Patienters upplevelser av sexualitet efter stroke : en litteraturöversikt

Dayana Sanchez och Linnea Karlsson

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020

Grundnivå

Handledare: Lars Andersson

Examinator: Anna Hansson och Elisabet Mattsson

Patienters upplevelser av sexualitet efter stroke

Patients experiences of post-stroke sexuality

Sammanfattning

Bakgrund: När en person drabbas av stroke är det många fysiska och psykiska faktorer som behöver beaktas då detta påverkar individen på olika sätt. Tidigare forskning visar att strokeöverlevande är i behov av samtal då emotionella reaktioner kan uppkomma vid insjuknandet av stroke. Sjukdomen kan komma att ge konsekvenser för livskvaliteten och uppfattningen av den egna kroppen. De fysiska skadorna som uppstår efter en stroke kan komma att påverka individens möjlighet att fungera sexuellt.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sexualitet efter stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio studier, kvalitativa och kvantitativa. De

vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades och granskades utifrån Fribergs analyssteg.

Resultat: Studiernas resultat sammanställdes och presenteras utifrån tre teman som beskriver upplevelser av sexualitet efter stroke samt upplevelser kring stöd och rådgivning. Dessa teman är intimitet, sexuell funktion och upplevelser av sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella frågor.

Diskussion: I diskussionen diskuterades upplevelser av sexualitet efter stroke, med hjälp av Sister Callista Roys adaptionsmodell, aktuell forskning, egna

reflektioner samt litteraturstudiens bakgrund.

Abstract

Background: They are plenty of mental and physical factors regarding the individual

who suffer from a stroke, thus it affects the individual in diverse ways. Previous studies demostrates that stroke survivors are in need of dialouge with healthcare professionals, whereas emotional reactions could occur during the sickness period of stroke. The consequences of this particular disease could deteriorate the quality of life and the perception by the own body. The physical injuries that occurs after a stroke could have an affect on the individual on a way that they cant function sexually.

Aim: The aim was to describe patients experiences of post-stroke sexuality.

Method: A literature review based on ten studies, quantitative and qualitative. The

academic articles were obtained from the databases Cinahl Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The articles analysed and reviewed through Fribergs analytical steps.

Results: The results of the studies were compiled and presented based on three themes that describes experiences of post-stroke sexuality and experiences regarding the healthcares support and advice. These themes are intimacy, sexual desire and experiences regarding the healtcares support and advice on sexual issues.

Discussion: Within the discussion it was argued about these experiences, with the help

of Sister Callista Roys adaptation model, actual research, own reflections and the background of the literature review.

Innehållsförteckning

EGENVÅRDOCHPREVENTION ... 8

OMVÅRDNADVIDSTROKE ... 9

SEXUALITETENSBETYDELSEFÖRINDIVIDEN ... 9

FYSIOLOGIAVSEXUELLFUNKTION ... 10

SEXUALITETVIDSTROKE ... 10

SJUKSKÖTERSKANSPROFESSION ... 11 ANHÖRIGASROLL ... 11 PROBLEMFORMULERING ... 11 SYFTE ... 12 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 12 ROYSADAPTATIONSMODELL ... 12 METOD ... 13 DATAINSAMLING ... 14 URVAL ... 14 DATAANALYS ... 15 FORSKNINGSSETISKA ÖVERGANDEN ... 16 RESULTAT ... 16 INTIMITET ... 17

SEXUELLA LUSTENS PÅVERKAN PÅ RELATIONEN ... 17

INTIMA AKTIVITETER ... 17

EMOTIONELLA UPPLEVELSER ... 18

SEXUELLFUNKTION ... 19

ORGASM OCH EREKTIONSFÖRMÅGA ... 19

KROPPSLIGA FÖRÄNDRINGAR... 20

UPPLEVELSEAVSJUVÅRDENSSTÖDOCHRÅDGIVNING KRINGSEXUELLAFRÅGOR ... 20

DISKUSSION ... 21

METODDISKUSSION ... 21

RESULTATDISKUSSION ... 23

UPPLEVELSE AV SJUVÅRDENS STÖD OCH RÅDGIVNING KRING SEXUELLA FRÅGOR ... 26

KLINISKA IMPLIKATIONER ... 27

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 28

SLUTSATS... 28

Inledning

Inom sjuksköterskans profession ingår bland annat att erbjuda stöd och samtal till patienten, det är en av sjuksköterskans främsta arbetsuppgift. Att samtala om sexualitet kan upplevas på olika sätt av olika individer, vilket leder till att det ständigt bör läggas fokus på dessa

upplevelser för att kunna främja vården inom detta ämne. Då detta är en aspekt som kan förändras vid en stroke har författarna valt att fördjupa sig i ämnet då vi båda har fått möjlighet att dela bekantas upplevelser av sex vid stroke, därav att det finns tidigare

erfarenhet om ämnet ur patientperspektiv. En nyfikenhet väcktes av denna utgångspunkt då vi upptäckte att det gemensamma som fanns i de tidigare erfarenheter var att det fanns en

kvarstående problematik i patienters sexliv efter en stroke och därmed har författarna

utvecklat ett intresse av att närmare studera upplevelser av sexualitet efter stroke. Med denna litteraturstudie vill författarna skapa en bredare kunskap inom ämnet som kommer vara till hjälp för vårt framtida jobb som sjuksköterskor.

Bakgrund

Stroke

Enligt Socialstyrelsens (2018) preliminära siffror drabbades ungefär 25 500 personer av stroke år 2018. Stroke förekommer i alla åldrar men är mycket vanligare bland dem äldre än dem yngre. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning (Ericson & Ericson, 2012). Oftast vid en hjärninfarkt kan en blodpropp täppa till pulsådrorna i hjärnan, som gör att blodförsörjningen helt eller delvis avtar (https://www.strokeforbundet.se). Detta ger upphov till syrebrist i området kring proppen som orsakar skador på vissa nervceller och en hjärnskada uppstår. Vid en hjärnblödning brister en försvagad kärlvägg i hjärnan eller hjärnhinnorna och blodet tränger ut i hjärnvävnaden, denna typ av försvagningen kan bero på åderförkalkning och högt blodtryck (Wergeland, Ryen & Ødegaard-Olsen, 2011;

https://www.strokeforbundet.se). Då hjärnan är konstant i behov av energi men inte har egna

energireserver är den beroende av kontinuerlig tillförsel av syre och glukos (Wergeland et al., 2011). Vid en stroke påverkas cellerna på grund av energibrist vilket påverkar cellernas funktion.

Symtomen kan plötsligt uppkomma men kan även eskalera gradvis (Wergeland et al., 2011). De typiska symtomen som uppkommer vid stroke kan variera från domningar, nedsatt muskelsvaghet, mild förlamning i ena kroppshalvan, synfältsbortfall, sviktande språkfunktion

samt psykiska förändringar (Ericson & Ericson, 2012; Wergeland et al., 2011). Det finns allvarliga symtom som ibland kan förekomma, bland annat nedsatt medvetande, fallande blodtryck, andningsproblem på grund av syresättning svikt, samt koma. Olika bidragande faktorer som påverkar uppkomst av stroke exempelvis ålder, rökning, högt blodtryck, för lite fysisk aktivitet, övervikt, diabetes mellitus, hjärtsvikt och förmaksflimmer (Wergeland et al., 2011). I Esenwa och Gutierrez (2015) studie beskrev författarna vikten vid att kontrollera riskfaktorer som hypertoni, blodfettsrubbningar, diabetes och rökning för att minska risken för en sekundär stroke.

Behandling

Patienter som upplever symtom på stroke bör bli inlagda akut på en strokeenhet (Wergeland et al., 2011). Detta bidrar till att patienten får en korrekt diagnos vilket gör att omfattningen av stroke kan begränsas. Det som avgör vilken typ av behandling patienten får är tiden på symtomdebuten till behandlingsstart. Strokeinsjuknande skulle kunna undvikas eller fördröjas genom förebyggande åtgärder (Wester, 2014). Vid blödning i hjärnans hinnor gäller kirurgi, och vid hjärninfarkt ges farmakologisk behandling i form av acetylsalicylsyra eller

trombolytisk behandling för att återupprätta blodcirkulationen i hjärnan, alternativt en mekanisk borttagning av blodpropp (Wergeland et al., 2011). Fokus vid akut medicinsk behandling av hjärnblödning ligger på att stoppa blödning. Att få kontroll på blodtrycket och reducering av intrakraniellt tryck är viktigt. Förebyggande och behandlingar av

komplikationer, mobilisering samt utredning av riskfaktorer ska göras för att förhindra sekundär stroke.

Rehabilitering

Stroke ger konsekvenser för livskvaliteten och uppfattningen av den egna kroppen

(Wergeland et al., 2011). Även om rehabiliteringsmöjligheter har förbättrats är det många som tvingas att leva med ett funktionshinder en längre period eller resten av livet. I en studie av Kapral et al. (2005) beskrev författarna att tio procent av kvinnor som drabbats av stroke skickades vidare till långtidsvård och hade större funktionshinder sex månader efter stroke, jämfört med män där motsvarande siffra var fem procent. Detta kan i sin tur betyda att funktionshinder vid stroke kan påverka fler kvinnor än män. En förutsättning till god rehabilitering är tidig mobilisering, den ger möjlighet till bland annat vila, sömn och stimulering och är en bra åtgärd för att förhindra komplikationer (Wergeland et al., 2011;

Dreyer, Angel, Langhorn, Pedersen och Aadal, 2016). Rätt behandling och rehabilitering efter en stroke har stor betydelse för funktionsförmågan, kognitiva funktionen och livskvaliteten längre fram (Wergeland et al., 2011). Det är viktigt att göra en bedömning av förmågan till att klara dagliga aktiviteter och rehabiliteringspotentialen då det ska göras en planering inför rehabilitering. I Sadat Naghabi, E Koffman, Lin och Dus (2019) studie lyfter de fram vikten av kontinuerligt stöd för dagliga aktiviteter för strokepatienter då en del av patienterna utsätts för fysiskt, kognitivt samt mental nedsättning.

Psykosocial påverkan

Personer som tidigare drabbats av ångest eller depression samt unga patienter har en större tendens att utveckla ångest samt trötthet efter stroke (Sadat Naghabi et al., 2019). I Pedersens et al. (2019) studie beskrev författarna att trötthet och nedsatt funktion hindrade patienter att utföra aktiviteter vilket påverkade livskvaliteten negativt. Det är viktigt att skapa en god behandling i anpassningsfasen då målet är att hjälpa patienten att kompensera för en

bestående funktionsnedsättning (Wergeland et al., 2011). Patienten bör anpassa sitt liv efter funktionsnedsättningen, även uppföljning av psykisk och fysisk förmåga görs. En hög andel patienter får någon typ av emotionell reaktion, detta anses som en “normal” reaktion efter det som patienten fått gå igenom (Murray, 2014). Enligt Sadat Naghabi et al. (2019) drabbas ungefär 25–50 % av patienterna av ångest vid en stroke.

I en studie av Kitzmüller och Erviks (2015) beskrevs det att de konsekvenser som uppstod efter att ens partner drabbats av stroke även påverkade den friske partners livskvalité. Det var jobbigt att acceptera partners kognitiva och emotionella förändringar. Då det blir en

ansträngning att anpassa sig till de kognitiva förändringarna hos sin partner orsakar detta dålig sömn vilket i sin tur leder till utmattning. Sociala nätverk påverkas och känslan av ensamhet, rädsla och ångest anses vara vanligt förekommande hos de närstående.

Egenvård och prevention

Hälsan kan påverkas positivt eller negativt av den livsstil människor har och genom hur olika situationer hanteras, vilket de flesta personer kan påverka (Ringsberg, 2014). Hälsa främjas av en allmänt sund livsstil, det vill säga bland annat genom att äta hälsosamt, undvika droger eller alkohol samt genom att omedvetet leva ett riskfyllt liv. För människan har livsstilen en stor betydelse då den bland annat förebygger sjukdom alternativt främjar hälsan när

sjukdomen uppstått. När det talas om livsstilen är det viktigt med hälsosam kost, lågt saltintag, begränsat intag av fett och sockerarter, fysisk aktivitet samt viktminskning hos överviktiga patienter. Anhörigas roll, social träning och rehabilitering har en stor roll vid egenvård (Wergeland et al., 2011). I en studie av Riegel et al. (2017) beskrevs det att egenvård är förebyggande vid sjukdom då en stor del handlar om motion samt kost. Egenvården ses som en effektiv åtgärd för att uppnå de mål individen har i

behandlingsplanen. Detta kan tolkas som en process då individen främjar sin hälsa i bästa möjliga mån genom egenvård för att upprätthålla emotionell och fysisk stabilitet. Anhöriga har även stort inflytande på individers egenvård genom exempelvis socialt stöd samt övervakning av processen.

Omvårdnad vid stroke

Sjuksköterskan har fyra funktioner i omvårdnad av strokepatienter, en förklarande, en

stödjande, en integrerande och bevarande funktion (Wergeland et al., 2011). De åtgärder som sätts in beror på vilka bortfall som stroke har medfört och hur det har påverkat

funktionsnivån. Vid milda skador kan handledning och muntliga instruktioner räcka för att patienten ska utföra olika aktiviteter. Om skador är större kan sjuksköterskan behöva styra eller sätta igång rörelsen. I en studie beskrev Dreyer, Angel, Langhorn, Pedersen och Aadal (2016) att sjuksköterskan ser sig själv som patientens röst, och att de kontinuerligt justerar patientens vård. Sjuksköterskan samordnar schema för patienten samt tillgodoser patientens behov. För detta krävs insamlad information om patienten och dennes liv innan den drabbades av stroke. Patientens allmänna tillstånd ska vara i fokus, och en stor del handlar om att lära känna individen bakom patienten. Tid och närhet måste vara aktuellt för att förstå patienten på bästa sätt. Sjuksköterskans hantering av åtgärder är avgörande för rehabilitering av stroke (Stephen Clare, 2018). Sjuksköterskan ska även ge råd och information, samt stötta patienten till att engagera sig socialt, och även ge specifika råd kring sexuell hälsa. Stöd till fysioterapi samt träning är även viktigt. Vid utskrivning är det sjuksköterskans ansvar att se över om patienten behöver emotionellt eller praktiskt stöd.

Sexualitetens betydelse för individen

Sexualitet är en betydelsefull del av att vara människa genom hela livet och berör flera dimensioner hos en människa (Hulter, 2014). En central aspekt av sexualiteten är att vara mänsklig, som innefattas av kön, könsidentitet, roller, erotik, sexuell läggning, intimitet och

reproduktion (Sathyanarana Rao och Nagaraj, 2015). Sexualiteten kan upplevas samt

uttryckas i upplevelser, önskningar, värderingar, attityder, roller, tankar och fantasier. Sexuell hälsa innebär bland annat att individen upplever ett tillstånd av emotionellt, mentalt, fysisk och socialt välbefinnande (Hulter, 2014). En del människor är i behov av njutning, närhet, kärlek, gemenskap och bekräftelse, vilket gör oss människor mer sårbara (Hulter, 2014).

Många människor känner inte någon sexlust alls och vill inte ha sex medan andra känner lust till sex men trots detta väljer att leva utan sex (Ekdahl, 2019). Det kan handla om att en del människor endast söker sig till intim kontakt som exempelvis kyssar, men inte sexuell aktivitet. En del människor är även intresserade av sex, men väljer att inte blanda in fysisk intimitet då de inte känner behov av detta. Vissa människor upplever att deras sexualitet begränsas vid oro eller ångest samt kroniska sjukdomar. Detta gör att sex kan komma att anpassas utifrån de hinder som förekommer, i partnerskap behövs det därför hittas strategier för hur problemet ska hanteras, för de som anser att sexualitet är viktigt för dem.

Fysiologi av sexuell funktion

Hall (2013) indelade den sexuella responscykeln i sin studie i fyra olika komponenter: sexuell lust, upphetsning, orgasm samt utlösning. Den sexuella upphetsningen hos kvinnor och män är ganska lika fysiologiskt. Hos erektion vid män fylls penis med blod, det autonoma

nervsystemet skicka signaler så att en tillfällig blodstockning orsakas i könsorganet som möjliggör penis styvhet. När det gäller kvinnor ger blodstockning ett ökat blodflöde i klitoris och vaginan samt lubrikation. Det finns parasympatiska nerver S2- S4 som styr erektil

funktion och sympatiska nerver från T11- L12 som ansvarar för utlösning, dessutom finns det neurotransmittorer som är involverade i erektil respons.

Sjuksköterskans profession

Sjuksköterskans uppgift är att skapa tillit (Snellman, 2009). När vårdaren är medveten om patientens situation ökar kvalitén på vården. Sjuksköterskan ska även engagera sig och möta individen och dennes problem. Patienten ska ses som helhet och känna att han eller hon kan prata om sina upplevelser kring livssituationen. Att ge råd om hur man kan vårda sin hälsa och ställa frågor till patienten gör att patienten känner sig lyssnad på, samt sedd (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdandet handlar om åtgärder som främjar eller återställer hälsan.

Sexualitet är ett område som kan vara känsligt att prata om, därför krävs det att

sjuksköterskan är lyhörd och respekterar individens integritet (Hulter, 2014). Huvuduppgiften är att ge tydlig information till patienten rörande sexuella förhållanden vid sjukdom eller funktionsnedsättning. I en studie av Martel, Crawford och Riden (2017) beskrev de att det är betydelsefullt att sjuksköterskan tar upp sexuella hälsofrågor då patienten upplever att sjuksköterskan är tillgänglig och tar sig tid att prata om detta ämne. Det är viktigt för patienten att få prata om sitt sexliv (Wergeland et al., 2011).

Anhörigas roll

Dreyer et al. (2016) beskrev att sjuksköterskan bör ha en god funktion i förhållande till patientens anhöriga eftersom de förstår patienten bäst, vilket gör de till en viktig resurs då detta har en viktig roll för rehabiliteringsprocessen. Det kan handla om hur patienten har varit förr, hur patienten tett sig den senaste tiden eller vad patienten hade för intressen tidigare. Anhöriga visades även ha en viktig roll för att stödja patienten och hålla hoppet uppe efter att ha drabbats av stroke. Det ansågs vara viktigt att få patienter samt anhöriga vara delaktiga tillsammans i vårdprocessen för att uppnå så bra rehabiliteringsfas som möjligt.

Problemformulering

Stroke är en vanligt förekommande sjukdom världen över, som plötsligt kan uppkomma och bidra med stora förändringar i livet. Sjukdomen kan ge konsekvenser för livskvalitén och uppfattningen av den egna kroppen. De skador som uppstår som är lätta att identifiera är de fysiska, vilket bland annat kan påverka individens möjlighet att fungera sexuellt. Sexualitet kan upplevas olika från individ till individ, men vad händer när man drabbas av stroke? Vad är det som påverkas och på vilket sätt ändras tolkningen av sexualiteten?

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sexualitet efter stroke.

Teoretisk utgångspunkt

Författarnas litteraturöversikt diskuteras utifrån Sister Callista Roys omvårdnadsteori. En huvudtanke i Roys adaptionsmodell är att leva i en föränderlig tillvaro som står för att

människan måste förstå och anpassa sig till sina livsomständigheter för att kunna bevara sin integritet, kunna utveckla och kunna hitta en balans i tillvaron (Roy, 2009).

Roys adaptionsmodell

När en människa drabbas av ohälsa och lidande inträffar förändrade livsomständigheter (Roy, 2009). Individen behöver förstå och anpassa sig till den förändringen som skett för att

förhindra ytterligare ohälsa. Människan samspelar med miljön som ständigt förändras och ställer människan inför olika utmaningar. Roys adaptionsmodell beskriver att individen bör klara av att utvecklas i takt med det som sker för att uppleva hälsa. Anpassning och

bearbetning är en viktig del för att uppnå balans i livet och för att bevara sin integritet. För att utvecklas och bevara integriteten bör individen kunna anpassa sig till nya livsomständigheter då individens hälsa är beroende av anpassning samt hanteringen en föränderlig miljö. Hälsa står även för att människan ska vara hel och integrerad.

Roy (2009) belyser att det är viktigt att upprätthålla balans för att människan ska kunna hantera det hon möter i sitt samspel med världen, som fysiska företeelser, exempelvis olika typer av situationer, relationer och händelser relaterat till andra människor. Inre och yttre intryck som tankar och kroppsliga sinnesintryck påverkar balansen och gör att människan konstant befinner sig i en självreglerande process. Individen strävar efter att bevara balansen inom det sociala och psykologiska, och om något kommer i vägen skapar det ett

känslomässigt obehag vilket följs av kroppsliga reaktioner. Roy beskriver människan som ett öppet system med förmåga till adaption. Begreppet adaptation är dels en process där

människan gör medvetna val med syfte till att skapa och bevara integration, men är även resultat av en process som innefattar individens motivation, hopp, förmåga samt drömmar. Att man inte ger upp för det som är utan istället bemästrar situationen. Även om människan är sjuk har människan behov av förmåga att utvecklas samt nå sin maximala potential relaterat till nya livsomständigheter, dock krävs oftast stöd för att uppnå detta. Roy betonar vikten med sjuksköterskan och patientens samarbete då den som är delaktig blir engagerad i att nå de mål som sätts upp. Som individ blir man stressad av att inte kunna hantera livet, förändringar samt de misslyckade försök till att anpassa sig hotar människans hälsa, därför behövs

sjuksköterskans stöd för att människan ska kunna utvecklas, växa och bevara balansen i livet. Det är viktigt att sjuksköterskan ger stöd för att bevara patientens hälsa vid förändringar samt misslyckanden. Sjuksköterskan bör även vara medveten om att individen inte alltid har ett fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande vilket innebär att sjuksköterskan bör

göra det bästa möjliga av omständigheterna då människans samspel är i fokus och

sjuksköterskans uppgift att underlätta samspelet så välbefinnandet och människans utveckling främjas.

Genom att utgå från Roys adaptionsmodell kan kunskapen samt förståelsen ökas kring detta ämne, då teorin handlar om att kunna leva i en föränderlig tillvaro(Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). För att öka kunskapen hos sjuksköterskan är det viktigt att försöka lyfta fram hur individer påverkas efter att ha drabbats av en stroke, detta genom att ta reda på

upplevelser hos strokepatienter.

Metod

Metoden till denna studie är litteraturöversikt, vilket används för att få en överblick över det nuvarande kunskapsläget inom ett särskilt område (Friberg, 2017a). Det är viktigt att man söker, lokaliserar och analyserar information för att på så sätt kunna identifiera relevant litteratururval (Östlundh, 2017). Vetenskaplig kunskap kan skapas utifrån olika

utgångspunkter, en modell är med hjälp av kvantitativa forskningsmetoder som baseras på mätningar och jämförelser (Segesten, 2017). En annan modell är kvalitativa metoden som fokuserar på individens upplevelser, erfarenheter, förväntningar och behov (Friberg, 2017a). Följande examensarbete bygger på kvalitativa och kvantitativa studier för att sedan, efter att de analyserats, sammanställa dessa studier till en ny helhet.

Datainsamling

Sökningen av de använda studierna skedde via Ersta Sköndal Bräckes högskolas

ämnesdatabas. För att uppnå ett bra resultat vid sökning av kunskap använde sig författarna av att söka samt kombinera enstaka ord åt gången (Östlundh, 2017). De databaser som användes vid sökning av vetenskapliga artiklar var PsycINFO, MEDLINE, Cinahl Complete och PubMed. PsycINFO innehåller psykologisk forskning inom områdena medicin och

omvårdnad samt andra ämnen (Forsberg & Wengström, 2016). Databasen Medline innehåller omvårdnad samt medicin-relaterade referenser. Cinahl Complete omfattar omvårdnad,

arbetsterapi samt omvårdnad. Även PubMed innehåller information om

omvårdnadsvetenskap, dock har PubMed fokus på medicin (Östlundh, 2017). Dessa akademiska databaser samlar in dokument som sorteras, grupperas och granskas för att underlätta sökningen då de innehåller kvalitetsgranskad forskning och vetenskapliga publikationer.

Boolesk söklogik användes vid de flesta sökningarna. Denna teknik innebär att sökorden kombineras med sökoperatorer som OR eller AND (Östlundh, 2017). Detta för att begränsa alternativt utöka sökresultaten då AND gör sökningen mer specifik och begränsad och OR gör att sökningen ger träff för just ett specifikt sökord, eller två sökord i samma sökning. Sökord författarna använde sig av var “stroke”, “sexuality”, ”experience”, “stroke/female” och

“sexual function” i kombination med AND. Även en frisökning gjordes i databasen PubMed,

vilket var sexuality AND stroke. Se bilaga 1.

Urval

Artiklarna inriktade sig på upplevelser som svarade på författarnas syfte gällande sexualitet och stroke. Inklusionskriterierna för denna litteraturöversikt kom att innefatta patienter som drabbats av stroke, både kvinnor och män och alla åldrar från 18 år och uppåt inkluderades. Genom att använda sig av inklusionskriterier kom de mest relevanta artiklarna fram då det blev en begränsad sökning. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000–2020 och individer under 18 år exkluderades.

Samtliga artiklar var publicerade på engelska för att kunna behärska språket och författarna har även använt sig av artiklar som är Peer-reviewed vilket innebär att artiklarna är

publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt vetenskapligt granskade (Östlundh, 2017). På databaserna PubMed och Medline kunde det dock inte avgränsas till Peer-reviewed, där är de studier som finns oftast vetenskapligt granskade.

Författarna lade vikten vid artiklar där titeln speglar författarnas syfte, för att sedan tillsammans läsa artiklarnas abstract för att ta reda på om artiklarna var relevanta för litteraturöversikten. Om artikeln var relevant lästes sedan hela studien för att avgöra om resultaten i dessa var relevant för uppsatsen. Artiklarna granskades kritiskt då författarna lade stor vikt på att undersöka artiklarnas syfte och resultat, samt se efter vad titeln representerade. Detta tillvägagångssätt kan ses som en kvalitetsgranskning utifrån Fribergs granskningsfrågor som innebär att det ska ske en kritisk granskning av titeln, syftet samt resultatet i artikeln (Friberg, 2017b). De tio artiklar som sedan valdes ut till resultatet presenteras i bilaga 2.

Dataanalys

Att granska och analysera artiklar är viktigt för att säkerställa att resultatet är korrekt (Friberg, 2017a). Det är viktigt att analysera information för att kunna få en större uppfattning av

ämnet. Dataanalysen består av fyra olika steg och kan presenteras av Friberg. Det första steget handlar om att granska artiklarna genom att läsa igenom dem några gånger för att sedan välja ut de relevanta artiklarna utifrån författarnas syfte. För att kunna förstå helheten lästes

studierna på nytt, samt av båda författarna för att undvika misstolkning. Därefter diskuterade författarna artiklarna tillsammans och gjorde en sammanställning av artiklarna för att se så att uppfattningarna var densamma.

Det andra steget handlar om att skapa en struktur av det material som analyserats, genom exempelvis en översiktstabell blir det lättare att styra upp arbetet då det ger en bra grund för fortsatt analys (Friberg, 2017a). Denna översiktstabell presenterar artiklarnas författare, artikelns titel, syfte, metod samt resultat presenteras. Det tredje steget innefattar att kunna identifiera likheter och skillnader i de olika artiklarna för att ge en klarare bild. Efter

genomgång och sammanställning av artiklar kunde författarna få en överblick och se likheter samt skillnader i artiklarna. I det fjärde och sista steget skapades en ny helhet utifrån

sammanställningarna. Genom dessa fyra steg kunde författarna få fram ett resultat utifrån dessa tio artiklar som sedan sammanställdes och presenterades i olika teman under resultatdelen.

Forskningsetiska överväganden

För att en forskningsstudie ska uppfylla forksningsetiska kvalitetskrav krävs det att den fyller tre viktiga kriterier, den ska ha ett väsentligt ämne, ha en god vetenskaplig kvalité samt att den genomförs på ett etiskt sätt (Kjellström & Sandman, 2013). Det är viktigt att reflektera över alla moment som genomförs under ett forskningsprojekt eller studentuppsats då etiska hänsynstagande och reflektion bör göras. Det finns olika principer som forskningsetiken utgår ifrån såsom respekt för personer, att göra gott och inte skada och om rättvisa för personer som är med i forskningsstudien. Det är viktigt att det i arbetet ska framgå bland annat etiska motiv för studien, metodfrågor, riskanalys, val av deltagare, samtycke av deltagarna samt

konfidalitet. Konfidentialitet innebär att deltagarnas privatliv och integritet är skyddat genom att obehöriga ej har möjlighet att identifiera deltagarna. Vid forskning är det viktigt att inte undanhålla eller utelämna resultat som motsäger ämnet.

Författarna till denna uppsats har kvalitetsgranskat artiklarna kritiskt och försäkrat sig om att kvaliteten på artiklarna är goda, dessutom har de säkerställt att fakta är väsentlig och

relevant för att kunna utföra sin forskning. Studierna ska vara godkända av en etisk kommitté alternativt genomgått etiska överväganden. Plagiat får inte förekomma i arbetet och andras resultat har heller inte förvrängts eller förfalskats.

Resultat

Resultatet från de tio analyserade studierna presenteras genom att författarna, efter en analys av artiklarna, arbetat fram tre olika huvudteman som besvarar litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Dessa tre huvudteman är intimitet, sexuell funktion samt upplevelser av

sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella frågor. De två huvudtemana intimitet och sexuell funktion är indelade i olika subteman.

Intimitet

Sexuella lustens påverkan på relationen

I studier skrivna av Fugl-Meyer, Nilsson, Von Koch och Ytterberg (2019); Tamam, Tamam, Akil, Yasan och Tamam (2008); Thompson och Ryan (2009) visade det sig att både kvinnor och män upplevde förändringar gällande den sexuella tillfredsställelsen då den minskade efter stroke. Även måttligt eller stort missnöje med sitt sexuella liv samt total förlust av sexuell lust var vanligt förekommande.

Olika erfarenheter beskrevs i studier av Fugl-Meyer et al. (2019); Thompson och Ryan (2009); Yilmaz, Gumus och Yilmaz (2015) utifrån deltagarnas upplevelser av samlag efter stroke. Brist på önskan gällande samlag uttrycktes av olika deltagare, en del uppmuntrades till sex för sin partners skull trots att den strokedrabbade inte fick ut någonting av det. Samlag utfördes för att tillfredsställa sin partners behov. En kvinna beskrev att hon tidigare tyckte om att ha samlag, men kände sig nu skyldig då hon uppgav att hon inte längre känner sig som den partner som hon var innan hon drabbades av stroke. De gifta deltagarna uttryckte missnöje med sitt sexuella liv efter att ha drabbats av stroke, medan de som var singlar rapporterade något högre tillfredsställelse. Förändringar upplevdes vara negativa gällande den förändrade närheten med sin partner.

En del av deltagarna upplevde en förändring i dynamiken av förhållandet där den drabbade fick ägna tid åt att ta hand om sig själv med bland annat medicinering, även en känsla av belastning gentemot sin partner framkom vilket ledde till att de inte kunde fokusera på

del patienter att deras sexuella lust minskade relaterat till läkemedelsintag. En deltagare förklarade att hon inte alls ville ha samlag och att hon använde menstruationsperioden som en ursäkt för att undvika samlag.

Sexuella aktiviteter

Likheterna som identifierades i studierna av Beal och Millenbruch (2015); Lever och Pryor (2016); Thompson och Ryan (2009); Yilmaz et al. (2015) var ett minskat engagemang i den fysiska kontakten gentemot sin partner. Exempelvis upplevde en del av kvinnorna ett minskat intresse gällande deras personliga hygien samt fysiska utseende. En del kvinnor upplevde att deras partner inte ville ha samlag på grund av den asymmetriska bilden av deras ansikte som de upplevde sig ha. Kroppen ansågs som mer sårbar och känslig för kroppsliga upplevelser. Dock beskrev en deltagare att det för henne inte var angeläget att återuppta sex under den första perioden efter en stroke (Lever & Pryor, 2016). En sak som förändrades dramatiskt var den sexuella dynamiken (Thompson & Ryan, 2009).

Något som ansågs vara betydelsefullt för endast några deltagare i studierna av Lever och Pryor (2016); Nilsson, Fugl-Meyer, Von Kotch och Ytterberg (2017) var att de inte hade några negativa upplevelser kring förmågan till sexuell aktivitet samt dess fysiska lust. Positiva förändringar i sexlivet rapporterades av deltagarna där det fanns en mer acceptabel inställning till livet vilket gav en närmare, fördjupad och en mer intim relation till sin partner. En del deltagare beskrev att en meningsfull relation med aktiv intimitet kunde nås genom beröring. Till skillnad från dessa deltagare uttryckte andra sig ha oförändrat sexliv, måttliga problem med sexuell funktion i form av avmattning eller minskad tillfredsställelse av sex, men inga fysiska problem med lust och förmåga (Lever & Pryor, 2016; Nilsson et al., 2017; Seymour & Wolf, 2014; Thompson & Ryan, 2009).

Emotionella upplevelser

I studierna av Yilmaz et al. (2015) och Lever och Pryor (2016) framgick det att en del av kvinnorna upplevde trötthet efter stroke. Deltagarna förklarade närvaro av trötthet som ett hinder för att kunna utföra olika aktiviteter. Dessutom ansågs det att den ansträngning som krävdes för att delta i sexuell aktivitet var för mäktig för de deltagare som ofta kände trötthet. Upplevelser av rädsla efter en stroke beskrevs av deltagarna på olika sätt (Beal &

Millenbruch, 2015; Lever & Pryor, 2016; Tamam et al., 2008; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015;). En del deltagare i studierna upplevde rädsla relaterat till att drabbas av ny stroke. De uttryckte att de var “mycket rädda för återfall”, vilket orsakade minskad sexuell

lust samt sexuell aktivitet. Skuldkänslor skapades då brist på fysisk intimitet uppstod och rädslan över hur kroppen samt deras partner skulle reagera efter första samlaget efter stroke lyftes även fram.

Andra deltagare upplevde även rädsla relaterat till att de var rädda att deras partner skulle känna avsmak för de (Thompson & Ryan, 2009). En del av deltagarna kände rädsla kopplad till deras fysiska problem som uppstod efter stroke, bland annat hemipares eller spasticitet då detta resulterade i att deltagarna undvek intimitet då det skulle leda till samlag. Även separata sovrum blev alltmer vanligt då deltagarna upplevde obehag och den stroke överlevande hade behov av att vara ensam och få en lugn stund för sig själv. En del kvinnor beskrev att de var obekväma under själva samlaget och att samlag med sin partner inte blev av lika ofta som tidigare, men att när partnern önskade blev det av för att uppfylla deras behov (Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015). Känsla av rädsla kunde även förklaras av deltagare utifrån att de kände förlust av självförtroende samt rädsla i samband med att träffa andra människor genom att avslöja sig själva som en person som drabbats av stroke (Lever & Pryor, 2016).

Sexuell funktion

Orgasm och erektionsförmåga

Efter att ha drabbats av stroke upplevde kvinnorna att de ofta hade problem då deras

lubrikation samt orgasmiska förmågan förändrades (Tamam et al., 2008; Yilmaz et al., 2015).

Exempelvis så beskrev en kvinna i studien hur hon upplevde att vaginan blev våt, vilket

resulterade i att hon inte upplevde smärta men att orgasmproblematiken fanns i form av minskad eller ingen orgasm (Yilmaz et al., 2015).

En annan kvinna upplevde orgasm en till två gånger per år, och under samlaget kände hon sig obekväm då hennes vagina var torr (Yilmaz et al., 2015). Att smörja vaginan med

Vaseline var ett alternativ för att vaginan inte skulle kännas lika torr. Trots detta upplevdes ändå smärta under samlaget, vilket resulterade i att ingen orgasm upplevdes. Till skillnad från andra kvinnor uppgav en annan kvinna att hon upplevde orgasm oftare och lättare efter sin stroke. Negativa förändringar i sitt sexuella liv upplevdes efter stroke i form av brist på lust av sexuell aktivitet, smärta efter stroke, minskad känslighet relaterat till att uppleva orgasm samt erektil dysfunktion för män (Nilsson et al., 2017; Seymour & Wolf, 2014).

Majoriteten av männen upplevde sexuella störningar efter att ha drabbats av stroke, exempelvis minskad orgasmisk förmåga, att deras utlösning samt erektionsförmåga

påverkades samt försämrad motorik (Bugnicourt, Hamy, Canaple, Lamy & Legrand, 2013;

Seymour & Wolf, 2014; Tamam et al., 2008). Utifrån studien av Seymour och Wolf (2014)

var sexuell dysfunktion relaterat till känslor, kommunikation, rörlighet, daglig aktivitet samt socialt deltagande. En deltagare upplevde måttliga problem relaterat till sexuell funktion samt tillfredsställelse då han uppgav att stroken förändrade den sexuella funktionen. I frågan om stroke påverkade den sexuella funktionen svarade den största andelen ja, varav majoriteten bland de var män (Tamam et al., 2008). En man upplevde att prestandan blivit sämre och en känsla av att inte vara mannen han brukade vara fanns där (Seymour & Wolf, 2014). En del deltagare blev sexuellt känslolösa då de inte pratade om känslor och inte heller diskuterade ämnet sexualitet med sin partner, endast vissa kände att de kunde göra det (Seymour & Wolf, 2014; Tamam et al., 2008; Yilmaz, Gumus & Yilmaz, 2015).

Kroppsliga förändringar

Det framkom i flera studier att fysiska problem efter en stroke var vanligt (Lever & Pryor,

2016; Thompson & Ryan, 2009). En del av deltagarna kände att de inte trivdes med sin kropp

samt att uppfattningen av deras egen kropp förändrades vilket hindrade de till fysisk kontakt. Kroppsliga förändringar som uppkom efter en stroke påverkade deras självutvärdering av attraktivitet. Några orsaker som påverkade deras sexuella aktivitet var hemipares,

förändringar i form av känsel, cirkulation, ofrivilliga rörelser och rörelsebegränsningar som gjorde det svårare för deltagarna att acceptera sin kropp efter insjuknandet. Kvinnliga och manliga deltagare avstod från fysisk intimitet som exempelvis kyssar efter att ha drabbats av stroke då de kände sig oförmögna. Det tog lång tid att återfå sexlivet vilket kunde förstås utifrån kroppens återhämtning.

I en studie av Lever och Pryor (2016) beskrevs det att kroppsliga förändringar samt funktionen försvårade deltagarnas självbild och hur de skulle presentera sig för andra. En del deltagare hade egna tillvägagångssätt för att förstärka känslan kring sin kropp och självbild, exempelvis genom att ta på sig fina kläder och sminka sig. En del deltagare i studien beskrev svårigheter när det kom till att presentera sig sexuellt då mobilitetbegränsningar och

balansproblem hade påverkats efter stroke. Sexuella handlingar där utbud av olika positioner under samlag begränsades, där exempelvis svårigheter att röra ben eller höfter förekom. Sexuell upphetsning kunde utlösa ofrivilliga kroppsrörelser. Relaterat till balanspåverkan förekom det även begränsningar hos deltagarna gällande vilka kläder och skor de kunde ta på

sig. Trots förändringar i kroppsstruktur och funktion ansåg deltagarna att sexualitet var en viktig del för de.

Upplevelser av sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella

frågor

Brist på information om sexuella störningar efter att ha drabbats av stroke upplevdes vara vanligt förekommande, vilket resulterade i att patienten inte fick möjlighet att diskutera om känslomässiga frågor relaterat till sex (Abu Aman et al., 2019; Beal & Millenbuch, 2015; Seymour & Wolf, 2014). Hade patienten fått denna möjlighet hade det kunnat bidra till att patienten skulle känt sig mentalt redo för att hålla ett normalt sexuellt liv i tidigare fas (Beal & Millenbuch, 2015). Ingen av deltagarna hade hört talas om sexuell rehabilitering och visste heller inte var de skulle vända sig när de upplevde sexuella problem då patienterna inte instruerades till hur de sökte till psykiatriker då sexualitet ansågs som tabu (Yilmaz et al., 2015).

Studien av Seymour och Wolf (2014) innehöll upplevelser av samtal om sexualitet med vårdpersonal. Endast fyra deltagare uppgav att deras vårdpersonal hade diskuterat sexuell funktion med de efter att de drabbats av stroke. De deltagare som inte fick möjligheten eller förfrågan upplevde att de gärna hade fått det. Två deltagare uppgav att de ville ha mer information om ämnet, en deltagare uppgav sig inte vilja prata om ämnet och en var inte mentalt förberedd. En patient tog upp sexuella frågor vid ett uppföljningsbesök och en annan ville avvakta några månader efter att ha drabbats av stroke. I studien av Abu Aman et al. (2019) visade det sig att hälften av deltagarna upplevde att de inte hade någon som de kunde dela med sig sina känslor till gällande den oro och de tankar kring sexrelaterade frågor som uppkom efter stroke. En del av deltagarna försökte undvika att prata om att återuppta eller förbättra kvaliteten på sex efter stroke. Dessutom fanns det deltagare som inte ville att deras partner skulle prata med andra om intimiteten i förhållandet.

Diskussion

Diskussionsdelen är indelad i två delar, metoddiskussion samt resultatdiskussion. I metoddiskussionen kommer författarna att lyfta styrkor och svagheter utifrån

litteraturstudiens process. I resultatdiskussionen kommer resultatet att diskuteras med hjälp av Sister Callista Roys adaptionsmodell, egna reflektioner, tidigare forskning samt att författarna kommer utgå från litteraturstudiens bakgrund.

Metoddiskussion

Denna litteraturstudie baseras på aktuell forskning gällande patienters rapporterade

upplevelser av sexualitet efter stroke. För att få en överblick inom valt kunskapsläge inom ett ämne valde författarna litteraturöversikt som metod till detta examensarbete (Friberg, 2017a). För att göra en ingående analys kan både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar komma att användas i en litteraturstudie. Författarna använde sig av totalt tio studier, både kvalitativa och kvantitativa. Kvantitativa studier baseras på jämförelser och mätningar

(Segesten, 2017). De kvalitativa baseras på individens erfarenheter, behov, förväntningar och upplevelser (Friberg, 2017a).

På grund av att författarna inte fann så mycket relevant forskning relaterat till

litteraturstudiens syfte användes därför fyra databaser för att få ett bredare sökresultat, dessa var PubMed, PsycINFO, MEDLINE och Cinahl Complete. Författarna testade även att använda sig av Svensk MeSH för att få bättre sökord och termer, vilket i detta fall inte hjälpte författarna i deras sökning då det inte resulterade i ett bredare sökresultat. Detta gjorde att författarna valde att använda sig utav sökord som exempelvis sexuality, stroke och sexual

function i kombination med AND vilket resulterade i ett lite bredare sökresultat samt att dessa

sökord besvarade författarnas syfte. Sökord i kombination med OR valdes även bort då författarna inte fann mycket aktuell forskning kring sexualitet efter stroke och genom att använda OR resulterade det i ett ytterligare minskat sökresultat då sökningen blev mer

begränsad. I sökningar då författarna använde sökordet lived experience kom studier upp som inte besvarades författarnas syfte då de fokuserade på andra generella upplevelser hos stroke överlevande patienter, men inte sexualitet efter stroke. Sökord som sexual health och patients

experience var heller inte till fördel för sökningen då det inte gav positivt resultat.

Till att börja med begränsades sökningarna mellan åren 2010–2020 för att sedan utöka detta till 2000–2020 då det inte gav tillräckligt med relevant fakta som besvarade författarnas syfte. En svaghet med att använda sig utav studier som är skrivna för upp till 20 år sedan kan vara att situationen har förändrats under senare tid kring exempelvis att samtala om sexuella frågor. Genom att inkludera alla individer från 18 år och uppåt kunde författarna få fram ett bredare resultat av upplevelser, detsamma gäller då författarna använde sig utav studier från olika länder. En svaghet med att välja studier från olika länder kan vara att länder ser olika på sexualitet, vilket i sin tur kan komma att påverka litteraturstudiens resultat då individers

sexualitet upplevs på olika sätt relaterat till kultur och religion. Att författarna inte kunde välja Peer-reviewed på PubMed och MEDLINE då detta inte var en valmöjlighet på dessa

databaser var en nackdel då författarna fick lägga mer tid på att själva kritiskt granska de artiklar som valdes från dessa databaser.

Efter att de tio artiklarna valdes ut till resultatdelen diskuterade författarna dessa och sammanställde dessa för att sedan skapa en ny helhet som presenterades i olika teman. Författarnas samarbetsförmåga har fungerat väl och delaktigheten har varit ömsesidig under arbetets gång. Kommunikationen har även fungerat väl och konstruktiv kritik har varit till fördel för denna litteraturöversikt.

Resultatdiskussion

Resultatet i denna litteraturöversikt belyser patienters upplevelser av sexualitet efter stroke och kommer att presenteras och diskuteras utifrån dess tre kategorier intimitet, sexuell funktion samt upplevelser av sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella frågor.

Intimitet

I första temat belyses patienters upplevelser av intimitet där majoriteten upplever förändringar i den sexuella tillfredsställelsen, då den upplevs minska efter stroke. Ekdahl (2019) beskriver att upplevelse av sexualitet kan begränsas vid sjukdom. Tidigare i bakgrunden till denna uppsats beskriver Sathyanarana Rao och Nagaraj (2015) i sin studie att sexualiteten innefattas av en central aspekt som handlar om att vara mänsklig, i begreppet ingår bland annat

intimitet. Resultatet i denna studie visar att intimitet hos kvinnor och män påverkas efter stroke på grund av olika anledningar. Enligt Hulter (2014) finns det en del människor som är i behov av njutning, närhet, kärlek, gemenskap och bekräftelse.

Utvärderingen av det sexuella livet efter stroke varierar från stort missnöje till måttligt och inget alls. Roy (2009) beskriver att när människan drabbas av ohälsa och lidande leder detta till förändrade livsomständigheter. Efter att ha drabbats av stroke kan stora livsomständigheter ske i individens liv på olika sätt. Att kunna anpassa sig till nya livsomständigheter har stor betydelse för att bevara sin integritet och för att utvecklas som individ då hälsa är beroende av anpassning samt hanteringen av en föränderlig miljö. De flesta deltagare i studierna behöver försöka förstå vad som sker och anpassa sig till förändringarna som uppstår för att förhindra ytterligare ohälsa. Den sexuella lusten förändras efter insjuknandet av stroke och en del av

deltagarna upplever även att de uppmuntras till sex för sin partners skull vilket resulterar i negativa upplevelser relaterat till närheten gentemot sin partner. Sådana förändringar

framkom även i en studie av Kniepmann och Kerr (2018) där författarna beskrev att sexualitet samt intimitet ofta såg annorlunda ut efter att ha drabbats av stroke.

Gemensamt för studierna är att många deltagare upplever en känsla av att de belastar sin partner vilket resulterar i att de inte kan fokusera på det sexuella förhållandet. De upplever även ett mindre engagemang i sexuella aktiviteter efter stroke då den sexuella dynamiken förändras. Kitzmüller och Ervik (2015) belyser att efter ens partner drabbats av stroke påverkas även den friske partners livskvalité då det blir ansträngande att anpassa sig till kognitiva och emotionella förändringar hos sin partner. Samtidigt kan män och kvinnor uppleva även positiva förändringar i sexlivet där man har en mer acceptabel inställning till livet vilket ger en närmare, fördjupad och en mer intim relation till sin partner. Ekdahl (2019) beskriver vikten av att anpassa sex utifrån de hinder som förekommer, att strategier behöver finnas i partnerskap för hur problemet ska hanteras, för dem som anser att sexualitet är viktigt. Resultatet visar exempelvis att en del av deltagarna använder sig av beröring för att hålla en meningsfull relation med aktiv intimitet. Kniepmann och Kerr (2018) beskrev i sin studie att intimitet utspelade sig i form av att blinka till varandra, beröring samt genom att skratta och prata med varandra om intressanta ämnen vilket resulterade i att förhållandet fortfarande förblev känslomässigt och kraftfullt. Ekdahl (2019) beskriver att många människor söker sig till intim kontakt, exempelvis genom kyssar. En del människor är intresserade av sex men känner inget behov till fysisk intimitet. Att ständigt ställa människan inför olika utmaningar resulterar i att människan konstant befinner sig i en självreglerande process då individen strävar efter att bevara balansen i både det sociala och psykologiska (Roy, 2009).

Majoriteten av deltagarna upplever i flertal studier känslan av rädsla ur olika vinklar. Orsaker till den begränsade sexualiteten hos dessa individer kan förknippas med rädsla, trötthet och skuldkänslor. Roy (2009) beskriver att om något kommer i vägen för den självreglerande processen skapas ett känslomässigt obehag vilket följs av kroppsliga reaktioner. Sadat Naghabi et al. (2019) lyfter i sin studie att det finns en tendens till att människor drabbas av ångest samt trötthet efter stroke vilket i sin tur påverkar livskvaliteten negativt. I resultatet framkom det att män och kvinnor upplever en minskad sexuell lust och aktivitet vilka begränsas av bland annat rädsla för återfall, dåligt självförtroende samt den ansträngning som krävs för sexuell aktivitet som anses vara utmattande för en del individer.

Sexuell funktion

Roy (2009) beskriver att när en individ drabbas av ohälsa sker förändrade livsomständigheter. Hulter (2014) beskriver sexuell hälsa som ett tillstånd av emotionellt, mentalt, socialt och fysiskt välbefinnande. Resultatet visar att det sociala och emotionella välbefinnandet upplevs påverkas efter stroke då män och kvinnor uppger sig avstå från fysisk intimitet då de känner sig oförmögna. Även det fysiska välbefinnandet påverkas hos kvinnor och män efter att ha drabbats av stroke. Utifrån de fysiska förändringar som uppkommer efter stroke visar resultatet att kvinnor upplever sig ha problem med lubrikation, samt att deras orgasmiska förmåga påverkas. Männen upplever även minskad orgasmisk förmåga samt påverkan på erektionsförmågan. Smärta efter stroke och minskad känslighet upplevs orsaka brist på sexuell lust. Utifrån bakgrunden i litteraturöversikten beskriver Hulter (2009) att de skador som är enklast att identifiera efter en stroke är just de fysiska, och att dessa i sin tur kan påverka individen att fungera sexuellt då en del av jämvikten försvinner i en relation, vilket har betydelse för bland annat den sexuella funktionen och aktiviteten.

Trots att en del kvinnor och män känner sig obekväma under samlag efter stroke uppger en del patienter som drabbats av stroke att de har sex med sin partner för att tillfredsställa sin partners behov. Ekdahl (2019) talar om att sexualitet kan komma att anpassas då den

begränsas utifrån de hinder som uppstår efter att ha drabbats av sjukdom. Resultatet beskriver fysiska förändringar som upplevs ur olika aspekter. Vikten av strategier för hur problem ska hanteras i ett partnerskap bör även hittas, därav vikten med att kunna kommunicera med sin partner. Att samtala om sexualitet med sin partner upplevs olika, en del stroke överlevande känner att de kan göra det medan andra känner att de inte kan. McGrath (2019) beskrev att stroke överlevande patienter och deras partners kämpade för att kunna hålla en dialog kring deras sexualitet. Togs inte ämnet upp så resulterade detta i skador på förhållandet samt känslor av ensamhet och isolering. Roy (2009) beskriver även vikten med bearbetning av olika livsomständigheter som individen genomgår och att bearbetningen ses som en viktig del för att kunna uppnå balans i livet. Det är viktigt att i en relation bearbeta de fysiska

förändringar som stroke överlevande går igenom, tillsammans med sin partner.

Ekdahl (2019) beskriver att sexualitet begränsas vid kroniska sjukdomar vilket gör att sex kan komma att anpassas utifrån de hinder som förekommer, för dem som anser att sexualitet är viktigt. Dessa dilemman överensstämmer med resultatet där det framkommer att en del kvinnor och män upplever att de inte trivs med sin kropp längre efter att de drabbats av stroke

vilket resulterar i att det blir ett hinder för fysisk kontakt. En andel deltagare avstår från fysisk intimitet då de känner sig oförmögna. Uppkomst av kroppsliga förändringar påverkar

strokepatienters självutvärdering av attraktivitet som gör det svårare för dem att presentera sig för nya människor. Det sociala välbefinnandet är viktigt för individens hälsa och är kopplat till den sexuella hälsan detta kan påverkas vid minskad fysisk kontakt (Hulter, 2014).

Roys adaptionsmodell lägger vikten vid att kunna leva i en föränderlig tillvaro (Roy, 2009). Individen bör kunna förstå och anpassa sig till förändringar som sker, i detta fall sexuella förändringar. Resultatet visar att strokeöverlevande patienters vardag påverkas både psykiskt och fysiskt, det menar även Wergeland et al. (2011) som beskriver att stroke ger konsekvenser för livskvaliteten och uppfattningen av den egna kroppen. Roy (2009) beskriver även att människans inre och yttre intryck som exempelvis kroppsliga sinnesintryck påverkar balansen hos individen vilket gör att människan befinner sig i en självreglerande process då ett obehag resulterar i kroppsliga reaktioner. Resultatet visar att kroppsliga förändringar som upplevs hos individer som drabbats av stroke påverkar deras självutvärdering av attraktivitet. En del kvinnor uppger sig ha egna tillvägagångssätt för att förbättra sin självbild genom att klä sig fint eller sminka sig.

McGrath (2019) beskrev förändringar i förhållandet till den strokeöverlevandes egen kropp då det beskrevs som frustrerande för många strokepatienter då de betraktade sin kropp efter att ha drabbats av stroke. Trots dessa förändringar i förhållanden till individens kropp var sexualiteten fortfarande viktig, dock ansågs önskan om intim kontakt bli mer begränsad. Resultatet beskriver att kvinnor och män upplever att det tar lång tid att återfå sexlivet vilket kan förstås utifrån kroppens återhämtning. Roy (2009) beskriver att det är viktigt att

upprätthålla balans för att individen ska kunna hantera det han eller hon möter i sitt samspel med världen samt att människan bör klara av att utvecklas i takt med det som sker för att uppleva hälsa. Människans hälsa är beroende av anpassning och hälsa står för att människan ska vara hel och integrerad.

Upplevelser av sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella frågor

Wergeland et al. (2011) lyfter att det är viktigt för individen att få yttra sig gällande sitt sexliv. Roy (2009) beskriver att sjuksköterskan bör vara medveten om att människan inte alltid har ett fullkomligt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande. I fyra av de tio utvalda artiklarna till resultatet uppger män och kvinnor sina upplevelser kring upplevelser av sjukvårdens stöd och rådgivning kring sexuella frågor.

Något som kvinnor och män upplever gemensamt kring sjukvårdens stöd och rådgivning gällande sexuella frågor efter stroke är att det att det är brist på information kring sexuella störningar efter att ha drabbats av stroke. Roy (2009) beskriver vikten med sjuksköterskans stöd för att människan ska kunna utvecklas, växa och bevara balansen i livet. Deltagarna i studierna upplever att de inte har någon att dela med sig till kring sina tankar och känslor gällande sexrelaterade frågor, därför har sjuksköterskan en viktig roll. Roy (2009) betonar även vikten vid samarbetet mellan sjuksköterska och patient då den delaktiga patienten har möjlighet att uppnå det mål som sätts upp.

Hulter (2014) talar om att sexualitet är ett område som kan vara känsligt att prata om, samt vikten med att sjuksköterskan respekterar individens integritet och vikten med att vara lyhörd. Att informera patienten gällande sexuella förhållanden vid sjukdom är även viktigt. Resultatet visar att många deltagare upplever brist på information kring sexuella störningar som kan uppkomma efter stroke. Martel, Crawford och Riden (2017) lyfter vikten vid att

sjuksköterskan tar upp sexuella hälsofrågor då patienten upplever sjuksköterskan som tillgänglig och som kan ta sig tid att prata om detta ämne vilket inte förekom i resultatet då möjligheten till att diskutera gällande känslomässiga frågor kring sexualitet saknades. Roy (2009) beskriver att samspel ligger i människans fokus och sjuksköterskans uppgift är underlätta detta så att individens utveckling och välbefinnande främjas.

Snellman (2009) beskriver att individen ska kunna känna att hon eller han kan prata om sina egna upplevelser kring sin livssituation. Deltagarna i resultatet uppger att de inte vet var eller vem de ska vända sig till för att dela sina upplevelser kring sexualitet. De har heller inte hört talas om sexuell rehabilitering då de inte har fått sådan information. Begreppet adaptation beskrivs i Roys teori som en process där människan gör medvetna val med syfte till att skapa och bevara integration, men är även resultat av en process som innefattar bland annat

individens motivation, hopp samt drömmar (Roy, 2009). Det kan vara till stor betydelse för individen att kunna uttrycka sina känslor samt upplevelser av sexualitet efter att ha drabbats av stroke. Sjuksköterskan bör därför stötta individen så motivationen och hoppet förstärks, samt drömmar bevaras och människans utveckling främjas.

Kliniska implikationer

Baserat på resultatet i denna litteraturöversikt samt egna reflektioner inser författarna att det behövs en mer individanpassad information för att främja individens upplevelser av sexualitet efter stroke. God planering och konkreta råd för att förbättra individens upplevelser av

sexualitet efter insjuknandet är till stor betydelse för patienten. Kunnig personal inom området skulle kunna bidra till detta. För att undvika att allt fler patienter upplever negativitet relaterat till det sexuella livet baserat på studiens resultat anser författarna att stödgrupper bör erbjudas så att patienter kan dela med sig kring sina erfarenheter. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse hos sjuksköterskan gällande upplevelser av sexualitet hos män och kvinnor efter stroke samt hur människan påverkas ur olika aspekter då detta kan komma att påverka individen både fysiskt och psykiskt. Att erbjuda sjuksköterskan utbildning kring sexualitet efter stroke skulle även ge potential till förbättrad vård samt rådgivning och information. Med bättre kompetens inom området kan sjuksköterskan skapa större förutsättningar för patienten samt erbjuda dem resurser som finns utifrån patientens behov. Vårdpersonalen behöver bättre förutsättningar, som tid och utbildning för att de skall kunna utföra ett sådant vårdande där dem kan samtala med patienter om deras behov. Studien kan även komma att vara till fördel för sjuksköterskan då studien ger en inblick kring vikten av att diskutera sexuella frågor tillsammans med patienten.

Förslag till fortsatt forskning

Resultatet tyder på att mer studier behövs kring detta område med fokus på patienters upplevelse av sexualitet efter stroke. Detta skulle ge en ökad kunskap om bland annat patientens upplevelse av intimitet, den sexuella funktionen samt vilka känslor som kan förekomma efter insjuknandet då i litteraturstudien framkom det att majoriteten

strokeöverlevande patienter upplevde förändringar i sexuella livet i olika former. Det är viktigt att få en större kunskap om hur intimitet påverkas för patienter som drabbats av en stroke för att skapa förutsättningar för patienter. Dessutom skulle detta skapa en större möjlighet till mer tillgänglig information kring ämnet för patienterna. Upplevelser av sexualitet varierar från patienter efter en stroke, därför skulle vidare forskning kunna

undersöka vad som kan hjälpa dessa patienter att uppnå en förbättrad upplevelse av sexualitet då majoriteten av deltagarna i studien uttryckte negativa upplevelser efter stroke. I

litteraturstudien framkom det att flertalet av patienter som drabbats av stroke upplevde brist på information och rådgivning kring sexuella frågor. Med fortsatt forskning inom detta område kan man belysa patienternas emotioner samt vilka stödinsatser dem efterfrågar av sjukvården samt när det är lämpligt att prata om detta ämne efter insjuknandet.

Sjuksköterskans arbete baseras på evidensbaserad kunskap och därför är det viktigt med den vetenskapliga forskningen inom området.

Slutsats

Upplevelser av sexualitet efter stroke kan komma att påverkas då fysiska skador efter stroke kan påverka individen att fungera sexuellt. Upplevelserna resulterade i att män och kvinnors intimitet påverkades, det framkom att den sexuella lusten påverkade relationen. Även den intima aktiviteten kom att påverkas och emotionella upplevelser uppstod. Fysiska

förändringar som kom på tal var påverkan på orgasm och erektionsförmåga samt kroppsliga förändringar. Stroke överlevande patienter upplevde även att det var brist på stöd och rådgivning från sjukvården kring sexuella frågor.

Referensförteckning

*=Resultatartiklar

*Abu Aman, N. A., Su, W. H., Tan, J. T. H. M., Palma de la Cruz, V., Chua, N. V., & Ronquillo, E. E. (2019). The impact of stroke on sexual functioning of post stroke patient. Singapore nursing journal, 46(2), 2–7. Hämtad från databasen Cinahl Complete.

*Beal, C. C., & Millenbruch, J. (2015). A qualitative case study of poststroke sexuality in woman of childbearing age. Journal of obstetric gynecologic and neonatal nursing,

44, 228–235. doi:10.1111/1552-6909.12553

*Bugnicourt, J.-M., Hamy, O., Canaple, S., Lamy, C., & Legrand, C. (2013). Impaired sexual activity in young ischaemic stroke patients: an observational study. European

Journal of Neurology, 21(1), 140–146.

doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/ene.12277

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Dreyer, P., Angel, S., Langhorn, L., Pedersen, B. B., & Aadal, L. (2016). Nursing Roles and Functions in the Acute and Subacute Rehabilitation of Patients With Stroke: Going All In for the Patient. Journal of Neuroscience Nursing, 48(2), 108–115.

doi:10.1097/JNN.0000000000000191

Ekdahl, J. (2019). Boken om sex. Stockholm: Natur & Kultur.

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Esenwa, C., & Gutierrez, J. (2015). Secondary stroke prevention: challenges and solutions.

Vascular health and risk management, 11, 437–450. doi:10.2147/VHRM.S63791

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur &

kultur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s. 129–139). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund:

Studentlitteratur.

*Fugl-Meyer, K., Nilsson, M I., Von Kotch, L., & Ytterberg, C. (2019). Closeness and life satisfaction after six years for persons with stroke and spouses. Journal of

rehabilitation medicine, 51(7), 492–498. doi:10.2340/16501977-2566

Hall, J.(2013). Sexuality and stroke: the effects and holistic management. Brittish journal of

Hulter, B. (2014). Sexualitet. I A.-K. Edberg & H.Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:

Hälsa och ohälsa (s. 581–607). Lund: Studentlitteratur.

Hulter, B. (2009). Sexualitet. I A.-K. Edberg & H.Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:

Hälsa och ohälsa (s. 677–708). Lund: Studentlitteratur.

Kapral, M K., Fang, J., Hill, M D., Silver, F., Richards, J., Jaigobin, C., & Cheung, A M. (2005). Sex differences in stroke care and outcomes: Results From the Registry of the Canadian Stroke Network. American heart association, 36(4), 809–814.

doi:https://doi.org/10.1161/01.STR.0000157662.09551.e5

Kitzmüller, G., & Ervik, B. (2015). Female spouses’ perceptions of the sexual relationship with stroke-affected partners. Sex Disabil, 33, 499-512. doi:10.1007/s11195-015-9404-x

Kjellström, S & Sandman, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Kniepmann, K., & Kerr, S. (2018). Sexuality and intimacy following stroke: Perspectives of partners. Sexuality and Disability, 36, 219–230. doi:https://doi.org/10.1007/s11195-018-9531-2

*Lever, S., & Pryor, J. (2016). The impact of stroke on female sexuality. Disability and

Rahbilitation, 39(20), 2011–2020. doi:10.1080/09638288.2016.1213897

Martel, R., Crawford. R., & Riden, H. (2017). By the way...how’s your sex life?: A descriptive study reporting primary health care registered nurses engagement with youth about sexual health. Journal of Primary Health Care, 9(1), 22–28. doi: 10.1071/HC17013.

McGrath, M., Lever, S., McCluskey, A., & Power, E. (2019). How is sexuality after stroke experienced by stroke survivors and partners of stroke survivors?: A systematic review of qualitative studies. Clinical Rehabilitation, 33(2), 293–303.

doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0269215518793483

Murray, V. (2014). Emotionella komplikationer efter stroke. I A. Gottsäter., A. Lindgren., & P. Wester (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s. 347–360). Lund:

Studentlitteratur.

*Nilsson, M. I., Fugl-Meyer, K., Von Kotch, L., & Ytterberg, C. (2017). Experiences of Sexuality Six Years After Stroke: A Qualitative Study. The journal of sexual medicine,

14(6), 797–803. doi:https://doi.org/10.1016/j.jsxm.2017.04.061

Pedersen, G S., Anke, A., Aadal, L., Pallensen, H., Moe, S., & Arntzen, C. (2019).

Experiences of quality of life the first year after stroke in Denmark and Norway: A qualitativ analysis. International journal of qualitative studies on health and

well-being, 14(1). doi: https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1659540

Riegel, B., Moser, K. D., Buck, G. H., Vaughan Dickson, V., Dunbar, B. S., Lee, S. C … Webber, D. E. (2017). Self‐Care for the Prevention and Management of

Disease and Stroke: A Scientific Statement for Healthcare Professionals From the American Heart Association. J Am Heart Assoc, 6(9). doi:10.1161/JAHA.117.006997

Ringsberg, K. C. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens

grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.387–412). Lund: Studentlitteratur.

Roy, C. (2009). The Roy adaption model. (3:e utg.). Upper Saddle River: Pearson.

Sadat Naghavi, F., E Koffman, E., Lin, B., & Du, J. (2019). Post-stroke neuronal circuits and mental illnesses. Int J Physiol Pathophysiol Pharmacol, 11(1), 1-11. Hämtad från databasen PubMed.

Sathyanarana Rao, T.S., & M. Nagaraj, A K. (2015). Female sexuality. Indian J Psychiatry, 57, 296–302. doi:10.4103/0019-5545.161496

Segersten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 119–127). Lund: Studentlitteratur.

*Seymour, L. M., & Wolf, T. J. (2014). Participation changes in sexual functioning after mild stroke. Occupation, participation and health, 34(2), 72-80. doi:10.3928/15394492-20131217-01

Snellman, I. (2009). Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),

Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.377–405). Lund:

Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2018). Statistik om stroke. Hämtad 19 april, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/stroke/ Stephen Clare, C. (2018). Role of the Nurse in Stroke Rehabilitation. Nursing standard,

33(7), 59-66. doi:10.7748/ns.2018.e11194

*Tamam, Y., Tamam, L., Akil, E., Yasan, A., & Tamam, B. (2008). Post-stroke sexual functioning in first stroke patients. European Journal of Neurology, 15(7), 660–666. doi: https://doi.org/10.1111/j.1468-1331.2008.02184.x

*Thompson, H. S., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical

nursing, 18(12), 1803–1811.

doi:http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02694.x

Wergeland, A., Ryen, S., & Ødegaard-Olsen, T. G. (2011). Omvårdnad vid stroke. I H. Almås., D.-G. Stubberud., & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 259–281). (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Wester, P. (2014). Riskfaktorer och primärprevention. I A. Gottsäter., A. Lindgren., & P. Wester (Red.), Stroke och cerebrovaskulär sjukdom (s. 31–37). Lund:

Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.

*Yilmaz, S. D., Gumus, H., & Yilmaz, H. (2015). Sexual life of poststroke women with mild or no disability: A qualitative study. Journal of Sex & Marital Therapy, 41(2), 145– 154. doi:10.1080/0092623X.2013.864365

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning