Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poängSka jag bli polis eller kärnfysiker?
En undersökning av hur tankar kring studie- och yrkesvalet skiljer
sig hos barn och ungdomar i olika åldrar
Should I be a police or a nuclear physicist?
Thoughts on education and occupation among children and youth
Anders Johannesson
Petra Manhammar
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2006
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Nils Andersson
Abstract
Abstract
Abstract
Abstract
I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke.
Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer.
Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.
Nyckelord
Nyckelord
Nyckelord
Nyckelord
Psykologiska utvecklingsfaser, yrkeskunskap, studie- och yrkesval, drömyrke, stadieteorier.
Förord
Förord
Förord
Förord
Att arbeta med det här examensarbetet har varit som att åka Fritt fall. Först gick det långsamt uppåt för att till slut rasa iväg så att vi själva knappt insåg vad som hände. Turen har varit både spännande och ruskig. Under resans gång har vi hunnit känna glädje och förtvivlan men nu när åkturen är över känner vi oss både modiga och stolta över att vi vågade kliva på.
Vi vill rikta ett djupt tack till våra medresenärer:
Olof Blomqvist för statistisk expertis; Johan Dahl som räddade vårt alster när datorn kraschade; Annika Tibblin som lät oss ställa tusen frågor; Anna Nilsson som har studerat vårt arbete under lupp; elever, lärare samt rektorer på de skolor som vi har besökt och till sist vill vi tacka de härliga sexåringarna som bjöd på en fantastisk underhållning.
Ett tack till vår handledare Nils Andersson som inte lät oss kasta in handduken.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract………... 2 Nyckelord……….... 2 Förord………. . 3 Innehållsförteckning……….... 4 1 Inledning……….. . 6 1.1 Bakgrund………... 6 1.2 Syfte………. . 8 1.3 Frågeställning………... . 9 1.4 Forskningsläge.………. . 9 1.5 Avgränsningar……….. 11 2 Teori……….. 12 2.1 Vad är utvecklingspsykologi?……… 12 2.2 Sigmund Freud………. 132.3 Erik Homburger Erikson……… 15
2.4 Kognitiv psykologi……… 19
2.5 Jean Piaget……… 20
2.6 Faktaintervju med Annika Tibblin……….. 26
2.7 Teorisammanfattning……….. 29
3 Metod……… 31
3.1 Intervjuer………... 31
3.2 Enkäter………... 33
4 Resultat……… 37
4.1 Intervjuer med sexåringar………. 37
4.2 Enkäter………... 41
4.3 Årskurs sex……… 42
4.4 Årskurs nio……… 44
4.5 Årskurs tre på gymnasiet………... 49
4.6 Resultatjämförelse för åk sex, åk nio och åk tre på gymnasiet……. 53
5 Analys………... 57
5.1 Sexåringarna………. 57
5.2 Årskurs sex……… 58
5.3 Årskurs nio……… 60
5.4 Årskurs tre på gymnasiet………... 62
6 Diskussion………... 64
7 Uppslag till vidare studier………... 67
8 Källförteckning………... 69
9 Bilagor……….. 71
Bilaga A, enkätformulär årskurs sex………..………….... 71
Bilaga B, enkätformulär årskurs nio…………...……… 75
Bilaga C, enkätformulär årskurs tre på gymnasiet………...……….. 80
Bilaga D, resultattabeller årskurs sex………...…………. 84
Bilaga E, resultattabeller årskurs nio………..………….. 86
Bilaga F, resultattabeller årskurs tre på gymnasiet…...…………. 89
1 Inled
1 Inled
1 Inled
1 Inledning
ning
ning
ning
1.1 Bakgrund 1.1 Bakgrund1.1 Bakgrund 1.1 Bakgrund
– Jag vill bli dykare, sa Hektor.
– Jaså, men är inte du rädd för vatten? frågade hans mamma. – Jo… men jag ska bli dykare, upprepade Hektor.
Sexåriga Hektors vattenrädsla sätter inga käppar i hjulet för hans tanke om en framtida karriär som dykare. En sexårings idé om framtiden födde tanken som la grunden för vårt arbete.
Vi började fundera på när barn inte längre ska bli det som för stunden faller dem in. När vi är färdiga studie- och yrkesvägledare kommer vi kanske inte så ofta i kontakt med sexåringar. Våra funderingar övergick därför till att främst handla om barn och ungdomar i de olika ålderskategorier som vi kommer att undersöka i vår enkätstudie.
Då vi har varit ute på våra praktikperioder har vi mött en del elever som har varit helt säkra på vad de vill läsa till eller vilket yrke de vill ha. Vi har också mött elever som har varit raka motsatsen och visat en stor osäkerhet då det gäller framtida val. Skillnaden mellan olika elever som vi har mött har varit så stor att vi började fundera över orsaken till det. Eftersom vi vet att barn och ungdomar genomgår olika utvecklingspsykologiska faser ville vi fördjupa oss i hur deras sätt att tänka förändras i de olika faserna. Om det är en åldersfråga kanske vi skulle kunna se det med hjälp av en empirisk undersökning som vi sedan kunde jämföra med vad som är typiskt för de undersökta åldrarna.
Vi har, då vi har varit på praktik, även upplevt att de elever vi har träffat varit mer eller mindre genomtänkta i sina funderingar kring framtiden. En elev som vi mötte ville absolut bli apotekare och skulle gå på Naturvetenskapliga programmet. Eleven älskade idrott och hatade matematik och kemi. En elev som
har sådana funderingar har antingen brist på kunskap om det önskvärda yrket eller dålig självkännedom. Andra elever som vi har träffat har varit mer genomtänkta då deras intressen och kunskaper gått i linje med den studie- och yrkesfundering de hade. Vi blev nyfikna på om det kan ha ett samband med de olika psykologiska utvecklingsfaser barn och ungdomar befinner sig i vid olika tidpunkter i livet går igenom.
Vi anser att det finns ett behov för studie- och yrkesvägledare av kunskap om hur barn och ungdomar tänker kring studier och yrken i olika åldrar. Även ur ett rent utvecklingspsykologiskt perspektiv bör vi vara medvetna över vilka möjligheter de har att reflektera kring det. Med den kunskapen blir det också möjligt för oss som studie- och yrkesvägledare att se om vi skulle kunna engagera oss i tidigare stadier än vad som ofta görs idag. Vår uppfattning är att en studie- och yrkesvägledare ofta inte gör insatser tidigare än i åk 8, då det är aktuellt med praktisk arbetslivsorientering. Eleverna kanske inte är mottagliga för information om olika yrken och framtida studier tidigare, men å andra sidan kanske det inte är den typen av information som ska ges i yngre åldrar. Om eleverna redan i en lägre ålder är mottagliga, ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för någon form av vägledning vill vi fundera på hur en sådan skulle kunna se ut.
I de olika utvecklingspsykologiska faserna förändras barns och ungdomars tankestruktur. De genomgår perioder som är fyllda med både personlig självsäkerhet och personliga kriser. I dagens skola sker valen för framtida studier och yrke i åk 9 på högstadiet och i åk 3 på gymnasiet. Vi funderade på om det var bra tillfällen utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv eller om det finns bättre perioder, för eleven, att göra sitt val i.
Vidare funderade vi på hur medvetna barn och ungdomar i olika åldrar är om vilka arbetsuppgifter olika yrken har; det var först och främst medvetenheten om vad deras eget yrkesval krävde för kunskap som vi var nyfikna på. Vi ville, med vår empiriska studie, också se om det var något som förändrades med ålder och
om vi i så fall kunde se samma mönster i de olika utvecklingspsykologiska faserna.
Det som slog oss när det gällde sexåriga Hektor var att det yrket han ville ha kändes som ett orealistiskt yrkesval då han var rädd för vatten. Vi funderade på om det kan vara någon skillnad mellan vad barn och ungdomar drömmer om att bli och vad som känns realistiskt utifrån deras förutsättningar. Den fortsatta funderingen var om även det kanske ändras i takt med att de går över i en annan utvecklingsfas och i sådana fall när förändringen sker.
1.2 Syfte 1.2 Syfte1.2 Syfte 1.2 Syfte
Med det här arbetet vill vi, med hjälp av teorier i utvecklingspsykologi, titta på hur barn och ungdomar funderar över sina studie- och yrkesval. Med hjälp av vår empiriska studie vill vi undersöka det närmare.
Vi vill se om barn och ungdomar verkar ha en genomtänkt fundering när det gäller deras framtida studieval och om det stämmer överens med vad de tror att de ska jobba med som vuxna. Vidare vill vi se om det är något som förändras med ålder.
Vi är nyfikna på om barn och ungdomar skiljer mellan vad de tror att de ska jobba med och vad de drömmer om att jobba med. Vi vill se om det finns en förändring i barns och ungdomars tankar kring framtida yrken och om det kan kopplas till deras psykologiska utveckling.
Eftersom ungdomar gör sina val till framtida studier och yrken i årskurs nio och årskurs tre på gymnasiet vill vi även reflektera över om det, ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, är lämpliga åldrar att göra studie- och yrkesval i.
En annan aspekt i vårt arbete är att reflektera över om det kan finnas ett behov av studie- och yrkeskunskap i lägre åldrar. Vi frågar oss hur medvetna barn och ungdomar i olika åldrar är om arbeten och arbetsuppgifter för att se om, och i så fall när, det kan vara lämpligt för studie- och yrkesvägledaren att gå in med insatser. 1.3 Frågeställning 1.3 Frågeställning 1.3 Frågeställning 1.3 Frågeställning
Hur tänker barn och ungdomar kring framtida yrkesval i åldrarna 6 och 12 år och hur tänker ungdomar kring studie- och yrkesval i åldrarna 15 och 19 år? Kan man förklara hur de tänker utifrån olika psykologiska utvecklingsfaser?
Kan man urskilja en koppling mellan barns och ungdomars tankar kring vidare studier och framtida yrke med den utvecklingspsykologiska fas de befinner sig i? Är den i så fall tydligare i vissa åldrar?
I dagens skolsystem görs framtida studie- och yrkesval i årskurs nio på grundskolan och årskurs tre på gymnasiet. Är det lämpliga åldrar för barn och ungdomar att göra de här valen i?
1.4 Forskningsläge 1.4 Forskningsläge1.4 Forskningsläge 1.4 Forskningsläge
Vi har inte funnit någon forskning kring hur barn och ungdomar tänker kring studie- och yrkesval ställt i relation till deras psykologiska utveckling. Däremot finns det ett fåtal studier gjorda gällande barns och ungdomars studie- och yrkesvalstankar. Vi kommer endast att beröra delar ur några av dem.
Unga vuxna, deras livsprojekt och tankar om framtida yrke är en studie från
1995 där det genomfördes en enkätundersökning bland unga vuxna i 20-årsåldern som slutat gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att fångahur variationen av
livsprojekt såg ut bland ungdomarna. Det gick att finna tre
olika inriktningar av livsprojekt. Den första varsocialt orienterade livsprojekt,
vilket kunde handla om att vårda sina familjeband och att bidra till en bättre värld. Den andra kallades för traditionella livsprojekt, som bland annat handlade om att tjäna mycket pengar och att skaffa sig ett trevligt hem. Den tredje inriktningen var individualiserade livsprojekt. Viktigt för dessa individer var att bli respekterade som vuxna och att få utveckla sin personliga identitet och sina talanger.
Man fann bland annat att det fanns tydliga samband mellan livsprojekten och ungdomars tankar om framtida yrken. De som hade planer på ett framtida arbete inom vården eller något pedagogiskt yrke var också mer orienterade mot sociala livsprojekt. För dem som funderade på något arbete inom produktion, administration, hantverk eller service låg de traditionella livsprojekten närmast. Ungdomar med intresse för arbete inom konst, kultur och media var mest inriktade på individualiserade livsprojekt.1
Kvalet inför valet är en studie i elevers väljande till gymnasiet. Studien bygger
på både intervjuer och enkäter vilka analyseras utifrån elevens, vägledarens och samhällets perspektiv. När det gäller hur eleverna själva såg på sin valsituation kom studien bland annat fram till att osäkerheten ökade när valet närmade sig och eleverna fick insikt om vad de olika valmöjligheterna skulle kunna innebära. En säkerhet inför valet kunde då snabbt förvandlas till osäkerhet. Vidare ansåg flera elever att gymnasievalet var viktigt men att de saknade tillräcklig insikt och mognad för att kunna genomföra det på ett bra sätt. Många tyckte även att det var viktigt att fundera över kopplingen mellan gymnasieval och framtida yrke.2
1 Hagström, T. (1999). Ungdomar i övergångsåldern. Handlingsutrymme och rationalitet på väg
in i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. s. 58–88.
2 Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i
Rose-Marie Ahlgren har undersökt vad hon kallar för
det subjektiva yrkesvalet....
Hon menar att val av yrke och studier å ena sidan beror på vilka förväntningar ungdomar har på arbetslivet samt hur de uppfattar sin egen förmåga. Å andra sidan påverkar det vilka förväntningar omgivningen har på dem. Ungdomarnas möjligheter till ett fritt val rör sig därför mellan vad de själva uppfattar som möjligt och vilket handlingsutrymme som verkligen finns. Ahlgren konstaterar att självförtroendet spelar en avgörande roll för en begränsning eller en utökning av frihetsgraden i vilket handlingsutrymme ungdomarna anser sig ha. Hur de värderar den egna förmågan har därför en stor betydelse för deras tankar kring studie- och yrkesval.31. 1.1.
1.5 Avgränsningar5 Avgränsningar5 Avgränsningar 5 Avgränsningar
Faktorer som kön samt social och etnisk bakgrund påverkar barns och ungdomars inställning till såväl studier som olika yrken. De aspekterna är var och en så omfattande att vi inte finner det möjligt att inkludera dem i vårt arbete.
I vår empiriska undersökning har vi valt att fördjupa oss i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år. Övriga åldrar har vi utelämnat på grund av begränsningar i arbetets omfattning.
Det finns fler teoretiska perspektiv på psykologiska utvecklingsfaser än de vi valt att redogöra för. Vi har valt två stadieteorier som vi funnit relevanta, de övriga har vi utelämnat.
2 Teori
2 Teori
2 Teori
2 Teori
I vår teoridel har vi valt att utgå från två så kallade utvecklingspsykologiska stadieteorier. Vi har valt Sigmund Freud och Erik Homburger Erikson som representerar ett psykoanalytiskt perspektiv och Jean Piaget som representant för ett kognitivt perspektiv. Deras stadieteorier har vi valt för att de beskriver hur tänkandet utvecklas i olika åldrar. I vår expertintervju med Annika Tibblin frågade vi om de var väsentliga teorier för vårt arbete och hon bekräftade att de var det. Vi har skrivit en kort sammanfattning om Freud då vi anser att hans idéer har legat till grund för det Erikson kom att utveckla i sin teori; Erikson och Piaget har vi valt att redogöra för mer detaljerat eftersom de berör det vi vill undersöka. Vi beskriver bara i korthet Eriksons och Piagets första stadier, eftersom åldrarna ligger utanför vår studie, dock påverkar de första åren hur en person utvecklas och känns därför viktiga att nämna.
2.1 Vad är utvecklingspsykologi? 2.1 Vad är utvecklingspsykologi?2.1 Vad är utvecklingspsykologi? 2.1 Vad är utvecklingspsykologi?
Utvecklingspsykologins uppgift är att beskriva vad som sker under en individs livstid och förklara varför det sker. Det finns olika faktorer som man måste ta hänsyn till när man studerar individen, t ex individens erfarenheter. Det kan handla om social och ekonomisk bakgrund, individens förhållande till andra människor, det genetiska arvet individen besitter m m. Den tyske psykologen Paul Bates (1987) menade att människans utveckling kännetecknas av sju faktorer:
- Utvecklingen är livslång.
- Utvecklingen är flerdimensionell, dvs den sker både fysiskt, psykiskt och socialt.
- Utvecklingen går åt många håll, med åren blir man bättre på vissa saker och sämre på andra.
- Utvecklingen är plastisk, man återhämtar sig efter kriser.
krav och förväntningar än en i samma ålder som levde för hundra år sedan.
- Utvecklingen är flerdisciplinär. Den studeras av psykologer, socionomer, biologer m fl.
- Utvecklingen är kontextuell. Den påverkas av hur miljön kring individen ser ut, dels den fysiska men även den sociala och kulturell.
Den mänskliga utvecklingen innefattar fysisk utveckling (längd, vikt, skelett m m), kognitiv och perceptuell utveckling (tankar, språk, varseblivning, med-vetande m m) samt socioemotionell utveckling (identitet, personlighet, relationer m m).4
2.2 Sigmund Freud 2.2 Sigmund Freud2.2 Sigmund Freud 2.2 Sigmund Freud
”Få har som Freud påverkat det västerländska tänkandet under 1900-talet, och forskning bedrivs idag i ljuset av hans upptäckter.”5
Sigmund Freud, läkare och författare, föddes 1856 i Freiburg (nuvarande Pòíbor i Tjeckien) och flyttade vid tre års ålder till Wien där han levde och verkade fram till 1938. Som en följd av Österrikes anslutning till Nazityskland flyttade han till London där han dog 1939.6
Freud kom att lägga grunden till en helt ny psykologisk riktning vid namn Psykoanalysen. Under sin uppväxttid kom han i kontakt med tankar och idéer om en omedveten och dold sida hos människan. Det handlade om drömmar, psykiska sjukdomar och tankar om att människan har en förnuftig och en känslomässig del som står i konflikt med varandra. Freud satte in dessa tankar i en naturvetenskaplig referensram och det var banbrytande.7
4 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. s. 19 5 (1992) Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. Band 7. s. 20
6 (1992) Nationalencyklopedin. Band 7. s. 20
I början av 1900-talet presenterade Freud sin teori om barnsexualiteten och dess utveckling. En grundläggande tanke i den teorin är att människans sexualitet från början inte är helt färdigutvecklad. Utvecklingen av den sker under uppväxtåren och är nära förknippad med barnets personlighetsutveckling. Vid olika perioder dominerar olika erogena zoner, som könsorgan, mun och ändtarmsmynning.8 Freud delade upp utvecklingen i fem stadier som sträcker
sig till och med puberteten. Fram till fem–sex års ålder går barnet igenom perioder som är helt avgörande för dess personlighetsutveckling, vilket är ett grundläggande antagande i Freuds teori. Faserna omfattar det
orala, anala och
falliska stadiet där drifterna är koncentrerade till de specifika erogena zonerna
som kännetecknar varje stadium.9 För att barnets personlighetsutveckling skaske i positiv riktning är det av största vikt att föräldrarna tillfredsställer den drift och önskan som finns under varje period så att barnet inte känner sig frustrerat. Samtidigt får föräldrarna inte heller ge vika alltför mycket för barnets önskningar vilket kan resultera i en vilja att stanna kvar i det stadium de befinner sig i.10 Perioden som tar vid efter sex års ålder kallar Freud för latensen.
Det är en tid när de psykosexuella impulserna är bortträngda och fokus istället ligger på att knyta sociala kontakter. Med tonårsperioden,
adolescensen, väcks
de sexuella drifterna åter till liv. Kan dessa tillfredsställas på ett socialt accepterat sätt kan tonåringen också gå vidare in i vuxenlivet.11 Blir individenalltför frustrerad eller alltför tillfredsställd under något stadium kommer han eller hon att fixeras vid den nivån, och kan som vuxen komma att ha personlighetsdrag, tankar, känslor och handlingar som kännetecknar den period som inte föll väl ut.12
8 Schultz Larsen, O. (1997). s. 19
9 Karlsson, L. (2004). Psykologins grunder (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. s. 354–355
10Permer, K. & Permer, L. G. m fl. (1989). Psykologi – en grundbok. Lund: Studentlitteratur. s.
120
11 Karlsson, L. (2004). s. 355
2.3 2.32.3
2.3 Erik Homburger EriksonErik Homburger EriksonErik Homburger Erikson Erik Homburger Erikson
”Ett av de ledande namnen inom psykoanalytiskt orienterad utvecklingspsykologi.”13
En vidareutveckling av Freuds tankar stod Erik Homburger Erikson (1902–1994) för. Han föddes i Danmark, växte upp i Tyskland för att sedan som vuxen flytta till Wien. Där började han undervisa barn i en skola som drevs av Sigmund Freuds dotter, Anna Freud, och kom på så sätt i kontakt med Freuds idéer kring psykoanalys. Efter några år av psykoanalytisk utbildning under Anna Freuds ledning flyttade Erik H. Erikson till USA. Han studerade vid Harvard Medical School och Yale University och kom att fatta intresse för de snabba sociala förändringar som skedde i USA under efterkrigstiden. Det rörde sig om ungdomsbrottslighet, generationsklyftor, könsrollsförändringar och rasmotsättningar.14 Eriksons vidareutveckling av psykoanalysen kom att skilja
sig från Freuds tankar på främst tre punkter:
- Det sociala samspelet har en framträdande roll i Eriksons teori. Medan Freud till största delen hävdade de biologiska drifternas påverkan på personlighets- och identitetsbildandet framhöll Erikson det sociala samspelet, och de konflikter som här uppkommer, som avgörande påverkansfaktor.
- Eftersom det sociala samspelet är en fortlöpande process menade Erikson att identitetsutvecklingen fortsätter under hela livet. Freud hävdade att personligheten är i stort sett färdigutvecklad redan i fem–sex års ålder. - Erikson menade att varje störning som kan uppstå i olika stadier också
kan kompenseras genom en gynnsammare utveckling i ett senare stadium. Otillfredsställda behov går med andra ord att tillfredsställa i ett senare skede. Freud menade istället att en störning automatiskt ger upphov till en fixering som endast går att lösa upp genom psykoanalytisk terapi.15
13Nationalencyklopedin (1992). Band 5. s. 575 14 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s 38–39 15 Karlsson, L. (2004). s. 143–144
De psykosociala faserna enligt Erikson De psykosociala faserna enligt EriksonDe psykosociala faserna enligt Erikson De psykosociala faserna enligt Erikson
0 00 0----333 år3 år år år
Under det första levnadsåret lär sig barnet att lita på eller misstro andras, och då främst moderns, förmåga att tillgodose de grundläggande behoven. Här skapas grunden för en identitetskänsla som senare förenas med en känsla av att vara sig själv.16 Om barnet har med sig tillit från den här perioden skapar det en
känsla av trygghet och att det också har något att ge till andra människor.17
Skapas tillit under det första levnadsåret strävar barnet under det andra året efter en självständighet. Om föräldrarna låter barnet prova sig fram och försiktigt hjälper till när det behövs, utvecklar barnet en känsla av självständighet på ett positivt sätt. Det ger upphov till att ett bra självförtroende uppnås. Barnet kan då ta beslut, göra val och handla utefter det på egen hand.18
Föräldrar som däremot utövar en alltför auktoritär uppfostran och sätter för snäva gränser bidrar till att barnet utvecklar en känsla av skam och tvivel.19
Initiativ Initiativ Initiativ
Initiativ ––– Skuld– Skuld Skuld, 4 Skuld, 4, 4----6 år, 4 6 år6 år6 år
Skapas det förutsättningar för en utvecklad självständighet under det förra stadiet ger det också upphov till en nyfikenhet och upptäckarglädje hos barnet. Fram till nu har drivkrafterna till handlande ofta styrts av egensinne och trots. Barn i den här åldern drivs istället av en vilja att utföra något just för
16 Homburger Erikson, E. (1999). Barnet och samhället (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
s. 225–226
17 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 39 18 Homburger Erikson, E. (1999). s.225–226 19 Karlsson, L. (2004). s. 145
aktivitetens egen skull.20 I den här perioden märker också barnet att pojkar och
flickor skiljer sig åt. För att kunna införliva den egna könsrollen behöver barnet utforska sin kropp och få svar på sina frågor.21 Barnet har också funderingar
kring sin omvärld och kring olika sociala roller. Om det under den här perioden ges utrymme att upptäcka och utforska utvecklas också en initiativförmåga som barnet kommer att ha glädje av hela livet. Ur initiativförmågan utvecklas även en sorts målinriktning för individen. ”Barnet börjar sikta till mål som dess rörelseförmåga och intellekt har gjort det berett för. Den lille börjar också tänka på att bli stor och identifiera sig med människor vilkas arbete eller personlighet han kan förstå och uppskatta.”22 Hindras eller kanske till och med bestraffas
behoven av nyfikenhet och upptäckarglädje utvecklar barnet lätt skuldkänslor för tankar det tänkt och saker det har gjort.23
Aktivitet Aktivitet Aktivitet
Aktivitet –––– Underlägsenhet Underlägsenhet Underlägsenhet, 7 Underlägsenhet, 7, 7, 7–12 år12 år12 år12 år
I den här åldern börjar livet utanför familjen. Barnet inser att de kommer att ha en egen framtid och fattar därför intresse för att lära sig nya färdigheter. Leken får alltmer stå tillbaka för viljan att fullborda ett arbete eller att utveckla en kunskap. Under den tidiga skolåldern får barnet fler sociala kontakter där kompisar och lärare blir viktiga påverkansfaktorer. Om barnet upplever sig som kompetent i sitt sökande av kunskap, känner sig duktigt och uppskattat av sin omgivning utvecklas dess arbetsflit och vilja till aktivitet. Det barn som får uppleva motsatsen utvecklar istället en känsla av att vara underlägsen och att inte räcka till.
20 Homburger Erikson, E. (1999). s.231–232 21 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 40
22 Evans, R. I. (1971). Samtal om den nya jagpsykologin. En presentation av Erik Homburger
Eriksons människosyn. Stockholm: Natur och Kultur. s. 22
Det här stadiet är, enligt Erikson, en relativt lugn period i barnets utveckling då de starkaste drifterna i normala fall inte gör sig gällande. Däremot är det ett mycket viktigt stadium när det gäller att leva och verka tillsammans med andra. Med hjälp av arbetsfliten får barnet under den här perioden också insikt om individers olika förutsättningar och möjligheter. I den kommande puberteten sker en kraftig förändring då alla tidigare drifter kommer tillbaka i en ny kombination.24
Identitet Identitet Identitet
Identitet –––– För För För Förvirringvirring, virringvirring, , 13, 1313–19 år13 19 år19 år19 år
Tonårsperioden och puberteten är en av de mest avgörande perioderna i Eriksons utvecklingsteori. Ungdomarna befinner sig i en fas då de ännu inte har bestämt sig för vilket yrke eller vilka sociala roller de vill satsa på i framtiden. Det är en klyfta mellan barndomens trygghet och vuxenlivets oberoende.25 Tonåringarna
genomgår stora fysiska förändringar under den här perioden samtidigt som mycket tid och energi ägnas åt att försöka befästa en roll i samhället. De undrar hur andra ser på dem som individer och hur det stämmer med deras egen bild av sig själv.26 ”De är stundom abnormt, ofta besynnerligt, upptagna av det intryck
de gör på andra, jämfört med vad de känner att de verkligen är, och med frågan om hur de skall etablera ett sammanhang mellan de roller och färdigheter de förut ägnade sig åt och dagens idealprototyper.”27 Det uppstår frågor som: Vem
är jag? Hur är jag? Duger jag? Vad ska jag bli? Det är frågor som leder till ett experimenterande med roller i sökandet efter den personliga identiteten, den egna sexuella identiteten och vilken yrkesidentitet man vill bli förknippad med. Sökandet tar sig ofta synliga uttryck i form av att olika kläd- och musikstilar
24 Homburger Erikson, E. (1999). s. 235–237
25Tetzchner, S, von. (2005). Utvecklingspsykologi Barn- och ungdomsåren. Lund:
Studentlitteratur. s. 601
26 Homburger Erikson, E. (1999). s.237–238
27 Homburger Erikson, E. (1971). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur.
samt frisyrer testas. Med hjälp av det markeras också grupptillhörighet som fungerar som en trygghet då osäkerheten kring den egna identiteten är stor.28
Som ett försvar mot känslan av rollsplittring kan ungdomar i den här åldern därför vara mycket grymma i sitt avvisande av andra som inte är som de.29
Då en del ungdomar känner förvirring över sin identitet kan det bli besvärligt för dem i studie- och yrkesvalssammanhang. Eriksson menar att en del som befinner sig i det tidiga vuxenlivet kan behöva ett psykosocialt moratorium, dvs en tid utan yttre påverkan och press på att åstadkomma något.30
Löses kriserna under den här perioden på ett positivt sätt bidrar det till att skapa en stabil och säker identitet inför framtiden. Om den positiva utvecklingen skulle utebli skapas rädsla både för sig själv och för att komma andra människor nära. Identitetsförvirringen kvarstår och kan ge upphov till revolt eller depression under kommande utvecklingsperiod.31
Eriksons utvecklingsteori innefattar ytterligare tre perioder. Dessa behandlar åldrarna 20–40 år, 40–65 år samt 65 år och framåt. Då de saknar relevans för vårt arbete har vi valt att utelämna dem.
2.4 Kognitiv 2.4 Kognitiv 2.4 Kognitiv
2.4 Kognitiv ppppsykologisykologisykologi sykologi
Begreppet kognition kommer från det latinska ordet ”cogitare” som betyder att tänka. Det är en term som innefattar intellektet och kunskapslivet. Fokus inom de olika kognitiva teorierna ligger på hur människor tänker och hur tankarna utvecklas och påverkar hur man ser på och uppfattar omvärlden. Allt det påverkar i slutänden människans beteende. Enligt den kognitiva uppfattningen
28 Karlsson, L. (2004). s. 146
29 Homburger Erikson, E. (1999). s.239
30 Permer, K. & Permer, L. G. m fl. (1989). s. 195 31 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 40
är människan en tänkande, rationell och medveten varelse vars bild av verkligheten byggs av de egna erfarenheterna. Kognitivister menar att ”människan är en rationell problemlösare, styrs av medvetet tänkande och intelligens”.32 Hon skiljer sig från andra varelser genom att hon har en vilje- och
handlingsfrihet och med det har en aktiv roll i formandet av sitt beteende. Inom den kognitiva utvecklingsteorin betonas det att skillnader mellan den kunskap olika individer besitter beror på ålder. Vuxnas tankegångar och handlande skiljer sig därför från barns. Hur man tänker och handlar påverkar och avgör om man klarar en uppgift eller inte. Utöver det finns det även individuella skillnader inom varje åldersgrupp.33
2.5 Jean Piaget 2.5 Jean Piaget2.5 Jean Piaget 2.5 Jean Piaget
”Piaget kom att ägna huvuddelen av sitt vetenskapliga liv åt kunskapsteoretiska frågor, och han framstår som 1900-talets mest betydande utvecklingspsykolog.”34
En av förgrundsgestalterna inom den kognitiva psykologin var schweizaren Jean Piaget (1896–1980). Han var ursprungligen biolog och ville förena naturvetenskap med filosofi och religion. Han intresserade sig för kunskapsteori och hur barns kognitiva tänkande utvecklas i början av 1920-talet. Jean Piaget flyttade till Paris där han arbetade hos Alfred Binet som tillsammans med Téodore Simon var bland de första som utformade intelligenstest. Piaget blev oerhört intresserad och frågade sig inte bara varför barn svarade rätt utan också varför de svarade fel. Han kom fram till att barn i samma ålder svarade fel på ungefär samma sätt. Det, menade han, tyder på att barns tankeutveckling sker i takt med deras ålder.35
32 Karlsson, L. (2004). s. 26 33 Tetzchner, S, von. (2005). s. 163
34 (1992) Nationalencyklopedin. Band 15. s. 106 35 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 45
De studier av barn han utförde ledde fram till två slutsatser:
- Barn har en egen struktur på sitt tänkande, det är inte en mindre utvecklad variant av de vuxnas tankesätt. Det skiljer sig dessutom kvalitativt mellan barn i olika åldrar.
- Om man ska kunna förstå hur den vuxne tänker måste man studera hur tankesättet förändras och utvecklas i de olika uppväxtstadierna.36
Det finns två begrepp som Piaget anser vara nödvändiga för människan i sin strävan att förstå sin omvärld:
Assimilation innebär att man lägger till ny kunskap med hjälp av den tidigare
kunskapen man har utan att förändra den.Ackommodation innebär att man får ny erfarenhet och information som kräver
att man förändrar sin kunskap, sina mentala begrepp eller föreställningar.Piaget delade upp barns kognitiva utveckling i fyra åldersrelaterade huvudstadier, det sensomotoriska stadiet, det preoperationella stadiet, det konkreta operationella stadiet och det formella operationella stadiet. Han menade att de här stadierna inte löser av varandra utan överlappar varandra. Piaget såg barn som vetenskapsmän som aktivt undersöker världen för att förstå den.37
Från barnets födelse tills barnet är två år ingår det i det första stadiet som Piaget kallar för det sensomotoriska stadiet. När ett barn föds kan det inte skilja mellan sig själv och omvärlden. Barnet lär sig genom en slumpartad handling som ger någon form av tillfredsställelse. I början handlar det om saker som rör den egna kroppen, t ex tummen i munnen, för att sedan övergå till saker som rör omvärlden. Barnet utvecklar så kallade scheman för olika handlingar och när det sätter samman dessa scheman blir resultatet att det kan klara mer och mer komplicerade uppgifter.38
36 Karlsson, L. (2004). s. 121 37 Tibblin, A.
Preoperationella stadiet, 2 Preoperationella stadiet, 2Preoperationella stadiet, 2 Preoperationella stadiet, 2–6 år6 år6 år 6 år
I det här stadiet börjar barnet att tänka symboliskt. Språkinlärningen gynnas av det symboliska tänkandet då orden blir symboler för saker. Utvecklingen av symboltänkandet gynnas av att en vuxen läser för barnet och att vuxna besvarar barnets många frågor. Med språket förändras barnets beteende emotionellt och intellektuellt. ”Förutom att barnet bevarar sin tidigare tillägnade förmåga till handlande blir det nu också, tack vare språket, i stånd att i verbal form bevara sina handlingar i det förflutna och förutse sina handlingar i det kommande”.39 I
det här stadiet har barnet ett medvetande som sträcker sig längre än till här och nu, det vet att mamma och pappa existerar trots att de är på jobbet och barnet inte kan se dem. Barnet kan även föreställa sig i tanken, t ex kan de leka att en sked är en båt, och det handlandet gör att den inre verkligheten möter den yttre. Barnets lek blir då både verklig och overklig.40
I den här åldern har barnet svårt att se saker ur andras perspektiv, det har ett väldigt egocentriskt sätt att se världen på. Barnet utgår från sig själv i olika situationer men har även ett egocentriskt tänkande, dvs det kan inte skilja på ordet och saken som ordet symboliserar.41 För att barnet ska bli mindre
egocentriskt krävs ett operationellt tänkande vilket barn i den här åldern inte har. En operation är, enligt Piaget, ”en uppsättning regler som används för att lösa problem. En operation är alltså något mentalt, en ’handling i tanken.’”42 I
det här stadiet är barn oförmögna att göra logiska operationer och kan alltså inte heller förstå sina erfarenheter genom att tillämpa logiska principer.43
39 Piaget, J. (1978). Barnets själsliga utveckling. Lund: Liber Läromedel. s. 24–25 40 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 155
41 Schultz Larsen, O. (1997). s. 111–112 42 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 155 43 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 155
Piaget talar om fyra utmärkande punkter för det preoperationella tänkandet:
Reversibilitet, dvs att man kan vända i tanken och gå samma väg tillbaks. Barn i
förskoleålder är fortfarande irreversibla t ex 4+2=6 men det är svårare med 6-2=4.Centrering, att man koncentrerar sig på en idé åt gången.
Konservation, tanken om att uppfattningen av en verklighet består trots ändrade
yttre förhållanden. Ett barn i förskoleåldern har svårt att se det medan ett barn i åtta års ålder kan se den intakta verkligheten. Om man har två identiska flaskor med exakt lika mycket vatten i och tömmer den ena i en vid skål tror barnet att det är mer vatten i flaskan eftersom vattenytan är högre i den smala flaskan. Man ser inte att mängden vatten är konstant.Egocentrism, man utgår från sig själv när man sätter upp normen även när det
gäller andra. Förskolebarn har svårt att se saker ur någon annans perspektiv.För att sammanfatta kan man påstå att barn i det här stadiet tänker på ett intuitivt och subjektivt sätt, inte objektivt och logiskt. De tolkar saker för hur de ser ut, inte för vad som eventuellt kan dölja sig bakom.44
Konkreta operationernas stadium, 7 Konkreta operationernas stadium, 7Konkreta operationernas stadium, 7
Konkreta operationernas stadium, 7–11 år11 år11 år11 år
I det här stadiet börjar barnen tänka på ett mer logiskt och konsekvent sätt, men fortfarande bara när det gäller konkreta saker i deras omvärld.45 De har svårt att
lösa verbala problem, dvs problem som de inte kan se eller ta på, eftersom de fortfarande saknar det abstrakta tankesättet. Däremot kan de i det här stadiet beskriva hur de har tänkt ut en lösning av ett konkret problem.46 Det nya logiska
och konkreta tänkandet ger barnen också en möjlighet att manipulera sina inre föreställningar och de kan tankemässigt se sig själva i framtiden. Det konkreta tänkandet speglar sig även i barnens lekar då de börjar leka mer och mer så
44 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 159 45 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 46 46 Tetzchner, S, von. (2005). s. 187
kallade regellekar, som kurragömma och kull.47 Piaget menar att barn i det här
stadiet kan generalisera kunskaper de besitter till andra situationer och därmed lösa nya problem med hjälp av tidigare erfarenheter. De skapar sig alltså ny kunskap med hjälp av gammal. Nu kan de också förstå att en mängd kan vara konstant oavsett om den ändrar form, som i exemplet med vattenflaskorna. Barnet behärskar alltså konscervation men förstår även reversibilitet så länge de kopplas till konkreta saker. Reversibilitetsförståendet är en förutsättning för att klara av t ex matematik.48
En annan egenskap som genomgår stora förändringar i det här stadiet är egocentrismen. Barnen kan utgå från andra än sig själva och tänkandet blir mer flexibelt mot vad det har varit i tidigare åldrar. De kan se hur saker och ting förhåller sig till varandra utan att de själva behöver vara involverade. De kan också se att ett problem har olika aspekter och kan fundera över dessa olika samtidigt.49 Tidigare har barnen varit oförmögna att se att en sak eller en person
kan tillhöra olika grupper eller klasser på en och samma gång. De har tidigare bara varit förmögna att kunna placera saker i en klass. Det förändras nu och barnen förstår att pappa inte bara är pappa utan också kan vara bror och farbror.50 Fram till i slutet av den här perioden är barnens tänkande helt konkret
och befäst i deras omedelbara verklighet och kring saker de själva är delaktiga i.51
Formella optionernas stadium, 12 Formella optionernas stadium, 12Formella optionernas stadium, 12 Formella optionernas stadium, 12–
”Efter elva-tolvårsåldern blir det formella tänkandet tillgängligt för barnet, dvs det kan överföra de logiska operationerna från det konkreta handhavandets plan
47 Karlsson, L. (2004). s. 128–129 48 Schultz Larsen, O. (1997). s. 112 49 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 197 50 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 198 51 Piaget, J. (1978). s. 76
till det rena tänkandets plan.”52 De unga kan nu behärska ett abstrakt tankesätt,
vilket gör att de kan formulera hypoteser och teorier och kan handla om saker som enbart existerar i tanken.53 Ungdomarna kan föreställa sig situationer som
de inte har någon erfarenhet av och som inte finns i verkligheten utan bara i deras tankevärld. Med det abstrakta tänkandet börjar man fundera mer över frågor som rör politik, religion, etik, filosofi m m, saker man tidigare inte har kunnat fundera över.54 Till skillnad från tidigare stadier kan ungdomarna nu:
- tänka på händelser och alternativ som inte ännu erfarits.
- formulera och gå igenom olika hypoteser på ett systematiskt sätt. - tänka på sitt eget tänkande (metakognition).
- gå över de gällande konventionella ramar och gränser.55
De kan alltså föreställa sig saker som de aldrig har upplevt och kan helt och hållet bortse från saker som är bekanta sedan tidigare eller som är konkreta. Deras förmåga att kunna växla mellan det nya abstrakta sättet att tänka och det gamla konkreta tankesättet gör att de lättare kan se olika sidor av en situation och därmed se att det finns olika alternativ. De kan argumentera för olika saker på ett effektivare sätt genom att de har distans till sitt eget tänkande och kan granska det utifrån olika synvinklar.56 En större medvetenhet om de egna
tankarna infinner sig men de blir också mer medvetna om andras tankar. Ungdomarna tror att alla har en åsikt och fundering över deras utseende och beteende. Den här nya egocentrismen gör att tonåringar tror att de omges av ”en inbillad publik.”57 Det råder också en viss överdrift och överbetoning i
tonåringarnas tankar kring sin egen förmåga och deras egna känslor. De tror att det inte finns någon som någonsin har haft sådana starka känslor som de har
52 Piaget, J. (1978). s. 77
53 Schultz Larsen, O. (1997). s. 112 54 Karlsson, L. (2004). s. 129–130 55 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 234 56 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 47,235 57 Permer, K. & Permer, L. G. m fl. (1989). s. 189
eller att de är utomordentliga bilförare trots att de inte har körkort.58 I mitten av
tonåren minskar det inbillade tänkandet om omgivningen och man ser verkligheten mer som den faktiskt är.
Piaget menar att det här nya sättet att tänka på beror på att det skapas en helt ny struktur i tankesättet och att det bildas helt nya färdigheter. Andra menar att man med hjälp av sin erfarenhet och sin ålder utvecklar en redan existerande tankestruktur.59
Piaget har kritiserats för sina studier av fem- och sexåringar då andra forskare menar att barn så små som femåringar kan sätta sig in i andras situationer utan större svårigheter, de kan visa en empatisk förmåga. Studier har visat att barn är mer kompetenta bara genom att man har formulerat experimentet på ett enklare sätt.60 Samtidigt som Piaget anses pessimistisk gällande fem- och
sexåringar menar många att han är lite väl optimistisk i sin studie av tonåringar. Till skillnad från Piagets studier visar andra att bara 25%–30% av alla 18-åringar använder ett tänkande som enligt Piaget kännetecknar det formella optionernas stadium, ett formaloperationellt tänkande. Av dem är det bara hälften som använder ett moget formaloperationellt tänkande. Kritiker anser att de stora kognitiva förändringarna sker i vuxen ålder och att det är först och främst ett resultat av intresse och kunskap.61
2.6 Faktaintervju med Annika Tibblin 2.6 Faktaintervju med Annika Tibblin2.6 Faktaintervju med Annika Tibblin 2.6 Faktaintervju med Annika Tibblin
Vi träffas en eftermiddag hemma hos Annika i Lund. Två av hennes barn var stundtals närvarande, vilket inte tycktes påverka hennes fokus nämnvärt.
58 Permer, K. & Permer, L. G. m fl. (1989). s. 189 59 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 235
60 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 159 61 Hwang, P. & Nilson, B. (2003). s. 237
Annika berättar att det finns ett stort språng mellan fyra–fem-åringar och sexåringar. Från att minnas i bilder börjar sexåringarna använda språket som verktyg. Tack vare språket kan de på ett nytt sätt organisera tänkande och minnet samt koda ny information. En annan stor förändring är att de kan redogöra för händelser i kronologisk ordning, t ex en utflykt. I den här åldern har barnen utvecklat en förmåga att manipulera sina egna föreställningar, det kan omvandla mentala bilder och tänka sig att de är t ex ett fotbollsproffs. Sexåringar jobbar mycket med symboler, fantasi och rollspel. Man lär sig att vara människa och skapar i leken sin identitet och sina olika roller. Man klär ut sig till riddare, polis och är fortfarande i fantasin, där hjältarna är levande. Man leker ändå på ett seriöst sätt; leker man polis ÄR man polis. Sexåringar kan börja tänka på ett framtida yrkesval eftersom de kan föreställa sig själv i ett yrke och se sig själv i framtiden, menar Annika. Hon nämner Piaget och hans teori om att barn i den här åldern tänker mer logiskt än tidigare. De tänker inte abstrakt utan konkret på fysiska saker eller verkliga händelser. De har ännu inte ett realistiskt vuxentänk men kan börja se orsakssammanhang i tid. Som exempel tar Annika upp döden; har någon dött kommer denne aldrig tillbaka. Hon talar även om Freuds teori att den sexuella energin, eller den psykiska energin som Annika kallar den, är inriktad på kunskapsintag hos 6–12-åringar. De lär sig cykla, skriva, simma, räkna m m och behöver omgivningens, främst föräldrarnas, uppmuntran och stöd för att få självförtroende och självkänsla. Får de inte det finns en risk för att drömmarna kan slockna redan vid sex till sju års ålder. Stöd som kommer från annat håll än från föräldrarna, exempelvis från studie- och yrkesvägledare eller lärare, kan räcka till en viss del. Det viktigaste är att det är ett kontinuerligt stöd. Vid sex år ålder läggs grunden till vårt emotionella mönster, vi bildar en problemlösningsstrategi, vi utvecklas språkligt, vi får ett mönster i sociala färdigheter och vi får våra motoriska färdigheter. Vid sex–sju års ålder har man skapat en psykologisk kärna av sin personlighet.
Mellan 11 och 12 år är förändringarna stora. Annika berättar att Piaget menar att barnet börjar tänka abstrakt och komplext, skapa hypoteser och fundera ut samband, man börjar tänka och minnas som en vuxen. I den här åldern börjar
man kunna tänka realistiskt kring yrken, anser Annika. Hon berättar vidare att det dock finns en gråzon med barn som inte riktigt hänger med i sina klasskamraters utvecklingstakt. De här eleverna brukar man som psykolog ofta stöta på i årskurs sex. De kan vara väldigt duktiga på att tänka konkret och praktiskt, t ex kan de vara skickliga på motorer. Majoriteten av alla 12-åringar går dock upp till ett mer logiskt och abstrakt tänkande. Annika menar att de flesta 12-åringar inte har kommit in i en så kallad identitetskris, vilket gör att de kanske inte känner sig förvirrade. Att de flesta dessutom gått in i ett abstrakt tänkande gör att de kan ha möjligheten att göra någon typ av genomtänkt val.
Vi frågade om det är lämpligt att valet till gymnasiet sker när eleven är 15 år. Annika säger att man kan vara i ”fullblom av identitetskris” i den här åldern. Pojkar har sin kris lite senare än flickor. Det råder förvirring och osäkerhet i de sociala rollerna. Från 13–14 år tycker många att kompisarnas åsikter är viktigare än föräldrarnas. Den sociala utvecklingen sker i kamratkretsen och i gymnasievalstider är man därför ofta påverkad av kompisarnas åsikter. På ett sätt är man mer lämpad att göra ett val när man är 12, inte ett yrkesval men kanske ett val av inriktning i skolan. 15 år är en känslomässigt svår ålder att fatta ett genomtänkt val i. Mognaden att välja uppnås ibland först när man är 17 år, menar Annika. När man är 17 är man mogen att tänka på sig själv som en samhällsmedborgare i framtiden och man kan på ett vuxet sätt fundera över yrkesval. Det är större individuellt skillnader i högre åldrar för man blir mer och mer unik. Det kan hända saker som gör att man stannar upp i sin mognadsutveckling, man kan t ex börja med droger eller alkohol, pojkvän eller flickvän kan göra slut m m. 17–22 år är en förberedelseålder för vuxenlivet, avslutar Annika.
2.7 2.7 2.7
2.7 TeorisammanfattningTeorisammanfattningTeorisammanfattning Teorisammanfattning
Det vi vill undersöka närmare hos sexåringarna är:
- Deras förmåga att redogöra för en händelse kronologiskt. Har de den här förmågan kan vi anta att de har ett tidsperspektiv, vilket gör att de har begrepp om en framtid.
- Deras mer logiska och konkreta sätt att tänka. Eftersom de tänker logiskt borde de rent tankemässigt kunna se sig själva i framtiden, vilket är en förutsättning för att ha möjlighet att tänka på en framtida yrkesroll. Vidare kanske vi kan se om de tänker på ett konkret sätt genom deras funderingar över yrke.
- Deras möjligheter att se sig själv i en roll de känner igen. Har de barn som vi har talat med den här förmågan kan de kanske också se sig i en
yrkesroll.
Det vi vill undersöka närmare hos eleverna i årskurs sex är:
- Att de går från ett konkret sätt att tänka till ett abstrakt tänkande. Om eleverna har ett abstrakt sätt att tänka kan de sätta sig in i roller de ännu inte har upplevt, alltså skulle de kunna ha en förmåga att se sig själva som en vuxna yrkesarbetande.
- De har börjat tänka på ett abstrakt sätt men har ännu inte kommit in i en identitetsförvirring. Vi vill se om det märks bland de tillfrågade eleverna. - Deras tankar kring framtiden och deras nusituation. Eftersom de inser att
de inte alltid ska leva med föräldrarna kanske de också har funderingar kring ett framtida yrke.
Det vi vill undersöka närmare hos eleverna i årskurs nio är:
- Det abstrakta tänkandet. Elever i den här årskursen har under en tid tänkt på ett abstrakt sätt vilket kanske påverkat deras funderingar kring studie- och yrkesval.
- Identitetsförvirringens roll. Vi vill titta på om deras identitetsförvirring påverkar deras säkerhet inför framtida studie- och yrkesval.
- Frigörelsen från föräldrarnas influenser. En sak som kan påverka
ungdomar i den här åldern är kompisarnas ökade inflytande och vi vill se om det påverkar säkerheten inför ett kommande studie- och yrkesval.
Det vi vill undersöka närmare hos eleverna i årskurs tre på gymnasiet:
- Det abstrakta tänkandet. Elever i den här årskursen har under en ännu längre tid än eleverna i årskurs nio tänkt på ett abstrakt sätt. Vi vill se om det märks i deras funderingar kring studie- och yrkesval.
- Hur de uppfattar sin roll i samhället. Om det är så att de kan se sig själva som samhällsmedborgare speglar det kanske deras svar i vår studie. - Hur deras tänkande skiljer sig från tidigare åldrar. De har fått ett vuxet
3 Metod
3 Metod
3 Metod
3 Metod
3.1 Intervjuer 3.1 Intervjuer3.1 Intervjuer 3.1 IntervjuerEftersom vårt arbete utgår från de olika psykologiska utvecklingsfaserna barn och ungdomar går igenom gjorde vi en kvalitativ intervju med en barnpsykolog. Syftet med intervjun var bland annat att få veta om vi har valt lämpliga åldrar för vår undersökning och om det finns åldrar där man är mer eller mindre lämpad att göra studie- och yrkesval.
Det kändes självklart för oss att fördjupa oss i sexåringars funderingar kring yrken och sig själva eftersom det var här tanken föddes. Vi valde intervjuer som metod av den enkla anledningen att deras läs- och skrivkunskaper är begränsade.
För att få ut så mycket som möjligt av våra intervjupersoner förberedde vi oss genom att göra en så kallad frågeguide. En frågeguide ska vara kort och ta upp stora delområden som man lär sig ordentligt före intervjun.62
När man ska intervjua barn är det viktigt att anpassa samtalet till barnets nivå. ”Den vuxne intervjuaren måste ännu mer kunna empatisera och det är helt annorlunda att sätta sig in i en sexårings föreställningsvärld än i en 30-årings.”63
Petra intervjuade sexåringarna på grund av att hon som utbildad barnskötare har större erfarenhet av barn i den här åldern samt att hon redan har en relation till de sexåringar som vi skulle intervjua. Vi tror att de här omständigheterna bidrog till en öppnare intervju.
Vi valde även att, i den mån det gick, intervjua barnen hemma i deras eget rum
62 Trost, J. (2001). Kvalitativa intervjuer (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. s. 47 63 Trost, J. (2001). s. 37
för att skapa en trygg miljö. Det kan vara olämpligt att utföra intervjuer i den intervjuades hem med tanke på att telefonen kan ringa, någon kan komma hem m m som gör att intervjun blir störd. Man bör undvika att vara i intervjuarens hem eftersom den intervjuade då kan känna sig utlämnad och i underläge.64 Vid
tre av de fyra intervjuerna gick det att genomföra intervjuerna i barnets hem. Barnet och Petra var i ett rum med stängd dörr och barnets föräldrar var hemma och förhindrade de eventuella yttre störningarna. En intervju fick, trots Trosts rekommendationer, genomföras hos Petra. Vi ansåg att det inte gjorde något då barnet känner Petra sedan tidigare och är en van besökare hemma hos henne och hennes sexårige son.
Inför intervjuerna hade vi gjort medgivandeformulär som föräldrarna fick fylla i eftersom barnen skulle videofilmas. Vi valde att filma intervjuerna då vi ansåg att det var viktigt att närmare kunna studera barnens kroppsspråk samt minspel. Petra hade frågat barnen om de tyckte att det gick bra och samtliga barn tyckte att det var spännande och kul.
Under intervjuerna med barnen hade Petra med sig frågeguiden, se bilaga G. Eftersom barn har en tendens att tala om allt möjligt kan det vara svårt att följa samtalet samtidigt som man ska hålla ordning på vad som ska frågas. Frågeguiden fungerade som en så kallad ice-breaker eftersom Petra berättade hur glömsk hon är och hur hon hade glömt foten om den inte satt fast vilket barnen tyckte var väldigt tokigt och roligt.
Under intervjuns gång fick barnen se bilder, se bilaga G, på olika yrkesutövare med frågan om vad dessa yrken heter och vad arbetsuppgifterna är. Bilder kan vara ett hjälpmedel för en intervjuare att få fram hur barn ser på olika saker.65
Vi var nyfikna på hur sexåringarna ser på yrken och tänkte att bilderna kunde hjälpa oss med det.
64 Trost, J. (2001). s. 42
65 Doverborg E. & Pramling, I. (1999). Att förstå barns tankar (2:a uppl.). Metodik för
När vi skulle intervjua barnpsykologen Annika Tibblin valde vi att spela in intervjun på band. Vid den intervjun deltog vi båda eftersom vårt syfte var att få mycket faktainformation. Det är bra att vara två intervjuare för ”om de två är samspelta så gör de vanligen en bättre intervju med större informationsmängd och förståelse än endast en skulle göra.”66 En annan fördel var att den ena kunde
vara huvudintervjuare och den andra kunde koncentrera sig på informationen samt föra kompletterande anteckningar. När vi frågade Annika om det gick bra att vi intervjuade henne föreslog hon att vi skulle mötas hos henne en kväll då hon hade svårt att hitta luckor i sitt schema. Även om det, som tidigare nämnts, är olämpligt att intervjua i någons hem valde vi att göra intervjun hos henne. Vi hade även till den här intervjun gjort en frågeguide som vi utgick från. Frågeguiden baserades dels på vår frågeställning, dels på den litteratur vi hade läst om utvecklingspsykologi.
3.2 E 3.2 E3.2 E
3.2 Enkäternkäternkäter nkäter
I årskurserna sex och nio samt årskurs tre på gymnasiet använde vi oss av kvantitativ metod i form av enkätundersökning.
Arbetet med att utforma enkäter inleddes med en förintervju i varje ålderskategori. Det gjordes för att få en klarare bild av hur tankegångar kring skola och framtida yrken kan se ut. Vi hade en föreställning om vilket innehåll enkäterna skulle ha och ställde därför i förintervjuerna frågor med det som utgångspunkt. ”Om målgruppen är t ex skolungdomar, bör man vid formulering ta hjälp av antingen någon person som är verksam nära ungdomarna i de aktuella åldrarna eller av ungdomarna själva”67 Vår misstanke om behovet av
anpassade enkäter för varje årskurs bekräftades av intervjuerna.
66 Trost, J. (2001). s. 44
67 Ejlertsson, G. (2006). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund:
Då det gällde frågor angående yrke och yrkesuppgifter gjorde vi en språklig anpassning, se bilaga A, B och C.
Vidare anpassades enkäterna efter årskurser då vi i åk nio ställde frågor om framtida gymnasieplaner och i åk tre på gymnasiet ställde en fråga om de ansåg sig ha valt rätt gymnasieprogram.
Utifrån de tankar vi hade om innehållet samt vad som framkommit vid förintervjuerna utformade vi sedan de enkäter som vi tänkte använda. Vi ville ta fram en enkät med så många slutna frågor som möjligt. Det är lämpligt att man vid en kvantitativ studie försöker göra frågor med fasta svarsalternativ. Det är även viktigt att man varierar svarsalternativen så att personen inte tröttnar eller fastnar i ett visst svarsmönster.68 I vår enkät använde vi svarsalternativ
som anger:
1. antingen – eller 2. lista med alternativ
3. en graderad inställning,69 se bilaga A, B och C
Inför enkätundersökningen gjorde vi en pilotstudie så vi kunde se att enkäten besvarades på det sätt vi hade tänkt oss.
För att vi på ett effektivt sätt skulle kunna bearbeta de ifyllda enkäterna tog vi hjälp av en statistiker som förklarade för oss hur vi kunde gå tillväga. Förutom de frågor som vi fick svar på direkt när enkäten var ifylld ville vi även se om det fanns ett genomtänkt samband mellan olika frågor. Det gjordes genom jämförelser. Vi utformade så kallade nycklar med egna frågor utifrån våra frågeställningar. Ett exempel är att vi ville i åk nio se om det fanns ett genomtänkt samband mellan det tänkta yrket och det framtida gymnasievalet.
68 Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. s. 75
Då enkäterna var bearbetade märkte vi att några av de frågor vi hade ställt inte var relevanta för vår uppsats och valde därför att inte inkludera dem i vår rapport. När alla enkäter var genomlästa och bearbetade utifrån våra egna formulerade nycklar använde vi statistikprogrammet Analysen för att kunna ta fram procentsatser, göra urval m m. I vår resultatdel använde vi stolpdiagram för att på ett klart och tydligt sätt redogöra för de resultat som framkommit. Diagrammen gjorde vi i Excel.
I resultatdelen har vi valt att först sammanfatta intervjuerna med sexåringarna i en intervjudel där vi har gett dem nya namn för att bevara deras anonymitet. Efter det har vi valt, som tidigare nämn, att med hjälp av diagram redogöra för vår enkätstudie. Till varje diagram redovisar vi den fråga vi ställt till oss själva för att kunna bearbeta enkäterna samt den enkätfråga som eleverna fått svara på.
3.3 Urval 3.3 Urval3.3 Urval 3.3 Urval
Vi genomförde på ett tidigt stadium i vårt arbete en intervju med barnpsykologen Annika Tibblin. Vi valde att intervjua Annika på grund av hennes kompetens inom det teoretiska område vårt arbete berör. Hon har en lång arbetserfarenhet inom barn- och ungdomspsykologi och har bl a arbetat på BUP, Barn- och Ungdomspsykiatrin. Numera föreläser hon på Socialhögskolan om barns och ungdomars psykologiska utveckling. Vi ville även fråga Annika om hon ansåg att vårt val av teori hade relevans för vår frågeställning.
Vi valde att göra intervjuer med fyra sexåringar, två pojkar och två flickor för att få en jämn könsfördelning trots att vi i vårt arbete utelämnat eventuella könsskillnader. Vår tanke var att intervjua fler om vi ansåg att det behövdes, men de fyra intervjuerna gav oss tillräcklig information. Sexåringarna vi intervjuade hade redan en koppling till Petra. Anledningen till vårt urval var vår förhoppning om öppnare och därmed också mer givande intervjuer.
Inför utformandet av våra enkäter gjorde vi en pilotstudie i form av förintervjuer. Till dessa kontaktade vi en person i varje ålder som vår undersökning avser och det var personer i vår bekantskapskrets. En pilotstudie av enkäterna utfördes därefter på fem barn/ungdomar i varje berörd ålderskategori.
Inför genomförandet av vår enkätstudie vände vi oss till grund- och gymnasieskolor. Den tredje grundskolan vi kontaktade var en högstadieskola i Lund. De svarade ja på vår förfrågan och där genomförde vi vår undersökning i tre sjätteklasser och tre niondeklasser. Vi insåg att det inte var optimalt för vår studie att utföra undersökningen gällande de båda åldrarna på endast en skola. Då åldern i sig utgjorde målgruppen och tiden var knapp blev det ändå vårt val.
En lärare som vi kontaktade på en gymnasieskola i Lund välkomnade oss att göra vår undersökning under hennes lektionstimmar. Enkäterna fördelades på Handels- och administrationsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. För att få en bredare uppfattning om hur ungdomarna tänker kring studie- och yrkesval hade det även här varit önskvärt att sprida enkätundersökningen på fler skolor och framförallt på fler program.
4
4
4
4 R
R
R
Resultat
esultat
esultat
esultat
4.1 Intervjuer med sexåringar 4.1 Intervjuer med sexåringar 4.1 Intervjuer med sexåringar 4.1 Intervjuer med sexåringar
I vår intervjuredovisning har vi döpt om våra sexåringar.
Frida FridaFrida Frida
Frida är en glad och väldigt utåtriktad flicka som är sex år, nästan sex och ett halvt. Frida vet att man inte går i skolan hela livet och när hon blir stor ska hon bli doktor. Alla kan bli doktor för man kan jobba med vad man vill; alla kan bli vad de vill, anser Frida. På frågan om vad en doktor gör så svarar hon att doktorn fixar när barn blir sjuka. Hon tycker att det är roligt att vara doktor. P:
P:P:
P: - Varför? F:
F:F:
F: - Man hjälper barn som kanske är hesa, ”så det är en helt annan röst då blir man lite överraskad med ny röst, så kan det vara”.
Frida vill hjälpa barn om hon blir doktor. När Petra frågar hur gammal man är när man kan jobba som doktor svarar hon att man är 33 år. Frida svarar att hon också kan vara frisör på frågan om det är något mer hon kan tänka sig att jobba som. Hon berättar att om man har slitet hår och vill ha det långt ska man klippa topparna. Frida känner doktorer men inga frisörer.
Fridas mamma är tandtekniker och Frida berättar om den gången hon svalde en tand så hennes mamma gjorde en ny som de la i ett glas med vatten. På morgonen låg där en tia som tandfen hade lagt dit. Tandfen hade inte märkt att det var en plasttand. Frida hoppar upp och visar tian för både Petra och kameran.
Hugo HugoHugo Hugo
Hugo är i början av intervjun väldigt kortfattad och svarar på frågorna. Han sitter med händerna för munnen och pratar ganska tyst.
