Att undervisa om religion och sexualitet

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att undervisa om religion och sexualitet

- En studie om lärares möjligheter och svårigheter med sexualitet i lgr11

Teaching about religion and sexuality

- A study about teachers possibilities and difficulties with sexuality in lgr11

Hanna Bolin

Lärarexamen 270hp

Religionsvetenskap och lärande 2011-01-13

Examinator: Bodil Liljefors Persson

Handledare: Fredrik Gregorious Lärarutbildningen

Sammanfattning

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter.

Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

Förord

För att genomföra den här studien behövdes lärare som både ville och kunde ställa upp för intervju. Det kunde inte vara vilka lärare som helst utan det skulle vara just religionslärare som undervisade på högstadiet och detta skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Det var bråda dagar för lärare innan jullovet; betyg skulle sättas och avslutningar planeras och kalendrarna var fullspäckade. Efter att ha gjort förfrågningar hos ett antal olika skolor utan framgång började chansen att hitta någon att kännas hopplös och jag skickade då desperat ut en förfrågan till nästan alla jag känner. Därför vill jag tacka fina vänner som Sara Hansson Nygren och Anders Jahn som hörde mitt rop och hjälpte mig att komma i kontakt med lärare som kunde tänka sig att ställa upp trots tidsbrist. Jag vill även tacka Rolf Fredenberg som även han efter ett nödrop i sista sekund ställde upp med en kontakt. Men mest av allt vill jag självfallet tacka de fem lärare som tog sig tid att samtala med mig men som jag tyvärr inte kan nämna vid namn men ni vet vilka ni är. Tack!

Även tack till min handledare Fredrik Gregorius som har bidragit med intressanta ingångsvinklar och ett stort tack till nära och kära som har stöttat mig och inte minst tack för att ni har stått ut med mig under arbetets gång!

Innehållsförteckning

TEACHING ABOUT RELIGION AND SEXUALITY... 1

1. INLEDNING... 7

-1.2SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING...-8

2. BAKGRUND SEXUALITET I LÄROPLANERNA... 9

-2.1 SEXUALITET I LPO 94...-9

-2.2SEXUALITET I LGR11 ...-10

-2.3NÅGRA KOMMENTARER OM DEN NYA LÄROPLANEN...-12

3. TEORIBAKGRUND... 13

-3.1BEGREPPET SEXUALITET...-13

-3.2RELIGION OCH SEXUALITET...-15

-3.3SEXUALITET I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE...-17

-3.4ATT UNDERVISA OM SEXUALITET I SKOLAN...-18

3.4.1 Sex och samlevnadsundervisningens utveckling... 18

3.4.2 Rapporter om undervisningen... 19

4. METOD OCH GENOMFÖRANDE... 22

-4.1KVALITATIV FORSKNINGSINTERVJU SOM METOD...-22

-4.2UTFORMNING AV INTERVJUGUIDE...-23

-4.3URVAL OCH UNDERSÖKNINGSGRUPP...-24

-4.4PRAKTISKT GENOMFÖRANDE OCH ETISKA REFLEKTIONER...-26

-4.5ANALYSMETOD...-26

5. RESULTAT, ANALYS OCH TEORETISK TOLKNING... 28

-5.1SITUATIONEN IDAG...-28

-5.2UTBILDNING, FÖRBEREDELSER OCH KUNSKAPER...-31

5.2.1 Kunskap och trygghet ... 31

5.2.2 Sexualitet i utbildningen ... 32

5.2.3 Intresse och engagemang... 33

-5.3I KLASSRUMMET...-33

5.3.1 Att som lärare prata om sex... 33

5.3.2 Generationsfråga ... 35

5.3.3 Oro för att ge en ensidig bild av icke heterogena religioner ... 36

5.3.4 Behov av ämnet, spännande och betydelsefullt... 38

5.3.5 Läraren i möte med föräldrar ... 39

-5.4ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...-40

5.4.1 Ämnets legitimitet i kursplanen... 40

5.4.2 Att slippa stå ensam ... 41

5.4.3 Tidsbrist ... 42 6. SLUTSATS ... 43 7. DISKUSSION ... 44 8. REFERENSER ... 45 -8.1TRYCKTA KÄLLOR...-45 -8.2INTERNET...-46 -8.3INTERVJUER...-47 9 BILAGOR ... 48 -9.1INTERVJUGUIDE...-48

-1. Inledning

Sex – ett ord som i dagens samhälle kanske inte väcker lika stor reaktion som det gjorde för 50 år sedan. I dag finns det ett ständigt flöde från media och reklam där sexualitet inte är ett ämne som undviks utan snarare används för att locka och sälja. Vi lever helt enkelt i ett samhälle där sexualitet är närvarande och synligt i det offentliga rummet och har en central roll för samhället. Och självfallet är även sexualitet oerhört centralt för den enskilda människan genom dess starka drivkraft och fortplantningsfunktion men även genom dess stora betydelse för individens njutning och identitet som människa. Sexualitet har således en viktig och betydelsefull roll både för samhälle och individ och är ett ämne som även ska behandlas i skolan. Många är vi som minns de pinsamma stunderna då en obekväm biologilärare någon gång under högstadiet skulle prata om sex (eller så gjorde dem det enkelt för sig och bjöd in någon annan att göra det). Så trots att sexualitet är en del av det offentliga rummet så behöver det inte vara helt oproblematiskt att prata om det i skolan.

Men även om det kan uppstå pinsamma situationer i skolan så har sex- och samlevnadsundervisningen varit obligatorisk i svenska skolan i över 50 år. I dagens läroplan (lpo94) nämns sexualitet under rektorns ansvar som ska se till att ämnesövergripande undervisning av ämnet sker. Men trots skrivningarna i lpo94 och att ämnet har funnits med så pass länge så visar skolverkets kvalitetsgranskningar på brister i undervisningen.

Den 1 juli 2011 träder en ny läroplan med kursplaner för grundskolan (lgr11) i kraft. Till skillnad från lpo94 nämns nu begreppet sexualitet flera gånger i skrivningarna. Sexualitet ska vara en del av det centrala innehållet i flera olika ämnen såsom religionskunskapen, svenska, bild, samhällskunskap, historia och biologi. Inom religionskunskapen syftar undervisningen till att se hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör sexualitet.

Således får religionskunskapen ett centralt innehåll där religionslärare får uppdraget att undervisa om frågor som rör sexualitet med start höstterminen 2011. Men att döma av de rapporter och inventarier som gjorts av sex- och samlevnadsundervisningen i

skolan så är det kanske inte helt oproblematiskt att undervisa om ämnet i skolan. Dels är upplevelsen av ämnet sexualitet mycket individuell och kulturell betingad och dels kan ämnet upplevas som intimt och privat. Vidare ska ämnet inte bara behandlas utan undervisningen ska enligt lgr11 behandla hur olika religioner ser på frågor som rör sexualitet.

Med utgångspunkt i sexualitetens betydande roll för individ och samhälle samt tidigare rapporter om undervisning utifrån lpo94 som visar på ämnets komplexitet så är det intressant att se vad dagens lärare känner och ser för möjligheter och svårigheter med den nya kursplanens innehåll med fokus på sexualitet då det är dessa som ska axla uppdraget till hösten 2011.

1.2 Syfte och problemställning

Syftet men den här undersökningen är att studera lärarattityder till att undervisa om sexualitet i religionskunskapen utifrån den nya kursplanen för årskurserna 7-9. Genom lärarattityderna kan möjligheter och svårigheter med ämnet synliggöras och även de faktorer som påverkar lärarens förutsättningar inför hösten 2011 kan utforskas. Utifrån den nya kursplanen med sexualitet som centralt innehåll samt tidigare studier där brister och svårigheter med ämnet har inventerats kan lärarens perspektiv studeras för att få en bild av situationen och eventuella åtgärder kan diskuteras.

Självfallet innebär de nya kursplanerna långsiktiga förändringar (exempelvis förändringar av lärarutbildningen) men de kommer att påverka lärare som undervisar i skolan idag och syftet med studien är att undersöka situationen för dem lärare som kommer att börja jobba med de nya kursplanerna redan under höstterminen 2011. Studien behandlar följande frågeställning:

• Vilka möjligheter ser religionslärare i dagens skola med den nya kursplanen utifrån sexualitet som centralt innehåll?

• Vilka svårigheter ser religionslärare i dagens skola med den nya kursplanen utifrån sexualitet som centralt innehåll?

2. Bakgrund - Sexualitet i läroplanerna

Den 7 oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan (lgr11) som träder i kraft den 1 juli 2011 och det är med anledning av denna som studien har gjorts. Den nya läroplanen är utarbetad av Skolverket på uppdrag av regeringen med anledning av att utvärderingar och studier visar att nuvarande kursplaner är svåra att hantera för lärare och rektorer. Syftet är därmed att göra den nya läroplanen tydligare vilket framgår i Skolverkets ”Delredovisning av regeringsuppdrag U2009/312/S”. För att den nya läroplanen ska få genomslag måste den förankras hos rektorer och lärare samt elever och föräldrar vilket ska ske med bland annat tidig beredskap och kompetensutveckling. Skolverket ska även ta fram ett kommentarsmaterial där kursplanernas mål och innehåll motiveras.1 Dessvärre har inte detta kommentarsmaterial funnits tillgängligt vid genomförande av studien.

Lgr11 ligger som grund för studien där lärarattityder till de nya skrivningarna om sexualitet i religionskunskap ska undersökas. För att förstå attityderna och förändringarna behövs både lpo94 och lgr11 presenteras och studeras utifrån sexualitet.

2.1 Sexualitet i Lpo 94

Sex och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska i skolan i över 50 år och finns därmed även med i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Under rubriken Rektorns ansvar står det följande:

”ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.”2

Således är det rektorn som har det yttersta ansvaret för att undervisning inom sex och samlevnad bedrivs på skolan och det betonas att undervisningen ska ske

ämnesövergripande. Av kursplanerna är biologi det enda ämne med sexualitet uttryckt i målformuleringarna. Det finns dock utrymme för lärare att jobba med sex och samlevnad i flera ämnen utifrån kursplanernas formuleringar för syfte och mål så som i religionskunskap där följande formulering finns:

”utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess.

[...]Ett syfte med ämnet är att öka elevers etiska medvetenhet och därmed skapa en handlingsberedskap inför exempelvis demokrati-, miljö-, jämställdhets- och fredsfrågor.”3

Utifrån dessa formuleringar finns det gott om utrymme för läraren att undervisa om sexualitet utifrån existentiella frågor, identitet och etik. Det står dock inte explicit

sexualitet i målen.

2.2 Sexualitet i Lgr11

I den nya läroplanen ligger ansvaret kvar hos rektorn så som i Lpo94 men i kursplanerna finns tydliga skrivningar om sexualitet under flera ämnen så som i bild, biologi, historia, samhällskunskap samt religionsvetenskap. I kursplanen för religionskunskap finner man den första formuleringen om sexualitet under den del där ämnets syfte presenteras:

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.”4

2 Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Syftet med undervisningen ska således vara att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör sexualitet till skillnad mot lpo94 där syftet snarare är en personlig utvecklingsprocess hos eleven genom att bearbeta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv och att skapa en egen handlingsberedskap i frågan.

Vidare hittar man skrivningar om sexualitet för årskurserna 7-9 under rubriken om centralt innehåll:

”- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. […]

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.”5

Här står tydliga skrivningar om att just sexualitet ska vara en del av innehållet till skillnad från kursplanen i lpo94. Sexualitet nämns som exempel på en konflikt eller möjlighet i sekulära och pluralistiska samhället som ska behandlas i skolan. I lpo94 kunde sexualitet behandlas i samband med livsfrågor även om det inte sexualitet var utskrivet. I lgr11 är sexualitet nämnt just som ett exempel på en livsfråga som kan behandlas. Men det är inte elevernas egna livsfrågor så som det kan tolkas i lpo94, utan här ska livfrågorna behandlas utifrån hur de skildras i populärkultur.

Således står det tydligt i ämnets syfte att olika religioners och livsåskådningars syn på sexualitet ska behandlas. I ämnets centrala innehåll nämns sexualitet som exempel på vad man kan behandla under rubrikerna konflikter och möjligheter i sekulära och

pluralistiska samhällen och hur livsfrågor skildras i populärkulturen.

4 _{Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:}

Utbildningsdepartementet. (min markering)

2.3 Några kommentarer om den nya läroplanen

Självfallet finns det åsikter om den nya läroplanen och kursplanen för religionskunskap har debatterats och kommenterats mycket i media utifrån kristendomens betydelse i undervisningen.6 Dock har det inte diskuterats lika mycket kring hur ämnet har tillskrivits uttryckliga mål för sex- och samlevnadsundersvisningen.

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) har kommenterat de nya kursplanerna och är nöjda med det ämnesövergripande perspektivet där SO-ämnena har fått skrivningar om sex och samlevnad. Vidare poängterar RFSU vikten av att blivande lärare utbildas i ämnet på lärarutbildningen och ger som förslag till en hållbar lärarutbildning att alla lärare oavsett ämnesinriktning ska få en grund i frågor kring sex och samlevnad samt genusfrågor. 7

6 _{Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/1708/a/21679 (2010-12-13)}

7 _RFSU,

3. Teoribakgrund

För att genomgöra studien behövs en del centrala begrepp så som sexualitet redogöras och studien kräver också en viss förståelse om relationen mellan religion och sexualitet. Hur sexualitet har behandlas i skolan har tidigare undersöks utifrån olika perspektiv och några av dessa kommer att presenteras i detta avsnitt och ligger som grund till studien. Denna kunskapsbakgrund kommer dels att användas för att utforma en intervjuguide samt som teori vid analys av materialet.

3.1 Begreppet sexualitet

För att förstå den nya kursplanen där frågor som rör sexualitet ska behandlas behövs begreppet sexualitet kartläggas. Själva begreppet sexualitet är ett modernt begrepp och fungerar som en samlingskategori där ämnen som anses höra hemma där placeras såsom: sexuell läggning, preventivmedel, abort, onani, incest, syn på rent och orent etc.8 Men definitionen av begreppet bjuder på en del problematik.

Biologins definition av begreppet sexualitet (latin kön) står för de beteende som handlar om människans fortplantning.9 Men att definiera mänsklig sexualitet är inte riktigt så enkelt. Ann Heberlein, lärare och doktor vid Lunds universitet, menar att den biologiska definitionen är problematisk för den mänskliga sexualiteten då den inte endast handlar om reproduktion. Genom att hänvisa till den biologiska definitionen blir alla sexuella beteenden som inte har med reproduktion onaturliga. Herbelein ger en andra definition av sexualitet i termer av moral och etik utifrån normer och värderingar som i sin tur är skapade av medicinska, religiösa, politiska och ekonomiska föreställningar vilket gör att begreppet sexualitet är konstruerat utifrån ett kulturellt

8 _{Geels, Anton & Lena Roos (red.) (2010) Sex – för guds skull. Sexualitet och erotik i världens religioner.}

Lund: Studentlitteratur s. 8

sammanhang. Men hon menar vidare att definitionen fortfarande inte är tillräcklig för att beskriva ett så komplext begrepp som mänsklig sexualitet då det är så intimt förknippat med individens identitet.10

Mycket litteratur som behandlar ämnet sexualitet hänvisar till Världshälsoorganisationens (WHO) definition som beskriver begreppet följande:

"Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa".11

Genom WHO’s definition blir sexualitet oerhört viktigt och central för människans identitet och handlar om både psykisk och fysisk hälsa. Beskrivningen är dock vid och ganska svårhanterlig då den innefattar en del diffusa begrepp och beskriver mer var den finns och hur den uttrycks än ger en klar definition om vad den är. Komplexiteten i begreppet som uttrycks i beskrivningen ovan är att sexualitet är en aspekt som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Det är även intressant att beskrivningen tar upp vad sexualitet inte är synonymt med. Detta görs troligtvis på grund av att sexualitet oftast förknippas med det fysiska (det som kan kopplas till den biologiska definitionen) men WHO vill förtydliga att sexualitet är mycket mer. Sexualitet är helt enkelt ett stort, brett och komplext begrepp.

10 _{Herberlein, Ann. (2004) Den sexuella människan – Etiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. s. 37-39} 11 _{WHO, www.ne.se (2010-12-13) sökord sexualitet}

3.2 Religion och sexualitet

Sexualitet har i den nya kursplanen för religionskunskap blivit en del av det centrala innehållet där syftet är att se hur religionerna och världsåskådningar ser på frågor som rör sexualitet. Just detta ämne har Anton Geels och Lena Roos behandlat i boken Sex för

guds skull - Sexualitet och erotik i världens religioner där de studerat de fem världsreligionernas syn på sexualitet.

I inledningen av boken diskuteras själva begreppet sexualitet och även här problematiseras definitionen. Problemet med begreppet för Roos och Geels är att det är ett modernt begrepp som används som en kategori för vad som anses höra hemma i begreppet. Det är alltså inte de religiösa texterna i sig som kategoriserar vad som är sexualitet eller inte utan detta avgörs av den moderna läsaren som gör detta utifrån sin uppfattning av begreppet. I de religiösa texterna kan det som idag kategoriseras som sexualitet återfinnas i texter om äktenskapet, rituell renhet och religiösa plikter.12

Vad egentligen religion har med sexualitet att göra hör samman med den stora betydelse och den starka kraft som sexualitet är för människan. Religioner har då haft som funktion att kontrollera och reglera denna kraft och anledningarna är många. Ett av religionernas intresse för att reglera människans sexualitet har grundats i ett behov att kontrollera barnafödandet. Men religionerna har även en funktion i att skapa sexuella normer som i sin tur fungerar som en viktig identitetsmarkör för den religiösa gruppen. De sexuella normer har även används för att peka ut andra grupper som avvikande och obskyra. Ett exempel på detta är kristendomens återhållsamhet som blev ett kristet särmärke för att markera skillnaden mellan vi och dom. 13

Att utifrån den egna gruppens normer och värderingar tolka världen för oss in på begreppet etnocentrism vilket betyder att man tolkar och värderar världen utifrån sina egna värderingar utan att ta hänsyn till den andra kulturen. Geels och Roos menar att det inom området sexualitet är lätt att ofta utgå från sina egna värderingar och fördöma andra beteenden. Men i en globaliserad värld och mångkulturellt samhälle är det viktigt att man ställer sig frågan: med vilken rätt kan vi utgå ifrån att våra normer är de

12_{Geels & Roos s. 7-8} 13 _{Geels & Roos s. 37}

riktiga?14 Problematiken återkommer i kapitlet om sexualitet i det mångkulturella samhället.

Geels och Roos syfte med boken är att se på de stora världsreligionernas syn på sexualitet men betonar hur svårt det är att säga något generellt om religionernas syn på sexualitet då traditionerna är heterogena och föränderliga över tid. Religioner kämpar ständigt med att förhålla sig till det moderna samhällets syn på sexualitet genom förändrade värderingar och utbredd sekularisering. Geels och Roos visar på tre återkommande strategier som olika religiösa traditioner tar till vid mötet med det moderna samhället. Den första är en motreaktion och hänvisar till religiösa urkunder och står fast att dessa skall gälla oavsett samhällets värderingar. Den andra är att den

etiska kärnan står fast men man försöker medvetandegöra att dessa är skapade i en viss kulturell miljö och kan behövas anpassas till dagens samhälle. Den tredje strategin uppstår när det finns stora skillnader mellan teologer och lekfolkets syn på de sexuella värderingarna. Trots att lekfolket bekänner sig till den religiösa traditionen står de fast

vid sina värderingar och struntar i den religiösa eliten.15

14 _{Geels & Roos s. 11-13} 15 _{Geels & Roos s. 9-10}

3.3 Sexualitet i ett mångkulturellt samhälle

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och lärare ska således undervisa om sexualitet med elever som har olika religioner och kulturella bakgrunder. Dessa traditioner kan ha värderingar om sexualitet som skiljer sig från majoritetskulturen i Sverige eftersom vad som är accepterat inom sexualitet är kulturellt betingat. Om detta skriver Jan Samuelsson om i sin bok Kalejdoskopisk kärlek – Om sexualitet i det mångkulturella

samhället där han diskuterar hur en värdegrund för sex och samlevnad kan se ut i ett mångkulturellt samhälle. Begreppet etnocentrism blir återigen centralt då just sexualitet är ett område där acceptansen för uppfattningar som inte sammanfaller med sina egna är mycket låg. De egna värderingarna ses som sanna och universella medan det som skiljer sig från detta får stå som det obskyra och förlegade. 16 Samuelsson skriver om frestelsen att försöka ”befria” invandrare från de uppfattningar som inte sammanfaller med majoritetskulturen och enligt intervjuer i hans studie så upplever ofta invandrarkvinnor att lärare försöker att göra just detta. Detta förstärks genom att det svenska sekulariserade samhället har en låg förståelse för att religiös tro faktiskt kan få praktiska konsekvenser för sexualitetens utlevelseformer. 17

Ett exempel på hur elever och föräldrar med annan religiös bakgrund kan uppleva svenska skolans sexualmoral är Otterbecks undersökning om muslimer i svenska skolan. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisningen upprör mest på grund av sättet undervisningen bedrivs på. Det är alltså inte själva innehållet som upprör utan snarare att undervisningen ofta sker i flick- och pojkgrupper och genom visning av filmer som upplevs som opassande. Det finns även uppfattningar om att samlevnadsundervisningen är onödig då det är saker som kommer sig naturligt även om man inte diskuterar det i skolan och att undervisningen kan uppmuntra eleverna att ha sexuella aktiviteter innan de är tillåtna eller mogna till att ha det.18

16_{Samuelsson, Jan (2002) Kalejdoskopisk kärlek – Om sexualitet i det mångkulturella samhället. Nora:}

Nya doxa s. 8-9

17 _{Samuelsson s. 8}

3.4 Att undervisa om sexualitet i skolan

3.4.1 Sex- och samlevnadsundervisningens utveckling

För att förstå lärarens situation i dagens skola är det av intresse att se den historiska utvecklingen av ämnet i skolan.

Det har alltid funnits institutioner i samhället som har spridit sexualupplysning med utgångspunkt i olika intressen så som tillexempel kyrkan, skolan och sjukvården.19 År 1955 blev svenska skolan först i världen med att ha obligatorisk sexualupplysning och då med handledning från Kungliga Skolöverstyrelsen. Den främsta anledning till detta var att föräldrarna inte ansågs vara en tillräcklig kunskapskälla. Handledningen fokuserade på reproduktion och äktenskap och förnekade de ungas intresse för sexualitet. Det fanns även tydliga föreskrifter för hur pojkar och flickor skulle uppföra sig där det var flickornas ansvar att hålla på sig.20 Den obligatoriska sexualundervisningen och den styrande handledningen diskuterades självfallet i lärarrummen och det var en jobbig situation för lärarna.21 Handledning var tvetydig där eleverna skulle lära sig att ”familj och hem bildar samhällets grundstomme och sammanhålls av kärleken mellan man och kvinna” men samtidigt skulle läraren ta hänsyn till elever från ”stympade hem” och skulle även förklara att skilsmässa ibland kan vara enda lösningen.22

Under 60-talet kom det kritiska röster som sa att handledningen var full med fasta normer och att undervisningen var föråldrad.23 70-talet kom med en ny sorts sexualupplysning som var anpassad efter unga människors sexualitet och som hade fokus på könsroller och ungdomars situation och som syftade till att utveckla de unga och få dem att leva ansvarsfullt. Under den här tiden kom även tanken att ämnet skulle

19 _{Centerwall, Erik ”Med moralen som styrmedel – historiskt perspektiv på sexualupplysning” i Hela livet}

– 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (2005) Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber s. 26

20 _{Centerwall, Erik Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar i ”Hela livet – 50}

år med sex- och samlevnadsundervisning” s. 35,38

21 _{Lundquist, Lennart Inte för mycket. Och inte för lite. Svensk sexualundervisning i ”Sex – en politisk}

historia” (2003) Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB s. 92-93

22 _{Lundquist s. 97} 23 _{Lundquist s. 98-99}

integreras med andra ämnen.24 80-talets sexualundervisning fokuserade på sexuellt överförbara sjukdomar med anledning av HIV-spridningen. 90-talets undervisning inriktade sig på jämställdhet och sexuellt våld.25

I dag finns det ingen obligatorisk handledning för lärare men Skolverket har gett ut ett referensmaterial om samtal om sexualitet och samlevnad i skolan som de kallar

”Kärlek känns! förstår du!”. I inledningen av materialet betonas det att skriften inte är en lärarhandledning av sådan art som tidigare och menar att en sådan handledning inte längre behövs då ämnet blivit så pass accepterat i skolan. Materialet är istället en grundbok för läraren som innehåller fakta och synpunkter med syfte att föra undervisningen närmre elevernas verklighet. Materialet kan tolkas som ett hjälpmedel för läraren att förstå ungdomarnas livssituation och få eleverna att känna sig sedda och förstådda genom att det bygger på ungdomars erfarenheter och frågeställningar. ”Kärlek

känns! förstår du!” tar även upp lärarens situation och menar att den oro som kan upplevas beror på det stora ansvaret läraren känner och att ämnet går utanför den traditionella undervisningen samt att ämnet kan upplevas som privat. Men det betonas vidare att området är tacksamt och spännande genom att man får jobba med något som verkligen berör eleverna.26 Lärarens situation behandlas även utifrån problematiken mellan att vara personlig men inte privat. I materialet uppmuntras läraren till att använda sig av egna erfarenheter i undervisningen då detta är ett bra och levande material.27 Genomgående betonas ämnets betydelse som kopplas till att sexualitet handlar om identitet och självkänsla.

3.4.2 Rapporter om undervisningen

Skolverket har gjort en omfattande nationell kvalitetsgranskning av sex– och samlevnadsundervisningen. Det skall dock tas i beaktning att studien gjordes 1999 men lokala uppföljningar har gjorts. Resultatet visade på stora variationer mellan skolorna. Faktorer som påverkar kvaliteten på undervisningen är förekomsten av styrning samt engagemang och medvetenhet hos lärare och elever. Rapporten framhäver vikten av

24 _{Centerwall Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar s. 40-41} 25 _{Skolverket (1999) Nationella kvalitets granskningar 1999 Stockholm: Liber s. 54} 26 _{Centerwall, Erik (2000) ”Kärlek känns! förstår du” Stockholm: Liber s. 7 -12} 27 _{Centerwall (2000) s. 14}

målformuleringar i läroplanen.28 Genom de nuvarande läroplanerna med rektorn som ansvarig och endast målformuleringar i biologiämnet är det upp till skolan, lärarna och eleverna om sexualitet ska vara en del av innehållet i ämnet. Bristerna i sex- och samlevnadsundervisningen beror även på avsaknaden av ledning och samordning varav lärarna inte vet vad kollegorna gör och står själva med ämnet utan målformuleringar.29 Det är således mycket friutrymme men samtidigt lite vägledning för lärarna. Granskningen visar att det är många lärare som är intresserade av kompetensutveckling inom området men att detta är något som sällan förekommer på grund av skolornas ekonomiska förutsättningar.30

Läraren har således en central roll i huruvida undervisningen ska bedrivas och i granskningen kom det fram att det finns både lärare som har goda erfarenheter inom sex- och samlevnadsundervisningen samt god kontakt med eleverna men det finns även de lärare som upplever obehag och känner en rädsla vilket kan bero på att de inte har någon utbildning inom området eller inte känner att ämnet är viktigt. Att sexualitet är något som kan upplevas som obehagligt att undervisa om kan även kopplas till att sexualitet i vår kultur anses vara privat.

För att läraren ska kunna känna sig trygg i undervisningen krävs utbildning.31 Enligt en undersökning av RFSU så var det 6% av lärarna som hade fått någon form av utbildning i ämnet.32 Vidare upplevde vissa lärare det som besvärligt med undervisning om sexualitet med elever med utländsk bakgrund där det finns en rädsla för hur föräldrarna ska reagera. Andra lärare ser det som en god möjlighet till integration där fördomar och stereotypa föreställningar kan diskuteras.33

Denna studie syftar till att undersöka lärares attityder till att undervisa om sexualitet i religionsämnet men elevernas upplevelse av ämnet spelar en betydande roll då deras inställning självfallet påverkar läraren situation i undervisningen. Ämnet diskuteras på det välbesökt internetforumet Flashback där kommentarer om undervisningen ofta handlar om hur dåliga och pinsamma lektionerna var när läraren skulle prata om sexualitet. När ämnet diskuteras på forumet belyses i många fall läraren och hur denna

28 _{Skolverket (1999) Nationella kvalitets granskningar 1999 s. 52-53} 29 _{Skolverket (1999) Nationella kvalitets granskningar 1999 s. 69} 30 _{Skolverket (1999) Nationella kvalitets granskningar 1999 s. 90}

31 _{Nilsson, Agneta ”Pedagogik ock retorik bör gifta sig med varandra” i Hela livet – 50 år med sex- och}

samlevnadsundervisning (2005) Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber s. 104

32 _{Knöfel, Magnusson, Anna & Olsson, Hans Lärarutbildningen – och sex och samlevnadsundervisningen}

i ”Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (2005) Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber s. 217

agerade i situationen. Det diskuteras huruvida läraren var proffsig, obekväm, politiskt korrekt (exempelvis om de pratade illa om porr eller att de inte ville tala om analsex när eleverna frågade om detta) etc. Även åsikter som menar att skolan inte överhuvudtaget ska prata om sexualitet kommer fram.34

4. Metod och genomförande

Undersökningen syftar till att undersöka lärares attityder och synliggöra möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet i religionsämnet utifrån den nya kursplanen. Metoden är lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide som är framtagen med hjälp av den nya läroplanen samt skolverkets kvalitetsgranskning. Med hjälp av resultaten av kvalitetsgranskningen som gjordes 1999 kan lärarnas attityder till den nya kursplanen i dag jämföras och studeras.

Metoder och genomförande kommer här att motiveras och beskrivas. Studiens kvalitet kommer även att diskuteras utifrån giltighet och trovärdighet (reliabilitet och validitet).

4.1 Kvalitativ forskningsintervju som metod

Då syftet med studien är att få fram lärarens perspektiv på den nya kursplanens innehåll av sexualitet har den kvalitativa forskningsintervjun valts som metod. Genom intervju av lärare som undervisar i årskurs 7-9 kan inställningar och attityder bli synliga och förstås. Metoden syftar således till att förstå och beskriva lärarens synvinkel för att få kunskap om deras erfarenheter, tankar och känslor.35 En god effekt36 med intervjun har även varit att den har givit tillfälle för läraren att samtala och granska de nya kursplanerna inför dess kommande ikraftträdande.

35 _{Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur}

s. 17

4.2 Utformning av intervjuguide

Intervjun har gjorts utifrån en intervjuguide (se bilaga 8.1) som har varit en fast mall för alla intervjuer vilket ger en viss reliabilitet åt studien. Guiden har varit strukturerad med överordnande teman/rubriker som ger möjlighet till öppna svar där informanten kan reflektera själv vad som anses vara viktigt att ta upp under de olika rubrikerna.37 Val av rubriker bygger på de resultat skolverkets kvalitetsgranskning visade.

Intervjuguiden inleds dock med fasta frågor dels för att värma upp informanten och få denna att känna sig bekväm med att prata med intervjuaren och dels för att få bakgrundsinformation som är av vikt för tolkning av svaren. Här frågas om hur länge läraren har jobbat vilket kan ge information om hur mycket erfarenhet läraren har samt ålder vilket kan vara av intresse då synen på sexualitet är något som förändrats med tiden. Huruvida läraren har utbildning och är behörig i just ämnet religionsvetenskap är viktigt då många lärare som undervisar i religion är anställda som SO-lärare och därav kanske inte är behöriga i samtliga ämnen (religion, historia, samhällskunskap och geografi) vilket kan påverka lärarens upplevelser om att undervisa om sexualitet och religion.

Först efter den inledande delen med bakgrundsinformation om informanten kommer mer information om syftet med studien. Här finns möjlighet för informanten att läsa in sig på kursplanen om de vill. Efteråt ges utrymme för att ge spontana kommentarer om kursplanen. Sedan följer ytterliggare fasta frågor om sexualitet är något som dykt upp i deras tidigare religionsundervisning eller om detta upplevs som något nytt och något som kommer att innebära en förändring i deras undervisning vilket kan påverka lärarens situation att undervisa om sexualitet utifrån lgr11.

Sedan får läraren prata fritt om deras spontana tankar utifrån olika rubriker där den första är utbildning, förberedelser, kunskaper och intresse. Läraren får möjlighet att fundera om detta var något som de tog upp i deras utbildning, om det upplevs som om de har tillräckligt med kunskap för att starta upp undervisning om detta eller om de kanske är intresserade av kompetensutveckling. Vad informanten anser kategoriseras som sexualitet är också intressant då begreppet är så brett och komplext.

Nästa tema tar upp hur läraren känner för undervisning om sexualitet utifrån mötet med eleverna i klassrummet. Om det är känsliga frågor som kan upplevas som privat både för lärare och elever. Om det kan uppstå problem med elever och föräldrar med utländsk eller religiös bakgrund.

Under temat organisation finns det utrymme att tala om stöd från skolan i form exempelvis kollegialt arbete och tematisk undervisning med hjälp av andra ämneslärare. Under varje tema finns stödfrågor (se bilaga 9.1) men dessa har bara använts då de har behövts för att få igång samtalet, annars har läraren fått prata fritt utifrån rubrikerna.

4.3 Urval och undersökningsgrupp

Urval har gjorts utifrån att informanten ska vara lärare som undervisar i religionskunskap i årskurserna 7-9. Att studien inriktar sig på lärare som undervisar i årskurserna 7-9 beror på att undervisningen är obligatorisk samt att det är just i kursplanen för det obligatoriska skolväsendet där skrivningarna om sexualitet har förändrats som mest. Vidare är eleverna själva i en pubertal ålder och omyndiga och därav har även föräldrarna en roll i elevens skolgång.

För att hitta informanter för intervju användes snöbollsmetoden där personer i författarens nätverk kontaktades som i sin tur tipsade om personer som passade in i urvalet. Förfrågan gjordes sedan via e-post där information om författaren och att studien syftar till att undersöka lärares inställningar till de nya kursplanerna gavs. Här gavs även information om hur lång tid intervjun kunde tänkas ta samt att intervjun kommer att spelas in med diktafon och att konfidentialitet gäller då både informanten och skolan kommer att behandlas med anonymitet i studien. Samtyckeskravet uppnås genom att informanten utifrån informationen fick avgöra om hon/han ville ställa upp på en intervju och om så var fallet planerades ett möte.38 _{För att materialet ska ge så} mycket information som möjligt följer här en kort presentation av informanterna samt den skola de undervisar på.

- Lärare A (man, 36 år) är behörig religionslärare och har undervisat i cirka tio år. Skolan är relativt liten och ligger på landsbygden och har få elever med utländsk bakgrund.

- Lärare B (kvinna 26 år) behörig religionslärare och hon har undervisat i ca ett år. Hon jobbar på en specialinriktad skola med ett mindre antal elever och skolan ligger i en större stad. De flesta elever kommer från relativt välbärgade hem.

- Lärare C (kvinna, 29 år) är behörig religionslärare och hon har undervisat i 3,5 år. Det är en relativt stor skola i en mindre kommun. Cirka 10% av eleverna har utländsk bakgrund.

- Lärare D (man, 31år) är behörig SO-lärare men har inte läst religion i sin utbildning och har jobbat som lärare i ett år. Skolan ligger i ett ytterområde till en stor kommun och har nästintill endast första- och andragenerationens invandrare som elever.

- Lärare E (kvinna, 36 år) är behörig religionslärare och har undervisat i 11 år på en mindre skola i en medelstor kommun. Elevernas bakgrund är homogen och har endast en handfull elever med invandrarbakgrund.

Genom den slumpmässiga snöbollsmetoden gav urvalet en bred variation av informanter beträffande kön, kommun, skolstorlek samt elevbakgrund. Dock blev inte variationen lika bred beträffande ålder då samtliga lärare som valde att ställa upp är mellan 26 och 36 år. Således innefattas ingen äldre lärare med längre erfarenheter i studien. Ännu en begränsning i urvalet är att ingen av informanterna har utländsk bakgrund och vidare ska det beaktas att studien endast innefattas av fem intervjuer.

4.4 Praktiskt genomförande och etiska reflektioner

Intervjuerna spelades in med diktafon och ljudfilerna transkriberades sedan för att kunna hanteras och bearbetas39. Vid intervjutillfället fanns kursplanerna tillhanda med relevanta stycken (de som behandlar sexualitet) markerade så att informanten under intervjun kunde ta del av dem och återkoppla till formuleringarna. Detta skulle visa sig vara av stor vikt då några av lärarna inte börjat studera kursplanen ännu. Intervjuerna tog mellan 30 till 40 minuter att genomföra.

Etiska reflektioner har gjorts i samband med informationskravet och att ämnet kan vara laddat och känsligt. I informationen som läraren fick ta del av innan intervjun var det inte explicit uttryckt att intervjun skulle handla om sexualitet i den nya kursplanen. Detta var för att undvika att endast dem som kände sig bekväma med samtal kring detta ämne skulle ställa upp. Men då uppstår det moraliska dilemmat kring att informanten inte kunde ta detta i beaktning när de avgjorde om de ville ställa upp eller inte samt att läraren kunde bli överraskad med ämnet under intervjun. Valet att faktiskt göra så grundas på att det är uttryckt i den nya kursplanen att man i religionsundervisningen skall jobba med sexualitet och därmed berör samtliga lärare. Dock har det vid själva intervjutillfället tagits hänsyn till informantens känslor för ämnet. Ingen har tvingats att hålla sig till ämnet om det upplevs som privat eller obehagligt av olika skäl.40

4.5 Analysmetod

Intervjuerna bearbetas och analyseras genom flera olika verktyg och angreppssätt för att utvinna meningsfull information ur svaren. Svaren kategoriseras utifrån olika teman och rubriker och sättas i relation till varandra, kontexten och tidigare forskning. Strukturering av materialet sker både med hjälp av intervjuguidens teman men svaren kategoriseras även i underrubriker med hjälp av kodning41_{. Detta görs med hjälp av}

meningstolkning där analysen går utöver det direkt sagda för att se strukturer och relationer.42 Svaren analyseras med hjälp av språkliga verktyg.43 Själva språket kan

39 _{Material (både ljudfiler samt transkriberingsdokument finns tillgängligt hos författaren)} 40 _{Kvale & Brinkmann s. 79}

41 _{Dalen s. 74-75}

42 _{Kvale & Brinkmann s. 223} 43 _{Kvale & Brinkmann s. 238}

avslöja lärarens attityder utöver meningen med själva uttalandet då det kan vara ett känsligt ämne. Huruvida informanten är bekväm och använder sig av olika begrepp kan ge en aning om vilka attityder det finns till ämnet.

Språket analyseras även utifrån att lärarens egna kopplingar till sexualitet kommer att analyseras. Då definitionen av sexualitet är komplex och bred påverkar lärarens definition och vad de lägger i begreppet lärarnas möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet. Även om informanten väljer att hålla sig till själva ämnet sexualitet eller om fokus läggs på annat kommer att analyseras då det ger en bild av lärarens attityd.

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning

Här kommer resultatet att redovisas genom citat och meningskoncentrering som jämföras, analyseras och tolkas med hjälp av teoribakgrunden. Resultaten presenteras utifrån intervjuguidens olika teman samt underkategorier. Redovisningen börjar med hur lärarna hanterar ämnet utifrån lpo94 i dag.

5.1 Situationen idag

För att förstå lärarens attityder och möjligheter med den nya kursplanen kan en jämförelse med lärarens arbete med sexualitet utifrån lpo94 vara intressant. Skolverkets kvalitetsgranskning visade att resultatet var varierande och här ges en bild om och hur de fem lärarna i den här studien jobbar med området sexualitet i ämnet religion i dag.44

”Absolut. När vi läser katolska kyrkan t.ex. i årskurs åtta där är det ju rätt så naturligt där med påven som förbjuder homosexualitet då och när vi läser judendomen i nian och där står det ju också, […] Så att sexualitet kommer in och även när man diskuterar etik och moral som ett eget avsnitt så stå det ju faktiskt rätt så mycket både i nuvarande lärobok och förhoppningsvis ännu mer i framtiden. Just med sjuorna är det kanske inte så mycket men i åttan och nian diskuteras det en del. Och det tycker dem ju är jättekul. Och när vi pratar om islam och diskuterar mycket om omskärelse och där är det några som har fördjupat sig i det där de får välja olika avsnitt att fördjupa sig i och då har några stycken faktiskt valt omskärelse.” (Lärare E)

Lärare E har vid flera tillfällen kommit in på sexualitet i sin undervisning både genom att hon själv har tagit upp det och genom att eleverna har kommit in på det. Lärare E har

behandlat ämnet sexualitet utifrån etik och moral så som det uttryck i lpo94 men hon har även utgått från religionernas syn på sexualitet såsom det uttrycks i den nya kursplanen, lgr11. Detta skiljer lärare E från de andra lärarna som även dem har diskuterat sexualitet under sina religionslektioner men som har gjort detta utifrån

livsfrågor, etik och moral såsom det uttrycks i lpo94:

”Identitet och livsfrågor, det är väl snarare där man har lagt det tidigare. Så uppfattar jag det. Man har haft det kopplat så. Inte i förhållande till varje religion utan det är olika ämnen.” (Lärare B)

”Sen har det ju ändå kommit in när man har diskuterat etik. Det är ju olika diskussionsområden man har, om ja, dödsstraff, kärnkraft och homosexualitet kommer ju upp där också.” (Lärare C)

Således är sexualitet något som har diskuterats under religionslektionerna och då främst utifrån livfrågor, etik och moral. Följande kommentarer visar dock att diskussionerna kring sexualitet sällan är planerade av läraren utan ämnet kommer snarare upp genom eleverna eller när det på annat sätt blir aktuellt:

”[…] men inte direkt så att jag har planerat att jobba med det utan det har mer varit så att när det har funnits tillfälle så har vi tagit med det i undervisningen så. Eftersom det tett sig naturligt att diskutera det just då. Delvis har det kommit från eleverna.” (Lärare D) ”Så det är kanske inte så at vi lyfter fram som ”idag ska vi diskutera sexualitet” utan det kommer liksom in som ett naturligt inslag om vi kommer in på det.” (Lärare E)

Därmed blir det tydligt att det finns ett behov hos eleverna att få samtala om ämnet sexualitet och att religion är ett ämne som väcker frågor och funderingar kring sexualitet. Att undervisningen kring sexualitet inte är inplanerad av läraren kan dels bero på att det är mycket som ska hinnas med och att tiden är knapp.

Att det saknas tydliga målformuleringar om sexualitet i lpo94 för religionskunskap påverkar eventuellt läraren att inte planerar in avsnitten i undervisningen utan det blir ett ämne som får behandlas när det spontant dyker upp. Tiden är självfallet en viktig faktor och lärare A uttrycker sig följande:

”Skulle jag komma in på det sådär i min undervisning så skulle det blir det väl lite senare. Vid ett senare skede, som fördjupning kanske. Det blir ganska lätt det här att man börjar med basfakta, det traditionella, så att de får ramarna för det hela. Sen går jag in på filosofin kring religionen, vad de tror på.[…] Det här med sexualitet och så det kan vara att man har en fråga eller så i läroboken. Och så kommer vi in på det och så diskuterar vi det i 5-10 min. Men det är inget sådär som jag går in för sådär. För man har inte mycket tid. ”(Lärare A)

Att undervisningen inte är inplanerad gör det självfallet svårt för religionslärarna att jobba ämnesövergripande med sexualitet tillsammans med andra lärare och ämnen såsom det uttrycks i lpo94. Lärare D beklagar sig över frånvaron av ämnesövergripande undervisning och uttrycker en vilja att arbeta med området tillsammans med andra ämneslärare:

”Vi jobbar ingenting med detta i vårt lärarlag. Ingenting alls. Jag visste ju inte ens om att de läste sex och samlevnad i biologi förrän jag tog upp det, å då hade de i princip läst klart det. Jag tyckte att vi skulle läsa det ämnesövergripande.” (Lärare D)

Frånvaron av målformuleringar i kursplanen för religionskunskap samt tidsbrist gör så att lärare inte planerar in undervisning om sexualitet vilket gör det svårt för lärarna att arbeta tematiskt och ämnesöverskridande då varken religionslärare eller andra ämneslärare känner till om, hur och när ämnet behandlas i religionskunskapen. Det blir tydligt att huruvida undervisning med fokus på sexualitet sker eller inte är mycket upp till läraren och eleverna och handlar kanske mer om elevernas spontana frågor utifrån etik och moral snarare än religiösa riktningars syn på sexualitet. Skolverkets rapport visade att variation förekommer och att det är mycket upp till läraren huruvida undervisning om sexualitet sker.45 Resultatet i den här studien bekräftar detta men visar även att eleverna har en betydande roll för undervisningen.

Slutligen så är sexualitet ett område som behandlas i religionskunskapen i dag utifrån lpo94 men den nya kursplanen kommer att innebära förändringar i lärarnas lektionsplanering där sexualitet måste planeras in för att få med det centrala innehållet där religionernas syn på sexualitet ska behandlas.

5.2 Utbildning, förberedelser och kunskaper

5.2.1 Kunskap och trygghet

För att kunna undervisa om religioners syn på sexualitet krävs självfallet kunskaper om ämnet och lärarens utbildning påverkar lärarens möjligheter att undervisa om sexualitet. Skolverket betonar betydelsen av att lärarna får en tidig beredskap och kompetensutveckling och tidigare studier visar att få lärare har fått utbildning i ämnet.46 Även RFSU poängterar vikten av att sexualitet ska ingå i lärarutbildningen.47

Lärare A minns att han har läst en del texter med fokus på genus under sin utbildning men menar att det är svårt att ta med det i undervisningen på högstadiet då den akademiska världen är fjärran från den vardagliga undervisningen i grundskolan. Vidare poängterar han vikten av att känna sig beläst på området:

”Vill man gå in på djupet, vilket än ämnet det kan vara, så blir det ju ofta utifrån det som man själv tycker man behärskar bra och man har extrakunskaper i. Och det känner inte jag att jag har just i det ämnet så. Och då drar man sig för att faktiskt undervisa om det. För det är ett känsligt ämne också och det känns som man vill vara rätt så bra påläst kanske om man ska gå in och undervisa om det.” (Lärare A)

Kommentaren visar tydligt att kunskapsgrunden är av vikt för lärarens situation till ämnet. Läraren nämner även att det är ett känsligt ämne vilket även det kan bero på att han inte känner sig trygg i sina kunskaper. Lärare A är en av de lärarna i undersökningen som har arbetat som lärare längst och det är därmed 10 år sedan han utbildade sig vilket kan påverka både hans utbildning samt hans egen inställning till ämnet. Följande kommentarer belägger påståendet att kunskap och utbildning påverkar lärarens trygghetskänsla för att undervisa om ämnet.

”Och under utbildningen är det ändå såna frågor som man pratar om väldigt mycket om när man läste sitt ämne. Så jag ser inga… Jag tycker bara det här är ”yes”. För jag tycker

46 _{Skolverket (2009) Delredovisning av regeringsuppdrag U2009/312/S}

47 _RFSU,

att det funnits innan men det har inte varit svart och vitt och jag tycker att det här är jätteviktigt och vill ta in det. Så jag tycker bara det här är jätteroligt.” (Lärare B)

”Jag har inga större problem att diskutera det faktiskt. Det är.. det känns inte särskilt tabubelagt för mig att diskutera sådana saker. Jag har ägnat väldigt mycket tid på sociologen att diskutera dem här ämnena så jag känner att jag har kommit över den tröskeln ganska mycket så jag är inte speciellt orolig över att diskutera sådana saker och det känns väldigt naturligt för mig på nåt sätt. Så det har faktiskt aldrig varit något problem. Men jag kan tänka mig att det är för många jobbigt att diskutera det eftersom det är så pass privat liksom.” (Lärare D)

Genom att sexualitet ingått i utbildningen och gett tillfälle för lärarna att diskutera frågor som rör sexualitet så känner lärare B och D sig väl förbereda att behandla ämnet.

5.2.2 Sexualitet i utbildningen

Samtliga lärare ansåg att sexualitet ingått i deras utbildning på olika sätt men det ska dock beaktas att det kanske kan vara svårt att i egenskap som religionslärare erkänna för en person de inte känner att kunskaperna är begränsade.

Flera av lärarna gick in på vad de hade läst om under utbildningen inom sexualitet och vad de kategoriserade som sexualitet var varierande. Lärarnas exempel är intressanta då begreppet sexualitet är omfattande och vad som kategoriseras som sexualitet kan skilja sig från individ till individ. Lärarnas exempel ger då en bild av vad dem läser in i begreppet och därmed vad de läser in i de nya kursplanerna vilket påverkar deras förutsättningar.

Homosexualitet är tydligt det ämne som nästan alla nämner som exempel och verkar vara det ämne som de tänker på när de läser de nya kursplanerna. Katolicismen nämns också av flera lärare där påvens syn på preventivmedel och abort tas upp. Även genus, jämställdhet, tvångsgifte, arrangerade äktenskap, omskärelse, bibelkritik och AIDS är ämnen som lärarna kommer in på när de diskuterar sexualitet utifrån sina egna kunskaper och den nya kursplanen. Lärarnas definition av sexualitet blir även den bred och innefattar både det biologiska och det kulturellt konstruerade perspektivet. Dock är det ingen lärare som nämner exempel på sexualitet som kan kopplas direkt till världshälsoorganisationens (WHO) definition där sexualitet är en del av individen och

personligheten som en energi och påverkar såväl psykisk och fysisk hälsa. Detta är kanske den svåra och något diffusa biten att prata om då den är en del av människans personlighet. Inte heller formuleringarna i lgr11 verkar syfta till en definition av sexualitet som handlar om människans känslor, tankar och behov.

5.2.3 Intresse och engagemang

Lärarens eget intresse för ämnet påverkar även lärarens kunskaper och möjligheter att undervisa om ämnet vilket framgår av kommentaren nedan.

”Jag känner att jag har kunskaper men jag måste läsa på men känner inte att ”hjälp, nu måste jag fortbilda mig”. Men det kanske är för att jag tycker det här är intressant. Att jag har ett intresse för det här sen innan. Därför har man plockat åt sig dem delarna när man har pluggat liksom. ”(Lärare B)

”Det finns så mycket annat som jag hellre skulle läsa in då. Ingen jag skulle prioritera.” (Lärare A)

Lärare B har ett intresse för ämnet och känner att kunskaper finns och ser fram emot att börja undervisa om sexualitet. Lärare A känner att det finns annat som skulle gå före än fortbildning inom området sexualitet trots att han känner att hans begränsade kunskaper hindrar honom att undervisa om området (se citat på s. 28) vilket troligtvis kan kopplas till hans eget intresse för ämnet.

5.3 I klassrummet

5.3.1 Att som lärare prata om sex

Många minns som sagt den dagen då biologiläraren skulle prata om sex och på forumet Flashback beskrivs och kommentars lärares hantering av ämnet ingående och flitigt och

inte sällan ifrågasätts lärarens egna erfarenheter och kunskaper om området sexualitet.48 Hur lärarna i den här studien upplevde denna situation var varierande och lärare A känner att det är lite obekvämt.

”Ja, lite grann. Det är ju bekvämare att prata om stora städer i Indien på nåt sätt för det är mycket mer objektivt och mycket mer konkret än det är att prata om sexualitet på ett djupare plan och så.” (Lärare A)

Känslorna här kan kopplas till att ämnet är privat och komplex och upplevas olika beroende på individen och därmed inte objektivt49 såsom att undervisa om städer i Indien. Men även de andra lärarna upplever att det kan vara svårt att prata om inför eleverna. Lärare B som har ett stort intresse för ämnet och känner att hon har mycket kunskaper beskriver att det upplevs som svårt och att man måste vara modig för att göra det för eleverna kommer med stor sannolikhet göra egna kopplingar:

”Sexualitet är ju svårt att prata om för att det blir så lätt att eleverna tror att… jag kan ju inte sitta och prata om egna erfarenheter för det blir ju fel samtidigt som allt man pratar om baseras ju ändå på egna erfarenheter. Så det är ju väldigt så [hmm] svårt.[…] Man får nog våga och vara lite modig. Att våga visa sig vara sårbar. Att vissa elever kanske gör några dumma kopplingar eller vad dem gör men då får man bara ”jaja” det gör dem ju hela tiden iaf så att spelar ju ingen roll.” (Lärare B)

Skolverkets referensmaterial ”Kärlek känns. Förstår du!” skriver att lärarens egna erfarenheter är ett bra material att utgå ifrån50 men lärare B upplever detta lite problematiskt.

Lärare C uttrycker däremot inga som helst problem med att prata om sex inför eleverna:

”Stå inför klassen och prata om sex? Nej jag är en sån person så jag har ju den personligheten, jag kan prata om allt. Jag skiter i om det är pinsamt för eleverna [skratt].” (Lärare C)

48 _{Flashback, https://www.flashback.org/t1090247 (2010-12-13)} 49 _Herberlein

Hur det upplevs att prata om sexualitet inför elever beror således inte endast på kunskaper och intresse utan kan även sammankopplas med lärarens personlighet. Men trots att lärare C inte tycker att det är något problem för henne så antyder hon på att problematik med ämnet finns genom att det kan upplevas som pinsamt för eleverna.

5.3.2 Generationsfråga

När upplevelserna för lärarna att undervisa om sexualitet diskuterades så kom flera lärare själva in på hur olika generationer ser på sexualitet och att vilken tid man lever i är något som påverkar mycket.

”Det handlar säkert om en generationsfråga också. Att min generation då är lite mer liberal och att det inte är så pinsamt. Jag tror att det är mycket värre för äldre generationer att prata om sexualitet för det har varit mycket mer hysch hysch. Medan det inte är så problematiskt för mig. Så det tror jag, att det är mycket svårare ju äldre man är. Och så kommer det väl vara i framtiden för mig. Då kommer det nån ny grej som inte jag är bekväm att prata om.” (Lärare B)

Både lärare B och C är själva födda på 80-talet och anser sig inte ha några svårigheter att prata om sexualitet med eleverna men har förståelse för dem lärare som tillhör en äldre generation och kanske upplever ämnet som mer besvärligt. Dessvärre innefattar studien ingen lärare i äldre generation så huruvida det är så eller inte är svårt att säga utifrån den här undersökningen.

Lärare E är lite äldre än B och C och kommer in på generationsfrågan genom den kontrast hon upplever mellan sin egen generation och elevernas:

”Nej dem tycker inte det är privat, ehm, dom berättar ju gärna hej vilt och oftast alldeles för mycket tycker man. […]Eleverna är väldigt frispråkiga, såna saker som jag aldrig skulle berättat för min lärare […] Så dom tycker nog inte att det är så konstigt som vad jag tycker. Och då tycker inte jag att jag är lastgammal heller men det har hänt

jättemycket.” (Lärare E)

Lärare E menar här att eleverna är mycket mer frispråkigare än vad hon själv var i deras ålder och känner att det kan bli lite besvärligt ibland när eleverna är allt för privata och

ingående i ämnen kring sexualitet då hon själv tillhör en annan generation. Lärare E poängterar även hur snabbt dessa förändringar sker.

Sexualitet är något som är beroende och föränderligt med tiden. Hur man ser på sexualitet, vad som är accepterat och inte och huruvida det är okej att prata om det har förändrats51 _{vilket man tydligt kan se på utvecklingen av sex- och} samlevnadsundervisningen och självfallet påverkar detta lärarens uppfattning av ämnet.

5.3.3 Oro för att ge en ensidig bild av icke heterogena religioner

Det som ändå verkar upplevas som den absolut största svårigheten för lärarna är att hantera religionernas heterogena syn på frågor som rör sexualitet52 _{utan att förenkla och} generalisera för mycket så att eleverna ska få en för ensidig bild. Dels upplevs oron att detta ska ske inom sin egen undervisning men det uttryckts även en oro för att andra lärare ska göra det. Lärare D och E uttrycker sig som följande:

”Att man ska försöka visa på vad olika religioner har för olika ställningstagande. Det är en väldigt svår fråga faktiskt måste jag säga.[…] Vilket kan vara både bra om man lyckas visa det men det kan ju vara värre om man inte lyckas visa det. Vilket jag tror lätt kan hända om man tillexempel, stigmatiserar vissa religioner då som islam kanske.[…]Men det får ju inte bli, gå så lång, vilket jag kan tro blir problem att man generaliserar väldigt enkelt. Att vissa religioner har dem här förbuden medan dem andra religionerna inte har det. Så visst, det finns nog både vinster och förluster med det. Det beror nog på hur man arbetar med det känner jag, Men det finns alltid en fara med att utpeka, alltså ge en generell bild eller någonting.”(lärare D)

”Men man får försöka ge en nyanserad bild för eleverna ser ju gärna allt i svart eller vitt, alltså påven, antingen så är han bra eller så hatar man honom. Högstadieelever är ju väldigt... de kan liksom inte se att det finns något bra samtidigt som det finns något dåligt. Och det är min uppgift då att försöka få dem att ”aaah, det kan ju vara såhär också”. Men just högstadieelever är väldigt mycket antingen eller.” (Lärare E)

51 _{Herberlein samt Geels & Roos} 51 _{Geels & Roos}

Lärare måste alltid i sin undervisning generalisera och förenkla för att göra det greppbart för eleverna men inom det här området känns det extra känsligt. Det kan kopplas till att religiösa riktningar ser så olika på sexualitet och har olika strategier för att hantera modernitetens syn på sexualitet53 _{vilket gör det svårt att säga något generellt} för en viss religion eller religiös rikting. Att lärarna ser detta som ett så stort problem kan även höra ihop med att det just inom området sexualitet finns en mindre acceptans för andra beteenden som anses avvikande.54 Lärarna kan då uppleva en risk att högstadieeleverna tar avstånd från en religion eller riktning eller applicerar beteendet på alla med en viss tro vilket kan få konsekvenser.

Dessa konsekvenser kan kopplas till en oro som uttrycks i samband med undervisning med elever med religiös bakgrund. Lärare B tar upp problematiken med att eleverna ska kunna känna igen sig i den bild som ges och känna sig bekväma i detta men att detta kan bli svårt om religionens syn på sexualitet är något negativ utifrån den svenska skolans värdegrund.

”Det kommer att bli en stor problematik. Men så är det liksom. Hur ska man göra för att få alla att känna sig bekväma. Om man t.ex. är frikyrklig och man ska känna att man ska känna igen sig. Men samtidigt så har alla religioner kanske något negativ i sig också. Och det kan ju vara väldigt svårt. Då kan ju den eleven känna att om man då plockar fram dem negativa bitarna att ”varför pratar du om det liksom”[...] Så det kan ju finnas en stor fara i det. Så det gäller att vara.. Det kommer att vara väldigt svårt. Man får ju tassa väldigt mycket. Det tycker jag man redan måste göra när man undervisar i religion eftersom har man ett mångkulturellt klassrum så får man ju alltid tassa.” (lärare B)

Här blir begreppet etnocentrism aktuellt. Vad som är negativt eller inte beror på vem som ser det55 men samtidigt så har skolan en gemensam värdegrund som läraren måste utgå ifrån. Läraren får här en knivig situation att försöka gynna mångfalden i klassrummet men ändå se till att värderingarna faller inom ramarna för skolans värdegrund.

53 _{Geels & Roos} 54 _{Geels & Roos} 55 _Samuelsson