"I Think you`re working that way but you don´t talk about it" - a study about preschool teachers attitudes to the concept of scientific basis

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande

”Jag tror man jobbar så men man pratar

inte om det”

– en studie om förskollärares förhållningssätt till begreppet

vetenskaplig grund

“I think you´re working that way but you don´t talk about it”

a study about preschool teachers

attitudes to the concept of scientific basis

Pernilla Falk

Förskollärarexamen, 210 hp 2016-04-04

Examinator: Martin Berzell Handledare: Åse Piltz

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

2

Sammanfattning

Förskolan fick sin första läroplan år 1998. År 2010 reviderades denna läroplan där förskollärarens uppdrag förstärktes samtidigt infördes att förskolan som organisation ålagdes ett ansvar för att verksamhetens utbildning ska baseras på vetenskaplig grund (SFS 2010:800, 1 kap § 5).

Som blivande förskollärare är jag intresserad av hur förskollärare arbetar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och hur förskollärare förhåller sig till detta uppdrag. Utifrån mitt nämnda intresse ville jag undersöka hur detta yttrar sig i praktiken.

Mitt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två olika förskolor. I undersökningen ingår endast legitimerade förskollärare med varierande antal år som verksamma och med olika längd på utbildning. Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt gällande styrdokument för förskolan. Empirin har transkriberats, bearbetats och analyserats i förhållande till undersökningens syfte och frågeställningar.

Några av de resultat som framkommer ur studien är att det finns en vilja hos förskollärare till att utvecklas kring och medvetandegöra arbetet på vetenskaplig grund. Undersökningen visar också på betydelsen av tydliga direktiv och riktlinjer på alla nivåer, trots att förskollärarnas uppdrag är tolkningsbart när det kommer till metodval.

3

Innehåll

1 Inledning ... 5

2 Syfte och frågeställningar ... 6

3 Litteraturgenomgång ... 7

3:1 Vetenskaplig grund ... 7

3:2 Professionsutveckling ... 8

3:3 Arbetssätt och metoder ... 10

3:3:1 Dokumentation i relation till kvalitetssäkring och granskning ... 11

3:4 Närbyråkrat ... 12 3:5 Relevans för analysen ... 12 4 Metod ... 13 4:1Kvalitativ metod ... 13 4:2 Intervju ... 13 4:3 Urval ... 14 4:4 Presentation av informanter ... 15 4:5 Genomförande ... 16 4:6 Etiska överväganden ... 16 4:6:1 Informationskravet ... 17 4:6:2 Samtyckeskravet ... 17 4:6:3 Konfidentialitetskravet ... 17 4:6:4 Nyttjandekravet... 17 4:7 Analysmetod ... 18

5 Resultat och analys ... 19

5:1 Förskollärares definition av begreppet vetenskaplig grund ... 19

5:2 Osäkerhet kring det vetenskapliga ... 20

5:3 Viljan att vara teoretisk och använda ny forskning ... 22

5:4 Hur förskollärare arbetar utifrån vetenskaplig grund i praktiken ... 22

5:5 Strukturer för att hålla sig uppdaterad i den senaste forskningen ... 24

5:6 Ansvaret för den vetenskapliga grunden och behov av tydligare uppdrag ”uppifrån” .. 25

5:7 Friheten i det politikerstyrda uppdraget ... 26

4

6 Diskussion ... 29

6:1 Resultatdiskussion ... 29

6:2 Metoddiskussion ... 30

6:3 Förslag på vidare forskning ... 31

Litteraturförteckning ... 32

Bilaga 1: Samtyckesblankett ... 34

5

1 Inledning

Det är ju att behöva läsa många olika teorier och olika forskning som möjligt och sen diskutera vad vi har läst, hur vi kan använda det i vår verksamhet, vetenskap och forskning som passar i den barngruppen man är i just nu. (Birgitta)

Förskolan har flera styrdokument som ska ligga till grund för verksamheten, och i uppdraget som förskollärare ingår det att följa politiskt uppsatta mål, Skollagen och gällande styrdokument. Min ambition har varit att få en inblick i förskollärares uppdrag i förhållande till gällande Skollag, vilken framhäver att ” Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ” (SFS 2010:800, 1 kap § 5). Det som har varit av vikt i den här undersökningen är vilken praktisk betydelse begreppet vetenskaplig grund har fått för förskollärare i förskolan. Skolverket förklarar att ”Begreppet vetenskaplig(t) grund/förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang” (2012:01). Skolverket menar att riksdag, regering, Skolverket och den enskilda läraren omfattas alla av bestämmelsen om vetenskaplig grund. Vidare förklaras att det är både ämnesinnehåll, metod och pedagogik som ska vila på vetenskaplig grund. Ansvar har varje lärare att uppdatera sig i ny vetenskap inom sitt område och det är huvudmannens och förskolechefens ansvar att ge förutsättningar för förskolläraren att arbeta med undervisning på vetenskaplig grund. Även lärarutbildningen har ett ansvar att stärka blivande lärares kunskap om att undervisa utifrån vetenskaplig grund

En förskollärares uppdrag är politikerstyrt, Jarl och Rönnberg (2013) diskuterar skolpolitik utifrån begreppet närbyråkrater och menar bland annat att lärare är betydande aktörer i utformningen av skolpolitiken där även den enskilda läraren har påverkan, på så vis att de är ansvariga för förskolans innehåll. Eidevald (2013) för en diskussion kring förskollärares utökade ansvar som förstärkts gentemot arbetslagets gemensamma ansvar. Han nämner att förskollärarens uppdrag skiljer sig från andra personalgrupper i förskolan, och att skollagens krav på att endast legitimerade förskollärare får anställas som förskollärare ”är en klar politisk markering” (2013:29).

6

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka, utifrån förskollärares perspektiv, hur de förändrade kraven och skollagens förtydligande av förskollärares roll kommer till uttryck i praktiken. Fokus i undersökningen är begreppet vetenskaplig grund.

Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:

Hur förhåller sig förskollärare till begreppet vetenskaplig grund och det faktum att Skollagen nu föreskriver att undervisningen ska vara vetenskapligt grundad?

7

3 Litteraturgenomgång

Det har skett förändringar för förskolan under de senaste åren, till exempel var förskolan tidigare styrd under socialstyrelsen för att sedan få en egen läroplan år 1998. Förskolans läroplan kom att revideras år 2010 vilket bland annat innebar ett förtydligande av förskollärarens uppdrag i förskolan. Samma år infördes gällande Skollag vilken framhåller att ” Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (2010:800 1 kap.5 §) För min undersökning är det intressant att ta reda på vilka diskussioner som framkommer i tidigare forskning kring vetenskaplig grund och vad det medfört för förskolans innehåll och förskolläraruppdraget. Vidare diskuteras detta med teoretisk utgångspunkt i begreppet närbyråkrat i och utifrån perspektiv om professionsutveckling av såväl förskolläraruppdraget som förskolepraktiken.

3:1 Vetenskaplig grund

Det finns några grundläggande begrepp som är av betydelse när man diskuterar vetenskaplig grund enligt Skolverket (2015). Begreppet vetenskaplig grund förklaras med innebörden att kritiskt granska, att undersöka om forskningen fungerar och att i en kontext sätta in enskilda faktakunskaper. Vidare innebär det även att utifrån aktuell forskning ska man leta efter svar och möjliga orsakssamband. Forskningsbaserat arbetssätt förklaras vara ett arbetssätt där man tar hjälp av den befintliga kunskapen vilken ämnas vara vetenskaplig forskning eller metodiskt sammanställd kunskap som beprövad erfarenhet. Begreppet beprövad erfarenhet finns det inte någon precis begreppsförklaring av varken i lagtext eller i redan gjorda studier men Skolverket anger att beprövad erfarenhet är kunskap som uppkommit igen och igen under längre tid och även att kunskapen som skapats ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Beprövad erfarenhet ska kunna komma att användas av olika skolor och måste därför i likhet med vetenskaplig forskning vara generaliserbar (Skolverket, 2015).

Kroksmark (2014) förtydligar att det är all verksamhet som ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet såväl för lekpedagogiken som för undervisningen i verksamheten. Föräldrar, vårdnadshavare och samhället i övrigt ska kunna få information om vilken vetenskaplig grund förskolans innehåll vilar på ifrån alla kommuner och dess enheter. Robertson (2012) menar att utifrån vad som redan har gjorts eller utifrån en förutbestämd tanke att göra något finns det alltid en vetenskaplig teori eller slutsats att vila mot och

8

följaktligen ligger fokus på att legitimera sitt eget görande vetenskapligt. Lärare behöver fördjupa sig i vetenskapliga teorier och metoder som följaktligen förvarvas av aktiva insatser såsom att undersöka, pröva och utforska i praktiken, diskutera, dokumentera och analysera. För att konkreta förändringar ska ske är det inte tillräckligt att passivt lyssna till en inspirerande föreläsare, lärare behöver förstå och praktisera forskning och på så vis utveckla sina kunskaper och eget tänkande.

3:2 Professionsutveckling

Med hänvisning till den nya Skollagen att ” Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (2010:800 1 kap.5 §) menar Rönnerman och Wennergren (2015) att ”Skrivningen medför att innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver diskuteras men också att det är något som behöver medvetandegöras och styrkas i lärares profession och undervisning ” (2015:221). Den nya lärarutbildningen med examen mot bland annat förskolan är en av de reformer som tas upp som tecken på att något redan görs kring detta innehåll. Alla lärarutbildningar har en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna som i sin tur kan tänkas vara den kärna som kommer att utgöra den vetenskapliga grund som undervisningen ska grundas på. Den sistnämnda reformen för att få till stånd en skola på vetenskaplig grund är införandet av lärarlegitimationen som är en kontroll av Sveriges lärare.

I en internationell utblick kring forskning om lärarlegitimation benämns legitimationen vara ett signerat dokument eller intyg som signalerar professionalism (Solbrekke & Englund 2014). Legitimationen visar på den kapacitet som förväntas av den professionelle och den kompetens som behövs för ett framgångsrikt yrkesutövande. I en profession finns det en moralisk grund som den legitimerade förväntas utgå från i sitt yrkeskunnande. Solbrekke och Englund (2014) beskriver också att innehavare av legitimation styrs av ett outtalat socialt avtal där man förbinder sig att serva individer och samhälle. Den legitimerade tilldelas förtroende att fatta beslut som bäst möter behoven hos individer och samhälle som omfattas av hans/hennes yrkesområde.

I min studie är det fokus på förskollärare och förskollärares uppdrag där det idag krävs en specifik utbildning för att få en lärarlegitimation, det vill säga lärarexamen mot förskolan. I

9

förskollärares uppdrag finns ett förstärkt ansvar till skillnad mot arbetslagets gemensamma ansvar för förskolans verksamhet (Skolverket, 2010). Eidevald (2013) nämner att det är av största betydelse att förskollärare kan tolka läroplanens intentioner och koppla metodval och arbetssätt utifrån dessa. Vidare menar Eidevald (2013) att förskolläraren dessutom ska ha kunskap om vetenskapliga metoder för att kunna avgöra vilka som är just vetenskapliga. Förskolepersonalens pedagogiska kompetens är i behov av att kompletteras med en forskande sådan för att förskolans professionella arbete och identitet ska skapas utifrån vetenskaplig grund (Kroksmark, 2014). Detta förlopp kräver omställning för förskollärare vilket kan upplevas förvirrande eftersom det saknas erfarenhet kring forskning, vetenskap och förhållningsätt till denna hos många förskollärare. Alla förskollärare i Sverige berörs av de nya kraven där alla förskollärare måste se på sin verksamhet på nytt sätt och även få en ny förståelse för sin verksamhet och samtidigt bilda sig lärdom om att vara vetenskaplig och forskande i sitt uppdrag som förskollärare.

Kroksmark (2012) gör gällande att all forskning grundas på kunskap som är metodiskt framlagd. Forskningens syfte är att utveckla ny kunskap som ska bidra till ökad förståelse av världen eller att vi med större säkerhet och medvetenhet kan agera i en profession. Forskare vid högskolorna och universiteten är de som enligt tradition bedrivit forskning inom läraryrket. Lärarna har för närvarande inte visat större intresse av att själva forska. Mellan forskare inom utbildningsvetenskaperna och lärarna finns det en brist på förtroende. Robertson (2012) nämner, i likhet med Kroksmark (2012), förtroendebritsen i relationen mellan forskare och lärare när hon diskuterar att då den egna professionen ses som mer komplex och detaljerad blir allmängiltiga teorier som är till för att vägleda all utbildningspraktik mindre intressant. Det som är fungerande vid en skola, med en lärare och dennes barngrupp kan således vara icke fungerande vid en annan skola, med en annan lärare i olik barngrupp.

Skolverket (2014) tillhandahåller en publikation av en undersökning gjord av två yrkesverksamma förskollärare, Grander Berglund och Wolf, där de undersökt förskollärares identitet i förhållande till vetenskapligt förhållningsätt. Undersökningen visar att förskolans rådande kultur ofta är ogynnsam för yrkesspråket, till exempel begrepp preciserade för yrket och/eller begrepp som används i forskning. Den verbala kulturen skapad av förskollärarna utgår istället ifrån deras görande och hur detta går till. Förskollärares argumentation är

10

känslomässig och erfarenhetsbunden och det framträdande språket är situationsbundet istället för att vara ett abstrakt språk kopplat till teori. I studien framkommer även att förståelsen av vad vetenskaplig grund är och tolkning av vetenskapliga begrepp skapar osäkerhet hos förskollärare. De konstaterar även att det förekommer en så kallad tyst kunskap som är praktiskt förankrad. Denna tysta kunskap verbaliseras visst inte vetenskapligt eller teoretiskt utan synliggörs genom praktisk handling och anses vara personlig. Den tysta kunskapen skapas och sprids i en del kontexter genom samspel, erfarenhet och upprepning (Skolverket, 2014). Enligt Grander Berglund och Wolf har förskollärarna svårigheter med att förklara begreppet vetenskaplig grund men är positiva till implementeringen av begreppet i förskolan. Studiens resultat visar en motsägelse i fråga om att förskolläraren inte framhåller sitt eget, yrkeskategoriskt kunnande utifrån teori och forskning utan istället framhävs erfarenhet och praktiskt handlande som centralt i förskollärares diskussioner. Motsägelsen ligger i att de flesta uttryckt att det är av vikt att förskolans innehåll baseras på forskning. Vidare i studien framhävs även här, av intervjupersonerna, att kompetens i form av praktiskt handlande och yrkeskategorisk erfarenhet inom förskolläraruppdraget är avgörande för förskoleinriktad forskning. De ställer sig positiva till att någon annan forskar men är själva motvilliga inför ett forskande uppdrag (Skolverket, 2014).

3:3 Arbetssätt och metoder

Eidevald (2013) diskuterar att förskollärarens ansvar förstärkts gentemot arbetslaget vad gäller utvecklingssamtal och analys av verksamheten som han menar att alla i ett arbetslag kan genomföra men att ansvaret för att det genomförs, utan bedömning av barns kunskaper och kategorisering av barn, utifrån vetenskapliga metoder och arbetsätt ligger på förskollärares ansvar. Förskolläraren behöver enligt Eidevald (2013) skapa sig förståelse för och kunskap om forskning på området både vad gäller forskningsriktiga metodval och vad betydelsen av uppdraget innebär

. Både de som är aktiva i skolan och de som utarbetar styrdokumenten för skolan är styrda av besluten i Skollagen. Att varje lärare har förväntningar på sig att hålla sig uppdaterad i ny forskning ställer krav på huvudmän, rektorer och förskolechefer att tillhandahålla och stödja möjlighet till utveckling och kollegialt lärande för skolpersonal (Skolverket, 2015a). Tillgängligheten av vetenskaplig forskning problematiseras utifrån anledningar som bland annat framhäver att lärare har många arbetsuppgifter som också är tidskrävande varav följden

11

blir att tiden inte räcker till att utveckla sina vetenskapliga kunskaper. En annan anledning kan vara att forskningen upplevs irrelevant för förekommande frågor i en lärares vardag (Skolverket, 2012). Att som lärare få klara direktiv kring metodval och tillvägagångssätt för innehållet i praktiken i Skollag och läroplan vad gäller vetenskaplig grund hade varit önskvärt, men Eidevald (2013) menar att detta endast uttrycks i form av styrande förväntningar kring åstadkommande av verksamhetsutveckling. Ytterligare svårigheter belyser Rönnerman och Wennergren (2015) då de menar att det inte finns en grundad historia i förskolan av att använda sig av forskning som argumentation kring innehåll i undervisning och metodval för arbetssätt av förskollärare. För att lärare ska finna forskningen intressant är att den utgår från det som är yrkesspecifikt för lärare och att forskningen kan omsättas i verksamheten. Forskning av betydelse bör inte uteslutande belysa och urskilja problem utan istället vara lösningsfokuserad och effektiv.

3:3:1 Dokumentation i relation till kvalitetssäkring och granskning

Eidevald (2013) framhäver att systematiskt dokumenterade vetenskapliga analyser, om förändringar och arbetsätt kring vad barnen tilldelats för förutsättningar för att utveckla sitt lärande, är svåra att visa. Svårigheten grundas i att inte koppla det till vad barnen faktiskt har lärt utan till barnens förutsättningar för ändrat lärande.

Lärare använder olika verktyg för att föra sin praktik framåt menar Rönnergren och Wennergren, exempelvis används verktyg såsom ”… videofilmning, observation, skuggning, intervju eller andra samtal” (2015:222). I dokumentation av pågående processer kan, de ovannämnda, verktygen fungera som stöd i systematiskt insamlande av information om barnens handlande eller vad som uttrycks av barnen. Det krävs att den insamlade informationen analyseras för att skapa förståelse för hur det förhåller sig, och kunskap om hur situationen ser ut för individen men även för att ge inblick i hur utveckling sker för förskolan i sin helhet. ”Genom ett sådant förfarande kan läraren få svar på frågor som ställs till praktiken och en ökad förståelse för praktiken. ” (Rönnerman & Wennergren, 2015:222). Lärarna kan i samtal med andra lärare diskutera erfarenheter utifrån ett underlag av systematisk dokumentation av händelser i praktiken. I samtalet mellan lärarna möts olika kunskaper och nya undersökningar överläggs för att få ny insikt om hur det förhåller sig i praktiken med hänsyn till olika förutsättningar. De framkomma resultaten kan sedan kopplas till ny forskning.

12

3:4 Närbyråkrat

Jarl och Rönnberg (2013) förklarar att närbyråkrater är frontspelare i det politiska systemet då det är de som möter exempelvis barnen och deras familjer i förskolans verksamhet vilken producerar en viss service till dem som mottagare. Närbyråkrater kan även tituleras frontlinjebyråkrater. ”Enligt teorin om närbyråkrati får politiken sitt slutgiltiga innehåll i mötet mellan närbyråkraten (läraren/rektorn) och medborgaren (eleven/föräldern) på ”gatunivå” (Jarl & Rönnberg, 2013:16). Med ett perspektiv utifrån förskolan som föreställer gatunivån blir förskolläraren närbyråkraten och barnen och dess föräldrar medborgaren varav det slutgiltiga innehållet blir till inom förskolans verksamhet i mötet mellan närbyråkraten och medborgaren. I förhållande till den politiska styrningen har närbyråkraterna stor frihet när det kommer till planering och beslutsfattande av det konkreta arbetet i praktiken. Vidare diskuterar Jarl och Rönnberg (2013) närbyråkraters relation till den politiska styrningen och menar att närbyråkrater till viss del kan frångå politiska regler eller riktlinjer. De menar att detta kan ske då närbyråkraterna väger andra eventuella faktorer av betydelse för planering av sitt arbete. Närbyråkraternas professionella kunskap eller hänsynstagande till enskilda individers behov och egna tolkningar av regelverket är alla exempel på faktorer som kan spela in i planeringen av arbetet. ”Det betyder att närbyråkraten ofrånkomligen håller frågan om politikens implementering i sina händer och aktivt är med och utformar den” (2013:17).

3:5 Relevans för analysen

Det har varit av relevans för studien att ta del av tidigare forskning som tydliggör begreppet vetenskaplig grund. Jag har då valt att bland annat se till vad Skolverket (2015b) framhåller för kunskap om begreppet. Det har även varit betydande för studien att genom tidigare forskning skapa en inblick om vad det innebär att arbeta utifrån begreppet som sådant. Detta har varit viktigt för att få förståelse för innehållet i informanternas utsagor. För att få förståelse för förskollärares uppdrag i förskolans praktik fann jag det betydelsefullt för min studie att använda och problematisera empirin utifrån begreppet närbyråkrat.

13

4 Metod

I detta kapitel motiveras de metoder som använts i undersökningen. Här beskrivs också skillnader kring forskningsmetoder som har haft betydelse för val av undersökningens genomförande. Sist klargörs även de etiska överväganden som styrt insamling av materialet.

4:1Kvalitativ metod

Till skillnad från den kvantitativa metoden där man arbetar med att samla in data i form av diagram, tabeller och siffror för att komma fram till allmängiltiga slutledningar intresserar man sig, när man arbetar kvalitativt för syften eller relevans (Alvehus, 2013). Eftersom den kvantitativa metoden inte är relevant för mitt arbete väljer jag att inte nämna den vidare. Alvehus framhäver att ” Kvalitativ forskning är tolkande forskning” (2013:22). Vidare menar han att tolkande forskning handlar om att skapa bredare syn på omgivningen och därigenom bidra till en utvecklad tolkning av den (2013). Johansson gör liknande tolkning”… kvalitativ metod som syftar till att grundligt skapa förståelse för ett fenomen och ”… att ge underlag för att ”komplexisera” (Johansson, 2013:27). Utifrån mitt syfte, som jag tidigare nämnt, där det är just inblick jag vill skapa kring hur förskollärare förhåller sig till uppdraget att arbeta på vetenskaplig grund, anser jag att valet av kvalitativ metod är lämplig för min undersökning.

4:2 Intervju

Alvehus (2013) poängterar att intervjuer är den vanligaste metodtekniken i kvalitativ forskning. För att få kunskap om en persons tankar och känslor i fråga om specifikt ämne, händelse eller fenomen är intervju en metod att föredra vad gäller kvalitativ forskning (2013). Intervjutekniken som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar utifrån en förskola på vetenskaplig grund och hur de förhåller sig till sitt uppdrag i praktiken, vilket är undersökningens syftet, framstår här lämpligt.

Det finns olika intervjuformer såsom strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad enligt Alvehus (2013). Den strukturerade intervjun är lik en enkät med förutbestämda frågor vilken även kan innehålla förutbestämda svarsalternativ till skillnad mot en ostrukturerad intervju som styrs av ett ämne som är av intresse genom ett öppet samtal (2013). Den intervjuform

14

jag valt att använda i min undersökning är semistrukturerad intervju. I semistrukturerad intervju använder intervjuaren sig av formulär som innehåller några få öppna frågor eller bredare teman som samtalet handlar om. Den intervjuade personen har större möjlighet att påverka innehållet i intervjun och det kräver att intervjuaren är mer aktiv i sitt lyssnande och även använder sig av följdfrågor (Alvehus, 2013). Den semistrukturerade intervjun har varit ett bra metodval för att den har bidragit till ett öppet klimat i intervjusituationen och även till ett brett insamlingsmaterial.

Jag använde mig av intervjufrågor som deltagarna fick ta del av innan intervjutillfället. Orsaken till detta är att förskolläraren ställer om från fokus i verksamheten till närvaro i intervjutillfället och därför kan möjlighet till förberedelse vara att föredra. De fick även ta del av ett informationsformulär innan genomförd intervju.

Jag har valt att spela in intervjuerna, de blev inspelade med hjälp av röstmemon i min mobil. Orsaken till mitt val att spela in intervjun är att det enligt Alvehus (2013) kan finnas en risk att det som sägs förvrängs och ändras på vägen, vilket kanske inte stämmer med vad som sagts från början. En annan orsak är att det kan bli svårt att hinna med att skriva och lyssna samtidigt vilket kan resultera i att jag möjligen kan missa viktiga delar (2013). Alvehus (2013) framhäver även att det kan finnas en risk att den intervjuade personen känner sig obekväm vid inspelning som påverkar deltagaren att vara öppen i sina svar men det kan också bli en trygghet att det som sägs spelas in och blir uppfattat ord för ord. Det inspelade materialet har sedan transkriberats.

4:3 Urval

Undersökningen är genomförd vid två kommunala förskolor i två olika kommuner belägna i södra Sverige. Sammanlagt har sex legitimerade förskollärare deltagit i undersökningen. Eftersom det numera är krav att endast legitimerade förskollärare får anställas i förskolan som förskollärare valde jag att använda mig utav just legitimerade förskollärare i min undersökning utifrån ett utbildningsmässigt perspektiv (Rönnerman & Wennergren, 2015). I syftet att få ett så brett och nyanserat resultat som möjligt valdes informanter utifrån principen om ett heterogent urval. Alvehus jämför ett homogent urval med ett heterogent urval och poängterar att ett heterogent urval tenderar att ge ”… en bredare insikt i det fenomen som studeras och bidrar till ökad nyansrikedom” (2013:69). Urvalet i denna undersökning är både

15

homogent och heterogent. Det homogena ligger i att samtliga informanter är legitimerade verksamma förskollärare vid kommunala förskolor. Urvalet är heterogent genom att det finns en åldersspridning hos informanterna, de har arbetat som förskollärare i olika antal år samt att det finns skillnader i deras utbildningsbakgrund. Informanterna som arbetar på samma förskola arbetar inte i samma arbetslag, vilket var en medveten urvalsmetod för att undvika att informanterna ger liknande syn på ämnet i undersökningen (Alvehus 2013:68).

4:4 Presentation av informanter

I det följande presenteras de deltagande förskollärarna samt förskolorna som de arbetar på. Namnen på informanterna är fingerade i syftet att värna deras integritet. Förskolorna kallas vid en bokstav och förskollärarna från respektive förskola benämns med namn med samma begynnelsebokstav som förskolan de arbetar på.

Förskola A är en förskola med sex avdelningar varav tre är 1-3 års avdelningar och tre är 3-5 års avdelningar. Astrid är 37 år och har varit verksam förskollärare under 1 års tid och har cirka 7 års bakgrund som barnskötare. Hennes utbildning till förskollärare gjordes på distans under 4 år som deltidsstudent, hon examinerades år 2014. Astrid arbetar på en avdelning där barnen är 3-5 år. Annika, 50 år, har varit verksam förskollärare under 28 års tid. Hennes utbildning till förskollärare var en ordinarie förskollärarutbildning som varade i 3 år, hon examinerades år 1987. Annika arbetar på en avdelning där barnen är 3-5 år. Anna, 58 år har varit verksam förskollärare under 30 års tid och har 10 års bakgrund som verksam barnskötare. Hennes utbildning till förskollärare var en förkortad variant som varade i cirka 50 veckors tid, hon examinerades år 1985. Anna arbetar på en avdelning där barnen är 1-3 år. Förskola B är en förskola med fyra avdelningar varav två är 1-3 års avdelningar och de resterande två är 3-5 årsavdelningar. Berit är 39 år och har varit verksam förskollärare under 13 års tid. Hennes utbildning till förskollärare var en ordinarie förskollärarutbildning som varade i 3 år, hon examinerades år 2002. Birgitta är 30 år och har varit verksam förskollärare i 3,5 års tid. Hennes utbildning till förskollärare var en ordinarie förskollärarutbildning som varade i 3,5 år, hon examinerades år 2012. Britta är 53 år och har varit verksam förskollärare i 33 års tid. Hennes utbildning till förskollärare var en ordinarie förskollärarutbildning som varade i 2,5 år, hon examinerades år 1982.

16

4:5 Genomförande

Först kontaktade jag personligen chefen vid respektive förskola för att informera kort om min undersökning och för att be om tillstånd att genomföra intervjuer med förskollärare. Alla deltagande förskollärare i undersökningen fick ta del av ett informationsformulär rörande undersökningen och även ett intervjuunderlag i pappersform några dagar innan inbokat intervjutillfälle (se bilaga). Anledningen till att informanterna gavs förberedelse är för att underlätta deras deltagande i undersökningen, då det enligt min uppfattning ofta är ett högt tempo i förskolan och ett pressat schema för förskollärare. Intervjuerna spelades in genom röstmemon i min mobil och allt det insamlade materialet transkriberades. Samtliga intervjuer varade mellan 15-30 minuter och dialektala fraser gjordes om till skriftspråk.

Jag besökte förskola A där jag personligen frågade de tre förekommande förskollärarna om de vill delta i min undersökning. Intervjuerna hölls i ett rum på förskolan som vanligtvis används som mötesrum. Tidpunkten för intervjuerna skedde under förmiddagen då förskollärarna vid tillfällena hade sin pedagogiska utvecklingstid vilket innebar att de inte hade tid i barngruppen vid tillfället för intervjuerna.

Kontakten med förskola B skedde genom en utav deltagarna i studien. Denna deltagare kommunicerade jag med via mail och hon i sin tur kommunicerade vidare med de två ytterligare deltagarna kring tid och information kring intervjutillfället. Jag mailade intervjuunderlaget och det vidarebefordrades av min kontaktperson till de övriga deltagarna. Intervjuerna hölls även här i ett rum på förskolan som vanligtvis används som mötesrum. Intervjuerna skedde på förmiddagen där två av de deltagande förskollärarna hade pedagogisk utvecklingstid och därför inte hade tid i barngruppen och den andra deltagaren lämnade barngruppen för att delta i intervjun.

4:6 Etiska överväganden

I Vetenskapsrådets publikation Forskningsetiska principer inom humanistiks-samhällsvetenskaplig forskning (2002) framgår det fyra etiska principer att uppfylla vid

17

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet, tydliggörs i

detta avsnitt. Det görs en förklaring av vilka ställningstaganden som gjorts i denna studie.

4:6:1 Informationskravet

Här ställs det krav på att forskaren informerar alla berörda av undersökningen vad undersökningens syfte är. Detta krav uppfylldes då jag vid första kontakt med berörda förskolor kontaktade förekommande förskolechefer för att ge information kring undersökningen och då berörda förskollärare fick ta del av informationsformuläret.

4:6:2 Samtyckeskravet

Kravet innebär att deltagande i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Information kring detta framkommer i det informationsformulär som varje deltagande förskollärare tagit del av (samtyckesformuläret bifogas).

4:6:3 Konfidentialitetskravet

För att uppfylla detta krav krävs det att uppgifter om personer som ingår i en undersökning ska förvaras och hanteras med största möjliga konfidentialitet. Som det framgår i min undersökning använder jag fingerade namn på förekommande förskollärare och på de förskolor de är verksamma vid. Det är endast jag som hanterar uppgifterna kring enskilda medverkande personer.

4:6:4 Nyttjandekravet

Här tydliggörs krav på att det insamlade materialet om enskilda personer endast får användas i forskningssyfte. Information om att ingen annan får ta del av insamlade materialet i min undersökning och att materialet inte heller får användas i annat syfte än det jag samlat in det för, alltså i undersökningssyfte, har berörda förskollärare informerats kring (se även bilaga). Likaså har de informerats om att materialet ska förstöras då examensarbetet är godkänt.

18

4:7 Analysmetod

I en kvalitativ analys är det utmanande att ur en stor samling empiri bilda sig mening. Det handlar om att urskilja framstående mönster och att skilja mellan det som är av vikt och det som är av mindre vikt (Fejes & Thornberg, 2015). Efter transkribering av ljudinspelningarna ifrån intervjutillfällena utvecklades ett stort textmaterial. Under inledningen av analysen antecknade jag tankar som dök upp i form av enstaka ord. Denna analys påbörjade jag i direkt anslutning till intervjutillfällena. Jag har kontinuerligt arbetat med att analysera textmaterialet. De enstaka ord som omformulerats och växt fram ur textmaterialet ligger till grund för hur jag valt gå vidare i analys arbetet. En av fem metoder i kvalitativ analys som Fejes och Thornberg (2015) nämner är koncentrering och de menar att detta arbetssätt innebär att man lyfter fram en eller en del betydelsefulla innebörder eller meningar av vikt ur sin empiri, alltså man koncentrerar textmaterialet i sin helhet. Fördelen med att fortlöpande återgå till analysarbetet är att jag kunde se nya saker som jag kanske annars missat. Jag har vid upprepande tillfälle läst igenom hela textmaterialet för att bearbeta texten och göra anteckningar. Jag har kopierat textmaterialet i flera exemplar så att jag kunnat göra anteckningar direkt i materialet. Under denna analysprocess har kategorier utformats som jag sett har särskild betydelse för studiens syfte vilket är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppet vetenskaplig grund och om och i så fall hur det tar sig uttryck i praktiken.

19

5 Resultat och analys

Här presenteras undersökningens resultat med analys. Materialet bearbetades genom att transkriberingarna genomlästes flera gånger och under den processen utkristalliserades ett antal ämnen som framstod som skärningspunkter i resultatet där informanterna reflekterar och problematiserar kring samma ämnen. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av det framkomna resultatet.

5:1 Förskollärares definition av begreppet vetenskaplig grund

Vi ökar vår medvetenhet och kunskap. ( Annika)

Det innebär ju att det man gör och det man planerar att göra, ska man ju hela tiden kontrollera vad det är som sägs forskningsmässigt runt det och vad behöver vi i så fall lära oss ytterligare eller läsa på. (Britta)

Anna och Birgitta uppger liknande tolkningar av begreppet vetenskaplig grund, de menar båda att det handlar om vad forskningen säger och vad forskare forskat fram.

Att arbeta på vetenskaplig grund beskrivs av Annika, Berit och Britta som att koppla vetenskapliga teorier till praktiskt arbete. Astrid gör liknande reflektioner och säger att verksamheten ska byggas på forskning som är aktuell för barns lärande. Birgitta uttycker den vetenskapliga grunden som något förskollärare ska stödja sig mot. Britta, Astrid och Annika resonerar alla kring att ett syfte med att arbeta på vetenskaplig grund är att kvalitetssäkra verksamheten.

Flera av informanterna har fört resonemang om att man ska, i enlighet med begreppet vetenskaplig grund, använda forskning vad gäller innehållet i förskolans praktik. När man utgår ifrån informanternas förklaringar av begreppet vetenskaplig grund kan en tolkning vara att informanterna använder forskningsbaserat arbetssätt som metod. Forskningsbaserat arbetssätt förklaras som ett arbetssätt som utgår ifrån kunskap som är gällande förutsatt att den är vetenskaplig (Skolverket, 2015).

20

Informanternas definitioner av begreppet vetenskaplig grund resoneras utifrån att vetenskaplig grund i förskolan innebär att granska verksamheten, att förskollärare ökar sin medvetenhet och kunskap. Vidare förklaras begreppet vetenskaplig grund som att förskollärare ska kontrollera vad forskningen framhåller ifråga om verksamhetens innehåll och utifrån den kunskapen utveckla verksamheten vidare. Ett annat resonemang som förs av informanterna är att de menar att arbeta på vetenskaplig grund innebär att praktiskt arbete kopplas till vetenskapliga teorier. Det finns enligt Robertson (2012) alltid en vetenskaplig teori att vila sig mot vid val som ämnas göras eller redan har gjorts av verksamhetens innehåll till följd av detta blir fokus på att legitimera sitt eget görande. Robertson (2012) menar att en professionsutveckling måste ske inom läraryrket som innebär att lärare behöver utveckla sina vetenskapliga förmågor ifråga om teori och praktik, denna professionsutveckling behöver bli till för att en förändring ska ske. Resultatet visar att hälften av informanterna för resonemang där de menar att arbete på vetenskaplig grund syftar till att kvalitetssäkra verksamheten. Eidevald (2013) för resonemang om förskollärares förstärkta ansvar som framkommit i förskolans läroplan (Skolverket, 2010). Eidevald (2013) menar att förskolläraren ansvarar för att analysera verksamheten utifrån vetenskapliga metoder. Det kan tolkas som att informanterna menar att i relation till styrdokument för förskolläraruppdraget tolkas begreppet vetenskaplig grund som grund för kvalitetssäkring av förskolans praktik.

En tolkning som informanterna gör av begreppet vetenskaplig grund är att det är teorier och forskningsresultat som producerats av forskare. Det intressanta i detta resonemang är huruvida informanterna ser sig som en del av forskningen eller om de tänker att det är något det får till sig av andra. I sitt uppdrag som förskollärare/närbyråkrat har både den individuella förskolläraren och även arbetslaget betydande påverkan vad gäller implementeringen av politiska beslut (Jarl & Rönnberg, 2013).

5:2 Osäkerhet kring det vetenskapliga

Flera av informanterna berättar att arbeta utifrån vetenskaplig grund är något de gör men inte är vana att sätta ord på. Britta utrycker att det inte är begrepp man diskuterar fast menar samtidigt att de till exempel läser en bok kring ett aktuellt ämne och sedan diskuterar. ”Då kan man ju säga att det är den senaste forskningen som vi bryter ner och diskuterar utifrån våra egna erfarenheter”. Britta säger att det behövs lyftas mer och förklarar att ”jag tror man jobbar så men man pratar inte om det, alltså begrepp som vetenskaplig grund”.

21

Anna poängterar att det finns med men inte är tydligt och menar att man nog använder det [forskning] men omedvetet. Även Berit reflekterar över att det finns en omedvetenhet kring det vetenskapliga och antyder att man kritiskt granskar och diskuterar per automatik och menar även hon att förskollärare inte är vana vid att medvetet använda begrepp från forskning och teorier. I följande citat gör Berit en beskrivning av forskning utifrån praktisk tillämpning.

Är det något speciellt vi ska jobba med och man ska starta upp någonting, så läser vi kanske oftast någon bok och diskuterar och då granskar man ju det kritiskt för det är ju inte alltid böckerna passar oss i vår verksamhet (Berit).

Birgitta pratar om ”de andra” när hon nämner exempelvis de som har möten med chefen och de som är medverkande i nätverksgrupper kring olika ämnesområden och menar att ” de är pålästa, att vissa här på stället tycker om att läsa”.

Jag kan ju säga att när jag tänker på vetenskaplig grund i förskolan, så tänker jag på…eh…alltså att vi ökar vår medvetenhet och kunskap. De vetenskapliga grunderna är väl mest i vårt förhållningssätt (Annika)

Annika uttrycker sig på ett sätt där det går att urskilja en viss osäkerhet kring vad vetenskaplig grund i förskolan innebär till exempel där hon lägger till fördröjning i svaret och att hon utgår ifrån att ”så tänker jag”. Det blir även synligt när hon använder uttrycket ” är väl”.

En osäkerhet vad gäller att prata i termer av vetenskapliga och teoretiska begrepp blir tydlig ifrån alla informanterna. En verbalkultur skapad av förskollärare som utgår ifrån deras görande och hur detta går till är ofta ogynnsam för yrkesspråket inom professionen (Skolverket, 2014). Istället för att vara ett abstrakt språk kopplat till teori tenderar förskollärares argumentation vara känslomässig och erfarenhetsbunden där språket ofta är situationsbunden. Det framkommer att förståelsen av vad vetenskaplig grund är och tolkning av vetenskapliga begrepp skapar osäkerhet hos förskollärare (2014). Informanterna utrycker att det finns en omedvetenhet av att prata kring vetenskaplig grund. Men två av informanterna uttrycker även en osäkerhet ifråga om att arbeta vetenskapligt då de använder sig av uttryck som ”jag tror man jobbar så” (Britta) och ”att man nog använder det [forskning]” (Anna). Det är inte tillräckligt att genom föreläsningar få till förändringar mot en skola på vetenskaplig grund menar Robertson (2012). Istället behöver lärare bilda sig kunskap om vetenskap och praktiskt erfara forskning som resulterar i att lärare utvecklar sitt eget tänkande. Med utgångspunkt i Robertsons (2012) resonemang om hur förändring mot en skola på vetenskaplig grund blir till kan detta möjligen förstås som att det finns krav på den individuella förskolläraren att utveckla sin vetenskapliga kompetens och eget tänk för att

22

förändring mot vetenskaplig grund ska ske. I denna förändringsprocess uttrycker alla informanterna osäkerhet. Kroksmark (2014) menar att denna förändringprocess innebär en omställning för förskollärare som kan kännas förvirrande då det saknas erfarenhet av forskning, vetenskap och förhållningssätt till denna hos många förskollärare. Varje förskollärare måste få ny förståelse för sin verksamhet genom att reflektera över verksamheten med nytänkande samtidigt som förskollärare utvecklas inom professionen med nya kunskaper om att vara vetenskaplig och forskande i sitt uppdrag som förskollärare.

5:3 Viljan att vara teoretisk och använda ny forskning

Men att använda vetenskapliga begrepp, det är inget vi sätter ord på, det brukar vi inte göra på våra möten och så heller, så det är nog något vi hade behövt arbeta mer med, att vi inte liksom namnger det egentligen (Berit).

Jag tycker mer att det har lagts på oss själva och det är i och för sig inte fel det heller men jag tycker här skulle varit mer diskussioner, kanske på våra APT [arbetsplats träff]. Att man kopplar sina projekt till forskning, det skulle jag vilja (Anna).

Informanterna beskriver ett individuellt driv och egen vilja. Kring detta poängterar Berit att ”alla är olika duktiga på att själv, liksom, ta sig an forskning”. Informanterna tydliggör att det inte finns en vana vid det teoretiska men att de vill utveckla detta. ”Att ha det öppna sinnet, vara nyfiken och vilja lära sig om sitt yrke är grunden som förskollärare” menar Astrid. Det går att urskilja en medvetenhet kring det vetenskapliga uppdraget förskollärare har, vilket sannolikt grundar sig i de nya kraven utifrån den nya Skollagen som berör alla förskollärare i Sverige om att innehållet i förskolan ska vara vetenskapligt grundat. För att uppfylla förändrade krav mot vetenskaplig grund krävs det att förskollärare utvecklar förändrad insikt och kunskap om och för sin verksamhet där förskollärare samtidigt utvecklar en vetenskaplig och forskande förmåga för sitt uppdrag i förskolan (Kroksmark, 2014). Informanterna upplevs som medvetna om de nya kraven och i denna medvetenhet framkommer även en vilja och ett behov av att utveckla forskande och teoretiska förmågor. Forskningens syfte beskrivs vara enligt Kroksmark (2012) att utveckla ny kunskap som ska medverka till ökad förståelse av världen eller att vi med större säkerhet och medvetenhet kan agera i en profession.

5:4 Hur förskollärare arbetar utifrån vetenskaplig grund i

praktiken

23

De vetenskapliga grunderna det är väl mest i vårt förhållningssätt, hur vi förhåller oss…eh..utifrån vetenskapliga teorier som är i ropet nu…alltså att vi kopplar det samman med att var är vi någonstans…och …eh…var står vi. Hur vill vi använda oss av de här teorierna och är det genomförbart? (Annika).

Vi läser böcker och diskuterar, vi går på föreläsningar och pratar om innehållet och knyter det till verksamheten… sen ibland kan det ju vara så att man hittar forskning någon annanstans i förskollärarens tidning eller på Skolverkets hemsida (Berit).

Annika menar att vetenskapliga grunder är något de använder i sitt förhållningssätt gentemot barnen. Vidare förklarar Annika att de utgår ifrån aktuella teorier som de kan koppla till deras aktuella verksamhetsinnehåll. Annika förtydligar att de resonerar kring hur de kan göra teorierna användbara och genomförbara för just dem. En av informanterna berättar att de har tillgång till en pedagogista i handledningssyfte och där arbetslaget då diskuterade forskning kring samspel där de utgick från dokumentation som underlag till diskussionen. Alla informanterna redogör för att de genom fortbildning, diskussioner och internet använder forskning i praktiken.

Det finns ju inget uttalat och det finns ju ingen som säger att det är jag som ska göra det egentligen (Britta).

Att vara nyfiken och vilja lära sig om sitt yrke (Astrid). Vissa här på stället tycker om att läsa mycket (Birgitta).

Britta, Astrid, och Birgitta diskuterar alla att en av grunderna till kunskap om forskning i förskolan ligger i individuellt intresse ifrån förskollärare. Birgitta nämner att det finns kollegor som är mycket intresserade av att läsa. Britta berättar att hon är någon form av självutnämnd ”bokansvarig” som ligger till grund i sitt eget intresse för att läsa böcker och hålla sig uppdaterad i förskoleforskning. Astrid belyser att individuell nyfikenhet och vilja att lära nytt inom sitt område utgör en grund för utveckling av kunskaper om forskning för den egna praktiken.

I det systematiska arbetet med att synliggöra barnens agerande och uttryck genom att dokumentera aktuella processer kan verktyg som exempelvis videofilmning och varierande samtal ha en stödjande funktion (Rönnerman & Wennergren, 2015). Dokumentationens innehåll måste i sin tur analyseras och först då kan man skapa kunskap om hur pågående processer förhåller sig både vad gäller på gruppnivå och på individnivå men även för utvecklingsarbetet för hela enheten som sådan. Vidare i detta resonemang framhävs att när lärare använder sig utav detta arbetssätt utvecklas också deras kunskapssyn om den egna

24

praktiken när frågor som ställts till den egna praktiken blir svarade. När erfarenhetsutbyte genom samtal, om den systematiskt framlagda dokumentationen, lärare emellan sker utbyts kunskaper med utvecklande diskussioner till följd och ny insikt skapas om praktiken. Därefter kan resultaten kopplas till ny forskning om praktiken (2015). En av informanterna nämner frågor som ”att vi kopplar det samman med, var är vi någonstans? var står vi? och hur vill vi använda oss av de här teorierna och är det genomförbart? (Annika) Med utgångspunkt ifrån Rönnermans och Wennergrens (2015) resonemang kan det förstås som att Annikas frågor till den egna praktiken följer det arbetssätt som framhävs i resonemanget underförutsättning att frågorna har utgångspunkt i analyser. Flera av de andra informanterna uttrycker liknande begrepp som kan relateras till detta resonemang som exempelvis när informanterna förklarar att de för diskussioner och delar erfarenheter. Detta uttrycks exempelvis som att de ska koppla ihop vetenskap och teori till verksamheten och omsätta det vetenskapliga i praktiken. Innehavaren av lärarlegitimation förväntas besitta en kapacitet och kompetens nödvändig för ett framgångsrikt yrkesutövande (Solbrekke & Englund, 2014). Legitimations innehavare har även tilldelats förtroende att fatta beslut som bäst möter behoven hos individer och samhälle som omfattas av lärarens yrkesområde (2014).

5:5 Strukturer för att hålla sig uppdaterad i den senaste

forskningen

Alla informanterna berättar att de söker på nätet efter det senaste. Några nämner att de ser det gynnsamt att ha studenter hos sig eftersom de då får tillgång till färsk forskning. Birgitta har en annan aspekt på det när hon berättar att ”vi, de nya förskollärarna, kanske kommer in med mer vetenskapligt och de som har jobbat länge har sin beprövade erfarenhet”.

Anna problematiserar hur hon ska lyckas arbeta på vetenskaplig grund och förklarar att ”tidsbrist kan jag känna, och så kan jag känna lite det också att det tar tid att hitta liksom, det här med forskning, det tar mycket tid att sitta och leta själv och läsa, och du måste granska kritiskt och du måste hitta flera olika och där kan jag känna mig vilsen” (Anna).

Såväl Annika som Birgitta talar om att det inte finns en struktur som möjliggör för alla förskollärare till diskussioner om vetenskap utan att det ofta blir för dem som är

25

arbetslagsledare eller sitter med på nätverksträffar. Risken med detta beskriver de vara att vissa diskussioner stannar inom ett arbetslag och inte kommer till hela kollegiet.

Informanterna poängterar olika aspekter som försvårar möjligheterna till att uppfylla de vetenskapliga kraven som ingår förskollärares uppdrag såsom tidsbrist och olika kunskapserfarenheter. I en lärares uppdrag ingår flera arbetsuppgifter som i sin tur är tidsödande vilket medför att det inte finns tillräckligt med tid för att utveckling av vetenskapliga kunskaper (Skolverket, 2012). Birgitta urskiljer sig gentemot de andra informanterna då hon diskuterar utifrån en aspekt vad gäller olika kunskapserfarenheter och menar att ”vi, de nya förskollärarna, kanske kommer in med mer vetenskapligt och de som har jobbat länge har sin beprövade erfarenhet”. I förhållande till vad den nya skrivningen i Skollagen medför är begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet något som måste diskuteras, ”medvetandegöras” och styrkas inom både läraryrket och i undervisningen (Rönnerman & Wennergren, 2012:221). Som en del av ett professionsutvecklingsarbete har reformer vidtagits till följd av de nya kraven, en är den nya lärarutbildningen med examen mot bland andra förskolan. Gemensamt för alla lärarutbildningar är en utbildningsvetenskaplig kärna vilken kan förstås vara grunden för att undervisningen kommer att stödjas på vetenskaplig grund. Ytterligare en reform är vidtagen för att skapa en förskola på vetenskaplig grund vilken är införandet av lärarlegitimation som har en kontrollerande funktion av Sveriges lärare (2012). Dessa reformer till följd av de nya kraven kan vara anledning till att en del av informanterna menar att det är gynnsamt att handleda lärarstudenter under förutsättning att reformerna fått genomslag utifrån kraven på vetenskaplig grund.

5:6 Ansvaret för den vetenskapliga grunden och behov av

tydligare uppdrag ”uppifrån”

Britta berättar att hon upplever att hon har en roll att driva framåt när det gäller teorier men det är inte uttalat utan hon har själv tagit rollen av eget intresse och berättar hur hon till exempel läser böcker som hon sen återger och rekommenderar till sina kollegor.

Det framkommer att det finns ett behov av att chefen måste ha tydliga förväntningar och krav. Britta menar att ”Förskolechefen är ju den som ska leda och styra upp liksom vad som faktiskt finns, vara den som håller sig mest au jour”. Även Anna framhåller att hon vill att uppdraget kring vetenskaplig grund skulle vara tydligare. Hon berättar också att hon ser att arbetet med

26

den vetenskapliga grunden inte riktigt får det utrymme som hon tycker skulle behövas, Anna menar att det handlar om brist på tid och kompetens. Hon säger att uppdraget har funnits i fem år men att det inte har pratats mycket om det där hon arbetar.

Berit uttrycket att hon upplever det ”jättesvårt” och önskar att ”man får veta vad som krävs och vad de menar att man ska göra”. Astrid säger att det handlar om en egen lust och intresse men poängterar samtidigt att det behövs en stöttande chef och stöttande kollegor.

Birgitta resonerar kring att det inte är alla som är drivande kring att arbeta på vetenskaplig grund. På frågan kring om det finns en specifik struktur gällande att ta del av senaste forskningen berättar hon att ”Det är väl mest de som har mötena med chefen, att de är pålästa, att vissa här på stället tycker om att läsa mycket och att dom suger åt sig allt och sen delger det till oss andra”. Astrid förklarar att det är viktigt att alla i kollegiet ges chans till fortbildning så att det inte bara blir en klick av förskollärarna som får det senaste samt hur viktigt det är att förmedla och kommunicera.

Informanterna efterlyser klara förväntningar och krav angående vad det innebär att arbeta på vetenskaplig grund och de hänvisar till styrning uppifrån. Vad informanterna menar med uppifrån kan tolkas som att de menar politikerna, som beslutsfattare, exempelvis då Berit uttrycker ”vad de menar att man ska göra” men även chefen påtalas. Man kan förstå förskollärarens roll i den politikerstyrda verksamheten som att de innehar rollen som närbyråkrat i enlighet med Jarl och Rönnbergs benämning (2013). Informanterna/förskollärare har då i uppdrag att utföra/förverkliga politiska beslut vilka informanterna efterfrågar en tydlighet kring den vetenskapliga grunden. Jarl och Rönnberg (2013) skriver att närbyråkrater har en betydande roll av utförandet av skolpolitiken och förklarar vidare att närbyråkrater kan även ses som frontspelare i ett politiskt system då det är dem som möter mottagare (barn och deras familjer) av den service som förskolans verksamhet tillhandahåller. Denna betydande roll som en närbyråkrat har för förskolans verksamhet stärks då flera av informanterna menar att en stor del av ansvaret kring arbetet på vetenskaplig grund ligger i eget intresse.

5:7 Friheten i det politikerstyrda uppdraget

Astrid berättar om att hon tycker att man ska vara kritisk inför det man är ålagd att göra. Det är viktigt att man är kritisk också man kan inte köpa det rakt upp och ner, att så här ska du jobba, som man faktiskt gör med mycket. Bara för att det är vetenskapligt

27

behöver det inte betyda att det är det som gäller faktiskt. Alla är olika, alla barn är olika individer, så det som vetenskapen säger passar kanske inte på 20 andra barn liksom. Lite nypa salt får man ta det med (Astrid).

Birgitta problematiserar kring att läsa olika sorters forskning och flera teorier.

Det är oftast lätt att fastna, kanske på att om man gillar Vygotskij så är det kanske lätt att bara hans, men att faktiskt våga gå utanför det också, och sen diskutera vad vi har läst, hur kan vi använda detta i vår verksamhet, vetenskapligt och forskning som fungerar i denna barngrupp man är i just nu. Sen provar vi det och utvärderar, det som funkar detta året kanske inte funkar nästa, då kanske man får prova någon annan vetenskaplig teori (Birgitta).

Även Annika resonerar kring att förskollärare behöver arbeta ifrågasättande och ”väga” de nya teorierna mot verksamheten som redan bedrivs och om de ”praktiskt ger någon skillnad” (Annika). Barnen ska vara i centrum menar Britta och förklarar att när teorierna omsätts i praktiken behöver det vara med en tydlig nytta för barnen. Astrid problematiserar kring att olika åsikter förekommer både kollegor emellan och mellan kollegor och ledningen. Vidare menar Astrid att ledningens åsikter ska följas men att det inte alltid görs. Slutligen diskusterar Astrid att ledningens åsikter är något man ibland helt enkelt bara får följa fast man inte håller med.

Närbyråkraterna är självstyrande i förhållande till den politiska styrningen när det kommer till att fatta beslut och planera det faktiska arbetet i praktiken och närbyråkraterna kan i denna situation till viss del omskapa politiska regler och riktlinjer (Jarl & Rönnberg, 2013). Detta kan ske då närbyråkraterna i sitt utarbetande av verksamheten tar hänsyn till eventuella faktorer av vikt för utformningen av arbetet. Exempel på dessa faktorer kan vara den professionella kunskapsnivån hos närbyråkraten, eller då individers enskilda behov tas i beaktning eller då närbyråkraten egenhändigt tolkar regelverket. ”Det betyder att närbyråkraten ofrånkomligen håller frågan om politikens implementering i sina händer och aktivt är med och utformar den” (Jarl & Rönnberg, 2013:17).

5:8 Slutsatser

Det som har varit av vikt i den här undersökningen är vilken praktisk betydelse begreppet vetenskaplig grund har fått för förskollärare i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:

28

Vilket uttryck tar sig begreppet vetenskaplig grund i förskollärares praktik?

Studiens resultat visar att informanterna är medvetna om kravet om att utbildningen ska vara på vetenskaplig grund. Informanterna diskuterar utifrån att begreppet vetenskaplig grund innebär att koppla vetenskapliga teorier till praktiken och i denna diskussion framhålls ett kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga teorier där informanterna har barnet/barnen i fokus. Ett kritiskt förhållningssätt framhålls även till teoretiska beslut tagna på både chefs- och kommunnivå där informanternas roll som närbyråkrater blir synliga. Informanterna resonerar att arbete utifrån vetenskaplig grund är kvalitetshöjande utifrån ett verksamhetsperspektiv men även utifrån ett individuellt perspektiv i en förskollärares uppdrag.

Av informanterna framkommer en tydlig osäkerhet vad gäller att prata i teoretiska och vetenskapliga termer. Även en oklarhet vad gäller arbetet på vetenskaplig grund framstår genom uttryck som ”jag tror man jobbar så men man pratar inte om det, alltså det vetenskapliga (Britta).

Studiens resultat visar att det finns en stark vilja hos informanterna att utvecklas och lära nytt i förskolläraruppdraget. Informanterna menar att en ovana till det teoretiska och behov av att utveckla forskande och teoretiska kompetenser finns. Det är egen nyfikenhet och viljan att lära nytt inom sitt [förskollärares] område som är grunden för utveckling av kunskaper om forskning till den egna praktiken.

Flera informanter efterlyser tydlighet från beslutsfattare både på chef- och kommunnivå kring vad begreppet vetenskaplig grund betyder för informanterna i deras uppdrag och de menar att både kunskapsbildnings metoder och resurshantering behövs diskuteras ifråga om förändring mot vetenskaplig grund.

Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet ett förhållningssätt med en stark god vilja hos förskollärare till att driva utveckling, det finns medvetenhet och förmåga till kritiskhet men det framkommer också en osäkerhet kring vad begreppet vetenskaplig grund innebär och betyder för förskollärares praktik. Om det tolkas som en metodik visar resultatet i denna studie att metoden och arbetssättet inte är etablerat. Dessa resultat diskuteras och problematiseras i följande kapitel.

29

6 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultatet med koppling till teoriavsnittet. Resultatdiskussionen åtföljs av en metoddiskussion och avsnittet avslutas med tankar om fortsatt forskning.

6:1 Resultatdiskussion

Osäkerheten kring begreppet vetenskaplig grund är stark vilket märks i att alla informanterna använder uttryck såsom ”tror jag”, ”känner jag”, ”tänker jag” och ”är väl” återkommande genom intervjun. Osäkerhet hos informanterna synliggörs även då varje informant uttrycker precis innan intervjuerna att de tycker det är ett svårt ämne. Jag tänker att en professionsutveckling aldrig kan ske utifrån en osäkerhet och vid tanken, ”är väl” (Annika). ”Det betyder att närbyråkraten ofrånkomligen håller frågan om politikens implementering i sina händer och aktivt är med och utformar den” (Jarl & Rönnberg, 2013:17). Hur mycket är närbyråkrater aktiva med att utforma verksamheten utifrån vetenskaplig grund, när de fortfarande efterfrågar tydligare riktlinjer och styrning ifrån huvudmän och förskolechefer? Det går att urskilja en ovana vad gäller att prata vetenskapligt av informanterna, det finns inget proffsigt språk och inga etablerade rutiner kring att prata i vetenskapliga termer. Förskolans förflutna visar att det inte finns någon grund skapad för att diskutera praktikens innehåll och förskollärares metodval och arbetssätt med vetenskaplig argumentation (Rönnerman & Wennergren, 2015:223).

Det framkommer ur resultaten att förskollärare å en sidan tänker att vetenskaplig grund är vad forskare forskat fram å andra sidan visar resultatet att förskollärare kan ifrågasätta teorier och de visar en medevetenhet om att inte ”köpa allt ” och att man behöver anpassa efter metodval och arbetssätt efter aktuell barngrupp. Det kan förstås som att de förhåller sig själva skilda från forskare och forskningsvärlden men samtidigt visar de kapacitet till att kritisera, diskutera och reflektera. Det verkar peka på att arbetet på vetenskaplig grund inte är fullt ut etablerat. Skollagen är glasklar när det kommer till uppdraget, Skolverket (2012) har upprättat dokument om vetenskaplig grund och högskolorna har anpassat utbildningarna till det vetenskapliga men ändå är det fortfarande inte glasklart för förskollärare i praktiken. Vad är det vi ska göra, på vilket sätt och hur och varför? Frågan är vart det brister? Skollagen är väldigt tydlig med att det är huvudmän och förskolechefers ansvar att verka för att förskollärare kan arbeta vetenskapligt men ändå framkommer det inte att det finns riktigt

30

tydliga strukturer i den aktuella studiens resultat då informanterna frågar efter tydligare uppdrag och utökade möjligheter. Det finns ett starkt behov av tydligare riktlinjer.

Mina resultat visar att ytterligare åtgärder behöver göras. Hos förskollärare finns en hög medvetenhet kring det egna uppdraget men som innehavare av lärarlegitimation förväntas du av samhället och i ditt uppdrag ha en kapacitet och kompetens för att bedriva ett framgångsrikt yrkesutövande (Solbrekke & Englund, 2014). Inom förskollärares profession och det sociala outtalade krav som legitimationen inhyser om att göra det bästa för varje individ och för samhället, är en del att vidareutveckla verksamheten och praktiken och i detta fall är det krav på att utföra undervisning på vetenskaplig grund. Vilket du som legitimationsinnehavare förväntas utföra. Tidigare forskning visar att skolverket genomfört reformer för förskollärares professionsutveckling. Läroplanens mål är strävansmål där val av metod och arbetssätt är valbara av varje förskollärare och arbetslag, men att arbeta på vetenskaplig grund är lagstadgat och ändå visar resultatet av denna studie att förskollärare inte riktigt är på det klara med vad det är och hur det ska genomföras. Förskollärare/närbyråkrater är verksamma inom ett politikerstyrt uppdrag men äger ändå frihet att besluta kring utformingen av verksamheten. Har huvudmannen lyckats att implementera styrande dokument när informanterna svarar tvekande? Eidevald (2013) framhäver betydelsen av att förskollärare ska kunna tolka läroplanens intentioner för vidare utveckling av verksamheten. Förskollärare ska även ha kunskap om vilka metoder som är vetenskapliga. Kroksmark (2014) menar att en forskande kompetens behöver implementeras hos förskollärare för att förskolans professionella arbete och identitet ska skapas utifrån vetenskaplig grund. Både Eidevald(2013) och Kroksmark (2014) problematiserar om vad som krävs för att förskollärare ska utveckla sin roll som innehavare av lärarlegitimation och som närbyråkrat inom yrkesområdet för att nå en verksamhet utifrån vetenskaplig grund.

6:2 Metoddiskussion

Då jag med min studie ville nå ett brett tolkningsbart resultat anser jag att valet att genomföra kvalitativ metod var gynnsamt. Valet att göra semistrukturerade intervjuer gjorde att jag fick ett brett resultat och att jag kunde ställa följdfrågor där informanterna kunde fördjupa sina resonemang. Jag valde att använda mig att av ett intervjuunderlag som informanterna fick ta del av i förväg som förberedelse, trots det berättade samtliga informanter innan intervjun startade att de tyckte ämnet var svårt. Om de inte givits möjlighet till förberedelse hade

31

resultatet möjligtvis sett annorlunda ut. Valet att göra inspelningar var positivt då jag kunde göra en transkribering av hela intervjun utan risk att missa något av relevans och utan risk för tolkning innan analysarbetet börjat. Eftersom förskollärares uppdrag är politikerstyrt kan arbetsförutsättningarna variera från kommun till kommun, därför anser jag det positivt för studiens resultat och dess variation att informanterna arbetade inom olika kommuner.

6:3 Förslag på vidare forskning

Genom intervju av förskollärare och utifrån egen erfarenhet i förskolan har jag kunnat utläsa att förskollärare inte arbetar i så stor utsträckning i enlighet med förskolans styrdokument som de borde. Det hade varit intressant att jämföra mitt resultat med en större kvalitativ undersökning för att jämföra resultaten. Det hade även varit av intresse att inkludera förskolechefer i liknande undersökning då informanterna, alltså förskollärare, uttrycker behov av tydligare direktiv om hur begreppet ska hanteras ifrån högre nivå.

Det framkommer i studiens resultat och tidigare forskning att förskollärare har behov av utveckling av en forskande kompetens. Det hade varit intressant att undersöka om förskollärare upplever sig ha högre forskande kompetens då de är aktiva vid en förskola som är en övningsförskola, som har tätare kontakt med en högskola, i förhållande till förskollärare aktiva vid en förskola som inte är en övningsförskola.

Det skulle också kunna göras forskning på implementeringsarbete utifrån tanken att den nya skollagen och läroplanen kom 2010 och trädde kraft 2011 men verkar ännu 2016 inte ha verkställts utifrån lagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.