• No results found

Att bli eller inte bli en del av samhället? En studie om studie- och yrkesvägledning på kriminalvårdens anstalter. To become or not to become a part of society? A study of career guidance in prison in the swedish treatment of offenders

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att bli eller inte bli en del av samhället? En studie om studie- och yrkesvägledning på kriminalvårdens anstalter. To become or not to become a part of society? A study of career guidance in prison in the swedish treatment of offenders"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Individ och samhälle

Uppsats

15 högskolepoäng

Att bli eller inte bli en del av samhället?

En studie om studie- och yrkesvägledning

på kriminalvårdens anstalter

To become or not become a part of society?

A study of career guidance

in prison in the Swedish treatment of offenders

Terese Möller

Ulla Andersen

Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Ange datum för slutseminarium 2009-12-08

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Urban Nilsson

(2)

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området.

För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov. För att uppfylla deras behov utformade vi en modell som innebär att studie- och yrkesvägledning i kriminalvården har en central funktion bland övriga aktörer, vilka har kontakt med den intagne.

(3)

Abstract

The purpose with this thesis is to identify how the study and vocational guidance situation looks like, in prison in the Swedish treatment of offenders, and make it visible how the study and vocational guidance can be developed to meet inmates’ guidance needs, within the area rehabilitation. An additional purpose of the work is to contribute with new knowledge as we don’t find any previous national research in the area.

To investigate this, we have chosen a qualitative method, where we have inter-viewed some official staff and inmates. The result showed how the study and vocational guidance is organized in prison in the Swedish treatment of offenders. We found common purposes for study and vocational guidance, rehabilitation and the rehabilitation in the Swedish treatment of offenders. Study and vocational guidance is considered as a natural part of the rehabilitation in Swedish treatment of offenders. The result indicated that the existing study and vocational guidance doesn’t meet the inmates’ needs. In order to meet their needs, we have worked out a model that implies that study and vocational guidance in the Swedish treatment of offenders; have a central role among the other actors, who have contact with the inmates.

Keyword: inmates, rehabilitation, stigma, study and vocational guidance and treatment of offenders.

(4)

Förord

Tack!

Vi vill tacka Kriminalvårdsinspektören för det vänliga bemötandet och samtliga intervjupersoner.

Utan er hade vi inte kunnat utföra arbetet.

Vidare vill vi tacka vår handledare, Urban Nilsson.

för hans uppriktighet och professionella handledning.

Sedan tackar vi även vår närstående omgivning för att de har haft förståelse och stått ut med oss

då vi har varit mentalt upptagna

med vårt examensarbete.

Sist men inte minst vill vi tacka varandra, eftersom vi kompletterar varandra.

Vi har fått oss många goda skratt då vi vid flera tillfällen faller

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Bakgrund ... 7

1.1.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? ... 7

1.1.2 Vad är rehabilitering? ... 8

1.1.3 Rehabilitering i kriminalvården... 9

1.1.4 Rehabilitering på undersökt anstalt ... 11

1.2 Syfte ... 13 1.2.1 Problemformulering ... 13 1.2.2 Frågeställningar ... 13 1.3 Avgränsning ... 14 1.4 Begreppsdefinition ... 14 1.5 Disposition ... 15 2 Kunskapsbakgrund ... 16 2.1 Tidigare forskning ... 16 2.2 Teori ... 19 2.3 Stigma ... 19

2.4 Varför krävs studie- och yrkesvägledning? ... 20

2.5 Varför krävs rehabilitering? ... 24

2.6 Varför krävs studie- och yrkesvägledning i kriminalvården? ... 25

3 Metod………..27

3.1 Val av metod ... 27

3.2 Genomförande ... 27

3.2 Urval och avgränsningar ... 29

3.3 Intervjuguide ... 29

3.4 Reliabilitet och validitet ... 30

3.5 Forskningsetik ... 30

4 Resultat ... 31

4.1 Presentation av intervjupersoner ... 31

4.2 Tolkning av det empiriska materialet ... 32

5 Avlutande diskussion ... 41

5.1 Metoddiskussion ... 41

5.2 Resultatdiskussion ... 42

5.3 Förslag till vidare studier ... 48

Referenslista ... 49 Bilaga 1………..52 Bilaga 2………..53 Bilaga 3………..54 Bilaga 4………..55 Bilaga 5………..56 Bilaga 6………..57 Bilaga 7………..58

(6)

1 Inledning

Då en individ begått ett brott och avtjänat sitt straff i form av anstaltsvistelse tenderar samhället och den sociala omgivningen att stigmatisera och exkludera individen. Allt oftare begär arbetsgivare utdrag från belastningsregistret vilket försvårar för individen att åter-komma eller inträda på arbetsmarknaden. I Sverige finns lagar och förordningar som ex-kluderar individer, dömda för brott, från vissa arbetsplatser exempelvis skola och omsorgs-området. Det finns en samhällsekonomisk lönsamhet att rehabilitera, en satsad krona ger nio tillbaka (SOU 2000:78) . Kriminalvårdens vision är att den intagne efter verkställt straff ska vara bättre rustad att klara samhällets krav på ett lagligt vis (www.kriminalvarden.se

nr.1) . Eftersom de intagna är utestängda från vissa områden på arbetsmarknaden kan det krävas en nyorientering för återgång/inträde till arbetsmarknaden. Det kan vara intagna som för första gången får tillfälle att utveckla en positiv koppling till samhället eller/och få en möjlighet att på ett lagligt vis försörja sig. En hypotes grundad på ovanstående påståenden är att intagna är i behov av tillgänglig studie- och yrkesvägledning under tiden de avtjänar sitt straff. Vi fann därför det intressant att undersöka hur existerande vägledning ser ut på kriminalvårdens anstalter och om den uppfyller de intagnas önskemål/behov.

Arbetet är viktigt för vår framtida profession som studie- och yrkesvägledare då kriminalvården kan vara en tilltänkt arbetsplats. Vi vill även bidra med en insats till att den samhällsekonomiska vinningen ökar och att individen gör rationella val, och därmed und-viker att återfalla i brott.

Under vår utbildningstid har vi samlat på oss en mängd kunskap och det var under kursen ”den föränderliga människan” som bland annat ämnet stigma behandlades. Det framkom ur kurslitteraturen att individer dömda till fängelse riskerar bli stigmatiserade.

Att vägleda individer som riskerar att hamna eller har hamnat i ett utanförskap på grund av olika stigma väckte hos oss en nyfikenhet. Då en av oss arbetat inom kriminal-vården och samtalat med ett flertal intagna om vad studie- och yrkesvägledning kan erbjuda för tjänster och leda till, har de blivit intresserade och en uppfattning har skapats hos oss, om att ett intresse och behov av studie- och yrkesvägledning existerar.

(7)

1.1 Bakgrund

I bakgrunden lyfter vi fram fakta som vi anser väsentliga för att läsaren ska få grund-läggande upplysning och förståelse för att tillgodogöra sig arbetet. Inledningsvis förklarar vi vad studie- och yrkesvägledning innebär vilket följs av en definition av rehabilitering. Då arbetets inriktning befinner sig inom kriminalvårdens rehabiliteringsområde tydliggör vi vad rehabilitering inom kriminalvården innehåller och vilken rehabilitering som erbjuds på den undersökta anstalten.

1.1.1 Vad är studie- och yrkesvägledning?

I vårt letande i litteratur av vad studie- och yrkesvägledning innebär, finner vi samman-fallande definitioner av begreppet som vi har konstruerat en egen sammanställning av. Litteratur från vilken vi inhämtat definitionerna är (Loven 2000, SOU 2001:45,

www.vagledarforeningen.org nr.1, Lindh 1988) .

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att medla mellan individ och samhällsbehov, så att både individen och samhället tillfredställs. Studie- och yrkesvägledning är en före-byggande process, kort - långsiktig, där målet är att underlätta för individer och grupper i alla åldrar, vid olika valsituationer i livet. Valsituationerna gäller vid områden av arbete, utbildning, yrke och/eller arbetsmarknad samt situationer som kan bidra till en bättre planering för individens karriär. Studie- och yrkesvägledning erbjuder individen verktyg och metoder för;

 att få kompetens och finna information om ovannämnda områden

 att få självkännedom vilket innebär att bli medveten om sin situation, vad individen besitter för kompetens och vad denne kan bli utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov

 att få insikt om egenansvar i processen, bli bekräftad och göra relevanta val.

 att få vidgat perspektiv inom ovanstående områden då kunskapen saknas eller är låg

(8)

En internationell definition av studie- och yrkesvägledning enligt OECD (2004, s 19) är;

tjänster som syftar till att hjälpa människor i alla åldrar och vid någon tidpunkt under livet, för att göra utbildnings- och yrkesval samt hantera sina karriärer. Yrkesväg-ledning hjälper människor att reflektera över sina ambitioner, intressen och förmågor. Det hjälper dem att förstå arbetsmarknad och utbildningssystem samt relatera dessa till vad de vet om sig själva. Omfattande karriärvägledning försöker lära folk att planera och fatta beslut om arbete och utbildning. Yrkesvägledning gör information om arbets-marknaden och om utbildningsmöjligheter mer tillgängliga genom att organisera, systematisera och göra den tillgänglig vid den tidpunkt människor behöver det.

En utbildad studie- och yrkesvägledare besitter samhällsvetenskaplig samt beteende-vetenskaplig kompetens. Den samhällsbeteende-vetenskapliga kompetensen rymmer kunskap om hur samhälle, arbetsliv och utbildning är organiserat och hur de fungerar. Den beteendeveten-skapliga kompetensen rymmer grunder i psykologi, pedagogik och sociologi, vilka är en nödvändighet för att förstå individers beteende och kunna agera som vägledare, under-visare och informatör. I kompetensaspekten gällande studie- och yrkesvägledare ingår även färdigheter för kommunikation och samtal (www.mah.se/LGSYV/).

1.1.2 Vad är rehabilitering?

Den latinska översättningen av ordet rehabilitering är re =åter, habilis =duglig (Kerz m.fl.1995, s 32) . En definition av att rehabilitera är ”återanpassa till ett normalt liv med avseende på invalidiserad, svårt sjuk eller kriminell person” (Norstedts svenska ordbok 2006 ).

(9)

En mer vidgad definition är:

Med rehabilitering aves en sammanhängande process som syftar till att återge den som drabbats av sjukdom eller av annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar att leva ett självständigt liv. Rehabiliteringsåtgärd kan avse förändringar av individens arbetsförhållanden eller vara av medicinsk, psykologisk eller social art och utgå från hans individuella förutsättningar och behov (SOU 1988:41, s 54) .

Det finns ytterligare definitioner av vad rehabilitering innebär och gemensamt är att individen ska få vård och stöd med mål att återgå till ett självförsörjande liv. I nu-varande läge betonas aktiv rehabilitering, där individen förväntas vara aktiv. Rehabiliteringen likställer sig med en process där olika aktörer medverkar och utgår ifrån individens egna förutsättningar (Svenning 1993, s 96) . Rehabilitering är en individuell process beroende på vad rehabiliteringen har för mål och individens mål. För att rehabiliteringen ska lyckas krävs ett samspel mellan de rehabiliterande organisationernas och individens mål (Kerz.m.fl.1995, s 93) .

1.1.3 Rehabilitering i kriminalvården

Olika åtgärder i kriminalvårdens anstalter innefattar rehabilitering. Enligt 4§ i Lag

(1974:203) om kriminalvård i anstalt står det:

Kriminalvården i anstalt ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det kan ske utan att kravet på samhällsskydd eftersätts bör verksamheten från början inriktas på åtgärder som förbereder den intagne för tillvaron utanför anstalten. Frigivning ska förberedas i god tid (Lag 1981:213) .

Anstalternas arbete har ovanstående paragraf som utgångspunkt. En funktion är rehabiliteringsfunktionen som ska främja klientens anpassning i samhället. En andra

(10)

funktion är omvårdnadsfunktionen som ska förebygga skadliga följder av frihetsberövande. Individen ska stärkas till att själv vara aktiv och medverka till planering av rehabilitering (Ekbom .m.fl. 2006, s 199,200) .

Under anstaltsvistelsen har den intagne sysselsättningsplikt, 40 timmar i veckan, eftersom det ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra möjligheterna att komma in i arbetslivet efter frigivning (Claesson och Dahlgren 2002, s 107, 108) .

I ett avtal mellan kriminalvården och arbetsförmedlingen framkommer det att arbetsförmedlingen kan ge intagna vägledningssamtal, ”jobbsökarkurser” samt erbjuda förberedande och yrkesinriktade utbildningar. De lokala arbetsförmedlingarna är huvudmän och har det ekonomiska ansvaret för yrkesutbildningarna. Det framkommer även att det i fortsättningen bör vara AMS som har ansvaret ”för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan komma i fråga under vistelsen i anstalten” (SOU 2005:54, s 239) .

För att främja klientens anpassning i samhället erbjuder alla anstalter program-verksamhet som syftar till att ge klienterna nya kunskaper, färdigheter samt insikter, där-med förändra ett beteende och förhållningssätt. Programverksamheten innefattar arbete, utbildning samt program. Programmen inriktar sig på skilda områden såsom våldsbrotts-relaterade, sexualbrottsvåldsbrotts-relaterade, missbruksrelaterade mm (a.a. s 23) .

Utbildning

Flertalet anstalter erbjuder utbildning såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå. Högskolestudier på distans kan erbjudas i viss utsträckning. Även yrkesutbildningar i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen erbjuds (www.kriminalvarden.se nr.2) .

Arbete

Krimpod är det gemensamma namnet på kriminalvårdens producerande enheter. Det finns olika alternativ bl.a. verkstads och monteringsarbeten, snickeri, jordbruk, trädgårdsarbete samt servicearbeten som köks och tvätthandräckning. De intagna i kriminalvårdens anstalter producerar ett brett sortiment av produkter (a.a.).

(11)

Självförvaltning

Individer som hamnar på en anstalt blir lätt institutionaliserade vilket kan leda till problem efter frigivningen. För att motverka detta finns det självförvaltningsträning och själv-förvaltning som innebär träning i vardagskunskap. Självsjälv-förvaltningen kan innehålla städ, matlagning, tvätt, budgetansvar med mera (a.a.).

1.1.4 Rehabilitering på undersökt anstalt

Anstalten vi besökt har 99 platser. På dagarna har de intagna möjlighet att arbeta, utbilda sig samt gå på behandling och program. De program och behandlingar anstalten använder sig av är, ART, ROS, BSF, föräldrautbildning samt självförvaltning.

ART

Aggression Replacement Training (ART) är ett kognitivt behandlingsprogram för personer med utåtagerande, aggressivt beteende; dömda för våldsbrott. Tanken är att våldsbeteende är inlärt och går att förändra. Genom gruppträffar ges träning, övningar, rollspel, hem-uppgifter och motiverande samtal. Interpersonell färdighetsträning (beteendekomponent), ilskekontrollträning (emotionell komponent) och moraliskt resonerande (kognitiv komponent) är de tre delar programmet består av. (www.kriminalvarden.se nr.3)

ROS

Relation och samlevnad (ROS) och är ett kognitivt behandlingsprogram för män dömda för alla typer av sexualbrott. Programmet är både psykodynamiskt och beteendeterapeutiskt. Programmet innefattar gruppträffar med rollspel och uppgifter som ska lösas och/eller individuell behandling. Innehållet består av fem komponenter som alla är relaterade till vad forskningen visat är riskfaktorer för sexuellt våld (a.a. nr.4).

(12)

BSF

BSF står för beteende, samtal och förändring, vilket är ett program för behandlings-metodens motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI). Programmet har två syften, att öka rådgivares färdigheter genom användningen av programmet samt att öka klienters beredskap för förändring. Det är viktigt att klienten stöttas och får positiv återkoppling. Det rekommenderas att programmet ges tillsammans med ett annat längre beteendebaserat och kognitivt program, men det kan också ges som enstaka ingripanden, särskilt för klienter som redan har ett gott förråd av sociala färdigheter (a.a. nr.5).

(13)

1.2 Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesvägledningssituationen ser ut för intagna på en av kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkes-vägledningen skulle kunna utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom området rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området

1.2.1 Problemformulering

 Hur förhåller sig existerande studie- och yrkesvägledning i kriminalvården till intagnas vägledningsbehov?

 Hur skulle studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården kunna utvecklas för att tillgodose intagnas önskemål och för att integreras i kriminalvårdens rehabilitering?

1.2.2 Frågeställningar

Med utgångspunkt i syfte och problemformulering har vi konkretiserat följande frågeställningar:

 Vilken form, innehåll och organisering har den studie- och yrkesvägledning som finns tillgänglig för de intagna?

 Hur ser de intagna på den studie- och yrkesvägledning de får?

 Vad ska studie- och yrkesvägledning kompletteras med, för att de intagnas behov ska tillgodoses.

 Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?

(14)

1.3 Avgränsning

Vi avser att inte undersöka vilka vägledningsmodeller vägledarna använder sig av vid de olika vägledningstillfällena samt vilken personal som anser sig själva utföra studie- och yrkesvägledning. Vi utesluter även att undersöka om vägledningen skiljer sig åt på olika anstalter samt om de intagnas behov av vägledning skiljer sig åt beroende på vilket brott de är dömda för. Avsikten är ej heller att undersöka om behovet av vägledning skiljer sig be-roende på de intagnas ålder, genus och etnicitet.

1.4 Begreppsdefinition

Intagen

Enligt Norstedts (2006) innebörd av intagen/intagna, är det en eller flera personer som placerats på vårdinrättning eller i fängelse. I arbetet benämns intagna med denna innebörd.

Studie- och yrkesvägledning och vägledning

Vi kommer att nämna studie- och yrkesvägledning och vägledning genom arbetet, vilket görs för att få en variation i texten. Benämningarna har emellertid en gemensam innebörd som innefattar både studie- och yrkesvägledning.

Studie- och yrkesvägledare, syv och vägledare

I arbetet kommer vi att nämna studie- och yrkesvägledare, syv och vägledare för att få en varierande text. Benämningarna avser personer som professionellt arbetar med studie- och yrkesvägledning.

(15)

Intervjupersoner

Respondenter är intervjupersoner som återger egna, direkta erfarenheter av en situation. I arbetet är samtliga respondenter. För att skilja grupperna åt benämner vi dem befattnings-havare och intagna.

1.5 Disposition

Arbetets disposition ser ut enligt följande:

I nästa kapitel redogör vi för teoretiska perspektiv som har betydelse för arbetet och kommer att vara en utgångspunkt för analysen av resultatet. Efter kapitlet löper en metod-redogörelse som följs av en resultatdel där vi presenterar, analyserar och tolkar vi det insamlade empiriska intervjumaterialet. Redovisningen sker utifrån arbetets fyra fråge-ställningar där vi skiljer på befattningshavarnas och de intagnas svar, för att kunna åstad-komma en jämförelse. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vi reflekterar över undersökningen samt dess resultat. Förslag på vidare forskning blir en avslutande del.

(16)

2 Kunskapsbakgrund

Vi skriver om två tidigare undersökningar som är gjorda i Storbritannien och Spanien. De handlar om ämnet studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården i respektive land. Efter detta kommer teorikapitel, där vi förklarar begreppet stigma samt tre efterföljande kapitel om varför det krävs; studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården.

2.1 Tidigare forskning

Susanne Christian har 2006 skrivit en rapport om ett projekt utfört i Storbritannien, som har målet att utveckla riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för utsatta grupper. De tre mål-grupperna i projektet är manliga brottslingar i åldersmål-grupperna 16-21, 50-65 och kvinnliga brottslingar i åldern 16-60. Forskningen är fördelad inom tre områden,

 litteraturgenomgång av karriärvägledning för varje målgrupp

 kartläggning av befintlig vägledning vid ett antal fängelser i nordvästra Storbritannien

 möten med respektive målgrupp, för att ta reda på deras erfarenheter av yrkesvägledning och utbildning

I rapporten beskrivs resultatet av varje del och syftar till att dra slutsatser tillsammans med rekommendationer för yrkesvägledningens riktlinjer. Vi tar fram relevanta delar för detta arbete och redogör utifrån kartläggningen, mötena med de olika målgrupperna, slutsatser och rekommendationer och slutligen förslag på riktlinjer för vägledning. Resultat från kart-läggningen av befintlig vägledning är:

(17)

 olika tjänstemän utför olika former av vägledning

 vissa tjänstemän utför vägledning utan att vara medvetna om det

 tillhandahållande av vägledning i ett fängelse är ofta beroende på anställdas värdering av vägledningens betydelse.

Vid mötena samtalade man med intagna om erfarenheter av yrkesvägledning under tiden i fängelset, vilka tjänster de önskat ta emot och när. Något som framkom från mötena var att varje individ har olika erfarenhet av vägledning i fängelse, är i olika skeden av sin karriär-planering, vill ha ut olika saker av yrkesvägledningen i fängelse och vet inte vad de har rätt till.

Projektets slutsatser blev att de intagna har rätt till vägledning. Rättigheterna är specificerade av ”The Offenders learning and Skills Service”, det vill säga brottslingarnas utbildning och kunskaps service (Christian 2006, s 19) . Den befintliga vägledningen tenderar att endast vara för tiden i fängelse och intagna är individer som är i olika stadier av sin karriärplanering. Rekommendationer utifrån slutsatserna blev att vara tydlig med rättig-heterna, ge en livslång karriärplanering och ta hänsyn till individuella behov.

Några av Christians förslag på riktlinjer för vägledning är att

 möta individuella behov som rimligen är kopplat till den fas i livet den intagne befinner sig i

 vara mobil mellan anstalter för den intagne

 utgöra en tydlig rättighet för den intagne

 erbjuda alternativ; vägledningssamtal, vägledningspaket och karriärutbildning

 inkludera uppföljning och eventuella remisser

 levereras av kvalificerad personal

 dokumenteras med tydliga mål för den intagne

Filella-Guiu och Blanch-Plana (2002) har gjort en studie som beskriver resultaten från en utvärdering av ett vägledningsprogram, utvecklat för att förbättra de intagnas möjligheter att hitta arbete och minska återfall efter anstaltsvistelse. Vägledningsprogrammet har utförts på en anstalt i Katalonien. Syftet med programmet är att förse intagna med essentiella,

(18)

personliga och yrkesmässiga resurser för att få ett arbete och minska risken att återfalla i brott. Undersökningen är gjord i två grupper, en försöksgrupp med ett större antal intagna och en kontrollgrupp med ett mindre antal intagna. Vägledningsprogrammet har genom-förts av lärare utbildade inom området och innehåller fyra delar:

 arbetsmarknadsanalys, yrkesmässiga behov och kompetenser

 att söka arbete, nätverk som af, media, vänner med mera

 praktiska moment för att söka arbete, exempelvis rollspela anställningsintervju, skriva CV med mera

 arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

I Filella-Guiu och Blanch-Planas (2002) undersökning yppar det sig att de intagna till en början var likgiltiga, men motivationen kom gradvis under programmets gång eftersom de insåg att användbarheten av innehållet var i hög grad användbart. 48 % i försöksgruppen och 23 % i kontrollgruppen har fått jobb, av dem som avslutat sin anstaltsvistelse. Den viktigaste effekten av vägledningsprogrammet, sedan det infördes 1997 på samtliga katalanska anstalter, är att det visar en positiv attityd till rehabilitering och till införandet av en strategi för att förbättra de intagnas sociala färdigheter och möjligheter till arbete.

Slutsatser i studien är att sysselsättning och social gemenskap representerar det ultimata syftet för vägledningsinsatser på anstalter och är tydligt den bästa strategin för att förebygga återfall. Man ska ta hänsyn till individens personliga faktorer som t.ex. indivi-duella behov, utbildning och social kompetens. Även situationsanpassade faktorer som offentlig politik, sociala resurser och olika förhållanden på arbetsmarknaden är viktiga att ta hänsyn till. De tror även att en vägledare med entusiasm har en central roll i dessa insatser och att vägledare bör utveckla program för egenansvar samt organisera och genomföra aktiviteter utifrån ett flexibelt och kreativt perspektiv.

Utifrån författarnas perspektiv finns det två huvudsakliga mål för den praktiska tillämpningen av karriärutvecklande insatser för intagna. Det ena målet är att ge yrkes-utbildning till människor som inte har någon, och uppdatera yrkesyrkes-utbildning för människor som behöver det. Andra målet är att tillhandahålla grundläggande metoder och resurser för att hitta ett arbete när straffet är avslutat. Dessa två mål bör kombineras. En viss nivå av

(19)

utbildning och kompetens garanterar inte att den berörda får ett arbete. Metoder och resurser för arbetssökande är oanvändbara när individen saknar kompetens och förmåga att utföra det ordentligt. Kombinationen av vägledning, yrkesutbildning och sysselsättnings-erfarenheter, möjliggör en förstärkning, av självkänslan, som är en av de viktigaste variablerna i vägledningsinsatserna för intagna. Vägledningsinsatserna bör främjas samt anpassas till villkoren inom anstalterna. Ett slutgiltigt resultat saknas då alla inte har avslutat sin anstaltsvistelse. Det låga resultatet i kontrollgruppen kan bero på att en låg andel har avslutat sin anstaltsvistelse. I Sverige (2004) var det endast 22 % av frivårdsklienter som hade arbete på öppna arbetsmarknaden (Ekbom m.fl. 2006, s 260) .

2.2 Teori

Här vi förklarar begreppet stigma samt tre efterföljande kapitel om varför det krävs; studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården.

2.3 Stigma

Uttrycket stigma skapades av grekerna och det avsåg kroppsliga tecken. De menade att man visar något ”ovanligt eller nedsättande i en persons moraliska status” (Goffman 1972, s 11) . I dag är betydelsen utvidgad och innefattar mer individens olyckliga öde än kroppsliga tecken. Stigma är en djupt misskrediterande dvs. kraftigt nedvärderande egenskap vid vissa relationer. Ibland kan en egenskap ge en grupptillhörighet där man är accepterad och i andra sociala sammanhang står individen i ett utanförskap. Stigma innebär att individen har en egenskap som skiljer sig från övriga individer och dessa inte accepterar den egenskapen.

(20)

Det går att urskilja tre typer av stigma;

 Kroppsliga missbildningar av olika slag, till exempel ett fysiskt handikapp.

 Tribala (stambetingade) stigman som kan gå från generation till generation exempelvis nationalitet, religion och etnicitet, där alla familjemedlemmar kan drabbas.

 Fläckar på karaktären det vill säga osynliga stigman såsom personliga egenskaper. Egenskaper kommer från individens förflutna och kan vara homosexualitet, arbetslöshet, fängelsevistelser och mycket mera.

I alla typer av stigman finns ett socialt beteende: en individ som annars skulle accepteras i samhället har en egenskap som man inte kan bortse ifrån vilket kan få andra att vända ryggen till. Individen skiljer sig på ett inte önskat sätt från samhällets förväntningar.

2.4 Varför krävs studie- och yrkesvägledning?

Livet igenom består av ständiga val och livet förblir utefter vad individen väljer (Schwartz 2004, s 49) . För att ett val ska äga rum krävs att individen är medveten om att det finns alternativ att välja mellan (Sjöstrand1968, s 47) .Vägledningsbehovet kan betraktas både ur ett mikroperspektiv samt ur ett makroperspektiv.

Ur ett makroperspektiv

Individen befinner sig i ett samhälle som är föränderligt, inte minst inom utbildning och arbetsmarknadsområdet, där det existerar snabba och kontinuerliga förändringar. Utbildnings och arbetsmarknaden är idag mer internationell än tidigare. Samman-fattningsvis innebär det att individen har svårare att navigera sig i eller emot en arbets-marknad (Dreasch och Loven 20003, s 3) .

(21)

Arbetslivets höga förändringstakt medför att människor kontinuerligt måste utveckla ny kompetens och förändra eller skaffa ny yrkesinriktning. (Lindh, Lundahl 2007)

Vägledning bör ses i en kontext som innefattar ett vidare perspektiv än skolperspektivet samt relatera till internationalisering och en ökad rörlighet. Nyss nämnda aspekter leder till ett ökande behov av vägledning för individen under dess karriär (SOU 2001:45, s 11) . Även om individen har möjligheter till att agera friare i sina studier och yrkesval än tidigare generationer, utgör individer sina val utifrån deras sociala bakgrund och/eller genus-tillhörighet. För att främja rörligheten inom samhället kan vägledning vara en bistående faktor eftersom vägledning har till uppgift att bidra till främjning av rörlighet i samhället, både socialt, ekonomiskt och geografiskt (Lindh och Lundahl 2007) . Samhället har ett behov av ökad rörlighet eftersom det stödjer samhällets tillväxt och motverkar ohälsa. (www.vinnova.se s 2). Samhället behöver öka sysselsättningen, minska arbetslöshet och minska antalet individer som är bidragsförsörjande (Konjunkturrådet, 2008, s 7) . Europeiska unionens (9286/04, s 2) råd menar att vägledning kan gynna EU:s mål för ekonomisk utveckling genom att vägledning bidrar till bättre investering i humankapital som bidrar det till en effektivare arbetsmarknad. Även OECD (2004) understryker väg-ledningens betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

Ur ett mikroperspektiv

Individen kan ha otillräckligt med kunskap om sig själv, sin omgivning och sig själv i förhållande till sin omgivning. Genom vägledning kan individen lära sig använda dåligt eller outnyttjade resurser som gynnar individen i det vardagliga (Egan, 2002 s 6) . Anledningen till att individen inte klarar av att välja på ett effektivt sätt är att ångest kan uppstå när valmöjligheter existerar. Även om alternativen är begränsade kan det vara påfrestande att fatta beslut (Schwartz 2004, s 55,142).

Det finns studie- och yrkesvägledarmodeller som beskriver studie- och yrkesval som en process och beskriver vad som krävs för att ett tillfredställande val kan äga rum.

(22)

Figur 1. Fyrstegsmodell för vägledning

Källa (Lovén 2000, s 56)

Många individer har en oklar bild av sig själv och behöver hjälp att få kunskap om sig själv exempelvis intressen, färdigheter, anlag och ambitioner. Kunskap om alternativen behöver vidgas och förtydligas för individen. För att undvika impulsiva val krävs en jämförelse av de olika alternativen och ett klargörande av dess konsekvenser. Hjälp med genomförandet i form av en handlingsplan kan vara nödvändigt då individen skall få en verklighetsupp-fattning om vart denne är på väg och vad som krävs för att nå sitt mål (Loven 2000, s 56) .

Att ha ett arbete påverkar hela individens livssituation och påverkar individens värderingar, normer och livsvärden. Förvärvsarbetet innebär inte bara ekonomiska vinster utan även en meningsfull vardag med struktur (Svenning 1993, s 7) . Arbetslöshet och ändringar i karriärprocessen, exempelvis svårigheter att komma in på eller fullfölja en ut-bildning, kan leda till negativa konsekvenser, i både ekonomiskt och psykosocialt av-seende (Hansen och Orban 2002 s 274) . Individer kan bl.a. bli uppgivna och apatiska och anklagar ofta sig själv när ändringar i karriärprocessen drabbar dem, vilket leder till låg självkänsla och utanförskap. Summan av detta blir en sämre hantering av problemlösningar. Det val en individ tidigare gjort är svårt att ändra på pga. tidsbrist och ekonomiska be-gränsningar. För att bryta ett sådant mönster kan vägledning vara en lösning eftersom väg-ledaren hjälper individen med att öka dennes medvetenhet om hur samhället fungerar och vad som är orsaken till arbetslöshet, begränsade utbildningsmöjligheter och andra

miss-Kunskap om alternativen Kunskap om mig själv Hjälp att fatta beslut Hjälp med genomförande

(23)

förhållanden inom utbildningar och arbetsmarknaden. Effekten av vägledningen kan bli att individen själv arbetar för en förändring av den otydliga situationen

(Lindh 1988, s 22) .

Ett arbete innebär för den enskilda individen regelbundna aktiviteter, sociala kontakter och skapar delaktighet, identitet och status (Hansen och Orban 2002, s 273) . Vi har olika incitament till att förvärvsarbeta och uppnå optimal tillfredställelse genom ett förvärvsarbete. Grenholm (1988) har i sitt arbete tagit fram sex teorier om arbetets mening. Teorierna ger svar på:

vad som är arbetets syfte, hur arbetet förhåller sig till människans självförverkligande, vilket värde arbetet har i förhållande till andra mänskliga aktiviteter och vad som motiverar oss att arbeta hårt och effektivt (Grenholm 1988) .

I Processutvärdering av New Deal skriver författaren om tre förhållningssätt till förvärvs-arbete, i stället för att benämna dem teorier(Nilsson och Lindström 1999). För att få kunskapen om vilket yrke som ger optimal tillfredställelse i livet och undvika slump eller chansartat val kan vägledning vara till tjänst. Individen behöver kunna se att livet är en meningsfull process som integrerar hans/hennes förutsättningar, intressen, begåvningar, värderingar och studie- och yrkesmöjligheter (Dreasch & Loven 2003).

När individen befinner sig vid en brytpunkt/vägskäl behöver denne förr eller senare göra ett val. Om han/hon inte kan fatta ett beslut vid denna tidpunkt tenderar individen att skjuta upp valet och om möjligt avstå ifrån beslutsfattandet. En oförmåga att fatta beslut in-träffar bland annat när samtliga alternativ inte uppfyller individens krav, då individen ska hantera många val och när individen upplever sig ha okunskap om sina alternativ (Sjöstrand1980, s 41,51).

(24)

2.5 Varför krävs rehabilitering?

Ur ett makroperspektiv

Utan rehabilitering ökar de samhällsekonomiska kostnaderna och det generella trygghets-systemet hotas. Samhället behöver öka sysselsättningen och minska antalet individer som är bidragsförsörjande (Konjukturrådet 2008, s 7). I SOU 2000:78(s 17) påvisas den sam-hällsekonomiska lönsamheten att rehabilitera, en satsad krona ger nio tillbaka. Det går även att läsa att man tagit del av andra studier som visar på att rehabiliteringsinsatser är lön-samma. Utredningens slutsatser utifrån studier man tagit del av, är att rehabilitering betalar sig, för individen och samhället. Aspekter som "individens ökade livskvalitet, anhörigas och närståendes avlastning, deras ökade välbefinnande” har inte ingått i beräkningen. Studierna visar även på att individer som står utanför arbetsmarknaden är lönande att satsa på (a.a. s 135,139) .

Ur ett mikroperspektiv

För att få känslan av meningsfullhet i livet för individen krävs att denne har ett arbete. Genom ett arbete struktureras vardagen och får ett innehåll vilket leder till en uppskattning av ledighet. För att ledighet ska kunna upplevas krävs variation i tillvaron arbetstid/ledig tid (Svenning 1993, s 269)

Arbete leder till att individen upplever en ökad självkänsla och en identitet. Andra aspekter som upplevs är social gemenskap, ekonomiska och materiella vinster. Rehab-ilitering kan urskiljas som en investering för individen eftersom desto tidigare rehabRehab-ilitering införs och återgång till arbete desto bättre reallöneutveckling för individen (Kerz.m.fl. 1995 s 155). Sammanfattningsvis har ett arbete stor betydelse för individens livskvalitet (Svenning 1993 s 98) . Samhällets krav på individen har ökat, det har blivit mindre accepterat att inte arbeta. Genom att arbeta blir individen berättigad socialförsäkring och genom att vara icke arbetsför är individen skyldig att återfå sin arbetsförmåga. Följden blir att individen är tvungen att godta de åtgärder i rehabiliteringen som är nödvändig (Kerz.m.fl.1995, s 133) .

(25)

2.6 Varför krävs studie- och yrkesvägledning i kriminalvården?

Regeringen lägger stor vikt vid att minska återfall till brott, som är kriminalvårdens väsentliga uppgift. Syftet är att minska brottskostnaderna, öka samhällssäkerheten samt öka välmående för individer. Kriminalvården ska redan från början vara inriktad på ett för-beredande inför frigivning (Riksrevisionen 2004).

Vid utanförskap finns det större risk till brott. Där kan studie- och yrkesvägledning vara avgörande för individer som hamnat vid ett vägskäl och väljer mellan att begå brott eller bidra till självförsörjning ur ett lagligt perspektiv. Vägledning bidrar till att individer får färdigheter som krävs för att få ett arbete (Christian 2006, s 7) . För att individer som är dömda för ett brott inte ska återfalla till brottslighet, är ett legitimt förvärvsarbete en nöd-vändighet (Riksrevisionen 2004). Unga lagöverträdare menar att ett förvärvsarbete skulle hindra dem att begå brott. Studie- och yrkesvägledning bidrar till att individer kan göra för-ändringar i sitt liv och främjar social integrering därmed en minskning av att återfalla i brott (Christian 2006, s 15). I de svenska fängelserna har ca 50 % av de intagna kort eller ingen utbildning, med detta innebär endast grundskola eller avhopp från någon utbildning (www.kriminalvarden.se nr.6).

Det finns en tendens att individer som avbrutit sina studier, det vill säga inte har någon examen, en avhoppare, går mot arbetslöshet eller lågbetalda jobb. Arbetsavhoppare definieras som någon som inte kan behålla ett fast arbete en längre tid. Avhoppare kan känna underlägsenhet, utanförskap och värdelöshet under en period samt få personliga problem. Forskning uppvisar att betydelsen för individen av att fullborda gymnasiet är stor, det påverkar självkänslan. Utöver avhopparnas färre möjligheter till arbete hamnar deras personliga tillfredsställelse i riskzonen. Samhällets kostnader för avhoppare är hög då den måste bära den ekonomiska bördan för avhopparnas oförmåga att behålla ett arbete. Individer som saknar baskunskaper, karriärkunskaper samt samhällets närvaro för att lyckas i arbetslivet, är mer benägna att möta arbetslösheten med frustration och förödmjukelse (Sigurdadottir m.fl. 2004, s 13, 14) .

Även Filella-Guiu och Blanch-Plana (2002) framhäver att intagna behöver hjälp med karriären eftersom en stor del av dem kommer från låga socioekonomiska för-hållanden. Många av de intagna saknar utbildning och har brist på motivation samt att det

(26)

finns en okunskap om hur man lyckas med framgångsrikt arbetssökande, som sociala färdigheter. För att undvika bristerna är studie- och yrkesvägledning passande eftersom det innehåller tre viktiga komponenter; arbetsmarknad, individ och arbete. Att hjälpa individen med att få kompetens, finna strategier och färdigheter om de olika delarna kan en kvali-ficerad studie- och yrkesvägledare bidra med (Christian 2006). Filella-Guiu och Blanch-Plana (2002) menar att en lärare utbildad inom ämnet ska utföra vägledningen. Vägledare i Spanien tituleras psykologpedagoger (lärare) (www.vagledarforeningen.org nr.2).

(27)

3 Metod

Nedan kommer vi att göra ett förtydligande av de olika momenten som vi använder oss av i arbetet. Samtliga moment i arbetet har vi valt att utföra tillsammans, för att båda ska erhålla bred och djup förståelse för arbetets innehåll.

3.1 Val av metod

Ett avgörande för vilket arbetssätt och vilken metod vi arbetat efter beror på arbetets syfte. Syftet med arbetet är att få en bredare och djupare förståelse för om intagnas önskemål motsvarar existerande studie- och yrkesvägledning. Utifrån inhämtad empiri har vi i efter-hand funnit kopplingar till teoretiska föreställningar, därav har en modell utformats. Med dylikt arbetssätt föll det sig automatiskt till en kvalitativ forskningsmetod, som syftar till att få en bred och djup förståelse om individens livsvärld, betydande individens upplevelser i livet och hur respektive förhåller sig till det. Om en kvantitativ metod använts i detta arbete hade vi nått en större mängd individers fakta men endast beskrivande tankar från individen, (Dalen 2007 s 11) vilket inte var passande för arbetets syfte.

3.2 Genomförande

Inför arbetets start kontaktade vi kriminalvårdsinspektören inom aktuell anstalt för förfrågan om möjligheten att få genomföra intervjuer med honom och intagna. Efter en kortare presentation av arbetets syfte fick vi ett godkännande av honom. Han påpekade att det var till stor del tack vare att en av oss arbetat på anstalten som vi fick komma dit och ut-föra intervjuerna. Han föreslog att vi kunde prata med Arbetsförmedlingens vägledare som arbetar gentemot anstalten samt en av lärarna som undervisar på anstalten. Vid kontakt med vägledaren föreslog hon i sin tur att vi kunde prata med studie- och yrkesvägledaren på kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping. Detta är ett tydligt exempel på snöbollseffekten

(28)

(Larsen 2009, s 78), då vi kontaktade en befattningshavare som hade kunskap om arbetets forskningsområde som i sin tur föreslog andra personer som även de föreslog personer som hade kunskap om forskningsområdet.

För att få intagna genom ett urval med självselektion, fick vi med hjälp av kriminal-vårdsinspektören uppsatt ett anslag (se bilaga nr 7) på varje avdelning. Anslaget utformade vi efter förslag, om innehåll och utformande, från kriminalvårdsinspektören. Då vi inte fick några intagna anmälda till intervjuer kontaktade vi en av personalen som frågade intagna om de kunde tänkas delta i intervjuer. Det resulterade i att vi fick sex intagna att delta i varsin intervju. Innan intervjuerna inleddes visade vi missivbrevet vi utformat. Vi frågade de intagna om de ville läsa brevet själva eller gå igenom det tillsammans med oss. Intervjuerna med de intagna genomfördes utan att personal var närvarande, vilket innebar att de intagna talade fritt, utan oro för repressalier.

Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av diktafon, för att sedan transkriberas. Intervjun med studie- och yrkesvägledaren på kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping spelades in via högtalartelefon. Anledningen till ljudinspelningar var att vi ville ha möjlig-het att få intervjupersonernas egna formuleringar. Ytterligare anledningar är att få en av-stressad intervjusituation samt undvika att gå miste om viktig verbal och ickeverbal information (Dalen 2000, s 33, 34) .

Efter intervjuerna med respondenterna, transkriberade vi samtliga samtal och utifrån detta material sorterade vi fram relevant data, som hade koppling till arbetets intervjuguide. Därefter uppdelade vi data, för att sedermera koppla till arbetets frågeställningar och användas i vårt resultat.

(29)

3.2 Urval och avgränsningar

Vi har valt att vända oss till en anstalt i Sverige, då omfattningen på detta arbete är be-gränsat. Ytterligare anledningar är att den matchar oss geografiskt samt att vi vill utföra intervjuerna ansikte mot ansikte, för att eventuellt avläsa koder i det icke verbala. Samtliga fyra befattningshavare är verksamma på anstalten vi valt att begränsa oss till. De sex in-tagna vi intervjuat är dömda till fängelse, för något brott. Deras ålder, genus, etnicitet samt vilket brott de är dömda för är ej relevant för vårt arbete. Deras sysselsättning på anstalten är inte heller av relevans för arbetet vilket innebär att vi inte tagit reda på om de har varit, är eller ska studera under tiden på anstalten.

3.3 Intervjuguide

Vi var valt en semistrukturerad intervjuguide innehållande frågor som omfattar de primära områdena för arbetet. Meningen med en sådan är att frågorna inte behöver ställas i skriven ordning och kompletterande frågor kan tillkomma. När vi konstruerade våra frågor till intervjuguiderna (bilaga 2-6) så frågade vi oss efter varje fråga om den hade koppling till våra frågeställningar samt var relevant för vårt arbete.

För att få intervjupersonernas egna formuleringar så har vi endast konstruerat öppna frågor, de inleds med t ex hur, vad och vilka. Öppna frågor ställs för att ge intervjupersonen möjlighet att öppna sig och berätta fritt (Hilmarsson 1999, s 118). Dalen (2007, s 32) menar att det även krävs för att få ett innehållsrikt material.

Varje intervju varade mellan 30 och 45 minuter. Detta har inneburit att vi har fått mellan fem och sju och en halv timmes material för vidare analys och bearbetning.

(30)

3.4 Reliabilitet och validitet

När vi utformade frågorna till intervjumallen skapade vi ett schema. Vi skapade schemat i syfte att försäkra oss om att varje fråga hade en relevant koppling till någon av fråge-ställningarna. Därmed får arbetet en god validitet.

Vi valde att göra en provintervju för att testa intervjuguiden. Anledningen var att få reda på om några av frågorna var felaktigt utformade och behövdes korrigeras. Inför prov-intervjun kontrollerade vi att tekniken fungerade tillfredställande. Enligt Dalen bör detta utföras (2007 s 36) . Provintervjun gjordes med en intagen och vi kompletterade intervju-guiden med en avslutande fråga, som vi upptäckte hade betydelse för arbetets resultat. Då vi gemensamt har utfört ovanstående, tolkat och analyserat det empiriska materialet till-sammans stärks reliabiliteten. Eftersom vi har utfört gemensamma tolkningar av materialet har vi intersubjektivitet för resultatet.

3.5 Forskningsetik

Inför intervjuerna har vi uppfyllt vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humaniora - samhällsvetenskaplig forskning. Myndigheten har indelat de forskningsetiska principerna i fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vid intervjuförfrågningarna har vi lämnat muntlig förhands-information, som omfattar samtliga huvudkrav. Ett missivbrev (se bilaga nr 1) har utformats så samtliga fyra huvudkrav uppfylls och delgivits intervjupersonerna före intervjun.

(31)

4 Resultat

Nedan följer en presentation av intervjupersonerna. Den empiriska tolkningen utgår från arbetets fyra frågeställningar då vi disponerar materialet i skilda avsnitt. För att belysa respondenternas uppfattning av verkligheten använder vi oss av citat.

4.1 Presentation av intervjupersoner

Läraren: arbetar på anstalten och är utbildad till matematik och idrottslärare. Hon under-visar i dessa ämnen på plats och distans samt är handledare till de studerande på anstalten.

Kriminalvårdinspektör: arbetar som chef för en avdelning, personal och de intagna på anstalten.

Vägledaren från arbetsförmedlingen, vägleder på anstalten vid behov, där uppdraget är enligt samverkansavtal mellan arbetsförmedlingen och kriminalvården. Uppdraget är att hjälpa intagna med de frågor från arbetsförmedlingen de intagna behöver för att komma ut på arbetsmarknaden. Hon är utbildad internt av arbetsförmedlingen till yrkesvägledare.

Studie- och yrkesvägledaren i Kriminalvården arbetar på Kriminalvårdens huvud-kontor i Norrköping. Hans uppdrag är vanlig traditionell studie- och yrkesvägledning mot kriminalvårdens 6 regioner, uppdelat på 55 anstalter och några av häktena. Han ansvarar för alla som behöver studie- och yrkesvägledning, varav 1500-2000 intagna är studerande. Ytterligare ett ansvarsområde är antagningsenheten.

De intagna är dömda till fängelse för något brott, och avtjänar straff på någon anstalt i Sverige. Samliga är män i åldern 18 år och uppåt samt har varierad etnisk bakgrund.

(32)

4.2 Tolkning av det empiriska materialet

För att få fram om befattningshavarna har förståelse för vad studie- och yrkesvägledning innebär, frågar vi dem om deras uppfattning. Läraren säger att studie- och yrkesvägledning har innebörden ”att en människa som lyssnar av vad personen känner innerst inne och vidgar perspektiv, en coach i livet”. Arbetsförmedlingens vägledare menar att innebörden är detsamma som att vägleda mot ett arbete, studier samt hjälpa hitta information. Studie- och yrkesvägledningens innebörd för kriminalvårdsinspektören är:

En hjälp för den intagne att genom samtal komma fram till vad som ska hända och se möjligheterna. Många vill så mycket, man inte kan genomföra, då är det bra att det finns någon som säger till att det är lite svårt för dig.

De intagna är överens om att begreppet studie- och yrkesvägledning innebär att det är en hjälp för att hitta rätt studie- och yrkesmöjligheter inför framtiden, ”vilken väg man ska gå”. En av de sex intagna vet inte vad studie- och yrkesvägledning är vilket framgår av intervjupersonens svar ”ha ha, jag kan inte berätta, kan vi hoppa den?” En av oss frågar om han vill ha en förklaring till vad studie- och yrkesvägledning är vilket han ville. Vi gjorde en kortfattad förklaring som underlättade inför följande frågor.

Vilken organisering, form och innehåll har den studie- och yrkesvägledning som finns tillgänglig för de intagna?

Organisering

Studie- och yrkesvägledaren i Norrköping påpekar att studie- och yrkesvägledning inom kriminalvården är i startfasen och de håller på att arbeta fram dokument innehållande arbetsplaner, riktlinjer mm. Kriminalvårdsinspektören menar att det skiljer sig åt för de

(33)

intagna när och om studie- och yrkesvägledning ska ske. Det beror på hur lång strafftiden är för den intagne ”ska man sitta fyra år fokuserar man kanske inte på frigivningen. Ska man sitta en kortare tid typ sex veckor är det ingen mening med studie- och yrkesvägledning”. Samtliga intagna poängterar att studie- och yrkesvägledning ska introduceras direkt vid ankomst till anstalt, innan träff med ledning och individuella planen utformas. En in-tagen sammanfattar det som, ” Det borde vara direkt när jag började så jag vet vad jag har för mål under denna tid och längre fram.” Detta krävs enligt de intagna för att kunna planera och sätta upp mål, för tiden inne på anstalten och inför framtiden. De vill ” använda tiden på ett vettigt sätt”, ”man kan ju studera här för att kunna få ett jobb sen”.

Befattningshavarna har vetskapen om att studie- och yrkesvägledningen i Norrköping existerar. Kriminalvårdinspektören nämner att ”i alla fall en som jag vet är placerad i Norr-köping” medan det under samtalen med nämnd studie- och yrkesvägledare och läraren framkommer det att de är två vägledare på huvudkontoret.

Då studie- och yrkesvägledaren på arbetsförmedlingen anser att många tror att studievägledning sker i skolans värld medan yrkesvägledning sker på arbetsförmedlingen skiljer hon på begreppen. Hon benämner sig själv som yrkesvägledare som vägleder mot yrken, lediga arbeten samt yrkesutbildningar. Läraren nämner att arbetsförmedlingens väg-ledare ”inriktar sig enbart på yrkesutbildningarna som de håller i” medan kriminalvårds-inspektör nämner att vägledaren ytterligare hjälper till med ”utsluss”. Avgörandet om vilka som får påbörja en yrkesutbildning ligger hos arbetsförmedlingen, inte hos kriminalvården.

Klient och utbildningsansvarig är chef över syv i Norrköping och de tillsammans med rektorer på de olika lärcentrumen ansvarar för studie- och yrkesvägledningen i kriminalvården. Kriminalvårdinspektören säger att all personal på anstalten ansvarar för studie- och yrkesvägledning. Utan personal ”kommer de inte till någon yrkesvägledning”. I de fallen då kunskapsbrist råder inom syvs arbetsområde, hänvisar läraren den intagne till studie- och yrkesvägledarna i Norrköping. För att tydliggöra vad de intagna kan få av syv har läraren konstruerat ett anslag som hon satt upp på varje avdelning på anstalten så alla intagna vet vad studie- och yrkesvägledarna i Norrköping gör, hur de kommer i kontakt med dem samt att de har rätt till studie- och yrkesvägledning. Syv i Norrköping har distribuerat ut liknande information till samtlig personal via kriminalvårdens intranät. Inom snar framtid ska en informationsbroschyr distribueras ut till samtliga intagna.

(34)

Övervägande av de intagna är inte medvetna om vem som utför studie- och yrkesvägledning. Någon utrycker sig, ”ingen som ger mig något, sagt något eller frågat något. Ingen bryr sig”. Någon annan nämner arbetsförmedlingens vägledare, ”som besöker anstalten ibland”. Förtydligandet av vilken hjälp de intagna kan få av syv kan bero på vilken kontaktman den intagne tilldelas, nämner en av de intagna. De uttrycker sig att det är på deras eget initiativ, att söka information, fråga kontaktpersonen om vem man kan vända sig till och vilka möjligheter som existerar. Syftet är att de intagna ska ta ett eget ansvar.

Form

Befattningshavarna tydliggör att studie- och yrkesvägledning sker via enskilda samtal. Då kriminalvården är decentraliserad kan vägledningen variera på olika anstalter. Studie- och yrkesvägledaren i Norrköping, utför enskilda samtal på distans, via telefon. Vid enstaka till-fällen förekommer gruppvägledning på anstalt i samband med studiebesök. Vägledaren utför ”vanlig traditionell studie- och yrkesvägledning” vilket innefattar ”arbetsuppgifter som vilken syv som helst”. Vägledaren är tillgänglig för samtliga intagna vid förfrågan. Kriminalvårdsinspektören och läraren menar att vägledningen från Norrköping är riktad mot studier samt ”lotsa” dem rätt i studierna. Vägledning med arbetsförmedlingens vägledare sker vid direkt kontakt på anstalten. Detta sker efter att den intagne kontaktat vägledaren och de efter överenskommen tid träffas.

De metoder som används av arbetsförmedlingens vägledare ser annorlunda ut då vägledaren ”inte kan prata över skärmen”. Med skärmen menar hon datorn, som är ett verktyg och en del av vägledarens arbetsform vid vägledning på arbetsförmedlingen. Vägledaren anser att ”man får hitta nya vägar” att arbeta under, då det på grund av säker-hetsskäl är svårt att vägleda i grupp. Läraren har en del av syvrollen i läraruppdraget då hon har studiesamtal med den intagne om dennes mål och behörighet. Då studieplanen är ”ett levande dokument” görs uppföljningen kontinuerligt då behov uppstår. Efter information från övrig personal om intagnas behov av studier kan läraren uppsöka individen och kartlägga om behovet av studier finns.

(35)

Enligt de intagna är studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter att hjälpa och till-handahålla information, ”utforma en individuell bedömning utifrån individens behov”. En uttalade sig, ”coacha mig till hur jag ska gå tillväga för att hitta ett arbete. Om jag behöver någon utbildning eller något annat”.

Innehåll

Inför den intagnes frigivning kan arbetsförmedlingens vägledare ge kontaktförslag och hänvisa till exempelvis arbetsförmedlingen. Under samtal om hur den intagne ska komma vidare framkommer alternativ och utifrån det tar vägledaren fram relevant information. Vägledning sker utifrån ”Ett bättre ut” och vägledaren har ingen del i vägledningen inför sysselsättningsplikten. I det enskilda samtalet diskuterar hon målet med den intagne. Under samtalet framkommer det vad den intagne kan ha med sig t.ex. i form av betyg, intyg och erfarenheter samt ser på dennes önskemål och vad detta kan leda till. Vid behov tittar väg-ledare på den intagnes CV och hjälper denne att formulera detta.

Kriminalvårdinspektören förtydligar att under introduktionen får de intagna information om alla alternativen de har, inför sin sysselsättningsplikt. På anstalten har man möjlighet att studera på grund- och gymnasienivå samt SFI. Högskola och KY-utbildningar finns tillgängliga om de sker på distans. Alla intagna har en verkställighetsplan som skrivs senast fyra veckor efter ankomst till anstalten. Den innehåller ”allt, man ska se till vad man behöver, hur man kan få det, då, nu sen”, uppföljning sker kontinuerligt. Studieplanen upp-rättas gemensamt av den intagne, läraren och eventuellt syv i norrköping, man följer en mall där behov, syfte, delmål, mål och strategi ingår samt kan kompletteras med eventuell neuropsykiatrisk diagnos.

(36)

Hur ser de intagna på den studie- och yrkesvägledning de får?

De intagna anser sig inte få någon vägledning inför sysselsättningsplikten. Någon säger sig fått hjälp av häktets bibliotekarie som informerat om att SFI finns på anstalten, vilket han läser nu, för framtiden. De övriga anser inte att de erhållit vägledning inför framtidens karriär medan en anser sig inte behöva vägledning då han har arbete vid frigivning.

Då de intagnas dom har påverkat deras arbetssituation, framkommer det att alla utom en har behov av vägledning. Den intagne som inte har behov av vägledning har kvar sin anställning efter avtjänat straff. De andra har haft en anställning/studier vilket de fått avsluta till följd av domen.

”Har inget jobb när jag kommer ut. Vill börja på ny kula, byta stad, umgänge allt”. ”Har inget arbete, har jobbat med sånna olagliga grejjor. Jag vet inte nu när jag kommer ut vad som väntar mig”.

”Jag kan inte fortsätta mina studier, måste pausa, katastrof, måste fortsätta efter två år, vet inte om det går”.

En av de intagna nämner vägledaren från arbetsförmedlingen, ”är fantastisk duktig och jättebra. Håller vad hon lovar och lämnar info och är snabb. Kommer även med egna tips och idéer”. Samtliga intagna menar att informationen om vad arbetsförmedlingens väg-ledare kan hjälpa till med är dålig. Studie- och yrkesvägledningen i Norrköping nämns av endast en intagen, som har vetskapen om att den funktionen existerar. Informationen erhöll han från sin lärare. Flertalet av de intagna uttalar sig om att deras önskan/behov av väg-ledning inte uppfylls då de uttrycker sig, ” inte alls, har inte fått något, här är ingen som bryr sig vad jag ska göra när jag kommer ut”. En uttalar sig att han skulle vilja prata med någon, som har kunskap om vilka studier som krävs för ett visst yrke han kan tänka sig att arbeta med i framtiden.

Enligt syv i kriminalvården har en kort utvärdering om hur intagna ser på studie- och yrkesvägledning utförts tidigare av kriminalvården. Där framkom att de intagna ansåg syv som trevliga och de är tacksamma för att tjänsten existerar, dock missnöjda med att

(37)

vägledaren ej är på plats fysiskt. Personligen tror och hoppas han själv att de är nöjda och glada att någon lyssnar. Han tror även att de intagna har förtroende för honom då han märkt att de öppnar sig för honom i de individuella samtalen. Läraren tror att studie- och yrkes-vägledning inte är förankrat då inte alla intagna vet att möjligheten finns. Hon menar att de som varit i kontakt med syv upplever det som bra ”eftersom syv bryr sig och de intagna blir hoppfulla”. Hon poängterar att intagna som talat med syv i Norrköping blir hoppfulla och börjar tro på sig själva. Kriminalvårdsinspektören har däremot ingen vetskap om de in-tagnas behov av syv tillfredställs. Han menar ”det som inte finns, efterfrågas inte medan det som finns kan efterfrågas jättemycket”. Det framkommer också att intagnas behov av studie- och yrkesvägledning kan skilja sig, beroende på vilken anstalt och/eller vilken av-delning intagna sitter på. Arbetsförmedlingens vägledare har ett hopp om att de intagna uppskattar vägledningen de får av henne.

Vad ska studie- och yrkesvägledning kompletteras med, för att de intagnas önskemål ska tillgodoses.

Norrköpings vägledare menar att då han, gallrar bland all information som finns, är det han som ”tolkar och avgör” vilken information som är bra för den intagne, utifrån deras samtal. Utifrån detta skulle han vilja ha mer tekniska möjligheter för det intagne, kanske någon ”säker plattform” där de kan söka information själva. Ytterligare ett tekniskt hjälpmedel som önskas är en webbkamera som skulle ge en möjlighet till synlig kommunikation för de som önskar. Han påpekar dock att icke synlig kommunikation upplevs ”bra för intagna som önskar vara inkognito”. Han upplever att de öppnar sig lättare, då han inte kan se dem och senare identifiera dem ute i samhället. Läraren önskar en studie- och yrkesvägledare ”som fysiskt finns på plats. Vissa kan ha telefonskräck och har behov att se den man pratar med”. Af:s vägledare skulle vilja ha möjlighet till att använda datorer, då hon vill använda sig av program som underlättar vid vägledning. Möjligheten existerar inte i nuvarande läge på grund av säkerhetsriskerna, då de intagna inte får ha tillgång till Internet. Hon anser att

(38)

arbetsförmedlingens vägledning kan kompletteras med uppföljning, för den intagne, innehållande rådgivning och stöd, vid byte av anstalt eller vid frigivning.

Kriminalvårdsinspektören vet inte vad syv kan kompletteras med, han ”tror att det kan vara väldigt individuellt, då de intagna i många fall är körda på arbetsmarknaden”. Med detta menar han att de skulle behöva mer studie- och yrkesvägledning då de intagna inte har något arbete att gå tillbaka till eller inte har haft något arbete. Intagna som haft en yrkes-identitet som de inte kan återgå till ”de behöver mest vägledning” medan ungdomar som aldrig varit på arbetsmarknaden behöver inte vägledning. Kriminalvårdinspektören poäng-terar att de yngre intagna har många syvare tidigare försökt rädda under skoltiden, ”jag tror inte det är där man ska börja man kanske ska fokusera på annat, de är helkriminella”.

För att underlätta återgång/inträde till arbetsmarknaden anser de intagna att studie- och yrkesvägledningen ska kompletteras med information från anstaltens personal, om vilka möjligheter och rättigheter till vägledning intagna har. Mer vägledningssamtal med fokus på nutid och framtid eftersom de intagna har en oro om vad de ska göra efter fri-givning är ytterligare något de önskar sig. Två uttalar sig om att de önskar sig information om hur arbetsmarknad och utbildningssystemet fungerar i Sverige. ”En vägledare kan visa mig hur det är i Sverige är inte samma som mitt land”. De uttrycker att de vill ha en väg-ledare på plats som samtalar med dem, frågar om de behöver någon hjälp och vad de har tänkt sig angående arbete och studier. Några intagna efterfrågar hjälp då de menar att har man inget att komma ut till är risken att återfalla i brott stor.

För att intagnas önskemål ska tillgodoses, vad gäller studie- och yrkesvägledning på anstalten, uttrycker sig en intagen:

Skaffa en kurs, skaffa en lokal, det finns många. Samla en gång i veckan, de kommer, sen sitter vi, en eller två timmar. De kan skriva på tavlan hur ska vi söka jobb, hur ska vi göra, jag kan inte göra cv. Det hade varit mycket lättare när man kommer ut om man hade haft något sånn kurs.

(39)

En annan uttrycker sig med liknande innehåll:

Visa var man kan jobba, var hittar man jobb, hur söker man jobb. Man kanske behöver utbildning. Jag vet inte vad min framtid är, ska jag bara tro på min tur?

Vilken är relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering?

Rehabilitering för befattningshavarna är ett brett begrepp, det kan vara att återkomma till ett friskt liv, ett bättre ut, något som ska läkas eller stärkas, att hjälpa någon tillbaka. Kriminal-vårdsinspektören uttrycker sig att ”rehabilitering kan se olika ut” samt ”till syvende och sist handlar det om man vill bli rehabiliterad”. Även för intagna är rehabilitering ett brett be-grepp. De har en gemensam uppfattning om vad begreppet rehabilitering innebär. Någon uttrycker sig ”att bryta en trend eller ett mönster t.ex. om man har problem med alkohol”, en annan uttrycker sig ”sluta vara kriminell, tycker jag och sluta ta droger, faktiskt”.

Relationen mellan studie- och yrkesvägledning och kriminalvårdens rehabilitering är självklar för arbetsförmedlingens vägledare, ”vägledning ingår alltid i rehabilitering”. Syv i Norrköping ser studie- och yrkesvägledning ”som en teoretisk del av rehabilitering” och anser att relationen är ”bra för programmen drar år samma hål”. De intagna ”höjer sig själva genom ett vidgat perspektiv” eftersom syv ger verktyg som de intagna har an-vändning för. De intagna erhåller ”kunskap om mig själv, kunskap om alternativen och därmed kunna göra bra val”.

Sedan utslussningsaktiviteterna introducerats anser kriminalvårdinspektören att kriminalvården är aktivare med studie- och yrkesvägledningsaktiviteter inom rehabilite-ringen, ”vi är på banan bägge två”.

Individuell vägledning där man kartlägger, plockar fram egna tankar samt erhåller information om arbetsmarknaden, ger arbetsförmedlingens vägledare de intagna. Väg-ledaren hänvisar till detta som en del av rehabiliteringen för en förenkling av återgång eller inträde på arbetsmarknaden för de intagna.

Figure

Figur 1. Fyrstegsmodell för vägledning
Figur 2. Spindeln i nätet

References

Related documents

“shortcut” which is basically grounded in a fundamentally reverse process – fusion and admixture of the genetic material from two already formed species and subsequent formation of

46 Konkreta exempel skulle kunna vara främjandeinsatser för affärsänglar/affärsängelnätverk, skapa arenor där aktörer från utbuds- och efterfrågesidan kan mötas eller

This project focuses on the possible impact of (collaborative and non-collaborative) R&D grants on technological and industrial diversification in regions, while controlling

Analysen visar också att FoU-bidrag med krav på samverkan i högre grad än när det inte är ett krav, ökar regioners benägenhet att diversifiera till nya branscher och

The increasing availability of data and attention to services has increased the understanding of the contribution of services to innovation and productivity in

Av tabellen framgår att det behövs utförlig information om de projekt som genomförs vid instituten. Då Tillväxtanalys ska föreslå en metod som kan visa hur institutens verksamhet

This thesis examines maritime instructors’ work in supporting students’ collaborative training to become professional seafarers in simulator-based learning environments.

Moreover, the findings illustrate how professional learning draws both on the students’ access to work contexts on board ships, and an instructor that systematically addresses both