HÄLSA OCH SAMHÄLLE
”TAR HJÄRTAT SLUT?”
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE – VARFÖR
KAN DET VARA SVÅRT ATT SLUTA MED
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE?
Eva Persson
Eva Svensson
Examensarbete i Social Omsorg Malmö högskola
10 Poäng Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
”TAR HJÄRTAT SLUT?”
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE – VARFÖR KAN
DET VARA SVÅRT ATT SLUTA MED
FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE?
Eva Persson
Eva Svensson
Persson, E & Svensson, E. ”Frivilligt socialt arbete_ Varför kan det vara svårt att sluta med frivilligt socialt arbete?”. Examensarbete i social omsorg 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2006.
Persson, E & Svensson, E. “Will my heart run dry?” Voluntary social work – Why can it be difficult to stop doing voluntary social work?
Abstract: Under vår utbildning har vi vid några tillfällen diskuterat vad det är som är drivkraften bakom vissa människors engagemang. Efter en föreläsning vi hade i början av denna termin med Kvinnojouren i Malmö blev vi fast beslutna att försöka ta reda på vad som driver en ”eldsjäl”. Vi fastnade för Väntjänsten som förening att göra vår undersökning hos. Detta för att här kunde vi hitta personer med ett flerårigt, intresse för frivilligt socialt arbete. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer. Våra informanter har fått frågorna – vad de hade för motiv att börja med frivilligt socialt arbete, vad de har för motiv att fortsätta med det frivilliga sociala arbetet samt varför det kan vara svårt att sluta med frivilligt socialt arbete. Resultatet vi kom fram till på frågan vad de hade för motiv till att börja med frivilligt socialt arbete bekräftar tidigare forskning inom området gjord av bl.a. Habermann och Jeppsson-Grassman. När vi tittar på resultatet från våra två övriga frågeställningar ser vi att motivdimensionerna är ungefär desamma men att de väver sig samman till en motivmix. Det som är gemensamt för alla våra informanter och för hela vår undersökning är att hjärtat är med och frågan är om hjärtat tar slut.
Nyckelord: frivilligt arbete, frivilligt socialt arbete, väntjänst, väntjänstare, motiv till att börja, motiv till att fortsätta och motiv till varför det kan vara svårt att sluta, motivmix
Förord
Ett varmt tack till de väntjänstare som tog emot oss och talade med oss om motiv till att börja - fortsätta - och kanske ha svårt att sluta med frivilligt socialt arbete, och tillnyckelpersoner inom väntjänsten som gjorde det möjligt för oss att komma i kontakt med våra informanter.
Vi tackar också vår handledare Peter Gregersen för hans akademiska kunnande, hans danska översättningar och för hans tålamod, vilket varit en stor tillgång i arbetet med denna uppsats.
Gå inte framför mig
Jag håller inte samma takt
Gå inte bakom mig
jag kanske inte orkar möta allting först
Gå bredvid mig
som en vän
Dikt från Johanneshovs
INLEDNING & PROBLEMFORMULERING 7 ALTRUISTISKA, EGOISTISKA ELLER ANDRA MOTIV? 8
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR 9
FRÅGESTÄLLNINGAR 9
DISPOSITION 10 CENTRALA BEGREPP INOM FRIVILLIGT ARBETE &
FRIVILLIGSEKTORN 10 IDEELL ELLER FRIVILLIG? 10 CIVILT SAMHÄLLE 10
FORMELLA & INFORMELLA INSATSER 11
DEN FRIVILLIGA SEKTORN 11 FRIVILLIG SOCIAL ORGANISATION 12
OLIKA TYPER AV FRIVILLIGA SOCIALA ORGANISATIONER 12
SOCIALT ARBETE I EN FRIVILLIG ORGANISATION 12
SAMMANFATTNING 12 TIDIGARE FORSKNING OM MOTIV/DRIVKRAFTER TILL
FRIVILLIGT ARBETE 13
SVENSKA BEFOLKNINGSSTUDIER 14
SAMMANFATTNING 14 DET FRIVILLIGA SOCIALA ARBETETS INNEBÖRDER 14 KORT HISTORIK 15 ÄR DET VIKTIGT MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE? 15
POSITIVA ASPEKTER & SOCIALT KAPITAL 16 NEGATIVA TANKAR & JÜRGEN HABERMAS 17
AVRUNDNING 18
TEORETISK REFERENSRAM 19
MOTIV SOM BEGREPP 19 MASLOWS MOTIVATIONSTEORI 20 MASLOWS BEHOVSHIERARKI 20 SOCIALPSYKOLOGI 21 KORT OM UTBYTESTEORI 22 KORT OM ROLLTEORI 22 KORT OM AKTIVITETSTEORI 23
GIDDENS TEORI OM ARBETETS INNEBÖRDER 23 SAMMANFATTNING 24 METOD 24 MATERIAL OCH KÄLLKRITIK 24
DEN KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN & INTERVJUGUIDEN 26
INTERVJUGUIDE 26
BEARBETNING & ANALYS AV DET INSAMLADE MATERIALET 27
KODNING & KOMPARATIV ANALYS 27 KVALITETER, DIMENSIONER & KATEGORIER 28
TEORETISK MÄTTNAD 28 SISTA ANALYSEN 29
FÖRDELAR, NACKDELAR & SVÅRIGHETER 29 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 30 URVAL & GENOMFÖRANDE 30 SAMMANFATTNING 31 PRESENTATION AV FÖRENING & INFORMANTER 31 VÄNTJÄNST 31
VÄNTJÄNSTENS START 31 VÄNTJÄNST GENERELLT & SPECIFIKT 32
PRESENTATION AV INFORMANTERNA 33 SAMMANFATTNING 33 RESULTATANALYS 33 MOTIV TILL ATT BÖRJA MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE 34
MED FRÅN STARTEN 34 FOSTRAN ELLER ARV 34 TIDIGARE SOCIALA ARENOR & SOCIALA FÖRVÄNTNINGAR 35
IDENTITET 35 VÄRDEGRUND & ALTRUISTISKA MOTIV 37
MOTIVMIX 38
SAMMANFATTNING 38 MOTIV TILL ATT FORTSÄTTA MED FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE 39
EN KÄNSLA AV PLIKT 39 IDENTITET – LIVSSTIL 40 SOCIALA FÖRVÄNTNINGAR 40
AVRUNDNING 41 MOTIV TILL VARFÖR DET KAN VARA SVÅRT ATT AVBRYTA DET FRIVILLIGA SOCIALA ENGAGEMANGET 41 SAMMANFATTNING 43 SLUTDISKUSSION 43 KONKLUSION 45 REFERENSER 46
INLEDNING & PROBLEMFORMULERING
Författarna till denna uppsats har läst inriktningen social omsorg på socionomprogrammet vid Malmö högskola. Den sista terminen läste vi en fördjupningskurs om frivilligt socialt arbete. Denna kurs väckte vårt intresse för de socialt inriktade frivilligorganisationerna. Eftersom vi båda i många år arbetat som undersköterskor inom äldreomsorgen samt haft förmånen att praktisera och även sommarvikariera som biståndshandläggare och enhetschefer upptäckte vi att samarbetet mellan de socialt inriktade frivilligorganisationerna och kommunerna blir allt mer omdiskuterat. På senare år har undersökningar visat att intresset för frivilliga organisationer som utför socialt arbete har ökat. Detta anser Lundström (1996) beror på att det blåser nya ideologiska vindar samt att budgeten för
välfärden har minskat. Många ser 1990-talet som en tillbakagång av välfärden där svag ekonomisk tillväxt medförde besparingar inom stat och kommun. Staffan Johansson, fil dr och universitetslektor vid Göteborgs universitet skriver i ett av Socialstyrelsens underlag från experter (Socialstyrelsen, 2002) att sociala
frivilliga organisationer har blivit allt synligare i samhället. Det har även blivit allt vanligare att dessa organisationer utför välfärdstjänster på uppdrag av stat och kommun. Socialminister Lars Engqvist skriver i en debattartikel (Engqvist, 2002) att det sociala frivilliga arbetet har en betydelsefull roll och är en viktig och nödvändig del i samhället. Att organisationerna är ovärderliga som mötesplatser mellan människor samt att frivilligorganisationerna har en stor betydelse för människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheterna för att söka hjälp.
Vidare enligt Szebehely (2000) har den offentliga sektorns roll som utförare av äldreomsorgen under 1990-talet ifrågasatts och alternativa utförare har betonats. Däribland de socialt inriktade frivilligorganisationerna. Dessutom ökar antalet äldre i samhället, antalet anställda i äldreomsorgen minskar och allt färre får hjälp (a a). Vi har idag en ”kvarboendeprincip” i Sverige och detta medför att skaran äldre som bor kvar hemma också ökar. Vård- och äldre omsorgsminister Ylva Johansson säger i en artikel i Vår Bostad (2005) att det behövs allt fler frivilliga för att ta hand om denna växande skara. ”Det stora problemet är att folk är ensamma och har så jäkla tråkigt. Det kan inte hemtjänsten göra något åt”. Därför anser hon att ”frivilliga insatser är viktiga – och bör bli allt viktigare” (sid. 18).
Enligt intresseorganisationen Forum för frivilligt socialt arbete finns det varje år ca 1 miljon människor som är engagerade inom de socialt inriktade
frivilligorganisationerna. Detta anses vara ett relativt stort engagemang som har stor betydelse för enskilda människor men även för samhället. Mycket tyder på att vikten av detta socialt inriktade och frivilliga engagemang kommer att öka i och med att ekonomin för den välfärd som tidigare har byggts upp under många år nu har minskat (Edlund m.fl. 2005-04-26 Samhället är större än staten). Detta tror vi stämmer väl med verkligheten idag och framför allt med hur det kommer att gestalta sig i framtiden. Därför började vi fundera på vilka alla dessa socialt inriktade frivilligarbetare är och då framför allt vad det är som motiverar dem till att lägga ner dessa timmar av oavlönat arbete? Vad finns det för drivkrafter och motiv för detta, många gånger helt oavlönade engagemang? Vi hade dessutom
under frivilligkursen en föreläsning av en ”eldsjäl” från kvinnojouren i Malmö. Denna ”eldsjäl” var över sjuttio år och vi började då fundera på varför en individ fortsätter sitt oavlönade engagemang år efter år, varför kan de ha svårt för att, eller inte vill sluta? Det är framför allt dessa frågeställningar som vi har grundat vår studie på.
På grund av våra tidigare yrkeserfarenheter, val av inriktningen på utbildningen samt av intresse för de äldre och deras situation i samhället, var det ett naturligt val för oss att inrikta vår studie på frivilliga organisationer som utför socialt arbete för äldre och funktionshindrade. Då som sagt först och främst för de äldre. Så för den empiriska delen av vår studie har vi valt att intervjua ett antal väntjänstare i en Väntjänstförening i Nordvästra Skåne. Väntjänsten finns i många kommuner idag och är en politiskt, fackligt och religiöst neutral förening. Väntjänsten skall inte ersätta kommunernas egna verksamheter för de äldre och funktionshindrade utan ses som ett viktigt komplement till bl.a. hemtjänstens arbete. Vi har valt att studera Väntjänsten eftersom vi anser att denna förening är ett bra exempel på en socialt inriktad frivilligorganisation för äldre och funktionshindrade. Men även för att vi tror att väntjänstare har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Vi har även en förförståelse för att alla
frivilligarbetare inte alltid är ”eldsjälar” i samma förening hela tiden utan kan eventuellt byta organisationer/föreningar genom åren men ändå fortsätta med någon form av frivilligt socialt arbete.
Altruistiska, egoistiska eller andra motiv?
Vi har lånat Jeppsson – Grassmans (1997) diskussion med sin son som inledning till detta stycke.
”Min nittonårige son läste psykologi på gymnasiet. Under ett samtal vid middagsbordet hävdade han med bestämdhet att människor enbart drivs av egennyttan i det hon gör. Den goda gärningens drivkraft är individens behov av att få känna sig nöjd med sig själv, menade han. Jag berättade för honom om de människor jag intervjuat, om deras frivilliga arbete /…/. Sonen funderade. De ger hjälp för att själv slippa känna sig hjälplösa sade han till slut” (sid. 7).
Är det detta frivilligt socialt arbete i grunden handlar om? Att tillfredställa egna behov? Eller finns det verkligen alltigenom osjälviska motiv? Kanske har
människor inte alltid genomtänkta och medvetna motiv för sina frivilliga insatser? Enligt Stark & Hamrén (2000) är det vanligt att frivilligarbetaren har blivit
ombedd att engagera sig av någon som redan är involverad. Detta anser vi kan vara en stor anledning till att en individ börjar med frivilligt arbete. Men
motiverar inte varför individen fortsätter sitt engagemang i många år och har svårt för att avbryta det. Habermann (2001) talar om en motiv-mix. Med detta menar hon att frivilligarbetaren har många olika motiv för sitt engagemang. Det kan röra sig om solidaritet, altruism, egennytta, sociala relationer och om aktuella saker och förutsättningar i frivilligarbetarens liv. Har då människor en mängd olika motiv för vad gemene man och även frivilligarbetaren själv många gånger ser som osjälviskt arbete? Kan man över huvud taget förvänta sig att frivilligarbetarna med ord skall kunna redogöra varför de har börjat, fortsatt och har svårt för att avbryta engagemanget? Vet de i grunden varför de engagerar sig frivilligt och
oavlönat? Kanske det rent av är så att de inte alla gånger vill svara sanningsenligt på frågan om deras motiv?
Det finns en relativt omfattande forskning i den anglosaxiska världen när det gäller motiven till varför en individ börjar engagera sig i frivilligt socialt arbete. På senare år har forskningen ökat i de nordiska länderna, men är fortfarande begränsad i Sverige (Jeppsson-Grassman, 1997). Och vi har inte hittat någon tidigare forskning till motiven varför en individ fortsätter samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt engagemang. Både Habermann (2001) och Jeppsson-Grassman (1997) tar ytligt upp dessa frågeställningar i sina verk men ger inga vidare svar. Habermann har förvisso konstaterat att de flesta socialt inriktade frivilligarbetare hon studerat har engagerat sig i mer än sex år i samma förening/organisation samt att de även har tidigare erfarenheter av frivilligt arbete. De är ofta även
medlemmar i flera föreningar. Habermann anser att man kan kalla detta för någon form av ”frivilligkarriär” men hon belyser inte direkt motiven till detta.
Jeppsson-Grassman (1997) skriver om personliga och värdemässiga motiv och drivkrafter till människors frivilliga insatser. Hon anser att motiven och
drivkrafterna kan ses som en process och behöver inte vara detsamma hela tiden. Varför en individ börjar med frivilligt arbete behöver inte vara detsamma som varför individen fortsätter. Hon anser att ”en lika intressant fråga som den om varför människor börjar med frivilligt arbete är varför de fortsätter” (a a sid. 104). Men inte heller hon har gjort några vidare studier angående detta. Vi är intresserade av att närmare undersöka denna frågeställning och vi är även
intresserade av att undersöka en förlängning av frågeställningen och det är varför frivilligarbetaren kan ha svårt för att sluta sitt engagemang. Jeppsson-Grassman (1997) har konstaterat att det kan vara svårt att avsluta ett engagemang där det handlar om kontakt med enskilda hjälpbehövande över lång tid. Kanske detta är ett av svaren på våra frågeställningar.
Syfte & frågeställningar
Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt
Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden.
Frågeställningar
Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?
Disposition
Denna studie är uppdelad i nio kapitel. I första kapitlet finns inledningen och problemformuleringen. I andra kapitlet beskriver vi olika begrepp inom både frivilligt arbete och socialt inriktat frivilligarbete. Detta är begrepp som vi anser vara viktiga att förklara och tydliggöra lite närmare. Tredje kapitlet är en
redogörelse för tidigare forskning. Fjärde kapitlet innehåller bl.a. en kort historik. Vi för här även en diskussion om det kan finnas både positiva och negativa aspekter av frivilligt socialt arbete. Femte kapitlet utgörs av våra teoretiska
referensramar och vi har här tagit upp några teorier som vi anser vara lämpliga för vår resultatanalys. I sjätte kapitlet beskriver vi bl.a. vårt val av metoder, urval och genomförande samt anger svårigheter med dessa val. I detta kapitel beskriver vi även våra forskningsetiska överväganden och redovisar hur vi har gått tillväga vid bearbetning och analys av vårt empiriska material. I sjunde kapitlet följer en presentation av Väntjänsten, som är den frivilliga förening vi har valt att studera samt en kort presentation av våra informanter. Det åttonde kapitlet består av vår resultatanalys. Vi har valt att presentera resultat och analys i samma kapitel. Det nionde kapitlet är den diskussion av vår metod, vårt resultat och ett slutord.
CENTRALA BEGREPP INOM FRIVILLIGT
ARBETE & FRIVILLIGSEKTORN
Inom området frivilligt arbete finns det en ”uppsjö” av olika begrepp, varav en del är synonyma. Vi kommer i detta stycke förklara en del av dessa begrepp för att denna studie skall vara lättare att förstå och ta till sig. Vi kommer även att redogöra för vilka av dem som vi har valt att använda oss av.
Ideell eller frivillig?
Dessa båda begrepp används flitigt idag. Man talar om frivillig eller ideell sektor, frivilliga eller ideella organisationer samt om ideellt eller frivilligt arbete. Betyder dessa begrepp olika saker eller är det bara olika begrepp med samma betydelse? Svedberg (2001) anser att begreppen är synonyma. Den ideella sektorn är alltså densamma som den frivilliga sektorn, en ideell organisation är detsamma som en frivillig organisation osv. Vidare enligt Svedberg är begreppet ideell förankrat i den svenska folkrörelsen medan begreppet frivillig är förankrat internationellt och börjar även få allt större genomslagskraft i nordisk forskning. Kärnbetydelsen för ideell och frivillig är att man är skiljd från staten och att det inte finns privata vinstintressen för organisationen/föreningen (a a).
Civilt samhälle
Ett annat begrepp som också används flitigt idag är det civila samhället. Civilt samhälle är i stort sett ett annat uttryck för ideell eller frivillig sektor. Det civila samhället är en av fyra samhälleliga sektorer. De andra är staten, näringslivet, vårt liv i samhället t.ex. hushåll, familj och släkt (Blennberger, 2004). Enligt Jeppsson-Grassman (2001) syftar begreppet civilsamhälle oftast på ”en från staten autonom
men offentlig sfär, befolkad av föreningar och lokala sammanslutningar av och för medborgare” (sid. 30).
Formella & informella insatser
Inom det civila samhället skiljer man på formella och informella delar av samhället (Blennberger, 2004).
Den formella delen av civilsamhället utgörs av föreningar och organisationer, deras verksamheter samt av frivilliga personinsatser inom föreningarnas ram. Här handlar det om individers medlemskap, deltagande och insatser inom
föreningar/organisationer av olika slag. Inom den formella delen av civilsamhället är det skillnad på att vara medlem i en förening eller organisation eller om man är aktiv i föreningen/organisationen. Är man aktiv deltar man i olika arrangemang eller gör direkta insatser. Den formella delen av det civila samhället betecknas med uttryck som ideella sektorn eller frivilligsektorn (a a).
De informella insatserna skall enligt Jeppsson-Grassman (1997) inte räknas till den ideella eller frivilliga sektorn. Till den informella delen anser Blennberger (2004) att det är vänskapsrelationer och tillhörighet till sociala nätverk som räknas. Han menar att det handlar om insatser som har en viss fasthet och stabilitet och som inte bara är tillfälligt utan sträcker sig över en viss tid. Men insatserna ingår inte i någon förening eller organisations uppdrag. Till de informella insatserna räknas direkta hjälp- och omsorgsinsatser för vänner, grannar och arbetskamrater. Enligt Blennberger (a a) skall inte heller insatser för anhöriga räknas till frivilligsektorn.
Den frivilliga sektorn
Enligt Meeuwisse (1999) är den svenska frivilligsektorn förhållandevis välutbyggd och kan jämföras med andra industriländer. Frivilligsektorns
omsättning i Sverige i början på 2000 - talet var enligt Stark & Hamrén (2000) ca 4 % av BNP. Detta är en relativt stor omsättning jämfört med andra stora
europeiska länder, förutom Storbritannien som omsätter 4,8 % av BNP. Enligt Jeppsson-Grassman (1997) hade Sverige vid mitten av 1990-talet cirka 160 000 föreningar och därmed hade Sverige, internationellt sett, en av de ledande platserna när det gäller andelen av befolkningen som är medlemmar i någon förening. Föreningslivet har via folkrörelsetraditionen tillmätts stor politisk betydelse i Sverige och föreningsengagemanget ses enligt Jeppsson-Grassman som ett grundläggande inslag i den svenska demokratin (a a). Men enligt Meeuwisse (1999) så har den svenska frivilligsektorn en speciell struktur som skiljer sig från andra industriländer. I andra industriländer är det vanligare att frivilligsektorns omsättning domineras av organisationer som är verksamma inom den sociala servicens kärnområde såsom skola, sjukvård och på det sociala fältet. I Sverige domineras frivilligsektorn av föreningar som ägnar sig åt kultur, fritid, idrott samt fackföreningar och färre organisationer som ägnar sig åt social service. Den vanligaste sociala servicen som erbjuds av socialt inriktade
frivilligorganisationer är stödinsatser som öppet-hus verksamhet,
Frivillig social organisation
Nationalencyklopedins (2000) definition av en frivillig social organisation är en frivilligorganisation där verksamheten inriktar sig på och målsättningen är att öka välfärden för grupper och individer. Inom de frivilliga sociala organisationerna kan man skilja på direkta och indirekta insatser (Svedberg, 1993) Med indirekta insatser menas att man försöker utveckla välfärden genom opinionsbildning, politisk påtryckning eller genom ekonomiskt stöd till sociala organisationer. De direkta insatserna utgörs av direkta hjälpinsatser för brukarna med ökad välfärd som målsättning. Väntjänst är ett exempel på en förening som utför direkta hjälpinsatser för äldre, sjuka och funktionshindrade.
Olika typer av frivilliga sociala organisationer
Vi har funderat över om motiven för våra frågeställningar kan variera med hänsyn till vilken typ av frivilligorganisation man engagerar sig i. Man kan skilja mellan frivilliga sociala organisationer vilkas grundläggande uppgifter är att organisera sociala insatser för andra människor och organisationer som utgår från
egenorganisering och självhjälp. De organisationer som utför insatser för andra kallar Meeuwisse & Sunesson (1998) för en ”vi för dem” organisation. Dessa organisationer är till för brukare och drivs av icke brukare. ”Vi för oss”
organisationer är oftast människor med egna erfarenheter som tillsammans i en förening vill göra något åt sin situation och samtidigt hjälpa varandra (a a). Till den första typen hör bl.a. klassiska, humanitära organisationer som Röda korset, stadsmissionen och väntjänst. Till den andra typen av organisationer räknas bl.a. handikapprörelsen, Länkarna, Anonyma Alkoholister och R-förbunden
(Lundström & Svedberg, 1998). Men det finns givetvis ”hybrider” av dessa två olika typer av föreningar som inte riktigt går att sortera under den ena eller andra typen eftersom de liknar varandra (a a).
Socialt arbete i en frivillig organisation
Enligt Jeppsson-Grassman (1997) är den vanligaste definitionen av socialt arbete i frivilliga organisationer följande: ”skall vara fritt valt av individen och handla om en arbetsinsats som också gagnar andra, sålunda vara något mer än bara det egna medlemskapet i föreningen” (sid. 11). Arbetet och insatserna som utförs i dessa organisationer kan vara obetalda men detta betyder inte att verksamheten bara bygger på oavlönade insatser utan det är många svenskar som förvärvsarbetar inom dessa organisationer (Svedberg, 2001).
Sammanfattning
Vi har genom begreppsdiskussionen i detta kapitel konstaterat att vi har valt att använda oss av begreppen frivilligt arbete, frivilligorganisationer och
frivilligsektorn. Eftersom vi har valt att studera Väntjänsten kommer vi enbart att studera motiven i en förening som utför insatser för andra och vi studerar enbart de formella insatserna. I den väntjänstförening vi studerar är arbetet helt oavlönat men så är det inte i alla väntjänstföreningar.
TIDIGARE FORSKNING OM
MOTIV/DRIVKRAFTER TILL FRIVILLIGT
ARBETE
I detta stycke tar vi enbart upp tips på tidigare forskning för dem som är intresserade av att studera detta närmare. Vi tar inte upp resultaten av dessa forskningar i detta stycke men lite av dem finns inbakade i vår studie och då främst i resultatanalysen.
Som vi tidigare nämnt har det gjorts en relativt omfattande forskning angående motiv till att börja med socialt frivilligt arbete i den anglosaxiska världen. I Norden har det i mitten av 1990-talet gjorts en komparativ studie av det frivilliga arbetets motiv. Studien initierades av Institutt for samfunnsforskning i Oslo (Jeppsson-Grassman, 1997). Vid denna studie användes ett amerikanskt instrument som har utarbetats av psykologerna Clary, Snyder och Ridge. Instrumentet heter The Volunteer Function Inventory och förkortas VFI (hänvisningar till litteratur angående dessa psykologer och detta instrument kommer i slutet av detta kapitel). Detta instrument består av trettio olika påståenden som sedan delas in i sex olika motiv- och värderingsområden. Den svenska studien består enbart av fem områden. Dessa områden är 1:
värdegrund/altruistisk hållning. 2: lärande/personlig utveckling. 3:
självuppfattning/självkänsla. 4: sociala förväntningar. 5: arbetsmarknad/karriär (Svedberg, 2001).
Även danskan Ulla Habermann (2001) har använt sig av VFI i sin avhandling om motiv till frivilligt arbete i Danmark. Habermann använder sig inte enbart av VFI i avhandlingen utan hon gör en sorts metodtriangulering av det frågeformulär som utgörs av VFI, studerar brev från frivilliga och hon har även gjort litteraturstudier. Habermann har justerat VFI för att passa de organisationer hon studerar och hon har valt att använda sig av åtta motivdimensioner (som hon kallar de olika områdena) i stället för sex som var det ursprungliga antalet enligt Clary, Snyder och Ridge. Hennes åtta dimensioner är: 1: saken/ den överordnade idén. 2: lärande/egen utveckling. 3: värderingar & altruistiska/normativa motiv. 4: Identitet. 5: kamratskap. 6: inflytande/makt. 7: sociala förväntningar. 8: karriär. Avhandlingen berör framför allt socialt inriktade organisationer och motiven för frivilligt arbete i dessa, men hon har även studerat motiv till att engagera sig i idrottsföreningar och i Danska föreningen för bekämpning av cancer.
Jeppsson-Grassman (1997) har gjort en något annorlunda undersökning av motiv till frivilligt arbete. Hon har gjort en explorativ kvalitativ studie om
drivkrafter/motiv till frivilligt socialt arbete i Sverige. Hon har via hennes studie sökt svaren på om altruismen kan vara drivkraften till människors hjälpande handlingar. Jeppsson-Grassman (a a) anser att begreppet motiv kan ha en
begränsande inverkan på både intervjuer och analysarbete och har i stället valt att använda sig av begreppet ”innebörder” (det frivilliga arbetets innebörder). För sin empiriska undersökning har hon valt att göra fjorton halvstrukturerade samtal kring tematiska områden. Jeppsson-Grassman (a a) anser att det kan vara
begränsande att från början utgå ifrån existerande mätinstrument såsom VFI. Detta på grund av att VFI redan har färdiga tankestrukturer och kategoriseringar och dessa är dessutom utformade efter en anglosaxisk frivillighetskultur. Hon
argumenterar i stället för vikten av att genomföra explorativa kvalitativa studier när man skall studera det frivilliga arbetets motiv i Sverige eftersom det
fortfarande inte finns några djupgående kunskaper om detta.
Stark & Hamrén (2000) har också studerat det frivilliga arbetet men ur ett starkt genusperspektiv.
Svenska befolkningsstudier
Det nyväckta intresset från politikers och regeringens håll har resulterat i tre svenska befolkningsundersökningar. Socialtjänstkommiteén initierade den första undersökningen av vad som kallades det frivilliga sociala arbetet och med inriktning på olika slags frivilliga insatser. I denna undersökning mättes och studerades frågor som t.ex. andelen av befolkningen som utförde dessa insatser i förhållande till ålder och kön, antalet timmar som lades ner på dessa insatser, insatsernas karaktär och olika typer av insatser men även mycket mer. Resultaten från denna undersökning presenterades i SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete i Sverige – en kartläggning och kunskapsöversikt. En förnyad undersökning
utfördes på uppdrag av Demokratiutredningen 1998/1999 och denna undersökning hade till uppgift att följa upp resultaten från förra undersökningen. Dessa resultat presenterades i SOU 1999:84 Civilsamhället (Svedberg, 1996).
Den tredje undersökningen (Medborgarnas insatser och engagemang i
civilsamhället – några grundläggande uppgifter) lämnades den 15 november 2005 in till Justitiedepartementet. I denna nya undersökning har tidigare resultat följts upp och jämförts men det har även tagits in några nya frågeställningar. Denna preliminära presentation och analys kommer att följas av ett fördjupat arbete och fler avrapporteringar (rapport från Justitiedepartementet).
Sammanfattning
I detta kapitel har vi som sagt inte redogjort för resultaten vid de undersökningar vi har beskrivit. För de läsare som är intresserade av vidare läsning om VFI som mätinstrument rekommenderar vi – Clary & Snyder (1999) The Motivations to Volunteer: Theoretical and Practical Considerations. Denna finns på nätet. Sök på Goggle: The Motivations to Volunteer: Theoretical and Practical Considerations. Vi rekommenderar även: Clary, Snyder & Stukas (1998) Volunteers´motivations: Findings from a national survey. Även denna finns att hämta på nätet. Sökmotor: Google - sök på clary report.
DET FRIVILLIGA SOCIALA ARBETETS
INNEBÖRDER
I det här kapitlet kommer vi kortfattat att diskutera hur det frivilliga och det socialt inriktade frivilligarbetet ser ut idag men vi kommer även att göra en liten tillbakablick. Vi kommer även att diskutera om detta frivilligarbete kan anses vara enbart positivt eller om det kan finnas nackdelar.
Kort historik
Enligt Meeuwisse & Swärd (2000) började det i Sverige under 1800-talet växa fram ett stort antal föreningar och frivilliga organisationer som bedrev
välgörenhet, upplysningsverksamhet och förebyggande hälsovård. Detta kallades inte på denna tid för socialt arbete utan i stället för t.ex. fattigvårdsarbete,
hjälparbete, välgörenhetsarbete, räddningsarbete samt barmhärtighetsarbete. Begreppet filantropi (välgörenhet) förekom också. I industrialismens fotspår uppstod stora och synliga problem såsom alkoholism, barnarbete, fattigdom, splittring av familjer och olycksfall, då framför allt i storstäderna. Dessa problem blev en huvuduppgift för 1800-talets filantropi och det var många kvinnor och kvinnoorganisationer som engagerade sig i denna uppgift (a a). Enligt Qvarsell (1993) kan filantropin som de frivilliga organisationerna bedrev betraktas som ett slags förhistoria till det professionella sociala arbetet och frivilligorganisationerna hade en viktig roll vid uppbyggnaden av den svenska välfärden. Men under perioden 1870-1920 började filantropins inflytande minska och den växande arbetarklassen krävde nu fler insatser från samhällets sida (Meeuwisse & Swärd, 2000). Det frivilliga sociala arbetet började ifrågasättas och staten övertog flera omvårdande uppgifter för att minska beroendet av fattigvård och välgörenhet som nu ansågs vara skamligt och förtryckande (Qvarsell, 1993). Nu var det inte längre de frivilliga organisationernas uppgift att ta hand om de socialt utsatta i samhället utan det vilade nu på myndigheterna och lagens föreskrifter. En grundläggande tanke i den nya socialpolitiken var att man genom olika reformer och generella bidrag skulle minska beroendet av fattigvård och välgörenhet. Vi gick från ”kall till socialt arbete” och nu krävdes det yrkeskunskap och utbildning.
Det har funnits en stor tilltro till offentliga lösningar på sociala problem i Sverige. Men i och med nedskärningar i den sociala sektorn och det ökande ifrågasättandet av socialförsäkringssystemets konstruktion började intresset för de socialt
inriktade organisationerna att växa (Lundström, 1996). Idag består den svenska välfärden dels av den offentliga sektorns arbete men även av ett stort växande antal olika aktörer. Dessa aktörer är bl.a. företag, anhöriga och
frivilligorganisationer (Socialstyrelsen, 2002). I den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården (prop 1999/2000:149) finns det en målsättning att öka mångfalden av utförare. Även i socialtjänstlagen 3 kap. § 4, 5 samt i kap 5. § 6 finns det angivet att samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar bör främjas när det är lämpligt, vid behov samt vid planering av insatser (Norström & Thunved, 2003).
Är det viktigt med frivilligt socialt arbete?
Kerstin Wigzell som är generaldirektör i socialstyrelsen har uttalat att ”det finns en risk för att det offentliga inte kommer att kunna göra allt som utlovats, t.ex. i lagstiftningen, och frågan är hur vi ska lösa detta” (Socialstyrelsen, 2004 sid. 8). Vidare anser hon att det är svårt att bedöma om det behövs fler frivilliga krafter och ser ett ökat engagemang från frivilliga som både en risk och som en
möjlighet. Blennberger (2004) ifrågasätter om det egentligen är bra med ett omfattande frivilligarbete. ”är det ett utryck för styrka eller underordning” (a a sid 18). Kan det vara så att det frivilliga arbetet har uppstått i stället för ett avlönat arbete som samhället inte längre har råd med? Det finns delade meningar om detta
och några av dessa kommer vi att redogöra under de två nästa styckena om positiva aspekter och negativa tankar.
Intresset för frivilligsektorn har ökat på senare år (Lundström, 1996). Det har gjorts en ny befolkningsundersökning angående frivilliga insatser i civilsamhället (Svedberg, 2005) och Folkhälsoinstitutet har lämnat en ny rapport där de har kartlagt sambanden mellan olika former av frivilliga insatser och hälsa (Lundåsen, 2005). Detta tycker vi tyder på att frivilligt arbete samt frivilliga insatser får allt mer uppmärksamhet och sätts allt mer i fokus. Vi anser att uppmärksamheten kring de faktiska individerna som utför dessa frivilliga insatser inte har berörts tillräckligt. Det är faktiskt deras motiv för att lägga ner alla dessa timmar, många gånger oavlönat som gör att diskussionen om den frivilliga sektorn över huvud taget har uppstått. Utan dessa frivilligarbetare och deras drivkrafter/motiv hade det inte funnits någon frivilligsektor att tala om. Syftet med vår studie är att fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Vi anser detta vara av vikt både för frivilligarbetarna själva men även för att komma underfund med vilka motiv och drivkrafter som är de vanligaste och vilka som är viktigast för frivilligarbetaren.
Positiva aspekter & socialt kapital
Enligt Blennberger (2004) finns det politiker och forskare som framhåller föreningslivet som en resurs för individuell och kollektiv styrka, makt, välfärd, demokrati och socialt kapital. Det har varit något av en tradition i Sverige att se föreningslivet som förutsättning och grundläggande inslag av en fungerande demokrati. Föreningslivet tillhandahåller en kanal för att utöva politiskt
medborgarskap och möjlighet för individen att kunna påverka sin egen och andras situation. Föreningslivet har också setts som en demokratisk skola där
demokratiska värderingar och arbetssätt lärs in (a a). Meeuwisse (1999) talar om ett behov av förnyelse i vården och att det är viktigt att de sociala nätverken förstärks så att samhället inte stagnerar. De offentliga nätverken saknar enligt henne samma möjlighet att skapa känslor av tillhörighet, solidaritet och ansvar som de frivilliga organisationerna kan ge.
Begreppet socialt kapital har under de senaste åren blivit mycket populärt och används inom flera olika områden (Svedberg, 2001). Professor och samhällsvetare Robert Putnam från USA har hjälpt till att lyfta fram socialt kapital som ett
centralt begrepp för att förstå betydelsen av sociala nätverk. Hans tolkning av det sociala kapitalet har också haft stor betydelse för att förstå hur
samhällsmedborgare skall förmås att inte agera enbart egoistiskt utan börja agera kollektivt och på så sätt säkerställa en god demokrati i samhället. Putnam anser även att ett starkt socialt kapital gynnar ett samhälles ekonomi (Wijkström, 2001). Enligt Putnam så är föreningslivet viktigt för ett samhälles ekonomi och
samhällsliv. Putnam anser att genom att göra saker tillsammans av frivillighet ökar det sociala kapitalet och detta menar han medför ett bättre fungerande samhälle. Putnam anser att det inte spelar någon roll vilken typ av förening vi deltar i t.ex. en idrottsförening, studiecirkel eller kyrkokören bara vi gör det tillsammans och frivilligt (Wijkström, 2001). Socialt kapital är vidare enligt Putnam de egenskaper och kvaliteter vi har automatiskt via våra sociala relationer och dessa anser han förbättra effektiviteten av det sociala kapitalet och samhället.
Man skulle kunna säga att det sociala kapitalet är ett slags sociala band mellan människor i såväl små samanhang som frivilliga organisationer eller i ett
samhälle. Putnam anser att det finns ett anonymt socialt kapital i ett land eller i en region och att detta i huvudsak uppstår i och är beroende av olika organisationer och organisationslivet. De frivilliga organisationernas engagemang bidrar även till en ökad känsla av gemenskap och solidaritet i samhällslivet. Putnam har en grundläggande tes – desto mer socialt kapital i samhället, desto bättre fungerar det. Det sociala kapitalet ökar enligt honom när det får arbeta i t.ex.
frivilligorganisationer (a a).
Putnams teori om det sociala kapitalet tycker vi verkar speciellt trovärdigt. Speciellt när man läser om hans komparativa undersökning av Nord- och Syditalien. Putnam menar att i Syditalien var samhällsstrukturen feodal och utvecklingspotentialen var begränsad till jordägande och individernas sociala nätverk var begränsad till familjen. I Norditalien däremot hade de en avancerad penningekonomi som banade vägen för mer abstrakta relationer och sträckte sig över familjens begränsningar. Putnam menar att de två italienska regionerna har utvecklats i olika riktningar. Norditalien har i dag ett blomstrande föreningsliv och stark demokrati med stor tillit bland medborgarna. Syditalien däremot
kännetecknas av kriminalitet, korruption och misstro mot övriga medborgare. Detta anser Putnam beror på att Norditalien har en långvarig tradition av föreningsliv och för att samarbeta medan Syditalien inte har några sådana traditioner (Rosenmeier, 2004).
Någonting som vi personligen skulle vilja ta upp som en positiv aspekt och som vi tror mycket på är sambandet mellan hälsa, välbefinnande och ökad livskvalitet av frivilligt engagemang. Folkhälsoinstitutet har studerat sambanden mellan olika former av frivilliga insatser och hälsa (Lundåsen, 2005). De som utför frivilliga insatser uppskattar både sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än andra. Enligt projektet Förening Öresunds hemsida (2005) har Robert Putnam vid ett föredrag på ”World Leisure” – konferensen i Malmö den 25:e maj 2005 framfört starka argument för att den fysiska och psykiska hälsan ökar om man är medlem i en förening. ”Att inte tillhöra någon förening är lika farligt för din hälsa som att röka” hävdar han enligt Förening Öresund på denna konferens. Vidare har Putnam uttryckt att det är bevisat att vår levnadstid ökar av att vara medlem i en förening eftersom ett föreningsmedlemskap ökar livsglädjen, reducerar stress och skapar ett trygghetsnät.
Negativa tankar & Jürgen Habermas
Det har enligt Blennberger (2004) höjts röster för att påtala risken för att det oavlönade frivilligarbetet allt mer kommer att ersätta lönearbete och då
kompensera för nedskärningar i t.ex. vård - och omsorgssektorn. Vidare menar Blennberger att faktumet att en åtgärd ger samhällsvinster inte nödvändigtvis behöver gynna enskilda individer eller särskilda grupper av frivilligt aktiva. Det var från början uttalat att frivilligt arbete skulle ha rollen som komplement till avlönat arbete men har enligt kritiker underförstått övertagit en roll som ersättning för avlönad personal och kan då tolkas som ”i stället för lönearbete” på områden där det har gjorts stora nedskärningar t.ex. inom vård- och omsorgsområdet. De politiska förväntningarna har riktats mot dem som har möjligheter att arbeta frivilligt såsom pensionärer, arbetslösa och hemmafruar (a a).
Blennberger (2004) anser att man kan dela upp de fyra samhälleliga sektorerna i enbart två delar som då kan kallas system och livsvärld. Systemet är staten, kommunen och landstinget tillsammans med marknaden och näringslivet.
Livsvärlden utgörs av den frivilliga sektorn med frivilliga föreningar och vårt liv i samhället samt familjen (Andersen & Kaspersen, 1999). Sociologen Jürgen Habermas kritiserar traditionell, statlig välfärdspolitik. Han anser att systemet (t.ex. staten, kommunen, landstinget) ”koloniserar” livsvärlden (t.ex.
frivilligorganisationer). Habermas anser att det till stor del är genom
kommunikation och vårt språk som samhället skapas och utvecklas. Han säger att mening i livet, solidaritet och personlig identitet inte kan uppstå på kommersiell eller administrativ väg utan endast genom språklig kommunikation inom en livsvärld (a a). Vidare anser Habermas att systemet drivs av egoistiska intressen och använder sig av pengar, marknad, makt och administration för att uppnå effektivitet, profit och för att upprätthålla den sociala ordningen. Detta kan kallas instrumentellt handlande och strategisk rationalitet. Detta menar Habermas karaktäriseras av ett minimum av kommunikation och reflektion över normer och värden. Livsvärlden är enligt Habermas människor med identitet som genom kommunikation med språket som medium debatterar värden, moral, normer, solidaritet och kultur. Detta kan kallas kommunikativt handlande och detta gör det möjligt för människor att handla i sociala gemenskaper (a a). Habermas anser att de kommunikativa handlingarna och mötet mellan människor i livsvärlden alltmer ersätts av instrumentella handlingar i systemet såsom köpare/säljare på
marknaden. Detta leder till att människor inte blir integrerade i livsvärlden med den sociala gemenskapen. Habermas menar nu att systemet håller på att ta
över/kolonisera livsvärlden. Detta anser Habermas medför kriser inom livsvärlden såsom försvagad solidaritet, tillit och identitet (a.a). Men Habermas menar vidare att det är möjligt att göra motstånd mot en sådan utveckling och han anser att de många frivilligorganisationerna är en bekräftelse på civilt motstånd (Gregersen, 2003).
Enligt Meeuwisse (2001) är de flesta socialt inriktade frivilligorganisationerna ekonomiskt beroende av offentligt stöd. Vid en undersökning av sex kommuner visade det sig att de organisationer som fick stöd ifrån kommunen var helt beroende av detta stöd för sin överlevnad. Eftersom många frivilliga sociala organisationer är ekonomiskt beroende av detta stöd och blir allt mer integrerade med den offentliga sektorn kan det uppstå krav på bestämd tjänsteproduktion och uppnådda resultat. Rollförändringen för de frivilliga sociala organisationerna kan enligt Meuwisse (1999) medföra att vissa organisationer kanske helt och hållet kommer att anpassa sig till statens, landstingens eller kommunernas önskemål. Detta kan enligt Meeuwisse bidra till att Habermas begrepp livsvärlden (t.ex. frivilligorganisationen) allt mer ”koloniseras” av systemet (t.ex. staten, kommunen, landstinget).
Avrundning
Vi ställer oss frågan om det frivilliga engagemanget efter Habermans och Meeuwisses teori om systemet ”kolonisering” av livsvärlden och det faktum att allt fler frivilligorganisationer/föreningar är helt beroende av statligt eller
kommunalt stöd längre kan ses som alltigenom frivilliga. Vi anser att det frivilliga arbetet aldrig får bli en ursäkt för att skära ner den service som samhället ska ge.
Vi tycker att då försvinner hela poängen med det frivilliga engagemanget och förvandlas till ett nödvändigt måste, en plikt. Vi vill även utrycka vår övertygelse om att frivilligt arbete fyller viktiga funktioner för både samhället,
frivilligarbetaren och brukaren av dessa insatser. Frivilligarbetet kan t.ex. ge en möjlighet att påverka, vara till glädje för både frivilligarbetare, brukare och samhälle, vara identitetsskapande samt att skapa sammanhang och tillhörighet. Dessutom anser vi att det frivilliga arbetet skapar förtroende mellan individer. Att det finns någon i dagens samhälle som ställer upp utan tankar på en ekonomisk vinst förstärker känslan av samhörighet.
TEORETISK REFERENSRAM
Vi kommer i detta stycke förklara varför vi har valt just begreppet motiv och vi kommer även att ta upp en del teorier angående olika anledningar, drivkrafter och motiv till varför människor engagerar sig frivilligt och oavlönat. Detta stycke har vi lagt till efter det att vi har kodat och analyserat vårt empiriska material. Vi har valt att ta med detta kapitel för att förtydliga och även för att kunna återkoppla vårt resultat till de teorier och begrepp vi har kommit fram till vid vår bearbetning och analys. De teorier vi beskriver i detta kapitel är inte nya för oss utan vi har under utbildningens gång läst mycket om dessa. Därför har vi under arbetets gång med studien, samt även vid våra intervjuer haft en förförståelse med oss som har präglat vårt synsätt, våra tolkningar och slutsatser. Vi är medvetna om att vi kommer att presenterat GT som en metod utan någon större förförståelse men som vi också har påpekat är det enligt många forskare omöjligt och dessutom inte särskilt givande, att göra en studie, där forskaren inte har någon som helst förförståelse för studiens huvudämne.
Motiv som begrepp
Motiv är enligt Nationalencyklopedin (2000) ett latinskt ord som betyder ”bevekelsegrund, drivkraft, skäl att handla på ett visst sätt”.
När vi började denna studie var vi osäkra på vad vi skulle använda för ord eller begrepp för att beskriva motiven, drivkrafterna, anledningarna eller skälen till att engagera sig i socialt frivilligt arbete. Hofstede & Hofstede (2005) definierar motiv såhär: ”Motiv är ett sinnestillstånd som antas kunna förklara en persons beteende” sid. 280. Habermann (2001) använder i sin avhandling både sig av anledning och motiv. ”Anledning” ser hon som de yttre drivkrafterna för att börja engagera sig i frivilligarbete t.ex. en tillfällig situation som sjukdom i familjen eller barnens aktiviteter i olika föreningar. ”Motiv” ser hon som de inre drivkrafterna såsom t.ex. tradition, livsstrategi eller självförståelse. Vidare
definierar hon begreppet motiv enligt den freudianska traditionen och då som inte enbart en avspegling av verkligheten utan även som omedvetna motiv. Jeppsson-Grassman (1997) anser att begreppet motiv kan ha en begränsande inverkan på både intervjuer och analysarbetet och har i stället valt att använda sig av begreppet ”innebörder”.
Vi har valt att använda begreppet motiv till frivilligt socialt arbete som studiens huvudbegrepp eftersom vi anser detta begrepp är det mest passande för vårt syfte med studien. Detta även om vi inte kommer att studera frivilligarbetarens
omedvetna motiv utan enbart yttre och medvetna orsaker. Vi anser att begreppet motiv passar för att diskutera yttre och inre orsaker till motiven. Men vi kommer att använda ord och begrepp som drivkraft, orsak och anledning i vissa fall t.ex. vid våra intervjuer. Vi anser att intervjuerna kommer att ”flyta” lättare med dessa ord än med begreppet motiv som kan kännas onödigt teoretiskt i dessa
sammanhang.
Maslows motivationsteori
Den amerikanska psykologen Abraham Maslow (1908-1970) är företrädare för den humanistiska psykologin och hans motivationsteori är den mest använda delen av hans samlade teoribildning. Maslow anser att motivation är grunden för att vi handlar som vi gör. Alltså anser han att motivationsteorin kan hjälpa oss i våra försök att förklara människors olika handlingar. Maslow anser att motiv och behov hör ihop. Ett behov kan enligt honom ha sitt ursprung i hjärnan men behoven kan vara olika från person till person beroende på personlighet, arv och miljö. Maslow menar att sammanhanget mellan behov och motiv ligger i att det är det aktuella behovet hos individen som driver/motiverar denne till en bestämd handling (Jerlang m.fl, 2001).
Maslows behovshierarki
Maslow har delat upp människans behov i sju nivåer. Dessa kallas för Maslows behovshierarki eller Maslows behovstrappa. Maslow anser att det är först när det underliggande behovet är tillfredställt som man kan ”klättra” vidare på trappan. De tre första nivåerna beskrivs som bristbehov medan de två sista ses som utvecklings eller växtbehov. Bristbehoven är grundläggande behov som är
nödvändiga för en persons fysiska, psykiska och sociala överlevnad. Dessa behov kan mättas men uppstår igen och måste då tillfredställas. Växtbehoven kan aldrig mättas och man kan aldrig få för mycket av dem. Växtbehoven motiverar oss att utveckla vår fulla potential som människor och enligt Maslow är växtbehoven det högsta uttrycket för mänsklig motivation (Karlsson, 2004). Vi kommer att
använda oss av Maslows behovshierarki i kapitlet resultatanalys.
• Första nivån (trappsteget): Utgör fysiologiska behov såsom hunger och törst.
• Andra nivån: Psykologiska behov såsom trygghet och säkerhet - att känna sig trygg i sin miljö och sin vardagliga situation.
• Tredje nivån: Är de sociala behoven – accepterande och status, kontakt, behovet av att tillhöra sociala sammanhang mm.
• Fjärde nivån: Behov av erkännande – att uppnå något, få beröm och respekt.
• Femte nivån: Kognitiva behov – att veta, Förstå och utforska.
• Sjätte nivån: Estetiska behov – symmetri, ordning och skönhet.
• Sjunde nivån: Behovet av självförverkligande – behov av att vara skapande, att uttrycka sig själv, personlighetsutveckling, kunskap, problemlösning och utforskning.
Det har riktats mycket kritik mot Maslows teori om att en individ inte kan gå vidare så vida det underliggande behovet inte är tillfredställt. Det finns de som anser att man kan befinna sig på olika nivåer samtidigt men att de kanske inte blir fullt utvecklade. Det fysiologiska behovet är däremot nödvändigt att uppfylla för att överleva. Enligt Karlsson (2004) har Maslows teori påverkat flera olika områden som t.ex. näringslivet. Den svenska sjuk- och åldringsvården utgår i hög grad från Maslows teori.
Socialpsykologi
Här kommer ett kort stycke om socialpsykologi som inledning till de tre
socialpsykologiska teorier teorier vi senare presenterar och som vi använder i vår resultatanalys.
Socialpsykologin är en förhållandevis ung vetenskap som ser till människan och hennes omgivning. Syftet är att försöka förklara mänskligt beteende.
Socialpsykologin anser att vi på en och samma gång är biologiska organismer, psykologiska individer, gruppmedlemmar och samhällsvarelser och att det är socialpsykologins uppgift att studera hur dessa nivåer påverkar, samt påverkas av varandra (Nilsson, 1996). Socialpsykologin ser till människan både på individuell- och gruppnivå. På den individuella nivån är begrepp som identitet, upplevelse, minne, motiv och kunskap relevanta begrepp eftersom människan kan ses som en psykologisk varelse. En individs identitet hör ihop med jaget och är individens upplevelse av sig själv. På gruppnivå är relationer, grupptillhörighet, roller, inflytande och status vanliga förklaringsbegrepp. Människan är en social varelse och formas i stor utsträckning av sina relationer och av sin grupptillhörighet. Vi beter oss inte på samma sätt när vi är ensamma som när vi är i en grupp. Vi beter oss inte heller likadant i olika gruppsammanhang (a a.).
Mer preciserat kan socialpsykologin sägas syfta till att förstå och förklara samspelet mellan individens tankar, känslor och beteende och det omgivande samhället. Med det omgivande samhället menas då:
• Människor i form av enskilda individer eller grupper
• Materiella ting, såsom natur, byggnader och produkter
• Olika institutioner i samhället, såsom t ex skola hälsovård, arbetsliv och ekonomi.
(Angelöw & Jonsson, 2000).
Socialpsykologin är en del av såväl psykologin som sociologin. Man kan säga att socialpsykologin befinner sig i gränslandet mellan sociologi och psykologi. Detta eftersom sociologins centrala studieobjekt är samhället och psykologin sätter individen i fokus. I socialpsykologin finns det dock ingen tydlig gräns mellan sociologi och psykologi utan socialpsykologin studerar förhållandet mellan individ - samhälle och socialpsykologer kan vara både psykologer och sociologer (a a).
Här följer de tre socialpsykologiska teorier som vi använt oss av för att försöka förklara en frivilligarbetares motiv till sitt engagemang på ett teoretiskt vis.
Kort om utbytesteori
Utbytesteorin är social och interpersonell eftersom den inte ser så mycket till individen utan till sociala normer och konventioner som styr skeendet mellan individer och grupper. Inom utbytesteorin ses människan som en rationell varelse och det sociala sammanhanget består av relationer mellan människor.
Utgångspunkten för detta är att människan automatiskt strävar efter ett ömsesidigt ”givande och tagande” av olika slags resurser och i relationer men också av ömsesidiga förväntningar. Detta utbyte kan bestå av handlingar, uppmärksamhet, prestige, bekräftelse, sammanhållning, vänskap och trygghet. Människor förväntar sig oftast ”att få ut någonting” av det ”man satsar” när det gäller tid och
engagemang. Enligt utbytesteorin är det ingen i en grupp som ger sig in i ett samspel om det inte kan förväntas att ge någonting positivt tillbaka (Nilsson, 1996). Enligt Angelöw & Jonsson (2000) är graden av en individs engagemang i en eventuellt belönande handling beroende av hur snart det ges någon form av belöning och på hur stor/värdefull belöningen är. Om handlingen belönas med t.ex. uppskattning ökar sannolikheten för att individen skall upprepa handlingen. Ömsesidighet i givandet och tagandet tycks vara viktigt för att t.ex.
vänskapsrelationer skall upplevas som positiva och meningsfulla. Forskning har visat att relationer som är obalanserade och ojämlika är förenade med mindre tillfredställelse och även med känslor av ensamhet och då framför allt hos
mottagaren av givandet (Tornstam, 2001). I en ojämlik relation där den ena parten är i beroendeställning kan det förekomma en maktrelation. I vårt moderna
välfärdssamhälle är det enligt Tornstam viktigt att det råder en ömsesidighet i de sociala sammanhangen för att enskilda individer eller grupper inte skall hamna i ett fullständigt beroendeförhållande till givaren. Det finns forskare som anser att det i människors medvetande finns en tydlig gräns mellan givare och mottagare av t.ex. social service samt att individens status höjs eller sänks beroende på vilket man är (a a). Utbytesteorin kommer vi att använda oss av i vår resultatanalys.
Kort om rollteori
Rollteori är ett teoretiskt begrepp (Goffman m.fl.) och enligt Håkan Jönsson (2002) så är en ’’roll ’’en uppsättning attribut och förväntningar som är knutna till en social position (social position = status)’’ Enligt Tornstam (2001) så betraktar man inom rollteorin individer som aktörer som spelar olika roller i olika
sammanhang. Han säger vidare att vi spelar olika roller under vår livstid för vi befinner oss i olika sociala sammanhang och då förändras våra roller. Roller kan härstamma från våra egna eller andras förväntningar på hur vi skall uppföra oss i t.ex. en viss situation/position i livet (rollförväntningar). Vi har alltså olika rollförväntningar mot oss själv och andra. Detta kommer vi att visa i vår resultatanalys. Vårt faktiska beteende kallas enligt Tornstam (a a) för
rollutförande. Vidare anser Tornstam att vi i de flesta fall inte bara har en roll utan att vi har flera olika och dessa roller kallas för rolluppsättningar. Vi kan t.ex. samtidigt vara kvinna, maka, moder, svärdotter, yrkesarbetande och medelålders. Rollen som t.ex. man eller kvinna är tillskrivna roller som vi är födda med. De roller som vi har skaffat oss självmant genom livet t.ex. genom att vara
make/maka eller genom våra yrkesroller är förvärvade roller. Vi kommer att använda oss av rollteorin när vi berättar om våra informanters roller som frivilligarbetare i vår resultatanalys.
Eftersom vår empiri till största del handlar pensionärer och om äldre människor har vi här ett stycke som passar in på detta ämne. Detta kommer senare att användas i vår resultatanalys. I dag anser vi att man blir gammal när man pensioneras. Pensioneringen är enligt Tornstam (2001) en passagerit som skall förtydliga och underlätta de nya rollförväntningarna som uppstår när man blir gammal och förväntas att ta på sig åldringsrollen. Efter pensioneringen minskar i regel antalet roller t.ex. rollen som yrkesverksam, arbetskollega och
familjeförsörjare och detta kallas rollförluster. Enligt Jönsson (2002) kan
åldringsrollen och rollförlusterna uppfattas som negativa och innebära en förlust av status och position i samhället.
Kort om aktivitetsteori
Det aktivitetsteoretiska perspektivet kallas aktivitetsteori och utgår enligt Jönsson (2002) och Tornstam (2001) från symbolisk interaktionism på mikronivå.
Tornstam menar att aktivitetsteorin grundar sig på föreställningen att aktivitet eller arbete har en central betydelse för människor, äldre människors välmående, att äldre mår sämre för att de saknar sociala kontakter, aktiviteter och att äldre har samma psykologiska och sociala behov som medelålders och andra åldersgrupper. Detta kommer vi att visa på i vår resultatanalys. Enligt Jönsson (2002) anser aktivitetsteoretiker att äldre som bibehåller en medelålders livsstil och håller sig aktiva kan motverka de negativa rollförluster samhället har påtvingat dem p.g.a. sin stigande ålder. Daatland (1998) instämmer i Jönssons resonemang och säger att aktivitetsanhängare anser att de åldrande som förblir fysiskt och socialt aktiva bättre lyckas motstå ålderns övergångssvårigheter, får bättre hälsa, uppnår högre livskvalitet och ett gott och optimalt åldrande. Tornstam (2001) anser att det är den föreställningen som i grunden formulerat teorier om rollförlust,
pensioneringskris, sensorisk och social deprivation (folk som inte har ett arbete är ”rolllösa”, förslöade, ensamma och eländiga). Detta tar vi upp mer i vår
resultatanalys.
Giddens teori om arbetets innebörder
Anthony Giddens är en välkänd engelsk sociolog. Han är nog mest känd för sin struktureringsteori där han försöker integrera individ- och samhällsperspektiven. I sin bok Sociologi (1998) skriver han om arbetets funktion, påverkan och innebörd för människans liv i det moderna samhället.
Giddens anser att i det moderna samhället är det viktigt för en individs självkänsla att ha ett arbete. Giddens definition av arbete lyder såhär: ”Vi kan definiera arbete – betalt eller obetalt - som att man utför vissa uppgifter som kräver fysisk och mental ansträngning och som har till mål att producera varor och tjänster för att tillfredställa människors behov” (Giddens, 1998 sid. 343). Giddens har alltså en bredare definition av arbete än bara det arbete som utförs för löneersättning. Giddens tar upp sex huvudfaktorer som anledningar och motiv till varför en individ väljer att, har behov av att arbeta. Den första faktorn handlar om pengarnas vikt och eftersom denna studie handlar om oavlönat frivilligarbete anser vi denna faktor vara irrelevant. Den andra faktorn är aktivitet. Giddens anser att en individ behöver få utlopp för sin förmåga och utveckla sina färdigheter för att må bra och detta kan uppnås genom arbete. Individen behöver även den
variation i livet som ett arbete kan ge. Genom arbetet får individen tillgång till andra sociala arenor än det egna hemmet. Ett arbete skapar även struktur i vardagslivet och detta kan enligt Giddens (a a) ge en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Giddens anser även att tillgången till de sociala kontakter man får via ett arbete är viktigt för den mentala hälsan. Att ha en personlig identitet är även det någonting som Giddens anser är av vikt i en människa liv (a a). Genom arbetet ”är man någon” och man har en ”egen identitet”. Förlorar man sitt arbete är det lätt att man hamnar i en identitetskris och livet känns kanske inte längre meningsfullt. Vi kommer att knyta an till detta i vår resultatanalys.
Sammanfattning
I detta kapitel har vi redogjort för en del olika teorier som vi har funnit relevanta vid vår bearbetning, tolkning och analys av vårt empiriska material. Det är som vi nämnt i inledningen till detta kapitel inte för oss, några nya teorier. Vi har studerat dessa under vår utbildning på socionomprogrammet i Malmö. Vi anser att dessa teorier lämpar sig väl för att tolka och analysera det resultat vi kom fram till vid våra intervjuer. Vidare anser vi att dessa teorier på ett bra sätt kan motivera och ge förklaringar till varför individer väljer att engagera sig i frivilligt socialt arbete.
METOD
Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med ett induktivt arbetssätt. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Syftet med denna studie är att försöka nå fram till och tolka våra informanters uttalade motiv till att börja, fortsätta i många år, samt varför de har svårt för att avbryta sitt engagemang i Väntjänsten. När man skall undersöka sådant som är vagt och mångtydigt och inte kan mätas direkt bör man enligt Wallén (1996) använda kvalitativa studier. Silverman (2001) anser att den kvalitativa metoden är lämplig när man studerar meningen med ett visst beteende eller en viss företeelse. Vi anser att begreppet motiv och dess olika dimensioner är svårt att ”mäta” och därför lämpar sig en kvalitativ studie för att uppnå vårt syfte. Enligt Wallén (1996) innebär det induktiva arbetssättet att man närmar sig studiens frågeställningar så förutsättningslöst som möjligt och utan klara hypoteser. Eftersom det finns begränsad forskning i Sverige kring våra frågeställningar anser vi att detta arbetssätt är det lämpligaste för att uppnå vårt syfte samt för att få svar på våra frågeställningar. Vi är dock medvetna om att vi har en viss förförståelse och inte är helt induktiva. Även de personer vi intervjuar bär på kunskaper, erfarenheter och föreställningar som ”färgar” deras svar och berättelser vid intervjuerna. Vår förförståelse kan även påverka vår tolkning och analys även om vi försöker att bortse från våra tidigare erfarenheter, vår kunskap, våra tankar och idéer.
Material och källkritik
Vid arbetet med denna studie har vi studerat litteratur, rapporter och utredningar som behandlar området motiv till att börja – fortsätta och kanske ha svårt att sluta med frivilligt socialt arbete. Vi har även studerat litteratur, utredningar och
rapporter om frivilligt arbete och socialt inriktat frivilligarbete i stort. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer för vårt empiriska material och det är intervjuerna som har fungerat som vår huvudkälla när det gäller motiven eftersom det inte tidigare finns särskilt mycket material angående detta. Vi har även via litteratur och intervjuer studerat Väntjänsten som förening. Litteraturen vi har använt oss av har vi sökt på olika bibliotek och via Internet. Vid sökningen på Internet har vi använt oss av sökmotorn Google och våra sökord har bl.a. varit frivilligt socialt arbete, socialt inriktade frivilligarbeten, ideellt socialt arbete, socialt inriktade frivilligorganisationer, det sociala frivilligarbetets motiv, motiv till ideellt socialt arbete och väntjänst men många andra sökord har använts. En vetenskaplig skrift skall enligt Rolf Ejvegård (2003) vara saklig och de fakta som presenteras i studien skall vara riktiga. Litteratur som utredningar, rapporter och vetenskapliga alster anser vi innehåller sanna och riktiga uppgifter så dem har vi inte kontrollerat närmare. Material och uppgifter vi har hittat via Internet har vi i så stor utsträckning som möjligt försökt att kontrollera. Refererar t.ex. en
tidningsartikel till en bestämd källa såsom en utredning från staten har vi studerat primärkällan. Vi saknar material till två av våra frågeställningar och detta anser vi vara en brist i vår studie men det ger oss även möjligheter till att förutsättningslöst tolka och analysera det material vi får fram via intervjuerna.
Eftersom vi hämtat informationen om väntjänstföreningarna från Internet samt från olika föreningars egna material om sig själva så måste vi konstatera att materialet kan vara vinklat till föreningarnas egen fördel. Vi har använt oss av källkritik som metod för att bedöma sanningshalten i materialet från de olika väntjänstföreningarna. Eftersom informationen vi använt oss av enbart är
föreningarnas egen så är vi medvetna om att vi har ett källkritiskt problem. Vi har funderat över om uppgifterna verkar rimliga och det tycker vi att de verkar vara. Risken att de ansvariga för respektive väntjänstföreningars hemsidor har ”pratat sig samman” för att på så sätt kunna sprida icke sanningsenliga uppgifter har vi förkastat. Vi har kontrollerat när Internetsidorna är uppdaterade och det var relativt nyligen på de sidor vi använt oss av (Thurén, 2003).
Intervjuerna
Våra intervjuer var avtalade på förhand, bokade på lämplig plats och vid lämplig tidpunkt. Vi var båda med vid samtliga intervjuer eftersom den ene av oss då kunde anteckna, iaktta och ställa följdfrågor medan den andre var fokuserad på att leda intervjun. Eftersom intervjuerna var öppna och mest liknade ett samtal, återkopplade vi den information vi fick fram genom att återge för informanten hur vi hade uppfattat dennes svar. Intervjuerna begränsade vi till drygt en timme. Efter varje intervjutillfälle skrev vi rent intervjuerna, diskuterade dem samt påbörjade vår kodning och analys (mer om detta i stycket om bearbetning och analys). Analysen och kodningen ledde fram till att nya tankar och idéer växte fram. Vi lät våra informanter stå i centrum eftersom det är deras berättelse och deras egna åsikter om sina motiv som är det viktigaste. Vid intervjuerna är det viktigt att vi som forskare är så öppna och mottagliga som möjligt för att se så många
aspekter och perspektiv som möjligt på det som informanten förmedlar. Vi anser att samspelet och kommunikationen mellan oss som forskare och informanten är
väldigt viktig för att komma så nära informanten som möjligt. Lyckas vi med detta kan man säga att vi i forskarrollen är ett bra instrument för datainsamlingen (Dahlgren, 1996).
Vi är medvetna om att valet av vårt ämne och valet av våra intervjufrågor delvis är styrda av våra egna värderingar, men vi har strävat efter att återge det våra informanter angav och det som vi har läst i litteraturen så riktigt och exakt som möjligt. Vi har även försökt vara så objektiva som möjligt och att inte lägga våra egna normativa värderingar i vår redogörelse, i stället har vi valt att göra det i vår resultatanalys och slutdiskussion.
Den kvalitativa forskningsintervjun & intervjuguiden
Enligt Starrin & Renck (1996) är en intervju ”en speciell form av samtal med det speciella syftet att samla in information” (sid. 52). Den kvalitativa intervjun är en ”metod för att utröna, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting” (a a sid. 53). Syftet med en kvalitativ intervju är vidare enligt Starrin & Renck att försöka upptäcka och identifiera olika företeelser, egenskaper eller innebörder i någonting som sedan tidigare inte är vidare känt eller har otillfredsställande förklaringar. Eftersom det inte finns särskilt mycket tidigare forskning kring våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun i vår strävan efter att utröna en socialt inriktad
frivilligarbetares motiv till detta engagemang. Enligt Kvale (1997) finns det ingen standardteknik och få regler för hur intervjun måste gå till. Intervjuaren kan själv ta ställning till om de nya aspekterna som eventuellt kommer fram under
intervjuerna skall ”spinnas” vidare på eller om intervjuguiden skall följas till punkt och pricka (a a). Detta motiverade vårt val av den kvalitativa
forskningsintervjun som datainsamlingsmetod desto mera och vi anser att denna intervjumetod passar till vårt syfte med studien samt att den är ett lämpligt redskap för att kunna besvara våra frågeställningar.
Intervjuguide
En kvalitativ forskningsintervju genomförs oftast via en intervjuguide som är koncentrerad till vissa teman och som har en del förslag till frågor (Kvale, 1997). En intervju och en intervjuguide kan vara strukturerade på en del olika vis. Vi har valt att göra halvstrukturerade intervjuer. D.v.s. att vi inte har genomfört ett helt öppet samtal men vi har inte heller använt oss av ett klart strukturerat
frågeformulär. Vår intervjuguide bestod till att börja med enbart tre givna frågeställningar. Dessa var detsamma som våra frågeställningar i studien. Vilka var att besvara: Varför börjar man arbeta i en frivillig social förening? Varför fortsätter ofta engagemanget år efter år? Vad är det som gör att det kan vara svårt att avbryta engagemanget? Dessa tre frågor var detsamma vid alla intervjuerna eftersom de var våra ursprungliga frågeställningar för studien. Våra andra frågor var inte bestämda på förhand utan den första frågan inom varje tema
(börja/fortsätta/inte sluta) initierade den vidare samtalsriktningen och
informanterna fick prata fritt utan någon större styrning. På detta sätt täcktes alla tema och olika följdfrågor ställdes. Vi har haft stor användning för att inte följa en intervjuguide till punkt och pricka vid våra intervjuer och har på så sätt fått fram ovärderligt material.
