Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Historia - Föräldrar och Skolan
- Föräldrarnas tankar om historia och historieundervisningen.History - Parents and School
Aida Osmicevic
Amela Osmicevic
Lärarexamen: 140 poäng Historievetenskap och lärande Höstterminen 2007
Handledare: Roger Johansson Examinator: Fredrik Nilsson
Sammanfattning
Målet med vårt arbete är att undersöka hur föräldrarna kan se på historieundervisningen och vad som tas upp där. Vi vill också ta reda på föräldrarnas relation till historia och hur den används i hemmet. Vi har valt att använda oss av enkätundersökningen som vi skickade ut till föräldrar vars barn går i årskurs 4 på två olika skolor. Sedan har vi också intervjuat klasslärarna för att diskutera de svaren vi har fått och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel på vad föräldrarna har svarat och göra en liten jämförelse mellan klasserna. Vi diskuterar bland annat dagens debatt kring historieämnet med lärarna och hur de ser på diskussioner om en svenska kanon. Vi kommer att försöka ge en så tydlig bild av svaren som möjligt för att underlätta förståelsen av hur föräldrarna och lärarna har tänkt.
Abstract
The object with our essay is to investigate how parents view the history education and which topics are discussed in the subject of history at school. We will also try to find out what kind of relationship parents have with the subject of history and how history is used at home. For this study we have chosen to use a survey that we send out to parents with children that attend the fourth grade at two different schools in Malmö. Following the survey we conducted interviews with teachers of those classes in order to discuss the answers as well as the way history is taught at these schools. In this essay we will give examples of how parents have responded and make a comparison between two classes and schools. We will also discuss the current debate surrounding the subject of history with the teachers we interviewed to get their view on Sweden’s way to approach this subject. We will give a clear view of the answers we gathered so that the views of the parents and teachers can easily be understood.
Nyckelord
Förord
Vi inleder vårt arbete med att tacka alla föräldrar som har valt att lägga en stund för vår enkätundersökning. Dom har skrivit tydliga svar och hjälpt oss att förstå deras tankesätt. Vi är medvetna om att vår enkät kräver lite tid och fundering och vi är väldigt tacksamma till alla underbara svar och brev som vi har fått in. Vi har full förståelse för föräldrar som valde att inte delta i vår undersökning och vi vill tacka de som hörde av sig och berättade för oss varför de väljer att inte delta.
Vi vill dessutom tacka till lärarna som ställde upp på vår intervju och för alla ärliga svar. Vi är dessutom tacksamma att ni hittade tid för oss trots att ni har mycket att göra.
Ett stort tack till er alla!
Malmö december 2007 Aida och Amela Osmicevic
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 7
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställning ... 8
1.3 Dagens debatt kring ämnet historia ... 8
1.4 Styrdokument ... 10
1.4.1 Ämnets syfte och roll ... 10
2. Metod ... 11
2.1 Enkätundersökning ... 11
2.2 Intervjuer ... 16
2.2.1 Olika intervjuer ... 17
3. Teori ... 18
3.1 Historiemedvetande och historiebruk ... 19
3.2 Kulturarv ... 20
3.3 Källor till kunskap ... 21
4. Tidigare forskning ... 22
4.1 K. G. Jan Gustafson ... 22
4.1.1 1987/88 ... 23
4.2 Youth and History ... 24
4.2.1 Elevernas syn på ämnet ... 24
5. Resultat ... 25
5.1 Enkätundersökning ... 25
5.1.1 Vem svarar på enkäten? ... 25
5.1.2 Bakgrund och arbete ... 26
5.1.3 Vad är historia för dig? ... 26
5.1.4 Tycker du att historieundervisningen i skolan är bra eller dålig? ... 27
5.1.5 Får elever tillräckligt mycket historia i skolan? ... 28
5.1.6 Tycker du att historia är viktig? ... 29
5.1.7 Vad gör du för att dina barn ska uppleva historia? ... 30
5.1.8 På vilket sätt menar du att ditt barn möter historia i hemmet/omgivning? ... 31
5.1.9 Finns det någonting i historieundervisningen som du inte tycker att man bör undervisa om, och i så fall varför? ... 32
5.1.10 Finns det något ämne/tema som du menar att det bör undervisas mer om inom
historia? ... 33
5.1.11 Vad är ”viktig” historia för dig? ... 33
5.1.12 Vilka av nedanstående bilder tycker du är historia, och varför? ... 34
5.1.13 Vad kan man lära sig av dem? ... 35
5.1.14 Vilka bilder tycker du inte är historia och varför? ... 36
5.1.15 Vilka av ovanstående bilder är mest ”historiska”? ... 37
6. Intervju ... 37
7. Slutdiskussion ... 45
7.1 Vad anser föräldrarna, från våra VFT skolor, om historieundervisningen på skolan? .. 46
7.2 Vad är historia enligt de? ... 47
7.3 Anser de här föräldrarna att det finns historiska händelser som är viktigare att läsa om än andra? ... 47
7.4 Vad gör föräldrarna för att uppmuntra barnens historieintresse? ... 48
7.5 Vad anser lärarna från dessa klasser om föräldrarnas svar? ... 48
8. Litteratur och Källförteckning ... 50
9. Bilaga 1 ... 52
1. Inledning
Det finns en hel del undersökningar som tar upp ämnet historia i klassrummet. Ett exempel är undersökningar som är gjorda i olika länder, som finns samlade i Youth and history A and B. Vi upplever att det oftast forskas och skrivs om eleverna, olika läroboksanalyser och historieundervisningen i skolan, men på något sätt hamnar föräldrar i bakgrunden. Några exempel är tidigare examensarbete, Historieundervisning i ett mångkulturellt klassrum1, Har det skett en utveckling av genusmedvetande bland historieläroboksförfattare?2 osv. Vi anser att föräldrar också är viktiga för barnens identitetsutveckling och lärande. Därför har vi valt att koncentrera oss på vad de tycker om historieundervisningen, och vad de anser är historia. Under vår utbildning har vi haft vår verksamhets förlagda tid på två helt olika skolor i Malmö. Eftersom vi har varit närvarande under historieundervisningen i klasserna, samt att vi också har ansvarat för en del av historieundervisningen, har vi vald att kontakta föräldrarna från två klasser på våra VFT skolor.
Enkät skickades till föräldrar vars barn går i årskurs fyra. Vi valde att namnge våra skolor till ”skola A” och ”skola B”. I skola A går det elever där majoriteten har svensk bakgrund. På skolan finns det några få barn med invandrar bakgrund. Skola B däremot är en mer mångkulturell skola. Vi har haft möjlighet att besöka varandras skolor och klasser och det har också väckt vårt intresse för föräldrarna. Vi kunde se tydliga likheter och skillnader i undervisningen och lärarnas sätt att arbeta i de olika ämnena. Eftersom vi är väldigt intresserade av historia och det är vårt huvudämne, har vi valt att koncentrera oss och jämföra historieintresset hos föräldrarna. Däremot kommer vi inte att jämföra lärarnas undervisningsmetoder. De olikheterna som finns gör oss nyfikna på vad föräldrarna tycker om historia. Vi har inte sett många tidigare undersökningar om föräldrarnas syn på historia och därför har vi valt att själva undersöka hur föräldrarna tycker och tänker kring historia och skolans historieundervisning på dessa två skolor.
Av ca: 40 tillfrågade föräldrar, har ungefär en tredjedel svarat på enkäten. Det fanns de som hade problem med att öppna dokumentet och har inte svarat på enkäten, samt finns det dem som inte har haft tid.
1http://hdl.handle.net/2043/4085 2http://hdl.handle.net/2043/2860
1.1 Syfte
Historia bär vi alltid med oss genom livet, vi skapar den och förmedlar den på olika sätt. Syftet med vårt arbete är att, genom enkätundersökning, ta reda på bland annat vad föräldrarna tycker om historieundervisningen och vad de ser som historia. Vi ville också undersöka om föräldrarna gör någonting med barnen för att väcka historieintresset. Eftersom de båda skolorna är olika varandra, ville vi också undersöka vad för slags historiesyn föräldrarna ger uttryck för. Vi ville dessutom ta reda, genom intervjuer av lärarna, om föräldrarnas historieintresse på något sätt speglar sig på barnen. Samt vad lärarna anser om föräldrarnas svar.
1.2 Frågeställning
• Vad anser föräldrarna, från våra VFT skolor, om historieundervisningen på skolan? • Vad är historia enligt dem?
• Anser de här föräldrarna att det finns historiska händelser som är viktigare att läsa om än andra?
• Vad gör föräldrarna för att uppmuntra barnens historieintresse? • Vad anser lärarna från dessa klasser om föräldrarnas svar? • Vad tycker de två lärarna om en svensk kanon?
1.3 Dagens debatt kring ämnet historia
I slutet av 2006 intervjuade Populär Historia, skolministern Jan Björklund. Under intervjun berättade han att han anser att historia tillsammans med svenska är det viktigaste bildningsämnet. Han sa också att historia har tappat sitt värde i skolan och att det är viktigt att historieämnet har en hög status i skolan. Två månader efter intervjun meddelade Björklund att regeringen, under hösten 2007 skall påbörja granskning av läroplanerna, samt att grundskoleelever skall ha fler lektioner i svenska, historia och religionskunskap.3
Den danska utbildningsministern Bertel Haarder, har arbetat länge på att stärka historieämnet i den danska grundskolan. Resultatet blev ett ökat timtal för historia i grundskolan. Från 300 klocktimmar år 2007 till 360 klocktimmar år 2009. I den svenska grundskolan är ökningen av
3 Nilson, Bengt, En svensk historiekanon? Det danska exemplet. Ur Historielärarnas förenings årsskrift,
antal timmar svårare att genomföra. Här måste jämförelsen utgå från de fyra SO-ämnena. Historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi, har tillsammans över 885 klocktimmar undervisning. Det är inte självklart att timmarna kan delas lika så att det blir ca 221 timmar per ämne. Förklaringen till detta är bland annat att i vissa skolor så är inte historia garanterad en undervisningstimme. Här är då kanske historieundervisningen bakad in i ett så kallat SO-block.4
På frågan om det ens behövs en historisk kanon i Sverige, skriver historikern vid namn Dick Harrison, om att iden inte är ny. Det är bara själva ordet ”kanon” som är ny. Han skriver att historieundervisningen alltid har varit styrd uppifrån. Det kan vara av läroböcker, läroplanen eller andra statliga riktlinjer. Dick Harrison skriver också att om han skulle skriva en historisk kanon så skulle det finnas några så kallade utgångspunkter. Den första är då att svensk historia måste ses i ett globalt sammanhang, de stora brytpunkterna bör hamna i centrum, historien bör länkas till enskilda individer. Då all historia handlar om människor, måste lärare och elever kunna koppla de stora händelserna till olika människors öden.5
En annan historiker, Per Eliasson, skriver att den svenska kanonen redan existerar. Varje historielärare har sina tankar och föreställningar om vad som är så kallad ”viktig historia”. Detta är kanske ingenting som visas tydligt, utan existerar mer som en tyst kunskap. Detta kan bero på olika faktorer, lärarens utbildning, elevernas förväntningar, det som ses som allmänbildningstradition samt att det finns olika lärobokstraditioner som har ett visst kunskapsinnehåll. Per Eliasson skriver då att diskussionen bör handla mer om varför innehållet i skolans historieundervisning skall utövas. Han skriver också:
”Behovet av en gemensam referensram i historia kan motiveras på åtminstone två sätt, funktionellt och kommunikativt. För det första kan referenskunskaperna vara av en sådan art att de funktionellt anses vara önskvärda. Människor i Sverige behöver vissa kunskaper om det förflutna på grund av
deras funktion, exempelvis för en ökad nutidsförståelse. Dessa kunskaper kan också göra dem moralisk bättre i någon avseende, exempelvis mer toleranta. Eller så kan dessa kunskaper medföra en
större förmåga till kritiskt tänkande.”6
4 Nilson Bengt, 2007, s. 76
5 Harrison Dick, Min svenska kanon, Ur Historielärarnas förenings årsskrift, Stockholm 2007, s.78 6 Eliasson Per, En diskussion vitaliserar, Ur Historielärarnas förenings årsskrift, Stockholm 2007, s. 81
1.4 Styrdokument
Eftersom vi ska undersöka vad föräldrarna anser om ämnet historia, är det viktigt för oss att veta vad kursplanen säger om vad elever ska kunna i slutet av femte skolåret, samt vilken historia tas upp där.
1.4.1 Ämnets syfte och roll
I kursplanen för historia står det bland annat att historia är viktig. Den spelar en viktig roll i all kunskap. Ämnet historia ger kunskaper om förr, den ger möjligheter att leva sig in i det förflutna, förstå och förklara samhället, hur den har varit och hur den har förändrats. Ämnet skall väcka elevernas intresse att förstå omvärlden, hur män, kvinnor och barn levde förr, samt bidra till att utveckla ett interkulturellt perspektiv och en kulturell identitet utifrån det kulturarv som överförs av olika generationer.7
I kursplanen för historia, står det också att skolan skall i sin undervisning sträva efter att elever:
• Förvärvar att historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,
• Utvecklar förståelse av historiska företeelser och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,
• Tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklas i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger,
• Utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser,
• Tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker, • Utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra
ämnen,
• Blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,
• Förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.8
7 Skolverket, Grundskolans kursplaner och betygskriterier2000, Västerås 2002, s. 76 8 Skolverket 2002, s. 76-77
Mål som elever ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:
• Känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen,
• Känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder,
• Kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.9
2. Metod
Vilken metod man ska välja beror på inom vilket område man ska forska. Vi vill veta vad föräldrarna tycker om historia och vad de gör hemma för att väcka intresse för historia hos barnen. För att ta reda på vad de tycker, använder vi oss av enkätundersökningen. Vi har också valt att intervjua klasslärarna, för att få veta vad de anser om svaren vi har fått.
2.1 Enkätundersökning
Enkät är ett slags formulär som består av frågor med svarsalternativ. När man gör en enkätundersökning kan man själv utforma frågorna eller undersöka om det har gjorts liknande studier och ta användning av de frågorna. Därefter kan man jämföra resultat.10 Det finns olika slags enkäter, några av dem är:
• Postenkät. Den här enkäten skickas per post tillsammans med ett svarskuvert. När enkäten är ifylld skickas den tillbaka per post.
• Gruppenkät. Enkäten delas ut till en grupp människor, exempelvis en skolklass. Den besvaras och samlas in i ett sammanhang och det som är fördel med den här sortens enkäter är att man har koll på vem har svarat och att de utan sammarbete svarade på frågorna.
• Enkät till besökare. Den här enkäten delas ut i ett visst lokal. När man går till läkare kan man få den här sortens enkät att svara på under väntetiden.
• Datorenkät. En möjlighet som vi har idag är att skicka våra enkäter genom datorn. Vi behöver inte trycka ut alla papper och posta alla brev, utan nu kan vi skicka enkäten som e-brev eller på en Internet-adress. Villa man vara säker på att den fylls endast en gång per brev, kan man skicka genom en id-kod sin enkät.
9 Skolverket 2002, s. 78
• Enkät för den intresserade. Den här sortens av enkäter finns i en viss produkt. Det kan exempelvis finnas med ett visst läkemedel eller tidning och där har man ingen koll på vem som svarar på enkäten. Det kan också vara så att tittarna bes i ett TV-program, att svara på en viss fråga. Där har man inte heller någon möjlighet att kontrollera vem som hade svarat på den. Det enda man vet om personerna är att de hade sett programmet och hade både lust och tillgång till datorn för att svara.11
Varje metod som man väljer att använda i sina studier har för och nackdelar. Att göra en postenkät kostar både tid och pengar och det tar ca 2 månader tills den är avslutad. En datorenkät kostar mindre pengar och tar mindre tid. Gruppenkäten och enkäten till besökare tar också mindre tid. När man skickar sin enkät kan man välja att skicka till stora eller små geografiska områden. Att skicka den per post kostar lika mycket var än i landet man vill undersöka, däremot kostar det ingenting att skicka per datorn var man än skickar den. Respondenterna kan ta tid på sig att svara utan att stressa. Eftersom alla respondenter får samma svarsalternativ blir resultaten tydliga och lättolkade. Om man vid något undersökningstillfälle behöver ställa känsliga frågor är enkätundersökningen bättre metod än intervju, eftersom man kommer ifrån den känsliga och pinsamma stunden då man måste muntligt utrycka sig. Det som är däremot mindre positivt med enkäter år att de inte borde vara längre än intervjuer tidsmässigt. En tumregel är att det ska ta högst 30 minuter att fylla i en enkät vilket motsvarar ca 40-50 frågor. En annan nackdel med enkätundersökningarna är att det kan förekomma missförstånd som inte kan förklaras. Respondenten kan inte fråga om den inte förstår någon fråga. Men det kan man underlätta om frågorna och svarsalternativen är tydliga. Vi kan inte heller med säkerhet veta respondenternas identitet och vi har ingen möjlighet heller att ställa några följdfrågor. De som inte behärskar riktigt språket eller som har svårt att utrycka sig eller har svårighet med läsning, får problem när de ska fylla i en enkät, eller så hamnar de i bortfallsgruppen.12
Innan vi skickade vår enkät frågade vi lärarna om vad föräldrarna föredrog, postenkät som är en enkät i pappersform, eller datorenkät som skickas som en e-post. Eftersom lärarna skickar ofta brev och information till föräldrarna, kunde de med säkerhet svara att datorenkät var ett bättre alternativ. Det resulterade i att kostnaden för enkätundersökningen var minimal.
11 Ejlertsson, 2000 s. 10-11 12 Ejlertsson, 2000 s. 11-13
Att utforma frågorna behöver mycket planering och tankearbete. Precis som intervju kan delas upp i 7 stadier, så kan även en enkätundersöknings undersökningsgång delas upp i 7 stadier.
1) Syfte och problemformulering. I det första stadiet diskuteras problemområdet, vad och varför ska det tas upp.
2) Population och urval. Här gör man ett urval av vilka man vill undersöka och vilken studiedesign man vill ha.
3) Frågor. Här bestämmer man vilket frågeområde, vilka frågor och hur de ska se ut i enkäten.
4) Enkäten. I det fjärde stadiet, gör man sin enkät och skickar den till respondenterna. 5) Datainsamling. Här görs distributionsformen och skickas möjliga uppmaningar till
respondenterna att svara på enkäten.
6) Bearbetning och analys. Den inkomna informationen bearbetas och analyseras. 7) Publicering. I det sista stadiet väljer man sin publik och sin presentationsform.13
När vi konstruerade våra frågor började vi med att skriva syfte med vår undersökning och problemformulering. Vi funderade på vad vi ville få svar på och varför. Därefter bestämde vi oss för att skicka vår enkät till en klass fyra på våra VFT skolor. Vi valde att ha fler öppna frågor i vår enkät. Syftet med det var att föräldrarna skriver fritt och vi ville på så vis få mycket information, för att kunna förstå hur de tänker och tycker. Det tror vi att vi inte hade kunnat göra om vi endast hade enkla ja och nej frågor.
När man konstruerar sina frågor är det viktigt att ta hänsyn till enkätens målgrupp. Språket bör anpassas så att alla medverkade förstår frågorna. Frågorna borde vara entydiga så at de inte kan tolkas fel. Ledande frågor borde undvikas och istället ha ordens kontraster. En annan sorts av frågor som bör undvikas är negationer. Sådana frågor kan vara svårtolkningsbara, flertolkningsbara eller behöva följdfrågor för att förtydliggöra svaren. Dessutom är det viktigt att frågan endast är en fråga och inte fler. Om frågan innehåller två påstående eller fler, blir det svårt för respondenterna att svara, eftersom de tvingas att hålla med eller mot båda påslåenden. Till exempel om vi frågar föräldrarna ”Anser du att lärarna vill och behöver lära sig mer om historien?” ja mycket, ja ganska, varken eller, nej inte speciellt, nej inte alls. Det blir även för oss svårare att tolka svaren och förstå hur respondenterna tänkte. Sådana frågor bör förenklas, exempelvis ”Anser du att lärarna vill lära sig mer om historien?” ja
mycket, ja ganska, varken eller, nej inte speciellt, nej inte alls. ”Anser du att lärarna
behöver lära sig mer om historien?” och där kan man ge de samma svarsalternativ som i förra frågan. Det underlättar för respondenterna att förstå och svara på frågorna, men även för oss att förstå och tolka svaren.14 Frågorna får inte heller vara för långa eller för känsliga. Man vill inte göra någon av respondenterna upprörda eller illa tillmods.15
Vi valde bilderna i vår enkät för att se och förstå tydligare, vilken syn föräldrarna har på historia. Vi ville dessutom se om föräldrarna kan uppfatta vissa bilder som mer historiska än andra och om bilderna över huvud taget förmedlar någon historia. Bilderna valde vi efter våra egna uppfattningar om de och erfarenheterna. Bild 1 och 2 valde vi eftersom de tydligt förmedlar historia. Sedan valde vi bild 3, 4 och 7 som inte är tydligt historiska men förmedlar en sorts historia. Bild 5 och 6 valde vi eftersom de inte förmedlar historia på samma sätt som de andra bilderna, men som också kan kopplas till historia på något sätt.
1. 2. 3. 4. 5.
6. 7.
När man gör en enkät så vill man att alla förstår frågorna och att de svarar ärligt. För att vara på den säkra sidan att frågorna är tydliga och lätta, så kan man göra en så kallad Pilotstudie. Där får man också möjlighet att formulera om frågorna eller svarsalternativen. Pilotstudier görs när den första versionen av enkäten är färdig, då delar man ut den till en mindre grupp människor, och det kan exempelvis vara ens vänner. Därefter är det oftast så att det måste göras några ändringar och efter det låter man en annan grupp av människor svara på ens enkät, och det ska hälst vara några utomstående som ligger nära undersökningsgruppen som man tänker undersöka.16
14 Ejlertsson, 2000 s. 51-62 15 Ejlertsson, 2000 s. 63, 69 16 Ejlertsson, 2000 s. 36-38
Vi har gjort en pilotstudie och det första utkastet av enkäten gav vi till några vänner att svara på. Det ledde till att vi var tvungen att formulera om och förenkla några frågor. Därefter skickade vi vår enkät till en lärare på högskolan som fick tycka om enkäten. Efter det gjorde vi några till mindre ändringar och skickade den därefter till respondenterna. När vi hade fått in alla svaren intervjuade vi lärarna. Enkäten bestod av 16 frågor17 och 49 föräldrar deltog. Det är två klasser i två olika skolor och det är föräldrar till barn i årskurs 4.
När man har gjort sin enkät och ska skicka den så är det viktigt att man dessutom skickar ett följebrev. I den beskriver man vad syftet är med undersökningen, vilka är det som undersöks och varför.18
Tillsammans med vår enkät skickade vi också ett följebrev till föräldrarna. Där skrev vi lite om vem vi är, syftet med vår undersökning samt om att vi inte kommer att publicera några namn på de personer eller skolorna som medverkar i undersökningen. Enkäten är helt anonym.19
När man har gjort sin enkätundersökning är det dags att ifrågasätta svaren. Man bör ta ställning till enkätens validitet och reliabilitet. Med validitet menas att frågorna är formulerade rätt så att de kan mäta det som man har planerat att mäta. När man validerar så tar man hänsyn till syftet och den teoretiska basen som ligger som grund till frågorna. Inom kvantitativa studier finns det tre typer av validitet.
1) Kriterievaliditet. Här mäts sambandet mellan frågorna och det kriteriet som frågorna speglar, och den utgår från beteenderelaterat kriteriet. Det är väldigt svårt att mäta ett kriterium som speglas av frågorna.
2) Innehållsvaliditet. Här är frågorna tänkta så att de mäter ”korrekt” samstämmiga experters bedömning.
3) Begreppsvaliditet. I begreppsvaliditeten krävs att frågorna är konstruerade på det sättet att de kan studeras som operationalisering av den teoretiska kunskapsbasen.20
Trots nackdelarna för enkätundersökningen så tycker vi att trovärdigheten är hög. Det kan ha varit några föräldrar som tolkade frågorna på ett annat sätt, men eftersom vi valde att ha fler
17 Se bilaga 2
18 Ejlertsson, 2000 s. 39-43 19 Bilaga 1
öppna frågor med möjlighet att motivera sitt svar, så tror vi att de har svarat ärligt, eftersom alla har skrivit mycket och försökt förklara tydligt.
2.2 Intervjuer
När man ska göra en undersökning kan man välja om man vill göra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning. Vilken sorts undersökning man väljer beror på vad man ska undersöka. Att göra kvalitativa undersökningar innebär att man ställer enkla och raka frågor vilket leder oftast till att svaren blir sammansatta och innehållsrika. Det innebär att man i slutet av intervjun har mycket information att jobba med. Om undersökningen går ut på att göra en mätning eller räkning gör man en kvantitativ undersökning.21 Vill man få svar på hur många, hur ofta eller hur vanligt någonting är så ska man välja kvantitativ undersökning. Har man som syfte att försöka förstå människors sätt att tänka eller resonera kring någonting, är det lämpligast att göra en kvalitativ undersökning.22
I vår undersökning kommer vi att använda oss av kvalitativ undersökning. På så sätt tar vi reda på vad lärarna tycker och tänker om föräldrarnas svar. Hade vår undersökning varit mer tabellarisk, hade den varit en kvantitativ undersökning.
Steinar Kvaler har delat upp en kvalitativ intervjuundersökning i sju faser.
1) Tematisering. I den här fasen väljer man vad det är som man vill ta reda på, man formulerar sitt syfte.
2) Design. Här väljer man en lämplig metod. Planerar studien med tanke på syftet och perspektiv.
3) Intervjuandet. Här utför man sin intervju enligt planerna och är observant på svaren och relationen mellan intervjuaren och intervjuade. Det är viktigt att båda trivs i varandras sällskap under intervjun.
4) Överför till bearbetningsbar form. I den här fasen bearbetar man informationen.
5) Bearbetning och analys. Med hjälp av det teoretiska perspektivet som man har som bas, bearbetas och analyseras informationen.
6) Resultat. Här redovisas resultatet och de slutsatserna man har kommit fram till, men också tillförlitligheten hos svaren och tolkningarna.
21 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 2005, s. 7-8 22 Trost, 2005, s.14
7) Rapportering. I den sista fasen skrivs en rapport till valda läsare där de vetenskapliga kriterier gäller och där ens tolkningar följer den valda teoretiska perspektivet. 23
2.2.1 Olika intervjuer
Sedan finns det olika slag av intervjuer. Man kan välja att göra en standardiserad eller en strukturerad intervju. Om man väljer att göra en låg grad av standardiserad innebär det att frågorna anpassas efter den intervjuade. Efter svaren formulerar man följdfrågorna. Gör man däremot en hög grad av standardiserad intervju ställs frågorna på exakt samma sätt till alla intervjuade. Strukturerad har två företeelser beroende på i vilka sammanhang termen har för betydelse. Den ena betydelsen är att frågorna har fasta svarsalternativ i ett formulär eller i en intervju. Den andra betydelsen är att ett frågeformulär eller intervju frågorna har en struktur.24
I vissa undersökningar kan man välja att göra narrativa intervjuer. Denna sorts av intervju består av tre delar. I den första delen berättar den intervjuade fritt om livshistorien. Intervjuaren avbryter inte den intervjuade utan lyssnar aktivt. Det andra steget är att intervjuaren ställer frågor som han anser är speciella och vill få reda på mer från den intervjuades livshistoria. Den tredje delen innehåller frågor som intervjuaren gärna vill ta reda på men som inte hade kommit med i berättelsen. Den kan också bestå av frågor som vill få förklaring på några oklarheter i berättelsen. 25
Innan intervjuaren gör sin intervju är det bra om den meddelar den intervjuanden att man har tystnadsplikt. Allt som sägs och skrivs kommer inte att hamna hos någon utomstående. Intervjuanden har rätt att vara anonym, vilket innebär att ingen kan få reda på vem intervjupersonen är. Det är också viktigt att platsen där intervjun sker är en ostörd miljö. Den intervjuade ska känna sig trygg och lugn och ingen ska kunna störa intervjun. När man gör sin intervju kan man välja att ha en bandspelare vid intervjun. Det som är fördel att ha en bandspelare är att man kan lyssna på intervjun flera gånger. Att skriva ner allt som sägs kan vara svårt, men när intervjun spelas in kan man lyssna på tonfall och ordval och även upptäcka ens egna misstag, men också den som man gjorde bra. Nackdelarna med bandspelaren kan vara att spola fram och tillbaka hela tiden. Man kan inte se kroppsspråket. Ett alternativ kan vara att använda videokamera, men det kan kosta lite mer. Ibland kan det
23 Trost, 2005, s. 29-30 24 Trost, 2005, s. 20-21 25 Trost, 2005, s. 27-28
också vara svårt att välja rätt klädsel. Kläderna ska anpassas efter situationen. Det ska inte vara för elegant, inte heller för toftigt, trasigt eller störande. Alla som medverkar i intervjun ska känna sig tillfreds och därför är det bra att anpassa kläderna också efter den intervjuade.26
När vi hade fått in alla svar bearbetade vi och analyserade den inkomna informationen. Det ledde till att vi blev nyfiken om vad lärarna tyckte om föräldrarnas svar. Vi bokade två intervjuer med lärarna vid två olika tillfällen. Eftersom vi har tystnadsplikt, berättade vi inte om vem av föräldrarna har svarat vad, utan vi la ihop alla svar från alla föräldrar och utifrån de formulerade vi våra frågor. Intervjun med läraren från skola A skedde på en förmiddag och intervjun av läraren från skola B skedde en eftermiddagen i klassrummen. Vi var båda närvarande vid intervjuerna, eftersom vi inte kunde få tag på en bandspelare. Medan en av oss antecknade genomförde den andra en intervju. Eftersom vi inte hade tillgång till en videokamera försökte vi bara kort anteckna lärarnas kroppsspråk under vårt samtal. Vi försökte inte avbryta men när blev nyfiken på en närmare förklaring av svaren, ställde vi några följdfrågor. För att kunna jämföra svaren och få tydliga likheter och skillnader, ställde vi samma frågor till båda lärare. Däremot hade vi inte behov av att ställa samma följdfrågor.
3. Teori
När man tittar närmare på begreppet historia så märker man ofta två olika betydelser. Det kan ses som det förflutna, eller hur det förflutna förklaras och förstås med hjälp av de pedagogiska och vetenskapliga syftena. Klas-Göran menar i sin bok också att det kan vara både och. Han menar också att vi inte kan bli av med den historia som vi bär på eftersom vi skapar historia. Vi påverkar det historiska framsteget, men vi blir också påverkade av den, eftersom vi är historiens ”fånge”. 27
Aronsson däremot menar att historia är någonting som har varit. Det är också de vetskaps verksamheter som har lämnat efter sig forskning om det som en gång var, men också det som berättar för oss om det förflutna till exempel filmer, berättelser, avhandlingar etc.28
26 Trost, 2005, s. 40,44,53,54,56
27 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. Ur Historien är nu, en introduktion till
historiedidaktiken. Karlsson, Klas-Göran & Zander Ulf (red). Lund 2004, s. 21
3.1 Historiemedvetande och historiebruk
Aronsson förklarar historiemedvetande som hur vi förstår de olika förbindelserna mellan det förflutna, hur vi lever nu och hur framtiden kommer att se ut. Historiemedvetande formas av historiekulturen och historiebruken. Det vi lär oss om det förgångna hjälper oss att skapa föreställningar om hur framtiden kommer att se ut.29 Klas-Göran Karlsson menar också att vi skapar oss förutsättningar om framtiden med hjälp av erfarenheter och kunskaper om det förflutna. Men han menar också att alla människor har ett historiemedvetande och att utan den existerar vi inte som individer i vårt samhälle. Vår egen identitetsbildning skapas av historien.30
Det finns tre stadier av historiebruk. Först studeras en tid för att hitta ny historia. Sedan ska allting tolkas. Det kan man göra genom att de nya fynden sätts i samband med realhistorien, eller så jämför man resultatet med sina kollegers resultat. Därefter är det exempelvis vi lärare, som omvandlar den informationen och föreläser för våra elever. Den här teorin har ifrågasatts av den tyske kritikern Friedrich Nietzsche, som själv har satt den vetenskapliga historien mot det livsbehovs historia. Han anser att det vetenskapliga förståndet har en viss tendens att avskilja historien från det livssammanhang som erbjuder historien livs grund. Han påpekar även att historiemedvetande i den vetenskapliga och den levnads gynnande historien skiljer sig åt. Den levnads gynnande historiemedvetande skapas genom att bevara traditioner, ge förebilder och ge kritisk motivation. Medan den vetenskapliga historiemedvetande relativiserar historien och till följd därav stoppar perspektiv och orientering i tid. 31
I dagens samhälle så brukar vi historia på många olika sätt, medan den vetenskapliga brukas på ett sätt. Vi människor brukar historia för att exempelvis försöka hitta mening och samhörighet i livsvillkor. Vi kanske vill och har behov av att minnas någonting eller att glömma det. Det gör vi för att få inriktning och varaktighet i dagens samhälle. Eftersom det existentiella användningen av historia används privat blir det svårt att hitta något tydligt källmaterial. För att få något källmaterial så kan man göra intervjuer. Rosenzweig och Thelen har i sina studier kommit fram till att den ”lilla” historien endast ibland går över och bygger intresse för den ”stora” historien. Andra forskare som till exempel John R Gillis, tycker det rakt motsatta. De säger att historien i samband med att den har tagit distans från de statliga
29 Aronsson, 2000, s. 17-18 30 Karlsson, 2004, s. 44-46 31 Karlsson, 2004, s. 53-54
historieförmedlingarna, har blivit mer privat och individualiserad. Det existentiella historiebruket är också mer synligt hos grupper i vårt samhälle som har hamnat kanske i en konflikt eller i en liknande ”inre kulturell homogenisering.” 32
Vi anser att vi människor använder historia på något sätt varje dag. Det kan vara medvetet eller omedvetet men vi gör det. Vi har kunskaper om det förflutna och med de kunskaperna skapar vi oss en bild av framtiden. När vi gör misstag i livet vet vi oftast vad som gick fel och i framtida liknande situationer, relaterar vi till det som har varit och försöker att inte göra om samma misstag.
3.2 Kulturarv
Aronsson menar att kulturarvet formas ur tre huvudsakliga perspektiv.
1) Pragmatisk, är den kulturarv som professioner, folk och politiker ser som sitt kulturarv.
2) Vetenskaplig, är den som har varit viktig för oss och det som gör oss till de vi är.
3) Normativ kulturarv är både det som har varit viktigt för oss och det som är betydelsefullt för framtiden.
De här dimensionerna skapar vårt kulturarv och vi kan använda oss av alla tre när vi tillexempel gör ett praktiskt arbete.33
Kulturarv betyder väldigt mycket för oss människor och det får vi av de tidigare generationerna.34
Kulturvarv har en huvudroll i debatten om en svensk kanon. Eva Queckfeldt skriver i Det
lutar åt en kanon, att kunskaper om det förflutna, förutom i skolan, finns också inom familjen.
Eva menar också att det finns några problem som måste diskuteras innan beslutet om vad den svenska kanon ska innehålla. Som ett exempel, diskuterar hon bland annat att historieundervisningen oftast börjar med att eleverna får lära sig känna till sin hembygds historia. Det blir ett problem då den lilla historien ska kopplas till, till exempel, de stora
32 Karlsson, 2004, s. 55-56 33 Aronsson, 2000, s. 170-171 34 Aronsson, 2000, s. 143
händelserna i Sverige. Detta kan vara svårt att genomföra då det kan finnas invandrarelever vars hembygds historia blir svårt att koppla till händelserna i Sverige.35
3.3 Källor till kunskap
År 2003 gjorde David Mellberg en intervjuundersökning med några lärare i fyra grundskolor i Rosengård. Där kom det fram att lärarna tycker att eleverna har svårt att ta till sig historia. De kan inte se hur långt i tiden historia går. Lärarna påpekar att barnen intresserade sig mer för konflikthistoria och 1900-talet. Den äldre historien är inte intressant. Den viktigaste källan till historiska förkunskaper anser lärarna är hemmet, Internet, filmer och TV. De menar också att utländska barn inte får samma grundkunskaper som svenska barn, eftersom de tittar på hemlands TV-kanaler.36
Vi har däremot inga erfarenheter av att eleverna tycker att äldre historia är mindre intressant än den som ligger de närmare i tiden. Vi har träffat på elever som har svårigheter att tänka långt tillbaka i tiden, men de har bara varit intresserade av den äldre tiden och ville gärna veta så mycket som möjligt. Hemmet anser vi är en stor källa till historiska förkunskaper och kulturarvet. Däremot håller vi med att utländska barn inte har samma grundkunskaper som svenska barn. Men det har med hemmet och kulturarvet att göra tror vi. Vi antar också den historia som vi kan koppla till vår bakgrund och våra traditioner och levnadssätt, känns närmare och är lättare att förstå.
I vår undersökning så vill vi få fram hur föräldrarna och barnen använder historia i hemmet. Det är intressant att se hur föräldrarna ser på historia och historiebruk samt hur detta påverkar barnens förutsättningar och möjligheter att ta till sig ny kunskap i skolan.
Barnens förkunskaper påverkar inte bara deras syn på historia utan även deras syn på historieundervisningen. Vi lärare presenterar till en viss del det pragmatiska och vetenskapliga perspektivet på kulturarvet vilket inte alltid överensstämmer med barnens eller föräldrarnas kulturarv. Dessutom kan skillnaderna i kulturarvet göra att den historia läraren presenterar inte accepteras av föräldrarna som kan ha upplevt eller själva läst en annan syn på vissa
35 Queckfeldt Eva, Det lutar åt en kanon, Ur Historielärarnas förenings årsskrift, Stockholm 2007, s.83 36 Mellberg, David. Det är inte min historia! En studie av historieundervisning i ett multietniskt samhälle. Ur
Historien är nu, En introduktion till historiedidaktiken. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red). Lund 2004, s.
händelser. Det är intressant att se hur detta påverkar barnen som på ett sätt hör två olika perspektiv på samma händelser. Rimligtvis borde detta leda till att barnen antingen får en bredare syn på historia och kanske blir mer intresserade eller att de blir mindre intresserade på grund av bristen på enhetliga svar.
Barn som kommer från länder eller folkslag som ofta varit i konflikter kan också se historia ur ett mer existentiellt perspektiv vilket kan göra att de är mer intresserade men mindre villiga att ta till sig ny kunskap. Vi vill se hur barnen och föräldrarna använder historia i sina hem och om deras kulturarv eller syn på historia påverkar lärarnas möjligheter att lära ut ny kunskap.
4. Tidigare forskning
Under vår forskning har vi inte kunnat hitta många undersökningar om föräldrarnas syn på historia och föräldrarnas historieintresse. Under många år har man koncentrerat sig på vad eleverna tycker, vilket har lett till alla föräldrarna har hamnat i bakgrunden. En stor undersökning som gjordes i mitten av 90-talet och omfattade 31 000 elever från 24 olika länder gjorde mycket för att visa hur synen på historieundervisningen i olika länder såg ut. Resultatet från undersökningen publicerades i Youth and History. Därifrån har vi valt att titta på vilka moment i historien som eleverna var intresserade av. Vi har också tittat på boken
Historiekunskap i årskurs 9 där man utvärderar elevernas syn på historia som ämne och
historieundervisningen.37 Det har gjorts däremot några undersökningar om hur hemmiljön
påverkar elevernas sätt att tänka kring historia och historiska händelser.
4.1 K. G. Jan Gustafson
1983/84 gjorde Jan Gustafson en undersökning av det förflutnas funktioner i mellanstadieklass. Den genomfördes läsåret 83/84 då han koncentrerade sig på en klass i en förort. Hans metod i undersökningen var direkt observation, enkäter med eleverna, samt intervjuer med eleverna och föräldrarna. Syftet med undersökningen var att bland annat ta reda på vilket betydelse har det förflutna för eleverna, vilket roll spelar historien för deras
37 Johansson, Roger och Berggren, Lars Historiekunskap i årskurs 9, Malmö 2006, s.19
Angvik, Magne och Von Borries, Bodo (ed.) Youth and History, A Comparative European Survey on
föräldrar? Finns det några samband mellan barns samt föräldrars historiemedvetande och om det sker någon dialog om det förflutna inom familjen?38
Med den här undersökningen kom han bland annat fram till att hälften av tillfrågade föräldrar, ansåg att historien används för att bevara Sveriges kultur och frihet. Han skrev också att föräldrarna bad om ursäkt för att de tyckte på detta sätt. På hans fråga, ”varför blir det som det blir?”, svarade de flesta barnen att stormakternas ledare låg bakom en global utveckling. De ansåg också att människan var ofri och att man var förutbestämd till undergång. De som tyckte annorlunda var flickorna med stort historiemedvetande. De ansåg att fler kunskaper om människan och världen kunde leda till slutet av det onda förloppet. Däremot hade föräldrarna olika åsikter. Några tyckte att kampen för förändring var drivkraften, andra tyckte att inget var slumpen utan det hade med Gud och öde att göra. Andra kunde inte riktigt lägga fingrarna på vad som var historia.39
I sin undersökning kom han också fram till att föräldrarna kände till historiens användningsområden, som tillexempel förflutnas betydelse i vardagslivet. Det visade sig att kvinnorna hade större historiemedvetande jämfört med männen. Kvinnorna var mer engagerade och kände till det förflutnas betydelse i vardagslivet. Ur sin undersökning kunde han dra slutsatsen att en god föräldrakontakt hos eleverna visade starkt historiemedvetande.40
4.1.1 1987/88
K.G. Jan Gustafson har genom åren följt samma elever och fortsatt med sina undersökningar. 1987/88 gjorde han en undersökning där fokusen låg på olika miljöfaktorer som tillexempel hemmiljön. Han koncentrerade sig på bland annat fyra pojkar som hade slutat skolan. I en tidigare undersökning visade sig att tre av de fyra hade svagt historiemedvetande. Han gjorde en strukturerad djupintervju. Jan Gustafson ville då undersöka deras historiemedvetande när de inte hade någon historieundervisning. En av sakerna som undersökningen visade då var att 70 % av de tidigare svaga, detta gäller hela undersökningsgruppen, läste historia samt att lika många av de förbättrade, inte läste längre historia. En pojke vars föräldrar hade starkt historiemedvetande, visade framgång mer än andra. De som uppnådde till den, som Jan
38 K. G. Jan Gustafson. Barn, föräldrar och historia. Ur Historiedidaktik i Norden 2, Nordisk konference om
historiedidaktik tvärminne 1984. Köpenhamn 1985. s. 175-176
39 K. G. Jan Gustafson, 1985, s. 179-184 40 K. G. Jan Gustafson, 1985, s. 179-184
Gustafson kallade för, normala gränsen, hade mödrar med starkt eller mycket starkt historiemedvetande. Jan Gustafsons undersökning visade för fäderna gällde motsatsen. Redan efter hans första undersökning grundades en teori om att det finns ett klart samband mellan den växande historiemedvetande och föräldrarna. Hans resultat från djupintervjun analys av enskilda fallet från 1987/88 stärker teorin. Mammornas roll verkade avgörande i årskurs 6. Papporna blev uppmärksammade senare under skolgången.41
4.2 Youth and History
I den här undersökningen lyckades man få fram vilka ämnen inom historia som eleverna var intresserade av och vad de ville läsa om. Det man kunde se ur svaren var att ”berättelser om någons familj” var det som var mest intressant för eleverna i framför allt i Södra- och Östeuropa. Man kunde också se att detta ämne var mindre intressant för elever i Västra- och Nordeuropa, däribland Sverige. Nästa ämne som eleverna ville läsa om var ”äventyr och stora upptäckter” men även där fanns regionala skillnader. I Sverige kunde man framför allt se att eleverna ansåg att det som hade påverkat landet mest var den stora invandringen och att många familjer hade påverkats av nedskärningar i välfärdssystemet. Många elever såg historia som en blandning av grymheter och katastrofer och de var inte lika intresserade av vardagliga människor och deras öden. De var mer intresserade av ”äventyr och stora upptäckter”.42
4.2.1 Elevernas syn på ämnet
I boken Historiekunskap i årskurs 9 kan man läsa om hur elever ser på ämnet och olika arbetsformer. Undersökningen visade att elever har en positiv syn på historia och tycker att kunskaper i historia är viktigt. När det kommer till olika arbetsformer så kunde man tydligt se att majoriteten av eleverna tycker att många historielektioner består av att läraren pratar och de lyssnar. Däremot kan man se att eleverna ofta arbetar självständigt eller i grupper. Eleverna var mestadels nöjda med arbetsformerna och det var viktigt att läraren använder sig av diskussioner i undervisningen.43
41 K. G. Jan Gustafson, 1990, s. 225
42 Angvik, Magne och Von Borries, Bodo (ed.) 1997, s.A74, A252-253. 43 Johansson, Roger och Berggren, Lars 2006, s.26, s. 39-42.
5. Resultat
5.1 Enkätundersökning
Som vi nämnde i inledningen, har vi skickat vår enkät till föräldrar, vars barn går i årskurs fyra. I den ena klassen i skola A finns det 25 elever och tillfrågade föräldrar av de barnen var 29 personer. Av de föräldrar som var skilda i vissa fall fick båda föräldrarna enkäten och i resten räckte det med att endast ena förälder får det. Till vilka fall vi ska skicka enkäten till båda föräldrarna, fick vi veta av klassens lärare. Av dessa 29 tillfrågade var det 6 som svarade på vår enkät. De skrev i brevet att de var glada att kunna delta och att de hoppas att de kunde bidra med någonting. De föräldrar av 29 tillfrågade, som inte hörde av sig, tolkar vi som att de valde att inte delta.
I skola B valde vi också en årskurs fyra, som består av 28 elever, och tillfråga föräldrar av dessa elever var de 44 personer. 5 föräldrar valde att delta i undersökningen. Från denna klass har vi fått brev av några föräldrar som valde att inte delta. En mamma skrev att hon valde att inte svara eftersom det inte fanns något alternativ i enkäten där man kan kryssa om de var osäkra på svaren. De som inte svarade på enkäten tolkar vi som att de valde att inte delta.
Av de elva svar som vi har fått in, kan vi inte dra slutsatsen hur alla föräldrar från dessa klasser och skolor tycker, men vi kan säga hur vissa föräldrar kan tycka. Vi är nöjda med de svar vi har fått in, eftersom de föräldrar som valde att delta i undersökningen försökte att svara på våra frågor. Här nedan kommer vi att sammanställa svaren och diskutera dem.
5.1.1 Vem svarar på enkäten?
Från skola A av de 6 deltagande var det 4 kvinnor och 2 män som svarade på enkäten.
Från skola B av 5 deltagande var det 4 kvinnor och en man som svarade på enkäten.
Här kan vi tydligt se att det var flest kvinnor som deltog. Men om vi tittar på hur många som var tillfrågade, kan vi se lite tydligare hur många av vilket kön som egentligen svarade på enkäten.
4 svar 2 svar
Skola B 25 kvinnor 19 män 4 svar 1 svar
5.1.2 Bakgrund och arbete
På denna fråga skrev de flesta vad de har läst till, vad de jobbar med och hur många barn de har. Föräldrarna från skola A, som har svarat, arbetar som egenföretagare, skolledare, civilekonom, bank och försäljningschef.
Föräldrar från skola B jobbar inom offentligt finansierad kulturavssektor och universitet, gymnasieekonomi, arkitektur, kultursektor och bokhandel.
Vi valde att ställa denna fråga för att ge föräldrarna en chans att berätta lite om sig själva. Dessutom ville vi också se om föräldrarnas jobb och fritid har någon betydelse för deras historieintresse. Slutsatsen som vi kan ta utifrån de svaren som vi har fått, är att deras arbete inte spelar någon roll för deras historieintresse.
5.1.3 Vad är historia för dig?
Föräldrarna från skola A har olika åsikter om vad historia är för dem.
”Allt som ligger bakom oss i tiden. Viktigt att förstå för att kunna tolka nutid samt göra tolkningar om vad som skett i vår omvärld.”
”Det är händelser från det som har varit.”
”Att känna till var man kommer ifrån och varför ger stolthet, ödmjukhet och förhoppningsvis men inte alltid förståelse och visdom.”
”Vår bakgrund, förståelse för utvecklingen i världen.”
”Släktträd, närmiljön, händelser i världen och kulturella händelser.”
Föräldrarna från skola B svarade så här:
”Det som har hänt på långt eller kort sikt. Sen kan begreppet delas in i olika ämnesområden: t.ex. politisk, industriell, kulturell mm-historia.”
”Kunskap om allt som funnits innan idag.”
”Historia är samtidens berättelser om dåtiden.”
”Allt som hänt. Händelser, företeelser, berättelse.”
”Vad som hänt bakåt i tiden både i Sverige och världen.”
När vi läser alla svar kan vi dra slutsatsen att alla föräldrar som har svarat, tycker att historia är berättelser och kunskaper om hur vår värld såg ut förr och varför den ser ut så här idag. Vi kan se likheter med föräldrarnas svar och med dagens debatt kring en svensk kanon, samt historikernas åsikter om vad som är viktig historia.
5.1.4 Tycker du att historieundervisningen i skolan är bra eller dålig?
Häften av deltagande föräldrar från skola A tycker att historieundervisningen i skolan är bra.
”Verkar bra pedagogiskt upplagd och innehålla väsentligheter.”
”Att förstå hur vi kom till nuet.”
”Ännu ej mkt erf av det.”
En förälder svarade ”vet ej” medan resten tyckte både bra och dåligt.
” Jag tycker varken det ena eller det andra. Allting beror på hur läraren lägger upp undervisningen och vad man vill att eleverna ska lära sig utifrån våra styrdokument och strävans mål.”
”Den är bra när den involverar och engagerar inte bara innehåller årtal och namn. Det är spännande och när man även väver och lyckas att uppnå förståelse för perspektivet att vi här och nu skriver
historia och att alla människor har möjlighet att vara med och påverka och skriva historia. Frågan är bara om man väljer att göra det bra eller dåligt.”
Tre av fem föräldrar från skola B tyckte att historieundervisningen är bra.
”Jag tycker ofta att barnen verkar entusiastiska. Jag vet dock ingenting om hur historia undervisas och är rädd att jag skulle ha väldigt mycket åsikter om jag visste mer.”
”Historia är som att läsa om olika äventyr fast det har hänt.”
Sedan skrev en pappa från skola B, att den är varken bra eller dålig.
”Jag har inte satt mig in i hur historieundervisningen går till på skola B och kan därför inte uttala mig om kvaliteten. Jag vet att de har olika teman där ett ämne skärskådas från olika synvinklar, vilket
jag tycker är utmärkt. Då borde historia ofta komma in som en del.”
Det finns en förälder som svarade att historieundervisningen är dålig.
”Den var ganska vinklad, även sensurerad ibland.”
Här kan vi se att det finns föräldrar från dessa skolor, som inte riktigt är insatta i hur historieundervisningen ser ut på skolorna. Det kan bero på att de inte har engagerat sig tillräckligt i skolan, de kanske bedömer endast utifrån barnens erfarenheter och åsikter, eller att lärarna inte har informerat föräldrarna tillräckligt. Den slutsatsen drar vi utifrån de svaren vi har fått. Vi ser också att det finns föräldrar från båda skolor som är nöjda med undervisningen, samt att det finn en förälder som inte är nöjd. Sedan finns det föräldrar som tycker att allt beror på hur läraren lägger upp undervisningen.
5.1.5 Får elever tillräckligt mycket historia i skolan?
På denna fråga skiljer sig åsikterna mellan föräldrarna på skolan A mycket. 4 av 6 tycker att barnen lär sig tillräckligt, medan 2 tycker att de kan lära sig mer. Det de tycker att barnen ska lära sig mer om är:
”Vet ej.”
Sedan fanns det en förälder från skola A som tyckte både ja och nej.
”Ja, men enligt min åsikt metodiskt fel. De små barnen läser från stenåldern och framtiden. Först på högstadiet hamnar vi på 1900- talet och 2000- talet.”
4 föräldrar förutom en från skola B, tyckte att barnen får tillräckligt med historia i skolan. Den föräldern som tyckte att de inte får tillräcklig, skrev att eleverna behöver lära sig mer om:
”Människans historia globalt sätt, sammanflätande och kopplade händelser, analysera, försöka fånga en helhetssyn.”
Vi tycker att det är intressant att få några av föräldrarna från skola B väljer att svara att deras barn får tillräckligt med historia i skolan, även om några upplever att inte riktigt är insatta i historieundervisningen och dens innehåll.
5.1.6 Tycker du att historia är viktig?
På den här frågan har föräldrarna fått alternativ ja eller nej, att svara på. Sedan har de också fått skriva kort varför de tycker att historia är viktig eller oviktig. Alla föräldrar från båda skolor som har svarat på denna fråga har svarat ja, att de tycker att historia är viktigt. Föräldrarna från skola A tycker bland annat att historia är viktigt för att kunna förstå konflikter som finns i världen, sedan har 5 svarat så här:
”Att inte känna till sin historia ökar chanserna för att begå stora misstag eller att inte utnyttja gammal visdom. Att inte kunna sin historia vore dårskap för befolkningen/mänskligheten.”
”Vi skapar historia varje dag och att det som har hänt bakåt i tiden är en del utav oss.” ”Att förstå konflikter, mänskligt skapande, vad är en civilisation.”
”Viktigt att vara allmänbildad kring viktiga historiska händelser.”
Liknande svar har också föräldrarna från skola B angett som en förklaring till varför de tycker att historia är viktig. Någon tycker att historia är en del av oss medan en annan tycker att det är allmänbildning. De 5 föräldrar har svarat på enkäten har skrivit följande:
”Jag tycker att historia ofta kan vara väldigt spännande att lära sig för att förstå fenomen och processer i verkliga livet som annars kanske bara tas för givna. Barn är vetgiriga och söker
förklaringar, det kan grunda en insikt väl att förstå de bakomliggande skeendena.”
”För att historia formar människors sätt att tänka om sig själva som kollektiv varelse.”
”Det tillhör allmänbildning.”
”Det är en del av oss alla mer eller mindre.”
”Samlade erfarenheter och konsekvenser, visdom.”
Det är roligt för oss som blivande historielärare att veta att många föräldrar upplever historia som ett viktigt ämne. Utifrån de här svaren får vi en bild av att föräldrarna, som har svarat, anser att historia är en del av allmänbildningen.
5.1.7 Vad gör du för att dina barn ska uppleva historia?
På den här frågan ville vi ta reda på vad föräldrarna gör hemma med barnen för att barnen ska uppleva historia i hemmet. Föräldrarna fick fem alternativ att välja bland, köper böcker, går
på museer, reser till historiska platser på semestern, tittar gemensamt i familjealbum
eller gör någonting annat. Alla föräldrar från skola A kryssade i de fyra första alternativen och fyra kryssade även i någonting annat också. Där skrev de till att de brukar se filmer eller tv-program om historia tillsammans. De ser även på naturvetenskapliga program och har bra kontakt med äldre generationer. När det gäller skola B så har inte alla föräldrar svarat på samma sätt. Tre av fem föräldrar kryssade i alla fyra alternativ förutom alternativet någonting
annat. Sedan har en förälder kryssat för köper böcker och går på museer medan den sista
kryssade för går på museer och någonting annat. Där skrev hon också till att hon pratar en del om historia med barnen.
Föräldrarna från skola A brukar historia på fler olika sätt jämfört med skola B. Sedan kan man alltid diskutera hur föräldrarna tänkte när de kryssade för alternativet köper böcker. Vi vet inte vilka böcker det handlar om. Det kan vara allt från svenska barnklassiker som till exempel Astrid Lindgrens böcker, till historiska barnböcker. Det kan också vara så att föräldrar kanske prenumererar på någon historietidning, eller själv läser historieböcker som de sedan återberättar för barnen.
5.1.8 På vilket sätt menar du att ditt barn möter historia i hemmet/omgivning?
Alla tillfrågade föräldrar från skola A skrev att de pratar mycket med sina barn om hur det var förr. Nästan alla 6 svarade likadant.
”Barnen möter historia i hemmet/sin omgivning ex då diskussioner uppkommer kring barnets egen och anhörigas bakgrund och händelser i livet, då händelser i Sverige och övriga välden från förr av olika anledningar kommer på tapeten och diskuteras, då utflykter/resor planeras och genomförs etc.”
”Alla människor har sin historia och sin bakgrund, många erfarenheter att dela med sig av.”
”Vi pratar ibland om historiska händelser, årtal eller historiska personer vid middagsbordet.”
”Äldre släktingar, böcker.”
”Genom bilder/foto/tavlor och de historier som omgärdar dem vilka vi som vuxna förmedlat. Men även genom att prata om och därigenom återuppleva egna gemensamma upplevelser. Vi ser historiska
filmatiseringar och i vår omgivning så görs sig historian påmind genom naturen, byggnader och annat smått och gott.”
”Vår bakgrund – genom släktträd från 2 familjer. De traditioner vi firar och hur vi firar dem. När vi är ute och reser brukar vi besöka museum och andra platser som är signifikanta för just det landet
eller staden. Genom kamrater och vänner till familjen.”
De 5 föräldrar från vår skola B hade nästan likadana svar.
”Vi pratar t ex om hur det var när jag resp. mor/farföräldrar var små. Tittar på nyheterna och diskuterar om varför och när…”
”Jag berättar, oavsett om de är intresserade eller ej.”
”Hemma är det mest genom min tolkning av vardagen och händelser som är värda en historisk kontext. Ibland ser man tex. nåt på TV som behöver förklaras. Ibland utrycker barnen åsikter och
ståndpunkter som de fått via kompisar. Eller har saker hänt som saknar förklaring och då tolkar barnet det själv utifrån sin horisont, vilket kan bli både tokigt och klokt. Hursomhälst är det bra att
försöka tala om livet, känslor och vardagen och mycket har ju en historisk dimension.”
”Genom berättelser från släkt och familj och genom böcker, museum, platser.”
”Generationsöverskridande umgänge. Berättelser.”
I svaren anger föräldrar att de pratar mycket med sina barn kring historia. Däremot kan vi inte veta med säkerhet om föräldrarnas egna åsikter överförs till barnen, eller om diskussionen sker på sådan sätt där barnen själva får chans att skapa sig egna åsikter.
5.1.9 Finns det någonting i historieundervisningen som du inte tycker att man bör undervisa om, och i så fall varför?
Nästan alla medverkande föräldrar från skola A valde att inte svara på frågan, någon skrev, vet ej, eller nej. En av föräldrarna skrev:
”Nej- men vänta tills förståelse finns för svåra/hemska detaljer.”
På skola B var svaren också oftast Nej. En mamma från samma skola valde att skriva:
”Nej. Men jag tycker det finns en mängd saker man borde ta upp i historieundervisningen. Sen kan man ju alltid tona ner vikingatiden, för den behöver inte mer markandsföring…”
Eftersom så gott som alla föräldrar valde att inte svara på frågan kan vi dra slutsatsen att det kan bero på att föräldrarna, utifrån de tidigare svaren, inte riktigt vet vilka område tas upp i historieundervisningen.
5.1.10 Finns det något ämne/tema som du menar att det bör undervisas mer om inom historia?
Föräldrarna från skola A valde att skriva nej eller vet ej på frågan. Dock skrev två föräldrar ja, och deras svar lyder så här:
”Saknade själv sammanställda bilden av historia, miljö, teknologi, civilisationers drivkrafter”.
”Varför krig startades.”
Vi antar att den första föräldern funderade då över sin egen skoltid och hur historieundervisningen var då.
Nästan alla tillfrågade föräldrar från skola B valde att svara nej eller vet ej. En förälder skrev:
”Jag vill att barnen skall förstå att all historia handlar om människor. Alla människor. Det barnen berättar om när de kommer hem är materiella ting. Och när de skall koppla människor till dessa ting- får de göra det själva, genom fantasin, tidsmaskiner osv. Vågar inte lärare idag koppla människor till
historia?”
Här drar vi samma slutsats som i föregående fråga, att föräldrarna inte riktigt vet vad som tas upp i historieundervisningen. Vi väljer dock att diskutera detta närmare i slutsatsen.
5.1.11 Vad är ”viktig” historia för dig?
På den här frågan har vi fått många olika svar. 5 av 6 från skola A valde att svara på frågan: ”Framförallt den Svenska historian!”
”Viktig historia är att förstå samband mellan orsak och verkan.”
”Mycket – både stort så som världen och dens utveckling, människan och hennes utveckling liksom människor som individer och den påverkan vi gjort på vår jord och varandra. Men det är också vår egen historia och de möjligheter vi har som individer att kunna välja att göra något bra i stort och
smått som kan påverka vår framtid och således också vår historia.”
”All historia.”
På skola B var svaren också olika. En förälder av 5 valde att inte svara, medan de 4 svarade följande:
”Historia som är politiskt korrekt.”
”Historia so intresserar sig för samhället, hur demokrati och diktatur växt fram, ekonomisk historia, kulturell historia, historia ur könsperspektiv.”
”Vad som hänt främst i Sverige bakåt i tiden och världskrigen.”
”All historia, tror jag. Det är viktigt att kunna sin egen historia men även vara insatt i världshistorien.”
Utifrån de svaren som vi har fått, kan vi sammanfatta i två olika kategorier av svar. I den första ingår två av svaren i den Svenska historien kategorin. Föräldrarna tycker att det är viktigt att barnen känner till Sveriges historia. I den andra kategorin ingår sju svaren som handlar om vårt samhälle. Varför vårt samhälle ser ut som den gör idag, vilka val samt vilka faktorer påverkar framtiden, ses också av föräldrar som en viktig historia.
5.1.12 Vilka av nedanstående bilder tycker du är historia, och varför?
1. 2. 3. 4. 5.
6. 7.
På båda skolorna fanns det föräldrar som valde att hoppa över frågan. Sedan fanns det en del som skrev att alla bilder har sin historia, men valde då att markera några som är mer eller mindre tydliga historiebilder.
Från skola A tycker 4 föräldrar att alla bilder har sin historia. Däremot anser en förälder att alla bilder förutom bild 4, som föreställer ett gammalt par, är historia. Föräldern anser att det är svårt att hitta en historisk koppling i bild 4. Sedan har en förälder skrivit att endast bild 1,2 och 4 är historia.
Från skola B tycker endast två föräldrar att alla bilder är historia. Två föräldrar valde att hoppa över denna fråga och en förälder tycker att bilderna 1, 2, 5 och 6 är historia.
Här kan vi tydligare se att föräldrarna har olika uppfattningar om vad som är historia. Vi tror att de kan ha utgått från hur tydligt ”historiska” bilderna är. Alltså vilken och hur mycket de förmedlar historia.
5.1.13 Vad kan man lära sig av dem?
En an föräldrarna från skola A valde att inte svara på frågan, medan de andra fem skrev kort om vad eleverna kan lära sig utifrån bilderna.
”Allt från en spännande och engagerande historia som ger kunskap och förståelse för oss själva och andra, till att lära av och utnyttja andras tidigare erfarenheter och därmed till att själv vara med och
driva utvecklingen framåt.”
”Det räcker att visa bilderna för eleverna och utifrån deras frågeställningar får läraren fram det som skapar historia.”
”1. Makten
2. Teknologin & miljö 3. Odlingslandskap 4. Närhistoria/släkthistoria
5. Nutidshistoria 6. Medicinsk historia
7. Potatis ursprungligen från Sydamerika.”
”Erfarenhet, kunskap om dåtiden.”
Två av föräldrarna från skola B valde att inte svara på frågan. Tre svarade såhär: ”Att allting är historia
1. Gustav Vasa. Han är en typisk bild av Sveriges historia Han är en manlig symbol för nationen 2. Bilden är historisk 3. Historia. Kulturlandskap 4. Kärlekshistoria 5. Samtidshistoria 6. Konsumtionshistoria 7. Potatisens historia.”
”Kul att lära sig skillnader mellan förr nu och ev framtiden. 1. Intressant och roligt om våra kungar och drottningar
2. Hur det var förr 5. Konst mm 6. Uppfinningar.”
”1. Viktiga händelser 2. Hur det såg ut förr
3. Före industrialismen och storstan 4. Andra generationens historia
5. Amerikansk kulturhistoria 6. Finns säkert något man kan hitta! 7. Bondesamhället, potatisens ursprung”
Vi tycker att det är intressant att de har kommit på olika saker som man kan lära sig utifrån bilderna.
5.1.14 Vilka bilder tycker du inte är historia och varför?
Tre av föräldrarna från skola A svarade inte på frågan. En skrev att hon anser att alla bilder har sin historia medan de andra två som också svarade valde ut några bilder. En valde bild nummer 3 och skrev följande efter, att den bara är ett foto på solig dan, bild 5 eftersom den är mer som underhållning och klassisk, bild 6 konsumtionsvara och till sist bild 7 livsmedel. Den andra föräldern valde bara bild 4 och skrev att han anser att det är svårt att göra en historisk koppling.
