En värld full av möjligheter

SAMHÄLLE – KULTUR – IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En värld full av valmöjligheter

En kvalitativ studie om hur ungdomars intressen inte möter

arbetsmarknadens behov

A World Full of Choices

A qualitative study of how the interests of young people do not meet the needs of

the labor market

Johanna Cedergren

Julia Doukali

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Peter Håkansson Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03 Handledare: Elin Ennerberg

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter, fyra elever samt fyra studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori samt Parsons (1909) Trait- and factorteori. De begrepp som huvudsakligen använts är habitus, handlingshorisont, sociala faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val. Den tidigare forskningen visar att elever själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val samt att vägledningen i sin helhet är bristfällig eftersom den påbörjas sent i elevernas skolgång vilket ökar risken för fel- och omval. Utifrån vårt resultat framkommer det att ungdomar med kännedom om arbetsmarknaden till stor del påverkas av denna aspekt vid valet av gymnasium medan elever som saknar kunskaper om arbetsmarknaden främst utgår från sina intressen och den närmsta omgivningens åsikter. Det framkommer även att vägledning mot arbetsmarknaden är ett för komplext och omfattande arbete för att kunna genomföras av enbart studie- och yrkesvägledare utan förutsätter att även andra samhälleliga aktörer kontinuerligt samverkar med skolorna.

Förord

Denna studie är gjord som en avslutande del på studie- och ykesvägledarutbilningen vid Malmö universitet. Arbetet är skrivet i par där båda skribenterna har bidragit likvärdigt under hela processen med viss uppdelning under arbetets gång. Johanna Cedergren har haft huvudansvar för kapitel ett och två medan Julia Doukali har haft huvudansvar för kapitel tre och fyra. Resultat, analys och diskussion har skrivits gemensamt. All text är bearbetad gemensamt för att bibehålla en röd tråd genom arbetet. Två av intervjuerna genomfördes tillsammans och resterande sex intervjuer har delats upp likvärdigt med tillhörande transkribering.

Vi vill rikta ett stort tack till er studie- och yrkesvägledare som ställt upp med era tankar och erfarenheter samt ni ungdomar som bidragit med er syn på det studerade ämnesområdet. Vi vill även tacka vår handledare Elin Ennerberg för att du kontinuerligt hjälpt oss framåt med vårt arbete. Slutligen vill vi även tacka Susanne Johansson för att du tog dig tid att korrekturläsa och ge oss feedback på vår uppsats.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Centrala begrepp ... 7

1.3 Avgränsningar... 7

1.4 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 Valet av utbildning och yrke... 9

2.2 Behov av vägledning ... 10

2.3 Sammanfattning ... 11

3. Teoretisk förankring ... 12

3.1 Hodkinson och Sparkes: Careership ... 12

3.1.1 Första dimensionen: Praktiskt rationellt beslutsfattande ... 13

3.1.2 Andra dimensionen: Interaktion med andra ... 13

3.1.3 Tredje dimensionen: Brytpunkter ... 14

3.2 Parson: Trait- and factor ... 15

3.3 Sammanfattning ... 15 4. Metod ... 17 4.1 Val av metod ... 17 4.2 Urval ... 18 4.3 Datainsamling ... 19 4.4 Analysform ... 19 4.5 Etiskt ställningstagande ... 20 5. Resultat ... 21 5.1 Presentation av eleverna ... 21

5.1.1 Elevernas generella syn på bristyrken ... 22

5.1.2 Utgångspunkter för elevernas gymnasieval ... 23

5.2 Presentation av studie- och yrkesvägledarna ... 25

5.2.1 Studie- och yrkesvägledares kunskaper om arbetsmarknaden ... 25

5.3 Samverkan med näringslivet... 29

5.4 Sammanfattning ... 32

6. Analys ... 33

6.1 Resultat i förhållande till Careership ... 33

6.2 Resultat i förhållande till Trait- and factor ... 35

6.3 Sammanfattning ... 36

7. Diskussion... 37

7.1 Resultatdiskussion ... 37

7.1.1 Påverkansfaktorer ... 38

7.1.2 Arbetet med vägledning... 39

7.1.3 Komplexiteten med studie- och yrkesval ... 40

7.2 Metoddiskussion ... 41

7.3 Teoridiskussion ... 42

7.4 Förslag på vidare forskning ... 43

7.5 Avslutande reflektioner ... 43

8. Referenslista ... 44

9. Bilagor ... 47

9.1 Bilaga 1 – Intervjuguide SYV ... 47

9.2 Bilaga 2 – Intervjuguide elever... 49

9.3 Bilaga 3 – Informations- och samtyckesblankett... 50

6

1. Inledning

Enligt Arbetsförmedlingens (2019, 31) arbetsmarknadsutsikter för år 2019/2021 är bristen på arbetskraft hög samtidigt som utbudet av arbetssökande, med relevant utbildning, riktade mot bristyrkeområden låg. För matchningsresultaten innebär detta en fortsatt begränsning för flera yrken på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Ett stort problem för bristyrken är det låga tillskottet av nyexaminerade vilket delvis beror på att utbildningarna är underdimensionerade. En del yrken är inte heller tillräckligt attraktiva bland ungdomar vilket får konsekvenser i form av att för få söker de tillgängliga utbildningsplatserna. Detta gäller framförallt de gymnasiala yrkesprogrammen men även en del yrkesinriktade utbildningar på eftergymnasial nivå (ibid.). Den stora bristen på kvalificerad arbetskraft i relation till den höga arbetslösheten ser regeringen som ett mycket allvarligt problem. För att effektivt kunna matcha arbetssökande och arbetsplatser mot varandra krävs det att Arbetsförmedlingen får tillgång till en stor del av arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden (SOU 2007, 30).

Fransson och Lindh (2004, 18) framhäver i sin studie det föränderliga utgångsläget på arbetsmarknaden och menar att ungdomar idag inte väljer yrke utifrån arbetsmarknadens behov utan konstruerar sin karriär utifrån ett livsformsbegrepp där sociala faktorer har en stor påverkan på utvecklingen och skapandet av karriären. Även Lovén (2000, 47) poängterar hur valprocessen är komplex till följd av att omvärlden är det. Han diskuterar även hur karriärskapande och behovet av karriärvägledning är genomgående i människors valprocesser. Enligt Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 8) är kunskap och insikt om utbildningar samt arbetsmarknaden en viktig förutsättning för att ungdomar ska kunna göra välgrundade val. De behöver även ha god självkännedom gällande sina egna möjligheter och begränsningar för att kunna orientera sig bland de olika valen. Att enbart utgå från sina egna intressen i karriärskapandet kan upplevas motiverande men det kan även innebära en risk för eventuella fel- och omval senare i livet eftersom de inte är välgrundade.

7

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Genom att undersöka dessa aspekter blir det möjligt att påvisa hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att möta arbetsmarknadens behov. De frågeställningar vi avser att undersöka är följande:

• Hur uppfattar ungdomar att arbetsmarknadens behov har påverkat deras gymnasieval?

• På vilka sätt arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta problematiken gällande den höga efterfrågan av kvalificerad arbetskraft inom bristyrken?

1.2 Centrala begrepp

Genomgående i arbetet kommer vi att använda oss av några centrala begrepp. För att undvika missförstånd eller oklarheter följer här en kort beskrivning av vad vi avser med begreppen:

Bristyrken - yrken där det råder brist på arbetskraft

Kvalificerad arbetskraft - individer med relevant utbildning för yrket Arbetsmarknad - sammanfattning av utbud och efterfrågan på arbete

1.3 Avgränsningar

I den här studien har vi valt att undersöka hur ungdomars gymnasieval har påverkats av arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft samt hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till problematiken gällande arbetsmarknadens behov. För att få en djupare förståelse för problemområdet har vi intervjuat både gymnasieelever, som läser olika program, och studie- och yrkesvägledare, som arbetar i varierande skolformer. Anledningen till att vi valt att intervjua gymnasieelever är eftersom de har gjort sitt val och därför kan

8

svara på frågor om hur de tänkte kring arbetsmarknaden i relation till sitt gymnasieval. Vi har även valt att intervjua studie- och yrkesvägledare inom olika organisationer med olika elevgrupper för att få en bredare förståelse med olika infallsvinklar.

På grund av tidsramarna och omfattningen för arbetet har vi främst fokuserat på hur eleverna har påverkats generellt samt hur stud ie- och yrkesvägledarna förhåller sig i sitt arbete. Däremot har vi uteslutit eventuella påverkansfaktorer som yrkesstatus och kön. Sett till den pågående situationen med COVID-19 har vi inte heller i vår studie tagit hänsyn till hur arbetsmarknaden kan komma att förändras eftersom det fortfarande är en osäker situation som vi inte med säkerhet vet hur den kommer fortlöpa.

1.4 Disposition

Under kapitel ett finns en inledande introduktion till det valda ämnesområdet samt syfte och frågeställningar. I kapitel två redogörs den tidigare forskning som är relevant för studien. I det tredje kapitlet presenteras de teorier och teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. Under kapitel fyra redogörs val av metod, urval av informanter, datainsamling, analysform samt etiska ställningstaganden. I det femte kapitlet presenteras resultatet av det empiriska materialet. I kapitel sex analyseras resultatet med hjälp av teorierna och de teoretiska begreppen. Avslutningsvis, i kapitel sju, diskuteras resultatet, metoden och teorin samt ges förslag på vidare forskning inom området. Här reflekterar vi även över vårt utförande. Därefter redovisas de referenser samt de bilagor som använts under studiens gång.

9

2. Tidigare forskning

I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som berör och har relevans för studiens ämnesområde. Det aktuella forskningsläget för studie- och yrkesvägledning är brett och omfattas till stor del av utbildning, arbetsmarknad samt övergången mellan skola och arbetsliv. Mycket av den publicerade forskning som finns beskriver komplexiteten mellan att göra välgrundade studie- och yrkesval och avsaknaden på tidig och gedigen vägledning.

2.1 Valet av utbildning och yrke

I Skolverkets (2013, 34) rapport framkommer det att en stor andel elever upplever gymnasievalet som svårt eftersom de i ung ålder måste välja utbildning som till viss del är avgörande för framtiden. Även om eleverna är medvetna om att de kan ändra sitt val senare i livet anser ändå många att det känns viktigt att välja rätt från början. Lindh och Lundahl (2008, 55) använder begreppet karriärutveckling för att beskriva hur individer gör val. Till skillnad från förr, då yrkesval sågs som en engångsföreteelse där individers förmågor anpassades för att möta arbetsmarknadens behov och krav, har valet av utbildning och yrke blivit mer komplext och mer riskabelt till följd av samhällets utveckling och de ökade valmöjligheterna, arbetsmarknadens bredd samt valfrihetens framväxt. Utvecklingen innebär bland annat att det är svårare för individer att orientera sig mot en framtida arbetsmarknad samtidigt som de förväntas ta långsiktiga och omfattande utbildningsval i tidig ålder (Lundahl 2010, 17).

Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 8) skriver att en viktig förutsättning för att ungdomar ska kunna göra välgrundade val är att de har kunskap och insikt om utbildningar och arbetsmarknaden men även att de har god självkännedom gällande sina egna tillgångar och brister. Att enbart utgå från de egna intressena i sitt karriärskapande kan dels upplevas motiverande men det kan även innebära en viss risk för eventuella omval och/eller byte av

10

karriär i ett senare skede. Enligt Eriksson, Högdin och Isaksson (2018, 1903–1905) upplever skolungdomar i Sverige att de saknar tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden samt att de inte fått någon yrkesinformation inför sitt gymnasieval. Utifrån ungdomarnas perspektiv är detta efterfrågat och det finns en önskan om att det hade skett på ett tydligt och strukturerat sätt. Eleverna uttrycker att detta kan bero på att skolpersonalen inte vill påverka elevernas val men de upplever att de ändå påverkar valen genom att inte ge gedigen information om arbetsmarknaden och dess behov.

2.2 Behov av vägledning

Enligt Skolinspektionens (2013, 11) granskning måste ungdomar få tillgång till kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under hela grundskolan för att kunna göra välgrundade framtidsval. Granskningen fokuserar bland annat på att eleverna bör tillägnas kunskaper och förmågor gällande att hantera val, så kallad karriärhanteringsförmåga, vilket innebär att eleverna ska tillgodoses kompetens att genomföra beslut, hantera övergångar mellan olika faser i livet samt att kunna göra medvetna och välgrundade studie- och yrkesval. I Francis och Possners (2013) studie framkommer det att studie- och yrkesvägledares individuella syn på yrken påverkar ungdomars karriärval till följd av att ungdomarna saknar bred kunskap om arbetsmarknadens olika yrken. Ungdomarna förlitar sig därför till stor del på “kunniga personer” och värderar potentiella yrkesval utifrån exempelvis studie- och yrkesvägledarens uppfattningar och erfarenheter av yrken. Annan tidigare forskning menar även att självförtroende är viktigt i valprocesser. Detta för att individen ska bli medveten om sina egna begränsningar men även för att kunna använda dem till att vidga sina perspektiv gällande studie- och yrkesval. I studien lyfts bland annat begränsningar i form av genus, etnicitet och social tillhörighet. Hur individen värderar sina förmågor och väljer att använda sina begränsningar är en avgörande och viktig faktor för den enskilda individens valprocess. Studien poängterar även ungdomars behov av professionell hjälp i form av stöd och vägledning för att kunna göra välgrundade val (Fransson & Lindh 2004, 15, 61).

Lundahl (2010, 17, 21) beskriver karriärutvecklingens komplexitet i relation till dagens samhälle och menar att ungdomar förväntas göra omfattande och långsiktiga karriärval i en

11

ständigt föränderlig kontext samtidigt som utbudet av vägledning inte möter efterfrågan. Även Lovén (2000, 26) poängterar att vägledning bör ses som en kontinuerlig process som börjar tidigt i livet. På så sätt blir eleverna successivt medvetna om sig själv och sina möjligheter vilket ökar chanserna för att de gör välgrundade val i framtiden. Det innebär även att vägledningen sker kontinuerligt mellan individers brytpunkter i livet istället för mitt i dem som till exempel vägledningssamtalet i årskurs nio gällande gymnasievalet.

2.3 Sammanfattning

Återkommande i den tidigare forskningen är att eleverna själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val och att det snarare är personliga intressen och sociala faktorer som påverkar gymnasievalet. Dessutom visar forskningen att studie- och yrkesvägledningen i sin helhet blir bristfällig i avseende att kunna tillgodose elever med tillräcklig kunskap och information eftersom den i stor utsträckning påbörjas sent vilket ökar risken för eventuella fel- och omval senare i livet.

12

3. Teoretisk förankring

I det här avsnittet presenteras de teorier och teoretiska begrepp som kommer att användas för att analysera det empiriska materialet som ligger till grund för vår studie. Vi kommer att utgå från Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori samt Parsons (1909) Trait- and factor teori. Careership teorin är användbar för vår studie eftersom den dels belyser hur individer fattar karriärbeslut samt förklarar förhållandet mellan individens val och externa aktörers påverkan. Trait- and factor teorin är lämplig för vår studie eftersom den beskriver hur studie- och yrkesvägledare bör arbeta för att matcha individer mot arbetsmarknadens behov. Relevanta begrepp som kommer att användas är habitus, handlingshorisont, sociala

faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val.

3.1 Hodkinson och Sparkes: Careership

Hodkinson och Sparkes (1997, 29–32) teori Careership är en sociologisk teori om karriärbeslut som till stor del grundar sig i Bourdieus (1973) teori om samhällsreproduktion. Centrala begrepp i teorin är habitus, kapital och fält som förklarar hur individers yrkespersonlighet utvecklas. Författarna menar att individer inte enbart tar karriärbeslut som “fria agenter” utan även påverkas av andra utomstående aktörer och samhälleliga strukturer. Teorin består av tre olika dimensioner som på olika sätt beskriver hur individer tar karriärbeslut men som alla samverkar sin helhet. Den första dimensionen är praktiskt rationellt beslutsfattande som utgår från individens habitus, den andra dimensionen är interaktion med andra aktörer på utbildning- och arbetsmarknaden och den sista dimensionen är brytpunkter och perioderna mellan dessa. Nedan följer en djupgående förklaring på de olika dimensionerna och de begrepp som är relevanta för studien.

13

3.1.1 Första dimensionen: Praktiskt rationellt beslutsfattande

Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33–34) är ungdomar delvis rationella i sitt beslutsfattande och tar karriärbeslut baserat på tidigare erfarenheter som sommarjobb eller praktik samt råd från vänner, släktingar eller andra personer som har kunskaper om arbetet eller arbetsplatsen. Individers beslut är pragmatiska, snarare än systematiska, eftersom de delvis baseras på information som de redan känner till. Besluten är kontextbundna och kan inte separeras från individens familjebakgrund, kultur och livshistoria. Besluten påverkas även av slumpartade event vilka baseras på framgångsrika kontakter och erfarenheter. Besluten tas först när individer känner sig redo att ta ett beslut.

Hodkinson och Sparkes (1997, 34) utgår bland annat från Bourdieus (1973) teori om habitus och att alla individer är födda in i en social miljö som beskriver den verklighet individen lever i där exempelvis tankemönster, normer och inställning skapas. Habitus är ett resultat av människors uppväxt och upplevelser. En individs habitus är förändringsbart och ändras utefter nya erfarenheter och kunskaper om sin omvärld. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) menar att individers habitus är avgörande i deras handlingar och påverkar alla typer av beslut. Det påverkar även hur och på vilket sätt dessa tas och att individer tar beslut inom sin handlingshorisont. Handlingshorisonten beskriver vad en person anser vara möjligt i förhållande till sin nuvarande situation. Handlingshorisonten skapar både möjligheter och begränsningar för individens verklighetsuppfattning och därmed också vilka yrkesval som anses aktuella. Handlingshorisonten påverkas av yttre faktorer som exempelvis familj och politiska beslut och dessa leder till att individen blir medveten om sina möjligheter utöver de som tidigare ingått i handlingshorisonten.

3.1.2 Andra dimensionen: Interaktion med andra

Även teorins andra dimension grundar sig i Bourdieus (1973) teori med grundtanken om fält. Fält motsvarar den plats där individer agerar i samspel med andra. I denna del av Hodkinson och Sparkes (1997, 36) teori menar de att beslutsfattandet sker i interaktion med andra individer inom samma fält, det vill säga att andra aktörer påverkar individens beslutsprosess. De aktörer som befinner sig i fältet kan besitta olika mängd makt som

14

påverkar dynamiken inom fältet vilket kan leda till konflikter, förhandlingar eller allianser. Inom olika fält kan maktrelationerna se olika ut och beslutsfattande sker inom fältets ramar och i interaktion av maktspel vilket innebär att personer med mer makt inom ett fält har större påverkan på individers beslutstagande än personer med mindre makt (Hodkinson & Sparkes 1997, 37).

3.1.3 Tredje dimensionen: Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes (1997, 39–40) tredje dimension utgår från Strauss (1962) som menar att individer genomgår en karriärutveckling som består av olika brytpunkter. En brytpunkt innebär en förändring i individens karriär vilket sker när denne fattar ett beslut och mellan varje brytpunkt sker en period av rutin som i sin tur påverkar valet som görs vid brytpunkten. Den tredje dimension kan alltså förstås som ojämna perioder av rutin och brytpunkter där individens process består av att omvärderar sin karriärutveckling för att kunna ta nya beslut om sin fortsatta karriär.

Brytpunkter kan vara strukturella vilket innebär att de är initierade av externa strukturer som exempelvis när grundskoleelever tvingas sluta skolan och måste ta ett beslut gälland e om de ska fortsätta studera på gymnasiet eller inte. Dessa brytpunkter är alltså påtvingade från samhället och påverkar alla individer på samma sätt vid olika tillfällen i livet. En brytpunkt kan även vara självinitierad vilket innebär att individen varit initiativtagande och drivande till förändringen. Detta sker exempelvis när en individ självmant väljer att säga upp sig från sitt arbete för att söka sig vidare. Slutligen kan en brytpunkt också vara påtvingad vilket innebär att individen själv inte kan påverka förändringen vilket sker om en individ till exempel blir uppsagd från sitt jobb (Hodkinson & Sparkes 1997, 40). Brytpunkter kan ske i olika konstruktioner, antingen var för sig eller i kombination med varandra, och vissa brytpunkter är lättare att förutspå än andra. När beslut inom brytpunkten tas förändras individens habitus i varierande utsträckning beroende på vad det är för slags brytpunkt samt vilka konsekvenser den får för individens karriärskapande. Mellan varje brytpunkt lever individen i ett rutinmönster som också påverkar individens habitus och identitetsskapande. Perioderna av rutin och brytpunkter kan endast förstås fullt ut när de kombineras och inte enbart var för sig (Hodkinson & Sparkes 1997, 41)

15

3.2 Parson: Trait- and factor

Parson (1909) utvecklade i början på 1900-talet sin Trait and factor teori som är en matchningsteori och går ut på att matcha människor mot en sysselsättning. Parson (1909, 4–6) menade på att individer inte gör välgrundade karriärval vilket kan bero på olika faktorer vilka han delar upp i tre olika aspekter. Den första aspekten är en förståelse för individen och dennes kunskaper, värderingar, intressen, ambitioner, resurser och personlighet. Detta menar Parson (1909, 6) att man lättast tar reda på genom intervjuer med klienten. Den andra faktorn är kunskap om arbetsmarknaden kombinerat med kunskap om för och nackdelar, möjligheter och krav för varje yrke. Den tredje aspekten av Parsons (1909, 6) Trait and factor teori är en rationell relation mellan de första två faktorerna och att individens egenskaper samspelar med faktorerna för yrket. På så sätt kan man genom logiska beslut om lämplighet eller trolig tillfredsställelse matcha klienten mot en yrkesmässig position.

Vidare menar Parson (1909, 6) att individer själva inte kan förstå dessa faktorer och sambandet mellan dem utan att de behöver professionell hjälp och vägledning för detta. Vägledaren kan, genom att analysera individen, få fram ett unikt mönster och i kombination med dennes kännedom om omvärlden matcha individen mot ett yrke som passar individen. Detta sker genom att vägledaren ger information, förslag och vägleder individen i dennes valprocess (1909, 7). Denna teori har ofta blivit kritiserad för att vara för statisk och beroende av testresultat samt att den saknar en beskrivning på hur och när individens intressen, egenskaper och värderingar utvecklas. Trots detta fortsätter teorin vara ett kraftfullt verktyg inom studie- och yrkesvägledning och flera matchningsteorier som uppkommit grundar sig i Parsons (1909) teori (Andergren 2014, 49–50), se bilaga 4 för utformad modell över hur teorin kan användas i vägledningssamtal.

3.3 Sammanfattning

Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori är en sociologisk teori som beskriver hur individer fattar beslut. Författarna menar att individer blir påverkade av utomstående aktörer och samhälleliga strukturer vid beslutsfattande. Teorin är uppdelad i tre olika

16

dimensioner där den första förklarar att individer tar beslut baserat på tidigare erfarenheter och utgår från sitt habitus och sin handlingshorisont vid beslutsfattande. Den andra dimensionen förklarar att individer tar beslut i interaktion med andra och därför påverkas av utomstående faktorer. Den tredje dimensionen beskriver att individer tar beslut i olika brytpunkter i livet. Alla tre dimensioner samverkar med varandra kontinuerligt. Enligt Parsons (1909) Trait and factor teori gör individer inte rationella val utan behöver utomstående professionell hjälp för att göra medvetna val. För att kunna vägleda individer måste studie- och yrkesvägledaren ha kunskap om individens egenskaper, intressen och kunskaper samt om arbetsmarknaden och olika yrken. På så sätt kan vägledaren på ett logiskt och rationellt sätt matcha individen mot ett passande yrke.

Separat belyser teorierna olika aspekter och tillvägagångssätt där Careership huvudsakligen fokuserar på individen medan Trait- and factor främst fokuserar på vägledarens arbetssätt. Genom att kombinera de båda teorierna kan vi få olika infallsvinklar för att bättre förstå hur elever väljer och hur studie- och yrkesvägledare arbetar.

17

4. Metod

I det här avsnittet presenteras den metod som ligger till grund för att samla in data till studien samt en motivering till varför denna metod är bäst lämpad. Därefter presenteras studiens urvalsgrupp samt hur vi har gått tillväga för att samla in och analysera det empiriska materialet. Avslutningsvis beskrivs de etiska ställningstaganden som vi har förhållit oss till genom processen.

4.1 Val av metod

Sett till syftet med studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiriskt material. Kvalitativ metod är bäst lämpad i avseende att få en helhetsförståelse för hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar i relation till denna problematik. Det ger oss även möjlighet att dra slutsatser om individernas tankar gällande det studerade ämnesområdet (Larsen 2009, 22–23, 83–91). Med denna metod har vi fått en helhetsförståelse för enskilda fenomen samt haft möjlighet att gå på djupet i undersökningen vilket vi inte hade kunnat om vi hade använt kvantitativ metod med exempelvis enkäter. Genom att använda kvalitativ metod ges möjlighet att ställa följdfrågor och att få ytterligare förklaringar vid eventuella oklarheter från informanterna vilket minskar risken för missförstånd och ökar validiteten i undersökningar (Larsen 2009, 23, 26–27). En nackdel med den valda metoden är att vi inte kan generalisera våra svar då urvalet av deltagare inte representerar hela befolkningen utan är specifikt utvalda för denna studie. Det finns också alltid en risk vid intervjuer att informanterna inte svarar helt sanningsenligt utan svarar det de tror att intervjuaren vill höra vilket gör att vi som intervjuare då delvis påverkar resultatet (Larsen, 2009, 27–28, 78).

18

På grund av de rådande omständigheterna med COVID-19 och Folkhälsomyndighetens (2020, 1) rekommendationer att undvika sociala sammankomster har de flesta av våra intervjuer skett genom ljud- och videosamtal på plattformen Zoom där vi haft möjlighet att se våra informanter, och de oss, under tiden vi pratade. Vi valde att ha intervjuerna med videosamtal då vi ansåg att detta var så nära en fysisk träff vi kunde komma. En av intervjuerna har skett via fysiskt möte då det var efterfrågat av informanten och en av intervjuerna har gjorts utan video då tekniken inte fungerade. Larsen (2009, 27) menar att intervjuer i möte mellan personer ger möjlighet att ställa följdfrågor för att kunna få fördjupade förståelser för diverse relevanta fenomen och aspekter i undersökningen. Vi märkte en väsentlig skillnad på våra intervjuer och resultaten av d em där den fysiska intervjun blev betydligt mer omfattande och med fler sidospår medan det i videomöten var lättare att förhålla sig till den utformade intervjuguiden och dess frågor. Vid den fysiska träffen var det också lättare, för både vår egen och inf ormantens del, att vidareutveckla ämnet, ställa följdfrågor och läsa mellan raderna. Vid videomöten var vi tvungna att förlita oss på externa faktorer som internetuppkoppling och eventuella störmoment i såväl vår egna som informantens omgivning. Det är däremot omöjligt att veta om intervjuerna med videosamtal hade blivit annorlunda om de hade skett i fysisk form eller om det beror på hur informanten är som person.

4.2 Urval

För att hitta respondenter till vår studie använde vi våra kontaktnätverk och tog kontakt med studie- och yrkesvägledare som arbetar på olika skolor och med olika inriktningar för att få varierande infallsvinklar och olika perspektiv på det studerade problemområdet. Vi fick respons från fyra studie- och yrkesvägledare som arbetar på olika arbetsplatser och med olika elevtyper. Den första arbetar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program, den andra arbetar på en grundskola, den tredje på en gymnasieskola med högskoleförberedande program och den fjärde på en gymnasieskola med individuellt alternativ. Urvalet som gjorts av studie- och yrkesvägledare är vad Larsen (2009, 77) beskriver som godtyckligt urval där respondenterna har valts ut baserat på sin yrkesroll. För att komma i kontakt med elever till studien använde vi återigen våra kontaktnätverk för att

19

höra om någon vi kände, kände någon som skulle kunna passa till vår studie. Detta sätt att hitta respondenter till en undersökning kallas “snöbollsmetoden” (Larsen 2009, 78). Vi kom i kontakt med fyra elever som alla studerar på gymnasiet. Två av dem läser ett yrkesförberedande program mot ett bristyrke och två av dem läser högskoleförberedande program.

Kvale och Brinkmann (2014, 156–157) skriver att för många intervjupersoner gör det svårt att få in relevant data vilket bidrar till svårigheter för fördjupade tolkningar. Baserat på detta valde vi att ha sammanlagt åtta informanter, varav fyra studie- och yrkesvägledare och fyra gymnasieelever. Vi upplevde att det sammanlagda antalet samt vår uppdelning av informanter gav oss tillräckligt med data för att kunna besvara våra frågeställningar. I resultatet kommer respondenterna presenteras med fiktiva namn för att bibehålla anonymiteten. De fiktiva namnen är varken baserade på kön eller etnicitet utan är slumpmässigt utvalda. Informanterna presenteras närmare i kapitel 5.

4.3 Datainsamling

Vi har genomfört åtta intervjuer, fyra med elever och fyra med studie- och yrkesvägledare, för att samla in empiriskt material till studien. Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket innebär att intervjuguiderna (se bilaga 1 och bilaga 2) har utformats utifrån studiens syfte och frågeställningar med bestämda frågor och teman som vi ville få svar på (Larsen 2009, 84). Utifrån Kvale och Brinkmanns (2014, 176–182) rekommendationer formulerade vi korta, enkla och öppna frågor som fångade upp de olika teman vi hade delat upp intervjuerna i. Vi betonade även inför varje intervju att informanten gärna fick prata fritt vilket medförde att många av de frågor vi hade formulerat i intervjuguiderna besvarades under intervjun utan att vi behövde ställa frågan.

4.4 Analysform

Efter genomförda intervjuer har dessa transkriberats det vill säga skrivits ner. Därefter har vi gjort en innehållsanalys där vi systematiserat resultatet och reducerat innehållet som inte har varit av relevans för undersökningen. Genom att koda texten har vi kunnat dela in

20

materialet i olika teman och på så sätt få fram vårt resultat samt kunnat se samband och mönster. Det har även gjort det möjligt för oss att skapa förståelse för vårt studerade ämnesområde vilket gör det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar (Larsen 2009, 101–102).

4.5 Etiskt ställningstagande

Vetenskapsrådet (2002, 12) har tagit fram vissa forskningsetiska principer som bör följas vid undersökningar för att uppfylla ett grundläggande individskydd. Vi har följt dessa främst genom att låta alla informanter förbli anonyma genomgående i vårt arbete. I enlighet med konfidentalskravets riktlinjer har alla uppgifter om deltagarna behandlas konfidentiellt samt att alla eventuella namn, städer, företag eller personer som framkommer i intervjuerna har uteslutits ur citat och/eller ersatts med fiktiva namn i texten. Det insamlade materialet har endast använts till den här studien och enbart berörda personer kommer få ta del av d et (ibid.). Informationskravet har tillgodosetts genom att alla intervjupersoner har fått ta del av både muntlig information gällande undersökningen innan de ställt upp men även av ett skriftligt information- och samtyckesbrev (se bilaga 3) med förtydligande kring syftet med undersökningen och hur materialet kommer att användas.

21

5. Resultat

I det här avsnittet presenteras en sammanställning av de genomförda intervjuerna med elever och studie- och yrkesvägledare. Till att börja med presenteras elevernas generella syn på bristyrken samt vilken påverkan arbetsmarknadens behov haft på deras gymnasieval. Därefter presenteras studie- och yrkesvägledarnas kunskaper om arbetsmarknaden samt hur de i vägledande insatser arbetar med att möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Slutligen presenteras studie- och yrkesvägledarnas förståelser över hur samverkan med näringslivet fungerar samt vilka insatser som hade behövts för att på bättre sätt kunna möta utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

5.1 Presentation av eleverna

Tabell 1: Sammanställning av intervjuade elever Fiktivt

namn

Beskrivning av informant

Amir Läser tredje året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Är bosatt i en storstad i Skåne. Hans ena förälder har gymnasieutbildning och den andra har universitetsutbildning. Båda arbetar inom bristyrkenområden.

Nadja Läser tredje året på Samhällsprogrammet. Hon bor i en mindre kommun i Skåne. Båda hennes föräldrar har gymnasieutbildning och arbetar inom bristyrkenområden.

Oskar Läser andra året på Teknikprogrammet. Han bor i en mindre kommun som ligger i nära anslutning till en storstad i Skåne. Båda hans föräldrar har universitetsutbildning och arbetar med bristyrken.

Nelly Läser andra året på Vård- och omsorgsprogrammet. Hon är bosatt i en storstad i Skåne. Hennes ena förälder saknar gymnasieutbild ning och den andra har universitetsutbildning. En av hennes föräldrar arbetar med ett bristyrke.

22

5.1.1 Elevernas generella syn på bristyrken

Utifrån intervjuresultaten framgår det att elevernas kunskaper gällande vad ett bristyrke är skiljer sig åt mellan eleverna. Samtliga elever uppger däremot att de fått information gällande arbetsmarknaden och de olika gymnasieutbildningarna inför sitt gymnasieval och denna information har de fått på olika sätt. Oskar, som går sitt andra år på Teknikprogrammet, uppger att han inte vet vad ett bristyrke är och att det inte är något han någonsin funderat över. Däremot berättar han att fick information inför gymnasievalet gällande de olika programmen och vilka olika möjligheter de gav honom: “alltså vi gick ju

igenom vad man kunde bli på de olika linjerna och inriktningarna… vad man kunde jobba med efter då. Hon visade någon sida där man kunde se sånt och så fick vi kika på sånt”.

För honom blev den avgörande faktorn att skolan låg nära, hade bra rykte samt matchade hans intressen för datorer. Han upplever dock inte att gymnasieprogrammet motsvarar hans förväntningar och han känner sig osäker på vad han vill göra efter studenten.

De tre andra informanterna uppger att de hade kännedom om bristyrken och att de fått information kring arbetsmarknaden av bland annat sin studie- och yrkesvägledare och andra externa aktörer inför gymnasievalet. Exempelvis säger Nadja att : “det hängde ju ofta

lappar i korridorerna om olika yrken och sådär” och Nelly säger att “jag har ju sett på nyheterna ibland att typ vården har jättebrist på personal”. Amir uppger att han själv

frågat sin studie- och yrkesvägledare för att få mer information om arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete efter gymnasiet. Han berättar att han även pratat med sina vänner och sin familj om vilka yrken som finns och var det finns störst möjligheter för arbete efter gymnasiet:

Jag frågade honom lite om mitt dilemma där med musik eller restaurang och det hjälpte han mig absolut med, han visade mig alla mina val jag kunde göra och ja lite så. Jag frågade honom framförallt med musiken då... jobb med musik... det fanns ju liksom men kanske inte riktigt på den nivån jag ville [...] det är väl mest att jag pratat med familj, vänner och nära omkring mig och så... jag har liksom frågat, hur blir det sen? Vad är b ra saker att tänka på? (Amir).

23

Det finns en uppenbar skillnad mellan elevernas kunskaper om arbetsmarknaden och hur de ställer sig till framtida arbete. Det framgår även att eleverna är olika intresserade och mottagliga för informationen gällande arbetsmarknadens behov och att framtidsutsikterna påverkar dem i olika stor utsträckning.

5.1.2 Utgångspunkter för elevernas gymnasieval

I avseende att välja gymnasieutbildning har informanternas individuella kunskaper om arbetsmarknadens behov påverkat deras val olika mycket. För Oskar har det inte påverkat hans val överhuvudtaget vilket framkommer i intervjun då han säger: “jag har inte så bra

koll på vad bristyrken är, så nä... det påverkade inte mig alls [...] min bror gick på den skolan och han gilla den, sen ligger den nära där jag bor, så det är ju bra”. För Amir, som

läser tredje året på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, blev däremot det faktum att kock är ett bristyrke avgörande för hans val:

Det var faktiskt så att jag velade mellan två olika linjer. Det var antin gen restaurang då eller musiklinjen. Det som fick mig att överväga restaurang var att det är mycket lättare att få jobb inom yrket [...] nästan dagen efter jag hade valt kom det ut från Arbetsförmedlingen att bland de mest behövda jobben runt om i Sverige var kock ett av dem, d et v ar ju o ckså väldigt bra och gör liksom, ja men att man får jobb lätt (Amir).

För Nadja, som läser sista året på Samhällsprogrammet, var det till viss del viktigt att ha med information om arbetsmarknaden i sin valprocess men i slutändan var det huvudsakligen andra faktorer som intressen som vägde tyngst: “det fanns ju såklart i

åtanke att det kanske var bättre att välja en inriktning som senare skulle leda till arbete men just de linjerna var inget jag var intresserad av just då så därför valde jag ju bort det ändå“. Vidare berättar Nadja att hon även pratade mycket med personer i sin närhet inför

sitt val:

Jag har en kusin som läst samhälle och väldigt många av mina k omp i sar valde också det [...] valet av inriktning tror jag att jag mer valde ef tersom

24

jag var mer intresserad av den och samma med sk olan, jag k än ner f olk som gått där så jag visste ju att den var bra (Nadja).

Även om hon till viss del hade kunskap om arbetsmarknadens behov inför gymnasievalet vägde hennes intressen och den närmaste omgivningens åsikter tyngre.

Nelly, som läser andra året på Vård - och omsorgsprogrammet, uttrycker i intervjun att hon är glad att hon valde en utbildning som leder direkt till arbete och att det är lätt att få jobb inom yrket. Hon uppger dock att det snarare var ett slumpmässigt beslut än genomtänkt val:

Visst, jag är glad jag valde en utbildning där jag garanterat får jo b b e fter studenten och det är kul att veta att jag kan bidra till samhället men jag valde nog mer detta för att jag hade f ör dåliga betyg för andra program [...] jag vet inte om jag hade valt samma om jag hade haft typ fler valmöjligheter. Nu utgick jag ju från de betyg jag hade och vald e mellan de programmen jag visste jag kunde komma in på (Nelly).

Samtliga informanter uppger att det känns bra att veta att det finns yrken på arbetsmarknaden som behöver kvalificerad arbetskraft samt att det är lätt att få jobb inom dessa. Däremot uttrycker de även att andra faktorer som lön och individuella intressen spelar in för att det ska bli aktuellt för dem att söka sig till just dessa yrken. Bland annat säger en av informanterna såhär gällande frågan:

Jag tycker inte det är min främsta prioritering men kan jag b ehöv as o ch bidra till mindre brist så är det klart jag vill göra nytta [...] alltså jag tror ju att det som väger mest är det jag är mest intresserad av men sen är det alltid skönt att veta att man kan ha ett andrahandsval som är lätt att få jobb inom, men jag är inte säker på vad jag faktiskt vill arbeta med (Nadja).

Utgångspunkterna för elevernas val av gymnasium har varierat. För Oskar och Nadja har framförallt det egna intresset och omgivningens åsikter spelat roll för deras valprocess. Även Amir utgick från sina intressen när han valde program men för honom har även hans kunskaper om arbetsmarknaden påverkat honom. Nelly har också till viss del utgått från sina intressen men eftersom hon till stor del kände sig begränsad på grund av sina betyg har

25

hennes kunskaper om arbetsmarknadens behov fått en större påverkan på valet än hennes intressen.

5.2 Presentation av studie- och yrkesvägledarna

Tabell 2: Sammanställning av intervjuade studie- och yrkesvägledare. Fiktivt

namn

Beskrivning av informant

Nils Arbetar på en gymnasieskola med yrkesprogram och sitter med i skolans programråd. Har arbetat som SYV i över 20 år.

Andrea Arbetar på en grundskola med elever i årskurs 6–9. Har arbetat som SYV i färre än 5 år.

Peter Arbetar på en gymnasieskola med högskoleförberedande program. Har arbetat som SYV i över 10 år.

Lydia Arbetar på en gymnasieskola med individuellt alternativ. Har arbetat som SYV i över 15 år.

5.2.1 Studie- och yrkesvägledares kunskaper om arbetsmarknaden

Samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna anser att är viktigt att hålla sig uppdaterad kring arbetsmarknadens behov och menar att detta är relevant för yrkesrollen. Andrea, som arbetar med grundskoleelever, uppger att det är viktigt för att även kunna förmedla informationen vidare till eleverna:

Ja alltså det är ju jätteviktigt att ha koll på hur arbetsmarknaden ser ut o ch ja, hur läget i Sverige ser ut i allmänhet för att kunna vidarebefordra d et till elever och berätta för eleverna och informera dem helt enkelt. Jag måste ha koll på läget för att kunna ge den informationen vidare (Andrea).

Vidare berättar hon att hon får information från ett flertal olika ställen. Dels får hon en hel del information skickad till sig där diverse branschen önskar att hon vägleder eleverna mot

26

specifika yrken och dels letar hon själv upp information via exempelvis Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsprognoser. Även Peter, som arbetar på en gymnasieskola, uppger att han försöker hålla sig uppdaterad gällande arbetsmarknaden och bristyrken genom att kolla på Arbetsförmedlingens hemsida men även genom olika yrkeshögskolor för att se vad de söker: “jo, jag försöker hålla mig uppdaterad... genom

media och så, sen har vi ju det stödet att man kan gå in på yrkeshögskolorna och kolla för där ser man ju vad som efterfrågas och vad som är bristyrken”. Även Lydia, som arbetar

på gymnasieskola med individuellt alternativ, berättar att hon blir inbjuden till att delta i möten på Arbetsförmedlingen gällande arbetsmarknaden:

Ja alltså vi får ju inbjudningar dels att komma på möten på AF och dels får vi ut listor och så där ser vi ju prognoser i alla fall fem år f ramåt i tid en och lite sådär kalla/heta yrken [...] jag hade kanske önskat att det v ar mer uppdelat utifrån vilken typ av utbildning som krävs, ibland är d e t så h ög utbildning som efterfrågas och går man då in med en elev för att k o lla så blir det så konstigt. Eleven kan ju känna att det aldrig kommer gå ändå om det är för hög utbildning (Lydia).

Lydia, som arbetar med svaga elever som står relativt långt från arbetsmarknaden, hade önskat att informationen om bristyrken var bättre kategoriserad och att det var lättare att orientera sig bland informationen. Hon uppger att det kan vara svårt att motivera elever mot yrken som kräver högre utbildning och hade därför önskat mer konkret och lättillgänglig information om bristyrken som inte kräver universitetsutbildning.

För Nils, som arbetar med lärlingsprogram på gymnasiet, är det extra viktigt att hålla sig uppdaterad gällande arbetsmarknadens behov eftersom han även sitter med i skolans programråd. Där diskuteras bland annat vilka program skolan ska starta samt hur de kan utveckla befintliga program för att motivera eleverna att välja inriktningar där d et är brist på kvalificerad arbetskraft:

Jag sitter ju med i programråd också... och där diskuterar man mycket, till exempel inom bygg där vet vi ju att inom mark och anläggning f inn s d et ett stort behov men det är ju inte det våra elever vill gå. Nu har vi

27

diskuterat hur vi ska göra nu när vi får våra nya ettor och d å ska v i gö ra lite mer studiebesök riktade mot bristyrken. Då är det inte bara v i sk olan som står för information utan det är även företagen som berättar d els v ad jobbet innebär men också hur arbetsmarknaden ser ut... f ör d e v ill ju att fler elever ska välja den inriktningen (Nils).

Att hålla sig uppdaterad om arbetsmarknadens behov är viktigt för samtliga informanter men anledningarna skiljer sig åt beroende på var de arbetar. För en del är det för att kunna informera eleverna och besvara deras frågor medan det för andra handlar mer om att vara delaktig i skolans och utbildningarnas utveckling. Det finns även en viss skillnad mellan informanternas reflektioner beroende på var de arbetar och med vilka elevgrupper.

5.2.2 Arbetssätt för att möta arbetsmarknadens behov

Alla intervjuade studie- och yrkesvägledarna uppger att de använder information och kunskap om arbetsmarknadens behov i möten med elever. Lydia som arbetar med elever som läser upp grundskolebehörighet och ofta står relativt långt från arbetsmarknaden menar att eleverna själva är intresserade av att veta vilka yrken som är lättare att få arbete inom innan de bestämmer sig för vilket gymnasieprogram de ska välja: “eleverna uttrycker ofta

att de vill göra realistiska val utifrån att de ska få chans att få ett jobb. De kan ofta tycka att det är intressant information och en del kan till och med säga rakt ut ‘bara säg något så jag vet var jag kan få jobb så söker jag det’...”. Även Peter uppger att han i samtal med

elever hänvisar till relevant information om bristyrken när det kommer på tal men i övrigt är det inget han lägger fokus på. Han menar dock att det är viktigt att kunna prata med eleverna om vad det innebär att välja ett yrke eller en utbildning för att göra dem medvetna om vilka möjligheter och/eller begränsningar som finns inom branschen. På så sätt blir det även möjligt att vidga deras perspektiv och göra dem mer säkra på sitt val: “Jo men till

exempel när det kommer en elev som vill bli typ… sjuksköterska... då är det klart jag promotar för att det är ett bristyrke och vad det innebär för individen och samma sak när det är typ... bankman, där bristen kanske inte är lika stor - jag tycker det är viktigt att de vet vad de det innebär“. Andrea berättar att hon informerar eleverna om bristyrken men ser

28

det inte som sin primära arbetsuppgift. Hennes främsta fokus är att ge eleverna en övergripande förståelse för de olika gymnasieprogrammen och poängterar att många av yrkesprogrammen är bristyrken där det är lättare att få jobb direkt efter gymnasiet:

Jag brukar prata med eleverna i klassrum och så… att många av yrkesprogrammen är bristyrken och att man ofta får jobb efteråt. Alltså lite generell information men även när vi pratar om olika yrken och eleverna kanske är intresserade av programmen så brukar jag säga att det här är lättare att få jobb, arbetsmarknaden skriker efter personal (Andrea).

Nils däremot uppger att det inte är aktuellt för honom att prata om yrken med eleverna förutom vid eventuella omval:

Eleverna har ju redan gjort sitt val när de kommer hit men med de som vill göra ett omval då pratar jag ju också om arbetsmarknaden, hur den ser u t, vad är viktigast för dig efter gymnasiet - är det att gå ut och jobba eller är det att läsa vidare, och i så fall till vad [...] men jag går in te u t i en k lass och informerar om arbetsmarknaden, de har ju redan en jättefin arbetsmarknad framför sig och det berättar jag snarare (Nils).

Nils uppger även att han ser en stor problematik med att arbetet med arbetsmarknadskunskap påbörjas sent i elevernas skolgång och hade önskat att eleverna fick tillgång till information om diverse yrken, branscher, möjligheter och så vidare tidigare. Han berättar att eleverna under sina 10 första veckor på lärlingsprogrammen får kunskap och information om hur man beter sig på en arbetsplats och vad som förväntas av elever när de är ute på sin praktik, något som är främmande för många: “vi har jättemånga

elever som inte har en aning om vad som förväntas av dem när de kommer ut… och det är ju inte så lätt att veta om man inte fått informationen…“. Även Lydia poängterar att det är

många elever som inte har en aning om hur man agerar på en arbetsplats och att de inte är medvetna om vad som förväntas av dem. Samtliga informanter uttryckte att det här arbetet bör påbörjas tidigare under skolgången för att rusta eleverna inför framtiden.

29

När vi frågade informanterna gällande deras tankar om matchning fick vi olika svar där det mest spontana var att “det är inte så vi arbetar”. Däremot uttryckte samtliga en positiv inställning till matchning så länge det görs utefter individens intressen och önskemål. Andrea säger: “Det är ju jättebra om man kan matcha någons intresse mot ett bristyrke

men har man inget intresse för yrket så kommer det inte funka för någon” vilket tyder på

att individens intressen bör vara utgångspunkten för matchningen, inte arbetsmarknadens behov. Även Lydia poängterar att matchning kan vara värdefullt men att det måste ske utifrån individen:

Det beror på eleven såklart… Om det är något eleven är intresserad av så tycker jag att det kan vara väldigt positivt [...] det är ju enormt mycket information och olika typer av elever, och det är svårt som vägledare att se till att de har all kunskap och förstår vad det innebär [...] Idag är ju matchning bättre utformat efter intressen och så. Samhället hade fu ngerat bättre om folk trivdes med sina arbeten såklart (Lydia).

Informanterna poängterade vinsten av att matcha elever mot arbetsmarknadens behov så länge det sker utifrån individens intressen och menar att det förmodligen skulle resultera i färre fel- och omval samt att eleverna i större utsträckning hade trivts med sina val.

5.3 Samverkan med näringslivet

Samtliga studie- och yrkesvägledare uttrycker att de i sin yrkesroll inte kan bära det ensamma ansvaret att matcha elevers intressen mot arbetsmarknadens behov. Lydia uttrycker att hon tycker det är konstigt att arbetslösheten minskar samtidigt som det finns många som fortfarande är arbetslösa och tror det hänger samman med att eleverna inte är tillräckligt rustade för arbetslivet efter skolan:

Det är kanske attityden mot att eleverna har lite för lite k u n sk ap o m h ur man söker ett jobb, skriver cv och så… sen sitter arbetsgiv arna d är o c h gissningsvis är väldigt frustrerande att de går igenom hundratals ansökningar som verkar oseriösa just för att eleverna inte v et b ättre [...]

30

Vägledningen hade kunnat vara en central punkt om folk hade samarbeta t mer [...] det skulle kunna lösa många problem men det är sv å rt o ch man hade ju behövt börja med det tidigare (Lydia).

Hon ser en stor vinst i att samarbeta mer med näringslivet genomgående i elevernas skolgång för att kunna rusta dem bättre inför framtid en. Hon tänker att detta hade gjort eleverna mer införstådda kring vad arbetslivet innebär och vilka förväntningar som finns på individen i större utsträckning. Andrea föreslår att branscherna borde ta ett större eget ansvar sett till att informera och bjuda in eleverna till sina verksamheter. Hon tror även att de hade tjänat på att vara mer öppna inför att till exempel ta emot praoelever:

Sen tycker jag kanske att det är branschernas egna ansvar att visa upp sig, vad får man här och att bjuda in till eleverna. Även om de inte får prao där kanske kan eleverna ändå ha någon kontakt där de kan prata men ty p en elektriker, vad innebär yrket, vad gör man. Jag kan sitta och förklara men det blir inte samma sak som att en elektriker förklarar för eleverna. Företagen eller branscherna i stort hade behövt ö p pna u pp lite mer o ch kanske komma ut och prata på grundskolan (Andrea).

Nils arbetar tätt ihop med yrkesverksamma personer eftersom flertalet av hans elever är ute på APL (Arbetsplatsförlagt lärande) hälften av sin skoltid men även han intygar att att han tycker att företag och branscher i stort måste arbeta mer aktivt med att promota sina yrken mot den yngre generationen:

Vi har ju haft jättestora diskussioner här i skolan att företagen själva måste agera med eleverna liksom [...] det är allas ansvar, och det man måste göra är att redan från F-klassen jobba med det på olika sätt s å d et b lir en rö d tråd genom hela grundskolan. Och där är ju skolpersonal o ch samhället runt om jätteviktiga för att liksom få allt att samverka, men det är för mycket hinder, skolan har blivit för isolerad och det känns som att allt ansvar ligger på oss nu (Nils).

31

Peter berättar däremot att på hans skola arbetar man relativt aktivt ihop med näringslivet och säger: “Vi har temadagar där det kommer folk från näringslivet och håller

presentationer och där eleverna får möjlighet att prata med ‘riktiga’ personer [...] det är inte vi som anordnar det men vi ser ju till att eleverna får möjlighet att gå på till exempel sacomässan, öppna hus på universiteten och så vidare”. Han anser dock att det även är

viktigt att eleverna får information och får möjlighet att träffa yrkesverksamma kontinuerligt under sin skolgång eftersom det skulle göra dem mer förberedda inför sina framtida studie- och yrkesval. Även Andrea poängterar vikten av att påbörja arbetet tidigare och lyfter aspekten gällande fel- och omval:

Man kanske väljer bort det för att man inte vet vad d e ä r f ör n ågo ntin g, och sen även de eleverna som väljer det för att de tror att d et är jätteku l och sen kommer de dit och tänker ‘shit, var det detta det var, det trodde jag inte’ [...] de får in en elev som då tar en plats från en annan elev som kanske jättegärna hade velat gå där, sen byter eleven program så b lir d är en ledig plats och då får de ju också en mindre till sin b ran sch... Så k an man ju också se på det tänker jag (Andrea).

Informanternas uppfattningar gällande att samverka mer med näringslivet stämmer väldigt väl överens med varandras. Samtliga poängterar, på ett eller annat sätt, att branscherna själva borde ta ett större ansvar för att promota sig och möta eleverna. De är även överens om att detta borde påbörjas tidigare och inte enbart vara ett sätt för att inspirera eleverna inför sina gymnasieval. Avslutningsvis säger även Nils: “man skulle ju

kunna tänka sig att det utökades ännu mer, även mot gymnasiet... att man inte bara riktar in sig på att de ska välja i nian, utan att man även hade fångat upp eleverna som är på väg ut i arbetslivet” vilket tyder på att information, aktiviteter och samverkan med näringslivet,

genomgående under skoltiden, hade varit uppskattat för att i större utsträckning kunna hjälpa eleverna att göra välgrundade val.

32

5.4 Sammanfattning

Resultatet visar att de intervjuade eleverna hade olika stora kunskaper om arbetsmarknadens behov vid valet av gymnasium. Samtliga berättar att de fått information om arbetsmarknaden och de olika gymnasieprogrammen inför valet men det finns en viss skillnad mellan hur mottagliga eleverna varit för denna och att det därför påverkat dem i olika stor utsträckning. Gemensamt för alla informanter var att intresse var en viktig aspekt för gymnasievalet och några poängterar att de gärna hade haft mer information om arbetsmarknaden så de kunde väga in det i sitt val.

Samtliga studie- och yrkesvägledare uppger att de håller sig ständigt uppdaterade om arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling. Detta eftersom de anser att det är viktigt att kunna informera och besvara elevernas frågor. Det finns en viss skillnad mellan vilken målgrupp studie- och yrkesvägledarna arbetar med men samtliga arbetar med att vidga elevernas perspektiv. Studie- och yrkesvägledarna upplever att arbetsmarknadskunskap påbörjas för sent i elevernas skolgång och ser att detta leder till att eleverna saknar självinsikt och kunskap om vad ett arbete innebär. De uppger att det är av stor vikt att påbörja det omfattande arbetet i tidig ålder för att eleverna ska ges möjlighet att se sina egna möjligheter och begränsningar. De ser även att näringslivet borde ta ett större eget ansvar över branschens framtid och att samverka mer med skolan. Studie- och yrkesvägledare ser positivt på att matcha elever mot yrken om det sker utifrån individens intressen som den primära utgångspunkten.

33

6. Analys

I det här avsnittet avser vi att analysera det empiriska materialet med hjälp av Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori samt Parsons (1909) Trait- and factor teori. Careership kommer att användas för att huvudsakligen få förståelse för hur ungdomarnas väljande påverkats av arbetsmarknadens behov samt vad de utgått från vid gymnasievalet. Trait- and factor teorin kommer att användas för att skapa förståelse för på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta problematiken gällande arbetsmarknadens behov.

6.1 Resultat i förhållande till Careership

Sett till Hodkinson och Sparkes (1997, 40) teori kan gymnasievalet beskrivas som en strukturell och delvis påtvingad brytpunkt i ungdomarnas liv där de, även om gymnasievalet är frivilligt att gå, till stor del förväntas välja inriktning inför framtida studie- och yrkesval. För många elever, liksom för informanterna i studien, upplevs gymnasiet som ett förväntat och naturligt steg efter grundskolan för att ha möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och i yrkeslivet. Enligt Careership tar ungdomar inte karriärbeslut som “fria agenter” utan påverkas även av externa aktörer och samhälleliga strukturer. I studien framkommer det att elevernas habitus och handlingshorisont har påverkats av bland annat familj, vänner och studie- och yrkesvägledare vilket i sin tur har påverkat deras beslut gällande valt gymnasieprogram. Inför gymnasievalet har eleverna utgått från sina tidigare erfarenheter och kunskaper och konstruerat en framtidsbild baserat på vad de ser som möjligt utifrån sin handlingshorisont. När vi jämför de intervjuade elevernas kunskaper om arbetsmarknadens behov och bristyrken framkommer det att eleverna, Oskar och Nadja, med ingen eller liten kunskap om arbetsmarknaden huvudsakligen baserade sina val på personliga intressen och sina närståendes åsikter. Eftersom de saknade gedigen information och kunskap om arbetsmarknaden kunde de inte ha detta i beaktning för sitt väljande, vilket

34

stämmer väl överens med vad Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver. Amir och Nelly, som hade god kännedom om arbetsmarknaden inför sina gymnasieval, vägde däremot in även denna aspekt i sin valprocess. För Amir blev kunskapen om arbetsmarknadens behov avgörande för hans val då han velade mellan två olika program varav den ena möjliggjorde för arbete direkt efter gymnasiet på en arbetsmarknad med brist. För Nelly, vars handlingshorisont till stor del begränsades av hennes grundskolebetyg, blev kunskapen om arbetsmarknaden en betryggande faktor. Hon beskriver att det viktigaste för henne, sett till gymnasievalet, var att slippa kämpa för mycket med skolan och att komma ut i arbetslivet. Eleverna som själva uppger att de haft känned om om arbetsmarknadens behov och som har valt att utbilda sig inom ett bristyrkenområde uppger att de har mycket god kännedom om sin framtida arbetsmarknad vilket dels upplevs som motiverande men även betryggande. Eleverna som däremot uppger att de hade ingen eller liten kunskap om arbetsmarknaden känner sig fortfarande osäkra och veliga gällande vad de vill göra efter studenten.

Sett till teorin var ungdomarna i studien delvis rationella i sina beslut eftersom de utgick från sina habitus och tidigare erfarenheter i kombination med interaktion med andra utomstående aktörer. Deras val kan även antas vara pragmatiska eftersom de till viss del baserades på den information de redan kände till (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Däremot påverkar även varje individs individuella sammansättning av familjebakgrund, sociala tillhörighet och livshistoria besluten vilket gör det omöjligt att generalisera hur elever väljer gymnasium. Även om information och kunskaper i stor utsträckning påverkar elevernas beslutsfattande kommer individens habitus och sociala tillhörighet alltid att utgöra den primära utgångspunkten för vad eleverna ser som möjligt ut ifrån sin handlingshorisont. Det går därför inte att se något generellt mönster för vad som har påverkat informanternas gymnasieval utan deras beslutsfattanden beror på flera olika påverkansfaktorer.

Hodkinson och Sparkes (1997) menar att det är oundvikligt för individer att inte påverkas av sin omvärld vid beslutsfattande och eftersom eleverna under sin skoltid, och därmed även när de gör sitt gymnasieval, befinner sig på ett utbildningsfält där skolpersonal besitter en maktposition blir det oundvikligt för exempelvis studie- och yrkesvägledare att inte påverka eleverna. Studie- och yrkesvägledarna i studien upplever däremot inte sig själva som påverkande aktörer utan poängterar att deras primära syfte i samtal med elever är att

35

informera, hjälpa dem framåt och att vidga deras perspektiv. Sett till teorin påverkar alltså studie- och yrkesvägledarna eleverna, om än indirekt, genom att exempelvis informera och berätta för eleverna om de olika gymnasieprogrammen och arbetsmarknaden. Det kan därför antas att studie- och yrkesvägledares olika arbetssätt samt individuella kunskaper om arbetsmarknaden får olika stor påverkan på elevernas gymnasieval beroende på hur de väljer att arbeta och i vilken omfattning de håller sig uppdaterade om arbetsmarknadens behov.

6.2 Resultat i förhållande till Trait- and factor

Parson (1909, 6) menar att individer inte gör välgrundade val eftersom de saknar tillräcklig kunskap om sig själva och sin omvärld och därför inte kan ta logiska beslut där individens intressen möter arbetsmarknadens behov. För att möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft hade eleverna behövt få professionell hjälp och vägledning. Detta förutsätter att studie- och yrkesvägledare har stora kunskaper om arbetsmarknaden, innebörden av olika yrken samt god kännedom om individen de möter. På så sätt blir det möjligt för studie- och yrkesvägledare att bättre matcha elever mot en, för individen, logisk och tillfredsställande yrkesposition. Samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna poängterade vikten av att hålla sig uppdaterad om arbetsmarknadens behov samt att följa samhällets utveckling. De poängterar däremot även att de i sin yrkesroll inte ensamma kan genomföra ett sådant omfattande arbete utan att hela samhället är en viktig och bidragande faktor till att elever ges tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden inför sina studie- och yrkesval.

Sett till Parsons (1909) matchningsteori ser studie- och yrkesvägledningen i Sverige annorlunda ut där vägledarens främsta roll är att informera och hjälpa elever att hitta vilka alternativ som passar dem bäst utifrån individens egna önskemål. Det är även i stor utsträckning individens egna ansvar att se till att de har tillräckligt med kunskap och förståelse för olika yrken samt vad studie- och yrkesvalen innebär för framtiden. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna menar att matchning mot yrken till viss del skulle kunna förenkla för individerna och leda till att de känner sig mer tillfredsställda med sina