SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåGrundskolerektorers arbete med vägledning i
vid bemärkelse
- En kvantitativ studie om rektorers arbete med målsättningar,
organisering och planering
Principals´ work in compulsory school with career guidance in a wide
perspective
-
A quantitative study about principals´work with aims, organizing and planningElin Niklasson
Gabriella Trankvist
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Jonas Olofsson
3
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.
Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?
Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.
Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.
4
Förord
Inledningsvis vill vi tacka alla de rektorer som ställt upp och svarat på den utskickade enkäten, utan er hade vi inte kunnat genomföra studien. Fortsättningsvis vill vi tacka vår handledare Jonas Olofsson för kontinuerlig feedback och hjälp framåt i arbetet. Vidare vill vi tacka Viktoria Struxsjö, vår handledare från verksamhetsförlagd utbildning, för inspiration till arbetet och för stöttning under arbetets gång.
Ett stort tack riktas till våra kurskamrater, lärare och föreläsare på studie- och yrkesvägledarprogrammet – det har varit tre år av skratt, lärdomar och personlig utveckling. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete. Undersökningens alla delar har författats och producerats tillsammans vilket gjort processen smidig och rolig.
Elin Niklasson & Gabriella Trankvist Varberg, i maj 2020
5
Innehållsförteckning
1. Inledning... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Kunskapsbakgrund ... 9
2.1 Rektorns roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning ... 9
3. Tidigare forskning ... 11
3.1 Påtalade brister avseende vid vägledning ... 11
3.2 Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet ... 13
3.3 Sammanfattning ... 15
4. Teoretiska utgångspunkter... 16
4.1 Organisation ... 16
4.2 Förskjuten implementering ... 17
4.2.1 “Närbyråkraten” i en förskjuten implementering ... 18
4.3 Handlingsutrymme och frirum ... 19
4.4 Teoridiskussion... 20
5. Metod ... 21
5.1 Metodval och datainsamling... 21
5.1 Urval ... 22
5.3 Bearbetning av data ... 24
5.4 Validitet och reliabilitet ... 25
5.5 Etiska ställningstaganden ... 26
6. Resultat ... 27
6.1 Planering och organisering av den vida vägledningen ... 27
6.2 Vikten av rektorns arbete med vid vägledning enligt rektorer själva ... 30
6.3 Uppsatta mål kopplat till vägledning vid bemärkelse ... 32
6.3.1 Rektorers arbete kring de uppsatta målen ... 35
7. Analys ... 37
6
7.1.2 Sammanfattning av analysen: rektorers arbete med planering/organisering ... 39
7.2 Analys av hur viktigt rektorer anser vägledning vara ... 40
7.2.1 Sammanfattning av analysen: hur viktigt rektorer anser vägledning vara ... 41
7.3 Analys av rektorers arbete med uppsatta mål ... 42
7.3.1 Sammanfattning av analysen: rektorers arbete med uppsatta mål... 44
8. Diskussion ... 45 8.1 Resultatdiskussion ... 45 8.2 Metoddiskussion ... 46 8.3 Teoridiskussion... 47 8.4 Vidare forskning ... 48 Referenslista ... 49
7
1. Inledning
Vägledning i vid bemärkelse ska bidra till elevers ökade valkompetens, där en vid vägledning innebär hela den verksamhet som bedrivs för att förbereda eleven för framtiden och dess studie- och yrkesval. Den vida vägledningen är exempelvis aktiviteter så som undervisning i studie- och yrkesrelaterade ämnen, kontakt med arbetslivet genom exempelvis PRAO och/eller annan aktivitet, information om studier och yrken, studiebesök på arbetsplatser, mässor och dylikt (Lundahl, Lovén, Holm, Lindblad & Rolfsman 2020).
I Skolverkets allmänna råd (2013) lyfts vikten av den vida vägledningen och att vägledning är och ska vara hela skolans ansvar. Vidare kan läsas att det är rektorn som ska bära ansvar för att den vida vägledningen ska vara hela skolans ansvar. I en rapport från Skolverket (2017) lyfts studier från 1980- och 1990-talet som redan då visade på att målsättningen kring hela skolans ansvar inte fick något genomslag. Under 1991 föreslogs även att 120 timmar skulle tillskrivas information kring arbetsliv och utbildning men i timplanen som sedan fastställdes avsattes ingen tid till det här. Istället föreslogs att timmarna skulle fördelas inom ämnesgrupperna. Rapporten belyser här en föreställning och idé om allas ansvar, ett ansvar som än idag inte fått genomslag eller förverkligats (Skolverket, 2017).
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019) står vidare att samverkan mellan skola-arbetsliv ska utvecklas på ett sådant vis att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det står också att den studie- och yrkesorienterande verksamheten ska organiseras på ett sådant vis att elever ges möjlighet att få vägledning inför de olika val som skolan kan erbjuda samt inför fortsatt utbildning. Även i SOU 2019:4 som är den senaste offentliga utredningen om studie- och yrkesvägledning framhålls att kunskapen om vägledning är begränsad och att rektorer inte tar ett tillräckligt ledningsansvar för vägledningen. Utredningen belyser att det inte finns tillräckligt tydliga riktlinjer, planering och mål och att det därmed blir svårt för såväl huvudmän som skolledare att styra vägledningen. Vidare lyfts även att god karriärvägledning kräver dels kompetenta vägledare men i det vidare
8
perspektivet också inblandning av övrig skolpersonal såsom lärare och skolledare (exempelvis rektorer).
Under verksamhetsförlagd utbildning liksom extraarbete har vi erfarit att det på skolor fortfarande ligger ett stort fokus på den snäva vägledningen, såsom enskilda vägledningssamtal, samt att det största ansvaret för vägledning generellt ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Skolverkets allmänna råd gällande den breda vägledningen efterlevs inte.
1.1 Syfte och frågeställningar
Med utgångspunkt i ovanstående om att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, är syftet att undersöka rektorers erfarenheter av arbetet med vägledning i vid bemärkelse.
De frågor vi genom kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning vill undersöka är:
• På vilket sätt organiserar och planerar rektorer i grundskolan för studie- och yrkesvägledningen i det vida perspektivet?
• Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är inom skolorganisationen?
• Vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse på den enskilda skolan och hur arbetar rektorer i grundskolan utifrån dessa?
9
2. Kunskapsbakgrund
I följande kapitel redogör vi för kunskapsbakgrund som är relevant för studiens ämnesområde samt för att ge ytterligare en förförståelse till varför vi valt att undersöka ämnet. I kunskapsbakgrunden tar vi upp Skolverkets allmänna råd för rektorers arbete med studie- och yrkesvägledning.
2.1 Rektorns roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning
I Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står det att rektorn enligt skollagen ansvarar för att ett kvalitetsarbete sker inom skolan. Utifrån läroplanen har även rektorn ett ansvar för att studie- och yrkesvägledningen organiseras så eleverna får vägledning och information till kommande studie- och yrkesval. I de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning (2013) framgår det att rektorn bör göra följande:
• se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,
• tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem,
• se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt
• se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal
Rektorerna behöver därmed ha kunskaper om elevernas behov av studie- och yrkesvägledning men också en bild av vilken kvalité vägledningen håller. För att göra det här lyfts vikten av effektiva metoder och rutiner så som ovan nämnt i punktform. Vidare
10
beskrivs även att rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för vägledningen men olika roller i arbetet med detsamma. Rektorn som skolledare uppges ha ansvaret för hur vägledningen organiseras samt hur arbetsfördelningen kring studie- och yrkesvägledningens områden fördelas mellan de olika personalgrupperna. Det här för att säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses (Skolverket, 2013).
Då det finns råd, styrdokument och riktlinjer angående hur en rektor kan arbeta med organisering och planering för vid vägledning så tycker vi att det är relevant att belysa det här som bakgrund för vår studie. Det här för att sedan kunna stämma av rektorernas svar i enkäterna angående arbetet med dessa samt hur deras uppfattning av uppdraget ser ut.
11
3. Tidigare forskning
I följande avsnitt ämnar vi presentera tidigare forskning angående vägledning ur det vida perspektivet samt hur rektorer arbetar med det och hur de enligt forskning kan förbättra densamma. Vi har lagt upp följande avsnitt på ett tematiskt vis där vi först presenterar brister Skolinspektionen sett i en utredning från 2013 för att sedan fortsätta med tidigare forskning om vägledning ur det vida perspektivet. Vi lyfter sedan fram rektorns ansvar som skolledare då det kommer till arbetet med vägledningen för att sedan avsluta avsnittet med en sammanfattning av den tidigare forskningen.
3.1 Påtalade brister avseende vid vägledning
2013 genomförde Skolinspektionen en granskning i syfte att undersöka kvalitén på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. 34 grundskolor granskades och följande tre huvudfrågeställningar bildade utgångspunkt för undersökningen:
• Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning?
• Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?
• Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt?
För att besvara undersökningens frågeställningar har intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer, huvudmän samt elever i årskurs 9 genomförts. Vidare ligger även en enkätundersökning med elever i årskurs 4 och 9 samt huvudmännens planeringsdokument för studie- och yrkesvägledningen till grund för granskningen. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad. I granskningen visar
12
det sig att huvudmannen lämnar ansvaret till rektorn och att denne i sin tur lämnar över ansvaret för vägledningen till studie- och yrkesvägledaren. Granskningen visar även att vägledningen saknar ett strukturerat system gällande planering, utveckling och uppföljning. Studie- och yrkesvägledningen ses heller inte som en löpande process under elevens skolgång utan är snarare en enskild satsning vid gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledningen uppges heller inte vara ett område där skolans personal samverkar utan är snarare delegerad till studie- och yrkesvägledaren (Skolinspektionen, 2013).
Huvudresultatet för granskningen visar att det finns stora brister i hur skolor och huvudmän arbetar med att planera samt följa upp studie- och yrkesvägledningen. Det är även vanligt förekommande att rektorn inte gett riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska organiseras och genomföras. Vidare uppges också att elever inte får kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under sin skolgång och att vägledningen inte ses som hela skolans ansvar. De brister som finns i rektorers och huvudmäns styrning får vidare konsekvenser för den vägledning som eleverna får. Resultatet visar även att de lärare som intervjuats ofta inte är införstådda i hur studie- och yrkesvägledningen kan tas in i deras ämnen (Skolinspektionen, 2013).
Även i Skolverkets rapport från 2017 framgår det att vägledning, främst i vid bemärkelse, inte prioriteras av kommun eller rektor. Istället uttrycks det att dessa litar på studie- och yrkesvägledaren och att denne gör vad som behövs. Vidare framgår det att utvärderingar sällan genomförs på lokal nivå och att ansvariga många gånger inte har en tydlig bild över vad som händer i verksamheten (Olofsson, Lovén & Deliér, 2017).
I Lundahl och Lovén med fleras studie från 2020 kan utläsas att vägledare pekar på bristande kontakt och tid till att arbeta med vägledning mer långsiktigt. Författarna i sin tur menar att det finns en utmaning att möta elever och föräldrars önskan om både kortsiktiga val (exempelvis gymnasieval) och det långsiktiga arbetet med studie- oh yrkesvägledning (så som underlag om arbetsmarknads- och utbildningsinformation) (Lundahl & Lovén m. fl. 2020). I samma studie framgår att det finns hinder vilka gör att det är svårt att komma framåt. Bland annat kan skönjas att politiska beslut och styrdokument angående karriärvägledning får liten genomslagskraft i skolan. Det här kan bland annat bero på att skolledningen i Sverige ges ett stort ansvar i att implementera politiska beslut och styrdokument. Vidare nämner författarna att om det inte tas ett tydligt ansvar från
13
skolledningen kan karriärvägledning verka ointressant för både lärare och elever (Lundahl & Lovén m.fl. 2020).
Dessa brister som lyfts visar tydliga tecken på att studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet inte blir prioriterat i skolan, samt att planering och organisering för den vida vägledningen ofta läggs på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Vidare kan man se i Åsa Vikners rapport Vägval för vägledning - om studie- och yrkesvägledningen i västsverige (2018) att 1 av 3 rektorer inte har några krav på sig från huvudman för arbetet med studie- och yrkesvägledning, och att 1 av 5 rektorer inte avrapporterar sitt arbete med studie- och yrkesvägledningen alternativt inte har kännedom om det rapporteras eller ej (Vikner, 2018).
3.2 Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet
I SOU 2019:4 ges flera beskrivningar av vad vägledning ska bidra med, bland annat beskrivs vägledning som ett verktyg i organisationen som ska: “stödja och utveckla en lärandeprocess som syftar till att rusta individen att hantera omvärlden, göra val och hantera omställningar i ett livslångt perspektiv.” (SOU 2019:4 s. 79). Det här innebär att vägledning bör vara informativ, stödjande, motiverande och ses som en utvecklingsprocess hos individen varför både vid och snäv vägledning behövs. Snäv respektive vid vägledning används ofta för att förklara olika insatser som görs för utvecklingen av individens valkompetens (SOU 2019:4). Den vida vägledningen, som nämnt i inledningen, är hela den verksamhet som bedrivs för att förbereda eleven för framtiden och dess studie- och yrkesval. Den vida vägledningen kan göras genom att eleven får undervisning, kontakt med arbetslivet genom exempelvis PRAO och annan aktivitet, information, studiebesök, mässor och dylikt. Den snäva vägledningen å andra sidan är den vägledning studie- och yrkesvägledaren tillsammans med elever bedriver främst i form av enskilda samtal och gruppvägledning (Lundahl & Lovén m.fl. 2020).
Mary Ann Clark och Ellen Amatea (2004) har i en studie intervjuat 23 lärare i USA kring deras uppfattning av vägledning och dess utformning samt deras förväntningar på studie- och yrkesvägledare och samarbetet med dessa. Resultatet av studien visar att lärarna belyser vikten av kommunikation och samarbete med vägledaren i ett team. De uppgav att
14
ett starkt samarbete mellan lärare och vägledare är grundläggande för en effektiv skola. Ytterligare ett resultat i studien är att lärarna lyfter vikten av vägledning i mindre grupper och klassvis såväl som individuell vägledning. Vidare uttrycktes även betydelsen av att vägledaren är synlig och tillgänglig för både elever och lärare på skolan (Clark & Amatea, 2004).
Förutom samarbetet mellan vägledare och lärare vilket kan kopplas till vid vägledning genom exempelvis undervisning, information och studiebesök så är den vida vägledningen också det som bedrivs i samarbete med arbetslivet. Beatrix Fahnert lyfter i en artikel, baserad på en studie i USA, vikten av ett aktivt lärande i form av kontakt med arbetslivet och att elever på det här sättet kan lära sig andra saker än vad de hade gjort i ett klassrum. Kontakten med arbetslivet kan således skapa ett nätverk för eleven utanför skolan och på så vis bidra till karriärmöjligheter och ytterligare kunskap om yrken (2019). Även Klindt Poulsen (2020) menar att om elever får testa olika yrken och lära sig om dem mer “hands-on” så kan det bidra till en stabilare grund att stå på när eleven börjar tänka på sina framtida karriärval, och en stabilare grund att stå på kan i sin tur möjliggöra för eleven att göra ett väl underbyggt val. Fahnert (2019) och Klindt Poulsens (2020) tankar kring aktivt lärande kan liknas vid det vi här i Sverige kallar för samverkan skola-arbetsliv (SKAL). I författningar som utgörs av läroplaner kan man läsa om samverkan skola- arbetsliv såhär:
“- Varje elev ska ha förutsättningar att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Detta förutsätter en nära samverkan med de gymnasiala utbildningar, arbetslivet samt närsamhället i övrigt.
- Varje elev ska ha inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.” (SKOLFS 2010:37 och SKOLFS 2010:250)
Då vår undersökning grundar sig i rektorers arbete med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet menar vi att det är av vikt att lyfta en del av den forskning som finns angående vägledning i det vida perspektivet sett utifrån ett internationellt perspektiv. Genom att belysa vad den sökande, eleven i detta fall, kan vinna på vägledning ur det vida perspektivet kan man också förstå vikten av planering och organisering från rektorernas sida.
15
3.3 Sammanfattning
Det som kan ses utifrån de artiklar, utredningar och rapporter i den tidigare forskningen är att det finns många brister i arbetet med den vida vägledningen, inte minst från huvudman och rektor som skolledare. Det finns många råd och rön, exempelvis i Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning, för hur rektorer kan planera och organisera för vägledning ur det vida perspektivet men det konstateras genom forskning att så inte är fallet.
Den vida vägledningen kan implementeras i skolans värld på många olika sätt, exempelvis under lektionstid kopplat till läroplanen, genom studiebesök på olika arbetsplatser och sedan docka an besöket till läroplanen. Det har bevisats i såväl europeiska som utomeuropeiska studier och artiklar att den breda studie- och yrkesvägledningen underlättar välgrundade val. Forskningen och utredningar på området talar således för att skolledare och huvudmän inte prioriterar dessa insatser, trots att insatser som dessa, som ovan nämnt, kan bidra till elevers ökade valkompetens.
Den samlade bilden blir därmed att det finns flertalet sätt att som rektor organisera och planera för vid vägledning men att det här inte alltid prioriteras.
16
4. Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel presenterar vi de teoretiska utgångspunkter vi valt. Dessa är organisationsteori, implementeringsteori och frirumsmodellen som alla tre behandlar ledning och styrning av skolan som organisation. De är tematiskt presenterade där organisationsteori inleder kapitlet och utgör en bas för framställningen. Övriga teoretiska utgångspunkter är förgreningar till organisationsteori kopplat till politisk styrning då skolan är en politiskt styrd organisation.
4.1 Organisation
Larsson och Löwstedt skriver att organisationsteori har utvecklats från att se organisationer som styrda och regelbaserade system till att numera ses som öppna mot omgivningen och i större utsträckning utsatta för krav från densamma. Organisationer inom den offentliga sektorn så som skolan har även de krav och förväntningar på sig men oftast på grund av politiska initiativ. Skolan som offentlig organisation har till skillnad från andra organisationer också andra förutsättningar att bemöta krav och förväntningar då skolan är underordnad politisk styrning och kontroll (Larsson & Löwstedt, 2014).
Skolan ur ett organisationsteoretiskt perspektiv menar Larsson och Löwstedt (2014) delvis handlar om ledningen samt samarbetet mellan kollegor och skolpersonalen. Skolan kan ses som en standardiserad organisation vilket innebär att människorna inom organisationen har regler och rutinmässigt handlande för uppgifter. Skolor har idag en rektor som ansvarar för ledningen på skolan men rektorn har också ansvar för samordningen av det pedagogiska arbetet. Det är även det här som uppges göra skolan till en organisation, det vill säga att den bland annat har ett samlat ledarskap med en rektor som besitter ett tydligt arbetsgivaruppdrag, har ansvar för verksamheten och dess utveckling samt utvecklade samarbetsformer för skolans all personal (Larsson & Löwstedt, 2014). Samarbete betyder: “arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte.” (Nationalencyklopedin, 2019).
17
Under 1990-talet gick skolan från att vara centralstyrd och detaljreglerad till att vara mer resultat- och målstyrd vilket gjorde kommuner eller huvudmän ansvariga där utvärdering blev ett betydande inslag i styrningen. Att utvärdering har blivit viktigt i det styrande arbetet syns även politiskt genom skollagens krav kring att huvudmän och skolenheter ska bedriva kvalitetsarbete kopplat till verksamhetens mål (Larsson & Löwstedt, 2014).
Larsson och Löwstedt belyser även Gunnar Bergs Frirumsmodell i anslutning till huruvida skolan ska ses som en organisation eller en institution. Skolan uppges kunna ses som en institution eftersom den styrs av staten och därmed får institutionella förutsättningar samtidigt som skolenheter har en organisationskaraktär. Handlingsutrymmet för skolan som organisation är dock begränsat utifrån de institutionella förutsättningar som finns. Däremot är inte alltid styrdokument och statens regler entydiga och därmed uppges ett handlingsutrymme, ett frirum skapas där skolor kan arbeta utifrån styrdokumenten på olika sätt. Vad som utifrån styrdokument bör göras och vad som faktiskt görs kan därmed se olika ut i en organisation (Larsson & Löwstedt, 2014) varpå en bristande likvärdighet vad gäller studie- och yrkesvägledning kan antas uppstå.
4.2 Förskjuten implementering
En förskjuten implementering innebär att de beslut som tas på politisk nivå ofta inte implementeras på det vis beslutet var menat längst ner i ledet där det gäller. Det är ofta en för lång implementeringskedja vilket gör att de uppsatta målen har förändrats när de väl kommer ner till verksamheten (Hertting, 2014). Exempelvis kan det beskrivas med följande citat: ’’Implementeringsproblemet innebär att ett politiskt beslut genomförs på ett sätt som inte är i enlighet med beslutsfattarnas avsikt. Målet med en lyckad implementering är att politikerna styr och förvaltningen verkställer.” (Ahlbäck-Öberg & Rothstein 2001, s. 19) Det kan också jämföras med “viskleken” där det sista ordet som uttalas i kedjan efter att ha gått genom flera personer oftast inte stämmer överens med det först uttalade ordet. Skolverkets allmänna råd avseende studie- och yrkesvägledning skulle kunna statuera exempel på ett implementeringsproblem, det vill säga att råd finns men de implementeras inte i önskvärd utsträckning, även om dessa inte utgör tvingande beslut utan har rådgivande karaktär. De har kommit långt ovanifrån och ska sedan gå genom kommunfullmäktige för
18
att sedan röra sig ner på förvaltningsnivå, vidare till rektorer för att till sist nå ut till de som ska implementera det i verksamheten/organisationen (läs skolan). I exempelvis en kommun där en plan för studie- och yrkesvägledning inte finns kan det därför tänkas finnas problem i implementering av råd som dessa, det här då förvaltningen inte ser det som ett prioriterat mål vilket leder till att rektor inte ges utrymme för det i sitt arbete.
4.2.1 “Närbyråkraten” i en förskjuten implementering
En rektor kan liknas vid en närbyråkrat enligt Michael Lipskys (1980) teori om “Närbyråkraten”. Perspektivet om närbyråkraten utgår från att det är professionella tjänstemän (i detta fall rektorer) som, i kontakt med medborgare (i detta fall elever och övrig personal), är de verkliga aktörerna som utformar politiken. Då politiker inte har samma kunskap och insyn i skolan som exempelvis rektor/skolledare så ges rektorer på skolor ett stort handlingsutrymme, därför blir det dem som utformar politiken inom skolvärlden (Lipsky 1980, ref. i Rothstein, 2014). Då skolan som verksamhet ska vara anpassad efter varje elevs förutsättningar kan politiker ha svårt för att vara med i styrandet av en verksamhet som en följd av att de saknar professionell kompetens inom verksamhetsområdet och på så vis brister i förmågan att hantera olika situationer som kan uppstå där prioriteringar måste göras samtidigt som individuella hänsynstaganden skall tillgodoses (Ahlbäck-Öberg & Rothstein, 2014).
Då rektorn är den som utövar politiken (implementerar och delegerar ut beslut som är tagna över hen) i verksamheten (skolan) blir hen en närbyråkrat i en förskjuten implementering. Delegera innebär enligt Nationalencyklopedin (2019) att en beslutanderätt flyttas från högre till lägre nivå i en organisation. Då en rektor får ett beslut ovanifrån att förhålla sig till kan detta beslut ha förändrats på vägen. Beslutet är detsamma som i början, men hur det ska utföras och implementeras kan förändras då det går genom många led innan det når rektor. När rektorn sedan utför det beslutet kan man tänka i enighet med Ahlbäck-Öberg och Rothstein (2001) att ett implementeringsproblem skulle kunna inträffa.
19
4.3 Handlingsutrymme och frirum
I Bergs Frirumsmodell beskrivs skolor innefatta ett frirum som består av yttre och inre gränser. De yttre gränserna för skolverksamheten är styrdokument som läroplan, kommunala regelsystem och skollag vars syfte är att styra skolorna i en önskvärd riktning. De inre gränserna handlar istället om skolans ledning och hur den ser ut på olika skolor. Ledningen kan se olika ut beroende på skolkultur såsom skolans samhälleliga traditioner, närmiljöfaktorer och normer med mera (Berg, 2003).
Figur 1. Frirumsmodellen, Gunnar Berg (s. 48, 2003).
Det Figur 1 visar är var olika skolor befinner sig i frirumsmodellen beroende på hur de förhåller sig till de institutionellt betingade yttre gränserna, med andra ord, hur de förhåller sig till de styrdokument som kommer ovanifrån. Förenklat kan man därför se på Frirumsmodellen ur följande synvinkel: Frirummet är det handlingsutrymme som lämnas öppet mellan skolans formella uppdrag (yttre gränser) och de informella funktioner (inre gränser) som finns inom skolan (Berg, 2003). Rektorer måste förhålla sig till de yttre gränserna på ett eller annat vis, men i vilken utsträckning de gör det avgörs av dem själva med de förutsättningar de har på sin skola, och det är i mellanrummet mellan inre och yttre gränsen som frirummet är och utveckling kan ske.
20
4.4 Teoridiskussion
Organisationsteori kan användas för att se om rektorn uppger sig ha ett ansvar, eller arbeta för att samordna det pedagogiska arbetet på skolorna. Samt att de styrdokument som finns (de allmänna råden, lgr11 eller liknande) kanske inte alltid är helt tydliga eller tolkningsbara. Det här kan då göra att det skapas ett frirum inom skolan som organisation och de styrdokument som finns för studie- och yrkesvägledning tolkas och bedrivs olika på olika skolor, vilket blir beroende på hur skolans ledning och rektor arbetat med styrdokumenten.
Då en rektor ses som en “närbyråkrat” enligt Lipskys (1980) mening är det hen som utför de politiskt uppsatta målen. Det är i arbetet med de politiskt uppsatta målen, styrningar och dylikt som en förskjuten implementering kan ske men det är också i detta arbete som det skapas ett handlingsutrymme för rektorn att förhålla sig till vilket vi liknar vid Bergs (2003) Frirumsmodell. Om man ser till rektorers handlingsutrymme i skolan som en del av frirummet där skolutveckling kan ske, kan man tänka sig att planering och organisering för studie- och yrkesvägledning kan ske inom detta. Det finns styrdokument, riktlinjer och regler om studie- och yrkesvägledning som kommer från exempelvis Skolverket, dessa motsvarar modellens yttre gränser som rektorer på varje enskild skola ska förhålla sig till. Sedan finns inre gränser som är det varje enskild skola i dagsläget gör i förhållande till dessa styrdokument, riktlinjer och regler. I frirummet (det som skapas mellan yttre och inre gränser) å andra sidan skapas möjligheter för en rektor att göra mer eller mindre av det som förväntas varpå vi menar att skolledare på olika skolor kan prioritera olika avseende vid och snäv vägledning vilket bidrar till bristande likvärdighet ur ett elevperspektiv.
21
5. Metod
I följande kapitel redogör vi för studiens metodval samt datainsamling. Vi presenterar även urval av undersökningsenheter, analysform, redogör för överväganden gällande reliabilitet och validitet samt beskriver de etiska ställningstaganden vi haft i åtanke under arbetet med studien.
Inledningsvis i datainsamlingen gjordes en avstämning gällande frågorna i enkäten med två rektorer. Det här för att få en förståelse om hur frågorna var formulerade och kunde uppfattas av respondenterna. Dessa två rektorer har fortsättningsvis inte varit med i studien eftersom vi inte kunde garantera anonymitet då de i samtal med oss svarat på frågorna.
5.1 Metodval och datainsamling
Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i arbetet för att få en bred bild av området. Därmed utformades en online-enkät i verktyget SurveyMonkey (se bilaga 1) som delades på sociala medier i diverse grupper där rektorer är medlemmar samtidigt som vi skickade ut mail till rektorer i cirka 40 av Sveriges 290 kommuner. De kommuner vi skickat ut mailet i har varit geografiskt spridda från norr till söder och öst till väst. Metoden valdes mot bakgrund av att vi ville göra en så representativ undersökning som möjligt för att sedan kunna göra statistiska analyser av ett större insamlat material. Vår ambition var att nå ut till så många respondenter som möjligt för att kunna dra så tillförlitliga slutsatser av resultatet som möjligt. Vi kan inte vara säkra på att urvalet är representativt för i Sverige i stort. Våra slutsatser och analyser baseras därför på den samlade svarsbilden i de enkäter som vi fått in. Den så kallade primärdatan (den data vi själva samlat in) inhämtades därmed genom det Larsen (2018) kallar för Surveys, vilket är en form av enkät där respondenten själv sitter och besvarar frågor. Larsen (2018) menar att utformningen av enkätens frågor behöver vara formulerade utifrån problemformuleringen för att kunna ge svar åt densamma, vilket vi tänkt på vid varje fråga som ställdes till rektorerna. Ett exempel på detta avvägande var då
22
rektorerna fick värdera frågan: “Hur viktigt anser du att arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är på din skola där 0 är inte alls viktigt och 10 är mycket viktigt?” på en skala (se Bilaga 1 fråga 2). Den frågan i enkäten kan kopplas till den andra frågeställningen i arbetet. Vidare belyses det viktiga övervägande som Larsen (2018) beskriver angående utformandet av öppna eller stängda frågor i en enkät. Vi menar att frågorna är noggrant utformade tack vare att där en enhets svar spelar roll i förhållande till en variabel är frågorna stängda. Det här för att på så vis få konkreta svar som kan visa på skillnader/likheter, enheter och variabler emellan. Frågor som berör värden å andra sidan hålls mer eller mindre öppna, det här då analysen bland annat behandlar likheter och/eller olikheter i respondenternas (enheternas) svar angående arbetet med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning och att analysen av primärdatan kan bli djupare då respondenterna får svara på öppet ställda frågor.
Som tidigare nämnt delades enkäter ut via sociala medier och via mail där vi till största del inriktade oss på grupper som vi sedan tidigare sökt upp och därmed visste hade ett stort antal medlemmar som är rektorer/skolledare. Exempel på en sådan grupp är “Rektor 2.0” på Facebook med över 400 medlemmar. I följebrevet till enkäten skrev vi också att respondenterna fick skicka vidare enkäten till rektorer inom sitt kontaktnät vilket kan ha bidragit till att fler kunde nås av enkäten med den så kallade snöbollseffekten (Larsen, 2018).
Resultaten vi analyserar och identifierar avser således endast de som medverkat i undersökningen, med andra ord inte hela populationen av rektorer och skolledare. Vi generaliserar därför inte resultaten utifrån hela populationen utan enbart från den del populationen som medverkat, det här då urvalsramen inte varit heltäckande.
5.1 Urval
De enheter (respondenter) som vi valde att undersöka var rektorer/skolledare inom grundskolan varför vi valde att skicka ut enkäten till rektorer, biträdande rektorer och tillförordnade rektorer. Rektorernas olika svar räknas som variabler (egenskaper hos enheterna) och vårt syfte är att synliggöra och förklara variationer i svarsbilden. Då vi
23
ställde frågan om hur rektorer planerar och organiserar för studie- och yrkesvägledning samt hur viktigt de anser att deras arbete med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning är, valde vi slutligen att göra ett slumpmässigt urval (Larsen, 2018). Larsen beskriver slumpmässigt urval som en form av lottdragning där man som exempel kan ha en lista med namn eller liknande och därefter blunda och slumpmässigt sätta fingret vid något av namnen (Larsen, 2018). Då vi upptäckte att det inte räckte med att skicka ut enkäten via sociala medier kom vi på att enkäten kunde skickas via mail till rektorer i olika kommuner. Det slumpmässiga urvalet gjordes då vi hade en lista på alla Sveriges 290 kommuner på datorn för att sedan scrolla med musen så att den slumpmässigt hamnade på en kommun. Det här resulterade i att cirka 40 kommuner blev slumpmässigt utvalda och att rektorer inom kommunen fick enkäten skickad till sig. Fortsättningsvis använde vi ett verktyg i programmet SurveyMonkey som slumpmässigt valde ut 100 enheter av de totalt 250 svar vi fått in. Det slumpmässiga urvalet är en avvägning som gjorts där vi i likhet med Larsen (2018) menar att slumpen avgjort vilka svar som analyseras och därmed bör styrka reliabiliteten. Denscombe (2018) menar vidare att i småskaliga undersökningar bör urvalet vara mellan 30 och 250 varför vi valde att använda 100 svaranden då det är ett jämnt antal. Resultatet som framkommit behöver dock inte vara representativt för alla rektorer i grundskolan, då det kan tänkas vara så att de rektorer som svarat också är de som känt att de haft tid vilket skulle kunna vara geografiskt bundet.
Vi försökte i stor mån skicka ut mail till var rektor för sig, men då svarsfrekvensen var relativt låg (cirka 25%, 250/ca 1000) gjorde vi ett avvägande och landade i att göra ett massutskick till rektorer i varje enskild kommun. Trost och Hultåker (2016) menar att det är olämpligt med massutskick med anledning av att individerna inte ska veta vilka mer som kan tänkas svara på enkäten. Vi gjorde ett övervägande gällande att skicka enskilda mail men då vi arbetade under tidspress fanns inte utrymme för det. I massutskicken ingick dock alla rektorer i samma kommun, friskola som kommunal skola vilket kunde vara upp till 150 personer vilket vi tänker ger någon form av anonymitet med anledning av att en enskild rektor då kan bli en i mängden.
24
5.3 Bearbetning av data
För att kunna bearbeta vår data började vi se på svarsprocenten. Svarsprocenten var relativt låg då vi räknar med att cirka 1000 rektorer, biträdande rektorer och tillförordnade rektorer har nåtts av enkätundersökningen medan endast 250 rektorer har svarat under den period enkäten hölls öppen. Detta ger en svarsfrekvens på cirka 25% vilket vi kan tycka är en låg svarsfrekvens. Trots att vi inte har tänkt generalisera för populationen i stort utan enbart utifrån de som ingått i undersökningen så kan ändå det Larsen (2018) skriver vara av vikt, det vill säga att kontrollera dessa siffror för att kunna räkna med systematiska felkällor, hon skriver:
“Om det visar sig att det är många som inte har svarat på undersökningen kan det vara problematiskt. Det kan hända att det finns systematiska skillnader mellan dem som har svarat och dem som inte har gjort det. Om det är få som har svarat bör man säga något om att detta är en möjlig felkälla.” (Larsen 2018, s. 79)
Vi menar med ovanstående från Larsen (2018) att den låga svarsfrekvensen kan ha bidragit till felkällor då de som har svarat på enkäten kan skilja sig från de som inte har svarat. Med detta i beräkning har vi som tidigare nämnt gjort ett slumpmässigt urval för att på så vis stärka reliabiliteten samtidigt som vi inte ämnar göra antaganden för hela populationen utan enbart för de som medverkat i undersökningen.
Vid enkätfrågor som var mer eller mindre öppna och där rektorerna kunde formulera sig och utveckla sina egna svar fick in kvalitativa data, där vi vidare har följt stegen för en kvantifiering (fastställning av kvantiteten) (Denscombe, 2018). Efter att ha analyserat den kvalitativa data, i form av frisvarstext kunde vi också dela in dessa i olika teman. Frisvaren (kvalitativa data) färgkodades sedan och efter det räknades förekomsten av olikheter mellan enheter. Utifrån enheternas frekvens analyserades därefter svaren för att också se hur dessa förhåller sig till andra förekommande enheter (Denscombe, 2018). Resultaten redovisas med grafiska framställningar i form av diagram (Larsen, 2018) som gjorts i programmet Excel.
Larsen (2018) skriver att det i kvantitativ metod är vanligt att använda sig av klassifikationstabell. En sådan kan vara att ställa enheter “mot” varandra och sedan analysera data utifrån de olika klassifikationerna. I enkätundersökningen fick rektorerna
25
frågan om vilket stadie de arbetade på (lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet) och dessa har i bearbetningen av data fått agera olika klassifikationer i en klassifikationstabell. Vidare finns ett krav på att kategorierna ska vara ömsesidigt uteslutande (Larsen 2018), vilket då menas att en rektor inte ska kunna placera sig i flertalet stadier. Analysen för denna undersökning förändras dock inte av att en rektor kan verka inom flera stadier utan det kan istället tillföra analysen mer djup då enkäten också är uppbyggd av öppna frågor. Vidare används en bivariat analysmetod vilket är en metod som används då man är intresserad av att titta på samband mellan två variabler (Larsen, 2018). I vår studie används den bivariata analysmetoden för att kunna se likheter och olikheter mellan rektorer i diverse stadier i relation till hur de värderar vägledning i vid bemärkelse utifrån frågorna i enkäten.
5.4 Validitet och reliabilitet
För att undersökningen ska bli trovärdig belyser Larsen (2018) vikten av så hög grad av reliabilitet och validitet som möjligt. Validitet handlar kort beskrivet om giltighet och relevans. För att uppnå en hög validitet så krävs en samstämmighet mellan den teoretiska och den operationella definitionen. Med det här menas en överensstämmelse av att frågorna och svaren till dessa mäter det som ska mätas i undersökningen (Larsen, 2018).
De frågor som formulerats i enkäten är relevanta för studiens syfte och undersöker det vi i frågeställningarna ämnar få svar på. Därmed uppfylls en grad av validitet i undersökningen.
Reliabilitet handlar om pålitlighet och precision. Vid ett frågeformulär eller enkät är det därför viktigt att det finns preciserade svarskategorier. Med en hög reliabilitet menas att någon annan skulle kunna göra samma undersökning och få exakt samma resultat (Larsen, 2018). I enkäten skulle respondenterna vid vissa frågor värdera på en skala och vid andra frågor kryssa i svarsalternativ som de tyckte stämde in på deras arbete. Därmed får enkäten en precision. Om någon annan skulle göra samma undersökning borde de få samma resultat och därmed har undersökningen god reliabilitet.
26
5.5 Etiska ställningstaganden
För att kunna genomföra undersökningen har vi utgått från Vetenskapsrådets (2012) fyra huvudkrav vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. I det mail som skickades ut med länk till enkäten informerade vi om studiens syfte, således uppnåddes det Vetenskapsrådet (2012) kallar för informationskravet. Respondenterna informerades också om att svaren enbart skulle användas i vårt arbete och därmed uppfylldes också nyttjandekravet eftersom de insamlade svaren enbart använts till studiens syfte. Vi informerade även om att deltagandet i studien var frivilligt och därmed uppfylldes också samtyckeskravet. Enkätsvaren är anonyma och deltagarna lämnade inga uppgifter som gör att svaren kan kopplas tillbaka till dem. Vi kan inte se eller spåra vilka som har valt att besvara enkäten, på så sätt uppnåddes också konfidentialitetskravet som handlar om att alla i en undersökning ska ges konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2012).
27
6. Resultat
Nedan presenteras det empiriska materialet från enkätundersökningen och disponeras utifrån studiens frågeställningar. Resultaten av respondenternas svar kommer att redovisas genom både diagram med förklaringar till dessa, samt genom citat från olika rektorer som gett fördjupade svar i de öppet ställda frågorna med fritext. Vi har, som tidigare i arbetet nämnt, gjort ett slumpmässigt urval om 100 personer av de 250 som besvarat enkäten. Alla frågor i enkäten var obligatoriska att svara på (förutom vissa fritextsvar där fritexten inte är av betydande faktor) vilket gör att det är 100 rektorer som svarat på alla enkätens frågor. I urvalsgruppen finns två utmärkande subgrupper där 35 procent (35 svaranden) är högstadierektorer och 25 procent (25 svaranden) är låg- och mellanstadierektorer. Utöver dessa är det 17 procent (17 svaranden) av rektorerna i urvalsgruppen som arbetar inom alla skolans stadier, 10 procent (10 svaranden) som arbetar som rektor på lågstadiet, 6 procent (6 svaranden) i mellanstadiet, 6 procent (6 svaranden) i mellan- och högstadiet och 1 procent (1 rektor) som arbetar på låg- och högstadiet i kombination.
Slutligen bör nämnas att följande resultat inte är representativt för hela populationen rektorer/skolledare utan att resultatet kommer att analyseras enbart utifrån de som har deltagit i undersökningen.
6.1 Planering och organisering av den vida vägledningen
För att kunna utläsa hur rektorerna planerade och organiserade den vida vägledningen samt hur mycket tid de ägnade till det så skapades ett beräkningssystem. Var på skalan kring i vilken utsträckning de ansåg sig organisera och planera för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse mellan 0–10 fick motsvara siffror mellan 0–10. Vidare kunde de få 1 “poäng” per varje 10 minuter de lade ner i tid för planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. 1 “poäng” gavs för varje moment de ansåg att de gjorde utifrån fråga 10 (se bilaga 1) vilken handlar om hur en rektor kan arbeta med planering och
28
organisering med utgångspunkt från bland annat Skolverkets allmänna råd. Nedan presenteras ett diagram som visar medelvärdet för i vilken utsträckning rektorer i olika stadier planerar och organiserar den vida vägledningen samt hur mycket tid de ägnade till detsamma:
Figur 2: Diagram baserat på medelvärdet i 3 olika kategorier
I diagrammet framgår att rektorerna i högstadiets medelvärde angående i vilken utsträckning de anser sig planera och organisera för vägledning i vid bemärkelse är 7,1. Tiden de anser sig lägga ner kan läsas vara 6, vilket motsvarar 60 min per vecka det här efter att ha delat upp varje 10 minuter till 1. I enkäten (fråga 10, se bilaga 1) ställdes en fråga om vilka moment rektorn gör utifrån Skolverkets allmänna råd (+ fritextsvar där ytterligare moment kan skrivas i), rektorerna på högstadiet gör i snitt 4,7 av de olika momenten.
De lägsta värdena finner vi hos rektorerna i lågstadiet som i genomsnitt menar att de anser sig planera och organisera 3,4 av 10, avsätter cirka 15 minuter per vecka till planering
29
och organisering samt gör 2 av 7 olika moment utifrån bland annat Skolverkets allmänna råd. Vidare kan man se att i de enheter där högstadiet är medräknat (Mellan-/högstadiet, Alla stadier, Låg-/högstadiet) tenderar poängen vara högre, samtidigt som låg- och mellanstadiet tenderar få lägre poäng. De poäng de olika stadierna har fått kan delvis förklaras av följande citat:
“Vi har mycket på agendan och detta är inte prioriterat för mig även om jag anser att det är viktigt. Vi kommer dock att arbeta mer med närmiljö vilket jag menar är en pusselbit i sammanhanget.” (Rektor i låg- och mellanstadiet)
I ovanstående citat framgår det att planering och organisering av den vida vägledningen inte prioriteras på grund av att det är mycket som ska göras. Däremot framgår det även att det anses vara viktigt. I resultatet från enkäten var det här en vanligt förekommande tanke och känsla hos rektorer verksamma i låg- och mellanstadiet vilket också framgår av diagrammet ovan. Rektorerna i dessa stadier fick 1,8 vilket motsvarar cirka 20 minuters planering och organisering per vecka. Vad gäller moment utifrån bland annat Skolverkets allmänna råd fick dessa rektorer 2,5.
Räknar man ut den genomsnittliga tiden för hur många minuter samtliga rektorer i undersökningen arbetar med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse blir det cirka 15 min per vecka (1,4+2,1+6+1,8+2,5+3,2+0/7=14,25). Det här resultatet kan vara något snedvriden då det är olika antal svaranden/rektorer per rektorsgrupp, varför vi också valt att presentera samma resultat för de olika grupperna. I liknande uträkning av hur många moment, enligt bland annat de allmänna råden, rektorer anser sig göra oberoende av vilket stadie de arbetar på kan man se att genomsnittet av moment blir 3,5 moment. I genomsnitt skattar rektorerna en femma, på en skala mellan 1– 10, i samtliga stadier att de anser sig organisera och planera för studie- och yrkesvägledning. Det här skulle kunna tolkas som att de har svårt att besvara frågan och då ser det som ”tryggast” att välja en mittenposition, dock kan utläsas av diagrammet som tidigare nämnt att lågstadierektorer tenderar skatta det lägre än högstadierektorer.
Att det finns planer för att den vida vägledningen kommer planeras och organiseras mer framöver uttrycktes även av rektorer som var verksamma i skolans alla stadier. En
30
utmaning som framkommer även i följande citat är att vägledningen är en viktig faktor inom skolorganisationen likt många andra delar som behöver prioriteras:
“Skulle vilja organisera mer och vi kommer att lägga mer tid på det framöver men den största utmaningen är att SYV är en del av oerhört många bollar att hålla i luften i skolans uppdrag.” (Rektor i låg-, mellan- och högstadiet)
Citatet belyser en önskan om att organisera ytterligare. De rektorer som var verksamma i alla stadier likt i citatet ovan fick i diagrammet medelvärdet 5,6 i vilken utsträckning de ansåg sig planera och organisera för den vida vägledningen. Medelvärdet för den tid de ägnade åt organisering och planering är 3,2 vilket motsvarar cirka 30 minuter per vecka. Angående de moment från bland annat Skolverkets allmänna råd fick rektorerna som var verksamma i alla stadier medelvärdet 5, vilket innebär att de gör 5 av 7 möjliga moment av de som var listade.
För rektorerna i mellan- och högstadiet var medelvärdet för skattningen av planering och organisering 6,5 och den nedlagda tidens medelvärde 2,5 (cirka 25 minuter per vecka). Vid frågan kring de olika momenten fick de 4,1 vilket motsvarar att de gör 4 av 7 listade moment.
6.2 Vikten av rektorns arbete med vid vägledning enligt
rektorer själva
I enkäten (bilaga 1, fråga 2 och fråga 4) fick rektorerna skatta hur viktigt de ansåg att arbetet med studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet på sin skola vara, samt skatta hur mycket de ansåg sig arbeta med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet. Nedan presenteras ett diagram som visar på samband mellan de två olika variablerna. Det vill säga hur rektorer i de olika stadierna skattat vikten av arbetet samt hur mycket de anser sig arbeta med planering och organisering för arbetet:
31
Figur 3: Diagram som visar samband mellan skattning av vikten att arbeta med planering/organisering och skattning av hur mycket de anser sig planera/organisera för vägledning i vid bemärkelse
I diagrammet ovan framhålls att i de stadier där högstadiet medverkar (Högstadiet, Mellan-/högstadiet, Alla stadier samt Låg-/högstadiet [ej representativt]) tenderar både skattning av vikt samt skattning av arbetet med planering och organisering vara högre än i övriga stadier. Det kan urskiljas i samtliga stadier att skattningen av vikten med arbetet rörande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är högre än skattningen av hur mycket rektorerna anser sig arbeta med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. De lägsta värdena hittar vi i lågstadiet där skattningen av vikten i genomsnitt ligger på 6 (skattning av vikten) respektive 3,4 (skattning av arbetet med planering/organisering av arbetet) medan de högsta värdena (i genomsnitt) återfinns i mellan-/högstadiet med 9 respektive 6,5.
En gemensam nämnare för rektorer i lågstadiet och rektorer i låg- och mellanstadiet, vilket framkom i frisvarsfrågor, är vikten av att eleverna får en bild av vad som är möjligt och att det här sker genom ett brett arbete kring studie- och yrkesvägledningen. Vidare framkommer:
32
“Eleverna är unga, men behöver få en tydlig introduktion till hur samhället ser ut och vilka yrkesområden som finns. Eleverna bör ges möjlighet att fundera över framtiden och vilka möjligheter ett samhälle erbjuder” (Rektor lågstadiet)
Resultatet visar att flertalet rektorer i de lägre stadierna belyser vikten av att eleverna får fundera över möjligheter och framtiden trots att de är unga. Det här i relation till andra rektorer i samma stadier som menar att eleverna är för unga för att kunna börja tänka på framtiden och sätta det i relation till verkligheten. En rektor skriver i en frisvarsfråga: “Lite svårt ibland när vi har yngre barn att koppla det till verkligheten.” (Rektor låg- och mellanstadiet).
6.3 Uppsatta mål kopplat till vägledning vid bemärkelse
I enkäten fick rektorerna svara på frågor om det fanns uppsatta mål kring vägledning i vid bemärkelse antingen på skolan och/eller från huvudman/kommun. Respondenterna kunde därmed till exempel svara att det fanns uppsatta mål både på den enskilda skolan och från huvudman/kommun eller också redovisa att det fanns mål på skolan men inte inom kommunen. Flertalet av frågorna hade utrymme för frisvar där varje respondent kunde skriva hur målen var uppsatta samt att det var flervalsfrågor. Diagrammet nedan visar på hur rektorer har svarat angående dessa frågor:
33
Figur 4: Diagram som visar rektorernas svar angående uppsatta mål
Av de 100 slumpmässigt utvalda rektorerna för studien var det 74% som menar att de har uppsatta mål på skolan. 80% av alla rektorer har uppsatta mål från huvudman/kommun. Vidare är det 60% som har mål som är utformade och satta av skolledning/SYV. 15% av alla rektorer vet inte om det finns uppsatta mål på skolan och 12% har inga uppsatta mål. Slutligen är de 13% av alla svaranden som inte vet om det finns uppsatta mål för den vida vägledningen från huvudman/kommun.
I nedanstående diagram illustreras hur rektorer i olika stadier svarat på frågor som vidrört uppsatta mål. Det här för att på ett mer tydligt vis kunna visa på diskrepansen stadierna emellan och huruvida de har mål och/eller riktlinjer att följa.
34
Figur 5: Diagram som visar hur rektorer i olika stadier svarat angående uppsatta mål
När man studerar diagrammet ovan kan man se att i flertalet stadier menar rektorerna att de har mål och riktlinjer uppsatta av huvudman/kommun, men det framgår samtidigt att det inte i samma utsträckning finns uppsatta mål på den enskilda skolan. Ett exempel är lågstadiet där 8 av 10 svarande anger att det finns uppsatta mål från huvudman/kommun medan 5 av 10 av rektorerna har svarat att de inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse på den enskilda skolan. Att det finns mål på huvudmannanivå som inte tas in i den enskilda skolan skulle kunna förstås utifrån det en rektor i låg- och mellanstadiet beskriver i följande citat:
“På huvudmannanivå finns mål som bygger på läroplanens skrivningar om Syv men jag är inte klar över dem. Alla skolor skall ha en plan för sitt arbete. Det har vi också men vi arbetar inte systematiskt i enlighet med denna.” (Rektor låg- och mellanstadiet)
Liknande citat från flertalet rektorer i låg- och mellanstadiet kan skådas i alla de enkätsvar vi fått in.
På högstadiet å andra sidan kan man i diagrammet utläsa att 5% av rektorerna har svarat att det inte finns några uppsatta mål på skolan gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. 74% av högstadierektorerna uppger att de har uppsatta mål från
35
huvudman/kommun gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse medan 17% av högstadierektorerna svarar att de inte vet om det finns uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse från huvudman/kommun. 54% av rektorerna i högstadiet menar att de har uppsatta mål som är skapade av ledning/SYV och i flertalet enkätsvar från rektorer i subgruppen högstadierektorer kan vi finna citat liknande nedanstående:
“En väl fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden och ska alltid utgå från elevens individuella behov. Målen är formulerade av Syv och ledning.” (Rektor högstadiet)
Citatet ovan är en genomgående tanke bland högstadierektorer och har uttryckts på liknande vis av flertalet rektorer varpå vi kan se ett mönster som är signifikant för högstadierektorer.
Resultatet visar att flertalet rektorer i alla stadier har uppsatta mål från huvudman/kommun men att de i de lägre stadierna tenderar vara färre som har uppsatta mål och/eller riktlinjer på den enskilda skolan. Medan rektorer på högstadiet i högre grad svarar att de har uppsatta mål och/eller riktlinjer på skolan.
6.3.1 Rektorers arbete kring de uppsatta målen
Flertalet av rektorerna (i alla stadier) har som ovan nämnt att målen är utformade centralt, med andra ord på huvudmanna- och/eller kommunnivå. I svaren kan man dock se de finns skillnader mellan arbetet med mål och riktlinjer bland rektorer i olika stadier.
I de lägre stadierna har vissa rektorer beskrivit att de har mål och riktlinjer från huvudman/kommun vilka de försöker följa, men att det ibland kan vara svårt att arbeta med mot de lägre åldrarna, medan andra rektorer i samma stadier kan beskriva arbetet på följande vis:
“Finns en kommungemensam plan för hur studie- och yrkesvägledarna ska arbeta även mot yngre åldrar.” (Rektor låg- och mellanstadiet)
“Av lärare och rektor tillsammans som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.” (Rektor mellanstadiet)
36
Det kan utläsas från bland annat dessa citat att rektorer i låg- och mellanstadierna aktivt arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse även i yngre åldrar, samtidigt som andra rektorer i samma stadier menar på att det kan vara svårt att arbeta med det när eleverna är så unga.
Rektorer i högstadiet beskriver i större utsträckning specifika mål som berör den vida studie- och yrkesvägledningen på skolan. Flertalet högstadierektorer menar att det finns en utformad syv-plan och årshjul. Det förekommer också svar likt citatet nedan som menar att det finns ett brett arbete kring den vida studie- och yrkesvägledningen på skolan:
“Skolan har som mål att förbereda eleverna för samhället och arbetslivet, därför är det viktigt att hela skolan engagerar sig för studie- och yrkesvägledningen som då blir allas gemensamma intresse. All personal på skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna stöd, erfarenheter och kunskaper för kommande arbete och studier. Detta kräver ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden och ska alltid utgå från elevens individuella behov.1 Formulerat av Syv och ledning” (Rektor högstadiet)
I ovanstående citat kan skönjas att den vida vägledningen kräver ett samarbete mellan skolans lärare och studie- och yrkesvägledare för att uppnå skolans mål att förbereda eleverna för kommande arbetsliv.
Det resultatet i enkätundersökningen visar av hur rektorer arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse utifrån uppsatta mål och riktlinjer är att de flesta skolor har mål och riktlinjer att följa från centralt håll, det vill säga från huvudman och/eller kommun, och att dessa mål och riktlinjer följ på olika vis vad gäller olika stadier. På högstadienivå kan vi utifrån svaren i enkäten urskilja ett mönster av att de har väl utformade planer angående studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse medan vi å andra sidan i de lägre stadierna kan se en större skillnad i hur rektorerna beskriver sitt arbete med mål och riktlinjer gällande studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet. Vissa rektorer i dessa stadier menar att det är svårt att koppla vägledningen till de ungas verklighet medan andra å andra sidan menar att det är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
37
7. Analys
I följande kapitel ämnar vi analysera empirin med hjälp av de teoretiska utgångspunkter vi haft för studien, det vill säga organisationsteori, frirumsmodellen och förskjuten implementering. Syftet med studien är att undersöka hur rektorer som skolledare i grundskolan arbetar med planering, organisering och målsättningar av studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet samt hur viktigt rektorer i grundskolan anser att den vida vägledningen är. I analyskapitlet vill vi därför besvara våra forskningsfrågor vilka förkortat lyder: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?
7.1 Analys av rektorers arbete med planering och
organisering
Vi kan se ett mönster av fall där rektorer beskriver att studie- och yrkesvägledning inte står högst på deras prioriteringslista. Det kan också utläsas utifrån de svar rektorer lämnat, angående hur de arbetar med organisering och planering för studier- och yrkesvägledning, att de ofta delegerar arbetet vidare. I följande citat skriver en rektor i vilken utsträckning hen arbetar med planering och organisering för studie- och yrkesvägledning:
”Det är svårt att säga hur mycket jag arbetar med det. Jag själv gör det kanske en halvtimma i veckan. Max. Men delegerar ofta till andra.” (Rektor mellan- och högstadiet)
I citatet ovan rörande delegering av arbete illustreras en anledning till varför rektorer i alla stadier anser sig arbeta med organisering och planering av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i hög utsträckning samtidigt som de inte lägger mycket tid på det.
38
Genomsnittstiden som läggs ner på planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, oberoende av vilket stadie rektorn arbetar på, är cirka 15 minuter per vecka. Det här kan analyseras med hjälp av Larsson och Löwstedts (2014) organisationsteoretiska perspektiv gällande skolan som bland annat handlar om skolans ledning och samarbetet mellan skolpersonalen. Rektorn har ansvar för verksamheten (skolan) och dess utveckling men också för utvecklandet av samarbetsformer mellan skolans personal (Larsson & Löwstedt, 2014). Att delegera arbetsuppgifter är inte detsamma som att utveckla samarbetsformer då delegering av arbetsuppgifter innebär att ett beslut flyttas från högre till lägre nivå i en organisation, medan samarbeta å andra sidan betyder “arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte.” (Nationalencyklopedin, 2019). I nedanstående citat framgår att det i skolan som organisation finns en utvecklad plan för studie- och yrkesvägledning med ett årshjul:
”Vi har en övergripande organisation med tydligt årshjul kring arbetet med studie- och yrkesvägledning. Det fungerar och rullar på. Jag skulle kunna lägga mer fokus på det med lärarna för att ytterligare utveckla det och nyttja SYV:s kompetens.” (Rektor mellan- och högstadiet)
I citatet framkommer det också att det finns utrymme för att utveckla samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren för att därmed också ta vara mer på vägledarens kompetens.
Vidare har skolan ur ett organisationsteoretiskt perspektiv krav och förväntningar på sig då den är underordnad politisk styrning och kontroll. Skolorganisationen har gått till att vara mer resultat- och målstyrd vilket också gjort kommuner och huvudmän ansvariga och utvärderingar av stor betydelse. Skollagen belyser bland annat krav på att huvudmän och skolenheter ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete kopplat till målsättningarna för verksamheten (Larsson och Löwstedt, 2014).
Studiens resultat kan därmed ses ur det organisationsteoretiska perspektivet utifrån den politiska styrningen och de målsättningar som finns för skolan. Nedanstående citat belyser en kommuns delaktighet i utformandet av rutiner för studie- och yrkesvägledningen i såväl vid som snäv bemärkelse:
