Memes och kulturella artefakter

Lärarande och samhälle

Examensarbete

Memes och kulturella artefakter

En litteraturstudie Diego Alfaro Molina John-Michael Mayol

Lärarexamen 270hp Handledare: Ann-Mari Edström Bild och visuell lärande Examinator: Pär Widen

2

Abstract

We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting.

Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery. This means that the cultural reference is only clear to the beholder if they have corresponding prior knowledge to the reference.Our study will also show via concrete examples how this could be used in school settings and as pedagogical tools in the classroom.

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte och forskningsfråga ... 7

Syfte ... 7 Forskningsfråga: ... 7 Metod ... 8 Gestaltande arbete ... 8 Insamling av litteratur ... 9 Vad är en meme? ... 11 Kultur ... 12

Memes sprider kultur ... 13

Semiotik och memes ... 15

Terminologi ... 16 Replikator; ... 16 Fenotyp / Genotyp; ... 16 Memepool; ... 16 Memetik; ... 16 Memes, starten ... 17

Huvudaspekter av en (framgångsrik) meme ... 18

En memes överlevnadsfaktor ... 19

En memes storlek ... 20

Memes omdefinieras... 22

Internet memes ... 23

Definition av internetmemes ... 24

Knoble & Lankshears kriterier för en internetmeme. ... 25

Humor ... 25

Överlappning ... 26

Kontextuella motsatser ... 27

Rage faces ... 28

Reflektioner kring memes som pedagogisk artefakt i klassrummet ... 29

Memes som populärkultur ... 29

Digitala memes i klassrummet ... 31

Internetmemes spridningssystem i skolan ... 32

Omedveten replikation i skolan ... 33

Memes överför erfarenheter ... 35

4 Referenslista ... 38 Bilagor ... 40 Bilaga 1. ... 40 Gestaltningen motiveras ... 40 Utformning ... 40 Arbetsprocess ... 41 Gene ... 42 Meme ... 43 Gestaltningens budskap ... 44 Bilaga 2. ... 46 Bilaga 3. ... 46 Bilaga 4. ... 46

5

Inledning

The new soup is the soup of human culture. We need a name for the new replicator, a noun that conveys the idea of a unit of cultural transmission, or a unit of imitation. 'Mimeme' comes from a suitable Greek root, but I want a monosyllable that sounds a bit like 'gene'. I hope my classicist friends will forgive me if I abbreviate mimeme to meme. Richard Dawkins (1976)

I detta examensarbete ska vi följa utveckling av memes över tid, från dess uppkomst till hur de ser ut idag och lyfta fram hur de möjligtvis kan användas som pedagogiska hjälpmedel i skolan. Som komplement till den skrivna uppsatsen har vi även valt att konstruera och framföra en gestaltning som visas i samband med examensarbetet. En genomgående redovisning för konstruktionen och konceptuell förklaring till gestaltning finns som med bilaga (bilaga 1). Men innan vi kommer så långt, bör frågan ”vad är en meme”? först ställas. Kortfattat och mycket förenklat är en meme den minsta bit kultur som går att sprida från människa till människa, likt ett virus. En melodi på en låt som fastnar i huvudet, en catchphrase, ett nytt mode eller en livserfarenhet är några bra exempel. Dawkins (1976). Vi ska gå djupare in på begreppet meme senare i arbetet, fokus ligger nu istället på bakgrunden till meme och varför vi valde att skriva detta arbete om dem. Varifrån kommer alla små fraser och tilläggsord vi använder oss av i vardagen? Varifrån kommer alla vanor vi har som delvis utgör vårt unika sätt att leva på? En meme är i grunden en bit kultur som överförs från en människa till en annan, en slags lärdom. Ett exempel på detta är huskurer. Varför är det ett känt fenomen att vitlök, citron och ingefära används för att bota huvudvärk och förkylningar? Även om dess verkliga påverkan är diskuterbart och huskurer tangerar uråldrig pseudovetenskap så ingår denna kunskap i vår nuvarande kultur. Memes kan även vara livserfarenheter som en förälder för vidare till sitt barn. Barnet ifråga kommer sedan att till viss del bete sig på samma vis eller uppvisa liknande vanor som föräldrarna gjorde. Memes som sprider sig från generation till generation skapar ett kulturarv som kan sträcka sig långt bak i tiden. Dawkins (1976). Andrew Chesterman (1997) ger ett mer samtida exempel om hur memes sprider sig. Han ger ett exempel på hur memes sprider sig i samma generation under en kort tidsram. Chesterman skriver om en forskare som läser eller hör talas om en god idé. Chesterman menar att forskaren kommer då att vilja sprida den idén vidare till sina kollegor och sina studenter. Om även de finner idén intressant kommer de att sprida den ytterligare. Om idén blir framgångsrik anses den som självspridande då den sprider sig från hjärna till hjärna.

6

Vi valde att skriva om memes då vi både utbildar oss till lärare och är därför väldigt intresserade av hur information förmedlas vidare till andra. Vi tolkade Chestermans stycke om forskaren som förmedlar vidare den goda idén till sina studenter och applicerade det istället till en lärare. En lärare har flera roller men kanske är den största och viktigaste rollen att överföra den egna kunskapen till eleverna. Det finns hundratals olika metoder för att kunna göra detta och med varje generation av lärare raffineras olika pedagogiska metoder. Dock är målet alltid densamma; att överföra kunskap och erfarenheter till eleverna. Vi vill påstå att memes står i centrum för en stor del av arbetet en lärare utför. Jag och med medskribent har varit en del av lärarvärlden i snart fem år då vi har både jobbat som vikarier och utfört våra kandidatskap på flera olika skolor. Vi har sett hur viktigt det är för lärare att hålla sin undervisning relevant och relaterbart till eleverna. Blackmore, Dawkins och Chesterman skriver om memes med varierande omfattning och inriktningar, dock har texterna alla en viktig punkt gemensamt; memes evolution. Stora forskare inom memevärlden är överens att memes utvecklas och förändras konstant och det i sin tur skapar en ny kultur. Blackmore m.fl. menar att det är viktigt för bl.a. pedagoger att hålla sig uppdaterade på relevanta memes då samtidskulturen bygger på dem. Vi kommer i detta arbete att beskriva och analysera vad en meme är samt vilka roller den kan ha inom skolvärlden.

7

Syfte och forskningsfråga

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka memes som ett potentiellt pedagogiskt redskap i klassrummet. Undersökningen konkretiseras som litteraturstudie för att kartlägga begreppets grafiska och funktionella genesis och utvecklingen genom tiden. Det gör vi för att ge memes en bakgrund och skapa en djupare förståelse för begreppet. Vi avser att uppnå syftet genom att besvara följande konkreta frågeställningar.

Forskningsfråga:

Hur beskriver forskare memes i deras publicerade verk?

Hur beskrivs memes grafiska och funktionella evolution från uppkomst till nutid i tidigare forskning och litteratur?

Vilka möjliga användningsområden identifierar vi för memes som pedagogiskt redskap i klassrummet?

8

Metod

Vi har valt att använda oss av en allmän litteraturstudie. Syftet enligt Forsberg och Wengström (2008) med en allmän litteraturstudie kan vara exempelvis att beskriva kunskapslägen inom ett specifikt område. I vår forskningsprocess granskar vi den litteratur vi har samlat in och sorterar ut det som är mest relevant för vårt arbete. Vi analyserar det vi har läst och kopplar det till syftet och forskningsfrågorna. Målet för en allmän litteraturstudie är att skapa en bakgrund och för att utveckla kunskap inom ett forskningsområde. Forsberg och Wengström, (2008). Det finns självklart nackdelar med att skriva en litteraturöversikt. Forsberg och Wengström skriver att det är närmast omöjligt att få in all relevant litteratur av både praktiska och ekonomiska skäl. Vi påverkas främst av praktiska svårigheter, då memes ännu inte är ett väldokumenterat vetenskapligt fält. Det har vi anpassat oss till genom att hitta de främsta forskare inom fältet och tagit med deras litteratur som berör frågan om memes. Vi anser därför att vi har samlat in en adekvat mängd material för att kunna utföra en allmän litteraturstudie.

Gestaltande arbete

Vi har även valt att redovisa för hur vi gick tillväga i skapandet av vår gestaltning samt att motivera utformningen av gestaltningen som en bilaga (bilaga 1).

9

Insamling av litteratur

Inledningsvis sökte vi efter litteratur på högskolans bibliotek kopplat till mediekultur och samhälle. Anledningen till den breda sökningen var att vi inte kunde få några resultat med ordet memes. Litteraturen vi tillslut hittade hade en vag koppling till memes. Litteraturen hade fokus på generell användning av digitala medier och hur unga använder sig av sociala medier i ett identitetsskapande. Vi tog hjälp av bibliotekarien på högskolan som visste hur vi kunde gå till väga med vårt sökande efter litteratur och artiklar kopplat till memes. Vi hade ett urval av sökord vi tänkte kunde ge resultat (bilaga 2). Med lite underlag till vad ordet meme verkligen betyder sökte vi först och främst efter ordet ”meme” som gav oss fler än 100’000 träffar på skolans databas. Vi gick igenom de fyra första sidorna, över 100 länkar där vi läste titlarna på varje länk samt den kortfattade beskrivningen på artiklarna och litteraturen. Vi insåg att ordet memes användes i en betydligt större utsträckning än vi trott tidigare. Liknande resultat fick vi när vi sökte med de andra sökorden vi valt. Eftersom ordet meme genererade väldigt breda resultat valde vi att smala av vårt sökande. Vi provade att söka efter meme inom populärkultur där vi trodde att begreppet var etablerat med sökordskombinationer som online, internet och modern. Det gav nästintill enbart resultat på böcker och artiklar på engelska utan den koppling vi efterfrågade. Vi begränsade oss inte endast till svenska databaser, vi sökte även bland internationella databaser där artiklarna och litteraturen var skrivet på engelska.

Från bibliotekets databas gick vi vidare med att söka i Google Scholar, Know your memes och ERIC (Educational resource information center). Tidigare sökningar visade på att enbart ordet meme var ett för brett begrepp så vi valde ut ett fåtal sökord i kombination med memes. Sökorden var. Klassiska memes, online memes, internet memes, moderna memes. De tre databaserna visade sig vara innehållsrika och begreppet meme förekom i större utsträckning. I dessa databaser fick vi fram en hel del artiklar och litteratur. Efter litteraturöversikten kunde vi identifiera kvalitativa studier som berörde begreppet meme. Dessa studier uppfyllde kriterierna för vad vi sökte och ansågs av oss vara av medel eller hög kvalitet för vårt arbete, exempelvis Memes Online: Extracted, Subtracted, Injected, and

Recollected, Hacking Memes och The Selfish Gene. Literaturen vi fann hade koppling till

moderna memes skrivet från mitten av 70-talet och framåt. Ett flertal böcker tog upp begreppet memes, hur moderna memes används idag och även hur begreppet meme kom till.

10 Litteraturen som vi valt att använda oss av var A New Literacies Sampler Knobel & Lankshear (2006). Den handlade om hur utvecklingen på den “nya” litteraturen ser ut idag bland unga i sociala kontexter med digitala medier. Boken kommer från ett förlag i New York, USA som publicerades 2006.

Richard Dawkins som har skrivit The Selfish Gene om hur memesen replikerar sig som en gen och att det är den minsta beståndsdelen i en kultur som motsvarar evolutionen med generna. Memes är hypotetiska idéer som beter sig som gener enligt Dawkins. Boken har släppts i tre olika utgåvor där den senaste är från 2007.

Michele Knobel & Colin Lankshear hänvisar till den senaste versionen av Dawkins bok. Knobel & Lankshear skriver i Memes Online: Extracted, Subtracted, Injected, and

Recollected hur online memes förökas i praktiken med kulturella produktioner och hur

överföring går till. Memes sprider sig med ett smittsamt mönster av "kulturell information" som överförs från person till person som direkt skapar och formar tankesätt.

Stephen Downes går igenom i Hacking memes hur memes har arbetat sig runt över internet. Låten du hör och som fastnar huvudet, den fras du repeterar i konversationer. Alla dessa saker säger Downes är memes. Idéer som har kommit från det undermedvetna och in i ditt medvetande. Överföring är kärnan i utvecklingen och överlevande av memes. Downes beskriver meme som ett informationsmönster och det finns i en persons minne, som kopieras till en annan individs minne. Då vi haft en begränsad tid och vi är oerfarna i databassökning är det möjligt att all relevant litteratur inte hittats. Med tanke på att databaser är uppbyggda på olika sätt kunde vi se att samma ord benämndes olika i olika databaser. Sökorden kunde justerats och flera databaser kunde ha genomsökts. Databaser vi använde oss av finns med som bilaga 3.

11

Vad är en meme?

Memes, uttalat (meem) myntades av författaren och forskaren Richard Dawkins 1976 i hans bok The selfish gene (1976). Dawkins beskriver behovet av att skapa ett begrepp för hur kultur överförs bland människor. Han kommer fram till att använda sig av det grekiska ordet

Mimeme, vilket betyder att härma. Han beslutat dock för att korta ner ordet så att det får ett

lättare uttal. Han finner inspiration ifrån ordet gene och väljer att kalla sitt nya begrepp meme. Han motiverar sitt val genom att beskriva paralleller mellan gene och meme. Dawkins menar att gener kopierar sig själva och sprider sig vidare till nästa cell som de hjälper att skapa och sprids sedan vidare till nästa generation och nästa generation. De innehåller en viss mängd information som de överför till sin kopia som sedan upprepar samma process själv. Dawkins hänvisar även till Darwins evolutionsteori som beskriver hur gener är en del av livets evolution. Dawkins beskriver memen som den kulturella motsvarigheten till gener. Enligt Dawkins bär memes likt gener även på information som kopieras och sprids vidare. Informationen som memes bär på kan variera stort. Kanske är det en låttext som fastnar i huvudet på en. Kanske är det ett skämt som man återberättar. Eller så är det ett visst klädmode som blir populärt. Detta är exempel på information som en meme kan bära på. Dawkins skriver att memes överförs från människa till människa när information delas mellan dem. Exempelvis när ett skämt berättas och sedan återberättas till en annan människa eller när en människa delar med sig kunskap eller livserfarenhet. Syftet med begreppet var att kunna förklara hur den mänskliga kulturen som helhet har utvecklats. Dawkins valde att kalla utvecklingen av den mänskliga kulturen med hjälp av memes för den kulturella evolutionen.

12

Kultur

Författaren Johan Fornäs skriver i sin bok Kultur (2012) om en annan författare som har listat över 150 olika tolkningar på vad kultur är. Begreppet kultur är ett väldigt brett och svårdefinierat begrepp som kan ha många olika betydelser. Den moderna beskrivningen på kultur emanerar ifrån flera olika tolkningar och förklaringar som sträcker sig över de senaste århundraden. Fornäs beskriver dem i olika kategorier; ontologiskt, antropologiskt, estetiskt och hermeneutiskt. Eftersom detta är ett arbete med bild som huvudfokus väljer vi att gå djupare in på den estetiska tolkningen.

Mot slutet av 1800-talet började kultur som ett estetiskt begrepp träda fram. Det handlade om utstående intellektuella och estetiska verk och praktiker. Fornäs beskriver det som en samling av mänskliga artefakter där bidragen innefattar allt från målningar till skulpturer till teater och dans. Kulturbegreppet började fastslå sin estetiska status och betydelse vid 1900-talets början, innan dess betraktades kultur fortfarande främst som en odling eller en civilisation inom vetenskapen. Allt efter att fler subgenrer av konst och olika konststilar trädde fram fick begreppet kultur som estetisk inriktning mer fäste. En förklarning till detta enligt Fornäs är sättet som estetisk kultur har blivit institutionaliserat, eftersom estetisk kultur backas upp av samhälleliga institutioner som kultursektorn, kulturpolitikern och kulturinstitutionerna. Kultur börjar nu att gå ifrån rollen som odling eller införskaffande av allmänbildning och istället definieras som litteratur, musik eller bildkonst. Fornäs (2012)

13

Memes sprider kultur

En meme är alltså den minsta möjliga bit kulturarv vi skickar mellan varandra. Det kan vara allt ifrån det senaste mode på skor till en s.k. catch phrase som fastnar i tankarna hos någon. Dawkins beskriver dem som bitar av information i ens tankar som kan ”infektera” andra människor likt ett virus. Processen beskrivs i flera steg. I detta första exempel följer vi en meme som skapas av en människa för första gången, alltså memets utgångspunkt. Memet skapas, i form av ett skämt. För att kunna skapa memet sker en fysikalisk förändring i hjärnan, även om förändringen är mycket liten. Hjärnan skapar en plats åt memet i minnesbanken. Skaparen av memet väljer att berätta den för en annan människa. Efter att ha lyssnat på skämtet har nu mottagarens hjärna undergått en fysisk förändring för att kunna processera och minnas skämtet. Om mottagaren väljer att återberätta skämtet så börjar spridningsprocessen om igen och memet sprider sig vidare. Dawkins (1976)

Dawkins väcker några intressanta filosofiska frågor angående denna tillsynes simpla process. I föregående exempel sker en medveten överföring av information då både den som överför informationen och mottagaren är medvetna att information har överförts mellan dem. Dawkins belyser dock det som händer då mottagaren inte är medveten om att den har tagit emot information, exempelvis då hen härmar ett beteende ifrån någon annan. Exemplet som ges av Dawkins är sättet du sammanför dina armar när du sätter dem i kors, är det vänster arm över höger eller tvärtom? Dawkins förklarar att du förmodligen inte aktivt tänker på hur du ska korsa armarna utan att det är något som sker instinktivt, ändå korsar olika människor åt olika håll. Dawkins använder memes som en förklaring till detta. Han förklarar att du under något skede i ditt liv iakttagit någon korsa sina armar och undermedvetet härmat dem. Dawkins (1976).

Dawkins menar att memet har “själv” tagit sig från sin ursprungliga värd och “infekterat” dig då din hjärna omedvetet genomgår en fysisk förändring för att skapa plats åt beteendet i din minnesbank. I detta exempel är memet ett virus som infekterar din hjärna utan att du är medveten om det och därför kan det argumenteras att dess spridning kommer att ske varje sig man vill det eller inte. Dawkins (1976).

Dawkins beskriver memes som en bit information som är självkopierande, en replikator. Susan Blackmore, en forskare inom memefältet utvecklar detta begrepp. Hon börjar sin liknelse likt Dawkins med gener. Gener är den första replikatorn att visa sig på jorden skriver hon. De ser till att information sprids från en generation till en annan. De replikerar, kopierar sig själv utan påverkan från sin värd. Den andra replikatorn som finns på jorden är memens.

14 De sprider sig likt generna genom att kopiera sig själva och överföra sin information, ibland utan att sina värdar påverkar processen Blackmore (1999). Memes kan alltså sprida kultur på olika sätt. Ibland är det genom ett medvetet val hos skaparen eller värden som senast tagit del av information att sprida den vidare. Ibland sker informationsbytet omedvetet och memet förflyttar sig från värd till värd utan deras vetskap. I det sist nämnda fallet anses memes ha en egen förmåga likt gener att kopiera sig själva och sprida sin information vidare utan yttre påverkan. Detta menar Blackmore (1999) är vad som driver den kulturella evolutionen vidare.

15

Semiotik och memes

Charles Peirce utvecklade modeller för att kunna tolka grafiska motiv på papper och andra medier som vi idag kallar för tecken. Efter att ha studerat dessa i detalj har vi valt att inkludera en sammanfattning för att bättre förklara vad en meme är. Enligt Peirce måste det typiska tecknet uppfylla vissa allmänna krav. Ett tecken måste innehålla tre olika grundkomponenter; uttryck, innehåll och teckenrelation. Det som skapar mening i tecknet är när åskådaren kan göra en åtskiljning av dessa tre komponenter. Samma sak gäller när vi tolkar memes. De personer som förstår sig på tecknet eller i vårt fall memet har per definition förstått sambandet mellan de tre förutnämnda komponenterna. Peirce (1974). Ett verkligt exempel på detta är att en person ser något som lyser i natthimmeln. Det beskrivs som en stjärna men det är endast när observatören kopplar det lysande objektet till ordet stjärna som ordet får mening. Innan dess var ”stjärna” bara ett ljudläte för observatören. Saussure menar att man alltså måste ge mening till ett ord innan vi kan uppfatta det som ett tecken eller symbol. På samma sätt måste en meme ha en underförstådd mening då det är själva informationen som memet bär på som är det mest väsentliga och inte utformningen. Utan den underförstådda meningen är memet likt ljudläte stjärna bara en bild för observatören. Blackmore (1999)

16

Terminologi

I detta avsnitt kommer vi att förklara begreppen som vi använder genomgående i arbetet.

Replikator

En informationsbärande kropp som kan kopiera sig själv och sprida sig från värd till värd.

Dawkins (1976).

Fenotyp/Genotyp

En gen har utöver sin fysiska form och beteckning en aktiv eller inaktiv funktion i hur organismen den finns i ser ut. En gens genotyp är en beskrivning av själva genen medan genens fenotyp är en beskrivning på de fysiska egenskaper organismen får tack vare den. Henriksson (2010)

Memepool

På samma sätt som gener härstammar ifrån en genpool härstammar memes ifrån en memepool. Memepool är i detta fall en hypotetisk pool eller källa, en tankekälla för idéer.

Dawkins (1976).

Memetik

Memetik är studerandet av memes funktion och utvecklingen sett ur ett evolutionärt perspektiv. Detta är likt Dawkins förklaring, dock är en av skillnaderna på memetik och Dawkins begrepp att man inom memetik separerar den biologiska världen från den kulturella. Man anser inte att biologiska gener och hypotetiska memes följer samma regler och därför bör inte gener användas som metafor till memes i samma utsträckning.

Blackmore (2008).

17

Memes, starten

Här börjar översikten. Vi börjar med att ge en bakgrund till hur begreppet meme kom till. Sedan följer vi utvecklingen av begreppets mening över tid fram till idag samt föreslår hur memes kan användas i klassrummet.

1976 myntas begreppet meme av Richard Dawkins. Vi väljer att primärt referera till Dawkins. Vi uppfattar det som att han har skrivit mycket relevant information om klassiska memes. Innan vi kan belysa och förklara begreppet meme måste vi tydliggöra hur Dawkins myntade det och var inspirationen kom från. Memes härstammar ifrån genkonceptet, dvs. att definitionen av vad en meme är bygger på samma principer som hos gener. Gener är de första s.k. replikatorer som har förmågan att replikera (kopiera) sig själva. Dawkins jämför memes med gener genom att förklara hur de propagerar (överför information). Han beskriver att gener replikerar och överför sin information från generation till generation. Memes fungerar på samma vis enligt Dawkins (1976). Han skriver att memes överför sin information från hjärna till hjärna. Han skriver exempelvis om en forskare som läser en artikel och får en god idé kommer han eller hon att förmedla vidare den idén till någon annan.

Om idén blir tillräckligt populär sprider den sig själv och ”infekterar” hjärna efter hjärna, den har nu blivit en replikator. Han beskriver att memes bör ses som levande strukturer, inte bara metaforiskt utan tekniskt sett levande. En replikator har förmågan att starta en egen evolution, den kulturella evolutionen i detta fall. En meme som härstammar ifrån våra hjärnor kan skapa en egen replikerande process som överskrider den biologiska i hastighet. Med andra ord så kan vi skapa något som överskrider vår egen biologiska evolutionen då memes replikerar och muterar mycket fortare än biologiska gener. I Memes Of Translation av Chesterman (1997) beskrivs det talade språket som en meme. Chesterman beskriver den som ett verktyg som används från generation till generation. Han menar att även om alla generationer talar samma språk så är det högst tveksamt att en engelsman från 1600-talet kommer att förstå en engelsman från 2000-talet. Detta trots att varje generation däremellan förstår föregående och nästa generation så som en far talar till sin far och son. Språket utvecklas succesivt under flera generationer och blir tillslut oförståeligt för den som inte hänger med i utveckling. Samma sak kan hända med memes enligt Chesterman, de får en ny mening om tillräckligt lång tid får löpa och tillräckligt många felaktiga ”mutationer” får ske.

18

Huvudaspekter av en (framgångsrik) meme

Alister McGrath skriver om de krav som finns för att en meme ska bli framgångsrik i hans bok Dawkins' GOD: Genes, Memes, and the Meaning of Life. Han skriver att ju längre en meme finns hos en människa eller i en kultur desto större chans har den att kunna kopiera sig och sprida sig vidare ännu mera. Kort sagt är de följande kraven delelement i en memes överlevnadsfaktor. Beroende på vilka egenskaper memen besitter ökar eller minskar dess överlevnadsfaktor. McGrath (2007).

Kopieringskvalitet - Fidelity. Här refererar vi inte till validiteten av memen utan mer hur populär memen är som sprids och hur intakt den är efter varje kopiering. För att ha en hög kopieringkvalitet är det viktigt för en meme att den kopieras med låg mutation eller variation. En meme kan vara väldigt framgångsrik oberoende om den är sann eller inte. Så länge idén är tillräckligt minnesbar anses den upprätthålla det första kravet.

Överförbarheten - Fecundity. Detta definierar med vilken hastighet som en meme sprids. Ju fortare en meme sprids desto mer troligt är det att den får kontinuerlig uppmärksamhet. På så vis finns den tillgänglig i kulturen under en längre tid och kan göra en större inverkan på flera människor.

Långvarighet - Longevity. Den tredje faktorn i vad en framgångsrik meme är. Som namnet antyder handlar detta om hur länge memen håller sig intakt i den kulturella sfären, alltså hur länge den är relevant inom den kulturen den skapades i. Ju längre en meme håller sig levande desto mer framgångsrik kan den bli. Här handlar det om hur länge en individuell meme överlever, varje sig i minnet hos en människa eller på pappersform som en låttext.

19

En memes överlevnadsfaktor

En liknelse kan göras med en populär låt som någon har i sin hjärna. Om människan lyckas komma ihåg låten hela sitt liv har just den kopian en livslängd på ca 80 år då memen dör med sin mänskliga värd, även om memen har relativt mycket longevity så är inte långvarighet allt. Kanske skrevs låten ner och finns i pappersform, är man försiktig nog kan den överleva i 100 plus år... men även den kommer tillslut att gå förlorad. Däremot om memen överförs till någon annan och någon annan person genom flera generationer så överlever själva idén mycket längre än vad en människa eller en bit papper kan. Därför är just fecundity, överförbarheten som är viktigast för överlevnaden av en meme. McGrath (2007). McGrath ger ett kontroversiellt exempel då han beskriver memes som idéer. Enligt McGrath är en idé något som en enskild människa eller en grupp människor skapar som blir till en meme då den har replikerat sig och spridit sig till andra människor utöver de som först skapade idén. Han skriver; ta hänsyn till idén om Gud. Idén är mycket gammal, men hur replikerar den sig? Genom det talade ordet, skriven text, musik och konst.

Så varför har just idén om Gud en sådan hög överlevnadsfaktor? Vad gör att idén om Gud har sådan stabilitet och stark närvaro i det kulturella samhället och därmed blivit en sådan framgångsrik meme frågar McGrath.

Han menar att Gud memet har sådan hög överlevnadsfaktor pga. att den är psykologisk tilltalande, memen har hög fidelity, kopieringskvalitet. Han skriver att memet skapar en tillräcklig trovärdig förklaring på djupa och oroväckande psykologiska frågor om människans existens. ”Gudmemen” antyder att världens orättvisor kan komma att gottgöras efter döden bara man tror på den. McGrath (2007).

Han liknar effekten till en läkares placebomedicin, trots att den är imaginär så har den en effektiv och verklig påverkan. Samma menar han skulle kunna sägas om Gud och den tröst religiösa finner i honom. Trots att Gud inte är verklig finner troende tröst och fred i honom. McGrath förklarar att det är några av många anledningar till varför Gudmemen har hög kopieringskvalitet och varit så framgångsrik i att infektera och kopiera sitt budskap hos så många människor och ha överlevt så många generationer i den mänskliga kulturen. Att kalla Gud för en meme är kontroversiellt och anses inte helt objektivt för många, rent av kätteri för några. Vi valde att inkludera detta då vi ville väcka tankar om att alla idéer som replikerar sig från hjärna till hjärna kan anses vara memes, religioner är inga undantag då de i grund och botten är överförbara idéer.

20

En memes storlek

Dawkins är självkritiskt när han skriver om överförbarheten. Om en meme är lik en gene, vilket är en replikator så borde den kunna kopiera sig från en generation till en annan. Men memes fungerar inte helt som gener gör, de muterar mycket mer frekvent än gener gör då en människa altererar den när de medvetet eller inte återberättar den lite annorlunda till nästa människa. Dawkins (1976) När en meme har en hög överförbarhet blir den också utsatt för att muteras mycket. Eftersom vi har använt oss av låttext som exempel innan så fortsätter vi med det. När en människa lyssnar på en låt och sedan överför låten till någon annan blir det en meme, när memen överförs blir den antingen överförd i sin helhet eller i fragment av sin helhet. Ibland tolkas en låttext fel och skickas vidare då som en delaktig mutation då endast en del av hela memen förs vidare intakt. Vart går då gränsen för det som definieras som en ”hel” meme? Dawkins har inget riktigt tydligt svar på det utan han jämför återigen meme till gen och ger en förklaring med följande liknelse. Han beskriver hur gener inte beter sig efter absoluta värden, eller åtminstone inte deras fysiska egenskaper. Om en vit och en mörkhyad människa får barn tillsammans kommer inte barnet att vara antingen vit eller mörkhyad, utan någon gradient mellan de två föräldrarna. Det beror på att det inte är endast en ”stor” gen som styr färgen på hyn, utan flera ”små”. Det är många olika gener som alla styr väldigt små enskilda värden som i sin tur balanserar ut till ett mellanvärde och ger i detta fall barnet ett mellanvärde i hudfärg. Detta går att jämföra med memes.

En memes längd i ren information kan vara svår att bestämma hur ”stor eller ”liten” den är. På samma sätt som flera olika gener med varierande mängd information och inflytande för människor, finns det memes av olika “storlekar” som bidrar till den kulturella evolutionen de finns i. Tidigare nämnt i texten definierade vi memen som den minsta mängd information som krävs för att föra vidare den kulturella evolutionen. Det är något missledande då det kan tolkas som att den minsta mängden information är en standard storlek. I själva verket är den minsta mängd information det som krävs för att referera till dess helhet. Om vi åter igen använder oss av en låttext och att hela låten är kulturarvet vi vill skicka vidare, så är en meme den mängd information det behövs för att kunna skapa en association till hela låten, vilket kan variera storleksmässigt från låt till låt. Dawkins (1976)

21 För att ge ett avslut till den klassiska memen vill vi förmedla Dawkins tankar om det som finns kvar av oss då vi dör. Det finns två saker som vi överför till nästa generation om vi väljer att skaffa barn. Den ena saken vi överför är vårt biologiska material, våra gener. Det andra är vårt kulturella arv, de memes vi har samlat på oss genom livet. Varje gång en ny generation skapas innehåller den hälften av den föregående generations genetiska material. Efter fem eller sex generationer finns det väldigt lite kvar av ens egna genetiska material i den framtida generationen. Dawkins skriver att man inte bör leta efter odödlighet i genetisk reproduktion. Om man istället bidrar till den kulturella evolutionen med en meme som har en hög överlevnadsfaktor kommer memen att leva vidare långt efter ditt eget genetiska material är så utspätt att det inte längre har någon fysisk inflytande. Dawkins (1976)

22

Memes omdefinieras

Begreppet memes betydelse får utöver den klassiska beskrivning av meme som den minsta bit överförbar kultur en mer specificerad grafisk version. Meme definieras nu även som en bråkdel av det klassiska memet och får nu även beteckningen internetmemes. Övergången från klassiska memes till internetmemes är egentligen mer av en avsmalning än en övergång. Eftersom begreppet memes innefattar all typ av kultur som sprider sig vidare i samma eller till nästa generation ingår därför även internetmemes strikt tänkt i kategorisering meme.

Knobel och Lankshear (2006) skriver att det har under den senaste tiden skett en förändring för vad memes betyder på internet.

To introduce this discussion it is important to distinguish the level at which we will be talking about memes in this chapter from the way memes are talked about in the formal discourse of memetics. There are some broad surface similarities between theorized conceptions of memes within memetics and “popular” appropriations of “meme” as a word to describe particular “infectious” phenomena (and which tends to conflate the message/idea and the idea “carrier” ” or “vehicle” under the same term). These similarities, however, do not run very deep. It seems to us very unlikely that many, if any, so-called internet memes of the kinds we talk about in this chapter will have even remotely the kind of shelf life and cultural influence that serious memeticists assign to memes Knobel och Lankshear (2006).

Knobel och Lankshear (2006) beskriver hur definitionen av internet memes går från det memetikerna klassificerar som kulturella bitar av evolution till en mer lättsam grafisk utformning. Internetmemes är vid 2000-talets början små filmbitar, bilder eller röster från spel. Här är det viktigt för oss att poängtera att de klassiska memes vi beskrev tidigare inte utvecklades till internetmemes. Internetmemes likt de klassiska memes ingår i betäckningen memes som helhet, de sträcker sig bara ut i en egen gren av memeträdet. Dock väljer vi att gå vidare med avgränsningen internetmemes då det är genom att följa deras utveckling som vi kommer fram till vårt slutgiltiga mål.

23

Internetmemes

1989 uppkommer World Wide Web. Det har funnits ett internt nät mellan olika universitet och militära organ innan dess, men 1989 blir det möjligt för vem som helst med en dator och modem att kunna få tillgång till internet. Mycket information skapas, sprids och delas här, chattrum öppnas och maillistor skapas. Bland mycket annat sprids nu även memes genom internet världen. Memes som hittills endast kunnat färdas i analoga medium som fax, tv och telefon kan nu skapas, skickas och sedan sparas tvärs över världen. Kopieringskvaliteten blir högre då memesen är digitala och genomgår inte lika mycket oavsiktliga mutationer som analoga gör då människor misstolkar dem och återberättar dem fel. Internetmemes får även en bättre långvarighet och bättre överlevnadsfaktor då de kopieras miljoner gånger och sprids mycket fortare än de analoga memesen under en längre tid. Blackmore (1999).

Internet blir under sent 90-tal en allt större nöjesportal för vanliga människor runt om i världen. Roliga bilder, skriftliga skämt och serier skickas, underhållning börjar prioriteras på internet. Det som började som ett praktiskt nät för att skicka information mellan olika forskningsstationer förändras till en nöjesportal där allt är möjligt. Människor börjar skapa alternativa identiteter i alternativa världar, de använder memes för att representera sig själva. Begreppet meme som tidigare definierats som en replikator som likt ett virus skapar en kulturell evolution börjar nu definieras som en rolig bild på en katt eller ett förvrängt ansikte. Den generella uppfattningen av en meme på internet vid början av 2000-talet är långt ifrån den vetenskapliga och filosofiska beskrivningen från 70-talet Knobel & Lankshear (2006).

24

Definition av internetmemes

Enligt Bauckhage (2011) är en internetmeme information i olika gestaltningar som sprider sig mellan internetanvändare. De har liknande krav som Dawkins klassiska memes då de tekniskt sett kommer ifrån samma “träd”. En strikt vetenskaplig definition på vad just en internetmeme är kom inte förrän 2009 då Patrick Davison beskrev dem i sin essä The Language of Internet

Memes utdraget från The Social Media Reader av Michael Mandiberg:

An Internet meme is a piece of culture, typically a joke, which gains influence through online transmission (Mandiberg, 2012).

Mandiberg (2012) utvecklade även ett system för att kunna analysera internetmemes utveckling vilket involverar dekonstruktionen av memes i tre delar; idén, betydelsen och manifestationen. Metoden bygger på memes förmåga att replikera och hjälper forskare att kategorisera migrationsmönster och evolutionen av dem.

Knobel och Lankshear utvecklade även tre krav för att kunna identifiera och skapa internetmemes. Det är dessa kriterier vi har valt för att beskriva vad en internetmeme är.

 Varierande typer av humor; parodier, ironi, bisarra, satiriska eller underliga memes

 Överlappning. Memesen humor överlappar i olika generar inom populär kultur.

 Kontextuella motsatser. En internetmeme som har bilder eller element som ger kontrast till varandra.

Kraven liknar till viss del Saussure och Peirce semiotiska modeller där man bryter ner en bild i de beståndsdelar som är nödvändiga för att tolka dess innebörd. Istället listar Knobels och Lankshears kriterier nödvändiga beståndsdelar så att man kan skapa nya memes eller kategorisera de som redan finns. Likt Dawkins krav på klassiska memes som vi synliggjorde tidigare i arbetet hjälper Knoble och Lankshears kriterier oss att förklara vad en internetmeme är genom att belysa des olika beståndsdelar.

25

Knoble & Lankshears kriterier för en internetmeme.

Humor

Nationalencyklopedin definierar humor som en gener vars huvudsyfte är att genom text, bild eller ton locka fram konsumenten att skratta eller le.

Humor är en viktig beståndsdel för att en internetmeme ska bli populär. Typen av humor som används i internetmemes relaterar oftast till spel eller annan typ av digital popkultur. Ett välkänt exempel är internetmemet “all your base are belong to us”. Den härstammar ifrån det japanska tv spelet Zero wing (1989) som översattes till engelska för den amerikanska marknaden. Den seriösa och något skrämmande stämningen i spelet kopplat med de icke-korrekta ordvalen skapade en motsägelsefull humor som den amerikanska publiken fattade tycke för och som sedan ledde till den välkända memen. Taylor (2001).

“All your base are belong to us” In A.D. 2101

War was beginning. Captain: What happen?

Mechanic: Somebody set up us the bomb. Operator: We get signal.

Captain: What !

Operator: Main screen turn on.Captain: It's You !! Cats: How are you gentlemen !!

Cats: All your base are belong to us. Cats: You are on the way to destruction.

Captain: What you say !!

Cats: You have no chance to survive make your 1. time.

Cats: HA HA HA HA ....Captain: Take off every 'zig' !! Captain: You know what you doing.

Captain: Move 'zig'. Captain: For great justice.

26

Överlappning

En eller flera referenser från populärkultur som överlappar i en meme ökar chansen för att den ska bli framgångsrik. I början av 2000-talet spelade en pojke in sig själv då han härmade “jedi” karaktärer från filmserien Starwars, memet blev känd som “Starwars kid”. I filmen svingar han ett golfredskap som liknar de vapen som “jedi” använder i filmen. Han gör ljudeffekterna med munnen och härmar rörelserna av karaktärerna så gott han kan. Filmen laddades upp av hans vänner till den numera nedlagd delning sidan Kazaa. Filmen laddades ner hundratusentals gånger och spreds mycket snabbt. Olika varianter med musik och tillagda effekter laddades upp på flera andra stora delningsidor. Bauckhage (2011).

3. 4. Starwars kid med och utan tillagda effekter.

27

Kontextuella motsatser

Begreppet kontextuella motsatser innebär att man lägger in element i en bild som egentligen inte hör till den. Populära program som photoshop eller andra redigeringsprogram används för att skapa memesen. En av de första och mest berömda memesen som använder sig av detta är “Angry Bert”. Bert är en figur från det amerikanska barnprogrammet Sesame Street som klipps in i andra, oftast seriösa bilder. Första gången detta skedde var i början av 2000-talet då en amatörphotoshopanvändare skickade in sitt bidrag av Bert inklippt i en bild av Osama Bin Ladin till en photoshoptävling på internet. Bilden blev mycket populär och den laddades ner hundratusentals gånger. Bilden laddades även ner och användes som en skylt i ett protesttåg av Bin Ladin supporters i Bangladesh. Man spekulerar kring att supportrarna antingen inte såg Bert eller att de inte visste vem han var. Även bilden på skylten som använder sig av Bert memen har blivit en egen meme. Börzsei (2013).

5. 6.

28

Rage faces

Rage faces är den senaste typen av memes. De refereras något felaktigt av de flesta som använder sig av dem till den enda definitionen på memes då de inte ses som endast en liten del av helhetsbegreppet meme. Med andra ord “lider” ragefaces av en identitetskris. Själva begreppet rageface är inom den värld där de mest används en direkt synonym till meme Bauckhage (2011). Vi har även tagit referenser från den icke-akademiska hemsidan knowyourmeme.com då det är på den hemsidan som det finns mest material och information om just ragefaces. Ragefaces börjades att användas under den senare halvan av 2000-talet, främst i små serier, s.k. rage strips. Ofta används de som ett komplement för att förklara eller återberätta en händelse som har utspelat sig för den som skapat serien. Rage faces är ett sätt för främst ungdomar att kunna uttrycka sig på ett sätt som kan uppfattas av människor runt omkring i världen utan att språk ses som en barriär (www.knowyourmeme.com). Eftersom betydelsen av de olika rage faces är densamma i alla världens olika länder skapar ungdomar en historia som överskrider språkliga och kulturella gränser.

I rage strippen till höger återberättas en historia på franska. Det är ett bra exempel på hur denna form av återberättning överskrider språk då

de flesta som inte talar franska ändå kan lista ut vad som försiggår och möjligtvis t.o.m. de emotioner som skaparen kände vid tillfället. Praxis av att härma andra och överföra samma information eller ändra den något har med internetmemes övergått till en grafisk manifestation. Dock är själva grundkonceptet kvar; att bitar av kultur replikerar och sprids vidare till nästan generation memes.

29

Reflektioner kring memes som pedagogisk

artefakt i klassrummet

Memes som populärkultur

Magnus Persson skriver om vad populärkultur är och hur det interagerar med den svenska skolan i Populärkultur i skolan (2008). Han skriver att före 1950 fanns en förträngning av triviallitteratur och i förlängning hela populärkulturen i den svenska skolan. Den stängdes nästan helt ute ut skolmiljön. Populärkulturen var frånvarande i skolan och representerades inte i läroböcker eller i diskussioner på lektionerna. Persson menar dock att populärkulturen ändå fanns med i samhället utanför skolan och att den ständigt inväntade sin chans att sprida sig in i skolans värld. Han skriver;

På ett annat plan kan man nämligen säga att populärkulturen hela tiden var närvarande - som ett yttre hot som när som helst kunde sippra in genom skolans murar om man inte var vaksam (Persson, 2008).

Skolan ansågs var den goda kulturens försvarare och förmedlare som därför per definition inte kunde acceptera att populärkulturen skulle få ta plats inom dess väggar. Läsning av skönlitteratur anses idag som en självklarhet, men det har inte alltid varit så enligt Persson. Svenskämnet har haft en komplex och motsägelsefull utveckling och det var först under 1800-talets mitt som det ansågs vara ett etablerat ämne. Det skulle emellertid dröja ännu längre innan litteratursundervisningen intog rollen som ämnets kärna. Persson (2008). En av huvudanledningarna till den långsamma utvecklingen berodde på det utbredda misstroendet mot romanen, det första moderna massmediet. Persson skriver att romanläsning uppfattades som skadlig och vanebildande, det var bl.a. de unga man ville beskydda ifrån denna nya fara. Läraren och debattören P.A Siljeström skriver om de som läser romaner;

De verkar såsom en rusgifvande dryck, som efter rusets njutning förorsakar den rysliga känsla af tomhet, hvarifrån drinkaren söker att genom ett nytt rus befria sig (Persson, 2008).

30 Efter att ha läst Perssons texter fann vi en koppling till hur memes förhåller sig till den svenska skolan. Likt triviallitteraturen och populärkulturen från början av 1950-talet, ses memes tills viss del idag som icke seriösa satiriska texter och skämt. Bauckhage (2011).

Persson skrev om populärkulturen och hur den undanhölls ifrån skolan trots att den fanns precis utanför skolmurarna. Idag sker liknande ett liknande fenomen med memes. De används i många sammanhang utanför skolan men har ännu inte lyckats “sippra in genom skolans murar” som Persson skrev om populärkulturen. P.A Siljeström skrev att romaner hade en negativ inverkan på dess läsare och jämförde läsandet av romaner till alkoholberoende. Persson (2008) Även om vi fann den kopplingen lite extrem så var konsensus på den tiden att romaner och annan skönlitteratur var skadligt, i synnerlighet för de unga och för deras utveckling. Även då memes idag inte anses som farliga så ses de inte heller som akademiska. Vi vill påstå att de flesta skolor i Sverige inte ser memes som nödvändig kurslitteratur. Inte heller anser vi att skolorna ser ett större behov för att utbilda eleverna i hur memes skapas och deras funktion i samhället. Denna förhållningssyn på memes är inte allt för olikt den förhållningssynen skolan hade till skönlitteratur i 1900-talets början.

Idag anses skönlitteratur vara en stor del av svenskämnet vilken i sin tur är ett av skolans kärnämnen. Det har alltså skett en enorm förändring på hur skolan förhåller sig till skönlitteratur och annan triviallitteratur. (Lgr 11) Vi vill hoppas på att memes någon gång inom en snar framtid genomgår en liknande process accepteras som en del av skolans kärnkultur. Följande stycken belyser hur memes kan integreras i klassrummet och hur memes redan idag börjar influera undervisningen.

31

Digitala memes i klassrummet

Vi har valt att använda oss av en av våra VFT-skolor i följande stycke för att visa vilka möjliga roller memes kan ha i skolan och i klassrummet. Alla elever på denna skola har blivit tilldelade en ipad 4 (surfplatta). Eleverna behöver nu inte längre ta med sig flera olika anteckningsböcker utan skriver ned allt i ipaden samt att nästan all litteratur finns i digital form så de behöver inte heller bära på en massa böcker. Just detta klassrum ligger något före andra i den digitala revolutionen så det finns säkert finjusteringar som kan göras så att spel i ipaden inte kan aktiveras under lektionstid. Poängen är att alla elever på skolan har tillgång till en ipad som de kan använda i substitut till böcker och anteckningsblock. Anledningen varför vi anser att detta är relevant till vårt arbete är att memes möjligen kan ingå i den digitala rörelsen inom skolväsendet och kan utöver bildämnet även hjälpa eleverna i andra ämnen.

Bildspråket har aldrig dominerat så mycket som det gör idag där bildspråk får hjälp av internet, tv och andra digitala medier med sin spridning. Blackmore (1999). Överallt finns även analogt bildspråksintryck; i reklam, instruktioner i manualer, trafiksignaler, tidningar och även kroppsspråket. Enligt Susan Blackmore blir vi styrda varje dag av de memes vi ser och de intryck som de skapar. Blackmore (1999). Om det gäller för människor utanför klassrummet kan vi anta att samma gäller för elever inuti klassrummet. Även de blir påverkade av grafiska intryck, ännu mera påverkade blir de av digitala hjälpmedel som eleverna med varsin ipad har tillgång till. Memes sprider sig därför väldigt snabbt bland eleverna i skolan. Nya spel eller applikationer till ipaden populariseras och förkastas nästan simultant över hela skolan trots att det finns över 300 elever. Det finns en oerhört hög överföringshastighet bland de memes som populariseras på skolan. Blackmore (2008)

32

Internetmemes spridningssystem i skolan

Definitionen av vad internetmeme är, enligt Bauckhage (2011) information som sprider sig mellan internetanvändare. I uppsatsens tidigare avsnitt “internetmemes” beskrev vi hur internetmemes uppkom, utvecklades och hur de ser ut. Oftast handlar det om kuriosa eller designfel i spel som har blivit populära att skapa satiriska parafraser med. Utöver satiriska skämt på internet kan internetmemes möjligtvis används som pedagogiska hjälpmedel i skolan. Internetmemes använder sig av liknande spridningssystem som klassiska memes. De skapas, de kopierar sin information och de sprids vidare. Blackmore (1999).

På Malmö högskola finns ett koncept som heter “En akademisk kvart” (En akademisk kvart Malmö Högskola). Detta bör inte förväxlas med den akademiska kvarten där det är själva undervisningen som börjar en kvart efter det som angetts som lektionsstart på schemat. Det är istället en kort föreläsning som filmas och sedan laddas upp på vimeo.com, vilket är en hemsida för videoklipp likt youtube. Detta görs så att allmänheter samt studenter som inte kunnat närvara på föreläsningen ska kunna ta del av den över internet. Detta är ett bra exempel på hur en skola har utnyttjat internetmemes spridningssystem. Malmö högskola använder sig av internetmemets struktur men ersätter innehållet med en akademisk video och har på så vis laddat upp ett eget meme, en föreläsningsmeme som sprids från användare till användare över internet. Redan nu finns liknande koncept i flera grundskolor och gymnasium. Det är ett förhållandevis nytt pedagogiskt koncept som kallas “flipped classroom”. Kortfattat ger flipped classroom eleverna en chans att använda hela lektionstiden till att lösa problem och diskutera ämnet som de redan i förtid har tittat på hemma via ett förinspelat filmklipp. “Inlärningen” sker över internet och diskussionen tar sedan upp hela lektionen nästa dag. I en studie gjord i Journal of College Science Teaching (2013) ser många lärare på “flipped classroom” som ett effektivt sätt att använda sig av internet och vad internet kan erbjuda i undervisningen JCST (2013). Lärarna i studien menar att de har redan under en längre tid använt sig av videos online och andra digitala hjälpmedel och därför var mottagliga till att använda sig av flipped classroom. Då lärare laddar upp dessa förinspelade lektioner förlitar de sig på att filmerna sprids via samma spridningssystem som internetmemes använder sig av. Vi vill påstå att flipped classroom är en modern benämning på den process där lärare förmedlar akademiskt innehåll genom att använda internetmemes spridningssystem i ett klassrum eller skola.

33

Omedveten replikation i skolan

Under VFT provade vi en lektionsplanering på en av klasserna. Den gick ut på att eleverna skulle med hjälp av sina Ipads skapa och sprida en egen meme. Han förklarade kortfattat bakgrunden till memes och berättade vad de spelar för roll i samhället. Tanken var att eleverna skulle försöka skapa egna fyndiga memes med budskap som kunde överskrida språkbarriärer och skapa memes som hade ett relaterbart budskap.

Resultatet blev något annorlunda än han hade tänkt sig, eleverna härmade de memes han gav som exempel och skapade inga helt nya själva, inte heller försökte de sprida vidare sina skapelser till andra elever. Vid närmare förfrågningar till klassen visade det sig att många av eleverna inte hade förstått uppengiften helt utan endast gjorde det de såg på exemplet. Detta anser vi är intressant då memesen som John-Michael använde i exemplet replikerade sig själva hos eleverna trots att de inte förstod sig på uppgiften fullständigt, eleverna skapade memes utan att själva förstå det. Det verkar stämma överens med memeforskaren Blackmore som menar att replikationen av memes är en ostoppbar process så länge det finns människor som iakttar dem. Blackmore (1999)

Kullenberg & Palmås påpekar dock risken med omedveten överföring. I deras artikel Smitto(nto)log gör de ett jämförande mellan smittspridning och kultur. De använder sig bl.a. av Jakob Wenzers avhandling, Resonanser. Wenzers förklarar s.k viral marknadsföring. Exemplet som ges är att ett festkoncept döpt ”The green room sessions” infiltrerades in i Göteborgs indiescen. Festen fylldes med kända människor inom indiemusiken. Det ingen, eller väldigt få människor visste var att allt var sponsrat av öl jätten Heineken. Istället för vulgära Heineken reklam överallt på festen fick lokalen ett grönt tema, diskret men ändå med i varje scen. Heineken försökte att injicera en smitta, en kultursmitta i den annars stängda indiekulturen. Målet var att introducera en konsumentkultur som hitintills låg i konflikt med indiekulturen. Genom en omedveten och diskret överföring hoppades Heineken på att deras kultur skulle få ett bättre fäste inom indievärlden. På liknande vis blev John-Michaels lektion injicerad i elevernas kultur. De lärde sig något om memes utan att egentligen känna att de lärde sig något. Om överföreningen sker utan alltför stora variationer kan detta fungera som ett effektivt pedagogiskt redskap. Dock menar Kullenberg & Palmås genom deras analys av Gabriel Tarde texter (1897) att repetitioner existerar endast för att i sin tur möjliggöra variationer. Kullenberg & Palmås menar att en replikation uppstår för att skapa variationer.

34 För att återkoppla detta till lektionen finns det en risk att den omedvetna överföringen undergår en ohejdad mutation där den ursprungliga informationen överförs med många variationer.

35

Memes överför erfarenheter

Ett annat exempel på omedveten replikation som iakttogs på partnerskolan bygger på ett av memes grundprinciper, mimik. Som tidigare nämnt härstammar meme ifrån det grekiska ordet mīmēma vilket betyder att härma. Eleverna härmade läraren i detta fall. Just i detta fall handlade det om hur man skulle rita ett hus, läraren visade steg för steg och eleverna härmade hur han gjorde. De ville till och med använda samma typ av penna som läraren i hopp om att det gav dem möjlighet att producera bättre bilder. Även detta var intressant eftersom memes betraktas som överförbar kultur kan pennan ses som en meme. I de kommande veckorna blev den typen av penna en symbol för bättre lyckade bilder, den blev en meme bland eleverna. Pennorna symboliserade en högre nivå hos användaren och de som använde den typ av penna ansågs skapa “snyggare” bilder. Det som verkligen var intressant för oss var att pennan var en helt vanlig hållare till ett lite tjockare stift, om något är det svårare att skapa detaljrika bilder med den typen av penna. Ändå lyckades eleverna skapa mer avancerade bilder med pennan än utan den.

Varje sig det var en placeboeffekt eller inte skapade detta en ny våg av elever som iakttog förändringen hos sina klasskamrater och ville nu även de ha en sådan “magisk penna”. En ny meme hade skapats i klassen, nästan helt oavsiktligt. Själva pennan var ett vardagligt objekt som hade funnits i bildsalen i flera år men den fick en ny mening genom eleverna då den numera är memen “endast för proffsanvändare”. Ironiskt nog lyckades eleverna tillslut att skapa en egen meme, trots att det i slutändan var oavsiktligt. Enligt Susan Blackmore (1999) härmar vi människor nästan konstant andra människors beteende, därför skapas så många nya memes, vissa förkastar vi och andra håller vi i kanske resten av livet.

Exemplet ovan med pennan är bara ett fall av många som kan potentiellt förändra hur elever förhåller sig till traditioner, normer och regler samt olika vanor i den akademiska världen med hjälp av memes. Filosofen och författaren John Dewey är kanske mest berömd för konceptet Learning by doing. Anders Burman tolkar Dewey i Erfarenhet som uppfostran (2007). Där förklaras konceptet erfarenhet.

”En erfarenhet är en produkt, man kan nästan säga en biprodukt, av kontinuerlig och kumulativ interaktion av ett organiskt själv med omvärlden” Det betyder att erfarenhet i betydelsen man har med sin omgivning är källan till all kunskap. ”Erfarenheter uppstår kontinuerligt, eftersom interaktionen mellan levande varelser och omgivande förhållanden är involverad i varje livsprocess” (Burman, 2007).

36 Dewey förklarar att vi lär oss bäst av egna erfarenheter utifrån val och situationer som vi ställs framför oss som vi tvingas hantera. Dewey menar att reflektionen över det man har lärt sig är en viktig, om inte den viktigaste beståndsdelen i lärandeprocessen. Utan att reflektera över det man har precis gjort kan man inte förstå varför och hur det man gjorde fungerar, vilket kan kopplas till hur memes integreras i klassrummet. Burman (2007)

Om vi accepterar att man lär sig ifrån sin omgivning och den omgivningen är fylld med memes kan vi dra en koppling till att memes är tidigare erfarenheter och idéer som andra människor har haft. Dessa överförs sedan till nya elever, ibland utan tidigare egen erfarenheter hos eleverna. I följande exempel skapar först läraren en tanke om att en viss typ av penna ger användaren en förhöjd teckningsförmåga. Sedan överfördes erfarenheten till den första eleven som härmade läraren. Efter några veckor hade memen “proffspennan” fått betydelsen att de som använde proffspennan kunde teckna bättre med den och pennan blev en meme. De elever som nu använde sig av pennan för första gången efter att ha hört talas om den förväntade sig en förbättring i deras eget tecknande. Genom memet som replikerade sig till dem kunde de ta del av andras tidigare erfarenheter utan att själva försöka först. Här vi vill påstå att en elev som aldrig har försökt att teckna med den nya pennan ändå kan reflektera över hur det har gått för andra och föra över deras erfarenheter till sin egna potentiella utveckling. Genom memet “proffspennan” delar de andras erfarenheter innan de själv provar den.

Memes kommer nog aldrig kunna ersätta egna erfarenheter, men de ger upphov till att ta del av andras erfarenheter utan att först pröva själva, vilket kanske gör eleverna mer mottagliga att vilja prova nya saker. Detta iakttogs på partnerskolan och vi anser att det kan vara ett användbart verktyg inom vår egen pedagogiska praktik.

37

Avslutande kommentarer

Vi vill blicka tillbaka och summera memets historiska utvecklingen samt dess relevans för undervisningen i skolan. Memet finns där utveckling finns, varje gång en människa överför en bit kultur till en annan i samma generation eller till ett barn tillhörande nästa skapas en meme. Ibland populariseras memet såpass mycket att den överlever i hundratals eller tusentals år. Memekonceptet har funnits lika länge som människor först började dela med sig av sin kultur, sina erfarenheter. Dawkins gav ett ord till ett fenomen som funnits lika länge som de tidiga människorna. Dawkins liknar detta fenomen till gener då de på liknande sätt kopierar sig själva och överför sin information till andra människor som blir infekterade med memet och på så viss sprids det vidare. Blackmore kallar memes för den andra replikatorn i världen bredvid generna. Memetiken ger upphov till ett nytt sätt att förhålla sig till kulturarvet som små paket information som kan förmedlas vidare. Memes sprider sig allt snabbare med hjälp av modern teknologi. Radio, tv och internet sprider memes runt om i världen med en hastighet som aldrig tidigare åstadkommits. En meme kan nu bli populär i en liten stad i ett land och inom några dagar infektera världens länder med dess budskap.

Vi har sett hur memes kan påverka elever i skolan. Dawkins har lärt oss att memes kan ses som minsta möjliga bit kulturarv, vilket är en form av information. Dewey har lärt oss att vi lär oss bäst av våra egna erfarenheter och vi anser att en erfarenhet kan även den ses som information. Vi har observerat hur erfarenheter kan bli memes och hur dessa erfarenhetsbaserade memes kan sprida sig snabbt i skolan. Vi har sett hur elever delar med sig av andras och egna erfarenheter genom memes transmission och replikation. Vi har sett hur lärandet och de erfarenheter man skapar kan bli en del av memepoolen.

38

Referenslista

Bauckhage, Christian (2011) Insights into Internet Memes. Fifth International AAAI Conference on Weblogs and Social Media

Blackmore, Susan (1999) The Meme Machine. Oxford: Oxford University Press.

Blackmore, Susan (2008) Memes and ”temes” TED

http://www.ted.com/talks/susan_blackmore_on_memes_and_temes.html

Brodie, Richard (1996) Virus of the Mind: The New Science of the Meme. Seattle: Intergral Press.

Burman, Anders (2007) Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet. Om John Deweys pedagogik och estetik. Utbildning & Demokrati – Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik.

Börzsei, Linda K (2013) Makes a Meme Instead A Concise History of Internet Memes. Utrecht: University of Utrecht.

Chesterman, Andrew (1997) Memes of Translation: The spread of ideas in translation theory. Philadelphia: John Benjamins North America.

Dawkins, Richard (1976) The Selfish Gene. Oxford: Oxford University Press.

Downes, Stephen (1999) Hacking Memes. Chicago: First Monday.

Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur

Hartshorne, Charles Sanders Peirce, Charles Weiss, Paul (1974) Collected Papers of Charles Sanders Peirce 1931-58. Cambridge: Harvard University

39

Heylighen, Francis. Schöpf, Christine & Stocker, Gerfried (1996) Evolution of Memes on the Network, from chain-letters to the global brain. New York: ARS Electronica.

Knobel, Michele & Lankshear, Colin (2006) “A” New Literacies Sampler: Online memes, affinities, and cultural production. New York: Peter Lang Publishing.

Kullenberg, Christopher & Palmås, Karl (2008) Smitto(nto)logi. Glänta.

Malmö Högskola (2013) En akademisk kvart. Malmö högskola

https://www.mah.se/akademiskkvart

McGarth, Alister (2007) Dawkins’GOD: Genes, Memes, and the Meaning of Life. Oxford:Blackwell Publishing.

Michael, Mandiberg (2012) The Social Media Reader. New York: New York University Press

Persson, Magnus (2008) Populärkulturen och skolan. Malmö:Holmbergs

40

Bilagor

Bilaga 1.

Gestaltningen motiveras

Vi valde att skapa en gestaltning då vi är primärt bildstudenter och vi uttrycker oss både bättre i praktiska medel än i textform. Vi kände att vi ville skapa något som vi både kunde relatera till samtidigt som det uttryckte något aktuellt i samtiden. Vi spenderade mycket tid på att utforma och avfärda olika tankeväckande idéer. Tillslut kom vi fram till att vi ville skapa en gestaltning på hur information överförs och sprids vidare. Från början var det tänkt att gestalta våra reflektioner kring vår tid i högskolan. Vi som studenter tar in väldigt mycket ny

information under en förhållandevis kort period, vi ville på något vis skapa en utställning som gestaltade den processen. Information är dock ett väldigt brett begrepp och vi behövde smala ner och avgränsa oss. Vi började koppla gestaltningen till de idéer vi hade kring den skrivna delen av arbetet. Där kom inspirationen från ungdomskultur och hur ungdomar använder sig av memes. Det tog några timmar att koppla ihop pusslet men till slut kom vi fram till en lösning. Vår installation skulle gestalta memes uppkomst, deras utveckling och hur de ser ut idag.

Utformning

Tankarna kring gestaltningen har sett ut på många olika sätt sedan vi började. Att gestalta en tidsresa har var aktuellt redan från ett tidigt stadie. En av våra idéer har varit bland annat att skapa ett rum likt en lång korridor med en tidslinje på vardera vägg längs korridoren. Varje tidsperiod skulle illustreras med ett meme. Illustrationerna skulle vara på hur memes sett ut