"Jag twittrar om fotboll dagligen" Om pojkars användande av sociala medier under skoldagen

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Jag twittrar om fotboll dagligen”

Om pojkars användande av sociala medier under skoldagen

”I Twitter about Football Daily”

Annika Brandt

Marianne Stahl

Lärarexamen Handledare: Ange handledare

Svenska/Engelska Medieämnen Vårterminen 2013

Examinator: Nils Andersson

Handledare: Mats Greiff Lärande och samhälle

2

Förord

Denna uppsats är ett resultat av vårt examensarbete som genomförts inom ramen för VAL-projektet vid Malmö högskola. Examensarbetet skrevs vårterminen 2013 och omfattade 15 högskolepoäng.

Examensarbetet är ett samarbete mellan Annika Brandt och Marianne Stahl som skett med hjälp av Google Drive, kontinuerliga träffar och resultatet är ett gemensamt arbete där vi sammanfört våra intryck och erfarenheter i lika delar.

Marianne Stahl har genomfört och redovisat intervjuresultat för elever från årskurs 1 och 2 från Samhällsprogrammet med medieinriktning och Annika Brandt för Individuella programmet, vilket redovisas i kapitlet: Unga människors tankar om sociala medier.

Vi vill i detta förord tacka alla elever vid respektive gymnasieprogram som ställt upp på att bli intervjuade och därmed bidragit till att undersökningen har kunnat genomföras. Utan er hjälp hade denna uppsats inte blivit skriven.

Vi önskar även tacka vår handledare professor Mats Greiff som väglett oss och kommenterat vårt material och arbete från början och fram till färdig uppsats.

Malmö augusti 2013

3

Sammanfattning/Abstract

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete.

Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet. Vad som också kommer fram i vårt arbete är att få lärare använder sociala medier som en resurs i lärandet, även om det är skillnader mellan de undersökta skolorna, samtidigt som de intervjuade även lyfter fram bra exempel på användande av sociala medier. Flipped classroom lyfts fram som en tänkbar pedagogisk lösning för skolan, då elever har möjlighet att ta del av undervisningen oavsett rum och tid, även om det personliga mötet också är viktigt.

Vi kan också konstatera att lärarens roll förändras i och med de möjligheter som sociala medier ger till kommunikation.

Nyckelord: Flipped classroom, gymnasieskola, likvärdig, läroplaner, pojkar, skoldag, sociala medier.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 10

1.2 Frågeställningar ... 10

2. Teoretisk bakgrund och tidigare forskning ... 11

2.1 Sociala medier ... 11

2.2 Lärande och kunskap ... 14

2.3 Vad säger styrdokumenten? ... 17

2.4 Vad säger andra forskare? ... 18

3. Metod ... 21

3.1 Urval till intervjuer ... 21

3.2 Etik ... 23

4. Unga människors tankar om sociala medier ... 23

5. Analys ... 33

6. Förslag till fortsatt forskning ... 36

7. Litteraturförteckning ... 38

5

Introduktion

Många barn och tonåringar idag tycks leva en stor del av sina sociala liv på Internet. Det gäller allt från olika sociala medier till mikrosajter och diverse applikationer eller ”appar, där de finner plats att kommunicera med kamrater, se på film, lyssna på musik och sist men inte minst, att lära sig mer om saker och ting som intresserar dem. Internet ger oanade möjligheter att synas och bli synad.

Sociala medier, som enligt Ingrid Herbert och Helena Englund Hjalmarsson (2012, s. 7) är sociala plattformar på Internet där användarna själva skapar innehållet och kommunicerar med varandra, utvecklas snabbt och olika forum samverkar också med varandra. Den information man delar med sig av i form av till exempel bilder och text når snabbt ut till i stort sett hur många som helst. Dessutom kan budskapen spridas vidare i en oändlig och okontrollerad process i tid och rum. Att ta bort information i sociala medier är nästintill omöjligt. Regler kringgås genom att användaren, till exempel, inte uppger sitt riktiga födelsedatum när medlemsregistrering krävs. Det som är otillåtet i verkliga livet, blir tillåtet på nätet.

Wikipedia definierar sociala medier på följande sätt:

Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. Sociala medier kan innefatta Internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, vloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer. (Wikipedia n.p)

Och på liknande sätt definierar Nationalencyklopedin nämligen:

Sociala medier är ett samlingsnamn på de olika sätt som människor kan kommunicera direkt med varandra genom till exempel text, bild eller ljud. Exempel på sociala medier är bloggar, Internetforum, wikier (se wiki), webbplatser för videoklipp, chattprogram, IP-telefoni och webbaserade fotodagböcker. (Nationalencyklopedin n.p).

6

Enligt en undersökning gjord av Mediebarometern (2011), som bland annat arbetar med medie- och kommunikationsforskning, använder nästan 90 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år sociala medier varje dag. Hur barn och tonåringar använder sig av Internet och sociala medier är således mycket viktigt eftersom den digitala verkligheten upptar mer tid än vad till exempel TV-tittandet gör. Till skillnad från TV så har sociala medier en direkt påverkan i den unges liv genom att det som skrivs, sägs och fotograferas berör den personliga integriteten och den personliga sfären. Allt som skrivs och sägs på nätet är dock inte sant, men de sociala medierna blir likväl en aktiv del i ungdomarnas vardag, ja till och med in i skolans värld.

Berner Lindström skriver i en artikel i Lärarnas Nyheter (2012) att frågan inte är “om” digitala medier ska föras in i skolan, utan menar att frågan istället är ”hur”? Han menar att digitala teknologier numera är en naturlig del av de flesta barn och ungdomars liv. Han skriver vidare om de satsningar som görs på en-till-en datorer (en dator per elev) som görs på många svenska skolor, där skolornas ambition är att reflektera samhället och ta tillvara ungdomarnas vardagserfarenheter. Med tanke på att en allt större del av Internet består av sociala medier som ungdomarna använder och själva lägger ut information, så tycker vi att det vore intressant att undersöka vilka möjligheter det finns att använda sociala medier i undervisningen.

Marianne Stahl undervisar i medieämnen på Samhällsprogrammet med medieinriktning, i detta arbete förkortat Samhäll/Media och Annika Brandt undervisar i engelska och svenska på Individuella programmet, här förkortat IM-programmet. Genom att intervjua elever på gymnasiet hoppas vi se vilka möjligheter som finns för oss lärare att nå eleverna på deras villkor. Som ett resultat av intervjuerna hoppas vi kunna föra ett resonemang kring skolan, ungdomar och sociala medier.

7

1. Inledning

Vi människor har alltid haft ett behov av att kommunicera med vår omvärld och med dagens teknik är möjligheterna till kommunikation större än någonsin. Numera går det snabbt och enkelt dela viktig information med varandra. Begreppet “media literacy” inbegriper enligt Ulla Carlsson (2010) olika kompetenser en person bör ha för att kunna utnyttja och få tillgång till medier.

Idag använder ungdomar digital teknik flitigt för att kommunicera med varandra och ständigt är uppkopplade mot nätet med hjälp av mobiler och datorer. De sköter de flesta av sina kontakter och sociala liv med vänner och bekanta över Facebook, Twitter och liknande så kallade sociala medier. Det här sättet att kommunicera på brukar även kallas för social networking, det vill säga samtal och samspel mellan individer (Carlsson, 2010). Mobiltelefonen är nästan alltid påslagen och tendensen är att eleverna är flitigare med mobiltelefonens knappar, än med penna och papper. De flesta av dagens ungdomar har en digital vana, där de känner sig bekväma med den tekniska utvecklingen och alltid ligger ett steg före de vuxna när det gäller nya kommunikationsverktyg.

Även i skolans värld utvecklas tekniken ständigt, om än i olika takt på olika skolor runtom i landet. I samband med Lgy 11 har många skolor infört en-till-en koncept, det vill säga, en elev en dator. I läroplanens kapitel 2.1 finns klart formulerat att skolan har ett ansvar för att eleverna kan använda sig av modern teknik som verktyg för kommunikation, skapande och lärande för framtiden och arbetslivet (Skolverket, 2011 s. 9-11).

Traditionella böcker byts mot e-böcker och det mesta av skolarbetet sker numera med hjälp av datorn. Kan man då även använda tekniken för att hitta nya kommunikationskanaler till ungdomarna? Den ständiga uppkopplingen borde kunna ge möjligheter för detta, förslagsvis genom olika digitala hjälpmedel i form av lärplattformar. Den virtuella världen erbjuder klara och tydliga anvisningar och struktur för individuella studier. Carlsson diskuterar dock i sammanhanget vilket samhälle som håller på att skapas för och i framtiden med hjälp av digitala verktyg. Carlsson (2010) menar att balansen mellan å ena sidan att sätta tak för möjligheterna inom exempelvis undervisningen i form av nya lärandeprocesser och å andra sidan att minimera

8

riskerna i form av till exempel mobbning, våldsamma spel med mera, via datorer är svårlösta frågor som inte enbart skolan ensamt kan lösa utan det behövs även politisk vilja.

Vidare fastslår Skollagen i 15 kap. 2 § 1 och 2 stycket (2010:800) att eleverna ska inhämta, utveckla kunskaper och främja sin lust till livslångt lärande under hela sin skoltid. Skolan ska vara en social och kulturell mötesplats. Inom skolväsendet finns till vår hjälp läroplanen och kursplaner för respektive årskurs. Enligt Skolverket ska allt i det centrala innehållet behandlas i undervisningen och därmed i kursen (Gymnasieskola, 2011). Härtill tillkommer även ämnes- och kursspecifika så kallade förmågor som eleverna ska utvecklas i. Såsom vi ser på vårt läraruppdrag är skolans uppgift att ge varje elev kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle.

Med hjälp av digital teknik menar vi att man som lärare enklare kan arbeta med så kallad formativ bedömning av eleverna. Det vill säga att ge eleverna feedback under tiden som de arbetar med sina uppgifter genom att på olika sätt ha tillgång till elevernas elektroniska dokument, exempelvis genom Google Drive. Vi anser att det finns positiva fördelar med formativ bedömning för elevernas utveckling då eleverna oftast via datorstöd är vana vid snabb belöning och annan återkoppling.

Ett uppmärksammat koncept som numera omnämns i olika pedagogisk/digitala diskussioner är flipped classroom, där eleverna har tillgång till exempelvis lärarens genomgångar och kan se dessa på nätet flera gånger om det behövs för att sedan använda lektionstiden till att ställa individuella frågor istället för att lyssna gemensamt på genomgångar. Genom att använda sig av digitaliserade undervisningsmetoder kan målsättningen i Lgy 11 bli verklighet och på sikt måhända även utjämna skillnader i barns och ungdomars rätt till likvärdig utbildning oavsett vilken kommun de bor i och vilken skola de går i. Då skolors pedagogiska verksamhet förändras i takt med digitaliseringen av samhället i övrigt, behöver lärarna ingående och kontinuerlig fortbildning för att kunna utnyttja de fördelar tillgång till digital teknik kan ge.

Eleverna som har intervjuats i detta arbete går Individuella programmet och Samhälls-programmet med medieinriktning. Tittar vi på examensmålen för SamhällsSamhälls-programmet står

9

bland annat utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Fortsättningsvis i ämnet mediekommunikation framhålls i styrdokumentets kursplan att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin språkförmåga samt att med hjälp av relevant teknik formulera och presentera olika typer av information. Undervisningen inom ämnet ska behandla informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grund-läggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet samt att inom ämnet medieproduktion poängteras att ska eleverna ges möjlighet att pröva alternativa tillvägagångssätt för att utveckla sin kreativitet i undervisningen (Skolverket, 2011).

Enligt Lgy 11 och i ämnet engelska ska eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser (Skolverket, 2011).

Med utgångspunkt från vad som står i ovan nämnda examensmål och kursplaner så menar vi att det är intressant att i vår undersökning få en vidare kunskap kring hur gymnasieelever och då pojkar i synnerhet, använder sociala medier. Vi hoppas att i arbetet kunna föra en diskussion om hur skolan kan dra nytta av detta, samtidigt som det faktiskt står i examensmålen att eleverna ska få med sig kunskaper kring informationsteknik.

Med tanke på hur samhället ser ut idag och de krav som ställs i arbetslivet, så är det också viktigt att ungdomarna får med sig kunskap de kan ha nytta av i sin kommande vardag. Dagens snabba teknikutveckling gör att det ställs nya krav på skolan, som ska vara en förberedelse inför arbetslivet, därför borde vi lärare hitta sätt att utnyttja detta bättre i undervisningen. Vi anser därför att det är av största vikt att eleverna, tillsammans med lärarna, ges möjlighet att införskaffa sig kunskap och erfarenheter för att kunna använda sig av ett internetbaserat lärande och detta i god miljö och i levande social gemenskap.

10

I vår undersökning intervjuar vi endast pojkar på två olika gymnasieskolor, en i södra Sverige (i undersökningen benämnd Södra skolan) och en i östra Sverige (i undersökningen benämn Östra skolan), båda är kommunala skolor. Skolan i östra Sverige införde en-till-en datorer i samband med Lgy11, datorer som eleverna har tillgång till dygnet runt under sin gymnasietid. Den andra skolan i undersökningen har inte gjort satsningen och det finns inga indikationer i dagsläget på att någon sådan satsning kommer att göras inom överskådlig framtid. Däremot diskuteras möjligheten att införskaffa ett antal Ipads till eleverna i undervisningen.

Anledningen till att vi valt endast pojkar är att vi ville ha en homogen grupp beträffande såväl kön som ålder för att kunna jämföra elevernas erfarenheter av sociala medier. På den betydligt mindre Södra skolan är pojkarna i majoritet på IM-programmet. Deras användning av sociala medier tenderar att vara likartad med anledning av att de har en tätare skol- och undervisningssituation. Med andra ord, en gemensamt samlad skoldag, dels ämnes- och dels schemamässigt, vilket medför att det forum klasskamraten använder får genomslag i såväl gruppen som klassen och därmed etableras nyttjandet av det valda mediet.

På Östra skolan är pojkarna däremot i minoritet då övervägande delen av eleverna på utbildningen är flickor. I klassrummet är det så att flickorna tenderar att ta störst plats och killarna håller sig lite mer i bakgrunden. Därför vore det intressant att föra en diskussion med pojkarna om sociala medier på Östra skolan för att se vilka möjligheter det finns att nå dem på alternativa sätt.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring användningen av sociala medier bland pojkar i gymnasieåldern för att se möjligheter till nya vägar för lärande och kommunikation.

1.2 Frågeställningar

Vi har, när vi formulerade våra frågeställningar, tagit inspiration från bland annat förslag till fortsatt skolutveckling inom digitala verktyg i undervisningen som presenteras av Christina Löfving i boken Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen - så skapar vi en relevant

11

skola utifrån Lgr 11 (2012). Här finns bland annat frågor som belyser vad skolan kan göra för att

ta del av elevernas erfarenheter och förmågor, vilka uttryckssätt eleverna kan använda sig av samt vad skolan kan göra för att få eleverna att berätta samt utveckla och stärka sitt eget lärande (a.a., s. 28; 40).

I vårt arbete utgår vi från två centrala frågor:

“Hur använder pojkar i gymnasieskolan sociala medier under skoltid?” “Hur kan dessa pojkars användning av sociala medier relateras till Lgy11?”

2. Teoretisk bakgrund och tidigare forskning

I denna del redogör vi för bakgrundsfakta, går vidare mot att förklara de mest frekventa sociala medierna inom målgruppen. Därefter tar vi upp teorier kring lärande och kunskap enligt centrala innehållet i Lgy11 och avslutar med kort redogörelse av tidigare forskning kring ungdomar och sociala medier.

2.1 Sociala medier

Under denna rubrik avser vi att ge en kort bakgrund av den teori som används beträffande begreppet sociala medier. Inledningsvis kommer vi att förklara och definiera de termer som är vanligt förekommande och som läsaren behöver förståelse kring. Därefter följer en förteckning av dito i alfabetisk ordning.

Med hjälp av mobiler och datorer kan hela världen snabbt nås idag. Är det något man undrar kan många frågor snabbt besvaras genom några knapptryck. Den nya tekniken gör att våra kunskaper och sätt att lära förändras. Nästan hela den elektroniska medieutvecklingen har skett under de senaste 20 åren och idag kan vi snabbt och enkelt få tillgång till nästan all den information vi behöver med hjälp av smartphones.

Björn Egertz och Anders Lindgren (2012) menar att de sociala medierna har haft sin huvudsakliga utveckling från år 2000 och framåt. I de nya medierna utgår innehållet från användarna, där varje användare väljer vad han eller hon vill bidra med genom sina inlägg.

12

Sociala medier är samlingsnamn för alla de människor som konverserar online, på Internetforum, communities, sociala nätverk och bloggar. Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs. Många människor är således med i sociala nätverk och tar del av den information som finns där, men en hel del av användarna lägger inte in någon information utan bara tar del av vad som finns där. En tredjedel av medlemmarna på sociala nätverk gör aldrig några statusuppdateringar (Findahl, 2012).

Internet slog igenom 1996, då många hushåll började investera i datorer. Första bloggen kom dock redan 1994 och skrevs av amerikanen Justin Hall (Fokus, 2012, n.p).

Den absolut största aktören vad gäller sociala nätverk är Facebook som idag beräknas ha över 800 miljoner användare över hela världen (Egertz & Lindgren, 2012, s. 4) och 2012 uppges 4,8 miljoner svenskar vara registrerade på Facebook (Ungdomsstyrelsen, 2012, s. 12). Facebook som grundades år 2004 är en social nätverkstjänst där användaren kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner och utbyta meddelanden. Det går även att ansluta sig till så kallade intressegrupper, som exempelvis arbetsplats, skola eller universitet (Facebookfakta, n.p).

Mikrobloggen Twitter startade 2006, där användaren måste begränsa sig till korta meddelanden på max 140 tecken, är en väldigt populär tjänst som snabbt ökar i användartal. Enligt beräkningar från Medieakademien finns nu 530 000 konton i Sverige (Sydsvenskan, 120814, n.p).

En annan populär tjänst som kom 2010 är Instagram, det är en tjänst där användaren delar med sig av sina foton. Enligt PR Byrån Prat PR finns det 600 000 Instagram-konton i Sverige idag och det är det snabbast växande sociala mediet bland ungdomar (Instagram, n.p).

Facebook och andra sociala medier fungerar både som chattverktyg och informationskanaler. Att vara uppkopplad har blivit ett sätt att organisera tillvaron. Offentliga diskussioner förs numera via sociala medier kring det mesta, till exempel om politik, religion och så vidare. Användandet av olika sociala medier har blivit en del av vårt vardagsliv och har bidragit till förändrade kommunikationsmönster.

13

Vid litteraturstudier av sociala medier förekommer uttryck som vi anser behöver en närmare presentation. Dessa uttryck är inte på något sätt heltäckande för internetutvecklingen går snabbt vilket gör att olika umgängeskulturer och tjänster byter såväl utseende och form (Carlsson, 2010).

Brit Stakson (2011) menar att sociala medier är ett samlingsnamn för att förklara vilka verktyg som finns för interaktion när webben utvecklats från information till interaktion (s. 33).

Stakson delar därför in de sociala medierna i tio kategorier nämligen:

Bloggar: databasteknik som är mer än personliga dagböcker. Bloggen blir det vi fyller den med. Styrkan är att databasen katalogiserar (inläggen datummärks) allt i bloggen.

Mikrobloggar: publiceringsplattform som har ett begränsat antal tecken, där statusuppsdateringar når intresserade i realtid. Med hjälp av till exempel Twitter sprids nyheter blixtsnabbt över världen.

Sociala nätverk: mötesplatser online där man öppnar användarkonto, lägger in en profil och tar kontakt med andra likasinnade.

Mediedelning: olika tjänster som möjliggör uppladdning, komprimering, hostning och distribuering av stillbilder och videos med kommentarmöjligheter.

Sociala konsumenter: ett samlingsbegrepp för konsument och recensionstjänster, plattformar där användarna bidrar med recensioner, betygssättningar och ger feedback på produkter och tjänster. Kunskapsdelning: Tjänster som gör det lätt att dela information, kunskap och expertkunskap mellan användare, t. ex Wikipedia. Internet i stort kan också ses som ett stort kunskapsbyggande. Länkdelning: Tjänster som gör det möjligt att spara och lägga till bokmärkt innehåll på nätet. Länkarna kategoriseras och etiketteras vilket förenklar sökning och struktur.

Lokalisering: Tjänster som utvecklats tack vare användandet av smarta telefoner och dess GPS-funktion. Den fysiska positionen anges när vi checkar in och finns också integrerad i andra funktioner när vi fotograferar eller mikrobloggar.

Chatt: ett verktyg i realtid för snabbmeddelanden mellan varandra.

Mikrosajt: En mikrosajt är en sajt som skapas snabbt och enkelt och är automatiskt anpassad för mobiltelefoner, för att användas för ett specifikt syfte, som en annonskampanj, produktinformation, en mässa, en tävling osv.

14

Med ovan presenterade medier kan sammanfattningsvis olika interaktioner göras, till exempel informations- och kontaktsökning, spel och umgänge och detta i en sammansmält digital värld av bild, text och ljud (Carlsson, 2010).

2.2 Lärande och kunskap

Pedagogik och pedagogisk forskning är företeelser som till stor del tidigare varit bundna till rum och tid. Med teknikens utveckling i allmänhet och med Internets utbredning i synnerhet har detta förändrats. Internetbaserat lärande är oberoende av tid och rum. Virtuella lärmiljöer är öppna och tillgängliga för alla som vill och kan delta och detta dygnet runt (Illiris, 2007, s. 267).

Fördelarna inom utbildningsväsendet är betydande; ökad flexibilitet, individuella upplägg, inga transporter och annan onödig tidsspillan ger upphov till alternativa utbildningsformer såsom distansundervisning med eller utan fysiska möten.

Läraren och författaren Christina Löfving (2012) skriver att forskning om framgångsrikt lärande stöder att eleverna kommunicerar och att de är motiverade. Att fundera på hur digitala verktyg kan användas är därför centralt, eftersom de i mångt och mycket öppnar för just kommunikation och sådant som motiverar (a.a., s. 45). Om elever ska bli medvetna om hur de lär och varför de lär för att aktivt kunna hitta nya vägar till nya insikter, då har skolan en högst relevant plats i deras liv.

Lärande är inte att vagt veta, det är att förstå och att ha insikt i att denna förståelse kan komma att förändras många gånger i olika sammanhang under ett liv (a.a., s. 41).

Flipped classroom eller som det även kallas på svenska, det omvända klassrummet, är ett förhållandevis nytt pedagogiskt grepp att öppna upp för ett mer interaktionsorienterat arbetssätt under lektionstid. Undervisningsmodellen belyser dessutom lärandeproblematiken som Löfving ovan redogör för. Kortfattat är flipped classroom kopplat till i förväg inspelade videoföre-läsningar som läraren publicerar på Internet, förslagsvis på Youtube eller Facebook.

Eleverna kommer således till lektionerna förberedda på aktuellt lektionstema och lärande tillsammans med andra, så kallat kollaborativt lärande, uppnås istället under lektionstid. Läraren får med andra ord mer tid och uppmärksamhet till individen och till gruppen. Frånvarande elever

15

har dessutom tillgång till lektionerna och behöver inte missa undervisningsmoment och elever som behöver mer tid till förståelse kan se inslaget om och om igen.

Flipped classroom baserar sig på Blooms taxonomi, det vill säga sex olika sätt att lära sig nämligen; minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa och med flipped classroom kan taxonomin praktiseras i två versioner.

Version ett innebär att eleverna i förväg har läst till exempel avsnitt ur en kursbok, tittat på videopresentationer inspelade av läraren samt eventuellt laborerat med arbetsuppgifterna i kursavsnittet. Förståelse och att minnas materialet är det huvudsakliga.

Lektionstiden används till att fråga om innehållet och använda teorin i problemlösningen samt till diskussioner mellan lärare och elev men även till fördjupning av ett kurs- eller ämnesavsnitt (se figur 1).

I version två är däremot utgångspunkten mer problembaserat lärande, det vill säga Blooms taxonomi i omvänd form (se figur 2). Med andra ord handlar det om att starta det flippade klassrummet utifrån elevens behov och/eller problem. Efterhand som eleven har definierat sitt arbete eller sitt kursavsnitt, behöver eleven de sex stegen enligt ovan för att förstå och minnas.

Flippade online-föreläsningar kräver inte avancerad teknik, det räcker gott med att läraren är utrustad med en smartphone och en dator men tack vare sociala medier utnyttjas det faktum att utlärning och inlärning kan ske med mer så kallad “facetime” med läraren (KOM, nr 1, 2013, s. 25-26). Via olika sociala medier, förslagsvis Facebook och Youtube publiceras lärarens lektionsmaterial.

Flipped classroom är således en användbar pedagogisk metod som lämpar sig för sociala medier genom att läraren tillhandahåller till sin undervisningsgrupp konkret information och instruktioner filmar sitt lektionsmaterial, kanske även sig själv och går online (Illiris, s. 266).

16

Figur 1. Figur 2.

Bilden är tänkt att ge en grafisk förklaring över begreppet lärande enligt Blooms taxonomi och på vilket sätt detta lärande sker hos eleverna i flipped classroom enligt version 1 samt det omvända förhållandet om undervisningen använder sig av version 2 (Figur 2).

Källa: Blooms reviderade taxonomi. Centrum för lärande och utbildning, Halmstad Högskola.

Ska vi lyfta in Blooms taxonomi i pojkarnas utbildning på respektive program har vi resonerat oss fram till att det är viktigt att få igång elevens egen aktivitet och därmed processen över sitt eget lärande. Det är med andra ord både lärare och elev ska som ska vara aktiva i kunskapsprocessen och gemensamt utveckla de olika förmågorna. De sociala medierna är, enligt vår undersökning, kreativa och struktur samt layout inspirerar och uppmanar eleven till att minnas och förstå, vilket innebär att trappstegen i taxonomin är tillgodosedda.

Skolan och dess utveckling mot lärande genom digitalt stöd kan via utbud inom sociala medier utmana och låta eleverna värdera och analysera olika företeelser inom det som kursen avser att studera för ökad förståelse och därmed kunskap.

Samtidigt som sociala medier har stor genomslagskraft, så finns det en baksida av att ständigt vara uppkopplad.

Sherry Turkle (2011) skriver i sin bok “Alone Together” (om hur sociala medier för oss närmare varandra i den virtuella världen. Men baksidan av detta kan bli att teknologins möjligheter också kan göra oss uttröttade eftersom vi försöker göra allt, överallt. Turkle menar att den fysiska närheten också behövs, särskilt för unga människor, för att kunna ställa och svara på de svåra frågorna som kräver diskussioner. Hon tar upp ett exempel där en ung tjej säger att dagens ungdomar inte vill prata i telefon längre, de skickar istället bara textmeddelanden (a.a., s.186).

17

Professor Knud Illiris (2007) anser också att en ständig uppkoppling kan medföra ökade stressnivåer. Elever med svag motivation och bristande engagemang kommer att få svårigheter att tillgodogöra sig undervisning över Internet (s. 268).

Löfving tar också upp det faktum att man som lärare bör vara medveten om att alla elever kanske inte vill visa upp sina arbeten på nätet (2012, s. 88). En del elever är rädda för vad kompisar ska tycka, de är rädda att göra fel och göra bort sig. Som lärare bör man därför ha en plan och förklara för eleverna varför detta är en viktig kunskap.

2.3 Vad säger styrdokumenten?

Skolverket skriver (Gymnasieskola 2011) att gymnasieskolans syfte är bredare än att bara, direkt efter utbildningen, förberett eleverna för yrkesverksamhet eller för fortsatta högskolestudier. Skolan ska också gett dem en bra grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Skolverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Entreprenörskap kan vara både att starta och driva företag, och att vara kreativ, ta initiativ, se möjligheter och lösa problem. Andra entreprenöriella kompetenser som till exempel att lära sig att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan även bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier. Alla examensmål för gymnasiets olika program betonar det entreprenöriella lärandet i någon form utifrån programmets karaktär.

Skolorna har ett ansvar för att eleverna, oavsett var i landet de bor, får en likvärdig utbildning. Eventuella brister på individnivå ska således skolan kompensera eleven för så att alla elevers förutsättningar att klara skolan blir optimala.

Det handlar om att undervisningen och skolans organisation möter eleven med till exempel individanpassad undervisning, särskilt stöd, elevhälsa med mera. En försämrad likvärdighet kan även innebära att elev i behov av särskilt stöd inte får samma livschanser som skolan ska ge (Skolverket, 2011).

18

Sven-Eric Liedman (2008) har på Skolverkets initiativ skrivit ett PM kring EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa nyckelkompetenser har tagits fram för att bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Den fjärde kompetensen handlar om digital kompetens och att detta är viktigt eftersom kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande. Liedman skriver att den digitala kompetensen består i en ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik” i livets olika skeden. Ordet ”kritisk” spelar en viktig roll också i preciseringen av vilka kunskaper, färdigheter och attityder som kompetensen implicerar. Det anses viktigt att särskilt understryka faran av en okritisk hantering av de nya digitala medierna (a.a., s. 21).

Denna nyckelkompetens om digital kompetens återkommer i examensmålen för Samhälls-vetenskapliga programmet genom följande lydelse: Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier (Gymnasieskola 2011, s. 257).

I exempelvis kursen “Medier, samhälle och kommunikation” återkommer detta i och med kraven på att eleven ska kunna använda digitala medietillämpningar för att söka, granska, tolka och värdera information. Eleven ska också kunna värdera olika källors trovärdighet (Skolverket, 2011). Genom att eleven ska lära sig att värdera källors trovärdighet och kunna granska och tolka information ska de få en grund för kritiskt hantera de digitala medierna som Liedman lyfter fram.

Ur examensmålen för IM-programmets fem inriktningar; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ och språkintroduktion, finns liknande formuleringar beträffande digitala verktyg dock med tonvikten på att samtliga inriktningar i utbildningen ska leda eleven till behörighet till ett nationellt program (Gymnasieskola 2011, s. 30-34).

2.4 Vad säger andra forskare?

De sociala mediernas utveckling har gått snabbt under 2000-talet och det finns ett stort intresse kring unga och framför allt deras internetanvändning.

19

Vid Malmö Högskolas samling av examensarbeten (MUEP) blir det 815 träffar vid en sökning på sociala medier. Ungefär lika många träffar blir det vid en sökning på uppsatser.se. En som är intressant för vårt arbete är Dag Söderlunds examensarbete från 2011: Fråga på Facebook, en studie av sex gymnasieelevers användning av socialt nätverk. Söderlund undersöker i sitt arbete hur det sociala nätverket används av gymnasieelever, samt vilken roll det spelar för deras lärande. Slutsatsen av arbetet är att en den konstanta möjligheten till kommunikation är en central vinst för eleverna när det använder det sociala nätverket i skolan. Eleverna i under-sökningen anser att skolan bör delta på de sociala nätverken. Söderlund menar att genom lärares närvaro på sociala medier så kan de iaktta, interagera och engagera sina elever på ett helt nytt sätt.

Även Nikolaj Vestergaard Jensens examensarbete från 2011 ”Elevers syn på lärande via Internet

och sociala medier” väckte intresse. Jensen har intervjuat elever på tre olika skolor angående hur

eleverna använder sociala medier. Slutsatsen är att eleverna använder sociala medier i stor utsträckning i hemmet, men att det skiljer sig åt i skolan beroende på datortillgången. Han anser att lärarna, i och med den nya teknikens möjligheter, nu måste arbeta med sitt sätt att undervisa.

I Anders Lindhs examensarbete från 2010: ”Sociala medier i skolan -en del av undervisningen?” visar Lindhs resultat att många lärare är positiva och vill att sociala medier ska vara en del av undervisningen, medan eleverna själva i denna undersökning är skeptiska till att använda sig mer av sociala medier i skolan och i undervisningssyfte. En slutsats i Lindhs arbete är att inte tvinga någon att använda sociala medier och att det måste finnas alternativ till de som vill avstå. En annan sak som Lindh lyfter fram är att skolan måste anpassa sig till nya arbetssätt som tekniken ger möjlighet till.

Vid en sökning på LIBRIS finns en hel del titlar som på ett eller annat sätt handlar om sociala medier. Dock ligger mycket fokus på nätmobbing.

Det som väckte störst intresse var en doktorsavhandling av Elza Dunkels: ”Bridging the

Distance: Children’s Strategies on the Internet” från 2007. Genom ytterligare sökning på

20

Hon lyfter i sin föreläsning ”Om sociala medier, nätet, unga och lärande”, kring sin doktorsavhandling fram att det är viktigt att man inte bara har ett vuxentänkande när det gäller ungdomar och sociala medier. Hon menar att de unga är väldigt kompetenta i sitt användande av sociala medier.

Generellt visar Dunkels studier att det är ett väldigt glapp mellan de vuxna och barnen, där de unga har en annan inställning till tekniken och dess fördelar. Under arbetet med avhandlingen dök det upp frågor kring lärandet och internet och därför blev det centralt i avhandlingen. De unga tänker inte på lärandet som skedde i deras användning av nätet, eftersom det inte var kopplat till skolan. Hon anser också att vuxna inte alltid ser lärande genom exempelvis spel, som ett legitimt lärande eftersom det inte sker på ett traditionellt sätt.

Dunkels berättar om en liknelse där den unga generationen ses som nätets infödda och de äldre som nätets invandrade. Samtidigt lyfter Dunkels fram att det också finns många unga som inte använder nätet alls, likväl som många vuxna också kan ta till sig den nya tekniken och använda den väldigt väl, men hon menar att tillgången på datorer och internet är en viktig komponent. Hon lyfter också fram vikten av digital kompetens som också är en av nyckelkomponenterna som EU-länderna enats om.

Sammanfattningsvis, genom aktuell och relevant forskning, avser vi att redogöra för pojkars användning av sociala medier i två kommunala skolor.

Ungdomar använder sociala medier i sin vardag och under sin skoldag, vilket innebär att även skolan och dess undervisning bör ta plats på denna arena.

Forskning om sociala medier i skolan ger också vid handen att tillgängligheten i informationsflödet är positivt men att den ständiga uppkopplingen riskerar att bli stressande. Sociala medier ger möjlighet till kommunikation på ett nytt sätt, samtidigt behöver lärare arbeta med kompetensen kring ny teknik och dess olika användningsområden. Dessutom behövs en nationell strategi och satsning på att utveckla den digitala undervisningsmiljön i skolan och det oavsett var i landet eleven bor.

21

3. Metod

Under denna rubrik kommer själva undersökningen att belysas. Vi presenterar hur vi valt ut informanterna på respektive skola och program och hur vi samlat in underlaget men även varför vi valt att endast undersöka pojkar mellan 16-19 år.

Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk metod för vårt arbete eftersom vi är intresserade av elevernas egen uppfattning om sitt användande av sociala medier. Svaren går inte att mäta, utan måste tolkas med tanke på att det handlar om elevernas egen uppfattning kring användande av sociala medier.

Vårt arbete är av kvalitativ karaktär då vi som tillvägagångssätt för vårt arbete har valt att göra en intervjuundersökning med pojkar i åldrarna 16-19 år (Kvale, 1997).

Vi valde att använda oss av intervjuer av eleverna en och en för att få större möjligheter att få svar och fortsätta diskutera utifrån frågorna. Vi hade åtta frågor (se bilaga 1) som vi utgick ifrån och sedan vid behov ställde följdfrågor för att få ett bredare svar.

3.1 Urval till intervjuer

Intervjuundersökningarna har utförts på två kommunala skolor som är skilda åt i form av organisation och program å ena sidan samt geografiskt och demografiskt å andra sidan. Dessa skolor är valda för att vi som har författat detta examensarbete arbetar vid dessa skolor. Östra skolan har sedan ett år tillbaka satsat på en-till-en koncept, vilket innebär att alla elever har en egen dator att förfoga över, såväl i skolan som på fritiden. Satsningen har gjorts för att möta de nya kraven i Lgy11. Skolan har drygt 900 elever som studerar på olika program.

Södra skolan med ca 250 elever, har inte gjort någon sådan IT-satsning och tillgången på datorer i undervisningssyfte för eleverna med eller utan särskilda behov och stöd är tillfredsställande men inte tillräcklig. Skolan har nyligen installerat ett trådlöst nätverk som därmed ökar möjligheterna att arbeta digitalt men ur undervisningssynpunkt är det ett bekymmer då kommunens IT-avdelning vill ha kontroll över samtliga datorer och därmed även vilka program som ska installeras. Skrivarna är även kopplade till en central kommunal server vilket medför att

22

utskrifter som görs på skolan måste skickas via denna kanal. Vid avbrott eller andra tekniska problem måste skolans elever och personal invänta kommunens IT-support. Dessutom är Södra skolan den enda skolan i hela kommunen som inte är uppkopplad till en lärplattform för till exempel frånvaroregistrering, elevdokumentation med mera.

Vid respektive skola har fem stycken pojkar intervjuats. De kriterier som vi ställde för att delta som informant var att det skulle vara pojke, 16-19 år och inskriven på ett nationellt gymnasieprogram. Det bör förtydligas att vi har en lärare-elev relation till samtliga informanter.

Vidare har vi fört en diskussion om för- nackdelar med att intervjua våra elever samt resonerat om det skulle innebära att svaren blev vinklade då vi båda är undervisande lärare.

Det var dock inga problem att få eleverna att ställa upp på intervjuer då de gärna vill berätta om sitt användande av sociala medier. Vi resonerade som så att med personlig kännedom om eleverna så kan informanterna känna sig trygga och därmed ge såväl spontana som fördjupade svar på våra frågor. Det har även varit mest praktiskt också då tidsfaktorn spelat roll.

Nackdelen med att ha en tidigare relation till eleverna kan vara att de tror att deras svar i denna intervju kan påverka min, som lärares, uppfattning om dem i undervisningen. Att de måste ge bra svar på frågorna för att det kan gynna dem i andra sammanhang.

Det är viktigt att ha detta maktförhållande, lärare-elev, i betänkande kring vår undersökning. Samtidigt så anser vi att de frågor vi tar upp i vårt arbete är så vitt skilda från den undervisning vi har med eleverna att det inte bör påverka vårt resultat.

Den undersökning vi gör handlar om att hitta nya sätt att möta eleverna, det vill säga att föra en diskussion kring hur undervisningen kan utvecklas för att ge nya möjligheter att fånga upp eleverna. Det är elevernas egna erfarenheter och åsikter som intervjun behandlar och därför ser vi inte att vår relation till eleverna borde påverka resultatet i undersökningen. Dessutom har informanterna på IM-programmet inte Annika Brandt som betygssättande lärare.

Urvalet skedde genom ett så kallat tillfällighetsurval eller som det också kallas “bekvämlighets-urval” (Bryman, 2001). Med detta menas intervju med informanter som finns tillhands och denna

23

metod används ofta i så kallad kvalitativ forskning. Vi har utfört vår undersökning som ett fenomen, dvs. som en företeelse som informanterna har en uppfattning om och erfarenhet av, oavsett vilken skola de studerar vid.

Genom att enbart intervjua pojkar är det vår förhoppning att få se olika svar beroende på deras programval. Urvalet har således skett med en tanke om att ha en homogen grupp.

På Samhällsprogrammet med medieinriktning på Östra skolan är ca 90 % av de studerande flickor. På IM-programmet på Södra skolan är fördelningen den omvända. Det vore därför intressant att se vad en minoritet på utbildningen, pojkar, har för åsikter och erfarenheter kring sociala medier jämfört med Södra skolans pojkdominerade klass.

Genom att jämföra de båda skolornas intervjusvar hoppas vi att kunna utläsa hur och på vilket sätt pojkar använder sig av sociala medier för kommunikation. Samtliga intervjuer har genomförts under senare delen av vårterminen.

3.2 Etik

Vetenskapsrådet har utgivit forskningsetiska principer som vi har tagit till oss i detta examensarbete (2002). Detta innebär att våra intervjuade elever förblir anonyma och att denna konfidentialitet även gäller vilka skolor och kommuner som är involverade i undersökningen. Vi kommer således inte att namnge vilka skolor eller vilka kommuner som är med i vår undersökning. Dessutom kommer allt material, anteckningar som inspelat, att destrueras efter arbetets genomförande. Det noteras, att de medverkande har gett sitt samtycke till att medverka i intervjuerna.

4. Unga människors tankar om sociala medier

I detta avsnitt presenteras och redovisas resultatet av intervjuerna.

De två skolorna som är aktuella i undersökningen är båda kommunala skolor, men har skilda undervisningsförutsättningar: Östra skolan satsar på en-till-en koncept, vilket innebär att samtliga elever har tillgång till egen dator, i skolan och på fritiden.

24

Södra skola har inte kommit så långt i skolutvecklingen när det gäller digitaliseringen av skolan. Eleverna är hänvisade till speciella datorsalar för diverse skolarbete. Dock har lärarna under läsåret 2011/2012 fått egna arbetsdatorer i form av laptops. Skolan har dessutom under läsåret 2012/2013 fått ett antal Active Boards installerade i flertalet klassrum och det är tänkt att detta redskap ska implementeras i undervisningen läsåret 2013/2014. Fortbildning och annan kompetensutveckling för lärarna har precis startats upp på allvar. Ifall det ekonomiska läget tillåter så kommer skolledningen att införskaffa så kallade datorvagnar som därefter kan bokas enligt ett bokningsschema lektionsvis.

De olika pojkarna som blev intervjuade har vi valt att beteckna på följande sätt: Östra skolan, Samhällsprogrammet med medieinriktning.

M1 = Pojke åk 1 M2 = Pojke åk 1 M3 = Pojke åk 2 M4 = Pojke åk 2 M5 = Pojke å k2

Södra skolan, Individuella programmet (alla informanter går oavsett ålder i åk 1). IM1 = Pojke 16 år

IM2 = Pojke 16 år IM3 = Pojke 17 år IM4 = Pojke 16 år IM5 = Pojke 16 år

Fråga 1: Vad är sociala medier för dig?

Här har en stor majoritet av de intervjuade på Östra skolan gett liknande svar och lyft fram att det är ett ställe där man kommunicerar med varandra på. Där man kan dela med sig av saker, bilder, texter. Man följer saker man tycker om, som man har intresse för, till exempel fotboll. Sociala medier är ett ställe där man kan uttrycka sig, vad man har för värderingar, hur man ser på saker.

25

På Södra skolan väcker frågan först funderingar då intervjupersonerna tar det som självklart att vara medlem eller inloggad på någon typ av socialt medium, exempelvis Facebook. Vad det är eller vad det verkligen innebär är av underordnad betydelse. Om kompisen har Facebook så “addar” man (lägger till) utan att ifrågasätta och då blir man en i gruppen.

IM1-IM3: “Det är Facebook och Google” men IM4 svarar “inte Twitter.”

IM5: “Ett ställe där man kommunicerar med andra, Facebook, Twitter, Tumblr.”

Fråga 2: Kan du definiera vad sociala medier är?

Här är de intervjuade på Östra skolan inne på samma sak. Där gå svaren ut på att användarna skapar den information som delas.

Från svaren på Södra skolan finns en gemensam nämnare och det är att de sociala medierna är kommunikationskanaler, näst intill sambandscentraler för olika ändamål och syften, vilket medför möjlighet för eleven att som medlem och som “addad” (tillagd som vän i vänlistan) att dels utöka sitt kontaktnät, dels upprätthålla kontakten med vänner via chat-funktionen.

IM2 avviker dock från majoriteten och uppvisar ett ogillande av Facebook i allmänhet och den så kallade “gillalänken” i synnerhet. Med kroppsspråk och högljudd suck demonstrerar han hur tråkigt och meningslöst det är att klicka på alla inlägg som personer lägger upp på sina respektive sidor enbart för att få många vänner att gilla det.

M3: “Användarna lägger in det som finns på sidan.”

IM1: “Nja, jag använder Google i alla fall till att söka med.”

IM2: “Ja, där man kan chatta med vänner. Facebook är inte mitt allt. Gillalänken pallar jag inte. Löjligt! Lägger ut småskit som är ointressant. Twitter, vad är det? Skype vet jag vad det är. Det är bra att kunna ringa och prata.”

IM3: “Google och Facebook. Helst FB för där skriver jag lite inlägg.” IM4: “Youtube, tror jag. Vet inte riktigt faktiskt. Jag spelar mest...” IM5: “Ett ställe där man kommunicerar med varandra.”

Östra skolans elever har möjlighet att vara uppkopplade och inpluggade på Internet dygnet runt och de är också mer aktiva på nätet och på olika sociala medier. Eleverna uppvisar i sina

26

intervjusvar även en större medvetenhet om vad sociala medier är jämfört med Södra skolan. Detta kan bero på att eleverna dels går ett Samhällsprogram med medieinriktning; att de har ett mer utvecklat intresse kring medier och dess möjligheter, dels att en-till-en konceptet möjliggör och motiverar eleven till ett annat arbetssätt och därmed annan insikt i dess användningsområden.

Fråga 3: Vilka sociala medier använder du under din skoldag/-tid?

De sociala medier som de intervjuade på Östra skolan använder under en skoldag är: Facebook, Youtube, Flashback, Tumblr, Twitter, Instagram, Reddit, Vimeo. Samtliga intervjuade tittar på Facebook och Youtube dagligen. M3 lyfter fram att så fort man inte har så mycket att göra eller har en håltimme så finns det alltid något roligt klipp att titta på på Youtube. De intervjuade eleverna menar samstämmigt att Youtube tittar man alltid på om man har rast eller håltimme.

Genomslagskraften som Facebook och Youtube har hos de intervjuade på Södra skolan är så stor att frågan får likartat svar hos intervjupersonerna. IM-klassen är en till antalet och eleverna tittar och diskuterar i princip samma filmklipp och lyssnar på samma musik under skoldagen. Den enda som avviker från mönstret är IM1 som har skolarbetet för handen. Eleven finner Google och dess översättningsfunktion användbar men de övriga elever svarar att de har mest underhållning och spel i tankarna.

IM1: “Jag googlar mest för jag behöver söka information och översätta i svenskämnet. Glosor mest.”

IM2: “Youtube helt klart!” IM3-IM4: “Facebook mest.”

IM5: “Facebook, Tumblr, Youtube.”

Vi kan se att de populäraste sociala medierna på båda skolorna är Youtube och Facebook, där man främst ser på andras filmer och tar del av andras inlägg.

27

Fråga 4: På vilket sätt använder du sociala medier?

Samtliga intervjuade på Östra skolan har grupper på Facebook där eleverna i klassen själva lägger ut information som de till exempel får via mail från lärarna, eftersom inte alla i klassen läser sina mail. De flesta av de intervjuade använder sociala medier för underhållning, att ha koll på vad kompisar gör genom att läsa inläggen på Facebook, lära sig spela gitarr eller lära sig andra saker, och så vidare.

M4: “Jag brukade lägga upp saker på Facebook förut, men nu är jag bara inne och tittar vad andra skriver. Jag tycker det har blivit så mycket reklam där nu hela tiden. Det är inte roligt längre, det är inte så många som lägger upp något längre heller.”

M2: “Jag twittrar om fotboll dagligen.”

M3: “Jag tittar mycket på Youtube och Instagram, även om jag inte tänker på Youtube som ett socialt medium”

Sociala medier kan ge upphov till ett visst beroende. M3 sa: “Jag kollar Instagram var tionde minut. Det är jättejobbigt. När det är svårt att koncentrera sig på skolarbetet så åker mobilen upp och jag kollar om det hänt något nytt.” Även Turkle (2011) menar att det kan vara stressande att vara tillgänglig och kunna göra allt på nätet hela tiden.

Till skillnad från Östra skolan, där eleverna själva skapar Facebookgrupper till klasserna, saknar Södra skolan detta upplägg, att via detta medium bidra med information till klassen. Å andra sidan uppvisar intervjuerna på såväl Östra skolan som Södra skolan, ett gemensamt beteende och det är att eleverna anser att det är viktigt att deras status på Facebook uppdateras och att de kan hålla sig á jour med andra.

IM1: “Jag tittar på min Facebook och om det har hänt något.” IM2: “Surfar omkring lite så där.”

IM3-IM4: Båda informanterna förklarar att det är mycket viktigt att hålla sin Facebook uppdaterad men även att lägga upp lite inlägg själv varje dag.

28

Ovanstående svar tolkas som om det handlar om ett mer slumpmässigt användande, i varje fall när det gäller “roliga fillmer på Youtube.” IM2-eleven visar tydlig entusiasm genom sitt svar om ett ständigt klickande på det som för stunden ter sig intressant och underhållande. Det saknas dock struktur i elevens användande av Youtube under skoldagen, vilket kan förklaras med att skolan inte har föreläsningar, flipped classroom eller annan kommunikation på de sociala medierna. Om utbildningen tillhandahöll mer av detta skulle svaren förmodligen bli annorlunda och därmed vara ett arbetsverktyg i skoldagen istället för ett ”tidsfördriv”.

Fråga 5: Hur mycket tid lägger du på sociala medier i genomsnitt under en dag?

När eleverna fick frågan hur mycket tid de lägger på sociala medier under en dag, tyckte de själva att det var svårt att uppskatta den tiden. Det är egentligen inget de reflekterar över, utan användandet sker naturligt hela tiden. Intervjupersonerna utgör en grupp som är uppväxta med och invanda sedan tidig ålder i datormiljöer såväl i skolan som hemma.

De flesta av de intervjuade på Östra skolan uppskattar att de lägger i genomsnitt två timmar på sociala medier per dag. Ibland mer, ibland mindre. Ofta snabbt och kort, ibland längre tid om de fastnar i något på till exempel Youtube. Tiden som läggs på sociala medier beror till stor del på hur skoldagen ser ut, om det till exempel är många håltimmar eller långlunch.

M3: “Ibland är det lätt börja titta på något annat på datorn, till exempel på matten, eftersom vi har egna datorer och tycker man det är svårt så är det lätt att klicka in på andra sidor i stället för att be om hjälp.”

Pojkarna på Södra skolan uppger att deras användning av sociala medier sker dagligen i flera timmar. På skolan finns fritt Internet, vilket medför att eleverna kan vara ständigt uppkopplade och inpluggade på sina olika aktiviteter. Uppfattningen av att “det går i ett” har således hög relevans och överensstämmer med eleverna själva:

IM1: “Säkert flera timmar. Vet inte så noga vad det kan bli totalt.” IM2: “Det blir någon timme på Youtube och lite roliga filmklipp.” IM3: “Flera timmar känns det som.”

29

IM4: “Det går i ett för jag har också en del online spel igång.” IM5: “En timme, ibland mer, ibland mindre.”

I jämförelse med till exempelvis TV-utbudet, som beroende av kanalutbud i hemmet ser olika ut, bjuder sociala medier på dygnet runt aktiviteter som i princip är obegränsat då det enda som krävs är uppkoppling till Internet.

Utifrån intervjuresultaten upplever vi att eleverna har en till synes likartad uppfattning om vad sociala medier är och vad till exempel Facebook kan användas till. Östra skolans elever är dock mer utbildningsfokuserade när det gäller informationsflödet; när, var och hur denna användning kan ske i skoldagen och i olika ämnen. Södra skolans elever å andra sidan, tenderar mer åt att nyttja de digitala möjligheterna till spel och annat tidsfördriv, vilket är försvarbart då skolan inte har någon utarbetad strategi för sociala medier eller såsom Östra skolans elever, en nischad utbildning med datorstöd. Samtidigt så ger tillgången på datorer på Östra skolan möjlighet att som informanten M3 lyfte fram, möjligheter att ägna sig åt annat än det var tänkt på skoltid. Det är lätt att klicka in på något annat om de kör fast i skolarbetet och inte ber om hjälp att komma vidare.

Fråga 6: Vilken roll spelar sociala nätverk för dig idag?

Tre av de intervjuade på Östra skolan anser att de sociala medierna är väldigt viktiga för dem. Till stor del för att hålla kontakt och kommunicera med andra.

M2 och M3 som twittrar om fotboll skapar själva informationsflödet, medan de övriga intervjuade endast tar del av andras information och bidrar i princip inte alls själva till innehållet på de sociala medier de använder.

M1: “Inte sådär viktigt, som för många andra, kul att kolla på.” M3: “Skulle få panik utan Youtube.”

M4: “Viktigt med socialt nätverk? För många, men inte för mig. Jag måste inte ha Internet. Men det är bra för att ha kontakt med andra, även om vissa inte ens pratar i telefon längre, utan skickar bara meddelanden. Det tycker jag är dåligt.”

30

M5: “Bra om man vill dela evenemang, klassens Facebookgrupp, bra för marknadsföring. Men många använder det bara för att bli kända.”

På Södra skolan anser tre av de intervjuade eleverna att det inte är så viktigt med sociala medier, vilket är motsägelsefullt med tanke på hur viktigt Facebook är för dem, att hålla sig uppdaterad om vad kompisarna gör.

IM1: “Vet inte riktigt men det är kul att se vad kompisarna gör.”

IM2: ”Inte viktigt därför det är inget jag bryr mig om eller lägger tid på.”

IM3: “Facebook är kanon. Jag skulle inte vilja vara utan alla vänner på Facebook.”

IM4: “Det är Facebook i så fall som jag vill ha levande och uppdaterad. ‘Adda’ fler vänners vänner också.”

IM5: “Inte speciellt viktigt, inte som för en del andra då det är jätteviktigt, mest kul att se på vad andra gör.”

De nämnda sociala mediernas roll bidrar till att personerna, var och en för sig, har en upplevelse av att de är en del i en gemenskap. Oavsett fysiska möten med sina vänner så finns känslan av att vara i en tillhörighet som man “inte skulle vilja vara utan”, i det här fallet en vän på någons Facebooks sida.

De som inte tycker att sociala medier, Facebook främst är viktigt, ser det mest som en sekundär form av tillhörighet och nöjer sig med att det är “kul att se på”. Det får tolkas som att deras intressesfär är allt annat än datorer.

Fråga 7: Tror du att det finns möjligheter att använda sociala medier i din undervisning/utbildning?

Tre av de intervjuade på Östra skolan svarar tydligt “ja” på frågan. De tycker lärarna kan och borde ha grupper på Facebook och lägga ut information, uppgifter, matematiklösningar och så vidare.

M4: “Möjligheter? Nä, är inte insatt. Men skulle alla lärare börja använda det, skulle man sluta titta, det blir för mycket information.”

31

M5: “Egentligen kan man ta samma information via mail. På våra datorer plingar det ju till när man får mail, så mailen kollar jag ofta.”

M3 “Det viktiga är att man snabbt kan nå läraren och få svar på sina frågor. Och då spelar det egentligen ingen roll om det är via Facebook eller mailen. Eftersom lärarna har egna datorer med sig hela tiden får man ofta svar på sina mail på en gång om man skickat iväg någon fråga, det är bra!”

IM1, IM3 och IM4 anser att det kan vara både kul och intressant att prova på och föreslår Facebook och kanske något enstaka skolämne.

Två elever, IM2 och IM5, har annan uppfattning där IM! är direkt motståndare till idén och den andra eleven, IM5 endast vill ha Facebook som informationskanal och då lite av alla skolämnena.

IM2: “Nej, mina lärare och jag pratar med varandra.”

IM5: “En Facebookgrupp vore bra, där man kan lägga ut information om när arbeten ska vara klara och man kan ställa frågor och diskutera på.”

Vi anser att det är viktigt med ett tydligt syfte om man som lärare ska använda sociala medier i kontakten med sina elever. Ska man som lärare arbeta med sociala medier i undervisningen så måste det finnas en strategi för detta. Det måste med andra ord vara någon mening med det och leda till ett mål som är vedertaget och förståeligt för alla berörda så att det inte bara blir något som rinner ut i sanden. Inlägg, material, uppgifter med mera måste även publiceras regelbundet, annars tröttnar eleverna.

En elev från Östra skolan har dock en annan uppfattning då han framhåller att “skulle alla lärare börja använda det, skulle man sluta titta, det blir för mycket information.” Det är således viktigt att sovra och gallra i det som ska publiceras.

Om sociala medier skulle implementeras i undervisningen och vara ett stadigvarande inslag i elevernas skoldag, kan så kallade intressegrupper skapas på en Facebooksida, förslagsvis skolans egen. Intervjupersonerna kan, som IM5 påpekar ta del av information men även ges möjlighet att ställa frågor. Övervägande delen av de intervjuade anser dock att det är tillräckligt med något enstaka ämne. Eleverna vill således ha “face time” med sin lärare och direktdialog. I något

32

enstaka ämne kan flipped classroom således vara en didaktisk modell för att sätta igång skolarbetet.

Eleverna på Södra skolan föreslår att lärarna kan börja använda Facebook och genom svaren på tidigare frågor uppfattar vi att Facebook är viktigt för eleverna där. Jag (Annika) ser en möjlighet att just via Facebook föra en digital undervisning/kommunikation med eleverna genom att länka upp framförallt genomgångar av lektioner som framtagits enligt flipped classroom och detta trots avsaknaden av en-till-en konceptet.

Under förutsättning att eleven har en smartphone, bedömer jag att arbetet kan successivt inledas och därmed kan vi närma oss intentionerna i Lgy 11 men även en likvärdig skola.

Samtidigt framhåller IM2: “Nej, mina lärare och jag pratar med varandra.” I och med nya kommunikationskanaler/-medel sker mycket av kontakter och kommunikation via nätet och via mobiltelefoner. Det blir således viktigt att inte glömma bort det personliga mötet. Det är som IM2 påpekar ovan viktigare än man tror för många ungdomar. Balansgången mellan digitala lektioner å ena sidan och fysiska lektioner å andra sidan är därmed av största vikt så att alla elever ska kunna känna sig delaktiga i undervisningen och därmed få inflytande över sin utbildning.

Fråga 8: Har du någon/några lärare som idag använder något socialt medium som plattform för lärande/kommunikation med er elever? Om ja, beskriv!

På frågan om det finns möjligheter för lärare att använda sociala medier i undervisningen så tyckte eleverna på Östra skolan att det finns stora möjligheter till detta, samtidigt som de lyfte fram att en del lärare redan gör detta. Bland annat som flipped classroom:

M5: “Mattefilmerna är jättebra, det är streamade filmer från Youtube, där lärarna har spelat in olika genomgångar som man kan kolla på flera gånger. Det gör jag ofta.”

M2: “Jag har en lärare som twittrar, det är bra om man vill fråga saker.”

M4: “Våra filmer läggs ut på Vimeo i Film & TV-kursen så vi kan titta och kommentera varandras filmer. Det är roligt att se vad de andra grupperna arbetat med och kunna kommentera det.”

33

M3: “Skolans IKT-pedagog, även om det inte är en lärare, har en Facebookgrupp som är jättebra att hitta information och ställa frågor på om våra datorer, så skulle lärarna också kunna jobba.” Avslutningsfrågan besvaras av intervjupersonerna på Södra skolan med ett samstämmigt “nej”. Samtidigt kan elevernas svar på Södra skolan också bara bli ett “nej” på frågan om lärare använder sociala medier i sin undervisning.

Vi kan konstatera att vår undersökning visar att det är alldeles för få lärare som de facto använder sociala medier som en resurs i skolarbetet och som kanal för att nå ut till eleverna.

Med tanke på att eleverna på Östra skolan har större tillgång till datorer i undervisningen, samt att de går ett samhällsprogram med medieinriktning gör att eleverna är mer medvetna kring möjligheterna att använda sociala medier i undervisningen.

I intervjusvaren framgår att eleverna på båda skolorna har önskemål om att kunna studera och få såväl frågor som svar i ett skolämne via en intressegrupp på Facebook. Detta medför konsekvenser för en hel yrkeskår då det kommer att ställas högre krav på oss lärare att ta till oss och använda den nya tekniken för att utveckla vår undervisning.

5. Analys

Vår undersökning visar att intervjupersonerna använder sociala medier i stor utsträckning under dagen men med varierande ändamål. Det är således viktigt att skolan kan möta eleverna i denna miljö. Likaså är det viktigt att skolornas huvudmän tillika skolledare satsar på fortbildning och kompetensutveckling för lärare inom det digitala kommunikationsområdet så det inte bara hänger på den enskilda lärarens intresse för nya mediekanaler. Vi har i vår undersökning även sett att det är skillnad på huruvida skolorna satsar på ny teknik eller inte. Vår uppfattning är att alla elever i Sverige borde ha samma förutsättningar och därmed möjlighet till utbildning i en likvärdig skola.

Syftet med vårt arbete var att bidra med kunskap kring hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier och om man på något sätt kan integrera det i undervisningen.

34

Det kommer ständigt nya sociala medier och äldre medier utvecklas och anpassas till användarna. Ungdomar tar snabbt till sig det senaste och ligger ofta steget före vuxenvärlden. Ungdomar använder olika sociala medier utifrån att de har olika intressen och syften med vad de söker. Vi anser att skolan och dess undervisning måste hålla jämna steg med samhällsutvecklingen. Det som behövs främst initialt är att tid för skolutveckling och alternativa arbetssätt avsätts och att lärarpersonalen ges adekvat fortbildning. Alla lärare måste inte anamma den nya tekniken, vi tror att eleverna uppskattar variation. Samtidigt som diskussionen kring sociala medier och hur man kan använda det i undervisningen pågår, är det viktigt att tänka på att även lärarens roll förändras i den snabba utvecklingen. Vill man som lärare vara tillgänglig 24 timmar om dygnet för att svara på elevernas frågor? Samtidigt framgår det i intervjusvaren att eleverna uppskattar snabb återkoppling från lärarna.

När det gäller frågan hur pojkar i gymnasieskolan använder sociala medier under skoltid, kan vi konstatera att eleverna på Östra skolan som har tillgång till datorer dygnet runt också är mer aktiva på sociala medier. Eleverna på Östra skolan är också mer medvetna om vad sociala medier är jämfört med Södra skolan. Detta kan ju också bero på att eleverna går ett Samhällsprogram med medieinriktning, att de har ett mer utvecklat intresse kring medier och dess möjligheter.

Ska elever och lärare arbeta med sociala medier i undervisningen kräver det tillgång till datorer. Samtidigt ger tillgång till datorer möjlighet att under lektionen ägna sig åt annat än vad som var tänkt. En elev i undersökningen berättar att han lätt klickar över till något annat på datorn om han kör fast i skolarbetet under lektionen.

Mötesplatser på Internet kan aldrig ersätta klassrummet, utan i så fall vara ett komplement, till exempel för att snabbt få ut information till sina elever. Eller om man väljer att publicera elevarbeten, som till exempel filmer som eleverna gjort kan publiceras på Vimeo för att alla i klassen ska kunna ta del av resultatet och kunna inspireras och diskutera, ett sätt att lära genom att se andras arbeten, så som en samhäll/media elev beskrev i intervjun.