• No results found

Lek och leksaker, Hur använder sig barn av leksaker i den fria leken i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lek och leksaker, Hur använder sig barn av leksaker i den fria leken i förskolan"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Lek och leksaker

Hur använder sig barn av leksaker i den fria leken i förskolan?

Playtime and toys

How do Children Use Toys During the Playtime in Preschool?

Hanna Eng Larsson

Anna Svensson

Lärarexamen 210 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Handledare: Mariann Enö Datum 2010-01-11 Examinator: Fredrik Nilsson

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

(2)
(3)

Abstract

Vår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna?

De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer. Vi har använt oss av tidigare lekforskare och deras teorier kring lek som varit relevant i vår undersökning. I resultatet redovisas vilka leksaker barnen använder sig av, samt hur barn i de olika åldrarna leker. Slutsatsen är att barnen leker med de flesta leksakerna som finns tillgängliga på förskolan. Men åldern och barnens lekutveckling påverkar hur de leker och på vilket sätt de använder sig av leksakerna.

Nyckelord: leken, leksaker, åldersperspektiv, fria leken, ur barns

perspektiv,

(4)
(5)

Det gåtfulla folket

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl.

Över den pölen går pojkarnas båtar ibland, och dom glider så fint utan köl. Där går en flicka, som samlar på stenar,

hon har en miljon.

Kungen av träd sitter stilla bland grenar i trädkungens tron.

Där går en pojke, som skrattar åt snö. Där går en flicka

som gjorde en ö av femton kuddar. Där går en pojke

och allting blir glass som han snuddar. Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,

detta land är en äng och en vind.

Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand och far bort på en svängande grind. Där går en flicka, som sjunger om kottar,

själv äger hon två.

Där vid ett plank står en pojke och klottrar att jorden är blå.

Där går en pojke som blev indian. Där, där går kungen av skugga runt

stan och skuggar bovar. Där fann en flicka en festlig grimas

som hon provar.

Där blir en värdelös sak till en skatt. Där, där blir sängar till fartyg en natt

och går till månen.

Alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket. Text: Beppe Wolgers Musik: Olle Adolphsom

Vi vill rikta ett stort tack till barnen och personalen på förskolan där vi genomförde våra undersökningar.

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning

8

1.1 Syfte 9 1.2 Frågeställningar 9 1.3 Begreppsdefinitioner 9

2 Teoretisk förankring

10

2.1 Lek och leksaker ur ett historiskt perspektiv 10

2.2 Teorier kring lek och leksaker 11

2.3 Lek och leksakers betydelse 12

2.4 Utvecklings psykologiskt perspektiv- Jean Piaget 13 2.4.1 Lekutveckling ur det enskilda barnets perspektiv 14 2.5 Barns lekutveckling ur ett socialt perspektiv 15 2.6 Sociokulturellt perspektiv- Lev S Vygotskij 16

3 Metod

18 3.1 Metodval 18 3.2 Urval 19 3.3 Genomförande 20 3.3.1 Observationer 20 3.3.2 Intervjuer 21

3.4 Beskrivning av de olika rummen 22

3.5 Analysbeskrivning 23

4 Analys

24

4.1Hur och vilka leksaker använde barnen sig av i leken 24

4.2 Lekutveckling ur ett åldersperspektiv enligt Jean Piaget 27

4.2.1 Övningslek 27

4.2.2 Symbollek 27

4.2.3 Rollek 28

4.2.4 Regellek 28

4.3 Den sociala lekutvecklingen 29

4.3.1 Ensamlek 29

4.3.2 Åskådarlek 30

4.3.3 Parallellek/Associativa grupplek 30

4.3.4 Samarbetslek 31

4.4 Lekutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv 31

4.5 Sammanfattning och slutsatser 32

5 Diskussion och kritisk reflektion

34

5.1 Fortsatt forskning 35

6 Referenslista

36

(7)

1. Inledning

Examensarbetet handlar om lek och leksaker i den fria leken på förskolan. Vi anser att lek och leksaker är ett aktuellt ämne eftersom de har en betydelsefull del i barnens liv under uppväxten. Barn är omgivna av leksaker i hemmet och på förskolan och genom media blir de ständigt uppdaterade om nya leksaker. Ordet leksak förknippas ofta med leken. Därför var det relevant för oss att undersöka både lek och leksaker.

Numera spenderar svenska barn stora delar av sin vakna tid på förskola, där lek och leksaker upptar en stor del av tiden (Hangaard Rasmussen, 2002). Vi valde därför att genomföra undersökningen i förskolan och inte i hemmet. Som blivande pedagoger i förskolan har vi till uppgift att förse barnen med lämpligt lekmaterial. Eftersom leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande (Lpfö 98) anser vi att det är viktigt att vara medveten om hur barnen leker och hur de använder leksaker.

Under vår utbildning har vi haft verksamhetsförlagd tid. Genom tidigare erfarenheter vet vi att barnen på förskolan ägnar största delen av dagen till att leka. I leken använder de sig av leksaker.

Vi är båda intresserade av hur barn leker i olika åldrar, därför ansåg vi att ett åldersperspektiv var intressant. Intresset med undersökningen var att få mer kunskap om lek och leksaker, kunskap som vi kan ha användning av i vårt framtida yrkesverksamma liv. I examensarbetet har vi valt att genomföra samtliga delar tillsammans.

(8)

1.1 Syfte

Vi anser att leken är en viktig del i barnens utveckling och lärande. Syftet är att undersöka och få en förståelse av hur barnen leker och använder sig av leksaker i förskolan. Genom vår undersökning vill vi bidra till en ökad förståelse av leksakers betydelser för barn.

1.2 Frågeställningar

Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken?

Hur leker barnen i de olika åldrarna?

1.3 Begreppsdefinitioner

Enligt Svenska Akademins ordbok (2009) är leksak ”vanligen ett mindre föremål avsett för att användas av barn att leka med”. Leksaker kan även vara naturliga föremål t.ex. stenar, pinnar och blad som med hjälp av fantasin kan omvandlas till leksaker (Knutsdotter, 2003). För att underlätta för dig som läsare har vi utifrån våra kunskaper definierat olika typer av leksaker. De begreppen har vi sedan använt oss av i examensarbetet.

Industriella leksaker: Leksaker som tillverkas och massproduceras och sedan säljs. Tillfälliga leksaker: Industriella leksaker eller föremål som under leken används på annat sätt än dess egentliga syfte t.ex. en stol blir en bil.

Naturliga leksaker: Föremål som barn hittar i naturen och använder i leken t.ex. pinnar, stenar och blad.

Pedagogiska leksaker: Leksaker vars syfte har ett tydligt lärandemål.

Vi har valt att dela in barnen i två åldersgrupper. För att tydliggöra har vi använt oss av följande begrepp i examensarbetet

.

De yngre barnen: Ett till två år. De äldre barnen: Tre till fem år.

(9)

2. Teoretisk förankring

I flera århundraden har forskare försökt förstå och förklara barns utveckling och lärande. Många av de klassiska teorierna inom pedagogik ligger fortfarande till grund när man utvecklar och konstruerar den pedagogiska verksamheten Det finns inte mycket forskning som handlar om enbart leksaker. De flesta forskare anser att lek och leksaker hör ihop (Nelson och Svensson, 2005). Under följande del kommer vi att belysa några av de teorier som finns med leken som utgångspunkt. För att ni som läsare lättare ska förstå och kunna relatera till teorierna har vi valt att först ge en historisk tillbakablick.

2.1 Lek och leksaker ur ett historiskt perspektiv

Leksaker har funnits i alla tider, människan har alltid haft en drivkraft att leka. Forskare har konstaterat att de första människorna, homo sapiens började skapa leksaker i samband med tillverkning av redskap. Det bäst förvarade fyndet är en boll som hittades i Japan, 3500 år f. Kr (Nelson och Svensson, 2005). Leksakers historia är inte väldokumenterad. Förklaringen kan vara att leksaker mestadels har använts av vuxna. Leksakerna har då föreställt vuxnas vardagsföremål i miniatyr och har använts vid religiösa högtider. När miniatyrföremålen förbrukats fick barnen lov att använda dem i leken (Nelson och Svensson, 2005). På 1600-talet använde man leksaker i pedagogiskt syfte. Med hjälp av dockskåp fick flickor t.ex. undervisning om hur de skulle sköta hem och hushåll (Almqvist, 1991).

John Locke var en av de första tillverkarna av pedagogiskt material. Han skapade en trend som slog igenom på 1700-talet och en mängd material tillverkades Denna period kallas, Leksakens födelse. Det innebar bland annat att leksakerna blev barnens egna. Friedrich Fröbel som var verksam under 1800-talet var den första lekforskaren. Han tillverkade det pedagogiska materialet; Lekgåvorna. Delar av hans material används än idag på förskolor. Syftet med hans material var att utveckla barns matematiska och logiska tänkande. Lekgåvorna stimulerade barns nyfikenhet och fantasi. (Nelson och Svensson, 2005).

(10)

I början av 1900-talet var Maria Montessori aktiv pedagog och forskare. Hon utvecklade den numera kända Montessoripedagogiken. Hennes ambition var att konstruera pedagogiska leksaker som användes för att utveckla barnens sinnen. Genom att använda ett exemplar av varje leksak i undervisningen lärde sig barnen visa hänsyn, respekt och vänta på sin tur. ”Det var inte tillåtet för barnen att själva leka med materialet, enligt Montessori måste barnet först lära sig behärska formella färdigheter innan kreativiteten kunde utvecklas.” (Almqvist, 1991, s. 30). Under 1900-talet blev attityden till barns lek mer positiv, vilket bidrog till en ökad betydelse för leksaker. Leksakerna har genom tiderna följt samhällsutvecklingen, det har medfört en ökad konsumtion av trendiga leksaker (Almqvist, 1991). ”Enligt en studie Nordiskt centrum för forskning om leksaker och pedagogisk media, där 700 personer deltog, födda mellan 1910-1940 framgick det att de hade i genomsnitt tre leksaker som barn”. (Nelson & Svensson, 2005, s.16) I en liknande studie gjord 2002 framgick att varje barn i åldrarna tre till femår i genomsnitt ägde 500 leksaker (Nelson & Svensson, 2005).

2.2 Teorier kring lek och leksaker

Lekforskning har genom åren bedrivits av en rad olika vetenskapsmän, som alla har betraktat leken utifrån sitt perspektiv. Nedan har vi valt att belysa två vetenskapsmäns syn på lek utifrån ett utvecklingspsykologiskt, Jean Piaget, samt sociokulturellt

perspektiv, Lev S Vygotskij (Welén, 2003). De båda vetenskapsmännen var

framgångsrika teoretiker inom pedagogikämnet i början av 1900-talet. Piagets teorier har blivit kritiserade för att enbart vara baserad på det samspelet mellan barnet och dess omvärld. Vygotskijs teorier fokuserar på barnens sociala samspel. Vi har bland annat undersökt barnens användning av leksaker i leken, ur ett socialt, samt ett åldersperspektiv. Vi tror vi kan få underlag till intressanta slutsatser i analysen genom att använda oss av två teorier, där resultat har baserats på studier av barns lek i olika sociala perspektiv.

Som underlag i vår teoribakgrund har vi även valt att använda en av nutidens lekforskare, Birgitta Knutsdotter Olofsson. Eftersom hon fortfarande är aktiv och

(11)

baserar sina forskningsresultat utifrån studier på barn i Sverige, därför anser vi att det kan ge bra underlag till vår undersökning.

Gemensamt för våra teoretiker och forskare är att de alla har undersökt och bedrivit forskning om lek. De olika synsätten och perspektiven har varit relevanta för undersökningen och givit oss förståelse för lek och leksakers betydelse för barn.

2.3 Lek och leksakers betydelse

I boken I lekens värld (2003) definierar Knutsdotter ordet lek utifrån olika begrepp. Framförallt är lek något som sker på låtsas och är som en mental inställning till verkligheten. Där det som görs och sägs inte ska tolkas bokstavligt utan förklaras utifrån lekens intentioner. Vanligtvis betraktas leken som fri, spontan och viljestyrd s.k.

fri lek, men lek kan även vara målstyrd och ett redskap i en lärandeprocess

.

Enligt Knutsdotter (2003) påverkar leken vilka leksaker barnen väljer och leksakerna påverkar vad barnen väljer att leka. När barnen inte har de leksaker som leken kräver kan de utan problem använda fantasin till att förvandla saker till just det som behövs vid tillfället. T.ex. en stol kan förvandlas till en bil, buss eller flygplan och när som helst vid behov bli en stol igen. För att förstå vilken betydelse leksaker har för barnen behöver man också vara medveten om hur barnen leker och hur de använder sig av leksakerna i leken. Alla leksaker har olika egenskaper och påverkar barns utveckling och lärande på olika sätt (Knutsdotter Olofsson, 2003). Knutsdotter har två synsätt när det gäller leksakers användning. Den ena varianten är när leksaker används i lärande syfte, pedagogiska leksaker. Med pedagogiska leksaker tränar barnen vissa funktioner. Då finns det vanligtvis bara en korrekt lösning t.ex. när man lägger pussel. I det fallet menar Knutsdotter (2003) att barnen inte leker, utan sysselsätter sig.

Det andra synsättet innebär att barn använder leksaker i leken och tar fasta på fantasin och deras behov att bearbeta upplevda händelser. I leken finns det inget rätt eller fel utan flera lösningar, leksakerna omformas efter behov (Knutsdotter, 2003).

(12)

Knutsdotter (2003) menar att barnens tillgångar av lekmaterial påverkar leken. Använder barnen sig mycket av konstruktionsmaterial, lego, lera och pussel, kan det bidra till att låtsasleken hämmas.

För vissa barn har leksaker ett ägandesyfte. De samlar på sig saker utan någon egentlig betydelse, och visar upp dem för andra. För att sätta igång leken används leksaker. De kan även fungera som en länk mellan barnen i det sociala samspelet i leken.

” Leksakens tjusning ligger dock inte i att äga saker utan i att göra och handla. En bra leksak är en sak som leder till lek” (Knutdotter Olofsson, 2003, s. 125).

2.4 Utvecklingspsykologiskt perspektiv- Jean Piaget

I början av 1900-talet var Jean Piaget en av de mest inflytelserika utvecklingsteoretikerna inom pedagogikämnet. I hans teorier tolkar han leken som ett uttryck för barns tänkande. Han tillämpar sina teorier om tänkandet och dess utveckling på leken. Han beskriver barns tänkande genom två delprocesser, som förutsätter varandra, assimilation och ackommodation. Genom assimilationsprocessen analyserar barnen sin omgivning. Med hjälp av tidigare erfarenheter försöker de sedan tolka och förstå den nya kunskapen. När den tidigare kunskapen inte räcker till måste barnen omforma och utveckla sina tankemönster, ackommodera sin kunskap (Evenshaug och Hallen, 2000).

Kultursociologen och pedagogen Hangaard Rasmussen (2001) ställer sig undrande till om man kan hitta några reflektioner kring leksaker i Piagets teorier. Om man med begreppet leksaker enbart menar industriella leksaker kan det vara svårt, men menar man tillfälliga leksaker, kan man hitta reflektioner om det. Enligt Piagets teorier om leksaker fokuserar han inte på vad barnet leker utan hur barn kan omvandla ting och föremål till något helt annat, omformande assimilation. ”En viss form bryts ner så en ny kan träda fram, för att kanske i nästa ögonblick förbindas med andra former. Lek med leksaker kan med andra ord vara en lek med former” (Hangaard Rasmussen, 2001, s. 97).

(13)

2.4.1 Lekutveckling ur det enskilda barnets perspektiv

Enligt Piaget är lek framförallt assimilation, och är en av de grundläggande delarna för den kognitiva utvecklingen. I leken omprövar och hanterar barnen sina erfarenheter. Piaget delar in leken i fyra olika former som följer hans utvecklingsmodell (Hangaard Rasmussen, 2001). Han menar att barnen passerar olika utvecklingsstadier. Innan de kan gå vidare till nästa stadium måste de behärska de nödvändiga kunskaperna för det stadiet de befinner sig i (Evenshaug och Hallen, 2000).

Övningslek: Barnens första levnadsår karakteriseras av lekar med rörelse och upprepning, där funktionen är det viktiga. Med hjälp av kroppen övar barnen motoriken och undersöker föremål i sin omgivning, med hjälp av sinnena. När barnen t.ex. ser ett föremål känner de med händerna, tar upp det och stoppar det i munnen. En del föremål ger ifrån sig ljud som barnen lyssnar på Titt-ut är en lek som är vanligt förekommande. (Evenshaug och Hallen, 2000). Titt-ut leken innebär att en person gömmer sig och sedan tittar fram igen.

Symbollek: Under andra levnadsåret kännetecknas barns lekar av att de hittar på att föremål är något annat än vad det egentligen är, även såkallad låtsaslek. Till en början är låtsasleken riktad till utövarna, barnen (Evenshaug och Hallen, 2000). Med hjälp av en mugg låtsas barnen att de dricker. Efterhand som leken utvecklas låtsas barnen att det istället är dockan som dricker. Med hjälp av fantasin anpassar barnen i två-tre års ålder föremålen efter sina behov i leken. Ett barn leker att de ska åka båt t.ex. en matta förvandlas till en båt. I denna ålder har barnen ett behov att efterlikna de vuxna, därför förkommer många lekar som är inspirerade från livets verkliga händelser (Evenshaug och Hallen, 2000).

Rollek: I tre års ålder börjar barnen leka rollekar. I leken föreställer barnen någon eller något annat än vad det egentligen är, t.ex. mamma, pappa och barn. Piaget delar in rolleken i två delar, den sociala leken och ensamleken (Evenshaug och Hallen, 2000).

(14)

Regellek: Från skolåldern och upp i vuxen ålder minskar låtsasleken och regelleken börja utvecklas. Regelleken kännetecknas av att det är speciella regler som styr innehållet. Barngruppen bestämmer tillsammans eller använder sig av tidigare utformade regler (Evenshaug och Hallen, 2000). Ett exempel på regellek är dunkgömme.

Piaget har blivit kritiserad för hans stadieutvecklingsteori. Han anser att barnen passerar olika utvecklingsstadier och innan de kan gå vidare till nästa stadium måste de behärska de nödvändiga kunskaperna för det stadiet de befinner sig i (Evenshaug och Hallen, 2000). Vi vill med hjälp av datainsamlingen jämföra och se om barnens lekutveckling stämmer överens med Piagets stadieteorier.

2.5 Barns lekutveckling ur ett socialt perspektiv

Under ensamleken leker barnen ensamma med föremål. De är inte beroende av vad barnen i närheten sysselsätter sig med. Efter ett tag börjar barnen att lägga märke till de andra barnens lek. Barnen deltar inte i varandras lekar men kan ha språklig kontakt med varandra, detta kallas åskådarlek. När barnen väljer liknande aktiviteter och leker självständigt vid sidan om varandra kallas det för parallellek. Övergången från parallelleken till samarbetsleken sker genom associativa gruppleken. I leken kan man se en viss form av gemenskap då barnen lånar och byter leksaker med varandra. I

sammarbetsleken organiserar barnen tillsammans en gemensam aktivitet och för att

leken ska kunna genomföras krävs ett medvetet samspel mellan barnen (Evenshaug och Hallen, 2000).

(15)

2.6 Sociokulturellt perspektiv- Lev S Vygotskij

Lev S Vygotskij var nyskapare inom 1900-talets barnpsykologi (Nelsson och Svensson, 2005). Han utvecklade den sociokulturella teorin där utgångspunkten var att människan förändras och utvecklas med hjälp av de verktyg kulturen erbjuder. Inom teorin är det grundläggande att barn utvecklar sina färdigheter i samarbete och samspel med andra (Evenshaug och Hallen, 2000). ”Han utvecklade även lekteorier, där lek är ett symboliskt fält som öppnar sig när barn låter ting vara något annat än det är” (Hangaard Rasmussen, 2001, s.86).

I Vygotskijs teorier kan man inte hitta några reflektioner kring leksaker. Hangaard Rasmussen (2001) menar att en av anledningarna är att de industriella leksakerna inte existerade i början av 1900-talet. I sina texter och teorier hänvisar Vygotskij istället till ting eller föremål som i leken får annan betydelse eller innerbörd, tillfälliga leksaker. Vidare menar han att barn leker med tillfälliga leksaker för de har ett behov att hantera samma föremål som de vuxna gör (Hangaard Rasmussen, 2001).

Enligt Vygotskij är barn beroende av erfarna personer när de ska utvecklas och lära sig nya saker. Barnen kan utföra en handling på egen hand först efter att den ägt rum i samarbete med andra. Utvecklingen går från det sociala till det individuella. Detta har Vygotskij valt att kalla, den proximala utvecklingszonen. I leken har barnen däremot ett viktigt mentalt stödsystem, som gör det möjligt för dem att utföra handlingen på egen hand. Vygotskij menar att barnen i leken utmanar sig själva och lägger sig en nivå högre än sin kapacitet. Det innebär att barnen i leken inte alltid behöver ha utfört handlingen i sampel med andra, innan de kan genomföra den själv (Evenshaug och Hallen, 2000).

Vygotskij anser att det är den imaginära situationen som skiljer leken från det optiska till det semantiska fältet. Det är först när barn kan omvandla föremål till leksaker som barn på riktigt inträder i leksakernas imaginära värld. Exempelvis när barnen leker med stenar, kan stenarna på det tankemässiga planet omvandlas till pengar. Detta sker enligt Vygotskij i två till tre års ålder (Hangaard Rasmussen, 2001).

(16)

Hangaard Rasmussen (2001) anser att det kan vara svårt att tillämpa Vygotskijs teorier om lek, som utvecklades i ett samhälle där det fanns en tydlig hierarki mellan vuxna och barn. Ett samhälle där barnen var delvis utestängda ur vuxenvärlden och tillgången till leksaker var begränsad. Samhällsutvecklingen har bidragit till ett mer barncentrerat samhälle. Hangaard Rasmussen (2001) menar att lek med leksaker i det moderna samhället uppstår på grund av att barn idag har ett stort utbud av leksaker. Han menar vidare att leken inte uppstår för att barnen är utestängda ur vuxenvärlden utan snarare har tillgång till samma värld som de vuxna.

(17)

3. Metod

I detta avsnitt kommer vi att diskutera vilka metoder vi har använt oss av, samt fördelar och nackdelar med de metoder vi valt. Vi beskriver också den urvalsgrupp som vi använde oss av när vi genomförde våra observationer och intervjuer.

3.1 Metodval

För att inte begränsa möjligheten att upptäcka nya aspekter av den aktuella frågeställningen är det vanligt att under kvalitativa studier använda sig av vida och öppna frågor (Patel & Davidsson, 2003). Eftersom vi ville få en inblick och förstå barns tankar kring lek och leksaker krävdes det att datainsamlingen fokuserade på kvalitativa metoder. Vid datainsamlingen valde vi att använda oss av intervjuer och observationer. Resultatet från datainsamlingen diskuterade vi sedan i analysdelen. När man använder intervjuer och observationer kan resultaten motsäga varandra. Barnen kanske säger en sak i en intervju och visar något annat under observationen. Patel och Davidsson (2003) menar att det är intressant att använda sig av båda teknikerna för att samla information s.k. triangulering. Om man använder sig av flera tekniker kan det ge underlag för en rikare tolkning och analys.

Vi valde att observera barnen under den fria leken. Syftet var att se hur barnen använde sig av leksakerna i leken och hur barnens ålder påverkar användandet av leksaker? Meningen var att samla in så mycket material som möjligt kring problemområdet. Observationerna var då ostrukturerade och skedde i utforskande syfte (Patel & Davidsson, 2003). Vi valde att vara icke deltagande observatörer. Av praktiska skäl var vi kända för barnen, vilket innebar att vi var fysikiskt närvarande i rummet, men vi deltog inte i några aktiviteter. Vi var även medvetna om att vår närvaro förändrade barnens fria lek. När man observerar barn finns en risk att resultatet kan speglas av observatörernas personliga inställningar och tolkningar. Detta har vi försökt förhindra genom att observera barnen vid flera olika tillfällen (Patel & Davidson, 2003).

(18)

För att se om barnens tankar stämde överens med det vi observerade valde vi att genomföra intervjuer med barn. Med hänsyn till de intervjuade har vi valt att hantera allt det insamlade materialet konfidentiellt (Vetenskapliga rådet, 2002). Under intervjuerna använde vi oss av lågt strukturerade frågor med både hög och låg grad av standardisering (Patel & Davidsson, 2003). Det innebar att vi har använt oss av egna intervjufrågor, men även ställt oförberedda följdfrågor vid intervjutillfället. Syftet med kvalitativa intervjuer var att reda på vad den intervjuade hade för tankar, åsikter och förhållningssätt. Det var därför omöjligt att som respondent i förväg formulera det korrekta svaret (Johansson & Svedner, 1998).

Under intervjuerna har vi använt oss av en mobiltelefon för att spela in samtalen. För att underlätta analysen av datainsamlingen valde vi att transkribera intervjuerna. ”I denna transkriptionsprocess sker ofta en mer eller mindre påverkan på underlaget för analysen. Talspråk och skriftspråk är inte samma sak. T.ex. försvinner ofta gester, mimik, betoningar, ironier och kroppsspråk vid transkriptionen av samtalet till text” (Patel & Davidsson, 2003, s. 104). Detta har vi haft i åtanke när vi har hanterat det insamlade materialet.

3.2 Urval

Till denna undersökning valde vi att genomföra intervjuer och observationer på en förskola där vi redan hade en inblick i verksamheten. För att få mer uttömmande svar på våra intervjufrågor anser vi att det underlättar om man redan känner till verksamheten. Vi är även medvetna om att vår tidigare erfarenhet från förskolan kan påverkar vårt förhållningssätt till respondenterna (Patel & Davidsson, 2003).

Undersökningen genomfördes på en kommunal förskola i södra Sverige. Förskolan har en avdelning med 38 barn i åldern ett till fem år fördelat på; fem barn, ett år, sex barn, två år, åtta barn, tre år, tolv barn fyra år och sju barn fem år gamla. På förskolan arbetar fem förskollärare och två barnskötare. Under observationerna följde vi barnen i samtliga åldersgrupper.

(19)

Vi valde att intervjua fem barn, tre till fem år gamla. På grund av examensarbetets omfattning valde vi att begränsa och genomförde observationerna enbart i förskolans inomhusmiljö.

3.3 Genomförande

Innan vi påbörjade vår undersökning kontaktade vi den aktuella förskolan för att få deras medgivande. Vi besökte förskolan vid fem tillfällen, då vi genomförde observationerna. Efter observationstillfällena valde vi i samråd med pedagogerna ut fem barn vi ville intervjua. Vi besökte förskolan ytterliggare två gånger, då vi genomförde intervjuerna. Innan vi genomförde intervjuerna informerade vi de berörda föräldrarna om examensarbetets syfte och innehåll, och fick deras skriftliga godkännande (se bilaga.1). För att värna om de enskilda individernas integritet förtydligade vi i dokumentet att allt det insamlade materialet kom att behandlas konfidentiellt (Vetenskapliga rådet, 2002). Eftersom vi använder oss av fingerade namn på barnen går det inte att identifiera barnen (Patel & Davidsson, 2003).

3.3.1 Observationer

Under examensarbetets gång genomfördes fem observationer. Besöken på förskolan ägde rum på förmiddagarna, där varje observation varade i ungefär tre timmar. Datainsamlingen genomfördes under tre veckors tid. Barnen hade vid tillfällena för besöken fri lek. Observationerna skedde i fem olika rum fördelat på två våningsplan. För att begränsa oss valde vi ut de rum där flest barn deltog i den fria leken. Vår placering i rummen varierade mellan de olika observationstillfällena. Vid den första observationen märkte vi tydligt hur vår närvaro i de olika rummen påverkade barnen och deras lek, då barnen avbröt leken och gick därifrån. För att göra vår närvaro mer naturlig för barnen valde vi att delta i samtliga samlingar. Efter varje observationstillfälle blev vår närvaro mer naturlig vilket även påverkade den fria leken (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003).

(20)

För att dokumentera våra observationer valde vi mellan, att föra anteckningar eller videofilma. Fördelarna med att videofilma är att man får med alla barnens utryck och gester och har möjligheten att se händelseförloppet flera gånger, men risken finns också att man kränker barnets integritet när man videofilmar. Det är även möjligt att barnens naturliga lek och rörelse påverkas av videoinspelning (Whener-Godeé, 2000). Fördelen med papper och penna är att man kan närvara i rummet på ett mer naturligt sätt. För vår undersökning ansåg vi att papper och penna var den mest lämpliga metoden.

3.3.2 Intervjuer

För att få en bra kvalitet på intervjuer anser författarna till boken Att förstå barns tankar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003) att det är vikigt att etablera och skapa goda kontakter med barngruppen och miljön. Därför valde vi att genomföra observationerna före vi intervjuade barnen. Resultatet användes sedan som en del av underlaget till våra intervjufrågor (se bilaga, 2). Innan vi påbörjade intervjuerna provade vi våra frågor, på tre barn i samma åldersgrupp som våra respondenter. Vi upptäckte att vi behövde formulera om några av frågorna så att barnen lättare skulle kunna förstå och svara på frågorna.

För att barnen skulle kunna koncentrera sig och känna sig trygga valde vi medvetet en lugn plats där vi genomförde intervjuerna. För att bekräfta svaren på våra frågor fick barnen visa vilka leksaker och hur de använder sig av leksakerna i de olika rummen.

Vid gruppintervjuer finns det en risk att barnen påverkar varandra när de svarar. Vårt syfte med intervjuerna var att ta reda på barnens enskilda tankar och funderingar om lek och leksaker. Nackdelen med att intervjua barn enskilt är att de ibland inte ger så uttömmande svar. Innan man påbörja att intervjua barn är det viktigt att skapa ett socialt kontrakt som bygger på barns förtroende till intervjuaren (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003).

Vi valde att spela in samtalen med hjälp av en mobiltelefon. Patel och Davidsson (2003) menar att det finns en risk att bandspelaren kan påverka de svar man får.

(21)

Eftersom vi använde oss av en mobiltelefon upplevde vi att barnen inte reagerade på att vi spelade in samtalen. Enligt samtyckeskravet i Vetenskapliga rådet (2002) är det viktigt att man informerar och får föräldrars samt andra berörda parters godkännande innan man intervjuar och spelar in undersökningsdeltagarna. Innan vi påbörjade intervjuerna fick vi samtliga parters godkännande. För att undvika att barns kroppsspråk och gester gick förlorade valde vi att även föra anteckningar med hjälp av papper och penna. I boken Små barns tankar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003) betonar författarna betydelsen av valet för tidpunkten för intervjuarna. Vi valde därför att genomföra intervjuerna de dagar då barnen inte hade några gruppaktiviteter.

3.4 Beskrivning av de olika rummen

För att underlätta för dig som läsare följer en beskrivning av de olika rummen och vilka leksaker som fanns tillgängliga.

Dockrummet: Textilerna och möblemanget går i rosa och är utsmyckat med prinsessor. Alla möbler är specialkonstruerade för barn. Det finns ett bord med tillhörande stolar i den centrala delen av rummet. Det finns även två soffor och en docksäng. På väggarna sitter det tavlor, fotografier och konstverk som barnen har skapat. Leksakerna i rummet är placerade inom räckhåll för barnen. Det leksaker som finns representerade är framförallt leksaker som föreställer vardagsföremål i miniatyrformat t.ex. dockor, vagnar, spisar och köksredskap. Det finns även utklädningskläder med tillhörande skor och accessoarer.

Legorummet: Det finns två bord med tillhörande stolar, som används som matplats. På golvet finns det tre backar med lego. Väggarna är dekorerade med spindelnät, pirathatt, flaggor och mattor.

Riddarrummet: Mitt i rummet ligger det en matta och på den är en riddarborg placerad. Borgen är stor nog för att ett barn ska få plats att sitta i den. Det hänger inget på väggarna. I rummet finns en hylla med leksaker i form av riddare, prinsessor och

(22)

Kuddrummet: Längs med ena sidan i rummet ligger det kuddar i olika former staplade på varandra. Väggarna är dekorerade med målningar och på en av väggarna sitter det en spegel.

Bilrummet: I rummet finns en hylla med tågbana, garage, bilar och andra fordon. Under hyllan står två backar med klossar. Det finns också en tågbana och en låda med bollar. På ena väggen är det en tavla med Nalle puh uppsatt.

3.5 Analysbeskrivning

När all datainsamlingen var klar, började vi med att jämföra och diskutera våra anteckningar från de olika observationstillfällena. Eftersom båda har varit närvarande under samtliga observationer bidrog det till rika diskussioner, olika synsätt och tolkningsmöjligheter av resultatet. Slutligen skrev vi gemensamt rent observations anteckningarna. Materialet använde vi sedan som grund vid utformningen av intervjufrågor. För att kunna utforma bra intervjufrågor använde vi Patel och Davidssons bok Forskningsmetodikens grunder (2003) till vår hjälp. När alla intervjuer var genomförda lyssnade vi tillsammans av inspelningen och transkriberade samtalen. Vi analyserade sedan våra intervjuer med hjälp av boken Att förstå barns tankar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003) Datainsamlingen bearbetade vi utifrån vårt syfte och frågeställningar. Resultat relaterade vi till tidigare forskning inom lek, som presensteras i Analys avsnittet.

(23)

4 Analys

I detta avsnitt redovisas resultatet från vår undersökning. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar har vi analyserat datainsamlingen och refererat till de olika forskarnas teorier. Syftet var att undersöka hur barnen lekte i förskolan. Syftet var också att undersöka vilken typ av leksaker barnen använde sig av, samt ifall åldern hade någon betydelse för barns lek och användning av leksaker. Frågeställningarna vi utgick från var; Vilka leksaker använde barnen i den fria leken? Hur använde barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekom i den fria leken? Hur lekte barnen i de olika åldrarna? Slutligen har vi redovisat de resultat vi fått fram genom analysen av datainsamlingen.

4.1 Hur och vilka leksaker använder barnen sig av i leken?

Vid de olika undersökningstillfällena iakttog vi att barnen mestadels använde samma sorts leksaker i leken. De sorters leksaker som förekom oftast i leken var de industriella t.ex. dockor, dockvagnar, bilar, klossar och plastfigurer. När vi frågade barnen vad de brukade leka med svarade de:

– Dockor.

– Vi leker med bilar. – Mat och bestick

– Riddare och prinsessor.

Genom våra undersökningar har det framgått att rummets inredning har betydelse för barnets val av leksaker.

– Var brukar du leka? – Jag leker i Riddarrummet.

– Vad leker ni med då?

(24)

Vi har också sett att barnen använde sig av tillfälliga leksaker i leken. Detta var något som skedde ett par gånger vid varje observationstillfälle. Enligt Knutsdotter Olofsson (2003) omvandlar barnen leksakers innerbörd när leken kräver det. Två pojkar, två år, lekte i Dockrummet. Till en början lekte pojkarna enskilt i varsin del av rummet. Ena pojken tog en vit sjal över huvudet. Den andra pojken avbröt sin lek och förställde rösten och skrek, ”hjälp ett spöke” och sprang och gömde sig under bordet (Observation.3, 2009-11-16).

Vi ställer oss undrande till om leken skapar den tillfälliga leksaken eller den tillfälliga leksaken skapar leken? Vi menar att det kan varierar beroende på situationen. Vid ett annat tillfälle såg vi att en pojke hade tagit på sig ett par röda klackskor, med svarta prickar. Pojken gick fram till en av pedagogerna och berättade att han var en nyckelpiga. Han gick sedan runt i rummet och viftade med armarna. Vi tolkade som att skorna inspirerade till pojkens lek.

Under våra observationer har barnen inte använt sig av naturliga leksaker i leken. Det fanns redan ett stort utbud av leksaker i inomhusmiljön på förskolan. Därför tror vi att barnen inte hade behov av att skapa något eget lekmaterial. Vi menar att resultatet hade sett annorlunda ut om vi hade genomfört undersökningen i utomhusmiljö, på förskolan. Eftersom utbudet av industriella leksaker där var mindre och tillgången till naturliga leksaker större.

Vi har sett att det finns pedagogiska leksaker på förskolan men under våra undersökningstillfällen har barnen inte använt sig av dem. Däremot anser vi att alla leksaker har ett lärandesyfte i leken.

Under tiden för vår undersökning har barnen vid upprepade tillfällen visat oss olika leksaker och föremål som för dem haft en särskild betydelse. En flicka, två år, lekte i Dockrummet och Bilrummet. Hon gick runt med en tygpåse under armen. Efterhand plockade hon ner föremål i påsen t.ex. bestick, plasttallrikar, bilar och bollar. Hon visade påsen för en av pedagogerna. Knutsdotter (2003) menar att barn har ett behov av att samla föremål och föremålets betydelse varierar från barn till barn.

(25)

Vid undersökningarna observerade vi att några av barnen i fyra till fem års ålder föredrog att leka i Legorummet, framför de andra rummen. Knutsdotter (2003) menar att de barn som sysselsätter sig mycket med konstruktionsmaterial kan bli hämmade i sin låtsaslek. Vid andra tillfällen för vår undersökning såg vi att barnen som föredrog att sysselsätta sig med lego, även lekte låtsaslekar. Två pojkar, fem år, lekte i Riddarrummet med två båtar. Båtarna körde runt på havet, de körde sedan in hamnen och parkerade. Mattan var havet och under soffan låg hamnen (Observation.1, 2009-11-11). Vi tolkade det som att barnen inte visade några tecken på att vara hämmade i låtsasleken. Om barn ska hämmas i låtsasleken menar vi att de måste vara utestängda en längre period från leksaker i hem och förskola, och enbart ha tillgång till konstruktionsmaterial.

En flicka, ett år, lekte i dockrummet. Hon hade placerat dockan i korgen under dockvagnen, som hon körde runt med på förskolan (observation 3, 2009-11-16). Vi funderade på varför hon hade valt att placera dockan under vagnen, istället för i sitsen. En eftermiddag när föräldrarna hämtade sina barn, upptäckte vi att en av syskonvagnarna var utformade så att det ena barnet var placerat i sitsen under vagnen. Vi tolkade det som en av anledningarna till att flickan hade placerat dockan under vagnen. Händelsen är ett exempel på hur barnen i leken omvandlar leksaker så att det följer den moderna samhällsutvecklingen.

(26)

4.2 Lekutveckling ur ett åldersperspektiv enligt Jean Piaget

I den här delen av analysen har vi tillämpat Piagets teorier om lekutveckling. Även om hans studier är baserade på forskningsresultat om det enskilda barnet, anser vi att det till en viss del kan tillämpas på barnens sociala lekutveckling.

4.2.1. Övningslek

En pojke, ett år, lekte i dockrummet med en plastmugg. Han utforskade muggen genom att känna och smaka på den. Denna process upprepade han ett flertal gånger. Om man relaterar det till Piagets teori befinner sig pojken i stadiet för övningslek.

4.2.2 Symbollek

Enligt Piaget är barns övergång från symbollek till låtsaslek en central del i barns lekutveckling. Under observationerna har vi lagt märke till att barnen i två till tre års ålder leker lekar hämtade från vardagen. Detta visade sig speciellt tydligt i Dockrummet. Vilket kan bero på att leksakerna var miniatyr kopior på vardagsföremål och därför inspirerade barnen till den typen av lekar. Observationerna har visat att både symbollek och låtsaslek förekommer. Vi har sett barn som leker de båda lekarna vid olika tillfällen, men vi är inte säkra på att vi har sett den egentliga övergången i utvecklingen, från symbollek till låtsaslek. Övergången kan ha skett under en period vi inte varit närvarande. För att tydligt kunna se övergången, måste man vara närvarande under en längre period. En flicka, tre år, lekte i dockrummet. Hon bäddade ner sig i docksängen, släckte lampan och sa god natt. Vid ett annat tillfälle bäddade hon ner ett antal mjukisdjur i docksängen, släckte lampan och sa god natt till mjukisdjuren. (Observation, 2. 2009-11-13). Flickan har övergått från symbolleken till låtsasleken. Vi ställer oss undrande till om övergången skedde vid tillfället för vår observation? Skedde det tidigare menar vi att flickan skiftar mellan de olika lekarna.

(27)

4.2.3 Rollek

Under intervjuerna berättade samtliga barn att de ofta brukade leka mamma, pappa och barn. Enligt Piaget börjar barnen leka rollekar runt tre års ålder. Piaget delar in rolleken i två delar, den sociala leken och ensam leken.

Under ett observationstillfälle såg vi att fyra barn, i åldern tre till fyra år, lekte i Kuddrummet. De hjälptes åt att bygga med kuddarna. De var noggranna med konstruktionen och instruerade varandra hur de skulle bygga. Alla barnen hade olika roller; hund, bebis, syster och mamma. Piagets teori om den sociala rolleken stämmer överens med vår undersökning.

Däremot har vi varit med om att barn i de yngre åldrarna lekte rollekar i ensamleken. ”En flicka, två år, lekte i Riddarrummet med ett dockhus och ett par olika figurer. I leken var hon olika roller och uttalade olika ljud beroende på vilken figur hon lekte med” (Observation.1, 2009-11-11). I detta fall utvecklades leken till en rollek. Vi har däremot inte sett något exempel på rollek mellan de yngre barnen.

4.2.4. Regellek

Enligt Piaget uppstår inte regelleken förrän i skolåldern. Med stöd av våra observationer, menar vi att regelleken även förekommer i förskolan. Vid ett tillfälle i Kuddrummet lekte barnen Pomperipossa tillsammans med en pedagog. Leken gick ut på att ett av barnen var Pomperipossa. Barnen gick tillsammans runt i en ring i rummet medan de sjöng. När sången slutade blev alla barnen förtrollade till stenar och lade sig ner på golvet och blundade. Pomperipossa gömde sedan ett av barnen under en filt. De övriga barnen fick sedan resa sig upp och gissa vem som låg kvar under filten. Vid ett senare observationstillfälle såg vi barnen leka Pomperipossa, men denna gång utan pedagogens hjälp. Reglerna och innehållet var detsamma som tidigare. Vi ställer oss undrande till om leken skedde spontant i barngruppen? Eller om det berodde på att barnen tidigare lekt leken med hjälp av pedagogen?

(28)

Under ett intervjutillfälle berättade Theodor, tre år om leken:

– När du leker, vad brukar du leka för någonting? – Pomperipossa.

– Vad är det?

– Det är som man trollar till sten.

4.3 Den sociala lekutvecklingen

I avsnittet nedan redovisar vi resultat av vår undersökning utifrån modellen av Evenshaug och Hallen (2000) som vi presenterade tidigare under teori avsnittet.

4.3.1 Ensamlek

En flicka, två år, lekte i Riddarrummet, med en båt som hon körde på golvet. Vi frågade vart båten skulle åka. Flickan svarade att den åkte på havet. Under våra observationer har det framkommit att det är mestadels de yngre barnen som leker ensamlekar. Vi har sett att barn som vanligtvis leker samarbetslekar ibland leker ensamlekar. Det framgick av intervjuerna att barnen hade olika uppfattning om ensamlekar:

– Brukar du leka ensam någon gång? – Ehhh, va (Theodor, tre år).

– Brukar du leka ensam ibland? – Ja (Felicia, fem år).

– Vad brukar du leka då?

(29)

– Leker du ensam?

– Nä, men ibland leker jag ensam, om det inte är någon där. – Om det bara är jag här.

Vi menar att en anledning till att barn leker ensamma kan vara att de inte påbörjat sitt sociala samspel. Det kan också bero på att de barn som leker samarbetslekar ibland väljer att leka ensamma. Vi har tolkat det som att några av de barn vi intervjuat inte delar vår uppfattning om ensamlek. De menade att vid de tillfällen då de var ensamma, så lekte de inte.

4.3.2 Åskådarlek

En pojke, ett år, befann sig i Dockrummet, hans lek växlade mellan åskådarlek och ensamlek. I åskådarleken betraktade han de andra barnens lek. Han hade kroppskontakt med barnen, men hade inte utvecklat någon verbaltspråklig kontakt med dem. Under leken undersökte han olika leksaker med hjälp av kroppen. Vi tolkar det som att pojken är i en övergång mellan ensamleken och åskådarleken.

4.3.3 Parallellek/Associativ grupplek

Två pojkar, två år, lekte i Dockrummet. De lagade mat på var sin leksaksspis. På en av spisarna fanns det en vattenkran. En av pojkarna tryckte på kranen och härmade ljudet av en vattenkran. Den ena pojken dukade fram tallrikar, glas och bestick på bordet. När han var färdig, dukade den andra pojken bordet likadant. De lekte olika lekar, men förde en dialog mellan varandra då och då. När pojkarna hade lekt en stund kom en flicka, två år och frågade om pojkarna ville laga mat till dockan. Efter en stund hade den ena pojken lagat mat till dockan. Leken hade då övergått från en parallellek till den associativa gruppleken.

(30)

4.3.4 Samarbetslek

Samarbetsleken skedde i samtliga rum och var vanligt förekommande i åldrarna tre till fem år. I dessa lekar såg vi att de yngre barnen var delaktiga, men det var de äldre barnen som organiserade leken. Det fungerade bra så länge de yngre barnen följde reglerna. Vi tolkade som att de yngre barnen inte orkade leka den organiserade samarbetsleken lika länge som de äldre. Tre flickor, fem år, och en pojke, tre år lekte tillsammans i Riddarrummet, med ett dockskåp. De använde sig av olika figurer; turtles, plastdjur och dockor.

4.4 Lekutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv

I följande avsnitt redovisar vi resultatet från våra undersökningar och relaterar det till Vygotskijs teorier om lek.

En pojke, två år, lekte i Riddarrummet, han lekte med taket till en traktor. Han lyfte upp det, tittade och kände på det och förde det fram och tillbaka på golvet. Han visade taket för oss och vi tolkade det som att han inte förstod var taket skulle sitta. Vi förstod inte heller var taket skulle sitta. En annan pojke, fyra år, såg händelsen. Han hämtade då en traktor och gav till pojke, två år, och berättade för honom att taket skulle sitta på traktorn. Pojke, två år, försökte att sätta fast taket, men klarade inte det. Efter en stund gav han det till oss och bad om hjälp. Vi hjälpte honom sedan att sätta fast taket på traktorn. En annan dag upptäckte vi att pojke, två år, hade lärt sig att taket tillhörde traktorn, i samband med att han tog taket och försökte sätta fast det på traktorn. I Vygotskij sociokulturella teori betonar han att barnen lär i samspel med andra. Vi upplevde att ”traktorhändelsen” var ett tillfälle då barnen lärde av varandra.

Vid ett tillfälle i Riddarrummet lekte en pojke, fyra år, med en lastbil. Han körde runt och plockade upp allt som låg på golvet, riddare, olika djur och bilar och placerade sedan föremålen på flaket. Sedan körde han och tömde alla sakerna i en hög på golvet. Han hämtade fler leksaker och lastade på lastbilsflaket, sedan körde han och tömde leksakerna i samma hög. Detta pågick under cirka femton minuter.

(31)

Efter ett tag frågade vi vad han lekte, han svarade att han hämtade sopor och tömde dem i en hög. I hans lek fick leksakerna en annan innebörd, tillfälliga leksaker, allt han hittade blev sopor. Enligt Vygotskij har pojken inträtt i leksakernas imaginära värld. Vi har sett få leksituationer där de yngre barnen har visat några tecken på att ha uppnått den imaginära världen.

En flicka, två år, lekte i Dockrummet med en docka. När hon skulle mata dockan gav hon dockan en spruta i munnen. Vi frågade henne om dockan fick en spruta. Då svarade hon: ”Nej, bebisen dricker saft.” (Observation, 3. 2009-11-16). Vid ett senare tillfälle visade flickan hur man gjorde när man vaccinerade sig, hon använde då sprutan i dess ”rätta” syfte. Eftersom hon har förstått att man kan omvandla föremålets betydelse under leken anser vi att hon är på väg att inträda i den imaginära världen.

När barnen lekte i dockrummet använde de många leksaker som var inspirerade från vardagslivet, t.ex. tallrikar, bestick, telefon, kaffekokare, kassaapparat och dockvagnar. Ofta använde barnen leksakerna i dess ”rätta” syfte och sammanhang. Vid flera tillfällen observerade vi att barnen använde en telefon att ringa med. Det fanns en leksaksmobil, leksakstelefon samt en gammal mobiltelefon. Barnen i de olika åldrarna använde sig av alla sorters telefoner. En pojke, två år, låtsades att han ringde till sin mamma. Han berättade flera gånger för oss att han ringde till sin mamma. I en intervju med Felicia, fem år, berättade hon att hon brukar leka med telefonen. ”Jag ringer ambulans när någon är sjuk, jag ringer brandkår när det brinner och så ringer jag polisen när det kommer en tjuv.” Vygotskij anser att barn leker med tillfälliga leksaker för de har ett behov av att efterlikna vuxna. Vi ställer oss undrande till om det är behovet att efterlikna vuxna eller om det är barnens lust som styr valet av leken?

(32)

4.5 Sammanfattning och slutsatser

I vår undersökning har det framgått att barnen föredrog att leka med de föremål som fanns i rummet. Den typen av leksaker som barnen främst använde i leken var industriella leksaker, men även tillfälliga leksaker förekom.

Leksakerna användes av samtliga barn, men användningsområdet för leksakerna skiljde sig åt beroende på åldern. Vi har upplevt att de yngre barnen föredrog att leka med verklighetstrogna, industriella leksaker. Enligt Vygotskij (Evenshaug och Hallen, 2000) beror det på att de yngre barnen inte inträtt i den imaginära världen än. Vilket i realiteten innebär att barnen inte har utvecklat den förmåga som krävs, för att de ska kunna omvandla föremål till tillfälliga leksaker.

Vi har upptäckt att leksaker hade olika betydelser för barnen. Det som för ett barn kan ha stor betydelse, kan för andra barn helt sakna betydelse. Som pedagoger tycker vi det är viktigt att man tar fasta på det, och aldrig nervärdera eller förlöjliga barns val av leksaker. Man kan istället se leksaken som en länk mellan barnen i det sociala samspelet i leken (Knutsdotter, 2003).

I Piagets (Evenshaug och Hallen, 2000) utvecklingsteori delar han in leken i olika stadier. Med utgångspunkt från resultat av vår undersökning menar vi att hans teorier i vissa fall stämmer. Vi menar att det är barns utveckling som styr valet av leken snarare än åldern.

(33)

5. Diskussion och kritisk reflektion

Metoderna vi valde att använda oss av, anser vi har varit lämpliga och har fungerat bra som underlag i vårt examensarbete. Vi är nöjda med att vi valde att genomföra observationerna innan intervjuerna. Det medförde att vi lättare kunde utforma intressanta och relevanta frågor. När man genomför observationer och intervjuer är det viktigt att man är medveten om att resultatet kan präglas av observatörens personliga inställningar.

Fördelen med att vi kände barnen och pedagogerna sedan tidigare var att kontakten med samtliga parter underlättade. Nackdelen var att personliga värderingar och åsikter lätt kunde blandas in i resultat. En annan nackdel var att vår närvaro kunde påverka barnens lek. Detta var något vi försökte förhindra genom att besöka förskolan under fyra veckor. Även om vi genomförde den återgärden märkte vi att vår närvaro påverkade barnens lek till en viss del i början.

Resultat från våra observationer har varit en betydelsefull del i undersökningen. Det hade varit svårt att få svar på våra frågeställningar utan att använda oss av observationer. Observationerna genomförde vi i ett tidigt skede i examensarbetet. Vi tror att observationerna hade blivit ännu mer givande om vi hade varit mer pålästa om teorierna innan vi genomförde dem. Det har varit en fördel att vi båda deltog vid samtliga observationer. Eftersom vi sedan tillsammans kunnat diskutera och tolkat det vi upplevt.

Målsättningen med intervjuerna var att ta reda på vad varje enskilt barn tänkte. När man använder sig av kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka på att inte ställa ledande frågor. Även om vi var medvetna om detta, innan vi genomförde intervjuerna, var det ibland svårt att inte leda barnen i deras svar. Under transkriptionsprocessen tydliggjordes det att vi i intervjuerna ibland hade styrt barnen i deras svar. Trots det upplevde vi inte att det var något problem att vi använde kvalitativa intervjuer. En nackdel är att barnen under kvalitativa intervjuer kan ge vida svar som kan vara svåra att jämföra i analysen. (Patel & Davidsson, 2003) En fördel är att frågorna är vidare och

(34)

till att barnen kände sig trygga i vår närvaro, vilket underlättade när vi skulle genomföra intervjuerna. Vi blev förvånade över hur pass uttömmande svar vi fick när vi intervjuade barnen.

I den gemensamma arbetsprocessen anser vi att samarbetet har fungerat bra och arbetsfördelning har varit rättvis. Det har underlättat att vi kritiskt kunnat granska och diskutera materialet tillsammans med varandra. En stor fördel har varit att vi känt varandra sen tidigare.

5.1 Fortsatt forskning

Vi valde att genomföra våra undersökningar i inomhusmiljön. Ett förslag på framtida forskning kan vara att undersöka hur leken fungera utomhus och vilka leksaker barnen använder de sig av? En fortsatt forskning av vår undersökning kunde ha varit om man observerat samma barn om ett halvår igen? Alternativt att undersöka barnen på en annan förskola eller ur ett genusperspektiv.

(35)

6. Referenslista

Litteratur:

Almqvist, Birgitta (1991) Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur

Doverborg, Elisabet och Pramling Samuelsson, Ingrid (2000) Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB

Evenshaug, Oddbjørn och Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Hangaard, Rasmussen, Torben (2002) Leksakernas virtuella värld. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1998) Examensarbetet i lärarutbildningen

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget

Knutsdotter, Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber AB

Nelson, Anders och Nilsson, Mattias (2002) Det massiva barnrummet Teoretiska och

empiriska studier av leksaker. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen 2002

Nelson, Anders och Svensson, Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Studentlitteratur, Liber AB

Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Wehner- Gode’e, (2000) Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB

(36)

Elektroniska referenser:

Svenska akademins ordbok. (2008) SAOB, Tillgänglig, 2009-11-02.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Vetenskapliga rådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig, 2009-12-16

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_prin ciper_tf_2002.pdf

Beppe Wolgers & Olle Adolphson. Det gåtfulla folket. Tillgänglig: 2009-12-15

http://hem.fyristorg.com/solros1/folket.htm

Lpfö98. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Tillgänglig: 2009-12-15

www.skolverket.se

(37)

7. Bilaga, 1.

Hej!

Vi heter Anna Svensson och Hanna Eng Larsson. Anna känner ni sedan tidigare, då hon har haft praktik på er förskola och jag är kursare till Anna. Vi är inne på vår sista termin på lärarutbildningen och är i fullgång med att skriva vårt examensarbete. Det ska handla om leksakers betydelse i leken för barn i förskolan. Hur påverkar leksakerna barnens val av lek? Påverkas barnen på samma sätt av leksakens förmåga/innerbörd oavsett ålder? Spelar barnens ålder och någon roll för leksakens betydelse? Det är några av de frågor vi vill undersöka i vårt arbete. Eftersom vi vill ta reda vad barn tänker och tycker om leksaker så hade vi tänkt använda oss av intervjuer. Vi hade tänkt intervjua fyra barn i olika åldrar. Nu undrar vi därför om det går bra att vi ställer några frågor till ditt barn, och använder resultatet som en del till underlaget i examensarbetet. Givetvis kommer materialet behandlas konfidentiellt och vi kommer även att använda oss av fingerade namn. Har ni några frågor eller undringar är det bara att höra av er.

Tack på förhand!

Vänliga Hälsningar Hanna och Anna

Anna.hanna@hotmail.com

Vi godkänner härmed att vårt barn deltar i intervju

Underskrift: ___________________ Namnförtydligande:_________________

(38)

Bilaga, 2.

Intervjufrågor barn

Var brukar du leka?

Vad brukar du leka?

Vilka leksaker brukar du leka med här?

Vad brukar du leka med leksakerna?

Med vem brukar du leka?

Vad brukar ni leka?

Vilka leksaker brukar ni leka med?

References

Related documents

För att kunna se närmare på hur studien besvarat syftet och de tidigare ställda frågeställningarna kommer här en upprepning av dessa: Syftet med detta arbete var att

Barnen anser i allmänhet att alla leksaker är roliga men om man tittar på vilka leksaker de inte ansåg vara roliga eller leksaker som de inte lekte med skilde de sig från pojkar

Ann Granberg (diplomerad småbarnspedagog) har en ledande roll i detta avsnitt eftersom hon har forskat mycket om lekens betydelse för barns utveckling. Ämnet lek är ett stort

När de kommer till sjukhuset däremot bryts normerna när doktorn är en kvinna, men detta måste då talas om i texten, där det står att Åke och mamman går rätt in ”till en

Mellouk, Analysis of vehicular wireless channel communication via queueing theory model, 2014, Communications (ICC) 2014 IEEE International Conference on Communications,

Han berättar också att det har visat sig fungera jättebra i många fall men när det kommer till smarta leksaker så finns det inte någon bra information.. Även R3 säger att

Syftet kan anses vara besvarat eftersom olika upplevelser som anhöriga känner över att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom framkommit i

Vi vill med denna studie undersöka om det finns en kunskapslucka på förskollärares språkarbete i förskolan för barn, som har språkstörning, i den fria leken och