Lärarutbildningen Kultur – Språk – Medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan
-
Några pedagogers syn på bild, drama och musik i sin verksamhet
Aesthetic expressions in preschool and school
- Some teachers views on art, drama and music in their activities
Anna Ekbom
Sara Ekström
Lärarexamen 210 hp Examinator: Els-Mari Törnquist Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Handledare: Astrid Boström Examinationsdatum 2010-06-10
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid. Detta kan förklara att det finns en tydlig gräns mellan de pedagoger som väljer att arbeta estetiskt och de som lämnar detta ansvar till andra. Vår slutsats är att det finns en strävan hos de flesta av våra informanter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet med syftet att barnen/eleverna ska få ett vidgat synsätt på lärandet. Trots denna strävan om att arbeta med estetiska uttrycksformer känner många pedagoger att det inte finns tid och utrymme för att förverkliga sina drömmar om ett mer estetiskt lärande.
Innehåll
1.1 Syfte och problemställning………...7
2 Litteratur………...…..8
2.1 Estetiska uttrycksformer ………..……...…...…8
2.2 Språklärare och kreativitet ………...………..………...9
2.3 Den skapande människan……….………...10
2.4 En längtan efter skapande...………...…...11
2.5 Läroplaner………...…...13
3 Metod………...………..………….…...…14
3.1 Enkät.………...….…...14
3.2 Intervju...………....…...…16
3.3 Urval till intervjuerna...16
3.4 Forskningsetiska principer………...…...……...17
4 Resultat………...………...17
4.1 Arbetet med bild, musik och drama i några pedagogers verksamhet……...18
4.2 Delade meningar om tid och utrymme för skapande arbete………...19
4.3 Den synliga läroplanen………...19
4.4 Skapande rum- De intervjuade pedagogernas tankar om bild, musik och drama...20
4.5 Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan………...21
4.6 Estetisk verksamhet – önskningar och visioner………...23
5 Analys och tolkning………...23
5.1 Skapande rum- De intervjuade pedagogernas tankar om bild, musik och drama....23
5.2 Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan………...……...24
5.3 Estetisk verksamhet - önskningar och visioner……...………...26
6 Slutdiskussion………...26
6.1 Vidare forskning………...29
Bilaga 2 Intervju frågor………...…36 Bilaga 3 Enkätresultat………...37
1 Inledning
Vi är nyfikna på hur några pedagoger inom förskola och skola förhåller sig till estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vi hoppas att detta arbete kommer att synliggöra och utveckla tankar kring hur dessa pedagoger arbetar med estetiska uttryck. Estetiska uttrycksformer som bild, musik och drama ryms inom estetik och har skapat en väg för oss som vi vill utforska ytterligare under alla våra kommande yrkesverksamma år.
Vår inspiration har vi fått från vår utbildning på KME (kultur, medier och estetik) där vi kommit i kontakt med flera olika sätt att uttrycka sig och hur man kan arbeta med dessa. Vår utbildning har även präglat vårt sätt att tänka och reflektera och synliggöra olika estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan.
I läroplanen för förskolan (Lpo98) står det att det är viktigt att uppmuntra barnens nyfikenhet, företagsamhet och intresse samt att stimulera deras vilja och lust att lära. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. I läroplanen för skolan (Lpo94) står det att en harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.
Det råder delade meningar kring hur man i förskolan och skolan arbetar med estetik. Madeleine Hjort (2001) som har varit verksam inom offentlig förvaltning med konstarter och scenkonst tar upp i sin bok Konstarter och kunskaper att skolan idag är inriktad på vetande som kan kommuniceras med hjälp av siffror och alfabet. Hon konstaterar att bild, musik och drama har kommit på undantag. Ur bild, musik och drama mynnar fantasi och detta är något som Vygotskij (1995) tar upp i sina teorier i boken Fantasi och kreativitet i barndomen. Han menar att fantasin så som ritandet är särskilt förskoleålderns speciella form av skapande. På samma sätt som Vygotskij syftar på att kreativitet är en grund för barnet i förskoleåldern, är det på samma vis möjligt att barns fantasi och kreativitet synliggörs i ett bredare perspektiv inom förskolan än i skolan?
1.1 Syfte och problemställning
Vi vill synliggöra pedagogers tankar och synsätt; hur de arbetar med bild, musik och drama i sina närmiljöer. Vilken roll/betydelse har de estetiska uttrycksformerna för pedagoger inom förskolan och skolan?
• Hur definierar pedagoger estetiska uttrycksformer i relation till sin verksamhet? • På vilka sätt används drama, bild, musik i pedagogers verksamheter?
• Vilka är hindren respektive möjligheterna med att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan?
2 Litteratur
Litteraturdelen redogör först för tidigare forskning för att visa vad den aktuella forskningen på området säger. Sedan beskrivs det vad styrdokumenten säger, kopplat till den litteratur som behandlas i arbetet.
2.1 Estetiska uttrycksformer
Marie Bendroth Karlsson (1998) förskolelärare och bildpedagog, skriver i sin bok
Bildskapande i förskola och skola att det krävs mod och att man måste våga ta risker i en kreativ process; att skissa och kassera och skissa igen. Att våga misslyckas men ändå inte ge sig är en av grundstenarna i en kreativ process. Det innebär inte enbart att få något ur händerna, utan det handlar också om ett skeende på ett djupare plan; en samverkan mellan det yttre och det inre, det objektiva och det subjektiva. Vidare skriver Karlsson att inom svensk förskola och grundskola är föreställningen om att skapande verksamhet är bra och viktigt för barnen klart dominerande. "Alla" säger att barn måste få måla, sjunga och fantisera. Men hur gör man det? Karlsson menar att pedagoger inte säger det de menar och att de inte gör det de säger att de ska göra. Vilket i praktiken kan betyda att en pedagog säger att eleverna får måla fritt, men att hon har bestämda krav på resultatet. Hon ger ett exempel på att en pedagog säger till sina elever att alla kan måla och rita men efter någon minut står och famlar och förklarar att hon själv inte är så bra på att rita. När det gäller bild och andra estetiska uttrycksformer är fallgroparna större än i övriga ämnen eftersom att myten om medfödd förmåga är mer utbredd här. Estetiska uttrycksformer kräver tid, man måste få många möjligheter att göra. Karlsson menar att det också krävs en attitydförändring speciellt i skolan om vad som är viktigt. Jon Roar Björkvold (2005) menar precis som Karlsson att den vuxne pedagogen måste utgå ifrån sin skaparpotential och att det är mötet mellan den vuxne och barnet som ligger till grund för att det ska finnas en positiv förutsättning till barnets orädda leklust och djärva utforskarbehov. Vidare menar Björkvold att konstnären i människan är knuten till barnet inom sig och precis som Vygotskij menar han att den skapande människans drag hämtas ur barndomen.
Viveka Rasmusson och Bodil Erberth (2008) skriver i boken att Undervisa i pedagogiskt drama, att Malmcolm Ross som är forskare och dramapedagog betonar i The Creative Arts att arbetet med estetisk gestaltning utvecklar en sinnlig intelligens. Han menar att ett estetiskt förhållningssätt kan bidra till en ökad förståelse för att urskilja, tolka och ta ställning till nya uttryck. Författarna menar i likhet med Ross att dramatisera är att gestalta en handling i rummet med hjälp av olika roller. Att använda sig av pedagogiskt drama är ett verktyg eller metod i t.ex. undervisningen eller i en samling för att belysa en händelse eller företeelse. Med hjälp av pedagogiskt drama har elever och barn möjlighet att uttrycka sig. Deras förmåga att kommunicera, ta ställning och samarbeta stärks och utvecklas.
2.2 Språklärare och kreativitet
När man som lärare arbetar med olika estetiska uttryck kan man även kallas för språklärare. Författarna Ahl, Falthin och Nordlöw (2007) menar i sin bok I rummet mellan lek och konst att lärare som ger sina barn redskap att utveckla ett rikt språk och att arbeta med form och innehåll är en ”språklärare.” Vidare skriver författarna att det centrala i yttrandefriheten är att kunna meddela upplysningar samt att uttrycka tankar, åsikter och känslor. Mycket talar för att ju flera kulturella uttrycksformer som en individ behärskar, desto mer varierad och nyanserad blir hennes uttrycksförmåga och desto större möjligheter har hon att kommunicera med sin omgivning. Detta kan kopplas till läroplanen för förskolan (Lpfö98) där det står att leka och fantisera är att locka fram känslor, stämningar och därmed lust och drivkraften att lära sig mer. I ett lärande pågår en process som är föränderlig. På samma sätt som kreativitet och fantasi, känslostämningar och uttryckssätt har betydelse för barns lärande utgör fantasin en grund för barns lust till att lära mer. Fantasin är något som Vygotskij (1995) tar upp i sina teorier i boken Fantasi och kreativitet i barndomen. Han menar att fantasin är beroende av erfarenheten och att barnets erfarenhet skapas och växer undan för undan.
Vygotskij (1995) skriver också att fantasin är en förmåga som alla människor har. Han menar att fantasi och kreativitet är positivt laddade ord och att fantasi och kreativitet därför inte tas på allvar i vetenskapliga sammanhang. Även om synen på kreativitet och skapande förändrats sedan
han skrev boken finns det fortfarande en efterföljande diskussion inom förskolan och skolan om hur lärare arbetar med kreativitet och hur de förhåller sig till barns förmåga att fantisera.
2.3 Den skapande människan
Bertil Sundin (2003) skriver i sin bok Estetik och Pedagogik att en allmän estetisk diskussion inte blir meningsfull förrän man gör jämförelser mellan estetiska uttrycksformer och hur de förhåller sig till varandra. Estetik sett utifrån ett lärande har flera olika sinnliga uttryck och gestaltningar. Kreativitet och fantasi är något som finns i barnet som växer fram genom dennes erfarenhet. Sundin citerar Freidrich Von Schiller som menar att,
En viktig idé var att det sinnliga och det rationella förnuftet ses som motsatser. Båda är nödvändiga och behöver varandra. Om bara det sinnliga får råda blir vi slavar under våra nycker och känslor. Om bara förnuftet råder blir vi stagnerade, konservativa. Motsättningen mellan det sinnliga och förnuftiga, mellan sinnevärlden och idévärlden kan upphävas genom det konstnärliga skapandet. Den skapande människan ger livet form och formen liv, hon är fri. Dessutom ger den ett alternativ till politiken för att skapa ett bättre samhälle. Det estetiska är dock farligt i sig själv, om man inte sätter etiska barriärer för att uppnå balans.
(Sundin 2003, s. 78)
Sundin menar att estetiken kan hjälpa oss att komma åt våra inre, andliga kvaliteter. Genom att öva upp känsligheten för de konstnärliga uttrycken kan vi åstadkomma en nödvändig syntes av olika specialkunskaper dvs. att genom kreativt skapande av konstnärliga uttryck kan man få syn på nya och flera olika kunskaper samt uttryck. De konstnärliga uttrycken som bild, drama och musik är precis som Schiller menar ett sätt att berätta något om världen, samhället, yttrandefrihet en tanke eller åsikt. Ett annat sätt att uttrycka estetik i ett ”lärande” är att det uppfattats inom skolvärlden som snobbigt, irrelevant och exklusivt. Bertil Sundin skriver att relationen estetik/pedagogik inte är självklar och intresset för estetiska frågor har varit oklar bland pedagoger.
Sundin menar att det skall finnas en balans eller en naturlig förbindelse mellan pedagogik och estetik i skolvärlden. Han menar att det kan finnas olika synsätt bland pedagoger i skolvärlden dels pedagogen som är mer intresserad av sina egna formuleringar än av mottagarna och å andra sidan pedagogen som struntar i upplevelsesidan och fokuserar enbart på resultatet.
Mellan dessa extremer finns en rad försök att skapa ett mer balanserat förhållande mellan form, innehåll och process. (Sundin 2003, s 25)
Anna Forsell (2005) menar i sin bok Pedagogerna att en central utgångspunkt i Deweys pedagogiska filosofi är att barnet är en samhällsvarelse, det vill säga hon är social redan från början. Dewey menar att om man förstår människan som i grunden social måste det också få konsekvenser för hur man utformar skolans praktik. Individ, skola/förskola måste utgöra en helhet om vi vill nå pedagogisk framgång menar Dewey. Utvecklingen i samhället ser han som en gemensam angelägenhet. Barnets sociala liv är grunden till koncentration och att dess sociala liv påverkar inlärningen. Dewey menar att utbildning förenar konst och vetenskap och att dessa två går hand i hand.
2.4 En längtan efter skapande
Agnes Nobel (2001), docent i pedagogik på Uppsala universitet, skriver i sin bok Hur får kunskap liv? Att det är angeläget med en mer öppen och allsidig kritisk diskussion kring konsekvenserna av att utbildningar sedan länge men nu allt mer styrs av naturvetenskap och teknik. Hon menar att vi måste diskutera vilken roll en sådan prioritering har för uppkomsten av många av dagens samhällsproblem, där bristande människokunskap i samband med teknikutveckling kan ha spelat en viktig roll till exempel för den stress och ohälsa fler och fler människor i dagens samhälle drabbas av. Nobel skriver att fler och fler unga väljer att efter sin obligatoriska skolgång söka in på en konstnärligt inriktad högskoleutbildning, trots betydande arbetslöshet inom dessa fält. Detta kan handla om en längtan efter andra prioriteringar än de som de upplevt under sin skolgång. I en tidigare upplaga av Hur får kunskap liv? skriver Nobel att det talas mycket om vikten av att kulturen kommer in i skolan och hon menar att det är glädjande men att det säger väldigt lite om vilka möjligheter som finns i realiteten. Hon menar att problemet
är att det finns en tendens att betrakta kulturfenomen som någonting för sig - något som hör fritiden till, utan någon direkt koppling till samhällsmaskineriet och människornas liv i total bemärkelse. Konsten som förståelseform anses långt ifrån vara något likvärdigt komplement till vetenskapligt framtagen kunskap. Nobel menar att de estetiskt- praktiska inslag som finns i skolan isoleras till särskilda ämnen. Madeleine Hjort (2001) menar på samma sätt att skolan har svårigheter med att leva upp till de riktlinjer som beskrivs i läroplanen för skolan. Hon menar att inte ens de ämnen som eleverna garanteras undervisning i, så som musik och bild, disponerar ett rimligt timtal för att möjliggöra det innehåll som anges i läroplanstexterna. Hjort skriver att fördelat över nio år har eleverna 25 timmar av musik och bild per år och område. Det innebär en sammantagen undervisning om en dryg vecka per år under nio år. Hjort förklarar att det är i omfattning skolans näst minsta ämnen.
Hjort skriver vidare i sin bok att barnen, med hjälp av förskolans pedagogik, fortfarande möter många olika uttrycksformer och lekar och undersöker med hjälp av dessa. Även i grundskolans tidigare år ingår pedagogiskt arbete som inbegriper de flesta uttrycksformerna. Med ökad undervisningstid ökar också träningen och fokuseringen på att läsa, skriva och räkna. Hon menar att den slutsats som en elev i grundskolans tidigare år medvetet eller omedvetet kan komma fram till, är att det viktiga lärandet försiggår i de språkligt burna formerna och i matematiken.
Agnes Nobel (2001) menar att man i skolan har glömt bort att det finns olika ingångar till ämnen. Matematiker har sagt att de anser att matematik är en konst och en lek, Nobel frågar hur många som i skolan får uppleva matematiken som just en lek. Hon menar också att emotionella aspekter förbises i den formella matematikundervisningen och att man borde inrikta sig mer på att ge eleverna en chans att uppleva den estetiska dimensionen som finns i matematiken. Nobel skriver vidare att den åtskillnad vi gör mellan begreppen konst och vetenskap kan jämföras med den vi gör mellan underhållning och undervisning.
Medan kunskaper, undervisning, inlärning och vetenskap oftast betraktas som något seriöst och skolmässigt formellt, ser vi på konsten och det egna skapandet som något mera nöjes- och fritidsbetonat- något som mera har med fantasi och lekfullhet att göra. I skolan skiljs det mellan de estetiska övningsämnena och de
andra ’riktiga’ ämnena, även om senare läroplaner betonar betydelsen av samverkan ämnena emellan. (Nobel 2001, s 99)
Martina Tallefors (2009) har i sitt examensarbete ”Kan estetik ge kunskap liv?” – En studie om estetikens roll och betydelse i skolan, undersökt hur fyra pedagoger levandegör kunskapen i skolan och vilket förhållningssätt de har till estetiska uttrycksformer. Hon har i sin undersökning kommit fram till att det finns delade meningar om hur vida man arbetar med estetiska uttrycksformer i skolan. Två pedagoger anser att estetik har för liten plats i den kommunala skolan. De menar att estetiska uttrycksformer bidrar till att kunskapen förankras på ett mer djupare plan när man använder kroppen som uttrycksmedel i undervisningen. En pedagog förklarar att eleverna anser att det är berikande att arbeta med estetiska uttrycksformer men uttrycker samtidigt att om det blir ”stökigt” i klassrummet återgår hon till dem mer traditionella arbetssätten. De två andra pedagogerna som deltog i undersökningen påpekar att det finns en rädsla för att uppfattas som märkvärdig av andra kollegor, om man väljer att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning.
2.5 Läroplaner
Det råder delade meningar om hur man bör arbeta med estetiken i skolan och förskolan. Många pedagoger anser att estetiken har för liten plats i skolan och säger att det är en viktig del av elevernas utveckling. I läroplanen för skolan, Lpo94, skriver utbildningsdepartementet att
Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. ( Lpo94)
Hjort menar att det inte finns tid för pedagogen att gå djupare in i de estetiska uttrycksformernas roll utifrån läroplanen. Hjort skriver att musik och bild har vardera 3% av den stipulerande
undervisningstiden. Även Nobel menar att det är svårt för skolan att avsätta den tid som krävs för att eleverna skall få den undervisning i estetiska ämnen som de har rätt till.
Ahl, Falthin och Nordlöw menar att leken ska vara en grogrund för lärande. I svenska läroplaner anses det som en självklarhet åtminstone för de små barnen, men nämns inte för de äldre och leken betonas endast i texter gällande de yngre barnen. Skapande och kreativitet är ord som återfinns i samtliga läroplaner. Förskolan skall enligt Läroplanen för förskolan
Utmana och inspirera barnen till att våga leka och vara aktiva samt att utforska omvärlden. Det är viktigt att uppmuntra barnens nyfikenhet, företagsamhet och intresse samt att stimulera deras vilja och lust att lära. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö 94)
Vidare säger utbildningsdepartementet (1998) att för att detta skall vara möjligt skall även eleverna kunna utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika
uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.
3 Metod
I denna del diskuterar vi metodval och tillvägagångssätt ,vi tar även upp de forskningsetiska principerna som skall tydliggöras för alla inblandade i en empirisk undersökning.
När man gör ett undersökande arbete måste man först bestämma vilken typ av metod man vill använda. Jan Trost (2001) skriver i sin bok Enkätboken att hur vida man hanterar valet av metod beror emellertid på frågan om skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Vidare skriver han i sin bok, att om frågeställningarna gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt, skall man göra en kvantitativ undersökning. Gäller däremot frågorna att försöka ta reda på mönster eller att förstå människors åsikter gör man en kvalitativ undersökning. Den dokumentation vi valde som metod för vårt undersökande arbete baseras på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer.
Johansson och Svedner (2006) skriver att den kvalitativa intervjun är den vanligaste metoden för lärarexamensarbeten. Ofta ger denna metod intressanta och lärorika resultat om lärares syn på undervisning. Intervjun ger, rätt använd, kunskap som är direkt användbar i läraryrket. Våra intervjuer byggde på frågor som formulerades olika beroende på samtalet och detta menar Johansson och Svedner, blir då en kvalitativ intervju. I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp.
3.1 Enkät
Vi valde att skicka ut enkäter på en förskola och en skola. Förskolan är belägen i en större stad i södra Sverige, medan skolan är belägen i en mindre stad i södra Sverige. Vi valde att dela ut enkäterna på våra partnerskolor, detta för att vi vid tidpunkten hade vår praktik och för att det då blev enklare att samla in enkäterna efter att den genomförts av informanterna. Eftersom en av oss har fö/gt i sin examen och en har förskola ville vi undersöka om det finns olika tankesätt i förskolan och skolan om hur man arbetar med estetiska uttrycksformer. Vi skickade ut 20 enkäter på varje ställe och det visade sig att det på förskolan endast var sex personer som valde att svara på enkäten. I skolan fick vi tillbaka 11 stycken.
Vi valde att börja vår undersökning med en enkätundersökning (se bilaga 1) på grund av att vi ville få en överblick över hur lärare arbetar med estetiska uttrycksformer. Vi använde senare vårt undersökningsresultat från enkätundersökningen för att söka informanter till våra intervjuer. Frågor som vi har ställt till våra informanter i enkätundersökningen är om de anser att man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med bild, musik och drama i sitt klassrum/samling. Vi frågar också om deras inställning till estetiska ämnen och vikten för barns utveckling. En annan fråga som vi ställer i undersökningen efter att de har fått läsa ett citat ifrån läroplanen för skolan är om de tycker att detta är synligt på deras arbetsplats. Vi valde citatet från skolans läroplan på grund av att vi tycker att det är aktuellt även i förskolan.
3.2 Intervju
Av de 17 som ställde upp i enkäterna ville ingen ställa upp på intervju. Detta var ett scenario som vi inte föreställt oss, vilket gjorde att vi fick tänka om. Vi ville att enkäten skulle vara en grund för intervjun, men vi fick istället ta kontakt med andra personer som vi känner som skulle vilja ställa upp på en intervju. De som vi nu intervjuade genomförde inte enkätundersökningen. Vi har nu två skilda undersökningar men vi valde att se det som en intressant infallsvinkel att kunna jämföra enkät och intervju resultat. Inför intervjun fick informanterna se en intervjuguide (se bilaga 2) med frågor som vi tänkte samtala utifrån. De hade hela tiden under intervjun tillgång till guiden som stöd. Vi intervjuade tre verksamma pedagoger, samtliga var verksamma på arbetsplatser i södra Sverige. Vi valde att genomföra våra intervjuer på varje lärares arbetsplats. Intervjuernas längd varierade från cirka 15-30 minuter och vi valde att föra ett samtal med informanten där vi förde anteckningar under samtalets gång.
3.3 Urval till intervjuerna
Urvalet av informanter för deltagande i intervjuerna gjordes utefter vilka som var villiga att delta. De kriterier vi ställde på våra informanter var att det skulle vara en verksam pedagog inom förskolan eller skolan, sådant som ämnesinriktning och kön var inte det som ligger i fokus för undersökningen. Informanterna är verksamma inom förskolan och grundskolans tidigare år. En av informanterna har varit verksam i grundskolans senare år och gymnasiet. Hans synsätt och förhållningssätt till estetiska uttrycksformer som bild, musik och drama i relation till hans verksamhet påverkar intervjuresultatet i vidare bemärkelse. Eftersom informanten har varit lärare för barn i grundskolans senare år och gymnasiet får vår undersökning ett bredare perspektiv.
Sofia är pedagog och verksam i förskolan.
Sofia har tidigare arbetat inom skolan och då arbetat med drama. Hon är i grunden rörelse pedagog för skådespelare (röst, scen och rörelse.)
Jesper är idrottslärare i grundskolans senare år och gymnasiet, verksam som pedagog i förskolan.
Jesper har arbetat som lärare inom grundskolans senare år i ämnena religion, svenska och idrott. Han är utbildad dramapedagog.
Thomas är fritidspedagog/lärare i grundskolans tidigare år i ämnena svenska och
samhällsorienterade ämnen och musik.
3.4 Forskningsetiska principer
I vårt arbete utgår vi ifrån Vetenskapliga rådets fyra huvudkrav som är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Nedanstående information är hämtad från vetenskapliga rådet (www.codex.vr.se)
Informationskravet säger att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet säger att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet säger att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet säger att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
4 Resultat
Nedan följer resultatet från enkätundersökningarna och intervjuerna. Vi har valt att kategorisera enkätresultaten under tre rubriker som är: Arbetet med bild, drama och musik i några pedagogers verksamhet, Delade meningar om tid och utrymme för skapande arbete och Den synliga läroplanen. Detta för att vi vill strukturera det insamlade materialet för att sedan kunna sammanställa och jämföra. I bilaga 3 har vi valt att ställa upp enkätresultaten i diagram.
Intervjuresultatet är också uppdelat i tre rubriker. De tre rubrikerna är: Skapande rum – De intervjuade pedagogernas relation till bild, musik och drama, Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan och Estetisk verksamhet – önskningar och visioner.
4.1 Arbetet med bild, drama och musik i några pedagogers verksamhet
Samtliga pedagoger i förskolan svarar att de anser sig arbeta med bild i sin verksamhet, medan fyra pedagoger av elva tillfrågade i skolan svarar att de arbetar med bild.En pedagog i förskolan skriver i enkäten:
”Skapande och estetiska läroprocesser är något vi arbetar med dagligen. Vi har en ateljé där det mesta av materialet står framme så barnen kan använda det när de vill. Vi ordnar också planerade skapande aktiviteter så barnen får möjlighet att utmana sig själva och prova nya material och metoder”
De pedagoger som svarar att de använder sig av bild i skolan svarar att de använder bild som ett komplement på andra lektioner bland annat för att illustrera saker på tavlan. De som svarar att de aldrig använder sig av bild, svarar att det finns andra lärare till detta.
En pedagog i förskolan skriver
”Vi har ett dramarum där det finns möjlighet att klä ut sig. Vi arbetar med projekt och försöker där få in alla estetiska läroprocesser, även drama. Nu arbetar vi mycket med tåg och dramatiserar att vi åker tåg…”
Åtta av elva tillfrågade i skolan svarar att de arbetar med drama, mendan tre svarar att de aldrig gör det på sina lektioner. Sex stycken svarar att de använder sig av drama genom att ha trygghetsövningar och gruppförstärkande övningar i klassrummet. En person svarar att hon använder sig av drama på julspelet och en person svarar att han använder drama inom teman. De som svarar att de aldrig använder drama skriver att det finns andra lärare till detta.
Alla utom en pedagog i förskolan svarar att de använder sig av sång och rörelse i sin dagliga verksamhet tillsammans med barnen. En pedagog svarar att hon skulle vilja arbeta mer med instrument men att det saknas på hennes arbetsplats
Fem av elva tillfrågade i skolan svarar att de arbetar med musik, medan sex personer svarar att de aldrig arbetar med musik på sina lektioner. De pedagoger som säger att de arbetar med musik skriver att de lyssnar på cd i bakgrunden, sjunger på lucian, och att eleverna skriver arbeten om olika artister. De sex som svarar att de aldrig jobbar med musik skriver att det finns andra lärare till detta.
Sju av sju pedagoger i förskolan anser att man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen och nio av elva personer i skolan samtycker. Två av elva personer svarar att de instämmer delvis men lämnar ingen kommentar till detta.
4.2 Delade meningar om tid och utrymme för skapande arbete
Samtliga pedagoger i förskolan svarar att de anser att det finns utrymme för att arbeta med skapande verksamhet i förskolan. I skolan svarar fem tillfrågade att de anser att det finns tid och utrymme för att arbeta skapande medan fem personer inte samtycker och en person är osäker till detta. Alla pedagoger i förskolan skriver att de anser att det är väldigt viktigt att arbeta med skapande utom en som svarar att det är ganska viktigt. I skolan svarar fyra av de elva tillfrågade att det är väldigt viktigt och sju personer svarar ganska viktigt. Dock lämnar ingen kommentarer till varför de anser att det är så viktigt för barnen.
4.3 Den synliga läroplanen
Efter att pedagogerna i undersökningen har läst följande citat, frågar vi dem om de anser att dessa riktlinjer är synliga på deras arbetsplats:
”Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.”
Fem av sju pedagoger skriver i förskolan att de anser att dessa riktlinjer är synliga på deras arbetsplats. Två pedagoger menar att man ändå alltid måste kämpa och sträva efter att bli bättre. Fyra av elva tillfrågade i skolan svarar att de tycker att det är synligt på deras arbetsplats, medan fem svarar att det inte är det. En person är osäker och en väljer att inte svara på denna frågan.
En pedagog menar att det behövs specialkompetens för att arbeta med detta på en skola. En annan pedagog svarar att det har saknats tydliga lokala arbetsplaner inom samtliga ämnen och att första steget har varit de teoretiska ämnena som ska bli färdiga. Nästa steg blir att göra färdigt för övriga ämnen som han menar är just drama, rytmik, dans och musik.
4.4 Skapande rum – De intervjuade pedagogernas relation till bild, musik
och drama
Sofia ser estetiska uttrycksformer som ett bredare begrepp. Genom att arbeta fysiskt med hela kroppen skapas en vidare förstärkning för någonting. Hon menar att genom att gestalta det man lär sig skapar man nya tankebanor och att det gynnar det kognitiva tänkandet.
”När man närmar sig något på något nytt sätt ger det en viss typ av tankar, kreativt tänkande.”
Sofia berättar att musik för henne kan relateras till rytm t.ex. när barnen dukar eller sitter vid bordet och trummar vid bordskivan. Begreppet bild för henne beskriver hon som mer statiskt. Hon har mycket musik och drama bakom sig och hon skulle vilja bli bättre på att använda bild på ett lekfullt och kommunikativt sätt, genom att se situationer som bilder och tolka dem ur ett mer konstnärligt perspektiv. Begreppet drama är för henne lek, en kommunikation. Sofia berättar att hon i hennes arbete undersöker och reflekterar frågan om att vara människa och undersöker barns sätt att tänka och kommunicera.
Jesper relaterar begreppet bild med att teckna, skulptera, utforma och att fotografera. Han tydliggör att han inte arbetar med bild. Musik för honom är ett verktyg på så sätt att man kan använda det på förskolan, under vilan när barnen ska sova.
”… Jag tycker det är fantastiskt att använda musik på grund av att det kan få en lugnare effekt på barn under vilan, en sorts stimulans.”
Jesper förklarar att genom att gå in i ett barns lek går man in i en roll och det anser han är pedagogiskt drama. Han berättar att genom att vara aktiv i barnets lek kan han arbeta med estetiska uttryck och att det är svårt att styra det själv eftersom han utgår ifrån barnet. Pedagogiskt drama ligger nära till hands för Jesper och kan användas i alla möjliga sammanhang i religion, svenska och idrott. Pedagogiskt drama kan användas som ett verktyg för att förmedla språket förklarar han. Under en lektion i religion berättade Jesper att han bad eleverna gestalta Jesus uppståndelse i form av en pjäs. Under denna lektion involverade han intellekt, sinne och känslor i en pjäs eftersom han tror att inlärningen blir starkare då. Han menar attupplevelser som berör i ett lärande aktiverar känslolivet. Han arbetar också en hel del med värderingsövningar, etik och moral.
Thomas berättar att för honom är estetiska uttrycksformer ett sätt för eleverna att kunna lära sig och fördjupa sig i något med flera sinnen. Estetiska ämnen är också ett verktyg för att samtala. Stefan förklarar att han kan fånga elevers intresse genom att bygga en skog, skapa ett landskap istället för att enbart läsa en bok om ämnet skog.
”När jag undervisar i geografi kan man låtsats att man är ute och reser, man visar världskartan och sjunger och spelar låtar från andra kulturer på gitarren.”
Thomas har arbetat och undervisat i bildspråk, historiska bilder samt modern konst för elever mellan 12-13 år. Han menar att bild och matte är ett sätt att kommunicera. Stefan menar att man som lärare kan se hur barnen mår i förhållande till hur de trycker och använder pennan på bildlektionerna. Musik för honom är ett uttrycksmedel där elever som har svårt för andra ämnen i
skolan socialt eller intellektuellt kan känna självkänsla. Begreppet drama är ett uttryck för att öka en förståelse för något annat, konstaterar Thomas.
4.5 Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan
Sofias berättar att man arbetar mer separerat med estetiska uttrycksformer i skolan. Hon förklarar att man arbetar med teater och bild mer uppdelat. Hon menar att en lek för barn i 2 års ålder inte skiljer sig mycket från barn i 8 års ålder.
”… En lek där man byter platser med barn i 2 års ålder behöver inte skilja sig så mycket från fruktsallad för barn i 8 års ålder. Skillnaden är att barn i skolan inte är lika spontana i leken. Finns inga spontana ingångar i rummet. Andra överenskommelser hur man ska bete sig i rummet. ”
Jesper förklarar att han anser att det inte är omöjligt att arbeta med pedagogiskt drama i skolan. Han menar att det inte är ett hinder även om det kan vara svårt att presentera det för övriga kolleger.
”… Det var några som reagerade ’teater’ att det var lite flummigt. I förskolan upplever jag det som att det finns en annan förståelse för att drama är ett pedagogiskt verktyg och inte enbart teater.”
Thomas anser att andra lärare kan se estetiska uttrycksformer som ett avbrott i lektionen. Han menar precis som Jesper att i förskolan är det mer accepterat att arbeta med estetiska uttrycksformer. Thomas menar att ämneslärare i grundskolan arbetar mindre med estetiska uttrycksformer.
”Jag tror det har att göra med en osäkerhet, ett annat klimat. Det är svårt att göra något åt detta. Rektorer och politiker är en viktig del och att hela tiden utvecklas i sitt lärande. Själv har jag precis påbörjat en utbildning i musik och bild på Malmö högskola.”
Thomas förklarar att en orsak till varför pedagoger inom förskolan och skolan arbetar så olika utifrån estetiska uttrycksformer kan bero på att lärare i skolan måste ha sina matte timmar och svensk timmar, på grund av att de inte har fått med det i utbildningen. Det kan också bero på att de är ämneslärare, förklarar han.
Sofia säger att om man har ett engagemang kan man arbeta kreativt, det vill säga arbeta med estetiska uttrycksformer. Hon menar också att det är viktigt med stöd från kolleger och stöd av rektorer i verksamheten. Thomas förklarar att det kan vara svårt att komma som helt ny lärare inom de estetiska ämnena. Han berättar att man måste vara stark i sig själv. Han menar att han får stöd av kolleger och av rektorn och att han har arbetat in en roll som en tydlig ledare.
4.6 Estetisk verksamhet – önskningar och visioner
Nedan följer tre pedagogers önskningar/visioner om hur de vill arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Sofia, Thomas och Jesper vill fortsätta att skapa tillsammans med barnen och utveckla sitt sätt att tänka kring estetik. De anser också att de kan arbeta med estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt i sin verksamhet, men framhåller att de alltid kommer att ha önskningar och visioner om framtiden.
Sofia skulle vilja arbeta mer med gestaltning. Hon skulle vilja arbeta mer med kroppen, med hjälp av drama. Thomas menar att för att han ska kunna följa sina visioner måste han utvecklas som lärare och han tar del av olika estetiska kurser. Jesper säger att hans vision är att arbeta mer med sin fantasi och han vill överföra sina tankar om pedagogiskt drama till sina kolleger. Han menar attpedagogiskt drama är ett arbetssätt som kan användas inom idrotten. Jesper menar att en hinderbana kan förvandlas till en djungelbana och repen till ”lianer.” Det är enbart fantasin som sätter gränser.
5.1 Skapande rum – De intervjuade pedagogernas relation till bild, musik
och drama
Sofia menade att musik för henne är en rytm i samband med måltider då det uppstår en så kallad rytm då barnen dukar eller trummar vid bordsskivan. Sofia utgår ifrån ett meningsfullt sammanhang utifrån barnets närmiljö i förskolan dvs. barnets måltid. Att snappa upp rytmer eller musik hos barnet i en närliggande miljö som måltiden, öppnar möjligheter för barnet att fantisera och en lekfullhet kan utvecklas till något större i barngruppen. Det finns likheter med Vygotskijs teorier i Fantasi och kreativitet i barndomen, på vilket sätt barnets tidigare erfarenheter får betydelse och till och med en avgörande effekt på barnets fortsatta utveckling i förskolan och skolan.
Detta kan jämföras med Bertil Sundins analys i boken Estetik och pedagogik, Sundin menar att estetiken skulle kunna hjälpa människor till att komma åt sina inre, andliga kvaliteter. Genom kreativt skapandet av konstnärliga uttryck kan man få syn på nya och flera olika kunskaper samt uttryck, nya kunskaper och uttryck i verksamheten och i barnet. Den personliga utvecklingen är grunden till den kreativa processen. Det vill säga ett så kallat föränderligt synsätt – ett förhållningssätt. Sofia, Thomas och Jesper är tre reflekterande pedagoger som gör medvetna val i deras undervisning/samling. Sofia, Thomas och Jesper reflekterar över hur barnen uppfattar företeelser i barnets omvärld, vad barnen gör i olika situationer i barnets närmiljö förankrat till estetiska uttrycksformer.
Thomas menar att musik är ett uttrycksmedel och att de elever som har svårt för andra ämnen i skolan socialt eller intellektuellt kan känna självkänsla på hans musiklektioner. Detta kan kopplas till Deweys pedagogiska filosofi om att barnet är en samhällsvarelse. Thomas utgår ifrån barnet som en social varelse och strävar efter att göra barnen sedda i skolan. Detta resulterar i att Thomas engagerar dem som har sociala problem i skolan. Thomas vill indirekt att barnen ska kunna uttrycka tankar, åsikter och känslor och menar att barnets uttrycksförmåga blir mer nyanserad i arbetet av musik.
5.2 Estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan
I enkätundersökningarna svarar samtliga pedagoger i förskolan att de arbetar med musik. I skolan är det färre som arbetar med musik. Sju av sju pedagoger svarar i enkätundersökningen i förskolan att de arbetar med bild i sin verksamhet. Det råder delade meningar i hur stor utsträckning bild används i skolan och i förskolan. Enkätresultaten tyder på att fler pedagoger i förskolan arbetar med bild än i skolan, de som arbetar med bild i skolan har svarat att de använder bild som ett komplement till andra lektioner. Det skulle vara intressant att ta reda på i vilket sammanhang de använder bild som komplement eftersom det inte framgår i enkätsvaren. Många av de som svarade i enkätundersökningen svarar att det finns andra lärare till arbetet med estetiska ämnen och svaren i enkäten visar att många pedagoger inte vill ta del i den estetiska undervisningen. Karlsson, Bendroth (1998) menar att när man arbetar med estetiska uttrycksformer handlar det om ett skeende på ett djupare plan; en sorts samverkan mellan det yttre och det inre, det objektiva och det subjektiva. Sundin (2003) menar på samma sätt att estetik är ett förhållningssätt som man ständigt måste reflektera över. Om man inte har det förhållandet till estetiska uttrycksformer kan det vara svårt att använda sig av dessa på ett djupare plan. Thomas resonemang om skolans undervisning och lärares förhållningssätt skulle kunna kopplas till dessa enkätresultat och möjligen tydliggöra den bild Thomas har av hur skolans undervisning är uppdelad. Estetiska uttrycksformer kräver tid och utrymme, det krävs också en attitydförändring speciellt i skolan om vad som är viktigt.
En pedagog i enkätundersökningen i skolan svarade att det krävs specialkompetens för att arbeta med drama, musik och skapande i bild. En annan pedagog i enkätundersökningen svarade att det saknas lokala arbetsplaner inom samtliga ämnen och att det första steget har varit att göra färdigt de teoretiska ämnena och att nästa steg skulle bli ”övriga” ämnen. Agnes Nobel (2001) menar att det i skolan skiljs mellan de estetiska övningsämnena och de andra ”riktiga” ämnena, även om senare läroplaner betonar betydelsen av samverkan dem emellan.
Enkätundersökningen resulterade i att drama är det uttryckssätt som används mest i skolan, de flesta pedagoger i förskolan svarar att detta även gäller i deras verksamhet. De lärare i skolan som
svarar att de arbetar med drama, arbetar utifrån trygghetsövningar och gruppförstärkande övningar i klassrummet. Två av dessa lärare svarar att de använder sig av drama på ett av skolans julspel och inom tematiskt arbete. Det är intressant att drama är den mest förekommande estetiska uttrycksformen i förskolan och skolan. Rasmusson och Erberth (2008) menar att en förklaring kan vara att man inom pedagogiskt drama arbetar med flera sinnen samtidigt.
I samband med ett julspel, musikal, eller ett rollspel i syfte att förstärka gruppen arbetar man oftast med flera sinnen samtidigt och barnen arbetar med hela kroppen. Sinnena förstärks i drama och kan vara en förklaring till att lärare och pedagoger har lättare för att ta till sig denna uttrycksform i sin verksamhet. I samband med musikundervisning krävs mer en musikalisk färdighet. I pedagogiskt drama, då man pratar om trygghetsövningar handlar det om etik och moral – inga förkunskaper krävs enbart ett öppet sinne.
5.3 Estetisk verksamhet – önskningar och visioner
Fler än hälften av lärarna har svarat i enkätundersökningen att de anser att man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen. Samtliga pedagoger i enkätundersökningen i förskolan instämmer med detta.
Majoriteten av lärarna skriver att de inte får tillräckligt med utrymme för att arbeta med skapande verksamhet i skolan. Vårt undersökningsmaterial resulterar i att ett en orsak till varför lärare inte får tillräckligt med utrymme kan bero på att de inte får tillräckligt med stöd från rektorer. Det finns ändå en strävan och en önskan om att arbeta med estetiska uttrycksformer i skolan. Däremot anser pedagoger inom förskolan att det finns utrymme för skapande verksamhet.
Enkätresultaten visade på att lärare i skolan generellt arbetar mindre med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet än pedagoger i förskolan. Intervjuresultaten visar att samtliga intervjuade, alltså även de som arbetar i skolan, faktiskt arbetar och för en dialog med barnen i relation till de estetiska uttrycksformerna som bild, musik, drama. De har ett reflekterande förhållningssätt till estetik i sin verksamhet.
6 Slutdiskussion
Vi har under arbetets gång fått svar på vilket sätt drama, bild och musik används i våra informanters verksamheter och hur dessa definieras. Vår slutsats är att det finns ett visst hinder av att använda estetiska uttrycksformer i skolan, men att det också finns en stark strävan eller önskan om att vilja arbeta utifrån de kreativa riktlinjer som läroplanen ger. I förskolan är det mer accepterat att arbeta tematiskt däremot skiljer det sig mellan vilka sätt pedagoger väljer att arbeta och förhålla sig till de estetiska uttrycksformerna. Intervjuundersökningen resulterade i att det finns ett starkare engagemang och ett mer reflekterande förhållningssätt kring estetiska uttrycksformer hos våra informanter i intervjuundersökningarna än de i enkäterna. Vår undersökning visar att synen på bild och musik skiljer sig mellan förskola och skola, medan synen på drama är likvärdig. I skolan använder man till exempel drama som stärkande trygghetsövningar och i förskolan använder man drama i form av rollekar som också styrker barnets självkänsla.
Musiken i skolan kretsar mest kring olika tillställningar såsom lucia och julspel. I förskolan använder man musik och rörelse dagligen.
Vår uppfattning är att många pedagoger i skolan använder sig av bild på ett mer traditionellt sätt. I förskolan har pedagoger ett mer reflekterande förhållningssätt till bild som ett medvetet val i sin verksamhet på grund av att barnen utvecklas med hjälp av olika former av skapande.
Vi är medvetna om att detta inte är en omfattande undersökning och vi har även tagit del av ett annat examensarbete, detta har hjälpt oss att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar.
Tallefors (2009) menar att det finns lärare som arbetar utifrån de mer traditionella arbetssätten på grund av att det ofta blir ”stökigt” i klassrummet. I stället för att använda sig av de mer kreativa arbetssätten, menar Tallefors att många lärare anser att det finns en rädsla för att arbeta med estetiska uttrycksformer, som man inte behärskar och detta kan relateras till en av de intervjuades
tankar och frågor kring varför lärare inte fortbildar sig. De tre pedagogerna som deltog i intervjuundersökning svarade att det krävdes en involverad rektor och stöttande kollegor för att arbeta på ett kreativt sätt för att kunna möjliggöra sina idéer.
Vi har använt oss av två olika undersökningsmetoder vilket innebär att vi har kunnat granska vårt arbete utifrån flera aspekter. Vi har gjort ett medvetet val när vi använt oss av enkäter och intervjuer som underlag för vårt undersökande arbete, då vi har fått en bredare bild av hur två olika grupper med olika bakgrund och erfarenheter ser på estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vi är också medvetna om att vi skulle kunna vidareutveckla undersökningsmetoderna och hade vi haft möjlighet att utveckla vårt arbete skulle vi ha gjort enkätfrågorna ännu tydligare. Vilket hade resulterat i att vi hade fått reda på mer av pedagogernas personliga åsikter.
Vi kan se ett tydligt mönster utifrån vår enkät och intervjuundersökning att lärare inom skolan som arbetar/arbetat med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet är engagerade och medvetna om hur och varför de använder bild, drama och musik i sin undervisning. Intervjuresultaten visar på att de intervjuade arbetar med estetiska uttrycksformer som ett verktyg eller en metod för att synliggöra och stärka andra uttryck som gruppsammanhållning och självkänsla, men även som estetiskt verktyg i sin undervisning.
Av enkätundersökningen i skolan visar resultatet att de flesta pedagoger använder sig av andra kollegor till arbetet med estetiska uttrycksformer. Som Nobel (2001) skriver har många pedagoger glömt bort att det finns många olika ingångar till ämnen. Pedagoger borde ge elever en chans att uppleva den estetiska dimensionen som finns i alla ämnen i skolan. Pedagoger i förskolan verkar enligt resultatet i undersökningen ha lättare för att finna denna ingång och dela den upplevelsen med sina barn. I Agnes Nobels bok finns en text ur en tidigare upplaga från 1984 där man kan läsa att:
Idag talas det mycket om vikten av att kulturen kommer in i skolan. Det är glädjande men säger tyvärr lika lite, som läroplanens riktlinjer och mål, om vilka
möjligheter skolan i realiteten har att göra allvar av saken. Problemet är att det finns en tendens att betrakta kulturfenomen som någonting för sig – något som hör fritiden till, utan någon direkt koppling till samhällsmaskineriet och människors liv i total bemärkelse. Konsten som förståelseform anses långt ifrån vara något likvärdigt komplement till vetenskapligt framtagen kunskap. De estetiskt- praktiska inslag som finns i skolan isoleras till särskilda ämnen, vilket inte sällan intill självutplåning antar en högre verbal abstraktionsnivå i sin kamp för att åtnjuta status i skolans värld. ( Nobel 1984, S 15)
Varför väljer man att ta upp texten från 1984 i en nyare upplaga av Nobels bok? Kan det vara så att författaren precis som vi har kommit fram till att texten fortfarande är aktuell och att litteratur från idag tar upp samma problem? Madeleine Hjort skriver att:
… Att den undervisning i dans som i enlighet med lpo94 skall generera upplevelser, träna förmågan att se och reflektera och även utveckla elevers kunnande vad gäller eget skapande, förutsätter tid, rum och utbildade lärare. Krav som skolan med nuvarande förutsättningar inte lever upp till. Inte ens musik och bild, som eleverna garanteras undervisning i, disponerar ett rimligt timtal för att möjliggöra det innehåll som anges i läroplanstexten och gällande kursplaner. Fördelat över nio år har eleverna 25 timmar av musik och bild per år och område. Det innebär en sammantagen undervisning om en dryg vecka per år under nio år. Eller uttryckt som att musik och bild har vardera 3 % av den stipulerande undervisningstiden. Det är i omfattning skolans näst minsta ämnen. (Hjort 2001,s 81)
Mellan Nobels och Hjorts text skiljer det sjutton år, ändå framhålls samma problem, - Varför får inte de estetiska uttrycksformerna mer plats i verksamheten?
6.1 Vidare forskning
Varför får inte de estetiska uttrycksformerna mer plats i verksamheten när barnen så väl behöver det? Frågan som vi ställer oss i slutdiskussionen är något som vi har reflekterat över i denna pågående process under arbetets gång. Litteratur från 1984 tar upp samma problem som litteratur
under 2000- talet och visar på att estetiska uttrycksformer fortfarande har en liten plats i dagens skola. Vi har under vårt arbete fått syn på att de pedagoger som ingick i intervjun använder sig av estetiska uttrycksformer, men i enkäterna var det många som svarade att de låter andra lärare arbeta med detta. Vi undrar vad detta beror på och ställer oss frågan om synen på dagen skola kommer att förändras? Vi undrar vad som ska diskuteras och framhållas, omprövas, bearbetas och synliggöras för att inte skolans verksamhet skall stagnera? Vår studie resulterade i att förskolans verksamhet arbetar med olika kunskapsstoff på ett mer kreativt sätt, och de lärare inom skolan som verkligen har viljan att försöka att arbeta kreativt verkar för fortbildning.
En vidare aspekt av vår undersökning leder till vilka förhållanden lärare och rektorer och övrig skolledning har till varandra, på vilket sätt kommunicerar de? Hur ställer sig rektorer i förskolan och i skolan angående frågan om; hur man bör arbeta med estetiska uttrycksformer?
Referenslista
Ahl, Anna-Carin. Falthin, Annika. Nordlöw, Maria. (2007). I rummet mellan lek och konst. Stockholm: Stockholms musikpedagogiska institut
Björkvold, Jon-Roar. (2005) Den musiska människan. Hässelby: Runa Bokförlag
Forssell, Anna. (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber
Hjort, Madeleine. (2001). Konstarter och kunskap. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB
Karlsson, Bendroth, Marie.(1998) Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Kullberg, Birgitta. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Lindstrand, Fredrik, Selander, Staffan.(2009) Estetiska uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur Nobel, Agnes. (2001) Hur får kunskap liv? Stockholm: Carlssons Bokförlag
Rasmusson, Viveka, Erberth, Bodil. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur
Tallefors, Martina. (2009) Kan estetik ge kunskap liv? – en studie om estetikens roll och betydelse i skolan. Malmö: Malmö högskola 9/2009
Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur: Lund
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanen för skolan. Skolverket
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Skolverket
Vygotskij Lev. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Från internet:
Bilaga 1
Enkät
Hej vi heter Anna Ekbom och Sara Ekström, vi studerar på lärarutbildningen i Malmö med inriktning KME – kultur, medier, estetik. Anna studerar till förskollärare och grundskolans tidigare år och Sara studerar till förskollärare. Denna termin skriver vi vårt examensarbete 15 hp. Vår tanke med denna enkät är att undersöka hur Du som lärare arbetar med estetiska läroprocesser i förskolan och skolan.
Denna enkät kommer att ta ca 10 minuter att besvara. Vi är väldigt tacksamma för din tid och att vi får ta del av dina svar. Enkäten är anonym och kommer endast att behandlas av oss i vårt examensarbete.
Kryssa för det alternativ som passar Dig bäst! Man
Kvinna Förskola Skola
Vilken grundutbildning har Du?
Har Du någon fortbildning? Och i så fall inom vad?
1 Hur arbetar Du med ämnet bild i förskolan/skolan?
2. Hur arbetar Du med ämnet drama i förskolan/skolan?
3. Hur arbetar Du med ämnet musik i förskolan/skolan?
4. Man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen.
Instämmer helt
Instämmer delvis
Vet ej/obestämd
Instämmer inte
6. Anser du att det finns tillräckligt med tid och utrymme för att arbeta med skapande verksamhet som bild, musik och drama i förskolan/skolan?
Ja Nej
7. Hur viktiga är uttrycksformer som bild, musik och drama för barns utveckling?
Mycket viktiga Ganska viktiga Måttligt Svagt Obefintligt
8. Anser du att dessa riktlinjer är synliga på din arbetsplats?
”Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.”
Ja Nej
Övriga kommentarer…
Vi är tacksamma för ditt deltagande. Om du är intresserad av en uppföljande intervju utifrån vår enkät, vänligen skriv dina kontaktuppgifter nedan.
_______________________________________________________________
Om du har några frågor om enkäten är det bara att mejla oss. Enkät gjord av:
Anna Ekbom LL060771@stud.mah.se Sara Ekström LL060665@stud.mah.se
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Vad betyder estiska uttrycksformer för dig? Vilken betydelse har det för dig att använda estetiska uttrycksformer i förskolan/skolan?
2. Kan du förklara begreppen bild, musik och drama? Vad betyder dessa begrepp för dig? 3. Hur pedagoger ser på estetiska uttrycksformer ser olika ut i förskolan och skolan. Det
finns en problematik att pedagoger har så olika uppfattningar om hur man ska använda estetiska uttrycksformer i förskolan och skolan. Hur kan man som pedagog/förskola/skola arbeta med estetiska uttrycksformer för att skapa en balans mellan skolan och förskolan? Finns det skillnader?
4. Använder du dig av estetiska uttrycksformer så mycket som du skulle vilja? Om inte, varför? Om ja, på vilka sätt?
Bilaga 3
Enkätresultaten
Förskolan
Arbetar du med bild i din verksamhet?
Samtliga pedagoger svarade att de anser sig arbeta med bild i förskolan. ”Skapande och estetiska läroprocesser är något vi arbetar med dagligen. Vi har en ateljé där det mesta av materialet står framme så barnen kan använda det när de vill. Vi ordnar också planerade skapande aktiviteter så
barnen får möjlighet att utmana sig själva och prova nya material och metoder”, skriver en av pedagogerna.
Arbetar du med drama i din verksamhet?
5 pedagoger skriver att de arbetar med drama i förskolan. En pedagog skriver
”Vi har ett dramarum där det finns möjlighet att klä ut sig. Vi arbetar med projekt och försöker där få in alla estetiska läroprocesser, även drama. Nu arbetar vi mycket med tåg och dramatiserar att vi åker tåg osv.”
Arbetar du med musik i din verksamhet?
6 av 7 pedagoger svarar att de använder sig av sång och rörelse i deras dagliga verksamhet tillsammans med barnen. 1 pedagog har svarat inte mycket och har förklarat sig nedan.
”Inte mycket. Vi dansar, sjunger men hade velat arbeta mer med instrument.”
Man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen,
Instämmer helt, instämmer delvis, vet ej, instämmer inte alls.
7 av 7 pedagoger svarar att de instämmer helt med att drama, bild, musik kan integreras med andra ämnen.
Anser du att det finns utrymme för att arbeta med skapande verksamhet i
förskolan?
Samtliga pedagoger svara att de anser att det finns utrymme för att arbeta med skapande verksamhet i förskolan.
Hur viktiga är uttrycksformer som bild, musik och drama för barns
utveckling?
6 av 7 pedagoger anser att det är mycket viktigt. 1 av 7 pedagoger har svarat ganska viktigt.
Anser du att dessa riktlinjer är synliga på din arbetsplats?
Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.
5 av 7 pedagoger skriver att de anser att dessa riktlinjer ovan är synliga på deras arbetsplats. 2 av 7 pedagoger instämmer till detta och menar ”Men vi kan alltid bli bättre.”
Skolan
Arbetar du med Bild i din verksamhet?
4 av 11 tillfrågade svarade att de arbetar med bild, medan sju svarar att de aldrig arbetar med bild på sina lektioner. De som svarade att de använder sig av bild svarar att de använder bild som ett
komplement på andra lektioner bland annat för att illustrera saker på tavlan. De som svarar att de aldrig använder sig av bild, svarar att det finns andra lärare till detta.
Arbetar du med drama i din verksamhet?
8 av 11 tillfrågade svarade att de arbetar med drama, mendan 3 svarade att de aldrig arbetar med drama på sina lektioner. Av de som svarade att de använder sig av drama , svarar 6 stycken att de använder sig av drama genom att ha trygghetsövningar och gruppförstärkande övningar i klassrummet. 1 person svarar att hon använder sig av drama på julspelet och 1 person svarar att han använder drama inom teman. De som svarar att de aldrig använder drama skriver att det finns andra lärare till detta.
5 av 11 tillfrågade svarade att de arbetar med musik, medan 6 svarade att de aldrig arbetar med musik på sina lektioner. De som svarar att de arbetar med musik skriver att de lyssnar på cd i bakgrunden, sjunger på lucian, och att eleverna skriver arbeten om olika artister. De 6 som svarar att de aldrig jobbar med musik skriver att det finns andra lärare till detta.
Man kan integrera drama, bild och musik med andra ämnen
9 personer svarar att de instämmer helt, medan 2 personer svarar att de instämmer delvis. Ingen kryssar i de andra alternativen som är , vet ej och instämmer inte alls.
Anser du att det finns tillräckligt med tid och utrymme för att arbeta med
skapande verksamhet som bild, musik och drama i skolan?
5 av 11 tillfrågade svarade Ja, 5 personer svarade Nej och 1 person är osäker.
Hur viktiga är uttrycksformer som bild, musik och drama för barns
utveckling?
4 av 11 tillfrågade svarar att de anser att det är mycket viktigt, medan 7 personer svarar att det är ganska viktigt. Ingen kryssar i resterande alternativ som är måttligt, svagt, obefintligt.
” Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.”
4 av 11 tillfrågade svarar att de tycker att det är synligt på deras arbetsplats, medan 5 svarar att det inte är det. 1 person är osäker och 1 person väljer att inte svara på denna frågan.
En pedagog menar att det behövs specialkompetens för att arbeta med detta på en skola. En annan pedagog svarar att det har saknats tydliga lokala arbetsplaner inom samtliga ämnen och att första steget har varit de teoretiska ämnena som ska bli färdiga. Nästa steg blir att göra färdigt för övriga ämnen.
