1
ANKNYTNING TILL FÖRÄLDRAR
OCH ÖVERTYGELSER HOS
UNGDOMAR
EN STUDIE OM SOCIALA BAND OCH DESS
PÅVERKAN
JESSICA MÅRING
PATRICIA PIZEVSKA
Examensarbete i kriminologi Malmö Universitet
30 hp Hälsa och samhälle
2
ANKNYTNING TILL FÖRÄLDRAR
OCH ÖVERTYGELSER HOS
UNGDOMAR
EN STUDIE OM SOCIALA BAND OCH DESS
PÅVERKAN
JESSICA MÅRING
PATRICIA PIZEVSKA
Måring, J & Pizevska, P. Anknytning till föräldrar och övertygelser hos ungdomar. En studie om sociala band och dess påverkan. Examensarbete i kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2018.
Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, är konsekventa och stödjande i sin uppfostran, skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band.Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? Finns det skillnader i övertygelser mellan könen? Finns det ett samband mellan anknytning och
övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? Denna studie visar att vilket kön den unga individen har spelar stor roll vid anknytningen till föräldrar, och att ju starkare anknytning – desto mer positiv övertygelse har ungdomarna.
Nyckelord: Anknytning, övertygelser, familj, föräldrar, relationer, sociala band, ungdomar.
3
ATTACHMENT TO PARENTS
AND BELIEFS AMONG YOUTH
A STUDY ABOUT SOCIAL BONDS AND ITS
IMPACT
JESSICA MÅRING
PATRICIA PIZEVSKA
Måring, J & Pizevska, P, Attachment to parents and beliefs among youth. A study about social bonds and its impact. Degree project in criminology 30
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2018.
Studies have shown that parents who are committed, consistent and supportive with their child, creates a strong attachment and thus strong social bonds. Are there any differences between boys and girls regarding the attachment to parents, other adults, school and friends? Are there any differences in beliefs between the sexes? Is there a connection between attachment and beliefs, and does this connection differ according to gender? This study shows that what gender the young person is plays a major part in the attachment to parents, and the stronger the attachment - the more positive beliefs.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5
1.1 Definitioner ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 7
2.1 Vikten av sociala band enligt Hirschi ... 7
2.2 Kritik mot sociala band-teorin ... 8
3. TIDIGARE FORSKNING ... 9
4. Material och metod ... 11
4.1 Tillvägagångssätt ... 11 4.2 Urval ... 12 4.3 Avgränsningar ... 12 4.4 Genomförande ... 12 4.5 Enkäten ... 13 4.6 Variabelbeskrivning ... 14 4.7 Etiska överväganden ... 16
5. ANALYS OCH RESULTAT ... 17
5.1 Bortfall ... 17
5.2 Deskriptiv analys ... 17
5.3 Univariata analyser ... 17
5.4 Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner? ... 18
5.5 Finns det skillnader i övertygelser mellan könen? ... 19
5.6 Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön? ... 20
6. DISKUSSION ... 21
6.1 Resultatdiskussion ... 21
6.2 Metoddiskussion ... 22
6.3 Reliabilitet och validitet ... 23
7. SLUTSATSER ... 23 7.1 Forskning i framtiden ... 24 8. REFERENSER ... 25 9. BILAGA 1 ... 28 10. BILAGA 2 ... 29 11. BILAGA 3 ... 30
5
1. INLEDNING
När unga begår brott påverkas vi alla av det. Massmedias rapportering av
ungdomsbrottslighet vittnar om en dyster framtid; brottsligheten tycks inte bara ha ökat, utan även blivit grövre (Pollack 2001). Ungdomsbrottslighet brukar säga sig vara ett tecken på att något är fel i samhället (Brå 2009), och något som oroar då denna livsstil kan innebära en kriminell karriär för en ung individ. Denna typ av brottslighet medför höga kostnader både emotionellt och finansiellt för samhället (Brå 2009), och myndigheter och instanser arbetar aktivt för att förebygga att unga individer börjar begå brott.
Kriminologer poängterar föräldrars roll i ungdomens liv, och att
socialiseringsprocessen och familjedynamiken har stor inverkan på ungdomens nuvarande situation, men har också stor inverkan på framtida utveckling (Nilsson 2017). Ungdomsåren innebär stora förändringar i livet för en ung människa och är ofta en omvälvande period. Identiteten som lagts till grund under barnaåren ska nu vidareutvecklas, och mötet med vuxenvärlden äger rum. Den unga individen börjar frigöra sig från föräldrarna, självständigheten ökar, större ansvar krävs, och kompisar får ofta en alltmer betydande roll. Det är även under denna period i livet som de flesta unga testar gränser, detta i sin tur innebär att situationer kan uppstå som eventuellt ger konsekvenser som kan påverka livet på lång sikt. Ett exempel på sådana konsekvenser är brottsliga handlingar eller ett beteende som kan betyda risk för sådana handlingar. Det är viktigt att tidigt upptäcka de familjer som behöver stöd och hjälp i sådana situationer, och genomföra brottsförebyggande metoder (Wikström, Oberwittler, Treiber & Hardie 2012), för att motverka att ungdomen ska inleda en karriär av kriminell natur.
Brottsförebyggande rådet genomför en återkommande skolundersökning bland elever i årskurs nio i de svenska skolorna, syftet med denna är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar deltar i brottsliga handlingar eller andra riskbeteenden, samt hur vanligt det är att de utsatts för vissa typer av brott (Brå 2016). Undersökningen från 2015 visade att nästan hälften av de elever som deltog i studien varit utsatta för något brott under de senaste 12 månaderna (Brå 2016). På samma sätt visar resultatet att nästan hälften av eleverna varit delaktiga i brott (Brå 2016). Unga är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och likaså när det gäller antalet lagföringar (Brå 2018). Det händer alltså oftare att man begår brott i unga år. Totalt sett är 20 procent av de misstänkta personerna mellan åldrarna 15–20 år (Brå 2018).
Det finns en mängd olika teorier om varför unga individer begår brott, och även om dessa teorier kan appliceras på dagens ungdomar, bör forskning kring detta fenomen aldrig upphöra. Genom alla tider har det talats om olika faktorer som kan innebära risk för att en ung individ ska utveckla ett antisocialt- och/eller brottsligt beteende, och vilka åtgärder som kan antas förebygga ett sådant beteende. Dessa riskfaktorer kan t ex vara vilken typ av omgivning och miljö barnet växer upp i, familjesammansättningen, socioekonomisk ställning, attityder och moralnivå (Brå 2009). Forskning om riskfaktorer har gett oss en god kunskap om hur dessa faktorer identifieras (Afifi & MacMillan 2011). Den mesta forskning är dock överens om att de sociala banden till familjen och samhället i stort har väsentlig påverkan på hur ungdomens liv ska utveckla sig.
6
Då vetskapen om att ungdomsåren är en omvälvande period för unga individer och de även är högt representerade i brottsstatistiken bör mer forskning fokusera på ungdomens relationer med andra, och banden som omger dessa relationer. Enligt forskning har anknytning till familjen och de som är närmast (vänner, skola, övriga familjemedlemmar) stor påverkan på individen och dennes övertygelser.
1.1 Definitioner
Att definiera begreppet ”sociala band” är inte en helt enkel uppgift, dock finns det en del klara riktlinjer för vad som anses fungera som ”socialt stödjande” för barn och unga individer. Barnens rätt i samhället skriver bland annat; ”barnet behöver nära, goda och långvariga relationer till vuxna som tycker om och vill barnet väl” (BRIS 2018). Vad innebär detta i praktiken? Studier har visat att föräldrar som är engagerade i barnet, visar intresse, lyssnar, och är konsekventa och stödjande i sin uppfostran (Brå 2009), skapar stark anknytning till barnet och därmed starka sociala band. Vidare skapas dessa sociala band på samma sätt inom skola
(anknytning till lärare och skolpersonal), kamrater, och samhället i stort. Med de sociala banden följer attityder, moralnivåer och värderingar. Det går alltså att sammanfatta detta med att barn behöver starka och sunda sociala band, dels med föräldrarna, men även med andra vuxna omkring dem. ”Anknytning” som är ett begrepp inom sociala band, kommer med andra ord i denna uppsats avse det stöd som föräldrar (och andra vuxna) ger till ungdomar, och som bl. a. innebär
engagemang, förtroende, och uppmuntran. Detta förklaras närmare i avsnittet ”Operationalisering”.
Begreppet ”attityd” definieras enligt Nationalencyklopedin som en ”inställning eller förhållningssätt till ett visst fenomen eller person” (NE 2016). Attityder ligger till grund för olika handlingar och beteenden, och styrs utifrån värderingar (Oscarsson 2002). Värderingar i sin tur uppstår via ”socialisationsprocesser under ungdomsåren, främst genom familj och utbildning” (Oscarsson 2002, s. 8). Forskning har även visat att ungdomar tillhör den åldersgrupp där attityder skiftar mest (Oscarsson 2002), exempelvis påverkas ungdomars attityder av vilka
attityder kompisar har (Ring 1999). Denna studie kommer endast att undersöka hur ungdomars attityder speglar samhällets oskrivna och outtalade regler.
”Övertygelser” avser i fortsättningen av denna rapport alltså attityder om hur man förväntas vara och bete sig (d.v.s. normer).
1.2 Syfte och frågeställningar
I denna studie kommer fokus att ligga på två av huvudbegreppen inom Hirschis teori om sociala band, nämligen ”anknytning” (stöd från föräldrar och andra vuxna) och ”övertygelse” (attityder). Mot bakgrund av detta är syftet med denna studie att fokusera på anknytningen mellan ungdomar och deras föräldrar, och på vilket sätt detta eventuellt speglas i ungdomars övertygelser.Huruvida det finns skillnader mellan könen kommer även att undersökas.
Utifrån syftet ska följande frågeställningar därmed besvaras;
• Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner?
7
• Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön?
2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Denna studie utgår från en existerande teori, d.v.s. en deduktiv ansats. Genom att använda sig av en teori ger det oss möjlighet att förstå verkligheten då det leder oss dels till att designa nya studier, men även att förstå och förklara resultatet man uppnår (Mellgren, Tiby, & Torstensson Levander 2014).
I denna studie bygger den teoretiska utgångspunkten på Travis Hirschis teori om sociala band. Teorin presenterades år 1969 i boken Causes of Delinquency (Lilly, Cullen & Ball 2007), och anses vara en av de mest inflytelserika kriminologiska teorierna (Ring 1999). Teorin om sociala band ingår i de s.k. kontrollteorierna med ursprung från sociologin och Émile Durkheim (Hirschi 2002). Hirschi hade som mål att dels utveckla kontrollteorierna, och dels att utmana två andra teorier; Sutherland’s differentiella associationsteori och Merton’s strainteori. Hirschi ansåg bland annat att dessa båda teorier ställde fel fråga; ”varför är människor motiverade att begå brott?” (Lilly et al 2007, s. 100). Hirschi ansåg istället att den rätta teoretiska frågan att ställa var; ”varför begår människor inte brott?”
(Gottfredson & Hirschi 1990). I stort argumenterar Hirschi för att då en individ har ”varma och nära relationer till personer i sin omgivning, investering i utbildning och karriär, engagemang i konventionella fritidsaktiviteter, samt
övertygelse om det riktiga i samhällets regler” (Ring 1999, s. 12) ska dessa var för sig och tillsammans reducera risken för ett avvikande beteende. På samma sätt anser Hirschi att då denna anknytning försvagas eller brister, ökar risken för ett antisocialt eller brottsligt beteende (Hirschi 2002).
2.1 Vikten av sociala band enligt Hirschi
’’The more weakened the groups to which [the individual] belongs, the less he depends on them, the more he consequently depends only on himself and recognizes no other rules of conduct than what are founded on his private interests.’’(Hirschi 2002, s 1).
Genom sin teori ville Hirschi belysa anledningen till varför vissa barn blir mer avvikande än andra. Teorin förespråkar att ett barns anknytning till föräldrarna utvecklar en överföring av normer som därmed ”visar” hur barnet ska bete sig (Hirschi 2002). Teorin ingår i de s.k. kontrollteorierna. Detta innebär att föräldrarnas engagemang då det gäller kontroll över barnet är väsentlig; vem barnet umgås med och tiden barnet spenderar med denna person/personer. Även tiden som spenderas mellan föräldrar och barn är väsentlig. Hirschi ansåg genom sin teori att moralnivå (attityder och inställningar, d.v.s. övertygelser) hos en individ var en faktor att ta med i beräknande huruvida hen skulle begå en brottslig handling eller inte (Hirschi 2002). Hirschi ansåg att individer varierar i sin
övertygelse om det viktiga i att följa lagen eller samhällets normer, och av den anledningen är det lättare för dessa individer att begå brott (Ring 1999). Vidare ansåg han att denna övertygelse är socialiserad via föräldrarna, eller anknytningen mellan föräldrar och barn rättare sagt (Hirschi 2002). När en individs anknytning till det konventionella samhället försvagas ökar risken för brottsliga handlingar (Brå, 2009; Hirschi, 2002). Enligt teorin är det således de sociala banden till
8
samhället som kontrollerar individer och får dem att hålla sig inom lagens ramar (Hirschi 2002). Saknar individen sociala band till samhället anser hen sig inte ha något att förlora och risken för kriminalitet ökar (Hirschi 2002). Hirschi
utvecklade fyra huvudbegrepp som förklarar de sociala banden och dessa begrepp påverkar varandra: 1) anknytning (attachment), 2) åtagande (commitment), 3) involvering (involvement) och 4) övertygelse (belief) (Brå 2009; Hirschi 2002).
• Anknytning (attachment): Med anknytning menar Hirschi den känslomässiga närheten till det konventionella samhället och andra individer, specifikt den anknytning unga har till vuxna där föräldrar är viktigast (Brå 2009; Hirschi 2002). Bandet skapas beroende på den utsträckning av tid som barnet spenderar med sina föräldrar (Hirschi 2002). Vidare anser Hirschi att barnet är känsligt för föräldrars åsikter på så sätt att barnet anser att föräldrarnas förväntningar på hen är viktiga (Ring 1999). Utöver detta anser Hirschi att anknytningen till skola och kamrater är av vikt, då dessa även fungerar som socialt kontrollerande (Ring 1999).
• Åtagande (commitment): En individ som investerar sin tid och energi till respektabla aktiviteter, t.ex. skola, arbete, sport osv. måste tänka en extra gång innan han/hon begår ett brott (Hirschi 2002). På grund av att individen har för mycket att förlora om brottet begås (Hirschi 2002).
• Involvering (involvement): Detta band bygger på individens delaktighet i olika konventionella aktiviteter, t.ex. skolaktiviteter, fritidsaktiviteter, sport och jobb (Hirschi 2002). Om en individ är upptagen och engagerad i konventionella aktiviteter minskar risken för brottslighet då individen inte har tid att begå brott (Hirschi 2002). Detta eftersom aktiviteterna strukturerar en individs rutiner och binder honom/henne till sysselsättningar (Hirschi 2002).
• Övertygelse (belief): Detta band syftar på individens uppfattning och syn på samhällets rådande lagar och normer (Brå 2009; Hirschi 2002). Om övertygelsen är stark innebär det att man har positiva attityder till lagstiftningen och negativa attityder till brottslighet (Hirschi 2002). Enligt teorin anses det att då övertygelsen mot lagar, regler och normer är bristande, ökar risken för ett antisocialt och/eller brottsligt beteende (Hirschi 2002).
2.2 Kritik mot sociala band-teorin
Sampson och Laub (1993) riktade kritik mot Hirschis teori om sociala band. De menade att den mesta forskning hade inriktat sig antingen på en makronivå (d.v.s. social klass, etnicitet, o.s.v.) eller mikronivå (relationen mellan föräldrar och barn, disciplin, o.s.v.) Sampson och Laub (1993), argumenterade för att båda nivåerna var nödvändiga att undersökas för att förklara brottslighet. De utvecklade därmed teorin med sociala band till att sträcka sig över hela livet; åldersgraderad informell social kontroll och brottslighet (Sampson & Laub 1993). I stort ansåg de att svaga sociala band under barn- och ungdomsåren samt i vuxen ålder påverkade huruvida en individ skulle begå brott eller inte (Sampson & Laub, 1993). Sampson och
9
Laub anser dessutom att de sociala banden i barndomen präglas av föräldrarna, medan de i tonåren präglas av vänner och i vuxen ålder av t ex en partner eller via arbetet (Sampson & Laub 1993). Förutom detta har även andra teoretiker riktat kritik mot teorin; den anses inte förklara skillnader i de sociala banden, och heller inte exakt hur de skapas (Ring 1999). Annan kritik har handlat om Hirschis begrepp ”konventionella” (konventionella aktiviteter, konventionella samhället), eftersom ingen förklaring har getts till vad detta begrepp egentligen betyder (Ring 1999). Vidare har kritik riktats mot Hirschis teori om sociala band eftersom teorin inte tar hänsyn till de grupperingar i samhället som av andra anses ha ett
”avvikande beteende” (Ring 1999).
3. TIDIGARE FORSKNING
Det är problematiskt att finna forskning som endast fokuserar på anknytning och övertygelse inom de sociala banden eftersom tidigare forskning dels inte
uttryckligen hänvisar till sociala band teorin (även om denna forskning bearbetar teorin), och dels är den forskning som finns svåröverskådlig (Ring 1999).
Nästintill all forskning som utförts och utförs kring ämnet vidrör begrepp som sociala band, anknytning, och övertygelse, dock ligger fokus i den kriminologiska forskningen mer på sambandet mellan dessa begrepp och brottslighet. Inom andra kunskapsområden är det tvärtom, t ex inom psykologin fokuserar många
undersökningar på ungdomar som redan har ett etablerat riskbeteende och vars psykiska hälsa är bristande som en konsekvens eller på grund av detta. Efter litteratursökning visar det sig att det inte är alldeles enkelt att finna
undersökningar som endast studerar sambandet mellan de sociala
banden/anknytning till föräldrar och övertygelser hos ungdomar. Det finns som sagt mycket forskning kring ungdomsbrottslighet, men i denna del kommer endast en del av den forskning som behandlar anknytning och dess påverkan på
övertygelserna och/eller problembeteende att redovisas.
Howell och Miller-Graff, amerikanska psykologer och forskare, har genom sin forskning funnit att det sociala stödet fungerar som en skyddsfaktor för ett riskfyllt beteende (2014). Detta stöd kommer oftast från föräldrarna, men kan även komma från kompisar (Afifi & MacMillan 2011). Wikström och
Torstensson (1997) argumenterar i sin rapport om att föräldrar sannolikt är den mest effektiva resursen för brottsförebyggande metoder då en stödjande
uppfostran banar väg för en god social utveckling hos den unga individen, och samtidigt stärker de sociala banden till samhället. Resultatet efter forskning visar även att en sådan uppfostran underlättar vid händelser i ungdomens liv då behovet av stöd är extra påtagligt, som vid olika övergångar, t ex vid byte av skola
(Howell & Miller-Graff 2014). På samma sätt visar forskning att barn, vars föräldrar har ett negligerande förhållningssätt, löper en ökad risk att utveckla ett antisocialt- och senare kriminellt beteende (Holt, Bremner, Sutherland, Vliek, Passer, & Smith 2012). Föräldrarnas roll är viktig under hela barnets uppväxt, och barn som redan från väldigt ung ålder varit utan engagerade vårdnadshavare och förebilder, har tendenser att känna ångest och skuld (att felet ligger hos barnet) och detta kan senare innebära en risk att utveckla ett antisocialt beteende (Holt et al. 2012). Av denna anledning förespråkar forskare att tidig identifiering av s.k. “riskfamiljer” (familjer med sociala problem, och/eller med barn som uppvisar ett problembeteende) är av största vikt. Att tidigt upptäcka familjer i behov av stöd i sin fostrande roll, betyder en ökad chans att bistå med förebyggande åtgärder och
10
därmed reducera risken för att barnen ska vidareutveckla ett beteende som i förlängningen kan innebära kriminalitet (Wikström & Torstensson, 1997). Föräldrarnas närvaro krävs för att barnet ska tillhandahålla en sund emotionell-, moralisk-, psykisk-, och fysisk utveckling (Brå 2001). Detta kan även innebära att ungdomar som inte har engagerade föräldrar istället söker sig till andra människor där de känner tillhörighet, och där känslan av samhörighet är stark.
Banden som en ung individ har till sina föräldrar, samt föräldrars attityd och moral har visat sig ha en effekt på hur barn och ungdomar utvecklar dessa egenskaper (Gilman, Hill, Hawkins, Howell & Kosterman 2014). Låg
föräldraövervakning, dålig relation, och desorganiserad familjestruktur har visat sig ha en påverkan på individen och dennes utveckling av kriminalitet (Gilman et al. 2014). Nilsson (2017) behandlade anknytning i sin avhandling, och studiens resultat visade att bl. a. familjestruktur och konflikter med föräldrarna var signifikant associerad med brottslighet bland pojkar, medan flickor var mer sårbara för svag anknytning till föräldrarna (Nilsson 2017).
Ring (1999) genomförde i sin doktorsavhandling en studie för att undersöka ”sambanden mellan brottsbelastning bland unga och olika aspekter i deras sociala situation inom familj, skola och kamratkrets” (Ring 1999, s. 186). Den teoretiska utgångspunkten var, precis som i denna studie, sociala band. Trots att det passerat nästan 30 år mellan Hirschis undersökning och Rings undersökning, blev
resultatet i stort sett detsamma (Ring 1999). Analys visade alltså att unga
individer med svaga sociala band tenderar att vara mer brottsbelastade än de unga individerna med starka sociala band (Ring 1999), och att detta var lika för både pojkar och flickor.
Tidigare forskning har även visat att dålig samhällsorganisation kan försvaga en familjs sociala band och kan vara en bidragande orsak till att en ungdom dras till kriminalitet (Alleyne & Wood 2014); dålig prestation och lågt engagemang i skolan har visat sig ha en koppling till kriminellt beteende (Alleyne & Wood 2014; Pedersen 2014; Ring & Svensson 2007). Forskning visar exempelvis att brottslighet kan uppstå på grund av misslyckad skolgång och frustration (Alleyne & Wood 2014), och tyder på att dåligt fungerande skolor, samt dåliga
förhållanden mellan elever och lärare är en riskfaktor för utvecklandet av ett kriminellt beteende (Gilman et al. 2014). Detta poängterar även Wikström och Torstensson (1997) som anser att skolan är “samhällets mest outnyttjade brottsförebyggande resurs” (Wikström & Torstensson 1997, s. 70). Ring och Svensson (2007) utförde en undersökning gällande ungdomsbrottslighet,
undersökningens syfte var att undersöka sambandet mellan social bakgrund/social klass och brottslighet. Till skillnad från tidigare forskning ansåg de dock att det var nödvändigt att studera flera variabler för att kunna komma fram till ett resultat som visade ett samband eller ett icke-samband mellan social klass och
ungdomsbrottslighet. Variabeln som inkluderades i denna undersökning var skolprestationer (Ring & Svensson 2007). Studien fokuserar med andra ord på två hypoteser som beskriver sambandet mellan social klass och skolresultat, samt mellan skolprestationer och brott (Ring & Svensson 2007). Datainsamlingen utgick dels från offentlig registerdata, och dels självrapporteringsdata. Resultaten visade att arbetarbakgrund är förknippat med lägre skolbetyg och att låga betyg är kopplade till graden av inblandning i brott (Ring & Svensson 2007). Resultaten visade också att det finns en betydande men ett ganska svagt samband mellan social klass och brott. Även en skillnad mellan könen visades efter analys; sambandet mellan social klass och brott visade sig vara något starkare för män än
11
den var för kvinnor i registerdata, dock uppvisade självrapporteringsdata inga sådana skillnader. Skillnader mellan kön och övertygelse har även visat sig i annan tidigare forskning; studier har visat att flickor har högre moralnivå än pojkar (Weerman, Bernasco, Bruinsma & Pauwels 2015), och att det finns ett samband mellan låg moralnivå och brottsligt beteende (Ivert, Andersson, Svensson, Pauvels & Torstensson Levander 2018).
Forskare är mer eller mindre överens om att social klass och brottslighet är ett ämne som kräver fler studier för att kunna förklara ett direkt samband, orsaker och även skillnader i resultaten. Ring och Svenssons (2007) undersökning visade en viktig punkt att betona; ”de flesta av de elever som uppvisar dålig skolprestation ägnar sig inte åt omfattande kriminellt beteende, det är dock lika viktigt att ta hänsyn till att det inom gruppen av ungdomar som är mest omfattande i
kriminalitet och brottslighet, tycks misslyckad skolgång i stor utsträckning vara en av de erfarenheter de har gemensamt” (Ring & Svensson 2007, s. 227). Vidare antog Hirschi (2002) i sin ”Sociala band teori” att starka sociala band i ett samhälle verkar som skyddsfaktorer och därmed förhindrar eller begränsar ungdomar från att begå brott, och han uteslöt inte att den sociala klassen kunde påverka brottsbenägenheten hos unga män (Hirschi 2002).
Utifrån dessa ställningstaganden går det alltså att fastställa att stark anknytning till både föräldrar, vänner och andra vuxna (som t ex lärare) är en betydelsefull
skyddsfaktor (Afifi & MacMillans 2011; Howell & Miller-Graff 2014), och påverkar övertygelserna.
4. MATERIAL OCH METOD
4.1 Tillvägagångssätt
Det finns olika för – och nackdelar med metodval beroende på vilken kontext de används i (Allwood 2012). Metodvalen är det som beskriver hur man väljer att samla in, bearbeta och analysera empirin (Denscombe 2016). Man kan antingen välja ett kvantitativt eller ett kvalitativt metodval. Kvantitativ metodval innebär att man gör en mätning av ett fenomen, medan ett kvalitativt metodval innebär
tolkning av ett fenomen. Studien syftat till att undersöka huruvida ungdomar får mycket stöd från föräldrar (och andra vuxna i deras närhet), och på vilket sätt detta stöd påverkar ungdomars attityder samt hur stor roll kompisar har i förhållande till föräldrarna. För att uppnå detta syfte tillämpar studien en
kvantitativ metod. Det innebär att data tilldelas numeriska värden och appliceras därefter på diverse kategorier för att läsa av värdena (Denscombe 2004; Esaiasson m fl 2017). På så sätt kan man få svar på frågor om ’’hur ofta’’ och ’’hur
mycket’’(Esaiasson m fl 2017). Därefter utvecklar man statistiska verifierbara samband (Alvehus 2013). Fokus på insamling av data kommer ske via enkäter, då samma frågor ställs till ett stort antal människor kommer studiens empiri därmed vara bred och ger då möjlighet att generalisera utifrån resultaten (Bryman 2011; Larsen 2009). Studien tillämpar en tvärsnittsdesign. Med tvärsnittsdesign går variation att undersöka, men kan dock bara skapas om man studerar mer än ett fall (Bryman 2011). Tvärsnitt innebär även att man gör undersökningen vid en
speciell tidpunkt, detta fall med enkäter (Bryman 2011). Studien tillämpar även en kohortundersökning, som innebär att man studerar individer som har något
gemensamt (Bryman 2011). I detta fall studeras det enbart ungdomar mellan 15-16 år.
12
För att kunna besvara frågeställningarna har i denna studie flertalet analyser använts; univariat analys, medelvärdesanalys, t-test, samt regressionsanalys. Förutom detta har även en korrelationsmatris utförts. Anledningen till att dessa analyser har använts är för att kunna jämföra om två medelvärden skiljer sig signifikant ifrån varandra. Regressionsanalyser har använts för att eventuellt kunna se samband gällande anknytning och övertygelser mellan pojkar och flickor. För resultat av dessa analyser, se kapitel 5.
4.2 Urval
För denna studie valdes Malmö kommun att genomföra enkätundersökningen i. Detta dels på grund av att Malmö utifrån ålder på befolkningen betraktas som en ung stad (Malmö stad 2017), och dels för att ungdomsbrottsligheten idag anses vara ett samhällsproblem (Brå 2009). Samtliga högstadieskolor, 31 stycken (enbart årskurs 9), samt alla gymnasieskolor, 30 stycken (enbart förstaårselever) i Malmö har tillfrågats att delta via kontakt med ansvarande rektorer på vardera skola.
4.3 Avgränsningar
Vi valde att avgränsa ålder, och utförde alltså undersökningen endast på ungdomar mellan 15-16 år. Detta eftersom elever i nionde klass står inför en period i livet med händelser som inte bara kan vara påfrestande utan även oroande; byte av skola, nya klasskompisar, nya lärare, och behovet av stöd kan vara påtagligt. Vi valde även att avgränsa undersökningen till de elever som studerar på första året på gymnasiet, anledningen var att eleverna nu hade befunnit sig i den nya skolan i snart ett år, och antagligen bildat sig en uppfattning om till vilken grad stöd från vuxna i omgivningen visat sig.
4.4 Genomförande
Studien genomfördes under april och maj månad, och för att få kännedom över vilka skolor som är belägna inom Malmö kommun, tog vi kontakt med
Grundskoleförvaltningen för att få en lista över dessa. En översikt över samtliga skolor inom Malmö kommun skickades tillbaka till oss, och kontakt togs med rektorer på respektive skola. Första kontakten var via e-post, med ett s.k. missivbrev. Detta innehöll information om vem vi var, syftet med
undersökningen, samt information om att både elever och skola kunde förvänta sig absolut anonymitet (se bilaga 1). I meddelandet skrev vi även att vi skulle ringa upp tre dagar senare, detta för att rektorerna skulle få möjlighet att tala med lärarna. Tre dagar senare togs kontakt med rektorerna, denna gång via telefon. Det var dock inte alldeles enkelt att nå fram till rektorerna; av sammanlagt 61 skolor var det endast 17 som vi fick talat med via telefon. Två skolor uppgav omedelbart vid telefonkontakt att de var intresserade av att delta i studien, de tyckte även att det var bra att vi först hade skickat ett informationsmeddelande via e-post så att rektorn hade kunnat lyfta frågan med lärarna. Trots att vi i e-postmeddelandet hade gett all information, återgav vi denna ännu en gång via telefon och gav rektorerna möjlighet att ställa frågor. Efter att rektorn i samspråk med sina lärare gav klartecken för oss att besöka skolorna, bestämdes dag och tid.
Skola 1
Enkätundersökningen skulle genomföras strax efter skoldagens start en torsdag, och som utlovat hade vi med oss utskrivna pappersenkäter. Efter en kort
13
genomgång av lärarna gällande annat skolarbete, fick vi presentera oss. Vi berättade var vi kom ifrån, anledningen till varför vi var där, och syftet med enkäten. Därefter gav vi samma information som i
försättsbladet/informationsbladet (se bilaga 2) på enkäten; ingen skulle skriva sitt namn, alla var anonyma, ingen oberoende skulle läsa deras svar, att det var
frivilligt att delta, samt att de kunde välja att avbryta deltagandet närsomhelst utan att det skulle ge konsekvenser. Anledningen till att vi valde att återge denna information muntligt, var för att vi tidigare upplevt att en del individer inte “orkar” läsa igenom informationsbladet. Så för att säkerställa att denna
information nådde fram och var förstådd, valde vi att upprepa den muntligt innan eleverna började besvara enkäten. Vi informerade även om att vi under hela tiden skulle finnas till hands om eventuella frågor skulle uppkomma. Enkäten tog mellan 10-15 minuter att genomföra för eleverna, och inga frågor ställdes till oss under genomförandet. När samtliga enkäter var insamlade så lades dessa i ett kuvert som klistrades igen. Exakt samma genomförande var det i samtliga tre klasser där vi utförde enkäten, och sammanlagt spenderade vi ca 45 minuter på skolan.
Skola 2
Även denna gång skulle undersökningen genomföras vid skoldagens start, fast denna gång på en fredag, och precis som vid det första tillfället gav vi all
information både muntligt och skriftligt. Precis som vid första skolbesöket, hade eleverna inga frågor till oss som gällde enkäten. Det tog ungefär 15 minuter för eleverna att besvara enkäten och på denna skola genomförde vi enkäten i två klasser direkt efter varandra. Utförandet gick till på exakt samma vis i båda dessa klasser. Enkäterna samlades in av oss och placerades i ett kuvert som vi klistrade ihop och tog med oss. Totalt spenderade vi ca 45 minuter på skolan.
4.5 Enkäten
Enkäter är en kvantitativ datainsamlingsmetod som innebär att respondenterna får ett frågeformulär som de själva besvarar (Bryman 2011). Studiens enkät är
utformad med inspiration från Brå:s skolundersökningar (Brå 2016) och Lupp:s ungdomsenkät (LUPP u.å). Enkäten består av totalt 22 frågor som är uppdelade i 7 delar (se bilaga 3). Del 1 av enkäten består av frågor om respondenten och dennes familj. Del 2 behandlar frågor som gäller hur respondentens förhållande är till sina föräldrar. Del 3 består av frågor om respondenten och dennes relation till andra vuxna i dennes närvaro, t.ex. släktingar, lärare osv. Del 4 består av frågor om respondenten och hur denne ser på skolan. Del 5 behandlar frågor om respondenten och dennes relation till sina kompisar. Del 6 behandlar frågor om respondenternas attityder, och dessa frågor är formulerade av oss själva. Dessa frågor är uppbyggda på så sätt att ett scenario har beskrivits där respondenten får kryssa i det alternativ som stämmer bäst in på honom/henne, det vill säga
vinjettfrågor (Bryman 2011). Sista delen behandlar respondenten och dennes syn på sin egen framtid. Samtliga svar i enkäten består av kryssalternativ.
Vid kvantitativa studier är operationaliseringsprocessen en viktig del. Första steget i processen är att avgränsa problemet för att sedan kunna analysera
begreppen (Wärneryd 1990). I denna del översätter man de teoretiska begreppen till mätbara variabler för att i sin tur utforma en enkätundersökning, och sedan ge de mätbara variablerna ett numeriskt värde (Körner & Wahlgren 2012). På så sätt kvantifieras begreppen och ges möjlighet till mätning (Bryman 2011).
14
I denna studie operationaliserade vi begreppet anknytning till föräldrar genom att ställa frågor som bearbetade förtroende, uppmuntran, bra kontakt, omsorg, öppna dialoger, och hjälp med skolarbete (se bilaga 3, fråga 6);
Känner du att din mamma/pappa litar på dig?
Brukar du känna att din mamma/pappa ger dig stöd och uppmuntran? Tycker du har en bra kontakt med din mamma/pappa?
Känner du att din mamma/pappa bryr sig om dig?
Kan du vanligtvis prata om allt (t.ex. problem) med din mamma/pappa? Hjälper din mamma/pappa dig med läxor/skolarbete när du behöver? Även övertygelse operationaliserades genom att vi ställde frågor vars
svarsalternativ visar ungdomens beteende (se bilaga 3, fråga 14-20). Samtliga frågor är utformade på ett sätt som visar hur ungdomen hade agerat i relativt vardagliga situationer. Fråga 20 (se bilaga 3) undersöker ungdomens
övertygelse/attityd genom att hen får besvara hur fel hen anser att ett visst beteende är.
Enkäten testades först inom ett bekvämlighetsurval på 9 ungdomar i ålder 15-16 år, som frivilligt anmälde sig för att utföra den. Syftet med pilotstudien var att få veta om några frågor missuppfattades eller misstolkades, om enkäten kändes för lång, och om språket låg på en sådan nivå att ungdomar i gällande ålder inte hade problem med att förstå. Pilotstudien medförde att i enkäten ändrades en av frågorna som hade syftningsfel, språket förenklades, och två av svarsalternativen ändrades så att de inte skulle misstolkas. Fördelen med dessa pilotstudier är att det är lättare att uppmärksamma eventuella fel eftersom då enkätfrågorna utvecklas och en “viss linje” ska följas, händer det ofta att frågorna utformas inkorrekt (Forsman 1997).
4.6 Variabelbeskrivning
En variabel beskrivs enkelt genom att det antingen är en egenskap eller attribut som varierar när det gäller olika ‘’fall’’ (t ex. människor, skolor, hushåll osv.). När man analyserar flera variabler skiljer man mellan beroende och oberoende variabler. Det är den oberoende variabeln som påverkar och skapar variation i den beroende variabeln (Bryman 2011). Det förekommer två begrepp som kan
beskriva variablerna: effektvariabel och orsaksvariabel. Den beroende variabeln är den som blir påverkad och är
därmed effektvariabeln, medan den oberoende variabeln är den som skapar variation och därmed orsaksvariabeln (Larsen 2009). Det finns fyra olika variabeltyper: kvot/- intervallvariabler,
ordinalvariabler, nominalvariabler och dikotoma variabler (Bryman, 2011). Kvot/ - intervallvariabler innebär att avståndet mellan kategorierna (skalstegen) är lika stort, ordinalvariabler innebär att kategorier kan rangordnas, men avståndet mellan dessa är inte detsamma överallt,
15
kategorier inte kan rangordnas, och dikotoma variabler är data som rymmer enbart två kategorier (Bryman 2011).
Sammanlagt är där 17 stycken oberoende variabler i denna studie, nedan kommer dock endast de som är relevanta för studien att presenteras. 3 av de 17 variablerna är sammansatta i index. Index är bra att använda när man vill använda flera variabler som indikatorer på ett större fenomen. En fördel med ett sammansatt index är att den kan jämna ut slumpmässiga variationer i enskilda frågesvar (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Samtliga variabler har tilldelats siffror till de kategorier som har formulerats utifrån enkäten. Kodningen av variablerna har skett i förväg (pre-coding), eftersom enkäten endast består av slutna frågor (Bryman 2011).
Samtliga analyser i denna studie har genomförts med hjälp av SPSS, ett datorprogram för statistisk analys.
Variabel 1 undersöker huruvida respondenten är en pojke eller flicka, och för att sätta ett värde på svarsalternativen antar pojke värde 1 och flicka värde 2. Detta innebär att ju högre värde, desto fler flickor i resultatet. Variabel 2 bearbetar huruvida respondentens föräldrar är skilda/separerade eller ej. Svarsalternativen var ja eller nej, där ja tilldelades värde 1 och nej värde 2.
Följande frågor i variabel 6 ställdes för att de tillsammans skulle svara på frågan om hur anknytningen till föräldrarna är; känner du att din mamma/pappa litar på dig, brukar du känna att din mamma/pappa ger dig stöd och uppmuntran, tycker du att du har en bra kontakt med din mamma/pappa, känner du att din
mamma/pappa bryr sig om dig, kan du vanligtvis prata om allt (t ex problem) med din mamma/pappa, och hjälper din mamma/pappa dig med läxor/skolarbete när du behöver? Svarsalternativen var ja (värde 1), ofta (värde 2), ibland (värde 3), sällan (värde 4) och nej (värde 5). Denna variabel slogs samman till ett index och
Cronbach’s Alpha för detta index är 0,889.
Frågorna i variabel 7 avsåg visa hur viktigt ungdomarna tycker det är med
anknytning till sina föräldrar; tycker du att det är viktigt med regler, hur viktigt är det för dig att vara delaktig när regler som gäller i ditt hem bestäms, hur viktigt är det för dig att dina föräldrar är engagerade i dig och vad du gör, tycker du att det är viktigt att få beröm av dina föräldrar när du gjort något bra, hur viktigt är det att dina föräldrar hjälper dig med läxor/skolarbete, och hur viktigt är det för dig att umgås/ha mer tid med dina föräldrar? Denna variabel kodades så att ju lägre värde, desto viktigare är anknytningen till föräldrarna. Svarsalternativen var; mycket viktigt (värde 1), viktigt (värde 2), oviktigt (värde 3), och mycket oviktigt (värde 4). Denna variabel sammanslogs till ett index och Cronbach’s Alpha för detta index är 0,731.
Följande frågor gällande variabel 9 ställdes för att definiera anknytning till andra vuxna som befinner sig i ungdomens omgivning, och kodades som att ju högre värde, desto sämre var stödet. Cronbach’s Alpha för detta index är 0,217, vilket är lågt. Det är möjligt respondenterna upplever att frågorna i detta index rör olika aspekter inom anknytning till andra vuxna, och därav blir värdet lågt.
Variabel 10 bearbetar anknytningen som ungdomarna har till sina lärare och skolan generellt, och kodningen för denna variabel innebär att ju högre värde, desto starkare anknytning har respondenten till sina lärare och skolan.
Variabel 14 ämnade undersöka hur stark anknytning ungdomarna har till sina vänner. Denna indexerades och gav värde som att ju högre, desto mer stark är anknytningen till vännerna. Cronbach’s Alpha är 0,785.
16
dessa, se bilaga 3) behandlade ungdomarnas övertygelse, och dessa summerades i ett index. Cronbach’s Alpha är 0,688, alltså precis på gränsen. Denna variabel är även beroende variabel.
4.7 Etiska överväganden
Etikprövning är ett sätt att skydda de individer som ingår i en studie enligt 1§ Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). De etiska överväganden består av fyra huvudsakliga krav som måste följas, dessa är som följer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Bryman 2011).
Studier som genomförs på högskoleutbildning räknas inte som forskning (SFS 2003:460), dock är det lärosätets ansvar att säkerställa att studenters arbete
genomförs under etiska och trygga former. Används det t ex personuppgifter (som kan knytas till en fysisk levande person), känsliga personuppgifter (etniskt
ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa och uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, även fällande domar och
lagöverträdelser) ska en etikprövning alltid utföras. I denna studie har dock inga sådana uppgifter bearbetats och därför har en etikprövning inte heller skett, t ex är enkätfrågorna utformade på ett sådant sätt att de inte kan kopplas till någon specifik individ, det ställs alltså inga frågor om vare sig ålder, ursprung eller brottslighet. Det ska dock tilläggas att trots att ingen etisk prövning varit aktuell för denna studie, har de etiska kraven följts noggrant. Här följer en beskrivning av hur de etiska kraven har iakttagits;
Informationskravet har följts på så sätt att vi informerat om undersökningens syfte, samt att medverkan i densamma är frivilligt. Detta har dels informerats till samtliga rektorer, och dels till deltagarna. Inför enkätundersökningen har vi lämnat denna information muntligt, och samma information har lämnats på försättsbladet på enkäten (se bilaga 2). Våra kontaktuppgifter har lämnats skriftligt, samt att vi funnits på plats vid utförandet av enkäten.
Samtyckeskravet har följts då vi har valt att inte genomföra undersökningen på ungdomar under 15 år, och detta eftersom det då inte krävs samtycke från
vårdnadshavare. Innan undersökningarna har utförts har vi fått skriftligt samtycke från rektorer på aktuell skola. För de elever som ingår i undersökningen har information angående samtycke getts på försättsbladet på enkäten; “du accepterar medverkan genom att besvara och lämna in enkäten” (se bilaga 2). Utöver detta har det både muntligt och skriftligt (bilaga 2) getts information om att
respondenten kan välja att avbryta besvarandet av enkäten utan att detta kommer innebära någon form av konsekvenser. Konfidentialitetskravet har uppnåtts genom att vi både muntligt och skriftligt (bilaga 1) informerat om att ingen obehörig kommer få ta del av svaren, och att resultatet endast kommer att publiceras på den databas som tillhör Malmö universitet.
Slutligen, även nyttjandekravet har eftersträvats noggrant; i försättsbladet lämnas information om att uppgifterna endast kommer att användas för forskning (bilaga 2).
17
5. ANALYS OCH RESULTAT
5.1 Bortfall
Vi genomförde enkäten i totalt fem klasser på två olika skolor, två av dessa klasser var dock s.k. “ämnesval” med specialinriktning och med ett något lägre antal deltagande elever. Av totalt 140 elever, besvarades enkäten av 116 stycken, vilket ger ett bortfall på ca 17 %. I detta bortfall räknas dock inte de skolor med som valde att inte ingå i studien. Hade dessa räknats med, hade bortfallet varit mycket högre. Bortfallet på 17 % kan jämföras med Brås skolundersökning 2015 med ett bortfall på 16, 2 % (Brå 2016) och som, precis som vår studie, innefattade de elever som inte var närvarande vid undersökningstillfället. 2 av de 116
eleverna i vår undersökning valde att inte besvara enkäten och lämnade in denna blank, vilket innebär en ökning av bortfallet till 18,6 %. De elever som inte var närvarande under vår undersökning hade dessvärre ingen möjlighet att genomföra enkäten vid ett senare tillfälle. Anledningen till frånvaron kan bero på flera orsaker; dels sjukdom, dels att båda skolorna besöktes under veckodagar som låg nära helgen, dels att undersökningen skedde direkt vid skoldagens start vilket betyder att de elever som t ex försovit sig kom senare till skolan, och dels att det är av betydelse vilka lektioner eller aktiviteter skolan hade planerat efter vårt besök eftersom vissa elever kanske valde att inte gå till skolan.
5.2 Deskriptiv analys
Följande variabler kommer att analyseras för att besvara frågeställningarna. Tabell 1: Beskrivande analys av variablerna.
Deskriptiv analys
N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Är du pojke eller flicka? 116 1 2 1,66 ,477
Anknytning föräldrar 105 2,30 3,76 2,8195 ,41061
Anknytning andra vuxna 110 5,00 19,00 12,7545 2,29153
Anknytning skola 115 6,00 25,00 18,7739 4,04158
Anknytning vänner 115 3,00 15,00 12,4870 2,55592
Övertygelse 106 11,00 30,00 17,1509 4,13761
Valid N (listwise) 92
5.3 Univariata analyser
Tabell 2: Är du pojke eller flicka?
Procent Antal
Pojke 34,5 40
Flicka 65,5 76
Tabell 2 visar att av de 116 respondenterna var 34,5 % (40 st.) pojke och 65,5 % (76 st.) flicka.
18
Tabell 3: Är dina föräldrar skilda/separerade?
Procent Antal
Ja 40,5 47
Nej 59,5 69
Tabell 3 visar att 59,5 % (69 st.) av respondenterna bor i intakta familjer, och att 40,5 % (47 st.) av dem har föräldrar som är skilda/separerade.
Tabell 4: Hur viktigt tycker du att det är med anknytning till dina föräldrar.
Procent Antal
Viktigt 90,5 105
Oviktigt 3,4 4
Som en parantes (men viktigt i sammanhanget) har vi gjort en univariat analys av hur viktigt ungdomarna tycker det är med anknytning till sina föräldrar, och resultatet i tabell 4 visar att 90,5% av ungdomarna som svarat på enkäten uppger att det är viktigt med anknytning till föräldrarna.
5.4 Finns det skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller anknytning till föräldrar, andra vuxna, skola och vänner?
Tabell 5: T-test mellan anknytning till föräldrar och kön.
T-test N Mean SD t Sig. Anknytning föräldrar Pojke 37 1,1081 ,31480 -2,53 ,000 Flicka 68 1,3235 ,55828
Tabellen visar att i genomsnitt har flickor (M= 1,3, SD= 0,3) starkare anknytning till sina föräldrar än vad pojkar har (M= 1,1, SD= 0,6), t = -2,53. Resultatet är signifikant.
Tabell 6: T-test mellan anknytning till andra vuxna och kön.
T-test N Mean SD t Sig. Anknytning Andra vuxna Pojke 37 12,2703 2,59967 -1,589 ,262 Flicka 73 13,0000 2,09497
Tabell 6 visar att flickor (M=13, SD=2,1) i högre grad än pojkar (M=12,3, SD=2,6) har starkare anknytning till andra vuxna. Resultatet är dock inte signifikant.
19
Tabell 7: T-test mellan anknytning till skola och kön.
T-test N Mean SD t Sig. Anknytning skola Pojke 39 17,8974 4,17886 -1,679 ,840 Flicka 76 19,2237 3,92122
Tabell 7 visar att flickor (M=19,2, SD=4) i högre grad än pojkar (M=17,9, SD= 4,1) har en starkare anknytning till skolan och lärarna. Resultatet är inte
signifikant.
Tabell 8: T-test mellan anknytning till vänner och kön.
T-test
N Mean SD t Sig.
Anknytning vänner Pojke 39 12,0513 2,71399 -1,314 ,355 Flicka 76 12,7105 2,45935
Tabell 8 visar att både pojkar (M=12,1, SD= 2,7) och flickor (M=12,7, SD=2,5) har en stark anknytning till sina vänner. Resultatet är inte signifikant.
Sammanfattningsvis visar resultatet att flickor har en starkare anknytning till både sina föräldrar, andra vuxna och skola i jämförelse med pojkar. Pojkar och flickor i detta dataset har lika stark anknytning till sina vänner.
5.5 Finns det skillnader i övertygelser mellan könen?
Tabell 9: T-test mellan Övertygelse och kön.
T-test
N Mean SD t Sig.
Övertygelse Pojke 38 17,8684 4,05483 1,340 ,719 Flicka 68 16,7500 4,15870
Tabell 9 visar att det är en marginell skillnad i övertygelser mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att i genomsnitt har pojkarna (M= 17,9, SD= 4,1) mer positiv övertygelse än flickorna (M= 16,8 SD= 4,2). Resultatet är dock inte signifikant.
20
5.6 Finns det ett samband mellan anknytning och övertygelser, och skiljer sig det här sambandet åt beroende på kön?
Tabell 10: Korrelationsmatris mellan kön, övertygelse och anknytning.
Korrelationsmatris Är du pojke eller flicka? Övertygelse Anknytning föräldrar Är du pojke eller flicka? Pearson Correlation 1 -,130 ,182 Sig. (2-tailed) ,183 ,063 N 116 106 105 Övertygelse Pearson Correlation -,130 1 ,109 Sig. (2-tailed) ,183 ,289 N 106 106 97 Anknytning föräldrar Pearson Correlation ,182 ,109 1 Sig. (2-tailed) ,063 ,289 N 105 97 105
Resultatet i tabell 10 visar att könet har positiv korrelation med anknytning till föräldrar, men inte med övertygelse. Det går även att utläsa att övertygelse hänger ihop med anknytning till föräldrar. Resultatet är inte signifikant.
Tabell 11: Regressionsanalys för övertygelse, anknytning och pojkar.
Model R² B Beta Sig Vif
1 (Konstant) ,057 12,080 ,000 Pojke 1,862 ,218 ,036 1,048 Anknytning till föräldrar 1,545 ,156 ,133 1.048
Beroende variabel: Övertygelse
Tabell 11 visar ett R²-värde på ,057 och detta visar hur bra modellen som helhet är. Detta värde anger varians mellan 0 och 1 och kan utläsas som procent – ju högre värde, desto bättre “förklaringskraft” (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). 0,057 betyder i procent att 5,7 % av variationen i den beroende variabeln (Övertygelse) förklaras av de oberoende variablerna (anknytning föräldrar och pojke). I tabellen kan man med hjälp av ”B” räkna ut hur stor effekten är. B-koefficienter visar alltså vilken ökning ”ett steg uppåt” på den oberoende variabeln innebär för den beroende variabeln. Eftersom modellens oberoende variabel gällande pojke är positivt riktad, så betyder detta att en ökning på skalan för pojke innebär en ökning på den beroende variabeln; fler pojkar innebär en ökning av den negativa övertygelsen med 1,9 (1,86). Tabellen visar även att då anknytningen till föräldrarna är stark, så ökar den positiva övertygelsen bland pojkarna med 1,5. Beta visar vilken oberoende variabel som har störst effekt på
21
den beroende variabeln (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010); könet (,218) har en starkare effekt än anknytningen till föräldrar (.156). Tabellen visar att VIF-värdet för variablerna är 1,048, och ingen multikollinearitet förekommer. Anknytning till föräldrar är inte statistiskt signifikant.
Tabell 12: Regressionsanalys för övertygelse, anknytning och flickor.
Model R² B Beta Sig Vif
1 (Konstant) ,057 13,942 ,000 Flicka -,931 ,218 ,036 1,048 Anknytning till föräldrar 1,545 ,156 ,133 1.048
Beroende variabel: Övertygelse
Precis som i regressionsanalysen för pojkar, har denna analys ett R²-värde på ,057. Däremot visar resultatet i tabell 12 att variabeln för flickor är negativt riktad, vilket betyder att fler flickor innebär en minskning av den negativa övertygelsen. Tabellen visar även att ju starkare relation flickorna har till sina föräldrar, desto mer positiv övertygelse har dem. Inte heller i denna tabell förekommer det någon multikollinearitet. Könet har även i detta resultat störst påverkan på övertygelser. Anknytning till föräldrar i denna tabell är inte statistiskt signifikant.
6. DISKUSSION
Detta avsnitt är indelat i två delar; i den första diskuteras resultatet, och i den andra delen diskuteras metoden som innehåller både för- och nackdelar.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur anknytning till föräldrar påverkar övertygelser hos ungdomar och om det finns några skillnader beroende på vilket kön den unga individen tillhör. Analysen visar att vilket könet ungdomen tillhör innebär en viss skillnad då det handlar om anknytning till föräldrarna och att denna anknytning påverkar ungdomens övertygelser. Flickor har i genomsnitt starkare anknytning till sina föräldrar än vad pojkar har. Flickor tenderar även att ha en mer positiv övertygelse än vad pojkar har. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som visat att flickor är mer sårbara för brottslighet då föräldraanknytningen är svag (Nilsson 2017) medan pojkars sårbarhet är mer påtaglig för då familjestrukturen blir bristande i form av konflikter (Nilsson 2017). Även detta stämmer överens med denna studie som visar att stark
anknytning till sina föräldrar, betyder en mer positiv övertygelse för både pojkar och flickor. Relationen till föräldrar är enligt tidigare forskning en av de viktigaste faktorerna under ungdomens uppväxt och att svag anknytning till föräldrar, skola, och vänner påverkar risken för ungdomsbrottslighet (Ring 2013). Hirschi menade i sin teori om sociala band att föräldrarnas engagemang och närvaro i ungdomens liv fungerar som en typ av social kontroll och som i sin tur reducerar risken för att en ung individ ska utveckla ett riskbeteende som kan innebära brottslighet (Hirschi 2002).
22
Resultatet i denna studie visar även att flickor har starkare anknytning till både skola och andra vuxna i sin omgivning i jämförelse med pojkar. Dock visar resultatet att både flickor och pojkar har stark anknytning till sina vänner. Analysen här visar att könet korrelerar med anknytning till föräldrar, men inte med övertygelse. Dock visar samma resultat att anknytning i sin tur korrelerar med övertygelse. Överlag visar även resultatet att könet spelar störst roll i denna analys.
6.2 Metoddiskussion
Det finns både för – och nackdelar att använda sig av en enkätundersökning. En stor fördel är att metoden går att tillämpa på ett stort urval (Bertram 2009) och är inte särskilt tidskrävande. Vanligtvis krävs det även en relativt liten arbetsinsats innan materialbearbetning kan påbörjas. En annan fördel är att respondenterna oftast i lugn och ro kan besvara frågorna och överväga svarsalternativen. Formuleringarna är mestadels standardiserade, det vill säga att alla frågor, samt svarsalternativ är detsamma för alla individer som svarar på enkäten. Detta underlättar även vid analys av resultatet då inga misstolkningar kan göras. En annan fördel med sådana här undersökningar är att det sker på respondentens villkor; hen kan välja att avstå helt från att deltaga utan att känna sig obekväm. En nackdel med enkätundersökningar är att det kan ge ett visst bortfall – ju sämre konstruerade frågor, desto större blir bortfallet (Bertram 2009). Detta har vi i vår enkät försökt undvika genom att göra frågorna så tydliga som möjligt. Med hjälp av vår pilotstudie har vi kunnat ändra på frågornas formulering tills ungdomarna gav klartecken till att de inte misstolkades. En annan nackdel är att
respondenterna inte har någon möjlighet att ställa följdfrågor som kan uppstå under tiden dem svarar. De svar som grundar sig på missförstånd kan inte
korrigeras i efterhand (Bertram 2009), och detta kan i sin tur påverka validiteten. Genom att vi var på plats när enkäterna besvarades på respektive skola kunde vi svara direkt om respondenterna undrade över något eller inte förstod en fråga, Missförstånden minskade på så sätt och möjligheten för följdfrågor fanns. Dock kan vi aldrig vara säkra på att de elever som hade problem att förstå en fråga faktiskt vågade fråga. Tittar man teoretiskt på nackdelar med enkätundersökning finns där en del man inte kan komma undan från. Exempelvis kan man inte ställa fördjupningsfrågor som vid en intervju, för att ge respondenterna möjligheten till att ge djupare svar. En enkät passar inte alltid alla individer, det är dock svårt att göra ett frågeformulär som kommer passa alla respondenter (Bryman 2011). En annan, men dock så viktig nackdel med denna typ av undersökningar är att det inte går att utläsa kausalitet, för detta ändamål krävs istället longitudinella undersökningar (Bryman 2011). Vi är emellertid med denna studie endast ute efter att studera samband utifrån vårt resultat.
Utöver detta upplevde vi problem med att få tillgång till skolor för att genomföra vår undersökning. Det fanns flera anledningar till detta; rektorerna var väldigt upptagna, och kände att de inte hade tid med oss för tillfället, eleverna stod inför både nationella prov och gymnasieval, och det närmade sig slutet på terminen och eleverna hade redan ett pressat schema. Den främsta orsaken var dock att
rektorerna menade att eleverna var “enkättrötta” eftersom de under lång tid ingått i flertalet andra studier. Vi förmodar att det hade blivit lättare att få komma till skolorna om vi hade utfört vår undersökning under höstterminen.
De skolor som trots denna press valde att ingå i studien, upptäckte att enkäten gick smidigt och fort för eleverna att fylla i, dessutom utan att lärarna behövde
23
engagera sig eftersom vi skötte allt under genomförandet.
Sammanfattningsvis kan vi säga att denna metod innehåller viss risk för mätfel, men att vi upplevde att eleverna tog uppgiften på allvar och besvarade enkäten med noggrannhet.
6.3 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är två begrepp som ofta figurerar inom forskning.
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten; resultatet ska alltså bli detsamma oavsett vem som utför undersökningen (Bryman 2011). Det innebär också att
undersökningar ska ha en i detalj formulerad genomförandeplan för att framtida forskning ska kunna replikera undersökningen. Om resultatet är detsamma som vid tidigare forskning, betyder detta hög reliabilitet (Bryman, 2011). Tanken med denna rapport är, förutom resultat av undersökningen, även att samma
undersökning ska kunna genomföras med hjälp av vårt detaljerade tillvägagångssätt som medföljer som bilagor.
Validitet handlar om giltigheten (Bryman 2011). Det finns olika typer av validitet, och i denna studie är begreppsvaliditeten hög eftersom begreppen i enkätens frågor är väldefinierade. Däremot är validiteten känslig för s.k. mätfel; om en fråga missförstås eller om en elev svarar på ett sätt som hen tror är ”önskvärt” finns risken att studien inte mäter det som avses att mätas.
7. SLUTSATSER
En av anledningarna till att vi ville undersöka sambandet mellan anknytningen till föräldrar och övertygelse och inte sambandet mellan dessa begrepp och
brottslighet, är just att flertalet kriminologiska teorier anser att brottsförebyggande åtgärder bör starta långt innan en ung människa visar på ett beteende som
eventuellt kan innebära att hen går en kriminell karriär till mötes. Det talas till exempel om att de familjer med brister i omsorgen till barnet, bör
uppmärksammas tidigt för att få den hjälp och stöd som familjen är i behov av. På sociala medier läggs mycket av skulden på att ungdomar ”hamnar fel” dels på föräldrar, och dels på myndigheter i samhället som inte värnar om framtidens medborgare. Unga har aldrig haft det sämre än nu, men de har heller aldrig haft det bättre. De har å ena sidan ett utökat och emellanåt tungt ansvar, men de har å andra sidan även många vuxna i samhället som engagerar sig i deras välmående. Föräldrarnas roll och deras uppfostringsmetoder, förmåga att visa kärlek, värme och stöttning är viktigt genom alla barn- och ungdomsår. Denna studie visade dessutom att unga människor tycker det är viktigt med anknytning till sina föräldrar, det finns alltså en vilja hos unga att få stöd och uppmuntran av sina föräldrar. Resultatet av denna studie pekade på skillnader mellan könen, och vi kan bara spekulera i varför det är sådana skillnader; möjligtvis kan det vara så att föräldrar uppfostrar och bemöter sina barn/ungdomar olika beroende på om hen är pojke eller flicka och därmed är anknytningen inte lika stark för båda könen. Media bevakar ungdomsbrottslighet med stort intresse, detta intresse kommer sig sannolikt av att allmänheten till stor del är oroliga över utvecklingen av hur unga individer beter sig. Det finns mycket forskning kring ungdomsbrottslighet, men inte lika mycket forskning kring hur anknytningen till föräldrar kan påverka den ungas övertygelser om rätt och fel. Detta trots att den forskning som faktiskt finns
24
visar att en individs övertygelser kan visa i vilken riktning framtiden kan komma att utveckla sig. Hirschi nämner t ex att inte alla med negativ övertygelse kommer att utveckla ett antisocialt eller brottsligt beteende, han anser dock att risken för ett sådant beteende är högre då ungdomen via sina föräldrar inte lär sig övertygelser som anses ligga i linje med lagar och normer i samhället.
Trots att det snart passerat 50 år sedan Hirschi ville föra vidare en tradition inom sociologin, har denna teori fortfarande stor genomslagskraft och är fortfarande högaktuell.
7.1 Forskning i framtiden
För vidare fortsatt forskning skulle det vara intressant att undersöka eventuella skillnader i övertygelser mellan de ungdomar som lever i intakta familjer, och om dessa tenderar till att ha en mer positiv övertygelse än de ungdomar vars föräldrar är skilda eller separerade. Det senare nämner även Hirschi i sin teori om sociala band; de unga individer som lever i intakta familjestrukturer har oftare en mer positiv övertygelse till normer och lagar i samhället (Hirschi 2002).Tyvärr hade vi en tidspress att utföra denna studie, men förhoppningsvis kommer framtida studenter att vidareutveckla vad vi startade. Vid en kommande undersökning hade det även varit intressant att involvera kompisar mer, brottslighet och exakt vilket typ av anknytning till föräldrar de unga uppskattar mest.
25
8. REFERENSER
Afifi T O, MacMillan H L, (2011) Resilience Following Child Maltreatment: A Review of Protective Factors. La Revuecanadienne de psychiatrie, 56, 266–272. Alleyne E & Wood J. L, (2014) Gang involvement: Social and Environmental Factors, Crime & Delinquency 2014, Vol. 60(4) 547–568. DOI:
10,1177/0011128711398029.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber AB.
Allwood, C. M. (2012). The distinction between qualitative and quantitative research methods is problematic. Quality & Quantity, 46(5), 1417-1429. Barnens rätt i samhället, (2018) BRIS. Grundläggande behov
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/barnets-rattigheter/grundlaggande-behov/
[2018-04-20]
Bertram, I, (2009) Hur ser en bra enkät ut?
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2858708&file OId=2858709[2018-04-22]
Brottsförebyggande rådet, (2016) Brå. Skolundersökningen om brott 2015. Om utsatthet och delaktighet i brott. 2016:21. Stockholm: Brottförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, (2018) Brå. Ungdomsbrottslighet. Stockholm
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html [2018-04-18]
Brottsförebyggande rådet, (2001) Brå. Kriminell utveckling – tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. 2001:15. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, (2009) Brå. Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. En kunskapsinventering. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö̈: Liber. Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tiopunkter. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inomsamhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistikverktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A, & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
26
Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Gilman. A.B, Hill. K.G, Hawkins. J.D, Howell. J.C & Kosterman. R, (2014) The developmental dynamics of joining a gang in adolescence: Patterns and predictors of gangmembership. Journal of research of adolescence,, Vol. 24:2, 204-219. DOI: 10.1111/jora.12121
Gottfredson, M. R., Hirschi, T. (1990) A general theory of crime. Stanford: Stanford University Press
Hirschi, T. (2002) Causes of delinquency. New Brunswick: Transaction Publishers.
Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E.,Vliek, M., Passer, M. & Smith,R. (2012) Psychology The science of mind and behaviour (2nd edition). McGraw-Hill Education.
Howell K H, Miller-Graff L E, (2014) Protective factors associated with resilient functioning in young adoulthood after childhood exposure to violence. Child Abuse & Neglect.
Ivert, A-K., Andersson, F., Svensson, R., Pauwels, LJR., Torstensson Levander, M. (2018) An examination of the interaction between morality and self-control in offending: A study of differences between girls and boys. The Authors Criminal Behaviour and Mental Health Published by John Wiley & Sons Ltd.
Körner, S., & Wahlgren, L. (2012). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur AB. Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Kristianstad: Författaren och Gleerups Utbildning AB.
Layte, R., McCrory, C. (2011) Growing up in Ireland. National longítudinal study of children. Government Publications: Dublin.
Malmö Stad (2017) Åldersstruktur.
https://malmo.se/Kommun--politik/Fakta-och-statistik/Befolkning/Aldersstruktur.html
[2018-04-15]
Mellgren C, Tiby E, & Torstensson Levander M, (2014) ”Kriminologin i Akademin”, I: Mellgren, C & Tiby, E. (red.). Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur AB, 15-30.
Nationalencyklopedin (2016) Attityd.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attityd
[2018-04-27]
Nilsson, E .-L. (2017) Parental socialization and adolescent offending. Malmö University, Faculty of Health and Society. 2007:1
Oscarsson H. (Red.). (2002) Spår i framtiden. SOMrapport nr 28. Göteborg: Göteborgs universitet, SOMinstitutet.
27
Pedersen, M.L, (2014)Gang joining in Denmark: prevalence and correlates of streetgangmembership. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 2014 Vol. 15, No. 1, 55–72. DOI:
10.1080/14043858.2014.886892.
Pollack, E (2001) En studie i Medier och Brott. Stockholm: JMK
Ring, J., & Svensson, R. (2007) Social class and criminality among young people: A study considering the effects of school achievement as a mediating factor on the basis of Swedish register and self‐report data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 8(2), 210-233.
Ring, J, (1999) Hem och skola, kamrater och brott. Edsbruk: Akademitryck. Ring, J. (2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från
Skolundersökningen om brott åren 1995-2011. Stockholm: Brottsförebygganderådet (BRÅ).
Sampson, R. J. & Laub, J. H. (1993) Crime in the making. Cambridge, MA: Harvard University Press.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
LUPP, (u.å) Ungdomsenkäten.
https://www.mucf.se/ungdomsenkaten-lupp [2018-04-25]
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Weerman FM, Bernasco W, Bruinsma GJN, Pauwels LJR (2015) Gender differences in delinquency and situational action theory: A partial test. Justice Quarterly 33: 1182–1209.
Wikström, P. H., Oberwittler, D., Treiber, K., & Hardie, B. (2012) Breaking rules: The social
and situational dynamics of young people's urban crime. Oxford: Oxford University Press.
Wikström, P.H., Torstensson, M. (1997) Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Rapport från Problemgruppen 1997:2.
Polishögskolan Forskningsenheten
Wärneryd, B. (1990). Att fråga: Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar ochpostenkäter. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
