Theory into Practice for Facilitating Comprehension in Early Literacy, Forum on Public Policy Online, 2012 (ed.gov)
Walldén, Robert. (2019). Genrekunskap som ett led i läsförståelsearbetet: textsamtal i årskurs 1 och 6. Forskning om undervisning och lärande 7(2) s.95-110 Hämtad 2020-11-23 ForskUL_vol_7_nr_2_s_95-110.pdf
Westlund, Barbro. (2016). Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad?.
25
8. Bilagor
Författare, år Titel Publikations-
typ Syfte Teoretiskt ramverk Metod och material Resultat Lori McKee &
Gay Carr, 2016 Support Beginning Readers in Reading to Learn: A Comprehension Strategy Peer Review Studie Ett hjälpmedel för lärare att använda till eleverna
Lässtrategier 2 årskurs 1 klasser Lässtrategier 2 lärare - observationer Eleverna använde sig av lässtrategierna helt själva efter några veckor Nell K. Duke & Meghan K. Block, 2012 Improving Reading in the Primary Grades Studie Förbättra läsningen i grundskolans år F-4 i de amerikanska skolor Svårigheter 7 punkter Läsa Grundskoleelever årskurs F-4 Äldre studie Analyserat skolor Det har förbättrats sen den första artikeln kom ut men de påpekar att man kan göra ett bättre jobb. Skolverket, 2010 Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse – Fördjupad analys av PIRLS 2006 Rapport, studie Hur skolan hjälper elever att utveckla sin förståelse när de arbetar med texter och läsförståelser PIRLS Läsförståelse Elever i årskurs 4 Fördjupningsstudi e av PIRLS Läsförståelseteste r Hur svenska skolan stödjer eller icke stödjer elever som utvecklar sitt lärande Fiona Maine, 2013 How children talk together to make meaning from texts: a dialogic perspective on reading comprehension strategies Studie Läsförståelse är att skapa en dialogisk mening utifrån texten med hjälp av multimodala hjälpmedel Multimodala hjälpmedel Dialoger mellan elever 8 elever – diskussion av texter Inspelningar av samtal Dialoger mellan elever blir ett hjälpmedel när man arbetar med läsförståelse Lena Ivarsson, 2008
Att kunna läsa innan skolstarten – läsutveckling och
lärandemiljöer hos tidiga läsare
Doktors-avhandling/ akademisk avhandling
Kan barn läsa innan de börjar skolan och hur mycket erfarenhet har dem då? Läsa Svårighetsgra d på tester Tidiga läsare, genomsnittlig a läsare, icke-läsare Vygotskij Lästester på över tusen elever i årskurs F-3 Eleverna gick att dela in i tre kategorier och det kunde både vara åldern som spelade roll eller erfarenheten Susan Trostle Brand & Elizabeth M. Dalton, 2012 Universal Design for Learning Cognitive Theory into Practice for Facilitating Comprehension in Early Literacy Peer-review, Full text Studie UDL – utveckling av läsinlärning hos elever i alla åldrar Universal Design for Learning Cognitive Theory into Practice for Facilitating 4 principer – representation, engagemang, handling, hur man uttrycker sig, bedömning, ledande till förståelse UDL är en bra metod som alla lärare ska använda i skolan för att hjälpa elever utveckla deras läskunnighet Robert Walldén, 2019 Genrekunskap som ett led i läsförståelsearbe Studie Genrekunskap i klassrummet viktigt för Genrekunska p Lässtrategier Observationer, ljudinspelningar, Positivt med genrebaserad kunskap i
26 tet: textsamtal i årskurs 1 och 6 eleverna, även klassrums kommunikatio n är bra för eleverna Pedagogik undervisningstext er undervisninge n, pedagogisk kommunikatio n viktigt Mary Ingemansson, 2018 Djupläsning och lässtrategier
Artikel Elever årskurs 1-8 kan med hjälp av lässtrategier djupläsa en text Djupläsning Grundskoleni vå PIRLS PISA Motivation 14 elever PIRLS PISA Det är viktigt att eleverna motiveras i sitt lärande och att läraren ska hjälpa och vara ett stöd. Anna Lindholm, 2019 Flerspråkiga elevers textförståelse och reflektioner kring användning av lässtrategier Studie Flerspråkiga elever använder sig av lässtrategier omedvetet Flerspråkiga elever Lässtrategier 3 undersökningar Textbaserade intervjusamtal Läsförståelse Textbaserade dialoger ger eleverna mer, då de får reflektera över vad de läst Märtha Andersson, 2014 Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser Artikel Elever ska få möta och tillämpa olika språkliga uttrycksformer i sitt berättande Estetiska lärprocesser Multimodalt berättande Multimodala berättelser Meningsskap ande 4 kultur- och berättarprojekt Klassrums-observationer Elever i årskurs F-5 Eleverna ska få möta och på egen hand använda sig av olika språkliga uttrycksformer i sitt berättande samt att optimera sitt språk genom estetiska lärprocesser.
