• No results found

Hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd i egenvård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd i egenvård"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2020:64

Hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans

stöd i egenvård.

Githibu Wairimu Elizabeth

&

(2)

Examensarbetets titel:

Hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd i egenvård.

Författare: Githibu Wairimu Elizabeth & Mohamed Abdi Farhiya Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v

Handledare: Marita Gabre Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

(3)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 Livsvärld ... 2 Delaktighet ... 2 Egenvård ... 2 Sjuksköterskans stöd ... 3 PROBLEMFORMULERING ... 3 SYFTE ... 3 METOD ... 4 Datainsamling ... 4 Dataanalys ... 4 RESULTAT ... 5

Stöd i förståelsen av egenvårdens betydelse ... 5

Stöd gällande levnadsvanor ... 6 Delaktighet i egenvård ... 6 Trygghet i mötet ... 6 Stöd genom utbildningsprogram ... 7 DISKUSSION ... 8 Metoddiskussion ... 8 Resultatdiskussion ... 9

Vikten av information och undervisning ... 9

Sjuksköterskans roll ... 10

Vikten av delaktighet ... 11

Hållbar utveckling ... 11

Förslag till fortsatt forskning ... 12

SLUTSATSER ... 12

Kliniska implikationer ... 12

REFERENSER ... 13

Bilaga 1. Sökhistorik ... 16

(4)

INLEDNING

Under den verksamhetsförlagda utbildningen på vårdcentral, sjukhus och inom hemsjukvården har vi träffat patienter med diabetes typ 2. Patienterna berättade gärna om sina upplevelser av den förändrade hälsosituationen de befann sig i. Flera av patienterna upplevde att instruktioner och råd om livsstilsförändring var svåra att följa. Patienterna saknade resurser och kunskap om sjukdomskomplikationer och dessa hinder medförde svårigheter att genomföra förändringar till bättre hälsa. Patienternas berättelser har berört oss och väckt frågor kring sjuksköterskans stöd och om ett förbättrat stöd möjligen skulle kunna påverka patientens egenvård på ett positivt sätt. Som sjuksköterskor kommer vi att möta patienter med diabetes typ 2 i vården och patienterna kan vara i behov av sjuksköterskans stöd för att kunna hantera sin egenvård på ett korrekt sätt.

BAKGRUND

Diabetes typ 2 är den vanligaste diabetesformen och den drabbar ett stort antal personer varje år i hela världen. Diabetes typ 2 är inte längre en sjukdom som enbart drabbar äldre utan den kan drabba alla i vuxen ålder. Det finns skillnad i förekomst av diabetes typ 2 mellan olika länder som förklaras av miljö, levnads- och livsstilsfaktorer, minskad fysisk aktivitet och genetikfaktor. I Sverige finns över 350 000 personer med känd diabetes, varav den stora majoriteten ca 300 000 har diabetes typ 2 (Ericson & Ericson 2012, s.545). Diabetes är ett globalt folkhälsoproblem, nästan 425 miljoner vuxna i världen led av diabetes år 2017 och 80 % av diabetessjukdomen förekommer i låg- och medelinkomstländer. Det största medelinkomstlandet har114,4 miljoner patienter med typ 2 diabetes, vilket beräknas öka till 119,8 miljoner år 2045 (Liu et al. 2019).

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens upptagningsförmåga av glukos i insulinberoende vävnader. Detta tillstånd kallas insulinresistens. I början av sjukdomsförloppet uppstår insulinresistens i insulinberoende vävnader vilket leder till merproduktion av insulin och detta medför ökade insulinnivåer i blodet. Efter 10–15 års sjukdomsperiod försämras produktion av insulin och insulinbrist uppstår. För diabetes typ 2 finns inget botemedel men fysisk aktivitet, kost, viktminskning samt att sätta in diabetesläkemedel kan hjälpa att hantera sjukdomen (Ericson & Ericson 2012, s.553). Enligt Ericson och Ericson (2012, s.578) är de flesta diabeteskomplikationer orsakade av ständigt höga glukosvärden i blodet vilket medför blodkärlskada i båda stora och små kärl i kroppens vävnader. Skador på de stora kärlen leder till stroke och hjärt-kärlsjukdom och är den främsta orsaken till dödlighet för patienter med diabetes typ 2. Skador på de små kärlen orsakar njurskador, nervskador och synförlust (Henning, 2018). Enligt Socialstyrelsen (2018, ss.6–8) kan läkemedel vid diabetes typ 2 sättas in om förändring av kost- och motionsvanor inte har tillräcklig effekt i att sänka blodglukosnivån. Syftet med behandling är att förebygga komplikationer och minska symptomen vid diabetes typ 2. Vid diabetes typ 2 är metaformin förstahandsläkemedel då det ha effekten att den ökar vävnadernas insulinkänslighet.

(5)

Livsvärld

Livsvärlden är de upplevelser och erfarenheter som varje människa erfar och hur de upplever den egna situationen. Den unika upplevelsen för varje individ kan människan dela med andra och kan vara en gemensam erfarenhet och upplevelse. Livsvärlden kan också vara helt unik för varje patient. Det är viktigt att vårdaren har förmåga att se, lyssna och förstå patienten utifrån dennes livsvärld och eventuellt förändrade tillstånd (Ekebergh 2015d, ss.18–19). När personen saknar sammanhang kan känslor av vilsenhet och ensamhet erfaras och livet kan tappa mening (Langius-Eklöf & Sundberg 2014, ss.56–57). Enligt Ekebergh (2015a, s.66) söker personen som drabbas av sjukdom stöd i vården för att kunna hantera sitt förändrade hälsotillstånd. Sjuksköterskan möter personen i den utsatthet som det innebär att vara patient och det är viktigt att lyssna på patientens upplevda erfarenhet för att kunna ge god vård.

Delaktighet

Delaktighet innebär att vara involverad i den egna unika hälsoprocessen. Patienten kan ges möjlighet att ta ansvar för sin situation först när patienten får vara delaktig i sin vård. Det är viktigt att patienten får en känsla av kontroll över sin kropp och situation samt inflyttande över sin hälsoprocess. För att behandlingen av patienten ska få full effekt krävs det att patienten är delaktig i sin vård, genom att sjuksköterskan tar emot patientens berättelse och tillsammans bildar grunden för vårdplanering (Ekebergh 2015c, ss.127-128). För att patient ska vara delaktig i sin vård är det viktigt att patienten får tillgång till information. Detta innebär att information ges i dialog och att se patient och närstående har förstått informationen (Österberg 2014, ss.696–697).

Egenvård

Enligt Orems teori (Orem 2001, ss.136–158) kan sjuksköterskan hjälpa patienten att klara sin egenvård genom att ge information som kan öka patientens kunskap om sjukdomen och olika behandlingsalternativ. Vid diabetes typ 2 är egenvård viktigt för att minska risken för komplikationer. Egenvård kan handla om att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysiskaktivitet, blodsockerkontroller, goda kostvanor, rökstopp och fotvård (Socialstyrelse 2018, ss.19–20). Enligt Míyamoto et al. (2019) har patient med nyupptäckt diabetes typ 2 flera involverade uppgifter som att hantera medicinering, kontroll av blodsockernivå och livsstilsförändringar, vilket kräver patientens förmåga att utföra egenvård på ett säkert sätt. Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki, och Pietilä, (2014) är det viktigt med sjuksköterskans rådgivning för att öka kunskap och färdigheter kring sin sjukdom vilket påverkar egenvården positivt. Patienterna i studien uppger att innehållet i egenvårds rådgivning fokuserar på medicinering, kost, motion men däremot saknas det information om sjukdomsrelaterade komplikationer. Frågor kring patienters resurser för att kunna hantera egenvården bättre lyfts inte heller upp av sjuksköterskan. Vidare betonar författarna att det finns behov av att utveckla sjuksköterskornas kunskap och de praktiska färdigheterna avseende hälsoorienterad rådgivning och det finns även behov av mer forskning om ämnet. Att ta reda på vilken typ av rådgivning som är viktigt för att stödja effektiv diabetesrådgivning kan ge patienterna god förutsägning att hantera sjukdomen bättre

(6)

Sjuksköterskans stöd

Enligt International Council of Nurses (ICN:s etiska kod; Svensk Sjuksköterskeförening 2017, s.3) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvar; att främja hälsa, lindra lidande, återställa hälsa och förebygga sjukdom. Vården ska ges med respekt där alla människor har lika rättigheter oavsett etnisk bakgrund, ålder, kön, social ställning, religion eller politiska åsikter. Vårdandets syfte är att stärka hälsa och lindra lidande genom att stödja patienten att återfinna livsrytm, livskraft samt hitta mening och sammanhang i livet (Ekebergh 2015b, s.37). För att patienten skall kunna hitta balans och hantera livssituation när sjukdom har uppstått krävs det att sjuksköterskan kan stödja patienten genom att praktiskt lära ut hur patienten ska leva med denna sjukdom och hur den skall behandlas (Berglund & Ek 2015a, s.49). Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge information och sätta behandlingsmål till exempel gällande kost, motion och läkemedelsbehandlingar (Ericson & Ericson 2012, s.587). Ofta är det sjuksköterskan som har de flesta kontakter med patienten och har möjlighet att ge stöd samt uppmuntra vid svårigheter (Ericson & Ericson 2012, s.64).

PROBLEMFORMULERING

Diabetes typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem. I Sverige finns över 350 000 personer med känd diabetes och av dessa cirka 300 000 diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och det krävs att patienten gör livsstilsförändring för att kunna förebygga risken för framtida sena komplikationer. Patientens egenvård spelar en viktig roll för att minska risken för komplikationer och det kan också öka patientens välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll att främja patientens egenvård genom att, undervisa patienten och ge stöd när problem och hinder uppkommer i patientens egenvård. Trots att många patienter som sjuksköterskan möter har sjukdomen diabetes typ 2, finns det inte tillräcklig kunskap om hur patienter upplever sjuksköterskans stöd i egenvård. I kommande profession som sjuksköterska är det viktigt att kunna stödja patienters egenvård vid diabetes typ 2 och vi vill därmed göra en studie för att belysa hur sjuksköterskans stöd uppfattas utifrån ett patientperspektiv.

SYFTE

Syftet är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård.

(7)

METOD

Metoden som används i denna studie är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Metoden lämpar sig enligt Friberg för att få en överblick över ett forskningsområde. Det innebär att samlade data granskas och analyseras samt redovisas i en beskrivande sammanställning. Friberg (2017b, ss. 141– 146) beskriver att en litteraturöversikt sammanställer forskning som redan finns för att få en överblick inom ett specifikt område och som kan generera i ny kunskap.

Datainsamling

Sökningen gjordes i databasen CINAHL och PubMed men de flesta artiklarna är från CINAHL. Enligt Östlundh (2017, s.67) innehåller CINAHL information inom omvårdnadsvetenskap och PubMed inom främst medicin men också inom omvårdnad. I sökningen användes följande sökord. ”Patient experience”, ”Diabetes type 2”, ”Self-management”, ”Self-care” och ”Nursing support” för att få ett bättre urval. Enligt Östlundh (2017, ss.71-74) för att kunna få fram ett bra litteratururval krävs det att sätta samman en rad olika sökord och synonymer. Den teknik kallas boolesk söklogik, där sökord kan kombinera med ”AND” eller ”OR” och ”NOT” för att få samtliga sökord. ”OR” används för att få fram bredare resultat av artiklarna. Studiens artiklar hade Inklusions- och exklusionskriterier för att ytterligare avgränsa sökningen, se tabell 1. Tabell. 1 Inklusions- och exklusionskriterier.

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Artiklar som publicera mellan 2010-2020 Artiklar publicerad innan 2010 Vetenskapliga granskade artiklar Patienter under 18 år

Patienter ålder över 18 år Diabetes typ 1 patient Artiklar på engelska språk

Patient med diabetes typ 2

Författarna läste igenom 29 abstract, av dessa 29 lästa abstract var det 16 som inte svarade på syftet och de 13 kvarvarande artiklarna lästes i sin helhet. Av de 13 lästa artiklarna var 9 artiklar som valdes ut. Se Bilaga 1 som har mer utförlig beskrivning av valda artiklar.

Dataanalys

Analysmetod genomfördes på de utvalda nio artiklarna. De valda artiklarna lästes igenom upprepade gånger för att kunna bilda en djupare uppfattning om resultatets innehåll utifrån studies syfte. Nyckelord antecknades och information svarande mot syftet samlades ihop från varje resultat. Därefter gjordes sammanställningar av varje artikelresultat där likheter och skillnader sorterades. Olika färgpennor var använda för att kunna sortera skillnader eller likheterna. En tabell gjordes för att kunna sammanfatta artiklarnas syfte, metod och urval, datainsamling, etiska övervägande och resultat, se Bilaga 2. Den samlade färgmarkerade informationen i varje artikelresultat skrevs ner och sorterades i kategorier för att kunna besvara studiens syfte. Studiens analys utgick ifrån analyssteg enligt Friberg (Friberg 2017a, ss.135–137). Efter analys av de nio

(8)

utvalda artiklarna framkom fem huvudkategorier. Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, stöd i egenvårdshantering, delaktighet i egenvård, trygghet i mötet och stöd genom utbildningsprogram.

RESULTAT

Stöd i förståelsen av egenvårdens betydelse

Patienter upplevde att det var viktigt att få stöd i förståelsen av egenvårdens betydelse genom att erhålla kunskaper såsom att tillämpa insulindos eller vilken kosten som höjer blodglukosnivåer vid diabetes typ 2. Detta ökade förståelse kring sjukdomen diabetes typ 2. Genom denna kunskap kunde patienterna bättre hantera egenvård genom att justera kost, avgöra när blodglukosnivån var högt och hur läkemedel skulle administreras, (Boyle, Saunders & Drury 2016; Edwall, Danielson & Ohrn 2010). Enligt Edwall, Danielson & Ohrn (2010) upplevde patienter att de fick kunskap om kroppsstatus av sjuksköterskan vilket medförde ökad känsla av att bättre kunna hantera egenvården. Denna kunskap gjorde också patienterna mer medvetna om risken för komplikationer och följdsjukdomar som kunde uppstå om patienterna inte ändrade sin livsstil (Boyle, Saunders & Drury 2016; Edwall, Danielson & Ohrn 2010). Genom sjuksköterskans stöd i förståelsen av egenvårdens betydelse beskrev att patienters tro på egen förmåga ökade genom information som patienterna fått av sjuksköterskan. Detta ledde till ökad förståelsen av hur de skulle utföra egenvård. Patienten kunde prova olika sätt att utföra sin egenvård för att ha en fungerande vardag och undvika framtida sjukdomskomplikationer

Genom sjuksköterskans stöd i förståelse av egenvårdens betydelse upplevde patienterna en känsla av att ha lyckats att hålla kontroll över blodglukosläge. När sjuksköterskan gjorde kontroller av blodsocker, blodtryck och undersökte patienternas fötter och bekräftade detta genom att berömde patienterna. Patienter uppgav också ökad medvetenhet om vilka komplikationer som kunde uppstå om egenvård inte utfördes på korrekt sätt (Edwall, Danielson & Ohrn 2010). Då patienter upplevde en ökad förståelse av egenvården genom sjuksköterskans stöd så bidrog det, enligt Karlsen, Bettina, & Bjorg 2019; Edwall, Danielson & Ohrn 2010; Boyle, Saunders & Drury 2016; Beresford, 2010), Till att patienterna blev redo att integrera diabetessjukdom i dagliga livet. Patienter berättade att genom att sjuksköterskan gav råd kring hur patienter skulle hantera egenvården upplevde patienterna ökad förståelse och acceptans av sjukdomen, vilket medförde en tankeställare gällande allvaret i sjukdomen och hur egenvården kunde hanteras bättre.

Boyle, Saunders och Drury (2016) samt Edwall, Danielson och Ohrn (2010) belyste däremot att patienter också upplevde att de fick granska för mycket skriftlig information som patienterna hade svårt att ta till sig. Vilket resulterade i att patienterna inte läste igenom informationen. Patienter upplevde att den skriftliga informationen inte var individuellt anpassad utan beskrev att information bäst hittades när patienterna sökte på egen hand på webbsidor. Patienter berättade att de hittade enkla tips om kost som var lätta att förstå och bilder på mat som var lätt att komma ihåg.

(9)

Stöd gällande levnadsvanor

Genom sjuksköterskans stöd gällande levnadsvanor kunde patienter hantera diet och fortsätta leva nyttigt. Det var informationen som ledde till ändringar av matvanor och som patienten kunde hantera själva (Boyle, Saunders & Drury 2016 ; Beresford, 2010). När patienter fick stöd och vägledning av sjuksköterskan gällande vilken kost patienten borde äta, upplevde patienterna en känsla av att ha lyckats veta vilka kostvanor som kunde påverka blodglukosnivå (Beresford, 2010). Patienter uttryckte genom att de fick specifika informationer av sjuksköterskan om kost, lärde de sig att ändra kost till konkreta riktlinjer i dagliga livet (Karlsen, Bettina, & Bjorg 2019). Patienter upplevde att den information gällande levnadsvanor som gavs av sjuksköterskan ledde till djupare förståelse av diabetes typ 2 och ökade förmågan att hantera egenvård. Detta ledde till att patienterna ändrade sina levnadsvanor (Karlsen, Bettina, & Bjorg 2019; Edwall, Danielson & Ohrn 2010; Beresford 2010; Boyle, Saunders & Drury 2016). Enligt Bereford (2010) upplevde patienter att sjuksköterskan var den första person patienterna vände sig till när patienterna var osäkra och behövde råd om kost. Genom sjuksköterskans rådgivning gällande levnadsvanor upplevde patienterna att råd bidrog till att de tog diabetessjukdomen på ett mer positivt sätt. Genom att patienterna ändrade levnadsvanor, förbättrades planeringen av deras egenvård och ökade medvetenhet om vilka resurser de hade att klara av egenvården (Karlsen, Bettina, & Bjorg 2019). Flera patienter upplevde, att genom att sjuksköterskan gav råd om hur de borde hantera sin egenvård, ökade deras tro på sig själva att fatta egna beslut och hitta andra vägar till att hantera egenvård vid utmaningar samt egna sätt att lösa problem.

Delaktighet i egenvård

Enligt Brobeck, Odencrants, Bergh och Hildingh (2014) upplevde patienter en delaktighet i egenvården genom att sjuksköterskan gav utrymme för patienterna att berätta kring patienternas unika upplevelser av egenvården vid konsultation. Det gav en känsla av att inte var ensam i att hantera egenvårds problem eller sjukdom, vilket bidrog till att kunna hantera problem i egenvården på ett bättre sätt. Patienter upplevde att vara delaktig stärkte patienternas egen tron på sig själva att hantera problem om de uppstod. Utifrån att sjuksköterskans involverade patienter i deras egenvård kände patienterna tillfredsställda och motiverade att hantera en livsstilsförändring. Genom att sjuksköterskan gjorde patienter delaktig i egenvårdsplanering, ledde detta till förbättrad hantering av patienternas egenvård och att de bevarade goda matvanor. Patienter uppgav att det var viktigt att få möjligheten till att vara delaktig i den individuella egenvårdsplanen. Det kunde resultera i ändringar av livsstil och när patienternas egna initiativ uppmuntrades kunde diskussionen bidra till förändring i egenvård.

Trygghet i mötet

Enligt du Pon et al. (2019) upplevde patienter att det var viktigt med sjuksköterskans stöd i form av att känna en trygghet i mötet. Det kunde beskrivas som att när patienter kände stress vid hanteringen av egenvård var det viktigt att kunna samtala med sjuksköterskan. För att patienter skulle få tillbaka känslan av trygghet för att lättare

(10)

kunna hantera egenvård. Patienter upplevde att det var viktigt att sjuksköterskan bekräftade deras dagliga egenvård genom att lyssna på patienternas bekymmer och hålla med det som var bra och rätta det som inte fungera bra (Brobeck et al. 2014).

Patienterna hade förtroende för sina sjuksköterskor och upplevde sjuksköterskornas samtal som lugnande och gav patienterna tid att formulera sina frågor. Sjuksköterskorna var också trevliga och varma vilket uppmuntrade patienter att våga diskutera känslor och bekymmer kring egenvård. Patienter upplevde lättnad när de diskuterade problem med sjuksköterskan, till exempel att följa en diet eller sin rädsla inför att hantera komplikationer i framtiden. Genom att sjuksköterskan gav tid vid konsultation upplevde patienterna att de kunde diskutera viktiga ämnen om egenvård och ställa alla frågor utan att känna tidspress. Patienterna upplevde att samtalet med sjuksköterskor var ömsesidig interaktion, där sjuksköterskorna var lyhörda, vilket bidrog till att patienterna var öppna om hur de hanterade egenvården. Dock upplevde vissa patienter att de behövde anpassa sig i samtalen med sjuksköterskor de inte träffat tidigare. Detta medförde en längre period att bekanta sig med nya sjuksköterskorna och öppet berätta om egenvården (Karlsen, Bettina, & Bjorg 2019). Enligt Karlsen, Bettina, & Bjorg (2019) upplevde patienten en trygghet i mötet med sjuksköterskan som kunde resultera i att ny kunskap bättre kunde tas emot.

Enligt Lie, Karlsen, Graue, och Oftedal (2019) upplevde patienter trygghet i mötet med sjuksköterskan genom eHälsa-intervention vilket underlättade kommunikation och hjälpte dem att bekanta sig med varandra. Genom att sjuksköterskan lätt nåddes och även om sjuksköterskan inte svarade på telefonen kunde sjuksköterskan återkomma senare. Många patienter upplevde att sjuksköterskan uppmuntrade och underlättade. Genom att sjuksköterskan alltid återkopplade och patienterna fick möjlighet att formulera sina frågor i lugn och ro samt uttrycka sina känslor på ett nytt och bättre sätt, utvecklades en bättre egenvård hos patienterna. Patienterna uppgav att de kände sig mer säkra på att diskutera utmaningar i egenvård och uppskattade den extra egenvårdsuppföljning som gjordes, genom att de skickade meddelande och sjuksköterskan återkom genom telefon istället för att boka tid.

Å andra sidan upplevde en del av patienter att det fanns stor skillnad mellan att skicka meddelande eller ha samtal vid personliga möten hos sjuksköterskan. Där fick patienterna möjlighet att prata klart och fick återkoppling på plats istället för att vänta på ett meddelande. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd och tillgänglighet som gav känsla av trygghet.

Stöd genom utbildningsprogram

Patienter som var med i ett av sjuksköterska- lett utbildningsprogram för diabetes och hantering av egenvården uppgav att sjuksköterskans stöd i lärandet bidrog till bättre förmåga att förändra sin egenvård. Patienterna upplevde att de var i behöv av lärandestöd från sjuksköterskan för att kunna öka sin kunskap om hur de ska hantera egenvård, vilket patienterna saknade tidigare. Patienter i det av sjuksköterska- ledda utbildningsprogrammet lärde om läkemedlets funktion, justering av kost och hur patienterna skulle undvika lågt blodsocker. Patienter upplevde ökat självtroende genom sjuksköterskans stöd i lärande. Patienter fick lärdom att hantera bättre egenvård i det

(11)

dagliga livet och kunde mer ägna uppmärksamheten att träna samt ta hand om sina fötter (Liu et al. 2019).

Patienterna upplevde att sjuksköterskan förklarade anledningen till vad man ska göra eller inte göra, vilket lärde patienterna att hantera sin egenvård. Patienterna upplevde att de kunde kombinera kunskap som undervisades av sjuksköterskan med tidigare erfarenhet för att kunna bättre hantera egenvård (Liu et al. 2019; Edwall, Danielson & Ohrn 2010). Dock, enligt Halkoaho et al. (2014) upplevde patienter med diabetes typ 2 att de saknade kunskap om varför kroppen inte fungerade som den skulle göra och vad som kunde vara orsak eller riskfaktorer till att patienterna utvecklade diabetes typ 2 sjukdomen. Patienter uppgav att kunskap och förståelse av sjukdomen var en viktig egenvårdsresurs som de saknade. Istället upplevde patienter att de hade omfattande kunskap om läkemedel.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva patienter med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård, och därför gjordes en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgångspunkt. Eftersom det finns mycket studier inom diabetesområdet valde författarna att utforska kunskapsläget om sjuksköterskans stöd i egenvård och hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd. Litteraturöversiktstudie skiljer sig från till exempel intervjuer, observationer eller enkäter på grund av ämnet är redan analyserad, vilket medföra risk att en författare väljer studier som stödjer sin studie (Friberg 2017b, ss.142–143). Enligt Olsson och Sörensen (2011, s.23) kan den egna studien trovärdighet öka om resultat inte är påverkat av förförståelse från författaren. Även om en av författarna pratar bra engelska hade fortfarande svårigheter med översättning av artiklar från engelska till svenska. För att kunna undvika förförståelse och egna tolkning läste författarna valda artiklar med öppenhet och inte ta med egna åsikter i resultet genom att utgå från studiens syfte. Empirisk studie kunde ha varit bra men författarna hade begränsad tid att utföra detta, därför valde författarna en litteraturstudie.

Enligt Segesten (2017 s.49) tillför vetenskapliga artiklar ny kunskap som man inte visste förut, genom att rapportera från empiriska forskningsstudier och genom analyser och synteser av tidigare genomförda studier. Totalt valdes nio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade bra mot studiens syfte. Författarna granskade och analyserade samt delade funna likheter i huvudkategorier. Enligt Friberg (2006c, s. 87) frambringas i kvalitativa studier en förståelse för hur patienten upplever livsvärlden. Detta innebär en fördjupning i patientens erfarenheter, patientens upplevelser och förväntningar som patienten har för att kunna ändra situationen. Kvalitativa studier ökar förståelse av vad ohälsa innebär och hur den drabbade erfar eller upplever de och hur vi möter behovet som uppstår (Friberg (2017a, s.129).

(12)

Databasen som valdes till artikelsökning var CINAHAL och PubMed, de flesta artiklarna var från CINAHL där vi erhöll sex artiklar. Två artiklar var från PubMed och en artikel hittades manuellt genom referens till artikel som redan var utvald. Det finns mycket studier inom området diabetessjukdom, livsstilsförändring och hindrande eller främjande faktorer i egenvård. Vi kom över många av dessa artiklar när vi använde sökord DIABETES TYPE 2, men inte många forskningsstudier som just besvarade eller beskriver upplevelserna hos patienter med diabetes typ 2, av sjuksköterskans stöd i egenvård. Det är därför vi har en artikel som vi hittat genom referens i en av de valda artiklarna. CINAHL är en databas som innehåller vårdvetenskapliga artiklar medan till exempel PubMed har många medicinska artiklar. Innan artikelsökning i databaserna utfördes bokades det in ett möte med en bibliotekarie på Högskolan i Borås genom Zoom för att öka kunskapen om hur CINAHL och PubMed fungerar. Detta gav positiv inverkan som ledde till att det endast två databaser användes.

Valda artiklar önskades vara vetenskapliga, peer-reviewed, besvara studiens syfte och inte vara äldre än 10 år gamla då äldre forskning möjligen inte är lika aktuell som ny forskning. Det är risk att sjuksköterskor kanske jobbade på ett annat sätt då för tio år sedan. Författarna ville ha artiklar med världskontext för att få brett perspektiv från olika länder i välden. Författarna granskade så artiklarna var godkända av en etisk kommitté för att bevara deltagarnas integritet. Alla artiklar var skrivna på engelska och översattes till svenska då Google translate användes.

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans stöd i egenvård, hos patienter med diabetes typ 2. Alla patienter i föreliggande studien var vuxna. I resultatet framkommer sjuksköterskans stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, stöd i egenvårdshantering, delaktighet i egenvård, trygghet i mötet och stöd genom utbildningsprogram.

Vikten av information och undervisning

I resultatet av föreliggande studie belyses att patienter med diabetes typ 2 upplevde att de fick mer kunskap om hur de skulle hantera sin egenvård när informationen var individuellt anpassad på ett sätt så att de förståd hur de skulle hantera sin egenvård. Liknande resultat kan hittas i Laursen, Frolich och Christensens (2017) studie där patienter tyckte information om diabetes typ 2 var lätt att tillämpa och förstå. De gjorde förändringar i sitt dagliga beteende, vilket främjande egenvård. Även i Brunk, Taylor, Williams, Cox och Clarks (2017) studie upplevde patienterna att förståelse för diabetesinformation var viktig för att kunna ha effektiv egenvård med positivt resultat. Enligt Orem (2001) har alla patienter olika behov i egenvård, vilket leder till att varje patient har egna behov. Genom att sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld kan sjuksköterskan tydliggöra vilka behov patienten med diabetes har och anpassa informationen. Enligt Socialstyrelsen (2018, s.14) ska sjuksköterskan bidra med kunskap och förklara för patient med diabetes typ 2 vilka egenvårdsalternativ som är tillämpliga för patienten.

(13)

Dock visade aktuell studies resultat att när patienter fick mycket informationen på en gång blev de irriterade och tappade motivation att läsa de skriftliga informationerna. Detta ledde till brist i kunskapen om hur patienterna skulle hantera egenvård. I Shen, Ewards, Courtney, Mcdowell och Wei (2013) studie fick äldre patienter med diabetes typ 2 mycket information som ledde till att de kände sig förvirrade och osäkra om hur de skulle utföra sin egenvård. Enligt Berglund (2015b, s.189) är en patient i behov av information för att kunna hantera sin sjukdom på ett bättre sätt. Sjuksköterskan ska ge patientanpassad grundinformation om patientens hälsosituation och vilken vård och behandling patienten ska förvänta sig (patientlagen SFS 2014: 821). Sjuksköterskan ska kunna ge information om vilka komplikationer som kan uppstå och på vilket sätt patienten kan förebygga dessa, till exempel genom att förändra livsstil och levnadsvanor och sköta sin egenvård. Sjuksköterskan ska kunna främja egenvård genom att ge information som är tydlig och individuellt anpassad till patienter med diabetes typ 2, vilket kan leda till att patienterna lyckas på ett bättre sätt att hantera sin egenvård.

Aktuella studieresultat belyste att patienter med diabetes typ 2 upplevde att undervisning var stödjande i egenvårdshantering. Studier visar att patienterna upplevde att genom sjuksköterskans stöd i lärandet ökade deras kunskap om hur de skulle sköta sin egenvård och på så sätt minska risken att få komplikationer i framtiden. Enligt Robertson (2012) är diabetes typ 2 sjukdom en kronisk sjukdom, och när patienter får diagnos måste de göra förändringar som måste pågå en livstid utan möjlighet till paus. En studie belyste att patienter som hade deltagit i undervisning visade sig ha förbättrad kunskap om sin diabetes och bättre beteende för egenvård än de som inte haft någon form av undervisning. Det sjuksköterska lär ut om långvarig sjukdom skapar en insikt av betydelse och patienten lär sig att ge sjukdom mer plats i livet (Berglund 2015b, ss.189–191). En patient ska erbjudas både individanpassad och gruppbaserad utbildning som leder till att patienten lyckas med sin egenvårdshantering (Socialstyrelsen 2018, s.54). För att patienten ska kunna hantera sin egenvård på bättre sätt, behöver patienten ökad förståelse av diabetes typ 2. Genom att en sjuksköterska undervisar patienten kan det stärka patientens förmåga att själv styra blodglukosnivåer, vilket kan leda till att patienten får motivation att försätta med egenvården och på så sätt uppleva en känsla av välbefinnande.

Sjuksköterskans roll

Det framkom i resultatet att en förutsättning för patienter med diabetes typ 2 att lyckas med egenvård var kunskap och stöd från sjuksköterskan om hur patienterna ska anpassa egenvård i daglig livet. Sjuksköterskorna hjälpte patienter att förstå sin egen hälsosituation och ökade förståelsen om sjukdom vilket bidrog till att patienternas kunskap samt tro på sig själv att utföra egenvård ökade. Johansson, Almerud, Leksell och Berglund (2015) styrker studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplevde att de har eget ansvar när det gäller att utföra egenvård. Kunskap som patienterna fått av sjuksköterskor ledde till förbättrad egenvård. Sjuksköterskans stöd av patienternas egenvård kan medföra fördjupad kunskap och förståelse och leda till förbättrad förmåga att ändra sina levnadsvanor. Sjuksköterskan har ansvar att uppmuntra patienterna till livsstilsändring genom att förklara vikten av fysisk aktivitet, rökstopp, alkoholintag och att ändra dåliga matvanor.

(14)

Vikten av delaktighet

Som resultat av föreliggande studie framkom att genom att sjuksköterskan involverade patienter i diskussion av sin egenvårdplanering, gavs utrymme för patienterna att delge sin information. På så sätt trodde de på sig själva att hantera egenvård och löste problem som uppstod. Patienterna blev mer självständiga och hanterade på bättre sätt sin egenvård. Boström et al. (2013) styrker studiens resultat att sjuksköterskan ska stödja patienter att ta beslut om hur de ska utföra sin egenvård. Vidare beskriver studien att sjuksköterskan ska vägleda och stötta patienterna att fatta beslut om hur de ska hantera sin egenvård men sjuksköterskan bör undvika att ta beslut för patienten. Enligt Socialstyrelsen (2018, s.32) ska utbildning underlätta patienternas förmåga att fatta beslut om sin egenvård vilket leder till förbättrad egenvårdshantering. Vårdande behandlingar blir effektiva och patienten tar ansvar för att hantera sin situation när patienten är delaktig i sin vård. Genom att en patient är delaktig i sin vård kan patienten få en känsla av kontroll över sin kropp och över sin livssituation (Ekebergh 2015c, ss.127-128). En patients egenvård är individuell vård och det krävs att patienten kan hantera sin egenvård och utvecklas varje dag. När sjuksköterskan får patienten att bli delaktig i sin egenvård, förbättras hälsan vilket ger möjligheter till välbefinnande. I aktuella studieresultat visade det sig att patienter hade förtroende för sina sjuksköterskor och de upplevde att sjuksköterskorna var tillgängliga vilket bidrog till att patienterna hade tid att prata om sina bekymmer och sin egenvård vid hantering av diabetessjukdom. Patienter uppskattade att sjuksköterskan var tillgänglig och kunde nås också genom telefon. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) även Boström et al. (2013) studier styrker att det är viktigt att sjuksköterskor är tillgänglig efter patientens behov.

Hållbar utveckling

Diabetes typ 2 har ökat i hela världen och det krävs sjuksköterskans uppmärksamhet på vad patienter har att förmedla om sin förändrade hälsosituation. Genom att sjuksköterskan ökar patienters kunskap om sjukdom och uppmuntrar patienterna att utföra egenvård på korrekt sätt finns det möjlighet att förebygga komplikationer av diabetes. När patienters förståelse ökar kring hur patienterna ska hantera sin egenvård finns det möjlighet att minska patienternas hälsoproblem vilket leder till bättre hållbar utveckling. När sjuksköterskan undervisar patienter att göra livsstilsförändringar kan det leda till minskad läkemedelsanvändning och på så sätt sparas naturresurser. Alla läkemedelsbehandlingar har koppling till en rad naturresurser och omvandlas till avfall och utsläpp i vatten eller luften. Minskat läkemedel användning kan påverka ekologisk hållbarhet på ett positivt sätt. Med lyckad egenvårdshantering kan det minska sjukvårdsbelastningen. Enligt Sandman och Kjellström (2013, ss.338–339) har hållbar utveckling tre dimensionerna ekonomiska, ekologiska och sociala. Om diabetes typ 2 inte hanteras på bra sätt kan det leda till att komplikationer utvecklas och hotar liv och hälsa. Sjukdomskomplikationer bidrar till dålig livskvalitet, dödlighet och kostnader (WHO 2016).

(15)

Förslag till fortsatt forskning

Författarna anser att det finns många studier inom området diabetessjukdom kring livsstilsförändring och hindrande eller främjande faktorer i egenvård men inte många forskningsstudier som just besvarade eller beskrev upplevelsen hos patienter med diabetes typ 2 upplevelse av sjuksköterskans stöd i egenvård. Därför anser författarna att det behövs vidare forskning som belyser patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård för att kunna erbjuda bättre stöd i egenvården så som den unika individen önskar.

SLUTSATSER

Föreliggande studieresultat belyste att patienter med diabetes typ 2 upplevde att sjuksköterskans stöd som en viktig resurs vid hantering av egenvård. Patienter upplevde att information och undervisning som gavs av sjuksköterskan bidrog till positiv effekt, genom att stärka patienternas självförtroende att genom att utföra egenvård på ett bättre sätt. Sjuksköterska informerade och undervisade patienter om diabetes typ 2 sjukdomen, egenvårdsalternativ och vilka komplikationer som kan uppstå om patienterna inte skötte egenvård på korrekt sätt. Detta ledde till att patienterna ändrade dåliga levnadsvanor och började med goda levnadsvanor, vilken främjades av god egenvården.

Kliniska implikationer

• Sjuksköterskan bör vara uppmärksam på varje individs förmåga och se till att informationen är individuellt anpassat så att patienten bättre tar emot kunskapen kring sjukdomen och hantering av egenvård.

• Det är viktigt att diabetes typ 2 patienter har kontinuerlig relation med sjuksköterskan för att känna trygghet och våga öppet diskutera viktiga ämnen i egenvården.

• Delaktighet är en betydande resurs för patienten. Genom att patienten är delaktig i sin vård kan patienten få känsla av kontroll över sin kropp och att bli sedd samt accepterad i den förändrade situation.

(16)

REFERENSER

Beresford, C. (2011). Patients`perspectives of type 2 diabetes care by practice nurses. A qualitative study. Journal of diabetes nursing, 15(10), ss.391-397. patients-perspectives-of-type-2-diabetes-care-by-practice-nurses-aqualitative-study.pdf

Berglund, M. & Ek, K. (2015a). Att förstå de didaktiska redskapen i utbildningen. I Berglund, M. & Ekebergh, M.(red.) REFLEKTION I Lärande och Vård- en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur, ss. 47–67.

Berglund, M. (2015b) Att Lära sig stödja patienters lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M.(red.) REFLEKTION I Lärande och Vård- en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur, ss.187-198.

Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2013). Patient-centred care in type 2 diabetes – an altered professional role for diabetes specialist nurses. Nordic College of Caring Science, 28, ss.675–682. Doi: 10.1111/scs.12092.

Boyle, E.,Saunders, R. & Drury, V. (2016). A qualitative study of patient experiences of Type 2 Diabetes care delivered comparatively by General Practice Nurses and Medical Practitioner. Journal of Clinical Nursing, 25(13-14), ss.1977-1986. doi: 10.1111/jocn.13219.

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13(1), ss.1-14. Doi: 10.1186/1472-6955-13-13.

Brunk, D, R., Taylor, A, G.,Williams, I, C., Cox, D, J. & Clark, M, L. (2017). A Culturally Appropriate Self-Management Program for Hispanic Adults With Type 2 Diabetes and Low Health Literacy Skills. Journal o Transcultural Nursing, 28(2), ss.187-194. https://doi.org/10.1177/1043659615613418

Du Pon, E., Wildeboer, A, T., van Dooren, A, A., Bilo, H. J. G., Kleefstra, N., & van Dulmen, S. (2019). Active participation of patients with type 2 diabetes in consultations with their primary care practice nurses - what helps and what hinders: a qualitative study. BMC Health Services Research, 19(1), ss. 1-11. doi: 10.1186/s12913-019-4572-5.

Edwall, L., L., Danielson, E. & Ohrn, I. (2010). The meaning of a consultation with the diabetes nurse specialist. Scandinavian journal of caring sciences, 24(2), ss. 341-348. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00726.x.

Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.63-75.

(17)

Ekebergh, M. (2015b). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.27–37. Ekebergh, M. (2015c). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.122–128.

Ekebergh, M. (2015d). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.16–24.

Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg F. (red.) Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. 3:1 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 129–139.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg F. (red.) Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. 3:1 uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 141–146.

Friberg, F. (2006c). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, s.87.

Henning, R, T. (2018). Type - 2 diabetes mellitus and cardiovascular disease. Scholarly Journals, 14(6), ss.491-509. doi: 10.2217/fca-2018-0045.

Halkoaho, A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S. & Pietilä, A-M. (2014) Type 2 diabetes patients' perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more health-oriented approach? European Diabetes Nursing 11(1), ss 13-18.

Johansson, K., Almerud, Ö., S., Leksell, J. & Berglund, M. (2015). Manoeuvring between anxiety and control: Patients’ experience of learning to live with diabetes: A lifeworld phenomenological study. International journal of qualitative studies on health and well-being, 10, ss.1-10. Doi: 10.3402/qhw.v10.27147.

Karlsen, B., Bettina, R, B. & Bjorg, O. (2017). New Possibilities in Life with Type 2 Diabetes: Experiences from Participating in a Guided Self-Determination Programme in

General Practice. Nursing Research and Practice.

https://doi.org/10.1155/2018/6137628.

Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. 2:5 upplagan, Studentlitteratur, ss. 53–67.

Laursen, D, H., Frolich, A. & Christensen, U. (2017). Patients' perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian

(18)

Jounal of Caring Sciences, 31(4), ss.1039-1047. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.1249.

Lie, S-S., Karlsen, B., Graue, M. & Oftedal, B. (2019). The influence of an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes on the patient–nurse relationship: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), ss. 741-749. Doi: 10.1111/scs.12671.

Liu, Y., Jiang, X., Jiang, H., Lin, K., Li, M. & Ji, L. (2019). A culturally sensitive nurse‐led structured education programme in patients with type 2 diabetes International Journal of Nursing Practice, 25(5), ss.1-11. https://doi.org/10.1111/ijn.12757.

Miyamoto, S., Henderson, S., Fazio, S., Sarina, B., Thiede, E., Greenwood, D. A. & Young, H. M. (2019). Empowering Diabetes Self-Management Through Technology and Nurse Health Coaching. Diabetes Educator (DIABETES EDUC), 45(6), ss.586-595. DOI: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0145721719879421

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. Uppl. Stockholm: Liber.

Orem, E. D. (2001). Self-care Deficit Nursing Theory. Nursing: Concepts of practice. (6th ed.), St. Louis, Missouri: Mosby, ss.136-158.

Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early management of type 2 diabetes. Journal of American Academy of Nurse Practitioners, 24, ss.225-233. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00719.x

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Segesten, K. (2017). Användbara texter. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s.49.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm. Socialdepartementet.

Shen, H., Ewards, H., Courtney, M., Mcdowell, J. & Wei, J. (2013). Barriers and facilitators to diabetes self-management: Perspectives of older community dwellers and health professionals in China. International Journal of Nursing Practice, 19(6), ss.627-635. doi: 10.1111/ijn.12114

Socialstyrelsen. (2018). Nationellt riktlinjer för diabetes vård-stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-12-19.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-12-19 från Svensk sjuksköterskeförening.

(19)

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns %20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

World Health Organization. (2016). Global report on diabetes. Hämtad 2020-12-19 http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/204871/1/9789241565257_eng.pdf

Österberg, A, S. (2014). Akut omhändertagande ur ett omvåtdnadsperspektiv. I Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. 2:5 upplagan, Studentlitteratur, ss. 690-700.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss.59-82. Bilaga 1. Sökhistorik Datum vid sökning av databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal utvalda resultatartiklar 09/11 CINAHL Diabetes type 2 AND Nursing patient support AND Self care AND Patient experience 34 16 9 6 10/11 PUB Diabetes type 2, Nurse support patient, Self care, Patient experience 54 9 2 1 10/11 PUB Diabetes type 2, Nursing care, Patient participation 85 4 1 1

(20)

Bilaga 2. Översikt artiklar Författare Årtal Titel Tidskrift Land

Syfte Metod Urval (N) Datain samling & dataanal ys Etiska Överväg anden Resultat Författare: Beresford, C. Årtal: 2010 Titel: Patients’ perspectives of type 2 diabetes care by practice nurses: A qualitative study Tidskrift: Journal of Diabetes Nursing Land: Britian Syftet med denna studie var att stärka bevisen och insikter i patienternas perspektiv på diabetesvår d av sjuksköters kor, med särskilt hänvisning till möjligheter tillsamarbet e och deltagande arbete. En kvalitativ studie. 11 patienter med typ 2-diabetes. 4 kvinnor och 7 män deltog. Semistru ktu rerade intervjue r. Etiskt godkännand e beviljades för att inkludera patienter i forskningen . Resultat i studien v isade att diabetess juk skötersk ornas stöd och informati on var viktig, särskilt efter en diagnos av diabetes. Författare: Boyle, E., Saunders, R. & Drury, V. Årtal: 2016: Titel: A qualitative study of patient experiences of Type 2 Diabetes care delivered comparative ly by General Practice Syftet beskriva patienternas upplevelse av sjuksköters kan diabetes typ 2 vård. Kvalitati v tolknings design 10 personen . Över 35 år gammal. Semistru kturerade intervjue r. Braun and Clarke´s induktiva , tematisk a innehålls analys. Godkändes av etikkommitt én. Patienter na uppger att de fick informati on om sjukdom en av sjuksköte rska då de fick sin diagnos. De var osäkra på sjuksköte rskans konsulter ande roll

(21)

Nurses and Medical Practitioner. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing. Land: Australia och ansåg att de var i behov av mer informati on och råd. Författare: Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H. & Hildingh, C. Årtal: 2014 Titel: Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivationa l interviewin g: a qualitative study Tidskrift: BMC Nursing Land: Sweden Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter i primärvårde n upplever livsstilssam tal baserat på motiverand e intervju. En kvalitativ studie. 16 patient med diabetes typ 2. 6 kvinnor och 10 män, ålder mellan 28 och 77. En öppen kvalitativ intervju i form av en dialog. En kvalitativ innehålls analys som bestod av ett antal analytisk a steg som beskrivs av Granehei m ochLund man. Patienter na upplever att de har fått motivati on att hantera en livsstilsf örändrin g med hjälp av sjuksköte rskans stöd. Författare: Du Pon, E., Wildeboer, A, T., van Dooren, A, A., Bilo, H. J. G., Kleefstra, N., & van Dulmen, S. Denna studie syftade till att identifiera faktorer som hjälper eller hindrar patienter från att aktivt delta En kvalitativ studie 20 deltagare med diabetes typ 2, över 18 år som genomgi ck primärvå rds Semistru kturerade intervjue r. Aalla intervjue r transkrib erades ord för ord och analysera Studien krävde inte formellt godkännand e av medicinsk etik. Då bördan för patienterna ansågs vara I allmänhe t upplevde patienter na deras sjuksköte rskors kommun ikationss

(22)

Årtal: 2019 Titel: Active participatio n of patients with type 2 diabetes in consultation s with their primary care practice nurses - what helps and what hinders: a qualitative study. Tidskrift: BMC Health Services Research. Land: Netherlands i samråd med deras sjuksköters kor i primära vården. behandli ng des med hjälp av en tvåstegsi nriktning härledd från ramverke t för samman hangs mappnin g. minimal. Alla patienter som deltog i studien underteckna samtycke. ätt som trevliga och varma vilket uppmunt rade de att diskutera sina känslor och bekymm er. Författare: Edwall, L., L., Danielson, E. & Ohrn, I. Årtal: 2010 Titel: The meaning of a consultation with the diabetes nurse specialist. Tidskrift: Scandinavia n journal of caring sciences. Land: Sweden. Syftet med denna studie var att belysa vikten av konsultatio n mellan patienter med diabetes och diabetessju ksköterskor för att få en djupare förståelse för patienternas upplevelser av sin egenvård. Berättan de intervjue r studie. 20 patienter, 10 kvinnor och 10 män med diabetes typ 2, ålder mellan 43–78. Berättan de intervjue r med öppna frågor. Fenomen ologisk hermene utikmeto d används för dataanal ys. Patienterna fick muntlig och skriftlig information, alla var villiga att delta i studien. Resultate n visade att patienter s upplevde att konsultat ion lede till att bättre hantera diabetess jukdom. Patienten fick trygghet känsla för att kunna fortsätta med daglig

(23)

livet. Författare: Halkoaho, A., Kangasnie mi, M., Niinimäki, S. & Pietilä, A-M. Årtal: 2014 Titel: Type 2 diabetes patients' perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more health-oriented approach? Tidskrift: Source: European Diabetes Nursing Land: Finland Syftet med denna studie var att beskriva diabetespati enters upplevelse av deras resurser och upplevelser av sjuksköters kornas stöd. En beskriva nde kvalitativ studie. Deltagar na var 58–81 år gamla. 9 män och 6 kvinnor med diabetes typ 2 och hade haft sjukdom en 1–31 år. Semistru kturerade intervjue r, data analysera des med induktiv innehålls analys beskrive n av Granehei m och Lundma n. Studien godkännand e av etiska kommittén, deltagare fick både muntligt och skriftligt information. Studien visade. Att sjuksköte rskans rådgivni ng var givande när diabetes-komplika tioner uppstod. Tillit för sjuksköte rskan ledde till en ny stödjand e relation. Patienter s upplever att regelbun det besök hos sjuksköte rskan var viktig under dåliga tider. Författare: Karlsen, B., Bettina, R., B. & Bjorg, O. Årtal: 2017 Titel: New Possibilities in Life with Type 2 Diabetes: Experiences syftet med denna studie var att utforska upplevelsen av vuxna med diabetes type 2 som deltog i guided self-determinati on (GSD) En beskriva nde och explorati va kvalitativ a studie. 16 vuxna med diabetes type 2, haft diagnos över > 3 månader. Semistru kturerade Intervjue r. De transkrib erade intervjue rna utsattes för kvalitativ innehålls analys Studien godkändes av etikkommitt én (REK). Deltagarna fick muntligt och skriftligt, samtycke erhölls, garanterade Resultate n visar att deltagarn a upplevde nya livsmöjli gheter efter att ha deltagit i program

(24)

from Participatin g in a Guided Self-Determinati on Programme in General Practice Tidskrift: Nursing Research and Land: Norway intervention i primärvård och att bedöma hur detta påverkade deras motivation att självhantera egenvård. som beskrivs av Granehei m & Lundma n. s anonymitet samt rätten att dra sig tillbaka från studien när som helst. met, vilket tycktes ha ett positivt inflytand e på deras motivati on att hantera egenvår. Författare: Lie, S-S., Karlsen, B., Graue, M. & Oftedal, B. Årtal: 2019 Titel: The influence of an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes on the patient– nurse relationship : a qualitative study Tidskrift: Scandinavia n Journal of Caring Sciences Land: Norway. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett eHälsointer vention baserat på programmet Guided Self-Determinati on (eGSD) påverkar patient och sjuksköters kor relation utifrån patienters perspektivet och sjuksköters korna som genomför intervention en. En kvalitativ metod. 10 patienter med diabetes typ 2 som slutförde eGSD och fyra sjuksköte rskor som levererad e intervent ionen. Semistru kturerade intervju. Kvalitati v innehålls analys som beskrivs av Granehei m och Lundma n. Semistruktu rerade intervju. Kvalitativ innehållsana lys som beskrivs av Graneheim och Lundman. Resultate n avslöjade två teman, eGSD underlätt ar en ömsesidi g förståels e och en flexibilit et i relatione n och att eGSD kan skapa dålig relation. Författare: Liu, Y., Jiang, X., För att bedöma genomförba En kvalitativ och 44 deltagare med Semistru kturerade intervjue Studien godkändes av etiska Deltagar na trodde att

(25)

Jiang, H., Lin, K., Li, M. & Ji, L. Årtal: 2019 Titel: A culturally sensitive nurse‐led structured education programme in patients with type 2 diabetes. Tidskrift: Internationa l Journal of Nursing Practice Land: Kina rheten, godtagbarh eten och den preliminära effekten av ett kulturellt känsligt strukturerat utbildnings program för patienter med diabetes typ 2 som styrs av sjuksköters kor. kvantitati v studie. diabetes typ 2 som inte har insulinbe handling, ålder 18 och 75 år. r. Kvantitat iva data utfördes med hjälp av statistisk a paketet för samhälls vetenska p. En tematisk innehålls analys baserad på Braun och Clarke (2006). kommittén Skriftligt information samtycke erhölls efter att sjukskötersk or förklarade studien för deltagarna. program met bidrog till positiva förändrin gar i sina hälsotills tånd, och önskade ha fortsatt stöd. Även betydelse fulla diabetesk unskaper rapporter ades i 12 veckors uppföljni ng.

References

Related documents

I de här diskurserna handlar det inte om framställningen av flickor och pojkar i läseböckerna utan om hur flickornas och pojkarnas föräldrar skildras. Dessa diskurser kan därmed

Om det går många timmar mellan huvudmålen brukar det vara bra att äta mellanmål, som till exempel en frukt eller smörgås, för att inte äta en för stor portion vid

egenvårdshandlingar kan utföras och hur sjuksköterskan kan stötta patienterna till.. Med tanke på att insjuknandet av T2DM ökar blir det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera

a) Det första undantaget avser transaktioner mellan ett bolag och dess dotterbolag. En förutsättning för tillämpning av undantaget är dock att dotterbolaget är

The possible benefits with the solution are that the side sections get wiped compared with today’s solution and the quality of the middle sections wiper area

Frågeställningar som besvaras är, hur resonerar informanterna kring vattenbristen, hur påverkar vattenbristen individens vardag och vilka strategier använder individen för att

Även opåverkbara faktorer som till exempel omgivande miljö kunde upplevas vara ett hinder för personer med diabetes typ 2 (Booth et al., 2012; Hall et al, 2003.; Lawton et

(2016) där nästan hälften av deltagarna i studien uppgav att de hade låg kunskap om diabetes, vilket följaktligen ledde till sämre följsamhet i läkemedelsbehandling och